EXAMENSARBETE. Upplysningsplikten. En undersökning huruvida köprättens utveckling påverkat säljarens. upplysningsplikt vid köp av lös egendom

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EXAMENSARBETE. Upplysningsplikten. En undersökning huruvida köprättens utveckling påverkat säljarens. upplysningsplikt vid köp av lös egendom"

Transkript

1 EXAMENSARBETE Upplysningsplikten En undersökning huruvida köprättens utveckling påverkat säljarens upplysningsplikt vid köp av lös egendom Matilda Fransson 2016 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

2 Sammanfattning Det kan tyckas självklart att en säljare enligt köprättsliga bestämmelser har en skyldighet att upplysa köpare om detaljer rörande vad som avses säljas. Men vad denna upplysningsplikt egentligen avser och innebär är kanske inte helt uppenbart. Denna uppsats har skrivits i syfte att undersöka vad upplysningsplikten innebär samt om och i så fall hur den påverkats i och med den köprättsliga utvecklingen. Fakta har tagits fram genom en traditionell juridisk metod. Uppsatsen visar på upplysningspliktens effekter och dess innebörd i praktiska fall, hur den ger köparen, och särskilt konsumenten, ett bra skydd vid affärsuppgörelse. Utvecklingen av lagstödet över tid visar på ett stärkt skydd för konsumenten, den svagare parten, vid varje uppgradering av lagen.

3 Förkortningar AvtL, Avtalslagen Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område KöpL Köplag (1990:931) KKL Konsumentköplag (1990:932) RR Regeringsrätten TR Tingsrätten HovR:n Hovrätten HD Högsta domstolen Prop. Proposition

4 Innehållsförteckning 1. INLEDNING SYFTE AVGRÄNSNING METOD 1 2. EN SÄLJARES UPPLYSNINGSPLIKT KÖPRÄTTSLIGA AVTAL UPPLYSNINGSPLIKT VID KÖP BEFINTLIGT SKICK KÖPARENS UNDERSÖKNINGSPLIKT 4 3. FÖRFATTNINGSUTVECKLINGEN PÅ DET KÖPRÄTTSLIGA OMRÅDET ALLMÄNT OM UTVECKLINGEN ÅRS LAG LAG OM KÖP OCH BYTE AV LÖS EGENDOM, 1905 ÅRS KÖPLAG CAVEAT EMPTOR NJA 1964 S Bakgrund Regeringsrätten Hovrätten Högsta domstolen NJA 1964 s 239 reflektioner ÅRS KÖPLAG ETT ÖKAT BEHOV AV EN KONSUMENTKÖPLAG GÄLLANDE RÄTT - EN LAGSTADGAD UPPLYSNINGSPLIKT CAVEAT VENDITOR LAG OM AVTAL OCH ANDRA RÄTTSHANDLINGAR PÅ FÖRMÖGENHETSRÄTTENS OMRÅDE KÖPLAG KONSUMENTKÖPLAG NJA 2001 S Bakgrund Tingsrätten Hovrätten Högsta domstolen NJA 2001 s. 155 reflektioner NJA 1996 S Bakgrund Tingsrätten Hovrätten Högsta domstolen NJA 1996 s. 598 reflektioner ANALYS KÄLLFÖRTECKNING 26 RÄTTSFALL 26

5 1. Inledning Sedan en lång tid tillbaka har köp och försäljning pågått mellan olika parter i samhället. Ett köp är ett avtal mellan två eller flera parter i syfte att tillfredsställa bådas intressen. Sättet att genomföra ett köp har förändrats genom tiderna, från att till en början i huvudsak varit ett byte av varor och tjänster till dagens transaktioner baserade på betalning av en penningsumma mot varan eller tjänsten. Den här uppsatsen fokuserar på köp av lös egendom som genomförs av en privatperson. Privatpersonen kan antingen upprätta köpavtalet med annan privatperson eller ett företag eller organisation. Säljaren har, i samband med köpavtalet, en skyldighet att upplysa sin medkontrahent, köparen, om viktiga eller avvikande detaljer och egenskaper gällande den vara som avses säljas. Följer inte säljaren denna plikt uppstår enligt svensk rätt ett köprättsligt fel som kan leda till sanktioner. En säljares skyldighet att upplysa benämns idag som säljarens upplysningsplikt. Upplysningsplikten har utvecklats i takt med den köprättsliga utvecklingen och framför allt genom tillkomsten av konsumentköplagen. 1.1 Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka vad säljarens upplysningsplikt innebär, varför den finns samt hur den stadgas i gällande rätt. Ser upplysningsplikten annorlunda ut vid konsumentköp och köp mellan två näringsidkare eller två privatpersoner, och i så fall varför? Vidare syftas att undersöka om och i så fall hur gällande köplag och tillkommande konsumentköplag har förändrat säljarens upplysningsplikt. Vad var anledningen till att uppdaterad lagstiftning på området behövdes enligt propositioner, och hur har detta påverkat bedömningen av rättsfall? I förhållande till säljarens upplysningsplikt avses även att diskutera köparens undersökningsplikt och hur dessa plikter står i relation till varandra. 1.2 Avgränsning Fel på grund av säljarens upplysningsplikt står i främsta rum i denna uppsats och en kort reflektion görs även gällande köparens undersökningsplikt. Uppsatsen berör konsumentköp samt köp mellan två privatpersoner. Lagstiftning som tillämpas är därför avtalslagen, köplagen samt konsumentköplagen. Frågan huruvida köplagen eller konsumentköplagen är tillämplig beror på parterna i avtalet. Därför behandlas båda författningarna grundligt. Avtalslagen är grundläggande vid alla typer av avtal och ska således beaktas även vid de köprättsliga avtalen. Avtalslagen behandlas dock enbart i relation till ovan nämnda lagar i denna uppsats. 1.3 Metod Vid skapandet av denna uppsatts har en traditionell juridisk metod använts genom studerande av lagtext, praxis, förarbeten, juridisk doktrin samt tillförlitliga och aktuella Internetkällor. Sökord som tillämpats är lojalitet och fast egendom. 1

6 2. En säljares upplysningsplikt 2.1 Köprättsliga avtal I svensk rätt råder en avtalsfrihet. Det innebär att vi människor fritt väljer om, när, hur och på vilka grunder vi vill ingå ett avtal. Vid ingående av ett avtal ska parterna i första hand hålla vad som avtalats. Parterna ska också agera pålitligt i samband med uppkomsten av avtalet och sedan genom hela avtalsprocessen. Ett avtal mellan två parter är en form av samverkan där en uppfyllelse av parternas gemensamma intressen står i centrum. 1 Lagstiftaren har poängterat vikten av att båda partnerna upplever avtalet som något positivt. Ett avtal där enbart ena parten tjänar på dess ingående är i princip oskäligt och kan enligt avtalsrättsliga bestämmelser jämkas. 2 Köp mellan två eller flera parter är ett av de vanligaste avtalen. 3 Ramberg och Herre definierar köp enligt följande: Det som är det mest karaktäristiska för köpet är att föremålet för köpet växlar ägare från säljaren till köparen och att motprestationen är att köparen betalar ett penningbelopp Upplysningsplikt vid köp Upplysningsplikt vid köprättsliga avtal innebär att en säljare ska upplysa sin medkontrahent, köparen, om viktiga faktabaserade detaljer rörande varan som avses säljas. Det är ett lojalt, förväntat beteende och har särskilt stadgats i gällande köplag och konsumentköplag. Säljarens skyldighet att lämna upplysningar gäller dock enbart i de fall då varan på något sätt avviker från det normala. I annat fall kan säljaren räkna med att köparen i och med viljan att ingå avtalet förstår köpets innebörd. 5 Underlåter säljaren att upplysa om relevanta upplysningar kan ett rättsligt fel uppstå som i sin tur kan leda till rättsliga sanktioner för säljaren eftersom att fel i lagens mening kan ses som ett avtalsbrott. Därmed kan köparen åberopa rättsliga påföljder. 6 Gällande uppgiftslämningen ställs inga formkrav utan den kan levereras skriftligt eller muntligt. 7 Säljarens upplysningsplikt anges som sagt i köplagen och konsumentköplagen. Liknande bestämmelser går även att finna i avtalslagen. Köplagen blir tillämplig då köpet sker mellan två näringsidkare eller två privatpersoner och konsumentköplagen blir tillämplig då köp sker mellan en näringsidkare och en konsument. I köplagen stadgas följande: 18 1st. Fel föreligger även om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om varans egenskaper eller användning som säljaren har lämnat vid marknadsföringen av varan eller annars före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet. I konsumentköplagen stadgas upplysningsplikten enligt följande ordalydelse: 1 Holm, Den avtalsgrundande lojalitetsplikten en allmän rättsprincip sid. 16 ff Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (SFS: 1915:218) 3 Ramberg & Herre, Allmän köprätt, sid Ramberg & Herre, sid Ramberg & Herre, sid Holm, sid Munukka, Lagkommentar 18 KöpL. 2

7 16 3st. 2p Varan skall anses felaktig, om säljaren före köpet har underlåtit att upplysa köparen om ett sådant förhållande rörande varans egenskaper eller användning som han kände till eller borde ha känt till och som köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om, under förutsättning att underlåtenheten kan antas ha inverkat på köpet En väsentlig skillnad mellan köplagen och konsumentköplagen är att köplagens bestämmelser inte blir gällande om något annat bestämts i avtalet. Köplagen är enligt 3 KöpL dispositiv. Att en lag är dispositiv innebär att avtalets bestämmelser går före lagens bestämmelser. Framkommer inget annat av avtalet gäller köplagens bestämmelser. Konsumentköplagen är däremot tvingande i sina bestämmelser på så vis att avtal som är till nackdel för konsumenten inte blir gällande, oavsett av vad som framgår av parternas avtal. Detta anges i 3 KKL, och är ett sätt att motverka att säljare missbrukar sin yrkesmässiga vana och skicklighet vid ingående av avtal och därmed avtalar en väsentlig fördel till sig själv till nackdel för konsumenten. Exempel på detta är att säljaren lämnar felaktiga uppgifter rörande varans egenskaper, vilket får köparen att gå med på något som han inte är införstådd med Befintligt skick I både köplagen och konsumentköplagen finns bestämmelser för de fall då en säljare säljer en vara i befintligt skick, vilket är lagligt enligt svensk rätt. Att sälja en vara i befintligt skick innebär att säljaren friskriver sig från, efter avtalets ingående, eventuella felanspråk från köparen. Säljaren ger sig alltså själv möjligheten att friskriva sig från eventuellt ansvar och därmed påföljder efter köpets ingående om det skulle visa sig att varan på något sätt är att anse som felaktig. Bestämmelser om då varan sålts i befintligt skick är stadgat i köplagen och konsumentköplagen som ett utökat skydd för köparen. I köplagen anges bestämmelser om befintligt skick i 19. Där anges att varan, trots att den sålts med friskrivningen befintligt skick, är felaktig om den exempelvis inte överensstämmer med uppgifter rörande egenskaper som säljare lämnat innan köpet eller om säljaren före köpet underlåtit att underrätta köparen om betydande upplysningar som köparen haft anledning att få kännedom om. För att 19 KöpL ska bli tillämplig, då säljaren underlåtit att upplysa köparen, måste säljaren känt till förhållandet att varan avviker från det normala eller från vad som framkommer i avtalet. Att säljaren borde insett förhållandet räcker inte i dessa fall. Uppgiften ska enligt lagkommentarer avse ett väsentligt förhållande. Förhållandet ska även ha en inverkan på själva köpet. 9 Precis som övriga bestämmelser i köplagen är även 19 KöpL möjlig att avtala bort så att dess bestämmelse inte blir gällande. Dock har praxis visat att en säljare som lämnat felaktiga uppgifter, och som i avtalet friskrivit sig från ansvar genom befintligt skick, ändå kan komma att dömas till rättsliga påföljder. 10 Allmänna avtalsrättsliga principer om en säljares ansvar väger ofta tyngre, enligt praxis, än rätten en säljare har att friskriva sig från ansvar. 11 I konsumentköplagen stadgas bestämmelser rörande befintligt skick i 17. Där anges att varan är felaktig, även om den sålts i befintligt skick, om det visar sig att den är i sämre skick än vad köparen med fog kunnat förutsätta. Då konsumentköplagens bestämmelser är tvingande gäller dess bestämmelser före sådan friskrivning. Håstad kommenterar detta och anger: 8 Munukka, Lagkommentar 3 KöpL. Norin, Lagkommentar 3 KKL. 9 Munukka, Lagkommentar 19 KöpL. 10 NJA 1993 s Ramberg & Herre, sid

8 Man kan fråga sig, varför 17 över huvud taget finns. Resultatet blir att en klausul om befintligt skick knappast får någon ansvarslindrande verkan alls vid konsumentköp, frånsett att klausulen ibland bör dämpa köparens förväntan Köparens undersökningsplikt I och med gällande köplag och konsumentköplag har som sagt säljarens upplysningsplikt särskilt stadgats. Köparen har dock naturligtvis egna skyldigheter att undvika att fel föreligger. Ett avtalsförhållande bygger på ett ömsesidigt engagemang. 20 KöpL stadgar en ansvarsskyldighet som istället åligger köparen: Köparen får inte såsom fel åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet. Har köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder. Denna ansvarsskyldighet som åligger köparen har länge varit en diskussion i rättsfall på området. En köpare kan nämligen som fel inte åberopa vad han måste antas ha känt till vid köpet. Detta framgår av bestämmelsens första stycke. Det säger sig självt att en köpare inte kan begära att varan ska vara av bättre kvalitet eller inneha vissa egenskaper efter avtalet som han innan avtalet vet om att den inte har. I paragrafens andra stycke anges köparens så kallade undersökningsplikt. En köpare kan aldrig tvingas att undersöka en vara, men väljer han trots rekommendation från säljaren att inte göra det, mister han sin rätt att senare åberopa felet. 13 Har köparen inte undersökt varan före avtalet, eller har han agerat vårdslöst genom att inte följa säljarens rekommendation att göra det, kan han i senare led inte åberopa fel. Köparen kan med andra ord inte åberopa fel gällande något som han vid en undersökning borde upptäcka. Borde upptäcka har enligt lagkommentar tagits med som en bevislättnad för säljaren. 14 Det räcker således med att säljaren visar att felet är av sådant slag att köparen vid en undersökning normalt borde upptäcka det. Säljaren har i och med andra stycket en chans att frigöra sig från felansvaret på grund av bristande upplysningar. 15 Ovan angivna köprättsliga bestämmelser, rörande en säljares upplysningsplikt och en köpares undersökningsplikt, är relativt nytillkomna i svensk rätt. En uttrycklig upplysningsplikt stadgades för första gången i svensk rätt i och med tillkomsten av 1990 års köplag. Säljarens skyldighet att upplysa köpare om avvikande egenskaper hade innan dess varit en diskussion i praxis. Då plikten inte var uttryckligt stadgad i lagtexten visade det sig svårt för köparen att åberopa fel på grund av bristande upplysningar. 16 I denna uppsats tredje kapitel, författningsutvecklingen på det köprättsliga området, redogörs en sammanfattning av den svenska köprättens utveckling samt över tillkomsten av den lagstadgade upplysningsplikten. I rättsfall NJA 1964 s. 239 visas även hur rätten dömde i frågan om säljarens upplysningsplikt innan den uttryckliga upplysningsplikten var lagstadgad. 12 Håstad, Köprätt: och annan kontraktsrätt, sid. 238 ff. 13 Munukka, Lagkommentar 20 KöpL. 14 Munukka, Lagkommentar 20 KöpL. 15 Håstad, sid. 90 ff. 16 NJA 1964 s

9 3. Författningsutvecklingen på det köprättsliga området 3.1 Allmänt om utvecklingen Lagbestämmelser gällande köp har under lång tid förändrats. Vi har gått från mycket generella köprättsliga bestämmelser till dagens utvecklade och till viss del tvingande bestämmelser genom konsumentköplagens tillkomst. Detta beror till stor del på att de köprättsliga reglerna har påverkats av samhällets utveckling. Köprättsliga avtal har under modern tid ökat markant vilket har skapat ett behov av riktlinjer och vägledning. Nedan sammanfattas en del av de förändringar som skett på det köprättsliga området, vilket visar att säljarens skyldigheter gentemot köparen har ökat års lag Eftersom att 1600-talets lagtext hade sitt ursprung från medeltiden kom den under tidigt tal att bli allt mer kritiserad i Sverige. Lagtexten som under århundradet ständigt korrigerats var svårfattlig och ostrukturerad. Ett antal kriterier ställdes upp gällande dess karaktär. Särskilt betonades vikten av ett enkelt och förståeligt språk, att kvalitet ska gå före kvantitet och att lagen ska vara beskrivande, sammanfattande och allmängiltig års lag kom härmed att ses som modern för sin tid av flertalet forskare års lag hade ett flertal nya och moderniserade karaktärsdrag i jämförelse med talets lagtext. Den delades för det första in i tre centrala och väsentliga rättsområden. Dessa var civilrätt, straffrätt och processrätt. Detta i ett försök att lösa struktureringsproblematiken. Uppdelningen av lagstiftning mellan land och stad avskaffades. Lagen skulle härmed vara allmän och gälla för alla i syfte att ena folket och dess rättsregler. Begreppet kodifikation, framtaget av den engelske utilitaristen och rättsfilosofen Jeremy Bentham, kan karaktärisera tänkandet. Syftet var att fastställa en samlad lag års lag var alltså ett försök till att modernisera, reda ut och strukturera den kritiserade lagstiftning som varit ledande under 1600-talet. Den nya lagen trycktes och kom ut som färdigställd lagbok år I och med 1734 års lag synliggjordes balksystemet för första gången i svensk lagtext. Att dela in lagen i balkar innebär att lagen delas in efter kategorier, i olika områden. Detta för att på ett enkelt sätt lösa ett visst problem med hjälp av tillämplig lagstiftning. Köprätten kom härmed att regleras i handelsbalken och jordabalken, beroende vilken typ av köp som avsågs. I jordabalken fanns lagbestämmelser rörande fast egendom. Fast egendom är jord. Begreppet jord avses exempelvis jordytan, allt som växer där, luftrummet ovan, vatten, fastigheter samt tillbehör till fastigheter. 20 Jordabalkens fjärde kapitel reglerade köp rörande land, fastighet och tomt för att nämna några. I handelsbalken reglerades alla övriga köp som inte avsåg fast egendom Lag om köp och byte av lös egendom, 1905 års köplag De köprättsliga bestämmelserna i handelsbalken och jordabalken i 1734 års lag, som ansågs moderna för sin tid, var vid sekelskiftet återigen i behov av förändring. I samarbete med Danmark och Norge sammansattes en lagkommitté för att utarbeta en 17 Modéer, Historiska rättskällor i konflikt En introduktion i rättshistoria, sid. 96 ff. 18 Modéer, sid Modéer, sid. 97 ff. 20 Kronofogdens webbplats, Sökord: Fast egendom, 21 Ramberg & Herre, sid

10 likalydande och moderniserad lagstiftning. Arbetet resulterade i 1905 års köplag. 22 Denna avsåg köp av lös egendom. Rättsliga bestämmelser rörande köp av fast egendom stod kvar i jordabalken och gör det än idag års köplag var kort och koncist, och saknade många av dagens uttömmande lagbestämmelser. 24 Definitionen fel i vara, som idag tydligt anges i både köplagen och konsumentköplagen, saknades. Saknades gjorde även generella regler för vilka krav som kunde ställas gällande varan. Som dagens gällande köplag var även 1905 års lag dispositiv. I och med att konsumentköplagen, som i dagens gällande rätt ger ett ökat skydd för konsumenter, inte var stiftad var köprättsliga avtal likvärdiga, oavsett vilka parter som ingått avtalet. 25 I 1905 års lag stadgades fel samt påföljder på grund av fel enligt följande: 42 Är bestämt gods sålt och finnes däri fel, äge köparen häva köpet eller fordra sådant avdrag å köpeskillingen, som mot felet svarar. Är felet att anse såsom ringa, må ej köpet hävas, utan så är att säljaren svikligen förfarit. Saknade godset vid köpet egenskap, som kan anses tillförsäkrad, eller har felet efter köpet uppkommit i följd av säljarens vanvård eller försummelse, eller ligger svikligt förfarande säljaren till last, vare han pliktig att ersätta köparen dennes skada. 3.4 Caveat emptor Tendenser visar på att köparen med 1905 års lagstiftning hade ett stort ansvar för sina handlingar. Caveat emptor är en gammal latinsk tes som innebär att köparen bör akta sig. Detta innebär att en köpare då han väljer att ingå ett avtal i regel får stå sitt kast och därmed ska fullfölja vad som överenskommits. Tesen trycker på att köparen genom undersökning av varan före köpet har sin chans att upptäcka sådant som kan ha inverkan på avtalet. Innan nuvarande köplag och konsumentköplag började gälla utgick domstolen i många rättsfall från denna tes. Kanske inte efter tesen bokstavligen, men rätten tryckte betydligt mer på köparens egen undersökningsplikt och hans eget ansvar som avtalspart. Med caveat emptor som utgångpunkt var det svårt för köparen att åberopa fel på grund av säljarens bristande upplysning. 26 I 1905 års köplags 42 anges enligt ovan att köparen får åberopa rättsliga påföljder om det föreligger fel i varan. Paragrafen nämner inte någon närmare definition av vad som avses fel i vara eller någon upplysningsplikt från säljarens sida, vilket inte heller var lagstiftat. Ytterst få avgöranden från HD i frågan om en säljares upplysningsplikt med 1905 års lagstiftning finns att finna. I rättsfall NJA 1964 s. 239, se kapitel 3.5, behandlas frågan. Utgången visar på att det med 1905 års köprättsliga lagstiftning var svårt att åberopa fel i vara på grund av säljarens uppgifter. 3.5 NJA 1964 s Bakgrund Genom en tidningsannons utbjöd bilhandlaren Sven en begagnad bil till försäljning. Bilen var av märket Mercedes-Benz, årsmodell 1959, och enligt annonsen otroligt välvårdad och 22 Lag om köp och byte av lös egendom (SFS: 1905:38). 23 Ramberg & Herre, sid Ramberg & Herre, sid Grobgeld & Norin, Konsumenträtt, sid FindLaw:s webbplats, Sökord: Caveat emptor, 6

11 privatkörd 7800 mil. 27 Åkeriägaren Folke såg annonsen och efter provkörning köpte han den för kr. Som betalning erlades ett byte. Sven fick av Folke hans Volvobil för ett värde av kr. Resterade 2000 kr betalade Folke kontant. På baksidan av ordersedeln angavs allmänna bestämmelser, bland annat att bilen såldes i befintligt skick Regeringsrätten Efter stämning yrkade Folke vid Göteborgs RR att bilen var i betydligt sämre skick än vad som enligt annonsen utlovats. Folke hade efter köpet uppmärksammat att bilen körts mil mer än vad som angivits i Svens annons. Detta enligt ett testprotokoll och efter att Folke talat med bilens tidigare ägare. Folke hävdar därmed att bilen är i ett sämre skick än vad Sven angett vid försäljningen och i annonsen, och kräver därmed avdrag på köpeskillingen. 29 Sven anförde följande: Han bestrider inte att bilen gått de antal mil som Folke angivit. Dock menar Sven att Folke, innan köpet, haft möjlighet att kontrollera hur många mil bilen egentligen gått. Sven hade inte heller lämnat några garantier gällande milantalet. Sven blev kontaktad av Folke då han upptäckt bilens egentliga milantal. Sven erbjöd då en hävning av köpet. Folke, som gjort reparationer på bilen, krävde då, förutom en hävning av köpet, en ersättning för reparationerna. Då Sven inte gick med på någon ersättning ville Folke inte heller häva köpet. Sven anger vidare att han vid köpet inte känt till bilens milantal. Han hade inte lämnat några garantier gällande den, och trots att han i annonsen angett en exakt siffra innebar denna ingen garanti. 30 Folke medgav att han inte gått med på hävning av köpet. Detta eftersom han själv lagt pengar på reparationer och då i så fall utöver hävning begär ersättning. Han hade fullt förtroende för vad som angetts i annonsen. Vid köpet hade Sven inte nämnt något om att milantalet skulle vara något annat, eller att han inte kunde garantera att den stämde. 31 På grund av att Sven inte känt till det faktum att bilens milantal var högre än vad som angetts fann RR:n att Folkes yrkande om ersättning inte kan göras gällande. RR:n ogillade Folkes talan Hovrätten Folke sökte ändring i HovR:n och angav att Sven svikligen förlett honom. Förutom att bilens milantal inte överensstämde med vad som i annonsen angivits saknade bilen egenskaper som är att anse som självklara. Bilen var enligt Folke inte otroligt välvårdad. Motorn var i dåligt skick och drog mer bensin än normalt, vilket Folke reparerat och därmed lagt ut kostnader för. Han har även bytt delar så som stötdämpare och fjädrar då de gamla var i för dåligt skick. Sven hade vid köpet angett att bilen enbart använts för privat bruk, men enligt bilens tidigare ägare hade den använts som resandebil. Bilen är värd mindre än vad Folke har betalat för den och hade han vetat om bilens skador samt milantalet hade han inte valt att köpa bilen av Sven. Sven svarade återigen att han inte känt till bilens verkliga milantal vid köpet. Utifrån bilens skick hade han heller ingen anledning att misstänka något annat. Bilen hade inte använts i 27 NJA 1964 s. 239 sid NJA 1964 s. 239 sid NJA 1964 s. 239 sid NJA 1964 s. 239 sid. 1, NJA 1964 s. 239 sid. 1, NJA 1964 s. 239 sid. 2, 3. 7

12 yrkesmässig trafik. Då han även sålt bilen i befintligt skick kan Folke inte göra anspråk på grund av fel. 33 I HovR:n tillkom följande ändringar och tillägg av Folke och Svens utsagor: Folke har genom sitt yrke som åkeriägare köpt och sålt ett antal bilar och anser sig därmed kunnig på området. Vid köpet verkade bilen stämma överens med vad som angetts i annonsen. Efter att ha kört bilen under sin semester uppmärksammade han bilens höga bensinförbrukning. Han kontaktade då tidigare ägare av bilen vilken angett att bilen gått betydligt fler mil än vad Sven angett. Det var även den tidigare ägaren som bekräftade att bilen använts som resandebil. Folke hade inte tagit del av bestämmelserna på baksidan av kontraktet och därmed inte uppmärksammat att bilen sålts i befintligt skick. 34 Sven svarade att även han arbetat länge i branschen och därav är kunnig på området. Sven köpte bilen av Aktiebolaget Bil & Truck (aktiebolaget). Vid köpet uppgav aktiebolaget att bilens tidigare ägare enbart använt bilen för privat bruk. Det fanns enligt honom ingenting som tydde på att bilen kört längre än vad mätaren utvisade. Sven bad inte att ta del av testprotokollet vid köpet. Sven anger dock att Folke före köpet frågat rörande milantalet. Sven hade då svarat att han inte kunde lämna några garantier för att den stämde. 35 På grund av Svens förväntade erfarenheter som säljare och att Folke med fog inte kunnat förutsätta felen rörande bilen ändrar HovR:n RR:ns dom. Folke ska därmed vara berättigad avdrag på köpeskillingen Högsta domstolen Fallet överklagades till HD och där diskuterades återigen omständigheterna i fallet. Att bilens körsträcka är längre än vad som framkommit i annonsen är säkerställt. Dock anser HD, då bilen sålts i befintligt skick och Sven inte heller lämnat några garantier gällande körsträckan, att detta inte är att anse som en giltig anledning till felansvar. Det är heller inte fastställt att svikligt förledande har skett eftersom att Sven inte haft någon vetskap om bilens egentliga körsträcka vid köpet. HD ändrade därmed HovR:n dom och fastställde RR:ns domslut NJA 1964 s 239 reflektioner I fallet framkommer inte om Folke köpt bilen såsom näringsidkare eller konsument men det faktum att Folke använt bilen under sin semester skulle enligt dagens bestämmelser tyda på att han köpt den för privat bruk, alltså i egenskap av konsument. Att parternas yrke angavs i fallet, det vill säga att Folke var åkeriägare, var vanligt vid denna tid och betyder inte att Folke köpt bilen så som näringsidkare. Enligt dagens konsumentköprättsliga bestämmelser anges i 16 3st. 2p att varan är felaktig om säljaren underlåtit att upplysa om sådant som han borde ha känt till och köparen med fog kunde räkna med att bli upplyst om det. I och med att konsumentköplagen inte var stiftad vid denna tid kom frågan inte på tal och 1905 års köplag och dess bestämmelser tillämpades. Klart är att Folke, då 1905 års lagstiftning var gällande och konsumentköplagen inte var stadgad, inte fick de skydd som han enligt dagens bestämmelser anses ha rätt till om rätten tillämpat konsumenträttsliga bestämmelser. 33 NJA 1964 s. 239 sid NJA 1964 s. 239 sid NJA 1964 s. 239 sid NJA 1964 s. 239 sid NJA 1964 s. 239 sid. 4, 5. 8

13 Enligt HovR:n hade Folke rätt till ersättning eftersom att Sven genom sin förväntade erfarenhet borde upptäckt felet. RR:n dömde dock, vilken sedan HD fastställde, att Sven på grund av att han inte känt till uppgiften om bilen egentliga milantal inte skulle åläggas några rättsliga sanktioner. Detta eftersom att 1905 års köplag inte ställt upp något krav på att en säljare genom exempelvis yrkesmässig vana borde känna till ett visst förhållande. Torgny Håstad kommenterar HD:s slutliga dom och ställer sig frågan: Skulle detta rättsfall ha fått en annan utgång idag? års köplag År 1988 kom propositionen till dagens gällande köplag års köplag hade under talets senare del kommit att ses som omodern och följde inte längre samhället eller dess utveckling. Detta är kanske inte så konstigt då denna varit gällande i drygt 80 år och stora framsteg rörande välfärd, teknik och kommunikation gjordes under denna tid, både nationellt och internationellt. Den internationella handeln började växa, just på grund av den utvecklade tekniken och kommunikationen. Den tekniska utvecklingen ledde till att massproduktionen av varor tog fart års köplag hade även visat sig allt för vid för att ge domare en rättvis chans att döma enligt den. Som sagt saknades viktiga bestämmelser om säljarens ansvar vid ingående av ett avtal. Köparens chanser att övertyga rätten om att säljaren agerat felaktigt visade sig svårt att åberopa. 39 I och med att 1905 års köplag var dispositiv och inte innehöll några tvingande regler på det köprättsliga området tappade dess lagbestämmelser mer och mer sin auktoritet. Detta eftersom att dess paragrafer var allt för elastiskt utformade. Avtalsparterna valde att tillämpa egna bestämmelser i avtalet, vilket i sin tur ofta resulterade i tvister mellan parterna. Domar på området kom att bli vägledande och rättspraxis utformade till stor del den nya lagen. 40 De grundläggande reglerna om förhållandet mellan köpare och säljare står som en naturlig del kvar även i den nya lagstiftningen. Lagens disposivitet kvarstår, men i och med en utvecklad lag var förhoppningen att egna bestämmelser skulle bli mindre nödvändigt. 41 En vägledning för hur en vara ska vara för att inte anses som felaktig utformades, efter förslag i propositionen, i 1990 års köplags 17. Fel föreligger om varan i fråga om art, mängd, kvalitet, andra egenskaper eller förpackning inte överensstämmer med avtalet. Övriga definitioner av fel stadgades i köplagens 18 och KöpL behandlar säljarens upplysningsplikt och 19 KöpL behandlar situationen då en vara sålts i befintligt skick. I 1905 års köplag var detta inte angivit. Enligt propositionen skulle definitionen av vad som anses felaktigt vara vägledande, både för parterna i avtalet samt för domstolen i sin bedömning då frågan kom på tal. 42 Syftet var att utöka bestämmelserna för att minska behovet av särskilda avtalsvillkor mellan parterna. 43 Säljarens upplysningsplikt togs som sagt, i och med propositionen, upp till förslag och stadgades i den nya köplagens 18. Upplysningsplikten relateras till vad som kan anses 38 Håstad, sid Prop. 1988/89:76 sid. 22. NJA 1964 s Prop. 1988/89:76 sid. 1, Prop. 1988/89:76 sid Prop. 1988/89:76 sid Prop. 1988/89:76 sid

14 utgöra ett fel i varan. Varan är felaktig om den inte stämmer överens med vad som framkommit av säljarens lämnade uppgifter. Vad som nu sagts innefattar även vad säljaren genom exempelvis marknadsföring angett. En förutsättning för att fel ska föreligga på grund av upplysningsplikten är att det ska ha inverkan på köpet. Hade köparen köpt varan även om han visste om det egentliga förhållandet, blir säljaren inte skyldig. I rättsfallet ovan diskuteras omständigheten att säljaren inte kände till bilens egentliga milantal vid köpet. I gällande köplag kan säljaren inte frånsäga sig sitt ansvar om han känner till det faktiska förhållandet. 44 Säljaren kunde enligt 1905 års köplag friskriva sig från felaktigheter om varan säljs i befintligt skick. En inskränkning som alltid är gällande oavsett avtalets innehåll, då säljaren friskrivit sig från ansvar genom befintligt skick, regleras numera i dagens gällande köplag som ett skydd för köparen. Säljaren kan inte, trots friskrivning, frånsäga sig sitt ansvar om varan inte stämmer överens med vad som framkommit av dennes uppgifter. 3.7 Ett ökat behov av en konsumentköplag 1905 års lag innehöll som sagt ingen uppdelning rörande då parterna i avtalet var två näringsidkare, två privatpersoner eller då avtalet gällde mellan en näringsidkare och en konsument. Under mitten av 1900-talet inleddes en diskussion huruvida konsumenter var i behov av skyddande lagstiftning gentemot näringsidkaren då avtal mellan dem upprättades. Tendenser visade nämligen på att näringsidkare, med sin vana och skicklighet, ofta avtalade förmånligt till sig själv och som därmed blev till nackdel för konsumenten. Därför inrättades i Sverige år 1973 en konsumentköplag. 45 Konsumentköplagen kom att tillämpas parallellt med 1905 års köplag fram till dess att ny köplag stiftades. Denna skulle röra avtalssituationer då parterna var en näringsidkare och en konsument. Övriga avtalsförhållanden skulle fortsättningsvis regleras i köplagen. Anledningen till en uppdelning, beroende på vilka som är avtalsparter, är för att på så vis tydligt veta vilka regler som gäller för vilken typ av avtal års konsumentköplag kom att gälla fram till år 1991 då dagens gällande konsumentköplag stiftades i samband med gällande köplag års konsumentköplag ska inte tillämpas parallellt med köplagen. Alla bestämmelser rörande konsumentköp ska numera samlas i konsumentköplagen. 47 Konsumentköplagen har utformats så att dess regler inte är möjliga att avtalas bort till nackdel för konsumenten. Lagen är tvingande och avtalsvillkor som strider mot lagens bestämmelser blir därmed inte tillämpliga. Avtal som ger en mer gynnsam situation för konsumenten är dock tillåtet. I vissa fall har köplagens bestämmelser visat sig vara mer förmånliga och tillämpbara. I dessa undantagsfall kan köplagens bestämmelser även bli tillämpliga vid konsumentköp. 48 I denna uppsats fjärde kapitel, gällande rätt en lagstadgad upplysningsplikt, redogörs mer grundligt för dagens aktuella bestämmelser rörande en säljares upplysningsplikt samt övriga bestämmelser som kan kopplas till den. Kapitlet inleds med en förklaring av principen caveat venditor som innebär att säljaren, med dagens gällande rätt, fått ett utökat ansvar vid köprättsliga avtal. 44 Håstad, sid Ramberg & Herre, sid Ramberg & Herre, sid Prop. 1989/90:89 sid Prop. 1988/89:76 sid

15 4. Gällande rätt - en lagstadgad upplysningsplikt 4.1 Caveat venditor I och med att köplagen utvecklats och konsumentlagen, till förmån för köparen, tillkommit i svensk rätt har begreppet caveat emptor och allt vad det innebär alltmer frångåtts. Självfallet är det, även med dagens bestämmelser, så att en köpare vid avtal ska agera uppmärksamt och i största möjliga mån följa vad som anges i avtalet. Köprättsliga bestämmelser samt praxis på området har dock kommit att belysa caveat emptors motpol, caveat venditor. 49 Caveat venditor innebär att säljaren vid ingående av avtal ska akta sig. Detta eftersom att gällande svensk rätt har lagt ett större ansvar på säljaren, vid ingående av avtal, än vad som stadgades i äldre rätt. Säljarens upplysningsplikt är ett exempel på caveat venditors syfte. Säljaren ska agera vaksamt genom att lämna upplysningar som stämmer överens med varans beskaffenhet och egenskaper. Lämnar säljaren felaktiga eller bristfälliga uppgifter kan denne komma att straffas för det genom köparens rätt till att åberopa rättsliga sanktioner. Säljaren ska med andra ord akta sig från att ingå ett avtal på medvetna, felaktiga grunder. 50 I nedanstående kapitel, 4.2 till och med 4.4, anges hur köprättsliga bestämmelser rörande säljarens upplysningsplikt ser ut idag. I kapitel 4.5 redogörs även för hur HD har dömt i frågan med dagens gällande bestämmelser. 4.2 Lag om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område För att ett köp över huvud taget ska anses gällande krävs som sagt ett avtal mellan två eller flera parter. I 1 kap. 1 AvtL slås för det första fast att: Anbud om slutande av avtal och svar å sådant anbud vare, efter ty här nedan i 2 9 sägs, bindande för den, som avgivit anbudet eller svaret. Bestämmelsen utgör själva kärnan för hur ett avtal blir till och därmed bindande för parterna. Paragrafen har förblivit den samma sedan avtalslagens tillkomst år Parter som slutit avtal är, i regel, bundna till att följa vad som framkommer av det. Paragrafen anger även underförstått att parterna ska agera lojalt i samband med uppkomsten av avtalet. Att ett avtal kan ogiltigförklaras på grund av bristande upplysningsplikt stadgas inte ordagrant i avtalslagen, men liknande och tillämpliga bestämmelser rörande upplysningar finner vi i 3 kap. AvtL kap. 30 och 33 AvtL tar upp begreppet svek genom oriktiga uppgifter, alltså ett avsiktligt vilseledande av sin medkontrahent, samt begreppet strid mot tro och heder. Svek genom oriktiga uppgifter, så kallat svikligt förledande, förknippas med säljarens upplysningsplikt genom att det behandlar situationer då säljaren lämnar oriktiga uppgifter till köparen vilket enligt naturliga skäl ses som illojalt. För att avtalet ska kunna ogiltigförklaras enligt 3 kap. 30 AvtL krävs det att säljaren avsiktligt lämnat felaktiga uppgifter. Uppgifterna ska för att utgöra ett fel vara faktabaserade och röra exempelvis en varas egenskaper eller användning. Säljaren måste också inse att köparen inte känner till de rätta förhållandena FindLaw:s webbplats, Sökord: Caveat emptor, NJA 2001 s FindLaw:s webbplats, Sökord: Caveat emptor, 51 Iduns webbplats, Sökord: Lojalitet, 52 Persson, Lagkommentar 30 AvtL. Persson, Lagkommentar, 33 AvtL. 11

16 För att klargöra vad som krävs för att svek på grund av oriktiga uppgifter ska kunna tillämpas finns ett antal rekvisit som ska vara uppfyllda. Säljaren ska veta att ett fel eller avvikelse föreligger, vilket motparten inte har kännedom om. Säljaren ska inse att dessa upplysningar är väsentliga för köparen och att köparen utan upplysningen inte har anledning att känna till dem. Köparen ska även ha en förväntad vilja att bli upplyst om det. Paragrafen är flitigt tillämpad i situationer då en part upplever sig vilseledd av sin medkontrahent. 53 I 3 kap. 33 AvtL stadgas en generalklausul som behandlar ohederliga förfaranden. Möjligheten att ogiltigförklara ett avtal med tillämpning av 3 kap. 33 AvtL bygger på begreppet tro och heder. För att detta lagrum ska kunna tillämpas krävs två saker, dels att omständigheterna vid tillkomsten av avtalet strider mot tro och heder och avtalet på grund av det inte kan bli giltigt samt att motparten, i detta fall säljaren, känt till förhållandet. 54 Ovan nämnda bestämmelser åberopades flitigt innan köplagen och konsumentköplagens tillkomst. Trots att ett agerande enligt dessa bestämmelser i regel medför ett avtalsbrott har det visats sig svårt att ogiltigförklara ett avtal på grund av svikligt förledande eller handlande som strider mot tro och heder. Svek har kommit att ses som en svag ogiltighetsgrund och enligt lagmotiven ska dessa paragrafer tillämpas restriktivt. 55 Avtalslagen är även dispositiv vilket stadgas i 1 kap. 1 2st. AvtL. Det innebär att om parterna avtalat om att andra bestämmelser ska gälla, gäller dessa bestämmelser och avtalslagens bestämmelser blir därmed inte tillämpliga. Detta med undantag från jämkningsparagrafen i 36 AvtL som tillämpas oavsett avtalets bestämmelser. Jämkning blir tillämpligt i de fall då avtalet anses oskäligt eller till betydande fördel för ena parten Köplag 1990 års köplag som idag är den gällande behandlar enligt 1 köp avseende lös egendom. Begreppet köp innebär att lös egendom överlåts till annan mot betalning. 57 Enligt 4 KöpL behandlar lagen inga konsumentköp. Köplagen är enbart tillämplig vid köp mellan två privatpersoner eller två näringsidkare. Vidare stadgas i 3 KöpL att köplagen, liksom avtalslagen och tidigare köplag, är dispositiv och dess bestämmelser kan därmed förhandlas bort vid avtalets ingående. Om inget annat avtalats blir köplagen samt dess bestämmelser tillämpliga. I 17 1st. KöpL anges att varan ska stämma överens med vad parterna avtalat. Vad som avtalats rörande varans beskaffenhet utgör parternas gemensamma uppfattning eller vilja och varan ska därmed stämma överens med det. Skulle varan avvika från vad som avtalats anses den enligt köplagen som felaktig. Vad som avtalats blir alltså grunden för felbedömningen. I 17 2st. KöpL anges övriga kriterier som varan ska uppfylla för att vara korrekt. 17 3st. KöpL anger vidare att varan är felaktig om varan i annat avseende, än vad som anges i första och andra stycket, avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, sid Grobgeld & Norin, sid Persson, Lagkommentar 30 AvtL. 56 Håstad, sid Håstad, sid Munukka, Lagkommentar 17 KöpL. Håstad, sid

17 Säljarens upplysningsplikt kom som sagt för första gången att uppmärksammas i 18 KöpL. I och med köplagens dispositivitet är således även denna plikt förhandlingsbar. Vanligt vid köp är att säljaren till avtalet bifogar en specifikation, exempelvis friskrivningsklausuler, om varans beskaffenhet för att undgå köparens eventuella felanspråk. I paragrafen regleras de ansvar säljaren har gällande marknadsföringsuppgifter, andra uppgifter som lämnats före köpet, uppgifter som lämnats av annan än säljaren samt uppgifter som framkommit i tidigare säljled. Här krävs ett orsakssamband, uppgifterna måste antas ha inverkan på köpet för att paragrafens bestämmelser om fel ska kunna bli gällande. Säljaren kan dock vid felaktiga uppgifter frånsäga sig ansvar för fel i varan om han i god tid rättat uppgiften på ett tydligt sätt. Detta enligt 18 3st. KöpL. Om köparen känt till det eventuella felet har han naturligtvis ingen fog att förvänta sig något annat och möjligheterna att åberopa fel blir då inte tillämpliga. 59 Ett vanligt förfarande vid avtal är att säljaren, i avtalet, anger att varan säljs i befintligt skick. Detta för att friskriva sig från köparens felanspråk. Lagstiftaren har till förmån för köparen därför stiftat i 19 KöpL bestämmelse som är tvingande trots friskrivningsklausuler om befintligt skick eller liknande. 60 I 19 KöpL stadgas följande: Även om varan har sålts i befintligt skick eller med ett liknande allmänt förbehåll skall den anses felaktig, om varan inte överensstämmer med sådana uppgifter om dess egenskaper eller användning som säljaren har lämnat före köpet och som kan antas ha inverkat på köpet. 19 KöpL tillämpas således enbart då friskrivning skett. 61 I de fall då det framkommer att säljaren underlåtit att följa sin upplysningsplikt eller avsiktligt lämnat felaktiga uppgifter har köparen rätt att åberopa de påföljder som följer av fel i varan. För att kunna åberopa påföljder kräver lagen två saker av köparen. Köparen ska enligt 31 KöpL, då han fått varan i sin besittning, undersöka den enligt god affärssed. Utan undersökning här kan han orimligt finna något fel eller avvikande från avtalet. Han ska även efter undersökningen, om eventuellt fel föreligger, lämna meddelande till säljaren om att så är fallet, en så kallad reklamation. En köpares reklamationsplikt är en del av begreppet upplysningsplikt. Detta eftersom köparen har en skyldighet att upplysa säljaren om att denne gjort sig skyldig till ett avtalsbrott och därmed ge säljaren en chans att åtgärda felet utan väsentligt dröjsmål för köparen. 62 Reklamationsfristen som anges i köplagen är två år från det köparen fått varan i sin besittning. Sker reklamation efter det har rätten att åberopa fel gått förlorad. Vid reklamationen ska köparen specifikt ange det fel han åberopar. Reklamationen kan göras skriftligt eller muntligt. 63 Ett undantag från vad som nu sagts anges i 33 KöpL. Där anges en generell bestämmelse om att köparen utan hinder av 31 och 32 KöpL får åberopa fel, om säljaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder. I sådant fall saknas skäl att skydda säljarens intresse. 64 Påföljderna som kan tillämpas är uppdelade i två kategorier, primära och sekundära. De primära påföljderna, avhjälpande eller omleverans, ger säljaren en chans att 59 Håstad, sid Håstad, sid Håstad, sid Munukka, Kontraktuell lojalitetsplikt, sid Munukka, Lagkommentar 31, 32 KöpL. 64 Munukka, Lagkommentar 33 KöpL. 13

18 rätta till det fel som uppstått. De sekundära påföljderna är prisavdrag eller hävning. Utöver nämnda påföljder kan köparen enligt 40 KöpL kräva skadestånd Konsumentköplag Gällande de flesta bestämmelser i konsumentköplagen liknar de till stor del vad som anges i köplagen. Avgörande vilken författning som blir gällande är som sagt enbart vilken ställning parterna i avtalet har. Säljaren har även ett utökat ansvar vid konsumentköp. Enligt 1 KKL tillämpas konsumentköplagen då köpet sker mellan en näringsidkare och en konsument. En näringsidkare och en konsument förklaras enligt paragrafens fjärde stycke följande: Näringsidkare: en fysisk eller juridisk person som handlar för ändamål som har samband med den egna näringsverksamheten Konsument: en fysisk person som handlar huvudsakligen för ändamål som faller utanför näringsverksamhet. Ett bolag, förening eller liknande kan således inte räknas som konsument. Konsumentköplagen blir heller inte tillämplig i de fall då konsumenten är säljare och näringsidkaren är köpare. Den största skillnaden mellan lagarna är att konsumentköplagen är, till skillnad från köplagen, tvingande på så sätt att avtalsvillkor som är till nackdel för konsumenten inte bli gällande mot denne. Vad som nu sagts stadgas i lagens tredje paragraf enligt följande ordalydelse: Avtalsvillkor som i jämförelse med bestämmelserna i denna lag är till nackdel för köparen är utan verkan mot denne, om inte annat anges i lagen. Avtalar parterna något som strider mot den tvingande bestämmelsen blir detta inte gällande, oavsett vad parterna kommit överens om i avtalet. 66 Vad som utgör ett fel är, liksom i köplagen, stadgat i konsumentköplagen. I 16 KKL anges vad som sägs i 17 KöpL, nämligen att varan ska stämma överens med vad parterna avtalat. I tredje stycket räknas rekvisiten upp av de fall då varan är att ses som felaktig. Andra punkten berör säljarens upplysningsplikt. Under förutsättningen att det kan antas ha inverkan på köpet ska säljaren även vid konsumentköp upplysa köparen om förhållande som han känner till eller borde ha känt till rörande varans egenskaper eller användning som köparen med fog räknar med att bli upplyst om. Vidare anges i 19 KKL att varan är felaktig om varan inte stämmer överens med vad som framkommit av säljarens uppgifter vid marknadsföring eller liknande. Konsumentköplagen tar också upp situationen då en vara säljs i befintligt skick. Vid konsumentköp är det i princip omöjligt att friskriva sig från ansvar på grund av att varan enligt avtalet säljs i befintligt skick, om det är så att varan inte stämmer överens med vad köparen med fog kunnat förutsätta. I övrigt är konsumentköplagen, som ovan nämnts, snarlik köplagen gällande bestämmelser om fel, reklamationsplikten samt påföljder vid fel. 67 Rättsfall NJA 2001 s. 155, se kapitel 4.5, avser ett liknande fall till det rättsfall som behandlades i denna uppsats tredje kapitel, NJA 1964 s Då konsumentköplagen stadgats, och den sedermera kom att tillämpas i bedömningen, blev utgången där en annan. 65 Ramberg & Herre, sid Grobgeld & Norin, sid. 27, , 17, 19 KKL. 14

19 4.5 NJA 2001 s Bakgrund Målsäganden Magnus hade köpt en båt av Torbjörn. Magnus väckte talan i Karlstad TR och yrkade i första hand återgång av köpet. I andra hand yrkades en nedsättning av köpeskillingen till ett belopp av kr. Detta eftersom att båten enligt Magnus är behäftad med fel. Torbjörn bestred Magnus yrkanden. 68 Som grund för sin talan har Magnus angett att han vid köpet antagit att båten i fråga tillverkats i Sverige. Enligt information från säljaren, Torbjörn, var båten tillverkad enligt skandinavisk hantverkstradition. 69 Det visade sig dock efter köpet att båten till stor del tillverkats i Polen. Att den tillverkats i Polen har, enligt Magnus, stor inverkan på köpet. Han hade nämligen inte köpt båten om han vetat om detta. 70 Magnus hade under hösten år 1993 fått ett utökat intresse för båtar och bestämt sig för att köpa en segelbåt. Båten skulle enligt hans kriterier vara producerad i Skandinavien. Han fick via kontakter veta att PMA Contrast Yacht AB (PMA) hade en båt, som enligt beskrivning passat in på Magnus kriterier, till salu. Båten i fråga hade ett bra andrahandsvärde och var av en modell som Magnus hört talas om innan och fann intressant. Då han kontaktade PMA fick han tala med ägaren och tillika styrelseledamoten Torbjörn som bekräftade att det fanns ett exemplar till salu. Magnus blev intresserad och fick informationsmaterial rörande båten skickat till sig från PMA. Informationsmaterialet innehöll en specifikation över båten samt tillhörande utrustning. Det var i detta informationsmaterial som det framgick att båten var tillverkad enligt skandinavisk hantverkstradition. 71 Magnus frågade vid besök på PMA vart båten var tillverkad. Torbjörn svarade då att tillverkning, inredning och utrustning skett i Arvika och Kristinehamn. Torbjörn berättade vidare att det var han som privat finansierat båten och därmed stod för försäljningen privat. Överlåtelseavtalet undertecknades senare av båda parterna. Då renovering av båten drog ut på tiden hann Magnus aldrig provsegla båten före leverans. Vid leveransen uppmärksammade Magnus ett antal fel som parterna kom överens om att Torbjörn skulle stå för. Totalpriset för detta var kr. Enligt Magnus uppfattning skulle detta inte ses som ett hinder att åberopa eventuella fel vid senare tillfälle. 72 Då Magnus senare seglade hem båten upptäcktes ytterligare fel. Efter kontakt med generalagenten för båtmärket fick han även reda på det faktum att båten till stor del tillverkats i Polen. Då han senare kontaktade Torbjörn och berättade om felen meddelade Torbjörn att han enbart kunde åberopa de fel som de tidigare uppmärksammat. Att båten är tillverkad i Polen utgör ett fel enligt Magnus eftersom att båtar tillverkade där har ett lägre marknadsvärde än vad Magnus betalat till Torbjörn. Magnus yrkar därför att båten är felaktig enligt 16 3st. 2p KKL eller alternativt enligt 17 3st. KöpL. Konsumentköplagen blir enligt Magnus tillämplig då Torbjörn sålt båten genom sin yrkesmässiga verksamhet. Magnus sålde efter en tid båten och kan därmed visa på en förlust på kr. Detta på grund av att båten visade sig vara polskt tillverkad NJA 2001 s. 155 sid NJA 2001 s. 155 sid NJA 2001 s. 155 sid NJA 2001 s. 155 sid NJA 2001 s. 155 sid NJA 2001 s. 155 sid

20 Torbjörn bestred yrkandet. Han anger att PMA har ägts av familjen sedan år Bolaget har som huvudsakligt ändamål sysslat med snickeriverksamhet. Båttillverkning har enbart skett i ringa omfattning. PMA hade totalt sålt sju båtar av typen som Magnus köpt. Den till Magnus var den sjunde i ordningen. Övriga sex båtar hade tillverkats på spridda platser i Sverige. Magnus båt, den sjunde, tillverkades i Polen för att hålla nere kostnaderna. Båten är ändå enligt Torbjörn identisk med de som tillverkats i Sverige. Då Magnus kontaktade honom gjorde han klart för Magnus att det var han som finansierat båten och därmed stod som privat säljare för den. Därmed blir konsumentköplagen inte tillämplig i detta fall. Torbjörn erbjöd Magnus att provsegla båten efter det att den färdigställts men detta tackade Magnus nej till. Magnus hade i övrigt goda chanser att undersöka båten innan köpet. Hade han frågat om båten i fråga tillverkats i Polen hade Torbjörn bekräftat det. Dock anser Torbjörn att det faktum att båten tillverkats i Polen inte påverkar båtens värde eller egenskaper. Det är således inget fel i köprättslig mening Tingsrätten I TR:n kompletterar Magnus sitt anförande med att förtydliga att han aldrig övervägt att köpa båten om han vetat om att båten var tillverkad i Polen. Torbjörn tillade att han vid avtalet lagt in en friskrivningsklausul som innebar att köpet var fullgjort då avtalet var påskrivet och att Magnus därmed inte kan åberopa övriga fel i efterhand. 75 Magnus har till TR:n kallat fyra vittnen som styrker hans påstående att det faktum att båten är tillverkad i Polen påverkar båtens pris samt dess marknadsvärde. Enligt vittnet Jan-Olof Traung har polsktillverkade båtar ett marknadsvärde som är 20 % lägre än svensktillverkade. Torbjörn kallar även två vittnen. Dessa anger att tillverkningsland inte har någon betydelse så länge båten är av god kvalité. Båten innehar inte heller några polska detaljer. Enligt vad som framkommit är det enligt TR:n ostridigt att båten tillverkats i Polen. Frågan i målet är att avgöra om detta ska ses som ett fel och därmed kan leda till påföljder. 76 TR:n inleder med bedömningen om vilken lag som ska tillämpas vid bedömningen. Eftersom att båten funnits i PMA:s lokaler, företaget har marknadsfört den, bolagets papper har använts vid avtalet samt att Torbjörn som säljare är ägare och styrelseledamot i PMA bedömer TR:n att det, trots omständigheterna, ska röra sig om ett konsumentköp. Därmed blir konsumentköplagen tillämplig vid bedömningen. Rörande faktiska fel i köprättslig mening avses i första hand fysiska fel. Dock uppstår även ett rättsligt fel då oriktiga eller vilseledande uppgifter lämnas i samband med avtalet. En förutsättning för att kunna tillämpa sådant fel är enligt TR:n att felet påverkat priset på varan. Eftersom att sex av sju båtar sålda av PMA tillverkats i Sverige och att marknadsföringsmaterialet angav att båten tillverkats enligt skandinavisk hantverkstradition har Magnus enligt TR:n haft fog att förutsätta att båtens tillverkningsland varit Sverige. 77 Vid konsumentköp får inte avtal som är till nackdel till konsumenten förekomma. Dessa avtal blir enligt 3 KKL utan verkan för denne. Torbjörn har genom klausulen inskränkt sitt felansvar. Detta är till nackdel för Magnus som köpare och klausulen blir därmed inte giltig NJA 2001 s. 155 sid NJA 2001 s. 155 sid NJA 2001 s. 155 sid NJA 2001 s. 155 sid NJA 2001 s. 155 sid

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt. Susanne Boström 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt. Susanne Boström 2015. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Upplysningsplikt vid försäljning av bostadsrätt Susanne Boström 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle Förklaring

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 februari 2007 T 2932-05 KLAGANDE MA Ombud: Advokat TL MOTPART GK Ombud: Advokat LJ SAKEN Återbetalning av erlagd handpenning ÖVERKLAGADE

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 5 april 2016 T 3573-14 KLAGANDE Lindorff Sverige AB, 556209-5363 Kungsgatan 57 A 111 22 Stockholm Ombud: Advokat MA MOTPART Sveamalm fastigheter

Läs mer

Sammanfattning av betänkandet

Sammanfattning av betänkandet Sammanfattning av betänkandet Bakgrund Bilaga 1 Köp av lös egendom regleras i Danmark, Norge och Sverige i köplagar som tillkommit efter gemensamt beredningsarbete. Lagarna infördes i Danmark år 1906,

Läs mer

Regeringens proposition 1989/90:89 om ny konsumentköplag

Regeringens proposition 1989/90:89 om ny konsumentköplag Regeringens proposition 1989/90:89 om ny konsumentköplag Bilagedel 1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 89. Bilagedel Sammanfattning av konsumentköpsutredningens betänkande Prop. 1989/90:89 (1984:25) Ny konsumentköplag

Läs mer

EXAMENSARBETE. Väsentlighetsrekvisitets innebörd enligt 1990 års köplag. Sara Nilsson Elisabeth Risberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap

EXAMENSARBETE. Väsentlighetsrekvisitets innebörd enligt 1990 års köplag. Sara Nilsson Elisabeth Risberg. Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap EXAMENSARBETE Väsentlighetsrekvisitets innebörd enligt 1990 års köplag Sara Nilsson Elisabeth Risberg Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/14 Mål nr A 95/13

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/14 Mål nr A 95/13 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 39/14 Mål nr A 95/13 En kommun har hävt ett avtal om tillsvidareanställning efter att en lärare under anställningsförfarandet felaktigt angett att hon var behörig att undervisa i

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 april 2016 T 5829-14 KLAGANDE LW Ombud: Jur.kand. AK och jur.kand. BC MOTPART Uppsalahem Aktiebolag, 556137-3589 Box 136 751 04 Uppsala

Läs mer

Direktkrav vid entreprenad

Direktkrav vid entreprenad LIU-IEI-FIL-A--14-01836--SE Direktkrav vid entreprenad En jämförelse mellan två rättssystem Direct claims in construction A comparison between two legal systems Isabelle Johansson Vårterminen/Höstterminen

Läs mer

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 )

Inledning. Köplagen. Konsumentköplagen. lös egendom Dispositiv (3 ) köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) 2013-09-23 1 Inledning Köplagen lös egendom Dispositiv (3 ) Konsumentköplagen köp av lösa saker som näringsidkare säljer till konsument (1 ) Definition näringsidkare Definition konsument Tvingande mellan

Läs mer

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.

Läs mer

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR

ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR Gäller från 1.1.2011 YL ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR...2 YL 1 VISSA CENTRALA BEGREPP...2 YL 2 INFORMATION SOM SKA LÄMNAS INNAN FÖRSÄKRINGSAVTALET INGÅS...2 2.1 Försäkringsbolagets informationsplikt...2

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 maj 2004 T 2411-02 KLAGANDE Skatteverket, 171 94 SOLNA MOTPART AM Ombud: TE SAKEN Företrädaransvar ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Svea hovrätt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 oktober 2007 T 2062-06 KLAGANDE 1. KB 2. CLB Ombud för 1 och 2: Försäkringsjurist UL MOTPART HSB Bostadsrättsförening 56 Fiolbacken i

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 23 september 2011 T 4062-09 KLAGANDE BÅ Ombud: Jur.kand. KG MOTPART Karolinska Institutet, 202100-2973 Box 4064 141 04 Huddinge Ombud: Jur.kand.

Läs mer

Till Justitiedepartementet

Till Justitiedepartementet Till Justitiedepartementet I november 2007 fick jag i uppdrag att göra en översyn av konsumenttjänstlagen med syfte bl.a. att utvidga lagens område till att omfatta andra privata och offentliga tjänster.

Läs mer

Prövningstillstånd i Regeringsrätten

Prövningstillstånd i Regeringsrätten SKATTENYTT 2002 473 Arne Baekkevold Prövningstillstånd i Regeringsrätten Statistiken visar att det är mycket svårt att få prövningstillstånd i Regeringsrätten; prövningstillstånd meddelas bara i några

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 2000 s. 569 (NJA 2000:83) Målnummer: T3602-99 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 2000-11-07 Rubrik: Borgensförbindelse för en konsumentfordran preskriberas tre år

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1997 s. 660 (NJA 1997:110) Målnummer: Ö1002-95 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1997-10-10 Rubrik: Beslut i fråga som av TR hänskjutits till HD:s prövning. En flytdocka,

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet God fastighetsmäklarsed 2007-06-12 Uppsägning av uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens rätt till provision... 4 3.2 Prövningen av mäklarens

Läs mer

Arbetssökandes upplysningsplikt

Arbetssökandes upplysningsplikt 638 RÄTTSFALL Arbetssökandes upplysningsplikt 1. Inledning I AD 2000 nr 81 behandlar Arbetsdomstolen (AD) frågan om när en arbetsgivare kan frigöra sig från ett anställningsavtal till följd av att en arbetssökande

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-09-26. Uppdragsavtalet

God fastighetsmäklarsed 2006-09-26. Uppdragsavtalet God fastighetsmäklarsed 2006-09-26 Uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Skriftlighetskravet... 4 5. Uppdragsavtalets innehåll... 4 5.1 Uppdragets

Läs mer

N./. Riksåklagaren angående rån m.m.

N./. Riksåklagaren angående rån m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (10) Ert datum Er beteckning Byråchefen Stefan Johansson B 1857-08 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM N./. Riksåklagaren angående rån m.m. Högsta domstolen har förelagt mig

Läs mer

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande

Lag (SFS 1999:116) om skiljeförfarande Lag (SFS 1999:116 om skiljeförfarande Skiljeavtalet 1 Tvister i frågor som parterna kan träffa förlikning om får genom avtal lämnas till avgörande av en eller flera skiljemän. Ett sådant avtal kan avse

Läs mer

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905)

HFD 2015 ref 79. Lagrum: 58 1 jaktförordningen (1987:905) HFD 2015 ref 79 Överklagandeförbudet i 58 1 jaktförordningen står i strid med unionsrätten när det gäller beslut om jakt efter en art som är skyddad av EU:s livsmiljödirektiv. Lagrum: 58 1 jaktförordningen

Läs mer

Trollhättan, 108 ha. Grandalen

Trollhättan, 108 ha. Grandalen Trollhättan, 108 ha Grandalen 1 2 VÄLSKÖTT SKOGSFASTIGHET Grandalen är en större och virkesrik skogsfastighet som ligger i Götaälvdalen. Den produktiva skogsarealen uppgår till 103 ha och har en god bonitet.

Läs mer

Lokalhyra T2 Maria Ingelsson

Lokalhyra T2 Maria Ingelsson Lokalhyra T2 Maria Ingelsson Disposition Syftet med dagens föreläsning Avtalsskrivning Parternas rättigheter och skyldigheter under hyrestiden Omförhandling och jämkning av hyresavtal Partsväxling Avtalets

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT. Mål nr. meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 november 2015 Ö 1132-15 KLAGANDE OCH MOTPART Kontel Trade AG Bahnhofstrasse 21 6300 Zug Schweiz Ombud: Advokat ON KLAGANDE OCH MOTPART

Läs mer

Köparens undersökningsplikt - skillnader vid köp av ägarlägenhet och bostadsrätt Björn Gustavsson

Köparens undersökningsplikt - skillnader vid köp av ägarlägenhet och bostadsrätt Björn Gustavsson JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Köparens undersökningsplikt - skillnader vid köp av ägarlägenhet och bostadsrätt Björn Gustavsson Examensarbete i allmän fastighetsrätt, 30 hp Handledare:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (21) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 april 2013 T 2394-11 KLAGANDE Zurich Insurance plc (Ireland), Filial Sverige, 516403-8266 Box 5069 102 42 Stockholm Ombud: Advokat ME

Läs mer

Lokalhyra T2, den 28 oktober 2014 Advokat Maria Ingelsson, Lindahl

Lokalhyra T2, den 28 oktober 2014 Advokat Maria Ingelsson, Lindahl Lokalhyra T2, den 28 oktober 2014 Advokat Maria Ingelsson, Lindahl Disposition Varför är vi här? Att skriva hyresavtal Parternas rättigheter och skyldigheter under hyrestiden Omförhandling och jämkning

Läs mer

Regeringens proposition 1989/90:77 om konsumentskyddet vid förvärv av småhus m.m.

Regeringens proposition 1989/90:77 om konsumentskyddet vid förvärv av småhus m.m. Regeringens proposition 1989/90:77 om konsumentskyddet vid förvärv av småhus m.m. 1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 77 Regeringens proposition 1989/90:77 om konsumentskyddet vid förvärv av småhus m. m.

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) Målnummer: Ö1006-01 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-03-13 Rubrik: Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 30 november 2010 KLAGANDE Lotteriinspektionen Box 199 645 23 Strängnäs MOTPART AB Kvällstidningen Expressen, 556025-4525 Ombud: Advokat Ulf Isaksson

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:136

Regeringens proposition 2001/02:136 Regeringens proposition 2001/02:136 Redovisningen av Svenska kyrkans fastigheter i fastighetsregistrets inskrivningsdel Prop. 2001/02:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 april 2005 T 2362-01 KLAGANDE 1. MR 2. LR Ombud för båda: advokaten HW MOTPART JW Ombud: advokaten MG SAKEN Fordran ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

Läs mer

Åmål, 50 ha SKOG I HUMLETORP

Åmål, 50 ha SKOG I HUMLETORP Åmål, 50 ha SKOG I HUMLETORP Sammanhållet skogsskifte utan byggnader med gräns mot Käppesjön. Ca 50 ha varav ca 40 ha produktiv skogsmark. Ca 6 400 m 3 sk varav ca 1 700 m 3 sk i S1 och S2. 1 SKOG SKOGSMARK

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (22) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 november 2004 T 2593-01 KLAGANDE SA Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten AS MOTPART Staten genom Justitiekanslern,

Läs mer

Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011

Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011 Promemoria 1 (14) Ändringarna i jordlegolagen trädde i kraft 1.2.2011 Lagen om ändring av jordlegolagen och lagen om upphävande av 25 kap. 1 b 4 mom. i ärvdabalken trädde i kraft 1.2.2011. I det följande

Läs mer

DOM 2015-10-15 Stockholm

DOM 2015-10-15 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 04 040205 2015-10-15 Stockholm Mål nr T 2426-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts dom i mål nr, se bilaga A KLAGANDE Statoil Fuel & Retail Sverige AB, 556000-6834 118 88 Stockholm

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR PLASTBRANSCHEN

ALLMÄNNA LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR PLASTBRANSCHEN ALLMÄNNA LEVERANSBESTÄMMELSER FÖR PLASTBRANSCHEN Antagna år 2009 av Svensk Plastindustriförening och Plast- och Kemibranscherna Tillämplighet. 1.Dessa allmänna leveransbestämmelser skall tillämpas när

Läs mer

Skuldtäckning vid bodelning

Skuldtäckning vid bodelning Juridiska institutionen Höstterminen 2015 Examensarbete i civilrätt, särskilt familjerätt Skuldtäckning vid bodelning En analys av 11 kap 2 äktenskapsbalken Författare: Lamija Cuprija Handledare: Professor

Läs mer

Hudiksvall, 87 ha. Sörhoga

Hudiksvall, 87 ha. Sörhoga Hudiksvall, 87 ha Sörhoga 1 2 OBEBYGGD SKOGSFASTIGHET Fastighet belägen vid Ofärne, väster om Hudiksvall. Den produktiva skogsmarksarealen uppgår till ca 73 ha och virkesförrådet till ca 8 700 m³sk. Jakt

Läs mer

kontraktsrätten i Sverige samt utformningen av de allmänna - Besiktningens rättsverkan; 1989, 1997 och 2002

kontraktsrätten i Sverige samt utformningen av de allmänna - Besiktningens rättsverkan; 1989, 1997 och 2002 Bergensymposiet i entreprenadrätt 11 och 12 november 2013 Torgny Håstad, f.d. domare i Högsta domstolen, professor i civilrätt vid Uppsala universitet 1. Några synpunkter på entreprenadrättens förhållande

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:9

Regeringens proposition 1996/97:9 Regeringens proposition 1996/97:9 Ny rättshjälpslag Prop. 1996/97:9 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 september 1996 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

Ljusdal, 31 ha. Kläppen

Ljusdal, 31 ha. Kläppen Ljusdal, 31 ha Kläppen 1 2 SKOG VID KÖLSTRÖMMEN Del av fastighet i en ägofigur omfattande ca 30 ha skogsmark med ett virkesförråd om ca 4 300 m³sk. God tillgänglighet genom tre korsande vägar varav en

Läs mer

Produktansvar enligt Konsumentköplagen

Produktansvar enligt Konsumentköplagen JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Martin Nilsson Produktansvar enligt Konsumentköplagen Examensarbete 20 poäng Handledare Eva Lindell-Frantz Ämnesområde Förmögenhetsrätt Termin Hösten 2004 Innehåll

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 291 (NJA 2009:31)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 291 (NJA 2009:31) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2009 s. 291 (NJA 2009:31) Målnummer: T443-08 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2009-05-27 Rubrik: Lagrum: Får en konkursborgenär med en fordran som får göras gällande

Läs mer

Bollnäs, 0,2 ha. Linds

Bollnäs, 0,2 ha. Linds Bollnäs, 0,2 ha Linds 1 2 SOMMARTORP VID ÄNGA Äldre byggnader med patina i charmig miljö vid Änga, ca 5 km nordost om Vallsta. 3 BOSTADSBYGGNADER BOSTADSHUS Gammal byggnad i två delar, två respektive ett

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 6 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: Advokaten Urban Thuresson Kungsgatan 37 111 56 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2014-09-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 6686-13 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmös, migrationsdomstolen, beslut

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU)

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2014-01-30 Dnr 64/2014 1 (9) Förvaltningsrätten i Linköping Box 406 581 04Linköping Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd

49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Femte avdelningen Om rättegången i hovrätt 49 kap. Om rätten att överklaga en tingsrätts domar och beslut och om prövningstillstånd Anm. Rubriken har fått sin

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3

KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER. Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 KRISTER AZELIUS JERKER KJELLANDER Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 2011-12 NR 3 584 RÄTTSFALL Processrättslig skälighetsuppskattning av skada 1. Inledning Högsta domstolen har i NJA 2011

Läs mer

Orust, 100 ha. Härmanö

Orust, 100 ha. Härmanö Orust, 100 ha Härmanö 1 2 SJÖBOD OCH 24 ÖAR I HAVSBANDET Fastigheten Härmanö är en chans utöver det vanliga att få äga en inredd sjöbod i bästa möjliga läge med 100 ha mark fördelat på 24 öar och skär

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 709 (NJA 2010:74)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 709 (NJA 2010:74) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2010 s. 709 (NJA 2010:74) Målnummer: T2618-09 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2010-12-29 Rubrik: Vid återvinning av en överlåtelse av aktier har det ansetts att

Läs mer

Beslutet har inte vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet har inte vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (8) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om förtroende för mäklaren och god fastighetsmäklarsed. Prövning av om fastighetsmäklarens agerande har varit ägnat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 18 mars 2011 T 5286-08

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM. Mål nr. meddelad i Stockholm den 18 mars 2011 T 5286-08 Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 18 mars 2011 T 5286-08 KLAGANDE Aktiebolaget Svenska Bostäder, 556043-6429 Box 95 162 12 Vällingby Ombud: Advokat U S MOTPART Eurostar Aktiebolag,

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2002 s. 668 (NJA 2002:83) Målnummer: Ö803-02 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2002-12-27 Rubrik: Lagrum: En fordran på TV-avgift har ansetts tillkomma det allmänna

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2006 s. 420 (NJA 2006:47) Målnummer: Ö3143-04 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2006-06-22 Rubrik: En konkursförvaltare som väcker talan om s.k. bristtäckning enligt

Läs mer

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 16 oktober 2006 Ö 3733-05 KLAGANDE BÅE Ombud: Jur kand OL MOTPART Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Rättshjälp ÖVERKLAGADE

Läs mer

EXAMENSARBETE. Godtrosförvärv av lösöre. Undersökningsplikten kring ägandeförhållandena vid förvärv av lösöre som. privatperson.

EXAMENSARBETE. Godtrosförvärv av lösöre. Undersökningsplikten kring ägandeförhållandena vid förvärv av lösöre som. privatperson. EXAMENSARBETE Godtrosförvärv av lösöre Undersökningsplikten kring ägandeförhållandena vid förvärv av lösöre som privatperson Alex Tihinen Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i jordabalken; SFS 2000:226 Utkom från trycket den 9 maj 2000 utfärdad den 19 april 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om jordabalken 2 dels att

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:10

Regeringens proposition 1998/99:10 Regeringens proposition 1998/99:10 Ändringar i rättshjälpslagen Prop. 1998/99:10 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 oktober 1998 Göran Persson Laila Freivalds (Justitiedepartementet)

Läs mer

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S.

meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 maj 2003 B 1038-03 KLAGANDE E. O. Offentlig försvarare och ombud: advokaten B. S. MOTPARTER 1. Riksåklagaren 2. S. M. Ombud, tillika målsägandebiträde:

Läs mer

Generalklausulen i 57 Första stycket, punkt 4 Jordabalken och dess tillämpning med utgångspunkt i NJA 2011 s 27

Generalklausulen i 57 Första stycket, punkt 4 Jordabalken och dess tillämpning med utgångspunkt i NJA 2011 s 27 Generalklausulen i 57 Första stycket, punkt 4 Jordabalken och dess tillämpning med utgångspunkt i NJA 2011 s 27 Rättvetenskapliga programmet med internationell inriktning Examensarbete HT 2012-01-03 Författare:

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument)

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) Bilaga 1 ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR FÖR HUSVAGN OCH HUSBIL 2011 (konsument) ALLMÄNNA AVTALSVILLKOR utarbetade av Husvagnsbranschens Riksförbund efter överenskommelse med Konsumentverket 1. Giltighet För

Läs mer

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87)

H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87) H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1996 s. 548 (NJA 1996:87) Målnummer: Ö5483-95 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1996-10-03 Rubrik: Fråga om de allmänna villkoren för skuldsanering är uppfyllda.

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 142 Målnummer: 8088-03 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2004-12-22 Rubrik: Lagrum: En av ett aktiebolag till delägare i bolaget utfärdad lånerevers har ansetts utgöra

Läs mer

Kontakt. Att köpa en bostad skiljer sig på ett sätt inte alls ifrån att köpa en resa, ett par skor eller en glass.

Kontakt. Att köpa en bostad skiljer sig på ett sätt inte alls ifrån att köpa en resa, ett par skor eller en glass. At t kö p a! Kontakt Att köpa en bostad skiljer sig på ett sätt inte alls ifrån att köpa en resa, ett par skor eller en glass. Vårt kontor är beläget mitt i centrala Karlshamn, och finns vi inte på kontoret,

Läs mer

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1

AVGÖRANDEN I VA- MÅL - DEL 3 9B:1 9B:1 En kommun upprättade förbindelsepunkt för anslutning av en obebyggd fastighet i kommunens ägo till den allmänna va-anläggningen. Sedan kommunens va-taxa höjts överlät kommunen fastigheten till en

Läs mer

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser

Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser 160 RÄTTSFALL Eftergift av rätt till ersättning enligt tvingande kollektivavtalsbestämmelser Tvisten I AD 2000 nr 29 behandlar arbetsdomstolen frågan om en enskild arbetstagare vid någon tidpunkt kan avstå

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 december 2008 Ö 4308-07 PARTER 1. PF 2. CS Ombud för 1 och 2: Jur.kand. MS 3. MA 4. JF Ombud för 3 och 4: Advokat JC SAKEN Fel i fastighet

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 juni 2013 T 264-12 KLAGANDE OCH MOTPART HSB:s Bostadsrättsförening Marietorp i Oxie, 716406-8970 Kvartersgården Keramikvägen 51 238

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 november 2009 KLAGANDE Halmstads Fastighets AB, 556041-1786 Box 147 301 04 Halmstad MOTPART Svensk Rörinfodring AB, 556557-3747 Ombud: Jur.kand. Roger

Läs mer

DOM 2016-01-12 Meddelad i Linköping

DOM 2016-01-12 Meddelad i Linköping DOM 2016-01-12 Meddelad i Linköping Mål nr 7126-15 1 SÖKANDE Norrköpings Högtrycksspolning AB, 556778-3716 Fjärilsgatan 48 603 61 Norrköping Ombud: advokat Henrik Willquist och jur.kand. Linnea Lindström

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:136

Regeringens proposition 2014/15:136 Regeringens proposition 2014/15:136 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Prop. 2014/15:136 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 juni 2015 Margot Wallström

Läs mer

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2016:10 2016-06-17 Mål nr B 1/15

MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2016:10 2016-06-17 Mål nr B 1/15 MARKNADSDOMSTOLEN DOM 2016:10 2016-06-17 Mål nr B 1/15 KÄRANDE Konsumentombudsmannen (KO), Box 48, 651 02 Karlstad SVARANDE A. B., SAKEN Marknadsföring av uppköp av mobiltelefoner DOMSLUT 1. Marknadsdomstolen

Läs mer

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt?

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? En fråga som ställs så gott som dagligen till Mäklarsamfundets jurister är hur mäklaren ska agera när en köpare återkommer

Läs mer

Tilläggsarbete. Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden? Sektionen för hälsa och samhälle

Tilläggsarbete. Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden? Sektionen för hälsa och samhälle Sektionen för hälsa och samhälle Handledare: Dr Pontus Sjöström Datum: 2008-06-04 Filosofie kandidatuppsats i handelsrätt Tilläggsarbete Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden? Fredrik

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (16) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 juni 2015 T 5767-13 KLAGANDE OCH MOTPART Systembolaget Aktiebolag, 556059-9473 103 84 Stockholm Ombud: Advokaterna JM och JS KLAGANDE

Läs mer

Regeringens proposition 1995/96:115

Regeringens proposition 1995/96:115 Regeringens proposition 1995/96:115 En ny lag om domstolsärenden Prop. 1995/96:115 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 30 november 1995 Lena Hjelm-Wallén Laila Freivalds

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

4 b. Om avloppet på fastigheten är enskilt - har tillstånd beviljats av kommunen och i så fall när?

4 b. Om avloppet på fastigheten är enskilt - har tillstånd beviljats av kommunen och i så fall när? Frågelista - bilaga till köpekontraktet Säljare: Hans Malmberg Säljare: Ingegärd Malmberg Karl Dahlgrensgatan 21 Lgh 1301, 582 28 Linköping Ägarandel: Ägarandel: 1/2-del 1/2-del Objekt: Fastigheten Kinda

Läs mer

PROTOKOLL 2015-11-26 Handläggning i Malmö. MOTPART Staten genom Statens försvarshistoriska museer Box 14095 104 41 Stockholm

PROTOKOLL 2015-11-26 Handläggning i Malmö. MOTPART Staten genom Statens försvarshistoriska museer Box 14095 104 41 Stockholm 1 Handläggning i Malmö Aktbilaga 123 Mål nr RÄTTEN Chefsrådmannen Lennart Strinäs FÖRARE Beredningsjuristen Martin Andersson KLAGANDE Stiftelsen Beredskapsmuseet, 843003-2055 Djuramossavägen 160 263 65

Läs mer

Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper

Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper Antagen vid CCBE:s plenum den 25 november 2006 I ett samhälle grundat på respekt för rättssäkerheten fyller advokaten en särskild funktion. En advokats

Läs mer

7,5 ha - Boende, åker, bete och skog. VARBERG TVÅÅKERS-ÅS 13:25 OCH 13:29

7,5 ha - Boende, åker, bete och skog. VARBERG TVÅÅKERS-ÅS 13:25 OCH 13:29 7,5 ha - Boende, åker, bete och skog. VARBERG TVÅÅKERS-ÅS 13:25 OCH 13:29 7,5 ha - Ca 2 ha åker, ca 1 ha bete och ca 3,5 ha skog. Belägen i enskilt läge "längst in på vägen". Mindre bostadshus för permanent-

Läs mer

Prekontraktuellt ansvar

Prekontraktuellt ansvar Juridiska institutionen Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet Juris kandidatexamen Tillämpade studier 20 poäng, HT-2003 Prekontraktuellt ansvar - ansvar vid avbrutna avtalsförhandlingar Sofia Pettersson

Läs mer

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm 1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse

Läs mer

Grundläggande principer

Grundläggande principer Avtalsrätt I och II Grundläggande principer HR: Avtalsfrihet Und: tvingande skyddslagstiftn HR: Pacta sunt servanda Und: Ogiltighet enl 3 kap Avtalslagen Und: Bristande rättshandlingsförmåga hos motparten

Läs mer

Munck, Håstad (referent), Lindeblad, Calissendorff och Wersäll. Jonsson

Munck, Håstad (referent), Lindeblad, Calissendorff och Wersäll. Jonsson HÖGSTA DOMSTOLEN PROTOKOLL Aktbil. nr Avd. 1 vid föredragning DAG FÖR BESLUT Mål nr T 1418-02 2003-06-18 Stockholm Sida 1 (7) NÄRVARANDE JUSTITIERÅD FÖREDRAGANDE REVISIONSSEKRETERARE TILLIKA PROTOKOLLFÖRARE

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1383 av Börje Vestlund (S) Franchising Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkt skydd för franchisetagare

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Stockholm Yrkesmannen AB, 556676-0061 Kolartorpsvägen 13 136 48 Handen

HÖGSTA DOMSTOLENS. MOTPART Stockholm Yrkesmannen AB, 556676-0061 Kolartorpsvägen 13 136 48 Handen Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 april 2015 T 2895-13 KLAGANDE Europeiska Motor AB, 556406-5448 Box 2097 174 02 Sundbyberg Ombud: Advokat FZ MOTPART Stockholm Yrkesmannen

Läs mer

DOM 2014-12-16 Stockholm

DOM 2014-12-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060103 DOM 2014-12-16 Stockholm Mål nr F 11385-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, beslut 2013-11-20 i mål nr F 7067-12, se bilaga A KLAGANDE Aktiebolaget

Läs mer

ÖI m.fl.,./. riksåklagaren ang. skattebrott m.m.

ÖI m.fl.,./. riksåklagaren ang. skattebrott m.m. SVARSSKRIVELSE Sida 1 (5) Datum Rättsavdelningen 2013-08-05 ÅM 2013/4607 Ert datum Er beteckning Byråchefen My Hedström 2013-06-13 B 2278-13 Rotel 23 Högsta domstolen Box 2066 103 12 STOCKHOLM ÖI m.fl.,./.

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 17/16 Mål nr B 26/15 Fråga om en arbetstagare stått till förfogande för arbete och därigenom haft rätt till lön. Postadress Telefon Expeditionstid Box 2018 08-617 66 00 Måndag-fredag

Läs mer

Sten Andersson (Justitiedepartementet)

Sten Andersson (Justitiedepartementet) Lagrådsremiss Kooperativ hyresrätt Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 1 november 2001 Lars-Erik Lövdén Sten Andersson (Justitiedepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer