Nr Han utmanar norsk räddningstjänst. sid 20. Jönköpings insats mot självmord. sid 18

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nr 2 2005. Han utmanar norsk räddningstjänst. sid 20. Jönköpings insats mot självmord. sid 18"

Transkript

1 Nr Han utmanar norsk räddningstjänst sid 20 Jönköpings insats mot självmord sid 18

2 2 Inledaren Sirenen Nr Höjd kunskap nödvändigt för att minska olyckorna Antalet döda i bränder under 2004 blev det lägsta på över 40 år med mindre än hälften omkomna än under tidigare år på 2000-talet. Detta är en oerhört glädjande förbättring. Vi får verkligen hoppas att den kraftiga minskningen inte var en tillfällighet utan ett första tecken på att de brandförebyggande åtgärder som vidtas ger effekt. Brandskyddsarbetet bedrivs mer och mer systematiskt. Kravet på brandvarnare, initierat av Malmö 1999, har fått allt större spridning, bland annat med stöd av det allmänna råd vi gav ut De tydligt uttalade kraven i Lagen om skydd mot olyckor om brandskydd som ställs på ägare och verksamhetsansvariga bör kunna bidra till en fortsatt positiv utveckling startade Räddningsverket det treåriga brandförebyggande programmet, som gick ut på att minska antalet döda i bränder med tio procent jämfört med föregående treårsperiod och att reducera antalet storbränder. Utvärderingen av handlingsprogrammet är ännu inte gjord men det står klart att vi tillsammans med olika samarbetspartner lyckades med målsättningen att minska de storskaliga bränderna. Däremot kunde vi inte få ner dödsbränderna till den nivå vi satt upp som mål, trots positiva siffror under Det innebär att vi i det nya olycksförebyggande program, som vi ska starta nästa år, måste arbeta ännu ambitiösare också för att minska antalet dödsbränder. Oroande ökning anlagda bränder Ytterligare en signal om att det förebyggande arbetet ger positiv effekt, är den preliminära insatsstatistik som Sirenen redovisar i detta nummer. Av den framgår att antalet räddningsinsatser förra året är det lägsta sedan statistiken började föras Det är minskningar på de flesta områden utom för anlagd brand. Där stiger siffrorna hela tiden, från anlagda bränder 1996 till under Detta är mycket oroväckande. Räddningsverket har under åren satsat ordentligt på att skaffa kunskap om fenomenet barn och bränder. Vi har också förmedlat denna kunskap i skrifter och på annat sätt. Men här finns uppenbarligen mycket kvar att göra. Vi vet att barn leker med eld. Vi vet också att anlagda bränder kan kopplas till brottslig verksamhet och det är ingen hemlighet att anlagda bränder ingår som en del i försäkringsbedrägerier. Stort samhällsproblem De anlagda bränderna är ett stort samhällsproblem, som många aktörer har ansvar för och som måste attackeras i bred samverkan. Vi ska från vårt håll intensifiera kontakterna med Brandskyddsföreningen, Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet. Ska vi få till en ändring på detta angelägna område krävs samlade insatser under lång tid. Den kunskap som finns inom olika verksamheter måste spridas till dem som möter problemet där det dyker upp, det vill säga på den kommunala nivån. Detta är rimligen en uppgift, som väl faller under lagens intentioner om att kommunerna ska ta initiativ till en samordning av alla olycksförebyggande och skadebegränsande aktiviteter. Till de olyckstyper, som under åren krävt färre och färre insatser, hör utsläpp av farligt ämne, inklusive olyckor med farligt gods. Det kan möjligen verka förvånande eftersom polisen vid sin tillsyn av transporter med farligt gods på väg tvingas konstatera brister. Av den senaste sammanställningen av polisens tillsynsrapporter framgår att en eller flera anmärkningar görs på var fjärde transport, ett oacceptabelt resultat. Felaktiga godsdeklarationer betraktas enligt EU som den mest allvarliga bristen. Höjd kunskap och skärpt tillsyn Det enklaste sättet att minska antalet fel är att både avsändar- och transportledet skärper internkontrollen. Säkerhetsrådgivarna måste ges möjlighet att effektivisera sitt arbete. Det kräver att deras uppdragsgivare tar sitt fulla ansvar för säkerheten. Vid fyra konferenser under våren ska vi se till att säkerhetsrådgivarna inte bara förbättrar sina regelkunskaper, utan också arbetsrutinerna. Indirekt vänder vi oss förstås också till dem som anställt rådgivarna och som bär det yttersta ansvaret. Höjd kunskap och skärpt tillsyn är en nödvändighet för att vi på alla områden ska kunna bidra till att förverkliga den politiska målsättningen med att färre ska dö i olyckor, färre ska skadas och mindre ska förstöras. Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket Innehåll Nyheter Risk för osläckbara bränder 3 Räddningsverket har personal i elva länder 4 Operativa avdelningen till Kristinehamn Helsingborgsolyckan Risken som inte fanns 6 Informationscentralen oerhört viktig 6 Slut med konsultuppdrag? 7 Kommuner tummar på skyddsavstånd 8 Övriga nyheter Seveso-företag saknar planer för räddning 9 Bostadsbränderna minskar kraftigt 10 Brandvarnarna räddar Sverige 10 Reportage Efter branden 12 Nya lagen i praktiken Ludvika sprinklar varje vrå 14 Alingsås inför ett femte skift 15 Sirenen i Norge Ensam och stark nog att förändra 20 Sociolog höjer kompetensen 22 Oslos bygårdar brandsäkrade 23 Fordon dras isär fler liv räddas 24 Regelverk hinder för ny lågtryckssprinkler 25 Sirenens räddningsskola Olycksundersökningar 28 Erfarenheter Analys av räddningsinsatser 30 Rökmaskin vållade brand 31 Ordet fritt Verket verkar inte verkligt 33 Var syftet med lagen att dra ner det operativa? 34 Näst sista Nytt om namn, kolumn 39 Sista sidan Brandmannen som flyger högt 40 Omslagsbilden Foto: GUNNO IVANSSON Sirenen har träffat Trondheims nye räddningschef Bjørn-Olav Heieraas. Han har inlett ett omfattande förändringsarbete för att modernisera räddningstjänsten.

3 Sirenen Nr Nyheter 3 I stormens spår Risk för osläckbara bränder Stora delar av Kronoberg och andra stormdrabbade län kan liknas vid jättelika rishögar. En torr och het sommar och de stormfällda skogarna blir potentiella krutdurkar med risk för jättelika osläckbara bränder. Ljungby och Värnamo är bland de kommuner som drabbades hårdast av stormen Gudrun 8-9 januari. Just som de hämtat sig från svåra översvämningar i somras. Vi har haft både vatten och storm senaste halvåret, så det är väl inte utan att vi bävar att vi i sommar ska få uppleva skogsbränder utan motstycke, säger Christer Holmström, brandmästare i Ljungby. Helst vill vi ha en normal sommar, varken för torrt eller blött. Blir det stora mängder regn får vi inte samma hjälp som tidigare av skogen att suga upp vatten. Enorma bränslemängder Stormen fällde 300 miljoner träd eller 75 miljoner kubikmeter skog i Götaland, därav ungefär hälften i Jönköpings och Kronobergs län. Många träd knäcktes, andra föll helt eller delvis som rotvältor. Vid en normal skogsbrand når elden aldrig trädkronorna. Stormen har skapat nya förutsättningar. Blir det torrt i sommar får vi enorma bränslemängder och genom att så mycket skog ligger ner får vinden ökat spelrum. I värsta fall kan vi få skogsbränder som blir omöjliga att släcka, säger Leif Sandahl, expert på skogsbränder vid Räddningsverket. Skogsstyrelsen har beräknat att det i sommar kommer att finnas gånger mer stormfällt material som kan börja brinna än normalt. Det är ofattbara mängder trädkronor som ligger på eller nära marken. Att skicka in brandmän i sådana områden är livsfarligt. Räddningstjänsterna måste höja garden och tänka igenom taktik och alternativa metoder, säger Leif Sandahl. Exempel på åtgärder Han ger några exempel på hur räddningstjänsten kan vidta åtgärder: Riskinventering är viktig, bland annat uppdatering av kartor. Inventering av förstärkningsresurser som plötsligt kan behöva kallas in i semestertider, personal, fordon och utrustning från andra kommuner, ja även andra landsdelar. Foto: GÖRAN GUSTAFSON/Pressens Bild Stormen fällde 300 miljoner träd eller 75 miljoner kubikmeter skog i Götaland. Drabbade län kan liknas vid gigantiska rishögar. I värsta fall kan vi få skogsbränder som blir omöjliga att släcka, säger Leif Sandahl, expert på skogsbränder vid Räddningsverket. Informera och utbilda i samarbete med andra myndigheter och företag alla som arbetar med maskinröjning i skogen att de har släckutrustning med sig. Gnistbildning från maskiner kan lätt starta en brand och med snabbt ingripande kan den i bästa fall stoppas. Planera för stabsuppbyggnad och gärna tillsammans med andra kommuner och länsstyrelsen. Överväg i förväg nödbrandgator och informera markägarna. Studera alternativ taktik som exempelvis att anlägga moteld. Bland annat detta kommer att diskuteras på ett seminarium i Växjö 5 april. En fråga som säkert kommer upp är resurser för bekämpning från luften, med flygplan och helikoptrar. Försvarsmaktens helikopterresurser blir allt mindre. Uppstår stora behov finns möjligheten att hyra in från utlandet, säger Leif Sandahl. Begära hjälp från EU I södra Europa finns också ett 30-tal större vattenbombningsflygplan. Sverige kan inom ramen för EU-samarbetet begära hjälp därifrån om planen är tillgängliga. Räddningstjänsten i Ljungby slickar fortfarande såren efter alla insatserna. Och har så smått börjat förbereda sig för en het sommar. Flertalet kullvräkta träd ligger på varandra med kronorna tre-fem meter upp i luften. Blir det varmt och torrt under en längre period törs jag knappt tänka på vad som kan hända. Det skulle bli en otrolig fart på en sådan brand, säger Christer Holmström. Måste vattenbomba På något sätt måste vi få fram resurser för att vattenbomba från luften. Att skicka in personal på marken är otänkbart om det tar sig i rishögarna. Vilken är viktigaste erfarenheten ni dragit av det som hänt i Ljungby senaste året? Att vi tidigt valde att begära hjälp, inte minst från Försvarsmakten. Ingen klarar sådana här händelser på egen hand. I staben fick vi hjälp av kollegor från Munkedal i norr till Lund i söder. Mycket värdefullt, säger Christer Holmström. De drabbade kommunerna har via länsstyrelserna till finansdepartementet anmält de totala merkostnader stormen medfört, totalt 336 miljoner kronor. Uppgifterna blir en del i den ansökan Sverige gör om ersättning från EUs solidaritetsfond. Kronoberg har begärt mest ersättning, 88 miljoner kronor, följd av Västra Götaland 85, Jönköping 75, Skåne 30, Blekinge 20, Halland 16, Kalmar 15 och Östergötland 6,5. Räddningstjänst eller inte Kommunerna kommer även att söka ersättning från Räddningsverket för räddningstjänstkostnader som överstiger kommunens självrisk. Hittills har fyra kommuner aviserat att de tänker begära pengar, Ljungby, Älmhult, Hässleholm och Perstorp. Andra hårt drabbade kommuner har meddelat att de inte tänker ansöka, berättar Lennart Larsson på Räddningsverket. Vad som är räddningstjänstkostnader blir en delikat fråga att klara ut. Är det enligt lagen kommunal räddningstjänst att ta sig ut till folk som är innestängda av blockerade vägar? Är iordningställande av värmestugor räddningstjänst? Det lär bli mer komplicerade frågeställningar än normalt. En prövning kommer att ske från fall till fall, säger Lennart Larsson. STIG DAHLÉN

4 4 Nyheter Sirenen Nr Riktning Nästa år ska Räddningsverkets operativa avdelning flytta till Kristinehamn med anställda ska verksamheten vara fullt utbyggd med 130 tjänster. Hur verksamheten ska organiseras och arbetet bedrivas håller nu på att ses över. 10 april ska en första inriktning av verksamheten redovisas till regeringen, 15 december ska arbetet vara klart och 1 januari 2006 ska beslut om organisationen ha tagits. Vad vet man i dag om framtiden? Sirenen frågade Räddningsverkets operative chef Kjell Larsson (bilden). Räddningsverket har för närvarande insatspersonal i elva länder. Illustration: GUNNO IVANSSON Pågående insatser 74 personer i elva länder Räddningsverkets internationella verksamhet har efter flodvågskatastrofen varit mer i ropet än någonsin. Mycket av fokus har legat på insatserna i Thailand, men Räddningsverket har utsända i betydligt fler länder. I dag arbetar 74 personer i elva länder. Utsända fanns i början av mars i följande länder: Thailand Två och en halv månad efter flodvågskatastrofen har Räddningsverket fortfarande 23 personer i Thailand. De arbetar i samverkan med Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen och andra myndigheter främst med hemsändning av identifierade kroppar och stöd till anhöriga som kommer på besök. Sri Lanka En elektriker, två IT-experter och en flyglogistiker på uppdrag i tre månader för FN:s livsmedelsprogram (WFP). Indonesien Elva personer driver ett tältläger för FN-personal i Meulaboh på västra Sumatra. Tillhandahåller mat, förläggning, sjukvård, arbetsplatser och telekommunikationer för WFP, FNs samordningsorgan (OCHA) och FNs flyktingkommissarie (UNHCR). Dessutom finns en IT-expert och två flyglogistiker för WFP i Banda Aceh och Jakarta. Sudan 22 personer, huvudsakligen på tre månader långa FN-uppdrag. I Darfur driver sex sjuksköterskor och en läkare vårdcentraler för internationell personal. Vidare finns logistiker, elektriker, IT-experter, en instruktör för lastbilsförare och en verkstadschef på plats i Darfur-provinsen. I södra Sudan driver Räddningsverket ett tvåårigt minröjningsprojekt, för närvarande med fyra personer. Tchad En verkstadschef på sexmånadersuppdrag med ansvar för underhållet av de lastbilar som Sverige tidigare donerat till UNHCR. För närvarande pågår transport av ytterligare 25 lastbilar till Tchad som beräknas vara framme i slutet av mars. Kongo En logistiker/it-expert deltar i EU-planering för utbildning av poliser i Kinshasa inom ramen för EUs krishanteringsprogram. Liberia En elektriker för WFP under sex månader. Uganda En logistiker för FNs barnfond (Unicef) i norra Uganda. Eritrea Ett fyraårigt minröjningsprojekt på uppdrag av FNs upphandlingsorganisation för minröjning (Unops). För närvarande har Räddningsverket fyra personer på plats. Afghanistan En minröjningsrådgivare under våren 2005 på uppdrag av det internationella minröjningscentrat i Geneve. Israel/Palestina Konvojledare för transporter på Västbanken. Stödet till FNs organisation för Palestina (UNRWA) fortsätter på tredje året. För närvarande har Räddningsverket två anställda där. Det måste vara meningsfulla jobb inte bara regional sysselsättning I inriktningsförslaget om den nya internationella avdelningen i Kristinehamn framgår att utrikesdepartementet ska svara för ekonomin, men att verksamheten organisatoriskt ska lyda under försvarsdepartementet. Samtidigt sägs i förslaget att det är viktigt med styrning från ett håll. Hur ser du på det? Jag tror det går att hantera. Alla känner till det som varit, tsunamin. Alla vet att om något händer så måste man handla snabbt. Då duger det inte att inte kunna samverka. Den insikten finns. Dessutom kan inte Räddningsverket sköta sån här verksamhet på egen hand, det krävs handpåläggning av regeringen. En operativ avdelning med 130 anställda, cirka 100 fler än ni är i dag. Har du någon uppfattning om behovet? Regeringen valde att gå ut med 130 nya jobb i Kristinehamn, och det kan man tycka är en annorlunda väg. Exercisen av siffror är förståelig, men det måste vara meningsfulla jobb, inte bara regional sysselsättning. Vi måste säkerställa att vi har efterfrågan av våra tjänster. Uppbyggnaden blir ju successiv, runt 40 anställda under 2006 innebär en förstorad operativ avdelning. Och det behövs, i dag gör vi för mycket sett till hur många vi är. I inriktningsförslaget nämns att verksamheten i Kristinehamn ska hysa materiel beredskap och utbildning för insatser. Innebär det att verksamheten i Björröd, samt viss utbildning vid Räddningsverkets skolor flyttas till Kristinehamn? Utbildningsfrågan följer vår verksamhet hack i häl. Expansionen innebär mer utbildning. Jag inser att vi har fyra skolor, men vi ska inte starta en femte. Det finns inte i våra tankar. Vi vill göra det här gemen- Internutredning av katastrofinsats Nästan alla är nöjda med resultatet av Räddningsverkets arbete och den externa bilden av verkets insatser uppfattas som mycket positiv. Det interna arbetet kan emellertid bli bättre. Det är resultat av en internutredning som Räddningsverket gjort av arbetet i samband med flodvågskatastrofen i Asien. I rapporten lämnas sammanlagt 20 förslag på åtgärder som kan bidra till att förbättra den interna stabsberedskapen och som bedöms som nödvändiga. Förslagen rör förbättring av arbetet på hemmaplan inom jour och beredskap, stabsarbete, utrustning, information och tillgänglighet med mera. Underlag för rapporten är intervjuer med ett 40-tal personer.

5 Sirenen Nr Nyheter 5 Kristinehamn Foto: HELENA MELIN Militären på väg ut, Räddningsverket på väg in. Kristinehamn står inför stora förändringar, och så även Räddningsverkets internationella avdelning. samt med skolorna och har bett CRS att utreda hur en förstorad utbildning ska fungera på rimligt avstånd från Kristinehamn. Viss del kanske någon av skolorna kan bedriva i Kristinehamn. I dag har Räddningsverkets generaldirektör rätt att ta beslut om insats. Kan en större operativ avdelning komma att få större befogenheter att ta egna beslut? Nej. Det här är ett arbete som fordrar att andra är med, exempelvis regeringen och Sida. Vi har inte kompetens att titta på svensk biståndspolitik, utrikespolitik eller säkerhetsläget i andra länder. Kommer rekrytering till insatser i framtiden att ske ungefär som i dag, kompetenser Återuppbyggnad Vi har jobbat med det tidigare, men kan kanske knyta det närmare katastrofen. Inte bygga upp bostadshus, jag tänker mer på broar och vägar. Minröjning är också en del av återuppbyggnad, där ser jag en expansion. Miljöolyckor Där är vi inte särskilt aktiva i dag och där ser jag en naturlig expansion. Det kan vara vid utsläpp i sjöar, från fabriker. Bygga säkrare samhällen Den tanken understödjer FN livligt. Vi har en vältränad sök- och räddningsstyrka. Problemet är, som FN säger, att vid jordbävningar och liknande katastrofer är det bara blekansikten från norra Europa som jobbar. Vi kanske kan överföra vår kunskap till intresserade länder. Det här har börjat så smått, projekt är på gång i Jordanien och Armenien. Det är praktisk utbildning. Dessutom finns möjligheten att hjälpa Styrka på väg inom sex timmar Inom sex timmar efter beslut ska Räddningsverket kunna skicka en bedömningsstyrka, och inom tolv timmar en insatsstyrka på 50 personer. Det är beskedet till regeringen om en stärkt förmåga vid katastrof i utlandet med många svenskar berörda. Regeringen gav 14 januari Räddningsverket i uppdrag att redovisa hur man kan bygga upp en stärkt förmåga. 9 februari svarade verket, och i korthet innebär det: När en första analys visat att händelsen kan komma att kräva åtgärder skickas en första bedömningsstyrka på två-fyra personer. Inställningen ska vara att hellre skicka en gång för mycket än att avvakta. Styrkan ska vara på väg inom sex timmar med uppgift att göra en snabb bedömning av läget och behov av kompetens i insatsstyrka. Inom tolv timmar ska en styrka på cirka 50 personer kunna vara på väg. Styrkans sammansättning styrs av vad som inträffat. För att Räddningsverket ska kunna ta beslut om insats krävs att det finns extern finansiering. Räddningsverket noterar i redovisningen att en stärkt förmåga därför kräver att verket snabbt kan få besked från regeringskansliet om finansiering. Det här är ett steg för att samhället ska bli bättre rustat att nå ut med den hjälp som behövs i krissituationer, säger försvarsminister Leni Björklund. Senast vid utgången av 2006 ska Räddningsverket, i samverkan med en rad myndigheter, ha en första insatsstyrka på 50 personer utbildad. Två år senare ska det finnas tre insatsstyrkor, totalt 150 personer, utbildade och övade. En hemmastab ska spegla insatsstyrkan när det gäller fackkunskaper och kompetenser. Den ska etableras när bedömningsstyrkan skickas. En särskild fem dagars grundutbildning för personal i insatsstyrka och hemmastab ska utvecklas. Utökning kan ge insatser inom nya områden Utökad internationell verksamhet betyder fler insatser. Operative chefen Kjell Larsson räknar med en viss expansion inom de områden Räddningsverket jobbar i dag. Men han ser också en rad mer eller mindre nya arbetsuppgifter. hämtas runt om i landet. Eller kommer en utökad operativ avdelning ha egen personal i beredskap? Det är möjligt att skicka mer eget folk om utrymme finns. Det är också kompetensutveckling för vår egen personal. Men vi ska inte bygga upp en organisation med beredskapspersonal, inte som det ser nu. Efter katastrofen i Thailand har också beslut tagits att Räddningsverket ska ansvara för en stärkt förmåga att hantera kriser utomlands där svenskar drabbats. Ingår det i de 130 jobben? Det återstår att se. De 130 jobben finansieras av biståndsbudgeten, men den stärkta förmågan att hjälpa svenskar är inte bistånd. Foto: BO JOHANSSON A9:s kasernområde, ny hemmaplan för Räddningsverket? Är A9:s kasernområde den naturliga placeringen för Räddningsverket i Kristinehamn? Vi har tittat på A9:s område, men vi tittar också på andra alternativ. Det är bra om lokaliseringen blir nära järnvägsstationen. Vilka kompetenser kommer att behövas vid utökningen och finns tänkbar personal i dag på A9? I dag vet vi inte vilka personalkategorier som behövs. Vid rekrytering kommer vi att gå efter kompetens. Men om någon ligger i närheten av den kompetensen är det möjligt att med arbetsmarknadsåtgärder se till att personen ges utökad kunskap. Vi har ganska många samtal från anställda på A9 som visar intresse att jobba för oss. PER LARSSON det land som kan drabbas, hur de planerar för olyckor, organiserar sig för att klara det, hur de kan ta emot andra länder. Mongoliet är ett land som bett FN om hjälp med detta, hur man gör en övergripande analys av situationen och skapar en effektivare organisation. Stöd till enskilda länder, bilaterala avtal. Med Sidas stöd finns fler spår att satsa på.

6 Helsingborgsolyckan 6 Sirenen Nr Risken som inte fanns En kylvattenledning med ett flöde på närmare 60 kubikmeter vatten i minuten. Det var en risk ingen räknat med. Nu har vi sett vilken konsekvens ett brott på ledningen kan få. Var finns det fler sådana här flöden? Det har vi inte koll på, säger Eva-Marie Abrahamsson, räddningschef i Helsingborg När ledningen gick sönder underminerade det en cistern på närmare ton svavelsyra ton rann ut direkt, det mesta i hamnbassängen. När ledningen brast blev vattentrycket så kraftigt att stora stenar på en halvmeter i diameter slungades iväg meter. Lyckligtvis kom ingen människa till allvarlig skada. Men olyckan krävde stora insatser, kostnaderna lär bli rejäla och tusentals helsingborgare kunde inte återvända till sina hem förrän efter drygt två dygn. Skapar direktiv? Vatten pumpade ut under jord i en och en halv timme. Det är det stora flödet i ledning under mark som är risken, och det är konsekvensen av en sådan händelse som inte beaktats i riskbedömningarna. Nu måste det tas ett nationellt grepp, säger Abrahamsson. Hon tror att det inom något år kommer att pratas om Kemira-direktivet. Det här är ju ingen unik konstruktion. Men det är knappast någon som vet om de finns i närheten av känsliga strukturer. Vi måste skaffa kunskap. Det måste tas nationellt grepp Jag gissar att det så småningom kommer en föreskrift. Räddningsverket har i uppgift att rapportera in olyckan till en databas inom EU där allvarliga kemikalieolyckor registreras. Det finns ett internationellt intresse för den här typen av olyckor eftersom de är ovanliga och erfarenheterna få. Om det får några konsekvenser i direktiv skulle det kunna vara att svavelsyra klassificeras som en Sevesokemikalie, säger Lena Tellvik på Räddningsverkets tillsynsavdelning. Miljöminister Lena Sommestad sa till TT: Regeringen ser allvarligt på olyckan. Vi kommer att följa utredningen mycket nära, sedan får vi ta ställning till om det behövs en ny lagstiftning. Informationscentralen oerhört Dyka i hamnbassängen Dagen efter olyckan uppmättes ph-värde 3 i hamnbassängen, sannolikt var det ännu lägre på fredagen. Vad utsläppet innebär i akuta skador är okänt. Det finns indikationer från andra olyckor att svavelsyran, som är dubbelt så tung som vatten, kan lägga sig på botten som en seg massa. Kustbevakningen ska göra dykningar för att se om det finns såna tendenser här, säger Eva-Marie Abrahamsson. Långsiktigt ska det inte bli några skador på djur- och växtlivet i hamnen, den bedömningen har kommunens miljöansvariga gjort. PER LARSSON Försökte föreställa mig hur mycket ton är. Det är en ryslig massa. Det säger André Bengtsson, räddningsledare när larmet gick tidigt på fredagsmorgonen. Bengtsson fick veta att en stor cistern rämnat och att cirka hälften av svavelsyran runnit ner i hamnbassängen. Förstod att vi kunde vänta oss kraftig ångbildning. På plats insåg han att det inte fanns något läckage att stoppa. Två personer saknades, men André Bengtsson beslutade att inte skicka in någon personal för livräddande insats, för att inte riskera rökdykares eller kemdykares liv. Det var med tanke på det enormt stor molnet med syra minuter senare dök de två saknade upp, i stort sett oskadda. En kembåt med okänt antal passagerare flydde undan syramolnet ut i Öresund. Hur många som befann sig i båten och i vilket tillstånd var osäkert. Det orsakade stort pådrag med katastroflarm. Det visade sig att lotsen kommit överens med dem på båten att de skulle höra av sig om det blev problem. Det var givetvis oacceptabelt. Senare, ungefär tjugo över åtta fick vi veta att de var oskadade. Behövde överblick Räddningstjänst, polis och sjukvård samlades för att få en överblick. De första avspärrningarna sattes upp. En kilometers avstånd var vad man mäktade med i första skedet, avståndet fördubblades senare. Under tiden försökte räddningstjänsten med pumpar och kanoner att späda ut ångmolnet som hotade driva in mot stan. Kemstyrkorna förstärktes, resurser byggdes upp. I den bakre ledningen samlades polis, sjukvård, räddningstjänst och annan kommunal personal. Hårt tryck Ett nödnummer upprättades som tog emot samtal fram till söndag eftermiddag. Informationsbehovet blev oerhört stort. Tyvärr saknade vi länge ett informationsbefäl, och det var en brist. Redan klockan halvsex fanns TV-kanaler från alla håll på plats, informationsbefäl hade vi först kvart över sju. Det är sånt som föranleder misstag i media, säger Bengtsson. Göran Bertilsson, räddningschef i beredskap, jobbade i bakre staben där informationstrycket var hårt. Vi hade fem-sex personer som enbart svarade i telefon. Det blev tryck på att få ut information på flera språk, säger han. Vilka erfarenheter drar du? Återigen att informationscentralen är oerhört viktig. Att verkligen kunna svara på allmänhetens frågor. Som fackman förstår man inte alltid vilka frågor de vill ha svar på. Nu fick vi de frågorna och kunde gå ut med information. Samarbetet med radion fungerade mycket bra och kommunens webbsida var en större informationskälla än vi kunde ana. Trycket kom när staden vaknade och folk skulle bege sig till arbetet. Vad hade hänt om olyckan inträffat vid åttatiden på morgonen? Det hade gjort stor skillnad. Det kunde inneburit att fler människor drabbats av syran och det hade varit svårare att få tag i alla inom riskområdet, säger André Bengtsson. VMA i hela stan Bengtsson begärde VMA i närområdet, tyckte det räckte eftersom han ansåg att man hade bra kontroll på händelsen. Tyvärr drog man det i hela stan. Lasarettets ventilatonssystem stängdes, polisen fick enorma påringningar. Alla skolor som drabbades. Det skapade mycket oro i kommunen och i förlängningen även kostnader för kommun och företag. Eva-Marie Abrahamsson, räddningschef i Helsingborg, tycker dock det var rätt att låta

7 Sirenen Nr Helsingborgsolyckan 7 Räddningschefen i polisförhör Slut med konsultuppdrag? Foto: PATRICK PERSSON Utsläppet vid Kemira blottlagde en risk som ingen kände till. Ingen skadades allvarligt, men samhällets resurser sattes på hårda prov. viktig hela stan beröras av VMA. I det läget hade vi ingen riktig kontroll på var molnet befann sig. Så länge jag inte är helt säker kan jag inte utsätta någon annan för fara. Men hade jag vetat det jag vet nu, hade vi kanske inte dragit VMA över hela stan. Badade i syra Förutom det digra informationsarbetet blev huvuduppgiften att understödja vid saneringsarbetet. En av cisternerna badade i två ton svavelsyra som på grund av förångning var 75 grader varmt. Ytterligare ton fick inte läcka ut. För att rädda cisternen pumpades syran ner i hamnbassängen, säger André Bengtsson. Svavelsyran i cisternen tömdes över till en tankbåt och transporterades till Landskrona. Arbetet med att sanera marken från syra tog lång tid. Ångbildningen i samband med olyckan gjorde att flera slamsugningsbilar förstördes, fordonens chassin var helt slut. Brandbilar och ambulanser, som ännu inte är skickade på sanering, kan också bli utdömda. Det gick också ut information om att två brandmän skadats. Vet inte var det kom ifrån. Två brandmän var hos företagshälsovården för kontroll, en fick penicillin för halsfluss och den andre var förkyld. Det är vad vi vet i dag, säger Göran Bertilsson. PER LARSSON Helsingborgs räddningstjänst har i många år haft konsultuppdrag åt företag i Helsingborg. Nu kan det vara slut med det. Jag är mycket tveksam till dessa dubbla roller och har redan tagit upp en diskussion med berörda politiker, säger räddningschefen Eva-Marie Abrahamsson. Som vanligt är det en olycka som sätter fart på debatten. Räddningstjänsten i Helsingborg har haft konsultverksamhet sedan 80-talet. Företag har kontrakterats till vad som kallats 15-företagen. Verksamheten har kritiserats av tillsynsmyndigheter och privata konsultföretag, att räddningstjänsten både hjälper företagen med riskbedömningar och gör tillsyn av säkerheten. Men räddningstjänsten har tidigare haft ståndpunkten att man kan skilja på uppgifterna, att det inte är samma personer som sköter tillsyn respektive den affärsmässiga verksamheten. Därmed skulle man undvika jäv. Nu uttalar kommunpolitiker, såväl styrande som opposition, att verksamheten bör upphöra. Eva-Marie Abrahamsson, som varit räddningschef i Helsingborg i två år, är inne på samma linje. Vi kommer ju i samma uniform, oavsett om vi är där som rådgivare eller myndighet. Foto: PETER LUNDGREN Skånes kemberedskap var en viktig resurs under insatsen. Polisförhör I samband med Kemira-olyckan utreder länskriminalen i Skåne om miljöbrott begåtts, det handlar i så fall om oaktsamhet. Polisen har förhört Eva-Marie Abrahamsson, eftersom man noterat att räddningstjänsten medverkat i samband med riskanalyser. Det handlar om vår del i den eventuella oaktsamheten. Christer Andersson, räddningsdirektör vid länsstyrelsen i Skåne, har flera gånger haft frågan om konsultuppdrag uppe med Helsingborg. Vi har skiljts utan att kunna enas. Diskussionen har varit rätt livlig kan jag säga. Min uppfattning är att man inte ska blanda roller. Men vi har inte kunna hitta en lagparagraf som stöd för att förbjuda verksamheten. Samtidigt ska man komma ihåg att syftet varit vällovligt, man vill ha så säker miljö som möjligt i kommunen. Men tänket blev fel. Länsstyrelsen har bokat ett tillsynsbesök i Helsingborg 18 april, då kommer frågan åter att tas upp. Det kommer att också att ske i länets övriga 32 kommuner under året. Eva-Marie Abrahamsson och jag har diskuterat det här i flera år, när hon arbetade i Malmö medverkade hon till att verksamheten avvecklades där. Jag vet hennes grundinställning. Moral och policy Peo Wikström, jurist på Räddningsverket, konstaterar att det är solklart att räddningstjänsterna får ägna sig åt konsultuppdrag, det handlar om kommunalt självstyre. Däremot anser han att det är mindre lämpligt. Det handlar om moral och policy. Utifrån ser folk räddningstjänsten som en helhet, oavsett om det är olika personer som utför konsultuppdrag och tillsyn. Skulle olyckan i Helsingborg kunna få konsekvensen att Kemira kräver skadestånd av kommunen för brister i konsultarbetet, att man inte såg riskerna med kylvattenledningarna? Om en konsult gör fel kan det bli skadestånd. Det är därför alla konsulter normalt har konsultförsäkringar, säger Wikström. Men några planer att lägga skuld på räddningstjänsten tycks inte finnas hos Kemira. Så fungerar det inte. Den frågan kan vi nog föra av från dagordningen, säger Sten-Inge Arnesson, miljöchef på företaget. Fakta/Kemiraolyckan på morgonen 4 februari gick det interna larmet på Kemiras industriområde i centrala Helsingborg. En cistern hade rämnat och ton svavelsyra läckte ut. Det mesta rann direkt ut i hamnen. Cisternen hade underminerats sedan en kylvattenledning under jord brustit gick larmet hos räddningstjänsten. Körtiden från brandstationen i Bårslöv är sexsju minuter. Första VMA gick ut 06.00, ljöd tyfonen. Folk uppmanades att stanna inomhus, stora delar av stan stängdes av. Det första avspärrningsområdet, som berörde cirka boende, hävdes på förmiddagen. Avspärrningarna flyttades närmare olycksområdet. Totalt fördes 15 personer till sjukhus efter att bland annat ha inandats svavelsyraångor. Ingen av dem var allvarligt skadad, Abrahamsson är tveksam till dubbla roller. PER LARSSON samtliga fick lämna sjukhuset samma dag. Räddningstjänsten hade personer igång samtidigt under räddningsinsatsen. Skånes kemberedskap nyttjades. Resurser hämtades från många kommuner i Skåne, och även utanför länet. Totalt upp mot 40 kommuner var inblandade. Söndag 6 februari klockan minskades avspärrningarna till att omfatta Kemiras industriområde. De som bor i närområdet kunde återvända till sina hem. Måndag 7 februari avblåstes räddningsinsatsen. Men räddningstjänstens arbete med sanering och uppröjning av svavelsyra fortsatte på uppdrag av Kemira med 20 man på plats dygnet runt vid olycksplatsen i ytterligare två veckor. Haverikommisionen ska utreda olyckan.

8 8 Sirenen Nr Kommuner tummar på skyddsavstånd Låter kommunerna bygga bostäder för nära riskindustrier? Jag har en känsla av att man kryper väldigt nära, säger Anna Nordlander, Räddningsverket. Det finns inga fasta regler för skyddsavstånd. Boverkets allmänna råd Bättre plats för arbete, till stöd för plan- och bygglagen, ger riktlinjer. För oorganisk kemisk industri pratar man om meter, som ett riktvärde. Lokala förutsättningar styr också, säger Anna Nordlander som är handläggare i samhällsplanering. Det är sällan industrierna som kryper närmare bostadsområden utan tvärtom. Industrierna har oftast funnits länge på platsen och ligger ibland i områden som i dag är attraktiva tomtmarker. För att komma åt mer mark ändrar kommunen på detaljplanen. Länsstyrelsen kan dock upphäva detaljplaner. Man använder riskanalyser som underlag och kikar kanske på möjlig händelse. Det planeras för stunden. Samtidigt begränsar det industrins möjligheter att utvecklas när man tillåter bebyggelse att komma närmare. I Sevesolagen finns krav på att långsiktigt upprätthålla avstånd mellan industrier och bebyggelse. Sverige har svarat att vi klarar det, med hänvisning till plan- och bygglagen, säger Anna Nordlander. Var konservativ Helena Nässlander, Sevesohandläggare på Räddningsverket, har också känslan att bostäderna kryper närmare industrin. Det är nog ganska vanligt, framförallt i gamla brukssamhällen. Med olyckan i Helsingborg har diskussionen om skyddsavstånd blommat upp igen. Min uppfattning är att det aldrig är fel att vara konservativ när det gäller avstånd. Från Kemiras staket till närmaste bostäder är det enligt uppgift cirka 450 meter. Avståndet till själva cisternen som rämnade kanske det dubbla. Kaj Magnusson, tillsynsansvarig på länsstyrelsen i Skåne, berättar att det tidigare funnits propåer från kommunen att bygga bostäder närmare industriområdet. Man vill tumma på skyddsavståndet. Vi har sagt att det är klart olämpligt, tung kemisk industri ska separeras från bostäder. Jag hoppas att den diskussionen tystnar nu. Avslag Det har hänt att företag försökt köpa skyddsmark för att förhindra byggnation nära industrin, men det kan vara ett dyrt skydd för företaget. Det finns också exempel på att företag tvingats flytta, miljöbalken är inte utan betydelse i såna här sammanhang. Om tillståndsmyndigheten kommer fram till att verksamheten strider mot en detaljplan ska ansökan avslås. Så har också skett i flera prövningar, säger Birgitta Widén, ansvarig för miljödomstolsfrågor på Räddningsverket. Mattias Strömgren, riskanalytiker på Räddningsverket, tycker att skyddsavstånd är en viktig planeringsåtgärd, men att det inte ska överskattas. Det löser inte alla problem. Ökat skyddsavstånd kan innebära fler transporter vilket i sig kan vara både risk- och miljöproblem. Skyddsavstånd är till för att skydda befolkningen, det är det stora syftet. Men det är också en trygghet för industrin, så att den kan bedrivas rationellt, säger han. PER LARSSON Bostadsventilation kan inte stängas Vid ett utsläpp av farliga ämnen kan varningssignalen Viktigt meddelande sändas. Den innebär att man ska bege sig inomhus, stänga dörrar, fönster och ventiler samt lyssna på radion. Just att stänga ventiler är en omöjlighet i många flerbostadshus. Detta är allvarligt och bristen behöver åtgärdas inom riskutsatta områden, säger Räddningsverkets Håkan Marcusson. I cirka 200 tätorter kan varningssignalen skickas ut via så kallade ljudsändare på hustak. Det finns omkring sådana sändare i Sverige. Är det inte märkligt att Räddningsverket uppmanar till något som är omöjligt i ett nödläge, att stänga av ventilationen? Vi är medvetna om problemet. Hittills har ingen i Sverige som befunnit sig i bostaden vid ett utsläpp omkommit, men det får inte hindra oss från att hitta tekniska lösningar som gör att ventilationen automatiskt stängs av när ett bostadsområde hotas och signalen Viktigt meddelande sänds, säger Håkan Marcusson, projektledare för utomhusvarning vid Räddningsverket. Ungefär halva Sveriges befolkning bor i lägenheter. I de flesta finns centrala ventilationssystem som pumpar in utomhusluften genom ventiler. Särskilt utsatta är de som bor i närheten av industrier med stora lager av kemikalier som kan orsaka livshotande skador vid ett utsläpp. Men stora utsläpp kan också ske på många andra platser i Sverige, i samband med transporter av farligt gods på vägar och järnvägar. Vi har i flera år testat tekniska lösningar för att stänga ventilationen. Sådana finns, men har krävt att någon i ett kritiskt läge trycker på knappar eller ringer ett visst nummer. Det är inte bra, vi vill ha ett system som gör att ventilationen automatiskt stängs i utsatta bostäder i samma ögonblick som varningssignalen utlöses. Nu finns sådana möjligheter. Krävs lokala initiativ Med en utgång på ett reläkort i anslutning till de anordningar som aktiverar ljudsändarna kan centralfläktar stängas av i hus som anslutit sig till systemet. Bristen behöver åtgärdas Denna möjlighet är helt ny och Räddningsverket har inte hunnit informera om den på bred front. Hur utbyggt detta blir i framtiden beror på lokala initiativ i kommunerna. Räddningsverket och staten äger anläggningarna för utomhusvarning och kommer även att finansiera de reläkort som krävs. Däremot inte kostnaderna för teknisk utrustning, ledningar och annat i husen. Det blir upp till kommunerna eller fastighetsägarna. Jag hoppas att räddningstjänsterna blir pådrivande, bland annat genom arbetet med kommunernas riskoch sårbarhetsanalyser, Selektiv larmning En omfattande modernisering av manöversystemet för utomhusalarmering har pågått sedan Den innebär bland annat att varningssignalen Viktigt meddelande kan utlösas selektivt, alltså enbart i de delar av kommunen som riskerar att drabbas av ett utsläpp. Tidigare måste samtliga ljudsändare i kommunen utlösas. Den nya tekniska möjligheten att stänga av fläktar kan kopplas till den selektiva utlösningen av varningssignalen, säger Marcusson. STIG DAHLÉN FOTNOT: För mer information om möjligheten att stänga av centralfläktar i samband med varningssignalen Viktigt meddelande, ring Håkan Marcusson, telefon Viktigt meddelande Vid gasutsläpp, stor brand eller annan allvarlig olycka kan allmänheten i vissa tätorter varnas genom varningssignalen Viktigt meddelande. Signalen ljuder i sju sekunder, följt av 14 sekunders tystnad under minst två minuter. När du hör signalen ska du: gå in stänga dörrar, fönster och ventiler lyssna på radio för information När faran är över startas signalen faran över, en 30 sekunder lång signal. Signalen viktigt meddelande och faran över provas kl första helgfria måndagen i mars, juni, september och december.

9 Sirenen Nr Nyheter 9 Sevesoföretag Planer för räddning saknas Foto: PETER LUNDGREN Saneringsarbete efter olyckan vid Kemira i Helsingborg. Det har i Helsingborg funnits önskemål från kommunen att krypa närmare industrier med bostadsområden, länsstyrelsen hoppas den diskussionen tystnar nu. Svavelsyra är frätande I Kemiras cistern fanns 96-procentig svavelsyra. Syra utan vatten är inte korrosiv, men frätande. När syran kommer i kontakt med vatten blir den mycket varm och ångmoln, ungefär som deodorantspray, bildas. Den är då frätande och korrosiv på bilar och annat. Vad hade varit värsta tänkbara utvecklingen om det blivit nedfall över stan från ångmolnet? Det hade inte lett till omedelbara dödsfall, men det är en frätande syra. Inandning kan i sådan situation leda till lungödem och irritationer, säger Kaj Magnusson, tillsynsansvarig på länsstyrelsen i Skåne. Kemira Kemira är ett så kallat Sevesoföretag, vilket innebär att företaget hanterar större mängder kemikalier som förknippas med stora risker om en olyckas skulle inträffa. De ämnen som gör Kemira till ett Sevesoföretag är svaveldioxid (strax under ton i lager), oleum (cirka ton) och natriumperkarbonat ( ton) Svavelsyra, som Kemira har ton i lager på industriområdet i Helsingborg, omfattas inte av Sevesolagen. Enligt lag ska det finnas kommunala planer för räddningsinsats för 161 så kallade Sevesoföretag. Men det finns bara för 91, eller 56 procent av företagen. Det visar färsk statistik. Kommunerna är inte ända framme än, även om det är bättre än tidigare, säger Lena Tellvik på Räddningsverkets tillsynsavdelning. Sirenen redovisade förra året att många av företagen inte följde lagen fanns plan för räddningsinsats för 44 av 159 företag, eller 28 procent fanns det för 91 av 161. En fördubbling. Planläggningen av Sevesoföretagen har alltså blivit bättre. Men det finns fortfarande stora brister. Det saknas fortfarande planer för 44 procent av riskföretagen. Räddningsverket kommer under året att jobba med ett allmänt råd och en samling av exempel som stöd för de som inte är klara, säger Lena Tellvik. Kommunerna ska också informera allmänheten om verksamheten. Det har gjorts till invånarna vid 70 procent av företagen (112 av 161). En ökning med 37 procentenheter jämfört med EU-direktiv styr Totalt omfattas 327 företag i Sverige av Sevesolagen, som styrs av EU-direktiv. Lagen riktas mot företag som hanterar större mängder kemikalier och som förknippas med stora risker om en olycka skulle inträffa. Kemira i Helsingborg är ett Sevesoföretag. 161 av företagen har på grund av sin verksamhet högre krav på sig. Det är också för de företagen som kommunerna ska upprätta planer för räddningsinsats och informera allmänheten. Den statistik som Räddningsverkets tillsynsavdelning tagit fram bygger på länsstyrelsernas tillsynsrapportering och Räddningsverkets tillsynsbesök hos länsstyrelserna. Ändrad klassificering Företag som är klassade i den högre kravnivån ska även lämna säkerhetsrapporter. 124 av 161 har gjort det, 118 av inlämnade rapporter var vid årsskiftet granskade. De flesta av de som inte lämnat säkerhetsrapport vid årsskiftet är verksamheter som tillkommit genom en ändrad klassificering av petroleumprodukter, säger Lena Tellvik. För dessa verksamheter gäller särskilda övergångsbestämmelser i miljöbalken som innebär att företagen ska lämna in en tillståndsansökan senast 31 december i år. Vid granskning av säkerhetsrapporterna har länsstyrelserna konstaterat att brister i riskanalyser är ett tämligen allmänt problem. Det saknas redovisning av konsekvenser vid olycka för allmänhet, miljö och tänkbara dominoeffekter. Det låter inte som det är mycket till riskanalyser? Nja, det är väl så att det är vanligt att man beskriver konsekvenser för personalen. Men det saknas oftare kunskap om hur man bedömer riskerna utanför grindarna. Vi tar till oss det. Räddningsverket bedriver därför arbete för att ge länsstyrelserna möjlighet att utveckla kompetens på området, exempelvis riskseminarier. Tre av fyra hade handlingsprogram Ur statistiken kan också noteras: Samtliga 327 företag ska ha handlingsprogram för att förebygga olyckor. Vid årsskiftet hade 73 procent (238 av 327) redovisat att det fanns handlingsprogram. Siffrorna för företagen i den lägre nivån är något osäkra, eftersom de inte behöver lämna in handlingar till länsstyrelserna. Redovisning visar att för 90 procent av företagen i den högre kravnivån och 80 procent av de i den lägre nivån har länsstyrelserna upprättat program för tillsyn, vilket är ungefär det samma som årets innan. För elva procent av företagen har länsstyrelserna varken tillsynsprogram eller gjort tillsynsbesök under året. Länsstyrelserna gjorde under 2004 tillsyn vid drygt 40 procent av företagen. PER LARSSON Länsstyrelse Kravnivå Säkerhets- Handl- Tillsyn Plan för Domino Info rapport program räddningsinsats allm Högre Lägre Antal granskad Antal Program Besök Ej Intern Kommunal Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Västerbotten Norrbotten Totalt Förklaring till tabellen Kravnivå Antal företag som omfattas av Sevesolagens två kravnivåer. Högre kravnivå innebär bland annat att företagen ska lämna säkerhetsrapport till tillsynsmyndigheten (länsstyrelsen) tillsammans med plan för intern räddningsinsats. Säkerhetsrapport Förteckning över företag i högre kravnivån som lämnat säkerhetsrapport. Rapporterna ska förnyas minst vart femte år. Handlingsprogram Alla företag som omfattas av lagen ska ta fram ett handlingsprogram för hur allvarliga kemikalieolyckor ska förebyggas. Tillsyn Förteckning över länsstyrelsernas tillsynsprogram, hur många företag som besökts samt hur många det inte finns tillsynsprogram för eller fått tillsynsbesök. Länsstyrelsernas tillsynsprogram ska grundas på analys och bedömning av riskerna för allvarliga kemikalieolyckor. Planer för räddningsinsatser För företag i den högre kravnivån ska upprättas planer för räddningsinsatser, både av företaget (internt) och kommunen. Dominoeffekter Sevesoföretag som har angivit faktorer i omgivningen som kan påverka den egna säkerheten dominoeffekter. Information till allmänheten Där det finns företag i högre kravnivån ska kommunen se till att personer som löper risk att påverkas av en allvarlig kemikalieolycka informeras FOTNOT: Jämtlands län saknar företag som omfattas av Sevesolagen.

10 10 Statistik Sirenen Nr Brandvarnarna räddar Dödsbränderna mer än halverades. Nu visar statistiken inte oväntat även en kraftig minskning av bostadsbränder. I huvudsak beror det på att fler har brandvarnare, säger Björn Albinson, brandingenjör på Räddningsverket. Bostadsbränderna minskar kraftigt Sirenen berättade i förra numret att dödsbränderna minskade från 133 till 66, 2003 jämfört med Den preliminära insatsstatistiken för 2004 visar att bostadsbränderna minskat med 14 procent, bränder 2004 jämfört med bränder året innan. Det här är faktiskt roligt. Vi ser även att byggnadsbränder totalt minskar, men mest minskar det i bostäder, säger Albinson. Han kan inte annat än koppla det till förekomsten av brandvarnare. Räddningstjänsten i Malmö krävde brandvarnare i bostäder Det startade debatten på allvar. Fler och fler kommuner följde efter, Räddningsverket skrev ett allmänt råd. Det såldes otroligt många brandvarnare under Förhoppningsvis är det effekten av det vi nu ser. Retroaktivt resultat Jämfört med 1996 var det förra året färre bostadsbränder, och trenden i statistiken är tydlig. I Räddningsverkets handlingsprogram för förebyggande arbete, som nu håller på att avslutas, fanns ett mål att minska dödsbränderna med tio procent. Det lyckades inte, möjligen kommer resultatet retroaktivt om trenden står sig. Räddningsverket noterade förra året ett stort ökat intresse för systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Björn Albinson hoppas att det bidragit till mer ordning och reda i verksamheter och därmed till att minska antalet bränder. Cigaretter EU-fråga? Ett nytt vapen för att minska bostadsbränderna ännu mer kan bli självslocknande cigaretter. Det är på gång. Det pratas oftare om självslocknande cigaretter och en expertgrupp har kommit fram till att det är ekonomiskt motiverat. Räddningsverket diskuterar frågan med Folkhälsoinstitutet som i sin tur driver frågan gentemot EU. Det finns en möjlighet när EU:s tobakdirektiv ses över, vilket ska göras i år. Flera länders brandmyndigheter är intresserade av frågan, säger Albinson. Räddningsverket använder insatsstatistiken som stöd för inriktning i det fortsatta arbetet. Vi kan se att 25 procent av bostadsbränderna är eldstadsrelaterade, vilket är ett av motiven till det nya kravet på brandskyddskontroll. Färre automatlarm Från statistiken kan också noteras: De falska automatlarmen minskar. Det senaste året är minskningen kraftig. Varför är svårt att säga. Det kan bero på att fler har larmfördröjning. Det vi vet är att antalet anläggningar ökar. Insatserna vid trafikolyckor ökar. Det kan ha med larmrutiner att göra, att räddningstjänsterna oftare kallas. Vi vet inte om antalet olyckor ökat. Räknar vi bort de falska automatlarmen är nästan vart fjärde larm till räddningstjänsten en trafikolycka. Utan tvekan en allt mer dominerande uppgift. Larm efter barns lek med eld minskar. Foto: JOHAN EKLUND Fler brandvarnare ger färre bränder, det råder ingen tvekan om det. Och stor försäljning av brandvarnare de senaste åren ger nu resultat i brandstatistiken Minskningen är inte kraftig, men över de nio åren som statistiken täcker är trenden både tydlig och markant. Det bör ha med gjorda utbildningssatsningar att göra. Förra året kom dessutom ett nytt utbildningsmateriel. Bränder där orsak ej är angiven minskar kraftigt. Jag tolkar det som att intresset för att utreda bränder har ökat. Det finns fler interna brandutredare. PER LARSSON Statistiken 2004 är preliminär Statistiken för 2004 är preliminär. Den är baserad på cirka 99 procent av förväntade antalet räddningsinsatser. Statistiken är ännu inte fullt ut kvalitetsgranskad, vilket innebär att siffrorna marginellt kan förändras. Räddningsinsatser Olyckstyp Brand i byggnad Brand ej i byggnad Automatlarm ej brand Förmodad brand/undersökning Falsklarm brand, uppsåtligt Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning/ - tillbud Vattenskada Stormskada Ras/skred Djurräddning Förmodad räddning Falsklarm räddning, uppsåtligt Statlig räddningstjänst Annan kommunal räddningstjänst Olyckstyp saknas Totalt

11 Sirenen Nr Statistik 11 Sverige Bostadsbränder objekt Flerbostadshus Villa Rad-/par-/kedjehus Fritidshus Totalt Bostadsbränder orsak Återantändning Anlagd med uppsåt Barns lek med eld Glömd spis Rökning Levande ljus Tekniskt fel Blixtnedslag Fyrverkerier Hantverkare Explosion Soteld Värmeöverföring Gnistor Självantändning Annan Orsak ej angiven Byggnadsbränder objektgrupp Allmän byggnad Bostad Industri Annan byggnad Annat I det fria/ej angivet Totalt Bränder ej i byggnad objekt Objekt ej angivet Papperskorg Soptunna Container Personbil Övriga vägfordon Tåg Fartyg/båt Flygplan Skogsmaskin Skogsmark inkl hygge Annat trädbevuxet Ej trädbevuxen mark Annat Totalt Övriga bränder orsak Återantändning Anlagd m uppsåt Barns lek med eld Tågbromsning Rökning Tekniskt fel Blixtnedslag Fyrverkerier Hantverkare Explosion Värmeöverföring Självantändning Lägereld Trafikolycka Övriga gnistor Eldning av gräs Annan Orsak ej angiven Byggnadsbränder orsak Återantändning Anlagd m uppsåt Barns lek med eld Glömd spis Rökning Levande ljus Tekniskt fel Blixtnedslag Fyrverkerier Hantverkare Explosion Soteld Värmeöverföring Gnistor Självantändning Annan Orsak ej angiven Åtgärder vid trafikolyckor Losstagning med: Enkla verktyg El/hydraul/ motorverktyg Lyftkuddar Annan Säkring av skadeplats: Skumutläggning Beredskap med handbrandsläck Stabilisering av olycksobjekt Batterifrånkoppling Annan Övrigt: Trafikdirigering Rekvirera bärgare Friläggning vägbana Rensning vägbana Sanering av drivmedel/olja Annan Inga åtgärder

12 12 Reportage Sirenen Nr Brand i lägenhet eller villa. En notis i tidningen. Men vad händer efter branden? När räddningstjänsten rullat ihop sina slangar och åkt hem till stationen. Vad händer i den bostadslösa familjens liv? Efter branden I december för två år sedan brann deras hus. Vardagen tog slut. I stället blev livet ett projekt, all energi har lagts på att bygga upp ett normalt liv igen, säger Marie White i Lund. Grannarna ringde 112 när de såg rök välla ut ur ett halvöppet fönster vid elvatiden på förmiddagen. De befarade att någon var hemma. När Lunds räddningstjänst anlände genomsöktes huset av rökdykare för livräddning innan branden släcktes. Men ingen i familjen var hemma, däremot räddade brandmännen livet på familjens hund som hittades omtöcknad av brandgaser. Den kvicknade till efter att ha fått syrgas av ambulanspersonalen. Någon timme senare kom Marie helt ovetande på cykel. Det var brandbilar, brandmän och vatten på gatan utanför tegelvillan. Eric, hennes man, var också där. Som en krigsskådeplats Jag blev nollställd, helt kall. Det kändes overkligt, som om det här gällde någon annan, inte mig, säger Marie White. Jag fick knuffa mig förbi Eric och en brandman för att komma in. Stanken därinne var fruktansvärd, allt var svart, sotigt och kladdigt. Tavlorna hade smält, tapeter och gardiner hängde i flagor. Det såg ut som en krigsskådeplats. Så gott som alla rum i huset var utbrända, resten var kraftigt rökskadat. Samtidigt var trettonåriga dottern Sophie på hemväg för att hämta gympapåsen hon glömt på morgonen. Hon blev uppringd på mobilen av en journalist som undrade vad hennes hund hette. Hon blev paff och förstod inte varför de ringde, bara att något måste ha hänt. Det var fredag den 3 december 2002 och första dagen på en nästan två år lång process för familjen White. En dag som börjat som vanligt, Sophie skyndade till skolan, 3-årige Axel var på dagis, Eric på jobbet och Marie på universitetet där Efter branden blåstes hela huset ut. Tegelväggarna och takpannorna är allt som finns kvar av gamla huset. hon läste till civilekonom. Några timmar senare hade vi försäkringskillen där och en person från saneringsfirman. Vi var imponerade över att de kom så snabbt, minns Marie. Julpynt orsaken Branden hade startat i matrummet, på en bokhylla där det stod adventsljusstakar, små julgranar av trä och plast och annat julpynt som hon och barnen plockat fram till första advent. Det var ett elfel i en adventsljusstake. Den var gammal, jag hade fått den av min mormor. Levande ljus hade vi bara på matbordet, aldrig på bokhyllan. Elljusstaken var tänd dygnet runt, säger Marie. I brandutredningen står att det sannolikt var glömda stearinljus, men ett fel i elljusstaken kunde inte uteslutas. Brandlarmet som var kopplat till larmcentral utlöste av någon anledning aldrig och någon annan brandvarnare fanns inte i huset. Vi är oerhört tacksamma över att vi lever och att ingen skadades. Tänk om branden inträffat fem timmar tidigare, Hade vi hunnit få ut barnen? Det är tankar som mal med barnen sovande på övervåningen. Vad hade hänt då? Hade vi hunnit få ut barnen? Det är tankar som mal och när man tänker så, betyder förlorade ägodelar inte så mycket, det går att leva med. Jag har inte fällt en tår. Tände levande ljus Redan första kvällen bestämde vi oss för att inte sörja. Hur går vi vidare och hur vänder vi det negativa till något positivt? Det var så vi såg det. Första natten sov vi hos mina föräldrar, de bjöd på middag och ett glas vin och tog hand om oss. Och vi tände levande ljus. Dagen därpå träffade vi saneringskillen igen och gick igenom vad som kunde sparas. Vi måste ha skyddsmasker på för att kunna vistas inne i huset. Nittio procent av ägodelarna brann upp eller blev rökskadat och måste kastas. I garaget stod lådor med gamla kläder och prylar som de skulle ge till hemlösa på julafton. Nu var det plötsligt ägodelar som hade ett värde, i alla fall för försäkringsbolaget.

13 Sirenen Nr Reportage 13 Villabränderna minskade 2004 Däremot har kostnaderna för bostadsbränder ökat konstant under senare år. Försäkringsbolagen rapporterade brandskador i svenska bostäder under Dessa bränder kostade miljoner kronor den högsta kostnaden någonsin. Under 2004 larmades räddningstjänsten till bränder i byggnader, varav drygt bostadsbränder. En minskning jämfört med tidigare år. Sedan 2001 har räddningstjänsten oftare ryckt ut till bränder i villa än i flerbostadshus. Soteld är den klart vanligaste brandorsaken, därefter kommer glömd spis, tekniskt fel, anlagd med uppsåt och värmeöverföring. Under 2004 gjordes totalt räddningsinsatser av den kommunala räddningstjänsten i Sverige. Köket efter branden. Foto: KATARINA SELLIUS Elden kom lös i vårat hus och var jättehungrig den åt upp allt lego, tågbanan och allt annat i huset berättar femårige Axel. Han var tre år när huset brann. Vi tyckte det var bäst att han aldrig fick se det utbrända huset. I dag är det inte mycket som minner om att huset blev totalförstört av branden. Efter 1,5 år kunde familjen flytta tillbaka till sitt hus. Vardagsrummet efter branden. Polisen spärrade av runt huset och brandutredarna kom med små borstar och utredde brandorsaken för att utesluta brott. Marie White beskriver familjen som hemmakatter. Hemmet har alltid varit en viktig del i vårt liv och stått för tryggheten i vardagen. Nu stod de helt plötsligt hemlösa, utan ägodelar, mat eller kläder. Redan på lördagen hade de, med hjälp av försäkringsbolaget, fixat en möblerad ersättningslägenhet. Familjen flyttade in med sina ägodelar i en plastkasse och i de kläder de tagit på sig dagen det brann. Vi fick kronor i handen för att handla mat, nya kläder och annat vi behövde. På måndagen var vi på Ikea och köpte täcken och lakan, soffa, adventsljusstake och julpynt. För barnens skull ville vi göra det hemtrevligt så snabbt som möjligt. 54 sidor lösöre Sedan dess har livet kretsat kring att bygga upp en vardag på nytt. Marie bläddrar i tjocka pärmar fyllda med Vi hade bara ett skal med ytterväggar listor på ägodelar och vad de kostar att nyinförskaffa. Avskrivningsregler och så kallat åldersavdrag gör att de flesta saker inte är värda särskilt mycket. Det blev 54 tättskrivna A4-sidor lösöre till ett värde av ungefär en miljon kronor. Lego, våffeljärn, kylskåp, handdukar, bestick, cdskivor, sygrejer, kläder, lampor och allt som finnas i ett hem. På dagarna åkte jag runt och tog reda på priser. Det tog flera veckor. Jag var i affärer och på byggföretag, vänner och släktingar hjälpte också till. Men hur gör man när ens hus har brunnit? Vi visste ingenting i början. Och det finns inget stöd att få, ingen vägledning eller någon oberoende part som hjälper en att bygga upp tillvaron på nytt. Visserligen har vi fått mycket bra hjälp från försäkringsbolaget. De har varit hjälpsamma och rättvisa, men de representerar ju sina intressen. Enligt Marie krävs det att man är mentalt stark och på alerten. Vår räddning var att vi är vana att driva projekt, att själv ta initiativ, gräva fram information och agera utifrån det. Men hur gör de som inte är vana att själva söka information? Hon har lagt studierna mer eller mindre på hylla. När det brann var hon nästan klar med sin civilekonomexamen. Men uppsatsen i företagsekonomi smälte med datorn. Mitt i alltihop blev sonen Axel jättedålig, han fick infektion på infektion och blev inlagd på sjukhus. Det konstaterades att han lider av immunbrist, i dag får Axel antikroppar var tredje vecka. Ekonomiskt bakslag Till en början ville Marie sälja skalet och flytta. Men efter övervägande bestämde sig familjen White för att bo kvar och renovera. De satsade pengar ur egen plånbok på arkitekt, advokat och byggnadsingenjör för att få det så bra som möjligt. Vi valde att köpa oss den hjälpen. Vi hade ingen som helst erfarenhet av att bygga hus, vi hade bara ett skal med ytterväggar och var börjar man? Vi skulle sköta våra liv också. Men visst har vi gått back på branden. Ibland har det hettat till när familjen och försäkringsbolaget inte varit överens. Försäkringsbolaget ansåg exempelvis att vissa rökskadade delar kunde spärrmålas i stället för att blåsa ut hela huset invändigt som familjen ville. Eftersom Axel även har astma och allergi ville vi helt enkelt inte ha något rökskadat material kvar i huset. Vi stod på oss och fick igenom det till slut. Tegelvillan är från 1967 och var fullvärdesförsäkrad, vilket innebär att man får ett likadant hus återuppbyggt om det brinner. Branden har tärt på oss Huset var byggt i gediget material och det var ett digert arbete att få det värderat. Vi ville förstås ha samma kvalitet och standard som vi hade innan branden. Vi bröt upp golvbitar, bände bort lister, isolering och väggmaterial och åkte runt på byggfirmor och kollade upp priser. Branden har tärt på oss, jag har varit hemma sedan det brann. Att ta tillbaka vardagen har varit en utdragen process. Vid återuppbyggnationen blev planlösningen en annan. Bland annat placerades sovrummen på bottenvåningen. Det har vi gjort av säkerhetsskäl. Hädanefter vill jag sova nära mina barn. Ett och ett halvt år efter branden kunde de flytta in i huset igen. KATARINA SELLIUS

14 14 Nyheter Sirenen Nr Ludvika satsar på säkerhet Varje vrå är sprinklad När nya demensboendet byggdes i Ludvika, sattes arbetsmiljön främst. Arbetsmiljö och säkerhet går hand i hand, därför har vi byggt så säkert det bara går. Varje vrå av byggnaden är sprinklad, säger Margareta Erntsson, chef för Skogen. Demens är en allvarlig hjärnsjukdom. Försämrad minnes-, tanke- och orienteringsförmåga följs av svårigheter att tala, äta och sköta hygien. Till slut är hjälpbehovet totalt. Det här är en speciell grupp av vårdtagare, att vi har kunnat få ett sådant här tryggt och bra boende för dem här i Ludvika känns helt fantastiskt, säger hon. Det nya demensboendet ligger med skogen in på knuten och har plats för 48 boende. I mitten av mars flyttar de första patienterna in och då har personalen utbildats i larmsystemet och hur sprinkleranläggningen fungerar. Vid larm ser personalen på sina bärbara telefoner, samt på displayer i taket, exakt var larmet kommer ifrån. Säkerhet är en fråga om god arbetsmiljö, anser enhetschefen Margareta Ernstsson. Sömnlös många nätter Innan hon fick chefsjobbet på Skogen ansvarade hon för äldreboendet Solgärdet, med tolv dementa patienter på fjärde våningen och spiraltrappa som enda utrymningsväg. Hon har legat sömnlös många nätter av oro för sin personal. Ja, vad ska de göra om det börjar brinna. Det tar åtta minuter för räddningstjänsten att komma fram och man klarar inte att snabbt ta sig ner för en spiraltrappa med de här patienterna. Vi lär oss att dra patienter på madrasser, men alla som försökt vet hur omöjligt det är. Vi ställer höga krav på personalen, men vi ger dem inte rätt förutsättningar att klara exempelvis en utrymning. Här på Skogen blir det en dröm för personalen, vi hade 150 sökande till de 49 nya tjänsterna, konstaterar hon. Ludvika har de senaste åren haft både incidenter och en dödsbrand bland äldre invånare Foto: KATARINA SELLIUS På glänt till avdelningen Gläntan. Välkommen till ett av landets säkraste demensboende, hälsar Margareta Ernstsson, chef för nybyggda demensboendet i Ludvika. I mitten av mars flyttar de första patienterna in. och vårdtagare. Det är inte bara det att en person tragiskt omkommer. Personalen mår ju ofta väldigt dåligt på grund av skuldkänslor. Hur kunde vi låta det hända, hade vi kunnat göra annorlunda, säger Börje Karlsson, som har ett långt förflutet på Västerbergslagens räddningstjänst. Nu är han säkerhetschef i Ludvika kommun och leder säkerhetsgruppen som består av representanter från kommunens förvaltningar. Börje Karlsson Sprinkler eller ej Det har tagit 15 månader för Riksbyggen att färdigställa bygget som kostat närmare 62 miljoner kronor. Planeringen har pågått i tre år och Margareta Karlsson, områdeschef vid vård- och omsorgsförvaltningen, har från början drivit satsningen på en god arbetsmiljö i vilken brandsäkerheten haft hög prioritet. Margareta Karlsson På resans gång har dock sprinklerkravet ifrågasatts av såväl tekniska kontoret som entreprenören. Är det verkligen nödvändigt? I de lägena har jag stuckit fram statistiken, för vi vet i dag att äldre omsorgstagare är särskilt utsatta för risker, vi har följt dödsbrandsstatistiken under åren. Räddningstjänsten hinner inte fram i tid, och det är inte okej att lägga hela ansvaret på personalen. Det har egentligen inte varit svårt att hålla fast vid kravet på sprinkler, säger hon och kallar dessutom kostnaden för felräkningspengar. Hon vågar påstå att hela bygget till och med har blivit billigare genom att boendesprinkler installerats. Det har kostat 1,2 miljoner kronor vilket innebär 300 kr per kvadratmeter. Men å andra sidan har pengar sparats in på att nybyggnationen inneburit lättnader i det byggnadstekniska brandskyddet som exempelvis brandceller. En del pengar tjänas dessutom in på försäkringsrabatter. Från sprinklercentralen utgår ett nätverk av rör som täcker hela byggnaden, systemet är kopplat till det kommunala vattnet. Skulle det bli rökutveckling i något av rummen är det i första hand brandvarnaren som går igång. Blir det brand löser sprinklern ut redan efter ett par minuter. Samtidigt går larmet hos räddningstjänsten. Inte bara brandskydd En genomgående tanke har varit att plocka bort alla risker som är kopplade till sjukdomen demens. Under planeringsskedet har man tagit anhöriga och demensföreningen till hjälp. Att byta miljö och flytta är en stor påfrestning för en demenssjuk, därför är alla 48 rummen exakt likadana eftersom patienter flyttas inom huset allt eftersom de försämras i sin sjukdom, förklarar Margareta Ernstsson. Fallskador är inte ovanligt bland dementa och det är något man försökt förebygga redan i planeringsskedet. Av den anledningen är sängen placerad direkt utanför rummets toalett. De här patienterna vill se toaletten det första de gör när de vaknar, det är viktigt för dem. Det händer att patienter ramlar ur sängen för att de blir förvirrade, på det här viset minskar den risken. KATARINA SELLIUS Fakta demens: i Sverige har någon form av demenssjukdom. Andelen sjuka ökar med åldern. Bland dem som är 85 år och äldre räknar man med att 20 procent har medelsvår till svår demens. Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen. Källa: Alzheimersföreningen

15 Sirenen Nr Nyheter 15 Ersatte deltid med heltid Alingsås inför ett femte skift Räddningstjänsten i Alingsås är på väg mot en stor förändring. Ett femte skift med dagtjänstgöring införs och sex nya brandmän från utbildningen i skydd mot olyckor (SMO) anställs. I Alingsås går man från fyra till fem skiftlag, där femte arbetslaget har dagtjänst var femte vecka. Minimistyrka på nätter och helger och maximalt nyttjande av alla personalresurser på dagtid är konceptet som ska skapa en utvecklande och effektiv arbetsmiljö. Syftet är att insatspersonalen ska arbeta förebyggande med information och utbildning i skolor, sjukhem och på andra håll i samhället, säger Börje Lindgren, chef för räddningstjänstavdelningen. Men även få mer tid över till övning och egen kompetensutveckling. Fördelen med ett dagskift är att man inte hela tiden måste tänka 90 sekunder. Man blir friare och mer kreativ. Dagstyrkan ska också fungera som reservstyrka vid större larm och beredskapstäckning. Fler och utökade styrkor Förändringsarbetet har pågått i tre år och man har gått grundligt tillväga. Per Anderson, räddningschef i Alingsås: Lagen förutsätter ett fördjupat olycksförebyggande arbete av oss. Ska vi leva upp till lagen krävs det förändringar i vår organisation. Men det kräver också en mental förändring hos alla medverkande för att klara det som förväntas av oss. För att motivera för politikerna togs tre olika scenarion fram. Det här ska vi klara, hur stor styrka behöver vi då? Man tittade på: Lägenhetsbrand på sjätte våningen, med tidig upptäckt och förutsättningar för livräddning Trafikolycka E20, frontalkrock med två-fyra skadade varav två-fyra fastklämda Villabrand, med tidig upptäckt och förutsättningar för livräddning Vi kom fram till att minimistyrkan bör vara sex man. Därför utökar vi nu med en man på varje skift och går från till Tanken är att samtliga våra brandmän ska ingå i dagstyrkan enligt ett roterande schema. FOTO: KATARINA SELLIUS Redan från början har personalen varit med i förändringsprocessen, det är ju de som ska utföra arbetet. Nya dagskiftet kommer att bli en bra möjlighet för individuell utveckling, det finns tid för utbildning och egna projekt, säger räddningschefen Per Anderson. Foto: KATARINA SELLIUS Vi kommer att synas mycket mer ute i samhället, det är en av de viktigare poängerna. Dessutom kan vi satsa mer på externutbildning, säger Kent Järnström, insatsledare i Alingsås. För att få budgeten att gå ihop har man tappat 16 deltidsbrandmän i organisationen. Visst har det varit en del motstånd inledningsvis, men vi har tyckt att förändringsviljan måste komma från alla i organisationen och därför har personalen varit delaktig i processen. Resultatet har enligt min mening blivit riktigt bra så här långt. Man ska ha klart för sig att det innebär en intern match som kräver både lyhördhet och en målmedveten envishet,säger Per Anderson. I Alingsås tog man den matchen och startade ett projektarbete, där all personal skulle söka svar på frågorna: Hur ser du på räddningstjänstens roll? Vad förväntar du dig av oss? Blev en aha-upplevelse Brandmännen intervjuade en handfull personer i sin omgivning. De förväntade svaren var att räddningstjänsten snabbt skulle vara på plats, ha tillräcklig utrustning med sig och hög kompetens. Men vi fick även svaret att folk ville lära sig mer om hur de själva kunde förhindra olyckor. Det blev en aha-upplevelse för oss. Svaren visade att vi är på rätt väg, tidigare har vi haft ett alldeles för snävt begrepp om vad förebyggande är. Nyckeln har varit att långsiktigt göra personalen medveten, genom att under lång tid arbeta med de här frågorna har den fått en annan mental inställning till jobbet. Under resans gång har man svetsats samman mot det nya, konstaterar Börje Lindgren. Största hindret har varit attityderna. Och det finns fortfarande de som inte jublar, men de flesta är med på tåget nu och tycker att det ska bli stimulerande att komma igång. Sex SMO-elever fick jobb Under sommaren och hösten börjar sju nyanställda brandmän. Som Sirenen berättade redan i förra numret kommer sex av dem direkt från Räddningsverkets tvååriga utbildning i skydd mot olyckor. Visst är förväntningarna på dem stora, men nummer ett är att de är duktiga brandmän. De kommer att passa bra in i vårt förändringsarbete, med en öppen inställning till yrket och förmåga och utbildning att se andra möjligheter. De har mycket bra idéer och visioner om hur exempelvis dagstyrkan kan arbeta, säger Lindgren. KATARINA SELLIUS

16 16 Nyheter Sirenen Nr Sju av tio saknade handlingsprogram 69 procent av landets räddningstjänster hade inte antagit handlingsprogram för räddningstjänst vid årsskiftet. 73 procent hade inte antagit handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Det visar en uppföljning som Räddningsverket gjort. Sirenen gjorde en enkät före jul. 41 procent svarade då att de inte skulle ha antagna handlingsprogram vid årsskiftet, vilket är ett krav i lagen om skydd mot olyckor. Räddningsverkets tillsynsavdelning genomförde intervjuer med länsstyrelserna under januari månad. Sämre än de lovade Det visade sig då att kommunerna är sämre på att följa lagen än de utlovade i enkäten. 214 räddningstjänstorganisationer ska ha handlingsprogram för räddningstjänst. I januari var 67 antagna, eller 31 procent. Totalt ska 245 handlingsprogram för förebyggande verksamhet tas fram. I januari var den siffran 65, eller 27 procent. Att det ska tas fram fler Förvirrande krav på märkning av brandsläckare Transportörer av farligt gods bötfälls troligen helt i onödan på grund av felaktig märkning av brandsläckare. Orsaken är förvirrande krav vid märkning av brandsläckare för transportörer respektive annan användning. Var fjärde transport av farligt gods som stoppas i kontroller har ett eller flera fel. Var femte av dessa anmärkningar gäller brandsläckare och nästan alltid är det datummärkningen som spökar. I den svenska standarden SS 3656 för underhåll och omladdning av handbrandsläckare anges att datum för senaste utförda underhåll ska framgå av etiketten. Handbrandsläckare avsedda för transport av farligt gods ska däremot enligt internationella transportregler märkas med uppgifter om datum för nästa inspektion eller längsta tillåtna användningstid, säger Bo Zetterström, verksamhetsansvarig för farligt Foto: ARNE FORSELL, BILDBYRÅN Oljesanering en av många uppgifter en kommun ska tackla och som kan finnas med i handlingsprogrammet. Men många kommuner har fortfarande inte antagit programmet. gods vid Räddningsverket. Som om inte detta vore förvirrande nog anges datummärkningen på olika sätt. Enligt svenska standarden ska det ske med år/månad, i transportregelverket ADR gäller månad/år. Onödiga bötesbelopp Man kan misstänka att många transportörer vid underhållet får sina släckare märkta enligt den svenska standarden, med påföljd att polisen i sina kontroller ger bakläxa som leder till onödiga bötesbelopp, säger Zetterström. Han vill nu uppmärksamma både brandsläckarbranschen och transportörerna på att släckare avsedda för fordon som transporterar farligt gods ska märkas enligt ADR. När transportörerna lämnar in släckare för service ska de begära att märkningen ska ange datum ett år framåt och att det skrivs med månad före år. program för förebyggande verksamhet beror på att flera medlemskommuner i räddningstjänstförbund antar egna program. 69 respektive 73 procent av Missa inte Ylva-pengar Räddningsverket uppmanar kommunerna att söka pengar för att satsa på äldres säkerhet och trygghet. Via Kompetensstegen kan kommuner söka medel för att öka kunskapen om hur olyckor bland äldre kan förebyggas, exempelvis fallolyckor. Det kan även handla om att ordna kurser i brandskydd för vårdpersonal. Kompetensstegen är en nationell satsning för att stödja kommunernas långsiktiga kvalitets- och kompetensutvecklingsarbete inom vård och omsorg om äldre. Under avsätts drygt en miljard kronor till satsningen, de så kallade Ylva-pengarna. Personskador utgör ett av de största hälsoproblemen bland äldre. Enbart äldres fallolyckor beräknas årligen kosta kommunerna och landstingen fem miljarder kronor. Intresseanmälan för att söka pengar ska vara inne senast 15 mars, slutlig ansökan senast 1 september. Mer information finns på handlingsprogrammen saknas alltså. Den vanligaste orsaken till förseningen bedöms av länsstyrelserna vara att kommunerna tagit för stort grepp om uppgiften i förhållande till de resurser som avsatts. Kommunerna har haft ambitionen att inkludera hela kommunens säkerhetsarbete, men inte kunnat fullfölja inom utsatt tid. Uppföljningen visar att tiden för omställning har varit för knapp, säger Klas Helge på Räddningsverkets tillsynsavdelning. Brister i målbeskrivning Länsstyrelsen gjorde också bedömningen att 90 procent av de handlingsprogram som granskats vid samråd innehöll det som lagen föreskriver. I de handlingsprogram som lämnade en del i övrigt att önska handlade det främst om hur den förebyggande verksamheten är ordnad och planerad samt vilken förmåga kommunen har att göra räddningsinsatser. Generellt fanns brister i målbeskrivning och därmed möjligheten för kommunerna att genomföra egen uppföljning och utvärdering. Viktigt att öva stora oljeutsläpp Risken för stora utsläpp av olja i södra Östersjön och på västkusten har ökat under de senaste åren på grund av stor utskeppning av olja från Finska viken och i många fall med omoderna tankfartyg. Med utgångspunkt i dessa hot genomfördes i december en internationell övning på brandstationen i Botkyrka. Syftet med övningen var att samverka och koordinera information och resurser vid ett stort oljeutsläpp i Östersjön liknande Prestige-olyckan utanför Spaniens kust i november 2002, säger Karl-Erik Kulander, verksamhetsansvarig för oljeskydd på Räddningsverket och den som drog upp riktlinjerna för scenariot. Det fingerade förloppet utspelade sig i Stockholms skärgård. Ett 30-tal företrädare för räddningstjänster i länderna runt Östersjön, kommuner i Stockholms-regionen, Kustbevakningen, IVL (Svenska Miljöinstitutet) och Räddningsverket deltog. Kulander kunde konstatera att det finns ett stort behov av att Länsstyrelserna gjorde också bedömningen att två tredjedelar av de som ännu inte har antagna handlingsprogram kommer att ha det under första kvartalet, de flesta övriga under andra kvartalet och ett fåtal under tredje kvartalet. Oförändrade resurser Genomgången som Räddningsverkets tillsynsavdelning gjort visade också att kommunernas resurser för att genomföra räddningsinsatser tycks i stort sett vara oförändrad 2004 jämfört med Däremot har det förekommit eller pågår diskussioner om förändringar i organisationer. Genomgången av hur kommunerna lever upp till lagen har skickats till regeringen och länsstyrelserna för kännedom. PER LARSSON FOTNOT: I den enkät som Sirenen genomförde i december medverkade 75 procent av landets räddningstjänster. öva ledning på regional och kommunal nivå. Alla måste också inse att internationell hjälp är nödvändig vid stora händelser. Här är EU-mekanismen ett nytt inslag. Inget land kan på egen hand klara stora oljepåslag, varken till sjöss eller på stränder. Svårt att prioritera Med relativt lite strandskyddsmateriel är det svårt att skydda längre kuststräckor. Övningen pekade på svårigheter att prioritera olika typer av skyddsvärda områden. Deltagarna i övningen fick tänka till i hela kedjan allt från förebyggande till räddningstjänst och sanering. Vikten av god samverkan med Kustbevakningen betonades för att få till en effektiv upptagning av olja nära stränderna. Naturvårdsverkets oljeexperter ville bland annat använda miljöatlas och sanera stränderna på ett miljöanpassat sätt, allt beroende på strandtyp, årstid och oljetyp.

17 Sirenen Nr Nyheter 17 Vill ha bättre samverkan sjukvård - räddningstjänst. Vi måste ha gemensamma utbildningar. Det vi sysslar med i dag är som om ett fotbollslag skulle träna de olika lagdelarna var för sig, forwards på en plan, mittfältet på en annan och försvaret på en tredje, säger Per Örtenwall, ordförande i svensk katastrofmedicinsk förening. Samövade team avgörande vid stora bussolyckor Ett väl fungerande samarbete mellan sjukvård och räddningstjänst är avgörande när fastklämda trafikoffer ska tas loss. Särskilt vid svåra olyckor som en bussolycka med många skadade. Erfarenheter har visat att losstagningstiden halveras för samövade team. Ömsesidig kunskap om vad som är möjligt är oerhört värdefullt. Det säger Ulf Björnstig, professor vid Akut och katastrofmedicinskt centrum (AKMC) vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Tillsammans med Bo Andersson, Räddningsverket, ledde han i mitten av februari ett seminarium i Rosersberg om bussolyckor. Seminariet samlade ett 50-tal representanter från polis, sjukvård och räddningstjänst. Syftet var att ge underlag till projektet Tung räddning Lagarbetet viktigt På en olycksplats arbetar personal med olika ansvarsområden och uppdelningen sjukvård räddningstjänst orsakar ibland problem. Vid losstagning är lagarbetet viktigt; att man förstår varandras yrkesroller, vilka tekniska problem den andre står inför. Det finns inget motstånd, men det är olika kulturer som ska samsas, säger Ulf Björnstig. Medan bilolyckorna har en minskande trend ligger bussolyckorna på en konstant nivå. På senare år har det också inträffat flera svåra bussolyckor i Norden. Den svåraste i Finland förra året då 23 ungdomar omkom när deras buss kolliderade med en långtradare som fått sladd. Den svåraste svenska bussolyckan på senare år skedde i Ängelsberg i januari I mycket halt väglag kanade en linjebuss av vägen och sex personer klämdes ihjäl under bussen. Före ambulans och polis Räddningspersonal från dessa och en antal andra svåra bussolyckor redovisade sina erfarenheter under seminariet. Flera av olyckorna har skett i glesbygd, vilket ofta innebär att räddningstjänsten är framme långt före ambulans och polis. I de fallen larmade räddningsledaren även sjukvårdsresurser, något som inte är självklart. Egentligen är det inte räddningstjänstens uppgift att beordra ut sjukvårdsgrupper. Sjukvården måste börja leda sina egna resurser. Man kan inte lita på att brandmästaren larmar de sjukvårdsresurser som behövs, säger Per Örtenwall, läkare och ordförande i svensk katastrofmedicinsk förening. Enligt Per Örtenwall råder en ojämlik situation där Räddningsverket har initiativet genom att ta fram utbildningar. Han hade gärna sett att Socialstyrelsen haft en mer aktiv roll liknande Räddningsverkets. Vi måste ha gemensamma utbildningar. Det vi sysslar med i dag det är som om ett fotbollslag skulle träna de olika lagdelarna var för sig, forwards på en plan, mittfältet på en annan och försvaret på en tredje. Landstingen bestämmer Åsa Ljungquist, på Socialstyrelsens enhet för krisberedskap, ser inte att myndigheten med sin nuvarande instruktion kan anordna utbildningar. Vi är en expert- och tillsynsmyndighet och har ingen operativ uppgift. Vi får inte betala samverkansutbildningar. Sjukvården är självstyrande och ytterst bestämmer landstingssjukvården vad den vill prioritera. Hon säger att samverkan ökat kraftigt, inte minst på myndighetsnivå mellan Socialstyrelsen och Räddningsverket. Seminariet såg hon som ett viktigt led i det arbetet. Jättebra! Vi har inte handlingsberedskap för bussolyckor. Bussolyckor är alltid stora olyckor och är dyra att öva. Vid stora olyckor är samverkan jätteviktig, säger Åsa Ljungquist. GUNNO IVANSSON Åter många dödsbränder... Under de första två månaderna i år omkom 24 människor i samband med bränder i Sverige. Januari och februari har genom åren varit högriskmånader med vardera drygt ett tiotal dödsbränder. Men jämfört med det låga utfallet 2004, då det bara omkom fem människor i januari och lika få i februari, är det en skrämmande ökning. De 24 dödsbränderna 2005 fördelar sig på följande objekt: Nio bränder i villor, sju i flerfamiljshus, en i äldreboende, sex bränder i fordon och en brand utomhus (nyårsraket) Uppgifterna är preliminära. Framför allt kan obduktionsresultaten visa att flera av de som omkom vid bränder i fordon var döda redan då branden nådde dem. I så fall klassas händelsen inte som dödsbrand utan räknas som omkommen i trafikolycka....siffrorna för 2004 ännu lägre Enligt tidigare statistik inträffade 63 dödsbränder med sammanlagt 66 omkomna under år De siffrorna har nu justerats neråt till 62 dödsbränder med totalt 65 omkomna. Orsaken är att polisen avslöjat att en kvinna som man tidigare trodde omkom vid en sängrökningsbrand i verkligheten blev mördad och var död redan innan branden bröt ut. Komplicerad bärgning efter allvarlig tågolycka med klorgas Ett godståg med 770 ton klorgas spårade ur norr om Kungsbacka 28 februari. Två veckor senare var fyra vagnar och loket fortfarande kvar vid sidan av spåret. Det fanns risk att stora delar av Kungsbackas befolkning, upp mot invånare, skulle behöva utrymmas i tre dygn för att arbetet skulle kunna slutföras. Tåget hade kört in på ett stickspår för att släppa förbi ett annat tåg. Av någon anledning fortsatte tåget förbi stoppbocken. Loket och fyra vagnar hamnade helt eller delvis vid sidan av spåret. Övriga åtta vagnar kunde köras bort oskadda. De fyra vagnarna, med totalt 260 ton klorgas, måste bärgas. Arbetet komplicerades av att vagnarna hade kilat fast sig i varandra. Eftersom vagnarna lutar har inte all klorgas kunnat läktras på plats, upp mot en tredjedel är kvar. Vagnarna får lyftas med gas i. Därefter får vi ta ställning om resten ska läktras på plats, säger Kjell Collstedt, räddningstjänsten Storgöteborg. Heltidare friar till deltidare Brandmännen i Stockholm har tröttnat på sitt nuvarande fackförbund, Kommunal. Därför söker man nu kontakt med Brandmännens Riksförbund, som företräder landets deltidsanställda brandmän. Vi vill diskutera olika alternativ med Brandmännens Riksförbund. Den situation som uppstått och de problem vi står inför gör att vi måste agera, säger Anders Cederberg, talesman för Stockholms brandmän i ett pressmeddelande. Stora händelser i 90-sekunder Årets första utgåva av utbildningsvideon 90-sekunder kommer i mitten av mars. Den innehåller ett utförligt reportage från Räddningsverkets insatser efter tsunamikatastrofen i Sydostasien. Dessutom redogör räddningstjänsterna i Småland och Skåne om arbetet under stormen Gudrun och kemolyckan vid Kemira i Helsingborg. Videon kan beställas på VHS eller DVD direkt från: 90-sekunder Räddningsverket Karlstad eller via e-post: Losstagnings-SM senareläggs SM i losstagning kommer att genomföras i Skövde september. En senareläggning från den först annonserade tidpunkten maj. På grund av att tävlingen då skulle kollidera med konferensen Brand 2005 i Västerås har arrangörerna beslutat flytta losstagnings-sm. Alltså, boka torsdagen och fredagen september och inget annat. För mer information, kontakta Dan Wargclou, Räddningsverket Skövde, tel Seminarium om tekniska system Tekniska system för lagen om skydd mot olyckor är rubriken för ett seminarium på Räddningsverkets skola i Rosersberg 11 maj. Det vänder sig i första hand till företrädare för räddningstjänster och andra berörda i kommunerna, näringsidkare och systemleverantörer. Mer information finns på

18 18 Nyheter Sirenen Nr Insats mot självmord Nya larmrutiner i Jönköpings län innebär att räddningstjänsten larmas när en människa hotar att ta sitt liv. Det känns meningsfullt, det här är en ny typ av insats för oss. Vi räddar troligen fler liv under insatser vid självmordsförsök än vid bränder och rökdykning, säger brandman Michael Simmeborn. Forskning visar dessutom att bara 15 procent gör nya försök att ta livet av sig Förra året larmades räddningstjänsten i Jönköping till 15 insatser vid hot om självmord, att jämföras med tidigare år då man enbart haft ett par larm årligen. Anledningen till den dramatiska ökningen av insatser, beror på nya larmrutiner som är resultatet av en samverkan mellan räddningstjänst, polis, psykiatri, socialtjänst och SOS Alarm. Det beror inte på att det sker fler självmord i dag, utan på att man fångar upp fler genom ett nytt sätt att jobba. Det kan vara situationer där någon hotar att hoppa från en hög balkong eller självmordsnära personer som tagit sig in i elektriska ställverk, ut på järnvägsspåret eller hotar att dränka sig. Larmas vid avskedsbrev Oftast kommer räddningstjänsten först och får ta första kontakten. Det är svåra insatser och det finns ingen färdig taktik eller mall, man måste improvisera och lita till sunt förnuft när man hamnar i en förhandlingssituation, säger Michael Simmeborn. Vi larmas även för vissa eftersök när en person lämnat avskedsbrev eller försvunnit från sitt hem. Särskilda rutiner går då igång, Banverket kontaktas för tågtrafikstopp eller sänkt spårhastighet. Han minns särskilt en insats i vintras då en äldre kvinna försvann från sin bostad: Fantastisk känsla när man lyckas rädda någon Hennes make hade nyligen dött och kvinnan hade sagt att hon inte orkade leva längre, dessutom hade hon talat om Vättern. Vi och polisen sökte av stränderna med hjälp av båt och värmekamera. Det var kolmörkt och iskallt, vi visste att damen bara hade en tunn blus på sig. Mitt skiftlag sökte till fots, terrängen var snårig och svårframkomlig till och med för oss. Då hör jag plötsligt svaga rop på hjälp nedanför ett stup. När han lyste med ficklampan såg han kvinnan ligga på marken fem meter nedanför. Hon hade fallit ned och vattnet sköljde in över henne. Kvinnan kunde räddas med båt och fördes till sjukhuset. Kroppstemperaturen var 31 grader när hon kom in, hon hade inte klarat sig länge till. Det kändes helt fantastiskt att vi lyckades hitta henne. Hon klarade sig undan med bara några skrapsår. Det är en fantastisk känsla när man lyckas rädda någon. Men det går tyvärr inte bra varje gång, ibland kommer man för sent. Självmord kan förebyggas Visst går det att förebygga självmord. Vi har bara inte tänkt tanken förut, men fallgroparna i samhällsplaneringen är många, anser Göran Melin. Han räknar upp flera exempel från Jönköping. För några år sedan skulle ett gasdrivet kraftverk byggas i anslutning till sjukhuset, utanför psykiatriska kliniken placerades då ett öppet ställverk. I riskanalysen mätte vi alla möjliga riskparametrar. Vilka olyckor kunde ske, vilken risk fanns det för en gasexplosion och så vidare, säger Melin. Hittills har minst en människa tagit livet av sig i ställverket. Vi hade inte en tanke på att det kunde ske, den risken såg vi aldrig. Men det måste vi göra nästa gång. Göran Melin Mannen ångrade sig Vid ett annat tillfälle larmades räddningstjänsten ut för eftersök av en man som hotat att dränka sig. Vi snurrade runt i det tänkbara området och mötte en farbror som sa: Nu skiter jag i detta, här är så många brandbilar och så gick han tillbaka hem, säger ställföreträdande räddningschef Göran Melin som anser att insatser vid självmordsförsök är till viss del ett kommunalt ansvar som man inte tagit tidigare. Han förklarar utvecklingen: Vi ställdes inför ett antal situationer där vi upplevde att rutinerna och ansvarsfrågorna var otydliga. Vid ett tillfälle begärde polisen hjälp av oss och ville låna en stege. En ung kvinna hade klättrat upp i ett öppet ställverk och satt strax ovanför ledningar på volt som var spänningsförande. Tveksamheter uppstod om vem som skulle agera, var det polisen eller räddningstjänsten. Vad skulle konsekvensen bli om strömmen bröts i stan, skulle någon skadas eller kanske omkomma då? Vem skulle ta beslutet? Det hela slutade med att kvinnan Ett annat tveksamt beslut var när kommunen byggde ett gruppboende för psykiskt sjuka utmed järnvägen. Även här har minst en person redan tagit sina liv på järnvägsspåret. Melin menar att självmorden är ett stort samhällsproblem och därför också måste vägas in i samhällsplaneringen. Tar vi bort farliga platser, kan vi också hindra människor från att ta sina liv. Vi måste göra det så besvärligt för dem som möjligt. Genom att åka på de här larmen räddar vi visserligen liv, men det känns som om vi hittills bara skrapat på ytan. Vi kan göra mycket mer, framför allt när det gäller förebyggande åtgärder. KATARINA SELLIUS klättrade ner utan att strömmen behövde brytas. Flicka på taket En kylig vårnatt för några år sedan hade en ung flicka tagit sig upp på ett tak och tänkte hoppa. Hon satt i sex timmar, på plats fanns polis, räddningstjänst och ambulans och ingen visste vem som bestämde. Ambulanspersonalen bedömde till slut att flickan var så kall och frusen att det fanns risk för att hon skulle falla ner om man inte ingrep. Den brandman som hela tiden suttit i en taklucka och pratat med flickan lyckades ta sig fram och hålla fast henne medan man reste en maskinstege. Det krävdes sex man för att övermanna en stelfrusen tonåring. Det var ett ingripande som var förenat med risker, men vem ansvarade? Det var sådana frågor som gjorde att Jönköpings rutiner Polisen, räddningstjänstens och ambulanssjukvårdens gemensamma rutiner för räddningsinsats vid självmordsförsök i Jönköpings län: Polisen har helhetsansvaret och koordinerar den samlade insatsen. Tyst framkörning. Stoppa väg- eller tågtrafik. Avspärra området för att minska risken för skador på omgivningen. Utrym området. Skapa lugn. Analysera hot, finns vapen? Minska konsekvenserna om person hoppar överväg hoppkudde, ytlivräddning, akut sjukvård. Närmande måste ske med stor försiktighet. Frys läget. Etablera kontakt tala med personen, förhandla. Omhändertagande.

19 Sirenen Nr Nyheter 19 Foto: KATARINA SELLIUS Allt oftare larmas brandman Michael Simmeborn och hans skiftlag till insatser där människor hotar att ta sitt liv. Rökdykning eller hjärt- och lungräddning sitter i ryggmärgen och är väl inövat, men här finns inget facit för hur man ska göra. Man måste lita till sunt förnuft, hålla sig lugn och vara lyhörd. Men det känns mycket bra att åka på de här insatserna, vi gör nytta. Ett avbrutet försök kan mycket väl vara ett räddat liv. självmordslarmen måste redas ut. Man kom fram till att polisen har det formella ansvaret och koordinerar insatsen. Räddningstjänsten bistår med utrustning hoppkudde, stegar, rep samt kompetens. En brandman har enligt polislagen rätt att bruka våld för att rädda liv, om han gör det på uppdrag av polisen, eller nyttjar nödvärnsrätten enligt brottsbalken. Delar av en insats vid självmordsförsök kan klassas som räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. När en person exempelvis sitter på järnvägsrälsen är det definitivt överhängande fara. Vi skickar ingen faktura till polisen. Tjänar det något till, tar inte en självmordsbenägen person ett annat tillfälle bara? Nej, så är det faktiskt inte. Det är en av flera myter vi måste slå hål på, forskning visar att det enbart är 15 procent som försöker igen. Ett avbrutet självmord kan mycket väl innebära ett räddat människoliv, säger Melin. KATARINA SELLIUS Lönsamma räddningsinsatser Hur samhällsekonomiskt är egentligen insats vid självmord? Det kostar nästan inget alls. Poängen är att vi kan göra de här insatserna med befintliga resurser, konstaterar Göran Melin. Totalt kostar självmorden och självmordsförsöken i vårt land 5,5 miljarder kronor, enligt NCO i Karlskoga. Tillsammans med Björn Sund vid Karlstads universitet har vi i ett kostnads-nyttaperspektiv analyserat samhällsnyttan av insatserna. Lönar det sig för räddningstjänsten det vill säga samhället att åka på självmordslarm? Resultatet av analysen visar att fördelarna är många gånger större än kostnaderna, räddningstjänstens insats är mycket nyttig och har en kvot mellan nytta och kostnader på Det vill säga att av varje satsad krona får samhället tillbaka kronor. Siffran har räknats fram genom att ställa värdet av ett räddat liv mot den extra kostnaden för utbildning, utrustning och utryckning. Liv värderat till 18 miljoner Ett självmord det vill säga människoliv värderas till cirka 18 miljoner kronor, ett självmordsförsök till tre miljoner kronor. I siffrorna ligger bland annat kostnader i form av sjukvård, produktionsbortfall, förlorad konsumtion samt kostnader för mänskligt lidande. Under 2001 hade Jönköpings kommun Annika Petersson, psykiatriska kliniken, Länssjukhuset Ryhov. Påstående: Tala inte om självmord, du kan väcka den björn som sover. Fel: Vi har svårt att tala öppet om självmord eftersom det väcker skuldkänslor och rädsla. Men detta tabu måste brytas, att börja tala om det innebär att också att människor blir medvetna om att de behöver söka hjälp. Påstående: De som talar om självmord gör det inte. De som inte talar om självmord gör det. Fel: Trots att självmordstankar är mycket vanliga förekommer självmord inte alls lika ofta. Det innebär att de flesta som tänker på självmord inte förverkligar sina planer. Samtidigt vet vi att de flesta som begår självmord tidigare har talat om det, men det kan vara svårt för omgivningen att fånga upp budskapet. Påstående: Det går inte att hindra en person från att ta sitt liv när han eller hon verkligen bestämt sig för att göra det. Fel: Sanningen är att procent av alla dem som gjort allvarliga självmordsförsök inte försöker igen. Många av dem som överlevt sitt självmordsförsök frågar sig efteråt: Hur kunde jag tänka så?. Underskatta inte människors livsvilja! Många finner andra lösningar på sina livsproblem efter ett självmordsförsök. 21 fullbordade självmord och uppskattningsvis 120 försök. Det betyder att samhällets kostnader för detta var 775 miljoner kronor per år inklusive riskvärdering. Det här ska vi jobba med, det finns liv att rädda. Det blir tydligt i vårt arbete med handlingsprogram enligt Lagen om skydd mot olyckor där vi har ett tydligt fokus på de vi är till för att hjälpa, det vill säga kommuninvånarna. FOTNOT: Värderingen är den som Vägverkets använder för vägtrafikolyckor och hämtas från Statens Institut för Kommunikationsanalys (Sika). Genom att slå hål på myterna om självmord, kan vi också lära oss att förhindra självmord, säger Annika Petersson, psykiatriska kliniken. De här insatserna känns meningsfulla, vi har sett att snabbheten faktiskt räddar liv även när en människa hotar att ta sitt liv. I Jönköping arbetar hon i nätverk om självmordsfrågor tillsammans med räddningstjänsten och polisen. Myterna som måste avfärdas Påstående: Självmord inträffar plötsligt och utan förvarning. Fel: Sanningen är att det oftast är en långdragen process som kan pågå i flera år. Det gör det möjligt att finna åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen. Påstående: Självmord är ofta en rationell handling som grundar sig på genomtänkta tankar om livets värde. Fel: Undersökningar visar att de flesta självmordshandlingar sker under inflytande av psykisk störning eller missbruk. Många självmord sker impulsivt och i samband med en pressad livssituation. Påstående: Det är inte konstigt att självmorden ökar så som samhället ser ut nu för tiden. Fel: Den största självmordsökningen inträffade under 1700-talet och i slutet av 1800-talet, som ibland betecknas som den gamla goda tiden, men som i själva verket präglades av fattigdom, trångboddhet och alkoholmissbruk. Under och 1960-talet ökade självmorden i Sverige något, men sedan mitten av 1970-talet har siffrorna börjat sjunka. Antalet självmord ökar alltså inte från år till år! Fakta/Självmord Självmord är ett stort folkhälsoproblem. Varje år tar människor sitt liv i Sverige gör självmordsförsök. Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna år och den näst vanligaste bland kvinnor i motsvarande ålder. Förra året dog 66 personer i bränder, drygt 500 omkom i trafiken.

20 Ensam och stark n 20 NORGE Sirenen Nr I oktober 2003 blev Bjørn-Olav Heieraas, 41, ny räddningschef i Trondheim. Han kom från försvaret och för första gången fick en av Norges största räddningstjänster en chef utifrån. Företrädaren tvingades lämna sitt jobb och Bjørn-Olav Heieraas uppgift är att rycka upp en räddningstjänst i kris. Kommunledningen har gett honom i stort sett fria händer och han har skridit till verket med en rad radikala åtgärder för att modernisera räddningstjänsten. Bjørn-Olav Heieraas har öppet vågat kritiserat stationskulturen och att utmana djupt rotade traditioner har sitt pris. Det är inte varje dag jag gått hem från jobbet och känt att jag fått nya vänner, säger han. Efter år av nedskärningar var Trondheims räddningstjänst 2002 körd i botten. Personalen var dåligt utrustad, dåligt övad och desillusionerad. Det saknades förtroende för ledningen och lördagen 7 december 2002 avslöjades bristerna inför ögonen på allmänheten. En brand i en frityrgryta ledde till att ett helt kvarter av gammal träbebyggelse lades i aska och efteråt riktades massiv kritik främst mot det förebyggande arbetet. Räddningschefen fick gå och kommunledningen beslöt att förtroendet för räddningstjänsten skulle återupprättas. Målet sattes högt Norges bästa räddningstjänst före Bjørn-Olav Heieraas hade jobbat 21 år inom försvaret när han fick erbjudandet att bli räddningschef. Jag var intresserad eftersom räddningstjänsten har en direkt samhällsnytta och är operativ. Kaoset i organisationen var en utmaning. Mötet med räddningstjänsten blev något av en kulturchock. I väntan på den nye chefen hade det mesta stannat av. Det fanns 100 bollar i luften. Det första som mötte mig var en bunt stämplingskort som jag skulle signera. Jag sa att sånt ska inte jag använda min arbetstid till. Inga intryck utifrån I stället för att ta sig an detaljer började han titta på helheten. Det fanns få riktlinjer, det mesta styrdes av gamla muntliga avtal. Det var en dag-för-dag organisation som saknade framförhållning. En sorts inavelkultur utan tillskott av intryck utifrån och sårbar för förändringar. På en station fanns en dator från mitten av 1980-talet, det var som att flyttas 20 år tillbaka i tiden. Allt var inte dåligt. Det fungerade bra på brandmanna- och insatsledarnivå men inte på brigadnivå. Problemet är att utryckning är bara 5 procent av arbetstiden. Det ska fungera även de övriga 95 procenten. Det fanns inget fokus på personlig uppföljning och medarbetarsamtal. Informationen flöt dåligt i organisationen och det är en orsak till den negativa kulturen. Det stod inte uppröjare i annonsen, men underförstått var det en person med hårda nypor kommunen ville ha. Bjørn-Olav Heieraas fick mer eller mindre fria händer och en rejäl påse pengar för uppdraget. Men att göra Trondheim till landets bästa räddningstjänst var kanske väl kaxigt och det har han tonat ner till att Trondheim ska bli en förebild och föregångare för resten av landet. Plattade till organisation Bjørn-Olav Heieraas vill riva murar mellan avdelningarna och skapa en plattare organisation. Ställföreträdande räddningschef och ledare i beredskap togs bort. Beredskapsledaren har till uppgift att koordinera ledningen av de fyra brigaderna och den funktionen är ett krav i föreskrifterna. Den norska motsvarigheten till Räddningsverket, Direktoratet for samfunnssikkerhet Blåsigt på toppen. Med Trondheims nye räddningschef Bjørn-Olav Heieraas svepte det in förändringens vindar över räddningstjänsten. Turbulensen som det orsakade blir ibland till motvind. Om man utmanar en konservativ verksamhet får det natur- och beredskap (DSB), har uttryckt sitt missnöje med åtgärden. Det är ett försök och har praktiska nackdelar. Vi får se hur det blir. Största förändringen i organisationen var inrättandet av ett kompetenscenter, en stödfunktion med uppgift att tillföra och hämta kompetens i organisationen. Centret innehåller tre nya tjänster som utbildningsledare och instruktörer. Dessa ska leda kurser både internt och externt. Ytterligare tre nya tjänster är informationskonsulent, it-konsulent och utvärderingsledare. Systemet med utvärderingsledare tog jag med mig från försvaret och det jag har goda erfarenheter av. Det handlar om kvalitetssäkring och motivation. Viktigt att utvärdera Allt från enkla rutiner till hela organisationens förmåga ska utvärderas. Inte minst hur ledning och stödfunktioner fungerar. För att kunna utvärdera måste mål sättas. Kraven ska vara ganska stränga, det ökar motivationen enligt Bjørn-Olav Heieraas. Utvärdering är en viktig faktor om man vill bli professionell och vi ska fokusera starkt på det. Samtidigt är det viktigt att det inte blir negativt. En ny tjänst på förebyggandeavdel-

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Spara denna säkerhetsinformation! om larmet går

Spara denna säkerhetsinformation! om larmet går Spara denna säkerhetsinformation! om larmet går Viktigt att veta om det händer en allvarlig kemikalieolycka vid Kemira Kemi AB eller Interlink AB i Helsingborg. Utgiven av Helsingborgs stad i samverkan

Läs mer

Viktig information till allmänheten

Viktig information till allmänheten Viktig information till allmänheten från Räddningstjänsten Västervik och OKQ8 AB RÄDDNINGSTJÄNSTEN Du som får denna information, bor eller vistas i närheten av en anläggning som innebär vissa risker för

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Gör så här om larmet går

Gör så här om larmet går Till boende i Hagfors kommun med omnejd November 2013 Gör så här om larmet går Information om verksamheterna vid Uddeholms AB och Metso Paper Sweden AB, Refiner Segments Risker Säkerhetsarbete Allmänhetens

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet

Det kan gälla din säkerhet Det kan gälla din säkerhet Information till boende i Borlänge kommun Det oförutsedda kan hända Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, bland annat stora mängder kemikalier som gasol. Därmed

Läs mer

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2

Fredriksberg. Information till boende. Systematiskt Brandskyddsarbete Bilaga 2 Information till boende Tre av fyra brandskador inträffar i bostäder. Närmare 100 personer dör i bostadsbränder varje år, många på grund av att säkerhetsutrustning saknas. I regel är det slarv som förorsakar

Läs mer

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka

Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänstens organisation och resurser vid en större olycka Räddningstjänsten Syd når normalt samtliga Sevesoanläggningar i Malmö Stad inom 10 minuter. Räddningstjänsten är skyldig att vara förberedd

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag

Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag 2014 Årssammanställning över genomförda räddningsuppdrag Sida 3 av 39 INLEDNING... 5 SYFTE... 5 UPPLÄGG... 5 FELKÄLLOR... 5 INSATSSTATISTIK... 6 A. HELSINGBORGS BRANDFÖRSVAR... 6 Nivå 2 och 3 larm...

Läs mer

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar

Länsstyrelsernas handläggningstider. skl granskar Länsstyrelsernas handläggningstider skl granskar Förord Den 2 maj 2011 fick Sverige en ny plan- och bygglag. Målet var att reglerna för bygglov och planering skulle förenklas. Man ville snabba upp bygglovsprocessen

Läs mer

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1

Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det kan gälla din säkerhet INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN 1 Det oförutsedda kan hända Våren 2000 inträffade en järnvägsolycka i Borlänge, som hade kunnat få mycket allvarliga följder. På olika

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET

DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET DET KAN GÄLLA DIN SÄKERHET INFORMATION TILL BOENDE I BORLÄNGE KOMMUN DET OFÖRUTSEDDA KAN HÄNDA Farligt gods transporteras dagligen genom kommunen, ett exempel på det är eldningsolja. Därmed finns det alltid

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

PP- bild 1 Du behövs!

PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 1 Du behövs! PP- bild 2 -- Vilka i i klassen kan tänka sig att att arbeta som brandmän i i framtiden? -- Var ligger närmaste brandstation? Har du du varit där någon gång? -- Vad tror du du man

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Vid 7 sekunders tut gå inte ut!

Vid 7 sekunders tut gå inte ut! Vid 7 sekunders tut gå inte ut! Hjälp oss uppmärksamma -signalen måndagen den 7 september! -kampanj i samarbete med Rsyd Hjälp oss att sprida information om utomhusvarningen viktigt meddelande till allmänheten

Läs mer

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra?

Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? Fråga 1 (barn) Det brinner i Burres tröja och byxor. Vad ska han göra? 1. Kasta sig omkull och försöka att kväva elden. X. Ringa Räddningstjänsten. 2. Springa och hämta vatten och släcka branden. Fråga

Läs mer

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09

Rapport. Basmätning - Aktiv mot brand MSB 2014-09 Rapport Basmätning - Aktiv mot brand MSB 14-9 Om undersökningen Undersökningens målgrupp var allmänheten från 16 år. Totalt genomfördes 3 7 intervjuer i slumpmässigt telefonrekryterad webbpanel. Undersökningsperiod

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2013 NATURVÅRDSVERKET 2 Förord Naturvårdsverket beslutade om denna redovisning i mars 2014. NATURVÅRDSVERKET 3 Innehåll INLEDNING 4 Uppdraget

Läs mer

Upprättad 2010-08-13 reviderad 2013-07-16. Lars Westerfors. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund.

Upprättad 2010-08-13 reviderad 2013-07-16. Lars Westerfors. Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund. Plan för räddningsinsats Allmänna delen avseende Outokumpu Avesta Enlig Lag (1999:381)om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Upprättad 2010-08-13 reviderad

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06

Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Olycksundersökning Trafikolycka bil-buss 2011-12-06 Händelse: Trafikolycka buss och bil, väg 2257 Larm: Stort larm kl. 12.14 Insatsledare: Lars-Ove Öhrn Samverkande myndigheter: Räddningstjänst, polis,

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Rädda liv, rädda hem!

Rädda liv, rädda hem! Rädda liv, rädda hem! Skaffa brandvarnare och brandredskap Genom att upptäcka brand och larma så tidigt som möjligt kan du rädda liv. Med en brandsläckare hemma släcker du en mindre brand på egen hand.

Läs mer

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén

Dokumentnamn RÄDDNINGSPLAN. Handläggare Utgåva Datum Sida Godkänt av Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Glenn Antonsson 13 2013-01-23 1 (5) Lars Rosén Den som upptäcker en olycka, en brand eller ett gasutsläpp skall SKADEPLATS Upptäckt Växelansluten telefon: Ring 0-112 Mobiltelefon (också norsk) Ring 112

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan

Hallands läns Räddningstjänster i samverkan I GUDRUNS spår Ett självinstruerande material om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Utgiven av kommunerna, Brandskyddsföreningen och Länsstyrelsen i Halland Upphovsmän:

Läs mer

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17

Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 HELSINGBORG Insatsutvärdering RITS insats Pearl of Scandinavia 2010-11-17 Bild från kompetensutvecklingsavdelningen Anledning till utredningen: Insats med RITS styrka vid brand ombord på passagerarefärjan

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin

RÄDDNINGSTJÄNSTEN Göran Melin Snabba reaktioner vid risk för suicid Suicidpreventivt arbete i Jönköpings län Hälso- och sjukvård (2003-2014) Landstinget har FAKTA-dokument och vårdprogram - Kliniska riktlinjer för hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB

Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Tranås kommuns plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Antagen av kommunstyrelsen i Tranås 2010-12-20, 196. SB Kommunens plan för räddningsinsats vid Carpenter Sweden AB Farlig verksamhet Då Carpenter

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys

Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Föräldrar villiga bidra mer till bostaden än barnen tror Utkast för analys Kontantinsats Undersökning bland föräldrar och unga om hur de ser på finansieringen av den första bostaden Juni 2015 1 Föräldrarna

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATS FORCIT SWEDEN AB KARLSKOGA Diarienummer: 318/14-300 Antagen av direktionen 2014-12-03 Inledning Lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna

Läs mer

Myndighetsranking 2010

Myndighetsranking 2010 Myndighetsranking 2010 Så klarar myndigheterna service och bemötande gentemot små företag Rapport från Företagarna december 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Så gjordes undersökningen...

Läs mer

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem.

I GUDRUNS spår. Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. I GUDRUNS spår Ett utbildningsmaterial om skogsbrandsrisker efter omfattande stormar och hur vi kan hantera dem. Per Pettersson Räddningschef Räddningstjänsten Östra Kronoberg Håkan Helgesson Stf Räddningschef

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län

Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2015:3 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 18 maj och 5 juni 2015. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 860 fastighetsmäklare.

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Billigt att bo dyrt att flytta

Billigt att bo dyrt att flytta Billigt att bo dyrt att flytta En undersökning från Länsförsäkringar 1 44 procent av de svenskar som äger sin bostad anser att de bor billigt Om du eller någon du känner egentligen vill flytta, men tvekar

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till

MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till MSB:s förstärkningsresurser Ett stöd när regionens egna resurser inte räcker till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Insatsverksamheten Layout: Advant Produktionsbyrå AB Tryck: DanagårdLiTHO

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL

OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Händelse/Diarienr: 511.2014.01017 Sida 1(8) 2014-10-08 OLYCKSUTREDNINGSPROTOKOLL Brand i byggnad Utredare Magnus Östlund Medutredare --------------------------- Olycksdatum 2014-09-04 Utredningsdatum 2014-09-04

Läs mer

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun

Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Brandskydd vid uthyrning/lån av lokaler i Kils kommun Räddningstjänsten i samarbete med Fritidsförvaltningen Morgan Michel Instruktör 0706-29 70 92 Det som inte får hända, kan hända er! Drabbad skola står

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013

Länsstyrelsernas redovisning av insatser för fisketillsyn 2013 1/5 PM Datum Dnr Mottagare 2014-12-05 586-14 Länsstyrelserna Handläggare Direkt Stig Thörnqvist 010-698 62 65 Avdelningen för Fiskförvaltning stig.thornqvist@havochvatten.se Länsstyrelsernas redovisning

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation

Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Lag (1993:1742) och förordning (1993:1745) om skydd för landskapsinformation Bestämmelser om Krav på tillstånd för: sjömätning fotografering och liknande registrering från luftfartyg upprättande av databaser

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Brandförebyggande verksamhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram till Handlingsprogram

Läs mer

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 1 Vad är penningtvätt och finansiering av terrorism? Penningtvätt är när man försöker få pengar som kommer från brottslig verksamhet att omvandlas

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län

Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2013:1 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 20 februari och 17 mars 2013. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1 508 fastighetsmäklare.

Läs mer

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm

KRISPLAN HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 FÖR VIKTIGA TELEFONNUMMER. SOS Alarm KRISPLAN FÖR HALLANDS LÄNSFÖRBUND AV 4H 2015 VIKTIGA TELEFONNUMMER SOS Alarm Polis (icke brådskande) Giftinformationscentralen Sjukvårdsrådgivningen Halland BRIS (barnens hjälptelefon) BRIS (vuxnas telefon

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014?

Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? Vad blev det för pension i Sveriges län och regioner år 2014? S12262 14-03 Inledning I denna rapport har vi brutit ned resultatet från Folksams rapport Vad blev det pension 2014? på landets län och regioner.

Läs mer

Vi lär oss om eld och brand

Vi lär oss om eld och brand Vi lär oss om eld och brand Innehåll: 1. Eld och brand...3 2. Hur brand startar och sprider sig...5 3. Hur upptäcker du att det brinner?...8 4. Vad ska du göra om det brinner?... 10 5. Olika utrymningsvägar...12

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor

Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagarpanelen Q1 2015 Extrafrågor Företagets resultat i kronor senaste tre månader jämfört med förra året 100% 90% 80% 70% 60% Om du ser till de senaste tre månaderna, har ditt företags resultat i kronor

Läs mer

Hur används insatsstatistiken?

Hur används insatsstatistiken? Hur används insatsstatistiken Hur används insatsstatistiken? Årlig statistik till politiker, årsredovisning och uppföljning handlingsprogram Brister t.ex utrustning, förseningar tas upp vid ledningsgruppsmöten

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22

PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 PRESSMEDDELANDE 2014-10-22 Vismas Affärsbarometer hösten 2014: Optimistisk trend i landets små och medelstora företag Hälften av de mindre företagen i Sverige räknar med ökad försäljning det kommande halvåret.

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013

Resultat. Politikerpanelen - Kommun. Demoskop 2012/2013 Resultat Politikerpanelen - Kommun Demoskop 2012/2013 Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

Nationellt tobaksarbete

Nationellt tobaksarbete Nationellt tobaksarbete Cecilia Birgersson Utredare tobaksprevention 2011-04-05 Sid 1 Konsekvenser Nikotin är en drog med snabb tillvänjning som ger ett starkt beroende i klass med heroin Tobaksrökningen

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län

Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2015:2 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och besvarades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län

Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Uppsala län Mäklarinsikt 2014:4 Uppsala län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskydd i gästhamnar Räddningstjänst och

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län

Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2015:2 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 25 februari och 20 mars 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1033 fastighetsmäklare.

Läs mer

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005

En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Bilaga Dnr a06-1969 En statistisk analys av personliga assistenters löne- och anställningsvillkor under perioden 2003-2005 Från januari 2004 till oktober 2006 har antalet medlemmar som arbetar som personlig

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER

HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER HANDLINGSPLAN FÖR KRISSITUATIONER Tänk på Pärm måste finnas tillgänglig med föräldrars aktuella telefonnummer både till hemmet och till arbetet. I pärmen ska även aktuell anhöriglista med telefonnummer

Läs mer

Helsingborgs brandförsvar

Helsingborgs brandförsvar Kemiraolyckan Vad var det som hände den 4 6 febr? (Ingen har hela bilden ) Vad gjordes från kommunens sida? Informationsinsatserna från kommunen Attitydundersökning Framgångsfaktorer Vad var det som hände?

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län

Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Blekinge län Mäklarinsikt 2014:4 Blekinge län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

Starka tillsammans. Om undersökningen

Starka tillsammans. Om undersökningen Om undersökningen Fältperiod: 19-25 februari 2009 4126 riksrepresentativa svar från Kommunals medlemspanel Svarsfrekvens: 68,6% Datainsamling: Webbenkät med en påminnelse Viktning: Resultaten har viktats

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Samhällsinformation från AkzoNobel

Samhällsinformation från AkzoNobel Samhällsinformation från AkzoNobel Information som är viktig att känna till som innevånare i Öviks kommun och närområde. AkzoNobel AkzoNobel är ett internationellt företag med ca 50 000 anställda i ungefär

Läs mer

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon

Blekinge Antal vårdade per år Antal vårdade per 100 000 barn och år Pojkar Flickor Totalt Pojkar Flickor Totalt 1. Transportolycksfall med fordon Appendix 2 till rapporten Statistik över skador bland barn i Sverige avsiktliga och oavsiktliga. Socialstyrelsen, Epidemiologiskt Centrum, februari 2007 Barn, 0-17 år, som vårdats inskrivna på sjukhus

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Sta s k om Helsingborg och dess omvärld Nr 2: 214 Perspektiv Helsingborg Fly ningar 213 Totalt fly ade 1 % av Helsingborgs befolkning, över 14 personer, ut från eller in ll staden. Det högsta totala fly

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka Att drabbas av en olycka Vi som arbetar på räddningstjänsten möter ofta människor som varit med om olyckor. Därför vet vi att när man just har

Läs mer

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK

VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE RUM 2012-12 - 04. Detta gäller bara medlemmar i Moderaterna i Eda VERKSAMHETSBESÖK MODERATERNA I EDA Besök vår hemsida http://www.moderatnet.se/eda/ MODERATERNA I VÄRMLAND Besök vår hemsida http://www.varmland@moderat.se VERKSAMHETSBESÖK - RÄDDNINGSTJÄNSTEN / BRANDKÅREN BESÖKET ÄGDE

Läs mer

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner

Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner Skogsmarksfastighetspriser och statistik för olika regioner LRF Konsult är Sveriges största mäklare för skogsfastigheter och producerar fortlöpande prisstatistik på området. Prisstatistiken grundas på

Läs mer

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15

Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 FEMSJÖ FÄRGARYDS FIBERFÖRENING Problemställning och förbättringsförslag 2014-05-15 Mikael Nykvist, Johnny Andersson, Ulrik Bertilsson Nuvarande status Femsjö Färgaryds Fiberförening Ekonomisk förening

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN

KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN UPPSALA BRANDFÖRSVAR. I SAMHÄLLETS TJÄNST SEDAN 1892 KOMMUNENS PLAN FÖR RÄDDNINGSINSATSER VID AB SANDVIK COROMANT, GIMOVERKEN Plan enligt 3 kap 6 förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Antagen av räddningsnämnden

Läs mer