Genomförandeplan för Länsstyrelsens arbete med att ta fram Handlingsplan för grön infrastruktur i Jönköpings län

Transkript

1 Dnr Genomförandeplan för Länsstyrelsens arbete med att ta fram Handlingsplan för grön infrastruktur i Jönköpings län VERSION1.0

2 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN Innehållsförteckning Tidplan... 3 Organisationsplan... 9 Grön infrastruktur-samordning (GI-Sam) GI-Sams roll Styrmek Styrmeks roll Samverkansråd för biologisk mångfald Samverkansrådet för biologisk mångfalds roll Efterfrågad kompetens Internt samverkansråd för biologisk mångfald Interna samverkansrådets roll Externa arbetsgrupper Externa arbetsgruppers roll Grön infrastruktur och ekosystemtjänster (GI) Tätortsnatur och friluftsliv(tf) Levande landskap (LL) Resursplan Budget Uppdrag Mål Utpekande av värdeområden och insatsområden Åtgärder... 20

3 Tidplan Nedan anges aktuell tidplan. Den kommer att kompletteras och anpassas utifrån aktörernas behov som identifieras under det fortsatta arbetet med uppdraget att ta fram en handlingsplan för grön infrastruktur i Jönköpings län OKT Naturvårdsverkets riktlinjer klara. Arbete med förberedande uppdrag; tysta områden, vattenanalys och IT-stöd. NOV Regional genomförandeplan klar. Personalpussel påbörjat. Arbete med förberedande uppdrag; tysta områden, vattenanalys och IT-stöd. DEC 2016 JAN Nationellt uppstartsmöte för Lst-samordnare. Arbete med att personsätta arbetsgrupper för framtagande av handlingsplaner och miljömålsåtgärder. Arbete med förberedande uppdrag; tysta områden, vattenanalys och IT-stöd. Arbete i GI-samordningen påbörjas. Övergripande mål formuleras (punkt 3). FEB MARS Träff med internt samverkansråd för att diskutera övergripande mål. Arbete med Nulägesbeskrivning påbörjas; Grunduppgifter om fysiska förutsättningar sammanställs (punkt 4). Uppgifter om värden för biologisk mångfald och ekosystemtjänster inklusive nyckelfaktorer sammanställs (punkt 5). Uppgifter om hot och påverkansfaktorer, inklusive eventuella riskscenarier sammanställs (punkt 6). Uppgifter om befintliga bevarandeinsatser i form av skötsel, skydd restaurering samt annan bevarande och främjande förvaltning sammanställs (punkt 7). Här tänker vi en totalsammanställning av befintlig verksamhet! Arbete med nulägesbeskrivning fortsätter.

4 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN APRIL Uppstartsmöte med externa arbetsgrupper. Arbetets upplägg presenteras (kopplingen mellan GI och miljömålen samt vad grupperna har för ansvarsområden), övergripande mål och nulägesanalys diskuteras. Möte med externa samverkansrådet. Övergripande mål och nulägesanalys diskuteras. 8 april Arbete med nulägesbeskrivning fortsätter. MAJ Arbete med nulägesbeskrivning fortsätter. Första möte med externa arbetsgrupper. Resultat av obligatoriska underlag diskuteras och en övergripande bedömning av de främsta utmaningarna för grön infrastuktur i regionen (punkt 8) görs. Möte med internt samverkansråd för att diskutera framtagna underlag. Datum inte bokat ännu. JUNI Arbete med nulägesbeskrivning fortsätter. JULI Semesteruppehåll AUG Andra mötet med externa arbetsgrupper hålls. På mötet diskuteras fortsatt nulägesbeskrivningen och förslag till områden/värdekärnor. Det börjar även funderas på åtgärder; Målsättningar för utvalda insatsområden (punkt 9). Beskrivning av behov av insatser som skötsel, bevarande, anpassning av brukande, restaurering eller andra främjande åtgärder (punkt 10). Förslag till insatser (punkt 11). Prioritering av insatser (punkt 12). Mål för utvalda insatser (punkt 13). SEP Arbete med nulägesbeskrivning och åtgärdsanalys. Möte med externa samverkansrådet. 23 sept. OKT Tredje mötet med extern arbetsgrupp, ev gemensam workshop för samtliga grupper. Möte med internt samverkansråd, diskussion av föreslagna insatser och riktlinjer för prioriteringar. Datum inte bokat ännu NOV Fjärde mötet med extern arbetsgrupp, fortsatt åtgärdsdiskussion. Möte med externa samverkansrådet. 18 nov.

5 DEC Arbete med att formulera klart åtgärdsförslagen och ta fram en plan för åtgärdsgenomförandet (punkt 14). Beskrivning av uppföljning och utvärdering (punkt 15). Femte mötet med extern arbetsgrupp, fortsatt åtgärdsdiskussion. Möte med interna samverkansrådet, föreslagna åtgärder diskuteras. Datum inte bokat ännu. NÅGON GÅNG UNDER ÅRET Utbildning i samhällsekonomisk konsekvensanalys. NV Workshop om landskapsanalys SLU och Havsmiljöinstitutet erbjuder stöd till länsstyrelsernas arbete med landskapsstrategier. Någon eller några länsstyrelser börjar ta fram regionala handlingsplaner med hjälp av Open Standards. En större träff genomförs om regionala handlingsplaner för berörda aktörer med fokus på fördjupat arbete med handlingsplaner. Regional workshop, typ Länsnaturkonferens eller Länsvattendagen. Kan deltagande på Naturveckan (?) vara något? 2017 JAN Internremiss, Lst FEB Internremiss, Lst MARS Möte med interna samverkansrådet, remissversion av handlingsplanen diskuteras. Remissversion sammanställs. APRIL JULI? Remiss AUG Sammanställning av remissynpunkter. Extra förankringsrunda vid behov. Möte med interna samverkansrådet, föreslagen handlingsplan diskuteras. SEP Möte med externa samverkansrådet, föreslagen handlingsplan diskuteras. 1 OKT Handlingsplanerna ska vara klara. Ur riktlinjerna: Länsstyrelserna har till stora delar etablerat handlingsplanerna.

6 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN NÅGON GÅNG UNDER ÅRET NV Workshop om landskapsanalys NV tar fram vägledning om hur handlingsplanerna bör användas i prövning enligt miljöbalken. Boverket tar fram vägledning om hur handlingsplanerna bör användas i planering och prövning enligt plan- och bygglagen.

7 TIDPLAN, DELMOMENT Delmoment Övergripande mål (Arbetsgrupp, uppstartsmöte) Nulägesbeskrivning (Arbetsgrupp, möte 1 och 2) Grunduppgifter (4) Värden för biologisk mångfald, ekosystemtjänster och nyckelfaktorer (5) Hot och påverkansfaktorer (6) Befintliga bevarandeinsatser (7) Främsta utmaningarna (8) Åtgärder (Arbetsgrupp, möte 3, 4 och 5) Målsättningar för utvalda insatsområden (9) Beskrivning av behov av insatser (10) Förslag till insatser (11) Prioritering av insatser (12) Mål för utvalda insatser (13) Gemensam workshop, samtliga arbetsgrupper (Arbetsgrupp, möte 3) NV Workshop om landskapsanalys Open standard (endast något län) Nationell träff Regional workshop Naturveckan? Internremiss Plan för åtgärdsgenomförande (14) Beskrivning av uppföljning och utvärdering (15) Remiss Sammanställning av synpunkter Klart! NV Workshop om landskapsanalys Nv vägledning om prövning enl. miljöbalken jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec jan feb mars april maj juni juli aug sep okt

8 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN TIDPLAN, ARBETSINSATS Grupp GI-sekretariat Samverkansråd Internt samverkansråd Arbetsgrupp GI+ESS Arbetsgrupp T+F Arbetsgrupp LL Styrmek Avstämning LENA 2016 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 2017 jan feb mars april maj juni juli aug sep okt Arbete Semester Remiss Inte planlagt än

9 Organisationsplan De regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur är tänkta att vara det centrala verktyget i arbetet med att bevara och utveckla grön infrastruktur i regionen. I arbetet är samverkan mellan olika myndigheter, organisationer och andra berörda aktörer väldigt viktigt. I Jönköping sammanfaller framtagandetiden av handlingsplanerna med revideringen av Djurens och växternas miljömål. Då båda uppdragen riktar sig mot natur- och kulturvärden i landskapet, intresserar ungefär samma kategori människor/tjänstemän, båda föreslås ha ett upplägg med arbetsgrupper som tar fram förslag på åtgärder och dessutom torde åtgärderna i mångt och mycket bli likvärdiga kommer dessa båda uppdrag att samköras. Arbetet kommer även att samordnas med friluftslivsuppdraget. I arbetet kommer en rad olika grupper att behövas. Vissa är befintliga, andra kommer att behöva skapas.

10 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN Organisation för Handlingsplan för grön infrastruktur och Djurens och växternas miljömål Rådande samverkansforum: Externt samverkansråd för biologisk mångfald Styrgrupp: Styrmek Intern referensgrupp: Internt samverkansråd för biologisk mångfald GI-samordning Miljömålssekretariat Arbetsgrupp Grön infrastruktur och ekosystemtjänster Arbetsgrupp Tätortsnatur och friluftsliv Arbetsgrupp Levande landskap Mål: Ta fram åtgärdsförslag för Djurens och växternas miljömål (klart för beslut 2017) Mål: Ta fram handlingsplan för GI (Klart 2017)

11 Grön infrastruktur-samordning (GI-Sam) För att leda och driva arbetet med att ta fram handlingsplanen bör en nytt samordningsgrupp skapas. Gruppen leds av GI-samordnaren. I gruppen bör representanter för enheterna/avdelningarna/verksamheterna Land, Vatten, GIS, Samhällsbyggnad, Kultur, Info och Landsbygd ingå. Ingående representanter behöver ha avsatt tid i sin arbetsplan för att kunna arbeta med handlingsplanerna. Fetmarkerade enheter väntas utföra mycket av arbetet, medan övriga blir mer rådgivande. Se vidare i Resursplan, avsnitt 3. GI-Sams roll Uppgiften är att se till att de krav som ställs i riktlinjerna följs gällande framtagande av mål, utpekande av områden, åtgärdsförslag och prioriteringar. GI-Sam delar också på ansvaret med miljömålssekretariatet för att leda arbetet i arbetsgrupperna och att det resultat som tas fram i form av åtgärder och handlingsplaner rimmar med nationella riktlinjer. GI-Sam kommer med jämna mellanrum avrapportera hur uppdraget fortskrider till LENA (avdelnings- och enhetschefer på Naturavdelningen). Arbetet i GI-Sam speglas av miljömålssekretariatet som har motsvarande roll för att se så att det gemensamma arbetet stämmer med de riktlinjer som finns för miljömålsarbetet. GIsamordaren kommer vara adjungerad i miljömålssekretariatet och någon från mijömålssekretariatet i GI-Sam. Styrmek Styrmek är en intern styrgrupp på Länsstyrelsen för arbetet med de regionala miljömålen, miljöledning, energi, klimat samt klimatanpassning. Gruppen består av alla avdelningschefer och länsrådet. Styrmeks roll Styrmek fungerar som styrgrupp för arbetet. Samverkansråd för biologisk mångfald Samverkansrådet för biologisk mångfald är en grupp som skapades i arbetet med att ta fram en landskapsstrategi. I gruppen finns representanter som verkar på regional nivå. Gruppen består av representanter från Skogsstyrelsen, Trafikverket, Regionen (hälsa och utveckling), Länsmuseet, Kommun (stor resp. liten), LRF, Södra, Naturskyddsföreningen, biosfärområde Östra Vätterbranterna och Länsstyrelsen. Samverkansrådet för biologisk mångfalds roll Samverkansrådet fungerar som rådande samverkansgrupp. De förväntas ta inriktningsbeslut på vilka åtgärder som man gemensamt går vidare med. Åtgärder som

12 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN faller på enskilda aktörer tas inte inriktningsbeslut om, dock kring vilka av dessa som är lämpliga att ha med i ett handlingsprogram/åtgärdsplan. Åtgärder och förslag som diskuteras i Samverkansrådet, förväntas anses som förankrade i de olika organisationerna. Det finns en arbetsordning för Samverkansrådet för biologisk mångfald. EFTERFRÅGAD KOMPETENS I Samverkansrådet för biologisk mångfald bör organisationer representeras av någon som är behörig eller har mandat att fatta beslut i frågor som rör landskapet. Både ordinarie ledamot och ersättare bör utses. Internt samverkansråd för biologisk mångfald I samband med att Samverkansrådet för biologisk mångfald skapades, bildades även en intern motsvarighet på Länsstyrelsen. Syftet är att skapa en plattform där gemensamma frågor rörande landskapets natur- och kulturvärden kan diskuteras över enhets- och avdelningsgränser. I det interna samverkansrådet för biologisk mångfald har alla enheter erbjudits en plats. Interna samverkansrådets roll Det Interna samverkansrådet för biologisk mångfald blir en referensgrupp. Möten placeras strategiskt under året för att kunna ge respons på pågående arbete. Externa arbetsgrupper Arbetet med att ta fram åtgärdsförslagen utförs av tre arbetsgrupper. Dessa inriktar sig mot Grön infrastruktur och ekosystemtjänster, Tätortsnatur och friluftsliv samt Levande landskap. Observera att det alltså inte följer den normala indelningen i de nationella miljökvalitetsmålen, utan går på tvären. Vi tror att vinsterna här är många, då många av miljömålens preciseringar är likvärdiga oavsett om man befinner sig i skog, odlingslandskapet eller i våtmarker. Externa arbetsgruppers roll Arbetsgrupperna föreslås träffas vid fyra till sex tillfällen. Arbetsuppgiften är framför allt att vara med och formulera övergripande mål, ge respons på nulägesbeskrivningen, vara kreativa i framtagandet av åtgärdsförslag och ge förslag på prioriteringar. Mötena föreslås ske i temaform. För samtliga tre grupper gäller att deltagarna bör vara kompetenta och insatta i frågeställningarna utifrån de verksamheter man företräder. De ska ha mandat att fatta beslut eller förslå åtgärder (alternativt på ett relevant sätt förankra gruppens arbete i den egna organisationen). Gällande kommuner kan en kommun representera antingen den egna kommunen, eller samtliga länets kommuner.

13 Någon från miljömålssekretariatet eller någon från GI-samordningen är sekreterare i arbetsgrupperna. GRÖN INFRASTRUKTUR OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER (GI) EFTERFRÅGAD KOMPETENS, GI+ESS Gruppen kommer främst fokusera på att få en fungerande grön infrastruktur som bidrar till de ekosystemtjänster som naturen levererar. I gruppen är det bra om det finns biologer, samhällsplanerare/strukturplanerare, ekonom, kulturvetare/arkeolog, näringsidkare, politiker, markägarorganisationer, Regionen, Trafikverket, Skogsstyrelsen, frivilligorganisationer (ex. naturskyddsföreningen, jägarorganisationer). Deltagarna bör vara kompetenta och insatta i frågeställningarna utifrån de verksamheter man företräder. FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR GI+ESS Hur kan vi hjälpa arter att sprida sig i landskapet? Hur kan arter och deras livsmiljöer bevaras och utvecklas till stabila populationer och nivåer? Hur kan vi på ett hållbart sätt nyttja det naturen ger i form av olika produkter och funktioner? PRECISERINGAR ATT ANSVARA FÖR, GI+ESS Hit räknas miljökvalitetsmålens preciseringar som berör grön infrastruktur, förvaltning och utveckling av natur- och kulturvärden, återskapande och restaurering av naturmiljöer, hänsyn, det biologiska kulturarvet, främmande arter eller genotyper, ekosystemtjänster, att ett klimatorsakat utdöende ska minska samt att ekosystemen har en resiliens och kan motverka klimateffekter. Levande sjöar och vattendrag o God ekologisk och kemisk status o Oexploaterade och i huvudsak opåverkade vattendrag o Ekosystemtjänster o Strukturer och vattenflöden o Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation o Hotade arter och återställda livsmiljöer o Främmande arter och genotyper o Genetiskt modifierade organismer o Bevarade natur- och kulturmiljövärden Myllrande våtmarker o Våtmarkstypernas utbredning o Ekosystemtjänster

14 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN o Återskapade våtmarker och arters spridningsmöjligheter o Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation o Hotade arter och återställda livsmiljöer o Främmande arter och genotyper o Genetiskt modifierade organismer o Bevarade natur- och kulturmiljövärden Levande skogar o Ekosystemtjänster o Grön infrastruktur o Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation o Hotade arter och återställda livsmiljöer o Främmande arter och genotyper o Genetiskt modifierade organismer o Bevarade natur- och kulturmiljövärden Ett rikt odlingslandskap o Ekosystemtjänster o Variationsrikt odlingslandskap o Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation o Hotade arter och naturmiljöer o Främmande arter och genotyper o Genetiskt modifierade organismer o Bevarade natur- och kulturmiljövärden o Kultur- och bebyggelsemiljöer Ett rikt växt- och djurliv o Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation o Påverkan av klimatförändringar o Ekosystemtjänster och resiliens o Grön infrastruktur o Genetiskt modifierade organismer o Främmande arter och genotyper o Biologiskt kulturarv Etappmål Biologisk mångfald o Ekosystemtjänster och resiliens o Den biologiska mångfaldens och ekosystemstjänsternas värden o Hotade arter och naturtyper o Invasiva, främmande arter o Kunskap om genetisk mångfald o Helhetssyn på markanvändningen o Skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden o Miljöhänsyn i skogsbruket o Ett variationsrikt skogsbruk o En dialogprocess i ett nationellt skogsprogram

15 TÄTORTSNATUR OCH FRILUFTSLIV(TF) Länsstyrelserna ska samordna och leda det regionala arbetet med att förverkliga regeringens friluftslivspolitik som utgår från de tio nationella friluftsmålen. Detta uppdrag knyter an till preciseringarna om friluftsliv som finns för bland annat djurens och växternas miljömål. EFTERFRÅGAD KOMPETENS, TF Gruppen kommer främst fokusera på användandet av den tätortsnära naturen och hur vi kan arbeta för att stärka natur- och friluftslivsintresset i länet. I gruppen är det bra om det finns friluftslivskunnig, biologer, samhällsplanerare, turismföretagare, näringsidkare, politiker, Regionen, frivilligorganisationer (ex. sportfiskarna, jägarorganisationer, friluftsfrämjandet). Deltagarna bör vara kompetenta och insatta i frågeställningarna utifrån de verksamheter man företräder. FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR TF Hur kan vi bevara och utveckla tätortsnära natur? Hur kan vi stärka friluftslivsintresset? Hur kan vi utveckla förutsättningarna för friluftsliv för alla? PRECISERINGAR ATT ANSVARA FÖR, TF Hit räknas miljökvalitetsmålens preciseringar om att områden för friluftsliv och natur- och grönområden ska värnas och att påverkan från buller ska minimeras. Levande sjöar och vattendrag o Friluftsliv Myllrande våtmarker o Friluftsliv och buller Levande skogar o Friluftsliv Ett rikt odlingslandskap o Friluftsliv God bebyggd miljö o Natur- och grönområden Ett rikt växt- och djurliv o Tätortsnära natur Etappmål Biologisk mångfald o Helhetssyn på markanvändningen o Ett variationsrikt skogsbruk

16 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN o En dialogprocess i ett nationellt skogsprogram LEVANDE LANDSKAP (LL) EFTERFRÅGAD KOMPETENS, LL Gruppen kommer främst fokusera på ett aktivt brukande av landskapet som samsas med ekologiska värden. I centrum står de enskilda jord- och skogsbrukarna som lever helt eller delvis av det som landskapet ger. I gruppen är det bra om det finns näringsidkare, landsbygdskunniga, biologer, samhällsplanerare/strukturplanerare, ekonom, kulturvetare/arkeolog, politiker, Regionen, Hushållningssällskapet, LRF, Skogsstyrelsen, Södra, frivilligorganisationer (ex. sportfiskarna, jägarorganisationer, friluftsfrämjandet). Deltagarna bör vara kompetenta och insatta i frågeställningarna utifrån de verksamheter man företräder. FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR LL Hur uppnår vi generell hänsyn, eller mer, i jord- och skogsbruket? Hur kan vi jobba för ett hållbart resursutnyttjande i landskapet? (närproducerat, askåterföring, slamspridning m.m.) Hur kan man försörja sig helt eller delvis på jord- och skogsbruk och samtidigt ta hänsyn till miljömålen? PRECISERINGAR ATT ANSVARA FÖR, LL Hit räknas miljökvalitetsmålens preciseringar om att markens naturliga produktionsförmåga bevaras samt bevarande av växt- och husdjursgenetiska resurser. Levande skogar o Skogsmarkens egenskaper och processer Ett rikt odlingslandskap o Åkermarkens egenskaper och processer o Jordbruksmarkens halt av föroreningar o Växt- och husdjursgenetiska resurser Etappmål Biologisk mångfald o Helhetssyn på markanvändningen o Miljöhänsyn i skogsbruket o Ett variationsrikt skogsbruk o En dialogprocess i ett nationellt skogsprogram

17 Resursplan Tabell 1. Resursplan Namn Uppdrag Timmar 2016 Linda Hassel GI-samordnare 675 Anna Langhelle GI-samordningsgruppen 300 GIS-samordnare GI- samordningsgruppen 300 Carl-Johan Sanglert GI- samordningsgruppen 80 Per Säverot GI- samordningsgruppen 40 Klimatanpassning* GI- samordningsgruppen 40 Informatör** GI- samordningsgruppen 40 Landsbygd GI- samordningsgruppen 40 * Finansieras av klimatanpassningspengar ** Finansieras av vattenpengar

18 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN Budget INTÄKTER Beslutade projektmedel Budgetbelopp NV Kvar från 2015 summa intäkter KOSTNADER Lönekostnader inkl. soc. avgifter och OH 30% Personalkostnader Finanisering av ÖVB Övriga kostnader Information, marknadsföring, layout (inkl rapport) Resor Övriga kostnader (inkl lokalkostnader) summa kostnader

19 Uppdrag Mål Målen för grön infrastruktur bör enligt riktlinjerna utgå från nationella och internationella mål och åtaganden. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska enligt riktlinjerna ta fram en lista över vilka de anser vara relevanta. Utöver dessa ser vi behov av att komplettera med regionala mål så som miljömål landskapsstrategins mål mål föreslagna i viltförvaltningsdelegationen klimatmål andra relevanta, regionala mål Målen som sätts ska vara SMARTA, det vill säga Specifikt. Det ska vara tydligt vad som ska uppnås. Mätbart. Redan då man sätter målet ska det beslutas om hur ni mäter att ni lyckats. Mål kan alltid mätas men det är viktigt att komma överens om hur det ska gå till. Är det i kostnad, tid, kvalitet, upplevd nöjdhet etc.? Accepterat. De som ska uppfylla målen måste vara med på tåget annars blir motivationen låg och möjligheten för att målet inte uppfylls ökar. Delaktighet i framtagande är ett nyckelord. Realistiskt. Det ska vara faktiskt möjligt att uppnå målet. Om det uppstår diskussion är det viktigt att vara lyhörd för det upplevda motståndet hos medarbetarna. Tidsbundet. Det ska finnas en tydlig deadline och prioritering för målet Utpekande av värdeområden och insatsområden I handlingsplanen ska det finnas ett GIS-skikt som talar om i länet var vi har värdekärnor, värdetrakter och var det finns behov av att stärka dessa och på vilket vis.

20 KOLUMNTITEL RAPPORTNAMN Åtgärder Åtgärderna som tas fram föreslås följa samma mall som för åtgärderna inom miljömålsarbetet. Det innebär att det för varje åtgärd ska finnas rubriker som: Vilket/vilka preciseringar/etappmål bidrar förslaget till Kopplingar till andra program Förslagets syfte och eventuella mål för åtgärden Bakgrund Beskrivning av vad som ska göras och hur det ska göras, samt vad som krävs för att åtgärder ska anses vara G (genomförd), H (halvvägs) eller P (påbörjad) Ansvar för genomförande Tidplan Kostnad och finansiering Effekt Uppföljning Målkonflikter (med andra miljömål eller andra samhällsmål)