Nya behov/nya möjligheter?

Transkript

1 Rapportserie Nya behov/nya möjligheter? Resultat av inventeringen/kartläggningen 2005 kring personer med psykiska funktionshinder i Timrå kommun Författare: Eva Forslöf, David Rosenberg, Rolf Dalin Rapport: nr 2006:15 ISSN ISBN FoU Västernorrland Kommunförbundet Västernorrland

2 2

3 Förord Ett stort tack till alla som på olika sätt hjälpt oss att genomföra denna inventering, personal inom Socialtjänsten, Psykiatrin, Primärvården, Arbetsförmedlingen och Tallnäs studiecenter. Tack till alla brukare och frivilligorganisationer och diakonissan i Timrå som gjort det möjligt att slutföra detta projekt. Att belysa behoven för personer med psykiska funktionshinder som Timrå kommunen skall ta hänsyn till i sin framtida verksamhets planering har varit en hörnsten i denna inventering. Utifrån kommunens ansvar att skapa kännedom om levnadsförhållanden till personer med psykiskt funktionshinder, så försökte vi få fram så mycket information som var möjligt för att kartlägga situationen för dessa personer om deras behov i samhället i dag. Vår förhoppning är att denna rapport skall ge nya utgångspunkter om det individuella stödet till personer med ett psykiskt funktionshinder. Jag heter Eva Forslöf och har skrivit rapporten tillsamman med David Rosenberg och Rolf Dalin. Jag har arbetat i Timrå kommuns socialpsykiatri i 10 år och har en praktisk erfarenhet i arbete med personer som har en psykisk ohälsa. När jag fick förfrågan om att arbeta med Timrå kommuns inventering så såg jag en möjlighet att införskaffa mig nya kunskaper om hur situationen ser ut för denna målgrupp. Att fått tagit del i behoven och hindren som finns för personer med psykisk ohälsa, och hur resurserna i samhället är fördelade till denna målgrupp i alla livsområden. Inventeringen har berört ett brett område med många arbetstimmar för att komma till denna rapport. Tack vara intresserade chefer Lars Wilhelmsson och Helene Toivonen Hallberg i Timrå kommun, så har jag fått möjligheten att arbeta heltid och kunnat fokusera helt på kartläggningen som nu äntligen är färdig. Tack till David Rosenberg forskare FoU som varit min handledare under hela inventeringen. Han har skrivit i rapporten om sina erfarenheter och delgivit sin kompetens om forskningsresultat och rekommendationer. Han har varit med under de fokuserade gruppintervjuerna som vi genomfört i Timrå Kommun som en erfaren föreläsare och intervjuare. Ett stort tack till Rolf Dalin som är statistiker och forskare på FoU. Han har lärt ut att producera tabeller från databasen vilket är ett noggrant och tidskrävande arbete med många olika moment. Hans otroliga pedagogiska handledning har lärt mig att tycka att tabeller och diagram är intressanta. Hoppas att denna rapport kan bli ett bra underlag för fortsatta diskussioner som kan utveckla socialpsykiatrin i Timrå Kommun, som vi har sett ha stora förutsättningar att arbeta fram en verksamhet för de personer som är aktuella i dag och för framtidens nya målgrupp. 3

4 Tack till ledningsgruppen för studien, att man haft viljan att skaffa kunskapen för planering av stödinsatser och att ni tålmodigt fått väntat på rapporten. Eva Forslöf 4

5 Innehåll BAKGRUND OCH SYFTE... 7 METOD RESULTAT Bortfall...16 Målgrupp...17 Rapporterande organisationer...22 Ålder, Kön, Civilstånd...29 Boendeform och stöd i vardagen...35 Försörjning och sysselsättning...40 Arbete och sysselsättning...43 Hälsa...51 Missbruk...57 Boende, arbete, ett självständigt liv och social gemenskap...60 Planering av det individuella stödet...66 De rapporterande organisationernas kännedom om klienterna...78 SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER GAMLA OCH NYA BEHOV Helhetssyn...92 Nästa steg Uppföljning Förslag för kontinuerligt uppsökande, kartläggning och informerande aktiviteter Avslutning REFERENSER

6 NYA BEHOV/NYA MÖJLIGHETER

7 Bakgrund och syfte Tillsynsmyndigheterna anser att kommunernas ansvar för att göra sig förtrogen med de psykiskt funktionshindrade levnadsförhållandena och den uppsökande verksamheten är avgörande för att fler personer ska nås av kommunernas insatser och även för att tidiga och preventiva insatser skall kunna ges (Socialstyrelsen och Länsstyrelserna,2004). En inventering och kartläggning av behov för personer med psykiska funktionshinder genomfördes i Timrå kommun under Studien skulle utgå från kommunens ansvar under Socialtjänstlagen och tas i anspråk som underlag till en planeringsprocess inom socialtjänsten. Projektet utfördes i samarbete med FoU Västernorrland och Landstingets psykiatri. Andra aktörer och intressenter har också haft ett nära samarbete med kommunen under resans gång och bidragit med väsentliga synpunkter och stöd till processen. Enligt 5a SOL ska socialnämnden göra sig förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet inom dessa områden. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget och andra samhällsorgan och organisationer. (Socialstyrelsen, 1999). Utifrån lagstiftningen, litteraturen om behov, tidigare undersökningar och aktuella behov i kommunerna kan man betrakta ett sådant projekt som ganska omfattande och med några olika syften. Ett tydligt syfte för kommunerna är att definiera och inventera en målgrupp som de ska försöka stödja i enlighet med psykiatrireformens intention av goda levnadsförhållanden i samhället. Samtidigt finns det många indikatorer, uppmärksammade av forskare nyligen (Markström, 2003 Rosenberg, 2006) (Socialstyrelsen 1999), som pekar på att reformens ursprungliga målgrupp har förändrats och blivit svårare och svårare att beskriva som en tydlig, avgränsad grupp. Tvärtom, rör de sig i samhällslivet som individer med olika behov, olika sociala förhållanden, och med olika relationer till samhällets stödsystem. Definitionen av målgruppen har förändrats och utvecklats utifrån kunskap och handikappolitiken i Sverige som har adopterat ett handikapperspektiv, som är mest tydligt i Socialtjänstlagens betoning på funktionshinder och inte diagnos. Funktionshinder är inte ett attribut som åsätts en person utan snarare en komplex samling omständigheter, av vilka många är en följd av den sociala miljön (ICF, 2003). Det som är lämpligt att ta upp i den här rapporten kan anses vara det sociala i begreppet funktionshinder, i jämförelse med det medicinska eller psykiatriska. Då vi diskuterar behov, utifrån Socialtjänstlagen och handikapperspektivet, bör vi ta hänsyn till individens behov av att få möjligheten till ett delaktigt liv i samhället. Skillnaden mellan sjukdom och funktionshinder uttrycks oftast på följande sätt: Med begreppet funktionshinder menar vi konsekvenserna av en 7

8 sjukdom eller störning i det dagliga livet. Behovsuppfyllelse ska inte begränsas på grund av individens sjukdomstillstånd eller de olika symptom och beteende som bör behandlas. Om vi tar en sjukdom som diabetes, är det ganska tydligt att med rätt behandling och stöd, kan personen delta i samhällslivet som alla andra, trots att de fortfarande är sjuka. Det krävs kanske vissa anpassningar på arbetsplatsen, i hemmet, osv., men störningen och symtom behöver inte bli delaktighetsinskränkande (ICF). Vi utgår i studien från ett sådant paradigm och antar att det finns olika möjligheter för att anpassa stödsystemet så att individens funktionshinder inte behöver begränsa deras möjligheter till ett liv i samhället. Inventeringar i Västernorrland I samband med psykiatrireformen sattes inventeringar igång om psykiskt störda över hela landet, med olika syften. I början hängde de ihop med den skatteväxlingsprocess som var kopplad till reformen. Snart präglades de av ett försök att kartlägga behoven bland dem som hade skatteväxlats eller nu var medicinskt färdigbehandlade och hade övergått från landstingets till kommunens ansvar. I båda fall kan man se ett metodproblem där målgruppen definierats utifrån individens koppling till de två huvudaktörerna, psykiatrin och socialtjänsten. De flesta inventeringar som har genomförts i Sverige har fortsatt att inrikta sig på bara individer som var kända av psykiatrin och socialpsykiatrin. Under 2001 genomförde Sundsvalls kommun en inventering/kartläggning av psykiska funktionshindrade i samhället för att planera insatser utifrån nuvarande behov och enligt reformens intentioner (Rosenberg, 2001). Resultaten pekade på att konceptet av en objektivt definierad och stabil målgrupp som man kunde hitta och inventera, inte fungerade som ett paradigm för att uppfylla undersökningens syfte. Individerna som blev kända i processen passade inte in i den traditionella modellen av vilka som är målgruppsmedlemmar. Andra frågor angående deras liv i samhället blev mer intressanta och relevanta. Varför söker vissa individer stöd samtidigt som andra försvinner och lämnas ensamma i samhällslivet? Vilka mönster observerar vi då vi fokuserar på individer med olika behov för att undersöka deras användning av systemets stödinsatser? Hur uppfattar olika individer sina egna behov och vilka stödinsatser är de beredda att söka? Utelämnar vi såväl de människor som är på väg mot allvarliga psykiska funktionshinder som de som börjat tillfriskna men kräver fortsatt stöd? Socialstyrelsens rapport Reformens första tusen dagar (1998), påpekade: Inventeringarna når dock inte de psykiskt funktionshindrade personerna som saknar kontakt med socialtjänst och /eller psykiatri. Kommunerna bör därför intensifiera sin uppsökande verksamhet. Två andra studier har nu genomförts i Västernorrland och som bygger på några slutsatser från studien i Sundsvall (Rosenberg och Dalin, 2006). Två fokus i dessa studier kan lyftas fram som viktigast att kommentera. Det första är att vi samlat in information både kvantitativt och kvalitativt från olika verksamheter 8

9 inom Socialtjänsten, inte bara Socialpsykiatrin. Vi lärde oss i Sundsvall att många individer har kontakt med IFO:s verksamhet, men även med hemtjänsten och biståndshandläggarna. Detta har vi satsat ännu mer på i Timrå. Det andra är att vi i de sistnämnda studierna utvidgat målgruppen för studien genom att be uppgiftslämnarna att ta hänsyn till personer som de har kännedom om som antingen riskerar ett allvarlig och omfattande psykisk funktionshinder eller har börjat återhämta sig från de mest omfattande konsekvenserna av en psykisk sjukdom. Även detta har använts i Timrå. Båda dessa fokus diskuteras vidare under metodkapitlet. Intresset har nyligen börjat utvecklas till ett bredare synsätt på personer med psykiska funktionshinder än den traditionella målgruppen, vid psykiatrireformens genomförande och kort därefter. Personer med psykiska funktionshinder som bör vara fokus för kommunens intresse utifrån statens handikappolitik är en heterogen grupp (SOS 1999a) av olika individer vid olika livsstadier. Den nationella psykiatrisamordningen har beskrivit ett sådant försök att tydliggöra syftet med en bred satsning för personer med psykiska funktionshinder. Målgrupp för båda satsningarna är personer med psykiska funktionshinder och/eller psykisk sjukdom/störning. Med detta avses här personer hos vilka det psykiska tillståndet påverkar, eller i framtiden riskerar att påverka, den sociala förmågan i sådan utsträckning att socialt stöd och omsorg (i dagligt liv, boende och sysselsättning/rehabilitering) behövs ibland i kombination med tillfällig eller kontinuerlig psykiatrisk och/eller somatisk vård. (Psykiatrisamordnaren hemsidan). Att kartlägga behov många kommuner inte verkar känna till hur behoven ser ut. För att kunna värdera en verksamhet förutsätter det att man kan relatera till behoven. Om de inte är kartlagda hur många personer som har funktionshinder, vilket stöd de behöver osv. går det inte att veta vilka typer av insatser man ska bygga upp. (Markström, SoS & Länsstyrelserna 2005) Det är klart att det finns en nära relation mellan behov och verksamhetsplanering. En bra kännedom om gruppens olika behov kan leda till en bra verksamhet anpassad till just de behov som individerna har. Samtidigt märkte vi att det kan vara farligt om vi utgår ifrån att verksamheterna som vi redan har, är de som individerna i gruppen har behov av. Många gånger ställs frågan så här: Hur många behöver ett gruppboende? Vilka aktiviteter ska ingår i dagverksamheten? Med sådana frågor har vi förutbestämt strukturen för att tillfredställa behov som faktiskt kan ligga utanför sådana strukturer. Därför vill vi ta upp behov som ett annat otydligt begrepp som man måste ta hänsyn till i en inventeringsprocess. 9

10 Några olika perspektiv på behov: Personalens bedömningar. Individens vilja/önskemål - realistisk eller inte? Vet personal vad de vill? Utifrån insatserna som finns. Med hänsyn till samhällets begränsningar. Till exempel arbetsmarknad och socialt liv. Då man börjar gå in på en kvalitativ bedömning av behov kommer man på problem som handlar om perspektiv. Vems perspektiv ska man ta med? Psykiatrin kan anse att individen bör bor i ett gruppboende på grund av besvärligt beteende periodvis, individen själv vill mest komma ut i arbetslivet. Arbetsförmedlingen kan bedöma att de inte har arbetsförmåga som räcker till och socialtjänsten kan bara erbjuda en dagverksamhet där andra med psykiska funktionshinder har bestämt att de vill ha ett kravlös alternativ till arbetslivet. Olika bedömningar, olika synsätt och olika idéer om vilka behov som kan tillmötesgås ställs mot frågan om vilka behov som finns. I enkätformulären ville vi kommer så nära individens perspektiv på behov som möjligt. Samtidigt behövde vi av praktiska skäl skicka ut enkäten till personal som skulle svara utifrån deras bedömning av individens synsätt på sina egna behov. Inventeringen av stödbehov var indelad efter livsområden som hälsa och eventuellt missbruk, arbete och självständighet, social gemenskap och boende. För att kartlägga behov i de olika livsområden som var mest relevant för personer med psykiska funktionshinder lånade vi från litteraturen om Psykiatrireformen, Socialtjänstlagen och handikappolitiken. Livsområde Psykiatrireformen & handikappolitiken Hälsa Arbetsliv Social gemenskap Planering Inflytande Boende Självständighet att utveckla som samhällsmedlem Anhöriga Samordnade insatser Kamratstöd & självhjälp Att vara tydlig? Vad är behoven? Då ansöker man om det. Alla skall få möjlighet att få sina behov prövade. Då först kan man tydliggöra vad behoven är. (Personligt ombud.) Syftet med den lokala undersökningen I Timrå kommun bestämde Handikappomsorgen, den verksamheten med huvudansvar för socialpsykiatri, att sikta på en kartläggning av de olika individernas behov, som de själva upplever behoven inom ramen för sina liv i 10

11 samhället i dag. Man måste göra sig väl förtrogna med dessa levnadsförhållanden för att skapa ett underlag till planering. 11

12 Metod Då flera myndigheter och organisationer lämnar uppgifter av samma person kan det bidra till en bredare och mer nyanserad bild av personens samlade behov. (SOS 1999b) Inventeringen gäller personer som tillhör målgruppen men även de som idag befinner sig i riskgruppen och riskerar att hamna i målgruppen, samt de som tillhört målgruppen och delvis återhämtat sig men fortsätter att ha behov på grund av psykisk funktionsnedsättning. Personerna skall ha varit aktuella under maj - juni 2005 i de organisationerna som enkäterna lämnades ut till. Frågorna som handlade om behov utmanade respondenterna att ta hänsyn till individens perspektiv på sina önskemål och behov. Målet var att komma så nära individens perspektiv på behov som möjligt. Vi valde att inte gå direkt till individen som undersökningen skulle omfatta. Vi frågade personalen om de ansåg att individen var nöjd eller om deras behov var tillfredställd i ett visst livsområde. Formuläret gav också utrymme för öppna kommenterande svar från uppgiftslämnarna, vilket gjorde att även kvalitativa data blev insamlade som kunde tydliggöra vilka behov av stöd eller vilka omständigheter som kan föreligga för olika klienter. Metodens utgångspunkt är förankrad i verkligheten, i samhället idag, för individer som lider av psykiska funktionshinder. Olika individer upplever sina psykiska problem på många olika sätt. De lever ett liv i samhället där deras psykiska utmaningar är påverkade av olika sociala komplikationer, och tackar ofta nej till systemets traditionella stödsystem eftersom de vill undvika en identitet som psykisk sjuk. Metoden i projektet har därför haft ett uppsökande syfte, att hitta individer som finns överallt i samhället och inte bara beskrivas som en befintlig målgrupp. Kommunen skapade en referensgrupp under projekttiden, där aktörer och intressenter som kommer i kontakt med människor med ett psykiskt funktionshinder har ingått. Psykiatri, Primärvård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa)och SFH (Stödföreningen för funktionshindrade) har varit representerade och deras åsikter har uppmärksammats. I rapporten så har vi valt att kalla personerna som undersökningen omfattar, för individer, klienter, patienter eller bara använt personerna. Dessa olika beteckningar ger olika associationer och kan därför inte andvändas i en generell diskussion. Vilket vi valt beror på vilken myndighet som man har pratat med eller vilka som rapporterat in svaren. Studiens struktur Ledningsgrupp/forskargrupp för inventeringen ansvarade och planerade projektet samt bestämde frågor som skall utveckla kunskap i området. 12

13 Lars Wilhelmsson, verksamhetschef Handikappomsorgen i Timrå kommun, David Rosenberg och Rolf Dalin, FoU-enheten, Eva Forslöf, Timrå kommun (efterträdare för Krister Linnarsson). Referensgruppen: Kommunen fick i uppdrag att skapa en referensgrupp där aktörer och intressenter som kommer i kontakt med psykiska funktionshinder planerades att ingå. Psykiatri, Primärvård, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Personligt ombud, RSMH och SFH var en given grupp. Tanken med sammansättningen och fördelningen av referensgruppen var att personer som möter människor med psykiska funktionshinder i sitt dagliga arbete var viktiga personer att medverka i undersökningen. Referensgruppen har varit aktiv under projekttiden och att utveckla en grupp som kan delta i en uppföljningsprocess efter att rapporten är färdig. I referensgruppen bestämdes även hur fokusgrupperna skulle sammansättas så att diskussionen om behoven för undersökningens målgrupp kunde belysas, och leda till att verksamheterna kan anpassa sig efter just behoven som individerna har. Kvantitativ undersökning Frågeformulär Enkäterna skickades ut till respektive myndighet i Socialtjänsten, Psykiatrin, Personliga ombuden, Arbetsförmedlingen, Primärvården och Försäkringskassan. Vi använde oss av en längre och mer omfattande enkät till psykiatrin och socialtjänsten. Personalen som arbetar vid respektive enhet fyllde i enkäterna om de personer som de hade kännedom om och som var aktuella under maj-juni Individen skulle tillhöra målgruppen eller de personer man ansåg riskerar hamna i målgruppen. Man tog även med personer som hade börjat återhämtat sig från en psykisk sjukdom. Definitionerna presenteras längre fram i rapporten. Vi har registrerat alla enkäter som vi samlat in från samtliga myndigheter. Eftersom personerna kan vara aktuella hos flera myndigheter samtidigt, finns vissa som dubbletter. I redovisningar av resultat där personerna är uppdelade efter organisation har vi tagit med alla rapporterade inklusive dubbletter, men annars har vi sorterat så att inte dubbletter finns kvar. Antalet enkäter som inkommit var 213 och 157 stycken när vi sorterat bort dubbletterna. Vi kommer i rapporten att tydliggöra vilket antal som gäller för respektive tabell. Bedömningen om vilka personer som skall vara med i inventeringen har gjorts av varje personal på de olika myndigheterna. Att vi inte valt att skicka ut enkäter till personer med psykiska funktionshinder är för att det har visat sig att bortfallet kan bli oacceptabelt stort, samt att en sådan enkät kan bara riktas till redan kända personer ( SoS rapport 1999b, s.20). Målsättningen med denna kartläggning är bland annat att få fram antalet psykiskt funktionshindrade i kommunen och för att kunna belysa behoven som 13

14 framkommit under processen, vilket är ett viktigt verktyg för kommunens framtida verksamhetsplanering kring personer med psykisk ohälsa. Kvalitativ undersökning Fokusgrupper fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod har använts. Förklaring till fokusgrupper kan läsas i Viktoria Wibecks bok Fokusgrupper. Hon skriver att fokusgrupper sägs vara en typ av gruppintervju, däremot är alla gruppintervjuer inte fokus grupper. Denna distinktion är viktig pga. risken att en metod som snabbt blir populär betraktas som ett slags universalmedel som kan fungera i alla upptänkliga sammanhang. Fokusgrupper är en metod som används för att studera människors föreställningar, kunskaper, attityder och värderingar genom fokuserade gruppintervjuer. Fokusgrupper används till exempel vid marknadsundersökningar, utvärderingar och i forskningssammanhang. Definition av fokusgrupper som svensk översättning lyder: Fokusgrupper är en forskningsteknik där data samlas in genom gruppinteraktion runt ett ämne som bestämts av forskare. (Wibeck 2000). Under intervjuerna har vi hamnat mellan ett strukturerat och ostrukturerat samtal. Det har funnits en viss frihet att prata om det som personen kan anses som viktigt för honom eller henne. Vi har inte använt oss av något frågeformulär men vi har haft ett litet informationsblad där vi beskrivit vad som är syftet med kartläggningen och vilka personer som ingår i inventeringen. Huvudfrågan i fokusgrupperna var: Vilka behov tycker ni att kommunen bör ta hänsyn till/bli medvetna om utifrån syftet som beskrivits? Syftet presenterades som vi beskrivit i rapporten. Vi har använt oss av en bandspelare under intervjuerna dels för att kunna vara mer delaktig i samtalet som pågår och för att kontrollera ord i analysen när vi citerat delar av intervjun för rapporten. Vi valde att göra fem olika fokusgrupper dels med dem som arbetar med arbetslivsinriktade insatser, socialtjänsten, primärvården och psykiatrin, dels med brukare och frivilligorganisationerna. Vår tanke med att fördela grupperna på detta sätt var att göra arbetsgrupper som efter inventeringens slut skall kunna vara ett levande kontaktnät till verksamheten i kommunen. De kvalitativa resultaten som skulle resultera från enkätundersökningen skulle vara mera användbara om vi förankrade vår analys i en diskussion om det aktuella behovet i kommunen. Vi samarbetade tillsammans med lednings- och referensgrupperna för att skapa fokusgrupper som skulle träffas för att kommentera situationen för personer med psykiska funktionshinder utifrån deras perspektiv, men även för att engagera personal som hade mest kontakt med målgruppen. Arbetslivsinriktad grupp Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Tallnäs studiecenter - Veksa Arbetsmarknadsenheten 14

15 Stöd i vardagen Socialtjänsten IFO Kommunens dagliga verksamhet Personal från gruppboende Integrations handläggare Hälso - och sjukvård Landstingets psykiatri Primärvården Samhällsliv Personliga ombud Kyrkan - Diakonissan SFH RSMH Brukarperspektiv Brukare Personal från socialpsykiatrin Individuella intervjuer: Ett antal intervjuer skall göras med individer som har en koppling till kommunens verksamhet för att stärka brukarnas perspektiv på behov. Dessa intervjuer skall också ingå i ett forskningsprojekt i samarbete med Umeå universitet och FoU Västernorrland. Sekretess I denna inventering så finns det inget som antyder om personernas identitet. När vi har kontrollerat om samma person rapporterats från mer än en organisation så avidentifieras alla data så att integriteten tillgodoses för individen. Det går inte att spåra sambanden mellan uppgifterna som inkommit och den person det gäller. I samband med information och utdelande av enkäter som gjorts av ansvariga för detta uppdrag, gavs även information angående hur sekretessen ska hållas gällande utlämnande av uppgifter. I sekretesslagen så gäller tystnadsplikt inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppgifter om den enskildes hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden får inte lämnas ut så att den enskilde eller någon närstående lider men. Denna mening skall tolkas ordagrant. Det är personen själv och hans eller hennes upplevelse av att uppgiften lämnas ut som är det centrala. (SoS- Rapport ). 15

16 Resultat Bortfall Efter att enkäterna har samlats in från de olika myndigheterna och registrerats, har det visat sig att det finns ett visst bortfall. Försäkringskassan har inte medverkat i att fylla i några enkäter fast de var en given arbetsgrupp i inventeringen. Problemet att lämna ut uppgifter berodde på att det var en hög arbetsbelastning på försäkringskassan i Timrå under den aktuella tiden. Från Landstinget har det även där varit svårt att få enkäterna ifyllda. Vi har fått gå tillbaka och frågat en gång till om det finns några personer som är bortglömda. Efter detta så har det kommit in några enkäter som vi har registrerat. Ett annat problem som upptäckts är bristande information när man lämnat ut enkäterna. Det har visat sig att personalen inte riktigt vet vad som är syftet med inventering samt vilka personer som skall omfattas av denna kartläggning. Många har ansett att det varit svår att bedöma vilka personer som skall ingå i undersökningen eftersom det skett en förändring med målgruppen de senaste åren. Som vi nämnt tidigare så har bedömningen om vilka personer som skall vara med i inventeringen gjorts av varje personal från de olika myndigheterna. Detta har säkert lett till att många som skulle ha kommit med har fallit bort och även till att en del som inte tillhört målgruppen har hamnat med i undersökningen Vi har även upptäckt att det finns enkäter som inte har skickats in trots upprepade förfrågningar. De data som samlats in går att analysera på många sätt, så att varje sätt svarar på specifika frågor. Men det finns så många möjliga analysfrågor att ställa att vi inte kan samla allt detta i en rapport så att den blir uttömmande. Den rapport vi skrivit redovisar därför de huvudsakliga resultaten, men beroende på läsarens intresseområde kan mer specifik statistik vara intressant. Därför har vi publicerat ett mycket mer omfattande material av dataanalyser på nätet så att var och en som behöver kunskapen, själv kan formulera sina frågor och söka svaren i detta material, som är publicerat på FoU Västernorrlands webbplats. På en särskild sida för länkar hittar man vidare till den webbaserade samling av dataanalyser där man kan hitta fram till de specifika tabelleringar som är av intresse. Direktlänken till tabellverket är Kommentarerna som följer efter varje tabell och i diskussionen är tagen från intervjuer som genomförts i Timrå kommun och från de insamlade enkäterna. Då vi träffade personal i blandade fokusgrupper blev många kommentarer inriktad mot allmänna problem och behov som de ville uppmärksamma. Vi har valt att ställa några frågor efter vissa resultat för att generera i diskussioner och dialog i verksamheterna. 16

17 Tabeller Här visar vi rapporterade personer i Timrå kommun och var i kommunen de bor. Här ser vi att total antalet är 157 personer vilket stämmer med antalet rapporterade efter vi sorterat bort dubbletterna. Illustration 1: Totalt personer efter kommundel Antal Procent Procent av svar Centrala Timrå 82 52,2 61,2 Timrå västra 9 5,7 6,7 Svar Centrala Söråker 10 6,4 7,5 Timrå östra 33 21,0 24,6 Totalt ,4 100,0 Svar saknas 23 14,6 Totalt ,0 Vi ser t.ex. att 82 personer eller 52 % bor i centrala Timrå. Här redovisar vi totalt personer efter kommundel. Hälften av de personer som registrerats bor i centrala Timrå, 33 personer bor i Timrå östra och 23 uppgiftslämnarna har lämnat denna fråga tom vilket kan tyda på en osäkerhet var i Timrå kommun personen bor. Siffrorna kan hjälpa till att titta närmare på den geografiska spridningen i kommunen och tillgång till insatserna för de som bor utanför centrum. De kan också relateras till andra tabeller i rapporten för att jämföra olika behovsområden. (Vid mer intresse kan man länka till de webbaserade tabellerna.) Målgrupp Inventeringen har haft en bredare inriktning än den som genomfördes under psykiatrireformens implementering. Vi gjorde detta för att få en förståelse för den dynamik som det innebär att man både insjuknar på grund av olika omständigheter och kan återhämta sig från psykisk sjukdom. Vi har i inventeringen bett uppgiftslämnarna om att rapportera klienterna i tre olika kategorier enligt följande: Målgruppen: (Enligt Socialstyrelsen) Personer som är 18 år och äldre med svår psykisk störning/sjukdom som orsakat en funktionsnedsättning med förlust av förmågan (funktionshinder) i sådan grad att det inverkar på den dagliga livsföringen (sociala konsekvenser) och att detta funktionshinder bedöms bli långvarigt. (Har varat eller beräknas vara minst sex månader) 17

18 Riskgrupp: Personer 18 år och äldre som riskerar att hamna i målgruppen. Återhämtningsgrupp: Personer 18 år och äldre som har tillhört målgruppen och delvis återhämtat sig, dvs. fungerar bättre i samhällslivet, men fortsätter att ha behov pga. psykisk funktionsnedsättning. Uppdelningen i grupper Fördelningen över de presenterade kategorierna i Timrå kommun visas i nedanstående tabell (illustration 2). Illustration 2: Fördelning efter grupp Grupp Antal Procent Procent av svar Målgrupp ,7 78,7 Svar Riskgrupp 9 5,7 5,8 Återhämtningsgrupp 24 15,3 15,5 Totalt ,7 100,0 Svar saknas 2 1,3 Totalt ,0 Vi ser att t.ex. 24 personer, d.v.s. 15,3 % av de vi fått information om, tillhör återhämtningsgruppen. Rapportlämnaren kategoriserade klienterna samvetsgrant efter tillhörigheten, och frågan orsakade inte mycket bortfall (2 av 157). Frågan som följde efter kategorierna var att man skulle motivera valet av grupp. Vi kommer på nästa sidan att presentera dessa motiveringarna som sammanfattas för hur uppgiftslämnarna valde grupp: Att kunna upptäcka i vilket skede personerna finner sig i är svårt. Definitionen av målgruppen försvårar det inventerande och uppsökande arbetet. De oklarheter som finns kring vilka personer som egentligen tillhör målgruppen försvårar kommunens arbete med att identifiera gruppen. Dessa formuleringar ger upphov till ett antal frågor. Vilka personer ingår egentligen? Hur allvarliga och hur långvariga funktionsnedsättningar handlar det om? Vilka konsekvenser ska funktionsnedsättningen få för att en person ska ingå i målgruppen? En ny definition om vilka som skall omfattas i målgruppen ligger som förslag på nationella psykiatrisamordningens hemsida ( En enad syn är viktig när målgruppen ska kartläggas och information utarbetas när en verksamhet skall planeras. Vi anser att alla som hittades i undersökningen är viktiga för kommunen at ta hänsyn till i det fortsatta utvecklingsarbete. 18

19 I tillsynsrapporten så skriver man att informationen till målgruppen behöver förstärkas och utvecklas. Det är särskilt angeläget att kommunerna har ett uppsökande arbetet som även når de personer som inte finns i systemet idag. Inom de närmaste åren måste kommunerna ta sitt ansvar för personer med psykiska funktionshinder fullt ut. Den uppsökande verksamheten är särskilt viktig med tanke på att personerna i målgruppen inte alltid själva söker den hjälp de behöver. (Socialstyrelsen, Länsstyrelsen 2003) Illustration 2a: Fördelning efter grupp Kramfors Sollefteå Kommun Antal Procent Procent av svar Målgrupp Riskgrupp Svar Kramfors Återhämtningsgrupp Total Svar saknas Totalt Målgrupp Riskgrupp Svar Sollefteå Återhämtningsgrupp Total Svar saknas Totalt I Illustration 2a ser vi fördelning efter grupp i Kramfors-Sollefteå-studien. Innan vi kommer in på Timrås resultat kan vi jämföra den med dem som rapporterades i två tidigare inventeringar som genomfördes i Sollefteå och Kramfors. Här ser vi ett större antal som bedömdes tillhör riskgruppen och återhämtningsgruppen jämfört med Timrå. Man kan bara spekulera i orsaken till att det blev så. Frågan var ställd på samma sätt till personalen. Vi rekommenderar att ni läser motiveringarna i rapporterna för att bättre förstå hur de tänkt. Kan det peka på ett begränsat perspektiv på personer med psykiska funktionshinder i Timrå kommun? Har man missat de som har börjat återhämta sig genom att hålla dem fast som målgruppsmedlemmar? Har man accepterat många, som i andra kommuner bedömdes tillhör riskgruppen, som målgruppsmedlemmar? Målgrupp Stora eller omfattande behov av hjälp och stöd för att klara vardagen. Långvarigt sjukdomstillstånd. Sjukdomen ångest, personlighetsstörning, missbruk, social fobi Har psykiska funktionshinder som påverkar den dagliga livsföringen 19

20 Klarar ej av eget boende Mångårigt psykiskt funktionshinder Har psykiska funktionshinder som påverkar den dagliga livsföringen Stora svårigheter i vardagen Självskadebeteende, ätstörning Ett intressant resultat var att 122 individer tillhörde målgruppen, 78 % av totaltsvaren. I kommentaren så är det personer som har svåra och långvariga problem i vardagen som tillhör denna grupp men det har även förekommit att det finns personer som har andra diagnoser eller problematik än psykiatrireformens målgrupp, som vi inte hade förväntat oss. Detta kan tyda på att det finns personer med nya behov som personalen har bedömt, utifrån deras behov, att tillhör målgruppen. Riskgrupp Har problem med sina sociala relationer Paranoida symtom, känner sig observerad o förföljd Endast två kommentarer har rapporterats i enkäten om varför uppgiftslämnarna anser individen skall tillhöra riskgruppen. Det har rapporterats 9 personer som anses vara i denna grupp, när man hade trott att det skulle finnas flera som tillhör riskgruppen. I fokusgrupperna diskuterades om att det finns en grupp i samhället i dag som inte är lika synliga som för 10 år sedan. Det är inte en befintlig målgrupp som är aktuell inom en verksamhet eller myndighet, utan individer som vandrar i samhället som andra samhällsmedborgare. Enligt arbetsförmedlingen så finns det ett mörkertal av personer som inte är utredda vilket leder till att om personen inte har rätt diagnos så kan det bli svårt att hitta individuella insatser som passar personen. Vi pratar om olika grupper i målgruppen den har ju blivit ganska bred, svårigheterna är inte de här som utmärker sig väldigt tydligt att man varit långvarigt sjuk och att man har den här funktionsnedsättningen. Men den här riskgruppen, vilka personer har vi idag på olika ställen som inom några år som kanske har tippat över helt och inte klarar av situationen. Där måste vi bli bättre. (Verksamhetsansvarig) Personer som kommer i dag som tillhör riskgruppen och kommer inom några år och mår sämre. Vi måste bli bättre på att fånga dessa personer i tid. (Arbetsförmedlingen) Oavsett vad isoleringen beror på så kan man se att dom (ungdomarna) kommer att landa i våran målgrupp.(personal) Det finns personer som bor ute i samhället, men inte kommit till kommunens kännedom som mår dåligt med ångest symtom och andra problem som hindrar dem att klara av de dagliga göromålen. (IFO) 20

21 Återhämtningsgrupp Periodvis behov Tillhört målgruppen Avslutat vårdtid inom slutenvården. Fungerar bra till och från. Behöver stöd insatser Genomgått behandling och därigenom stärkts så att personen inte längre har lika allvarliga funktionshinder. Har delvis återhämtat sig Har kommit ur långvarig isolering och inlett OSA-arbete Har med boendestöd och dagverksamhet fått en något stabilare livssituation Har pga. sina symtom avstått från sina studier en tid, men återgått i normal omfattning. Lever ett mer socialt liv nu än tidigare Har fått uppbyggt ett skyddsnätverk och personen har blivit mera självgående. Fått mera makt över sitt liv. Under intervjuerna i fokusgrupperna så hörde vi många andra exempel av personer som hade återhämtat eller börjat återhämta sig. Vi kunde även se i enkäten att det fanns 24 personer som börjat en återhämtningsprocess. Vi kan sammanfatta från denna undersökning att det är fler personer som har kommit ut i samhällslivet och fått ett större socialt nätverk än tidigare. Personer i målgruppen har många gånger förutsättningar att gå vidare om tillgången till övergångar från kommunala sysselsättningsåtgärder till individuellt anpassade arbetsrehabiliterande åtgärder skulle utvecklas. (Socialstyrelsen och Länsstyrelserna, 2005). Förekomst av psykiska funktionshinder Här ser vi en bild av psykiska funktionshinder i Timrå kommun. I Kommunen finns det folkbokförda personer som är över 18 år. 21

22 Illustration 3; Förekomst av psykiska funktionshinder Förekomst av psykiska funktionshinder ; Timrå Prevalens; (enligt WHO/ICD) Psykoser 2% (0,2-0,5% Schizofreni) Depressioner 5% Ångestsyndrom 3,5% Timrå ( över 18) 1,14% (157) 0,88% (122) Risk 9 Återhämtning 24 Ospecificerad - 2 Målgrupp För att utveckla en helhetssyn på psykiska funktionshinder i kommunen och för att jämföra med andra kommuner, tar vi med förekomst siffrorna. Procent av vuxenbefolkningen i Timrå som hade någon kontakt med systemet och ansågs tillhör en av de grupper vi hade definierat var 1,14% (157 individer). I Sollefteå kommun hittade vi 1,12% och i Kramfors kommun 1,3%. Trots att vi kan dra slutsatsen att andelen i procent av en viss befolkning eller kommun är ganska konsekvent då vi tittar på hur många som har kontakt med systemet, kan man fortfarande undra över om vi har hittat alla med ett allvarligt behov. Enligt WHO siffror, kan man dra slutsatsen att det kan vara ännu fler som lider av en psykisk ohälsa som kan leda till ett psykiskt funktionshinder beroende på troligtvis en mängd olika faktorer. Vi vet att många av de 5% som kanske lider av en depression kan, om de inte få stöd och hjälp, hamna i en situation där deras psykisk ohälsa kan leda till ett allvarligt behov av offentligt stöd. Vi vet också att många kommer att klara sig. Hur ska kommunen avgränsa gruppen psykiskt funktionshindrade? Ska man ta hänsyn till alla som kunde hamna i en allvarlig psykisk ohälsa i planeringsprocessen? Rapporterande organisationer Här visar vi fördelningen av alla rapporterade personer med psykiska funktionshinder efter organisation. Vi kommer i en annan tabell att visa antalet personer efter bortsortering av dubbletterna. Några personer har blivit rapporterade upp till 4 gånger av olika myndigheter. Ska hela socialtjänsten bemöta människor med psykisk ohälsa eller skall man enbart försöka få in dem inom social psykiatrin? 22

23 Illustration 4: Rapporterade från varje organisation Svar Organisation Antal Procent Procent av svar IFO 47 22,1 22,1 Socialpsykiatri 69 32,4 32,4 Bist./hemtj Psykiatri 44 20,7 20,7 Personliga ombud 8 3,8 3,8 Arbetsförmedlingen 24 11,3 11,3 Primärvården 20 9,4 9,4 Totalt ,0 100,0 44 har rapporterats från psykiatrin. Några av dessa finns också med i någon annan organisations rapporter. Här ser vi alla rapporterade enkäter som skickats in från alla organisationer, innan vi sorterat bort dubbletterna. En person kan vara rapporterad flera gånger från olika organisationer. Totalt kom det in 213 enkäter. Vi kommer även att presentera en tabell när dubbletterna är borttagna, detta för att få en uppfattning över hur många personer som kan vara aktuella hos flera myndigheter samtidigt. Försäkringskassan har inte medverkat i denna undersökning, vilket man kan se i tabellen. Endast en person har rapporterats från biståndshandläggare och hemtjänsten fast vi ser i illustration 21 som redovisas längre fram att 19 personer har hemtjänst som stöd i vardagen vilket kan tyda på att det fanns en brist i kommunikationen i utlämningen av enkäterna. Det kan också visa sig att det finns en grupp med stöd endast ifrån hemtjänstpersonalen. De kan därför sakna kontakt med personal som har ansvar och kompetens för att stödja deras rehabilitering och utveckling. I de andra studierna i Västernorrland (Rosenberg och Dalin 2006) blev man medveten om sådana individer. Hemtjänstpersonal gjorde en bra insats hos dessa klienter men fick inte formellt stöd från psykiatri eller socialpsykiatri. Vi är många personer som har ett gemensamt intresse och jobbar åt samma håll, det är då bra att träffas och kunna knyta ihop det. (Studiecenter) 23

24 Illustration 5: Antal rapporterade av varje organisation Organisation Kommun: Timrå 60 Frequency IFO Primärvården Arbetsförmedlingen Personliga ombud Psykiatri Bist./hemtj. Socialpsykiatri Här ser vi att IFO rapporterade 47 personer. Några av dessa kan också finnas med i någon annan stapel. Här visar vi ett stapeldiagram för att få en tydlig översikt från de rapporterande organisationerna. Resultaten är lika som i illustration 4. Här ser vi att personer med psykiska funktionshinder inte bara är aktuella inom socialpsykiatrin. Personerna rör sig överallt i samhället idag, vilket kommer att ställa högre krav på kompetens och samarbete mellan olika myndigheter. 24

25 Illustration 6: Organisation, dubbletterna borttagna Organisation Antal Procent Procent av svar IFO 35 22,3 22,3 Socialpsykiatri 67 42,7 42,7 Svar Bist./hemtj Psykiatri 23 14,6 14,6 Arbetsförmedlingen 21 13,4 13,4 Primärvården 10 6,4 6,4 Totalt ,0 100,0 Här ser man att Totalt 157 personer rapporterats i Timrå kommun. Vi ser att här är Totalt 157 personer rapporterade när dubbletterna är borttagna. 35 personer är rapporterade från IFO och 67 personer var aktuella i socialpsykiatrin. Vi använde oss av en prioritetsordning när vi sorterade bort de som rapporterats fler än en gång. Prioritetsordning: 1. Socialpsykiatri 2. Biståndshandläggare/Hemtjänst 3. IFO 4. Psykiatri 5. Personliga ombuden 6. Primärvården 7. Försäkringskassan 8. Arbetsförmedlingen Personliga ombuden har kontakt med 8 personer i Timrå kommun. När vi sorterade bland dubbletterna så visade det sig att personliga ombuden försvann i och med vår prioritetsordning, vilket kan tyda på att klienterna som de har kontakt med troligtvis är aktuella inom socialpsykiatrin eller någon annan myndighet. Det är många personer som rapporterats från socialpsykiatrin vilket kan bero på att Hamsta sjukhem har funnits i Timrå kommun under många år. Personerna som var bosatta där flyttade ut i samhället redan under 80-talet genomfördes det s.k. Timråprojektet en gemensam utbildning för hemtjänsten och personalen på Hamsta. Där diskuterades gemensamma problem som gav förutsättningar att samordna insatserna på bästa sätt. Enligt SPRI- rapporten psykiatri i omvandling, från mentalsjukhus till eget boende hade 170 patienter 25

26 skrivits ut från Hamsta sjukhem fram till 1982 och nästan alla hade valt att stanna kvar i Timrå ( Svenska Kommunförbundet och Svenska Landstingsförbundet 2002). Detta kan tyda på att Timrå kommun har många personer redan kända för kommunens socialpsykiatri och hemtjänst. Överlappning i rapportering. När det gäller dubbelregistreringar så framkom det att det var ganska få klienter som rapporterades av två eller fler organisationer. Med den lilla graden av överlappning, kan man misstänka att inventeringen kan ha underskattat det verkliga antalet psykiskt funktionshindrade, där många i målgruppen inte ens har kontinuerligt kontakt med myndigheterna. Illustration 7 visar hur liten överlappningen var. Illustration 7: Överlappning Sammanlagt rapporterades 20 personer från två uppgiftslämnare. Här ser vi hur många gånger som en person har rapporterats från de olika organisationerna. Tabellen visar att en viss person kan ha aktiv kontakt med flera myndigheter samtidigt. Det är 120 personer som är rapporterad en gång, man hade förväntat sig att personerna med komplexa och omfattande behov skulle ha haft aktiv kontakt med flera myndigheter samtidigt. Risken finns att man inte får en helhetssyn på deras behov då en myndighet står i centrum. Detta kan leda till en så kallad stuprörseffekt. Det kan också vara att om den enskilde hamnar i rollen som informationsbärare och samordnare mellan 26

27 huvudmännen så kan det bli ett påtagligt problem för människor med stora och långvariga behov. Det är fantastiskt att vi sitter här idag och får en massa namn och ansikten, det är unikt, att skaffa sig relationer till varandra och få kunskap om varandras kompetens. Då har vi möjligheten att aktivt stödja enskilda individer. (Studiecenter) Illustration 8: Målgrupp efter organisation, antal och % inom organisation Grupp Organisation Målgrupp Riskgrupp Återhämtningsgrupp Totalt IFO 42(91,3%) 1 (2,2%) 3 (6,5%) 46 (100,0%) Socialpsykiatri 58 (84,1%) 0 (,0%) 11 (15,9%) 69 (100,0%) Bist./hemtj. 1 (100,0%) 0 (,0%) 0 (0%) 1 (100,0%) Psykiatri 26 (61,9%) 2 (4,8%) 14 (33,3%) 42 (100,0%) Personliga ombud 6 (75,0%) 0 (,0%) 2 (25,0%) 8 (100,0%) Arbetsförmedlingen 19 (79,2%) 5 (20,8%) 0 (,0%) 24 (100,0%) Primärvården 15 (75,0%) 1 (5,0%) 4 (20,0%) 20 (100,0%) Vi ser att totalt 42 personer har rapporterats från psykiatrin. I denna illustration har vi visat hur många som rapporterats totalt från hela undersökningen. Här har vi inte sorterat bort dubbletterna. Illustrationen visar vilken grupp klienten tillhör som rapporterats från samtliga organisationer. Vi har tagit fram i inventeringen hur många personer som finns i Timrå kommun med psykisk ohälsa och de som riskerar att hamna i psykiatrireformens målgrupp, men vi har även tittat på dem som återhämtat sig och behöver ett annat stöd för att få ett bra samhällsliv. Hade vi kunnat förutsäga att IFO skulle ha mest kontakt med människor i riskgruppen? Det kan väcka flera frågor att de hade så mycket kontakt med personer som tillhör målgruppen, som har de mest omfattande behoven relaterat till ett psykisktfunktionshinder. Det finns många på IFO som inte har en diagnos om vad som är problemet, men man kan förstå att i många fall så rör det sig om ett psykiskt funktionshinder. (IFO) Varför har de här personerna inte kommit till kommunens socialpsykiatriverksamhet? Om de har kontakt med IFO p.g.a. ett behov av sådana sociala insatser, finns det då ett behov bland IFO- personalen att införskaffa sig ökade kunskaper om gruppen? 27

28 Illustration 9: Organisation efter ålderskategori Ålderskategori Organisation Totalt IFO Socialpsykiatri Svar Bist./hemtj Psykiatri Personliga ombud Arbetsförmedlingen Primärvården Vi ser att 20 personer mellan år har rapporterats från IFO. Vi har även i denna illustration rapporterat alla enkäter innan vi sorterat bort dubbletterna. Här redovisas ålderskategorier som finns aktuella i respektive organisation. Vi har tittat på ålderskategorier från år och från 60 år och uppåt. Man kan se att det finns tex. 17 personer som är mellan år som har kontakt med psykiatrin och bor i Timrå Kommun. Vad behövs för kunskap och kompetens i de olika verksamheterna för att möta den yngre gruppen? Har dom andra behov? Om vi nu vänder oss till gruppen som har kontakt med socialpsykiatrin märker vi att 47 personer av 67 är över 50 år gammal. Måste socialpsykiatrin utveckla en verksamhet som är mer anpassad till unga och medelålders personer? Vilka önskemål och behov har dom som skiljer sig från de äldre? Det har framkommit i flera rapporter (Rosenberg 2001, 2006) och under vår inventering att unga som tillhör riskgruppen inte alltid först söker kontakt med socialpsykiatrin, utan man vänder sig till andra myndigheter i samhället. Många väljer att söka för sina problem på ett annat sätt än vad samhället är van vid. Många unga vill inte ha stämpeln på sig som psykiskt sjuk vilket kommer att ställa andra krav på kommunen och andra myndigheter. Om inte socialpsykiatrin eller psykiatrin får kontakt med personen som mår dåligt, så finns det risk att de isolerar sig i sitt hem eller att de hamnar i ett destruktivt sammanhang för att slippa vara ensamma. (Personal unga vuxna) I hela den följande redovisningen av resultatet kommer dubbletterna att vara borttagna. Antalet rapporterade utan dubbletter från varje organisation framgår av tabell 6 och i illustration 8 så redovisar vi alla inkomna enkäter utan att dubbletterna sorterats bort. 28

29 Ålder, Kön, Civilstånd Vi kommer att presentera flera olika tabeller över ålderskategorier. Vi har delat upp 18-25, och även år, eftersom det fanns ett intresse av att se hur många personer som är under 25 år. Hur ser den rapporterande åldersfördelningen ut? Är psykisk ohälsa lika vanligt bland män som hos kvinnor? Illustration 10: Ålder Åldersfördelning Genomsnitt ålder= Ålder Här ser man att antalet psykiskt funktionshindrade ökar från 20-åringar till 60- åringar. I illustration 10 kan vi se åldersfördelningen fån 18 år till 83 års ålder. Genomsnittsåldern för alla individerna blev 48 år. Vi visar även i illustration 12 ålderskategorierna och där alla mellan år har samlats i en kategori och alla 60-åringar och äldre i en kategori. I dessa staplar så är årskullarna fler än i de övriga. Fördelning i antal och procent kan utläsas i illustration

30 Illustration 11: Ålderskategorier - tabell Antal Procent Procent av svar ,2 17, ,9 16,0 Svar ,6 14, ,6 23, ,0 28,2 Totalt ,4 100,0 Svar saknas 1 6 Totalt ,0 28 % av personer är äldre än 60 år. Vi ser att 17 % av de rapporterade är mellan 18-29, det är ungefär en liknande fördelning i åldersgruppen och Den största gruppen är personer 60 år och uppåt. I nästa illustration, nr. 12, kan man se ett stapeldiagram över ålderskategorierna där det redovisas en bra bild över åldersfördelningarna som vi visar i illustration 11. I denna tabell kan vi se att man hittat många yngre i Timrå kommun. Det är positivt att man identifierat dessa som troligtvis har ett bra stöd från någon myndighet eller organisation. Illustration 12: Ålderskategorier - stapeldiagram 27 personer är i ålderskategorin mellan år. 30