PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Transkript

1 Vallås verksamhetsområde PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING GÄLLANDE FÖR OCH UPPRÄTTAD AV: Personalen på Vallåsskolan 4-9 År Ansvariga rektorer: Kjell Winberg och Lennart Ranagården VISION 1

2 Alla barn och ungdomar skall varje dag bli sedda och bekräftade, få lyckas och kunna påverka sin situation i en trygg och stimulerande miljö. Vi strävar efter att ge flickor och pojkar lika stort inflytande och utrymme. Alla barn och ungdomar har rätt till en skolgång som skapar framtidstro. STYRDOKUMENTEN Enligt skollagen och läroplanerna skall alla som arbetar i förskolan och skolan utgå från ett demokratiskt förhållningssätt i den dagliga verksamheten och visa respekt för den enskilda individen. Alla barn och ungdomar i skolan har rätt till en verksamhet, som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Följande dokument ligger som grund för vårt arbete mot diskriminering och kränkande behandling: FN: s Barnkonvention: Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. I artikel 19 klargörs att staten har en skyldighet att skydda barn mot alla former fysiska, psykiska och sexuella övergrepp och andra former av skada och vanvård som kan förekomma. I artikel 36 skall barnet skyddas mot alla former av utnyttjande som kan skada barnet i något avseende. Arbetsmiljölagen: Arbetsmiljölagen gäller både personalens och elevernas arbetsmiljö. Elever i förskoleklass och grundskola jämställs i de flesta delar av lagen med arbetstagare. Arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen syftar till att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet ska omfatta såväl fysiska, psykologiska som sociala förhållanden. Särskilda allmänna råd om kränkande särbehandling i arbetslivet finns i AFS 1993:17. Skollagen: I skollagens portalparagraf (1kap 2 ) beskrivs det demokratiska uppdraget: Verksamheten i skolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan ska främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt ska den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. Lgr-11 I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr-11 står det bl.a. under skolans värdegrund och uppdrag att; Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen i skolan ska utsättas 2

3 för mobbing. Tendenser till trakasserier ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Under avsnittet Normer och värden (s.12) i Lgr-11 står det bl.a. att skolans mål är att varje elev: respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. Det står även, under Normer och värden, att alla som arbetar i skolan ska: medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen, i sin verksamhet bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper, visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande handling av barn och elever (2008:567) Lagen har kommit till för att inga barn ska behandlas kränkande eller diskrimineras i förskolan eller skolan. Varje verksamhet ska ha en plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen ska innehålla både det vi gör för att ha ett respektfullt och demokratiskt bemötande av varandra i skolan och förskolan och beskriva hur vi försöker upptäcka och förhindra att trakasserier och annan kränkande behandling förekommer. Vad är kränkande behandling enligt lagen? Kränkande behandling är: - Diskriminering som har samband med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller kön. - Sexuella trakasserier. - Annan behandling som kränker någons värdighet, exempelvis mobbning. Skolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier utifrån följande sju diskrimineringsgrunder: Kön - omfattar könsdiskriminering (Kvinna - Man), och sexuella trakasserier. Etnisk tillhörighet - Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter. Var och en har rätt att definiera sin egen tillhörighet. Religion eller annan trosuppfattning Barn ska inte inom förskolan/skolan bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro inom ramen för svensk lagstiftning. 3

4 Funktionshinder - Funktionshinder är varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Graden av funktionshinder har ingen betydelse. Sexuell läggning - Omfattar Homosexualitet, Bisexualitet och Heterosexualitet. Könsöverskridande identitet eller uttryck eller könsidentitet, omfattar de flesta transpersoner. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de könsidentiteter som tillhör den nu rådande normen). För att omfattas av detta skydd måste detta uttryck uppfattas av andra, men det krävs inte att den som diskriminerar känner till begreppen. Ålder skyddet mot åldersdiskriminering omfattar alla, unga som gamla. Åldersnormen drabbar generellt yngre och äldre. Det är tillåtet att särbehandla på grund av ålder: vid tillämpning av bestämmelse i förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, grundskola, särskola eller specialskolan. En sådan bestämmelse kan vara skollagen eller grundskoleförordningen, till exempel indelning i grupper utifrån barnens och elevernas ålder. om det finns berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga. Det gäller till exempel åldersgränserna för tillträde till gymnasium, vuxenutbildning och SFI. Kränkningarna kan innebära: - Att man knuffas, slåss eller sparkas - Att man fryser ut någon, retas eller använder ord som någon känner sig kränkt eller sårad av, till exempel könsord eller rasistiska uttryck. Det kan förekomma direkt muntligt, på papper, sms, e-post eller liknande. - Att man förstör eller tar andras saker. - Att man använder nedvärderande ord på grund av kön, sexuell läggning, religion, funktionshinder eller etnisk tillhörighet. BEGREPPSDEFINITIONER Diskriminering Ett övergripande begrepp för negativ och kränkande behandling av individer eller grupper. De sju diskrimineringsgrunderna är kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och funktionshinder. Direkt diskriminering är om t ex en elev hindras att gå 4

5 på en utbildning på grund av sitt kön. Indirekt diskriminering är t ex om utbildningen är upplagd så att en elev eller elevgrupp missgynnas t ex av en regel eller redovisningsform som först kan se neutral ut. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det är trakasseri även när en elev kränks pga. en förälders sexuella läggning, funktionshinder mm. Kränkande behandling Ett uppträdande som (utan att vara trakasserier) kränker någons värdighet, t ex retningar eller mobbning. Alla känner sig inte kränkta av samma saker. Det är viktigt att vi är lyhörda för varandra och är uppmärksamma på om någon känner sig kränkt av exempelvis ett skämt. Mobbning En upprepad negativ handling när någon eller några med avsikt försöker skada någon eller orsaka obehag för någon. Rasism En föreställning om att den egna folkgruppen är överlägsen andra folkgrupper, att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper och att detta ger rätt att förtrycka, utnyttja eller ha makt över andra. Främlingsfientlighet Rädsla eller stark motvilja mot människor som inte är lika mig själv etniskt eller kulturellt. Sexism Bygger på föreställningen att vissa handlingar och egenskaper tillhör visst kön, en slags könsrasism. Bisexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person oavsett kön. Heterosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av motsatt kön. Homosexualitet Förmåga att bli kär, förälskad och attraherad av en person av samma kön. Homofobi En värdering, uppfattning eller ideologi som ger uttryck för en negativ syn på homo- eller bisexualitet. En homofobisk hållning strider mot principen om alla människors lika värde och alla likas rättigheter. Annan trosuppfattning Innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning. Till exempel buddhism, ateism m.fl. 5

6 Etnicitet Identifikation med och känsla av tillhörighet till en etnisk grupp. En person kan ha fler etniska tillhörigheter exempelvis kan man som född i Sverige vara rom, same, svensk, kurd m.m. Funktionshinder Funktionshinder innefattar allt från allergi, dyslexi, hörsel och synskada samt neuropsykiatriska funktionshinder som exempelvis ADHD och Aspergers syndrom. Transpersoner Samlingsnamn för personer med en könsöverskridande identitet eller könsöverskridande uttryck, exempelvis transvestiter eller transsexuella. 6

7 ARBETE FÖR ATT FRÄMJA BARNS OCH ELEVERS LIKA RÄTTIGHETER OCH FÖREBYGGA KRÄNKANDE BEHANDLING Vi strävar efter en verksamhet där barn och ungdomar upplever meningsfulla sammanhang, glädje och delaktighet. Barn och ungdomar ska bemötas med respekt och förväntas uppträda respektfullt tillbaks. Samtal och reflektion är de främsta verktygen för att bearbeta egna föreställningar, skapa ett gemensamt förhållningssätt och en positiv atmosfär i verksamheten. Klimatet ska präglas av omsorg och engagemang där de vuxna är tydliga auktoriteter som sätter klara och kända gränser och som agerar när något händer. Värdegrundsarbete Det förebyggande arbetet inkluderas som en naturlig del i skolarbetet, där man samtalar och reflekterar kring förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. Arbetet baseras på kunskap om elevernas trivsel och inflytande och förekomsten av kränkande behandling. Minst en lektion per vecka ägnas åt arbetet med relationer, elevdemokrati, normer och värden. Syftet med dessa lektioner är att utveckla elevdemokratin och att ge eleverna möjlighet att diskutera aktuella problem och samtala om regler och värderingar. Klassföreståndare/mentor är ansvarig för denna lektion. Metoderna kan vara t ex värderingsövningar, kompissamtal och olika former av kreativ verksamhet. Regler och kontrakt Personal, elever och föräldrar har arbetat fram en gemensam värdegrund och gemensamma regler på skolan. Dessa regler ska klassföreståndare/mentor gå igenom med elev och föräldrar i början av läsåret och som bekräftelse på att eleven och föräldrarna fått veta regler och konsekvenserna av dessa skrivs ett kontrakt. Regler och kontrakt är olika utformade beroende på skolår. Team mot kränkande behandling På skolan finns personer som ägnar speciell uppmärksamhet och intresse åt arbete mot kränkande behandling, t ex mobbning. Elever och föräldrar kan vända sig direkt till teamet när något barn blir utsatt. Övrig personal på skolan kan få hjälp av teamet för att åtgärda kränkningar och när man behöver tips och idéer i det förebyggande arbetet. Vilka som ingår i teamen framgår av skolans hemsida och det informationsblad varje elev får med sig hem vid terminens början. Klassråd Varje klass ska ha klassråd minst en gång varje månad. Klassföreståndare/mentor ansvarar för att detta kommer till stånd. Elevråd Elevrådet arbetar för skolans och kamraternas gemensamma frågor och är viktigt för elevernas inflytande och delaktighet. Elevrådets arbete bygger på det som kommer upp i klassråden och det är viktigt att kommunikationen mellan klassråd och elevrådet fungerar. Rektor har ansvaret för elevrådets organisation och hjälper, tillsammans med även annan personal, eleverna med arbetet. Proffskompisar I skolår 3,4, 5 och 6 utses varje läsår proffskompisar, som ska ha extra ögon på vad som händer i klassen. De får särskild utbildning för sin uppgift. 7

8 Proffskompisarna träffas årskursvis med sina handledare varje månad och får med sig ett månadsblad tillbaka till klassen. Det innehåller en övning eller diskussionsuppgift som tar upp kamratskap, hur man ska vara mot varandra och liknande. Klassläraren har hand om övningen och kan ta hjälp av sina proffskompisar Kamratstödjare I skolår 7 utses två elever från varje klass till kamratstödjare och de har sedan denna uppgift t o m skolår 9. Kamratstödjarnas uppgift är att vara extra uppmärksam på om någon i klassen eller på skolan blir illa behandlad eller är ensam. För eleverna på skolan kan det vara lättare att prata med någon jämnårig om att man känner sig mobbad eller inte har det bra hemma, än att kontakta någon vuxen. Ibland fungerar kamratstödjaren sedan som en förmedlare till personal på skolan om någon kompis vill ha hjälp. På höstterminen får kamratstödjare och handledare särskild utbildning för sin uppgift. Skolans Elevhälsoplan och Arbetsmiljöplan och Barn- och Ungdomsförvaltningens Jämställdhetsplan är dokument som också är aktuella och till hjälp i arbetet med att främja likabehandling. UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING I skolans organisation finns olika möjlighet att uppmärksamma och upptäcka diskriminering och kränkningar. Lektionstid: Rasttillsyn: Arbetslagskonferenser: Kamratstödjar- och proffskompisverksamheten: Teamet mot kränkande behandling: Trygghetsenkäter: Pedagogerna som arbetar tillsammans med eleverna ingriper om de ser och hör att kränkningar förekommer. Vid samlingar, klassråd och veckomöte pratar man tillsammans om kompisskap och relationer. Rasttillsyn är en viktig del när det gäller att upptäcka kränkande behandling mellan elever, men också en möjlighet för personal och elever att mötas utanför klassrummet för spontana pratstunder. Rektor ansvarar för att det finns ett fungerande rasttillsynsschema Detta är ett forum för delge varandra information, ta del av varandras tips och idéer när det gäller värdegrundsarbetet, elevinflytande mm. Eleverna har en särskild stor möjlighet att se och höra om någon kompis är ensam eller blir illa behandlad. De kan göra vuxna uppmärksamma på vad som händer på skolan eller ingripa själva. Har ett övergripande ansvar för arbetet mot diskriminering och kränkningar på skolan. Varje termin fyller eleverna i en enkät om inflytande och trygghet på skolan, som lämnas till klassföreståndare/mentor och sedan går vidare till rektor. Klassföreståndare/mentor ansvarar för att åtgärder görs vid behov. 8

9 Utvecklingssamtal: Medarbetarsamtal: Skolvärdsverksamheten: Vaktmästare och städpersonal: Matsituationen: Skolsköterskans hälsosamtal: Sociogram: Inflytande och trivsel i skolan ska tas upp och diskuteras. Här har personal och ledning ett tillfälle att ta upp frågor om inflytande, trivsel och om huruvida kränkningar förekommer. Det arbete för att eleverna ska trivas och må bra på sin arbetsplats som skolvärdarna står för är mycket värdefullt. De möter ofta eleverna utanför klassrummet och kan se ensamhet och utsatthet. I sitt arbete rör de sig i skolans olika utrymmen och kan upptäcka kränkningar. De vuxna som äter med eleverna och de som arbetar i matsalen kan där se om elever sitter ensamma eller om kränkningar förekommer. Alla elever i förskoleklassen, årskurserna 2,4, 6 och 8 har samtal med skolsköterskan om sin hälsa och trivsel i skolan och där kan uppgifter om kränkningar komma fram. Skolsköterskan måste ha elevens/förälderns tillåtelse att informera klassföreståndare/mentor. Pedagogerna i Vallås skolår F-3 intervjuar varje barn 2ggr/läsår enligt Helle Höibys sociogram för att få veta hur barnen trivs i verksamheten. Det som kommer fram följs sedan upp i verksamheten. RUTINER VID UPPTÄCKT Elev eller förälder till elev som känner sig kränkt vänder sig i första hand till klassföreståndare/mentor. Det går också att kontakta någon i teamet mot kränkande behandling eller rektor. Den personal som kontaktas har ansvar för att en utredning av kränkningen blir gjord. Personal som upptäcker kränkande behandling mellan elever säger ifrån och markerar att kränkningar inte är tillåtna. Ibland kan det vara tillräckligt att genom några frågor få händelsen klarlagd och därigenom utagerad.. En sådan enkel utredning kan man bara göra om man är säker på att händelsen varit bagatellartad. Berörda klassföreståndare/mentorer ska alltid informeras om händelsen. Personal som känner sig kränkt vänder sig till rektor. Allvarligare kränkningar ska alltid utredas och dokumenteras. 9

10 ÅTGÄRDER När det kommit fram att någon känt sig kränkt skall detta utredas direkt. Den som utreder ett ärende (ofta klassföreståndaren/mentorn) som gäller kränkande behandling ska informera rektor om det som hänt. När det är fråga om mobbning görs utredningen av teamet mot kränkande behandling. I varje enskilt fall ska det göras en bedömning om anmälan ska göras till Polis eller Socialtjänst eller om Arbetsmiljöverket skall underrättas. Rektor ansvarar för denna bedömning. Om det är fråga om våld eller hot ska rektor informeras omedelbart. Utredning och åtgärder skall dokumenteras och detta dokument lämnas till rektor som ansvarar för att dokumentationen hanteras enligt kommunens dokumenthanteringsplan. Elev utsätter elev Ta reda på detaljerat vad som har hänt. När, var, hur, hur länge har det pågått, vilka är inblandade. Dokumentera på särskild blankett. Ge stöd till den som känner sig kränkt. Berätta om på vilket sätt du kommer att hjälpa till. Låt den som känner sig kränkt vara med och bestämma hur snabbt skolan ska ingripa. Försäkra dig om att föräldrarna till den kränkte är informerad eller kontakta dem själv. Ha enskilda samtal med den/de som har kränkt. Be dem berätta vad som hänt och hur de själva tror de kan ställa tillrätta. Ge stöd och uppmuntran till kränkarens goda förslag och berätta hur du kommer att gå vidare. Kontrollera med den som känt sig kränkt att kränkningarna upphört. Ha uppföljande samtal med både den som känt sig kränkt och kränkarna så länge det behövs. Klassföreståndaren/mentorn till kränkaren ansvarar för att hans/hennes föräldrar blir informerade. Om inte kränkningarna upphör med dessa samtal kallas till elevvårdskonferens för diskussion om vidare åtgärd. I utredningen kan man komma fram till att åtgärder behöver göras även på organisations- eller gruppnivå. Till exempel kan det vara rasttillsynen som behöver ses över eller någonting i undervisningssituationen som missgynnar eleven. Det kan ibland vara nödvändigt med samtalsgrupper i klassen för att reda ut en gammal konflikt. Den som utreder har då ansvar för att informera den lärare eller annan personal som kan göra något åt saken. Vuxen utsätter elev Den person som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar detta på särskild blankett och kontaktar ansvarig rektor. Rektor utreder och dokumenterar händelsen vidare. Hemmet meddelas skyndsamt. Inblandade ska ges möjlighet till samtal, detta sker enskilt, tillsammans med föräldrar eventuellt barn, personal och rektor. Denna typ av kränkning kan också få arbetsrättsliga påföljder och leda till muntlig eller skriftlig varning. Elev utsätter vuxen Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling samtalar med den som kränker och dokumenterar detta på särskild blankett. Om man som kränkt vuxen inte klarar av att möta barnet bör annan i arbetslaget ta på sig den uppgiften. Båda parter bör få möjlighet att prata med varandra. Hemmet meddelas skyndsamt. I vissa fall kan samråd med rektor göras 10

11 om hemmet ska kontaktas. Detta samråd görs om det finns risk för skada för barnet. Rektor kontaktas vid behov. Vuxen utsätter vuxen Den som uppmärksammar diskriminering eller kränkande behandling dokumenterar och kontaktar närmaste rektor. Om du känner dig utsatt för diskriminering eller kränkande behandling är det viktigt att du dokumenterar och tar kontakt med närmaste rektor. LÄGESBESKRIVNING VÅREN 2013 Tillvägagångssätt och Resultat Vi har använt oss av två tillvägagångssätt för att synliggöra de områden som våra elever upplever som problematiska när det gäller diskriminering och kränkande behandling. 1. Med hjälp av den sk husmodellen har elevernas upplevelse av sin miljö i och omkring skolan kartlagts. Kartläggningen har genomförts av eleverna tillsammans med respektive mentor. Resultatet av kartläggningen pekar bland annat på: Otrygghet - I årskurserna 7-9 går det inte att direkt peka ut något område där eleverna känner sig otrygga. Det som några elevgrupper lyfter fram är att det ibland är trångt i korridoren till matsalen i samband med att skollunchen skall serveras. Man upplever även att det vid några tillfällen kan vara trångt i vissa korridorer- speciellt utanför hemkunskapssalarna. Det problem som fanns förra året- att vissa elever som röker uppehöll sig i nära anslutning till kvällsingången nämns inte i årets kartläggning. Om detta beror på att antalet elever som röker minskat eller om dessa elever uppehåller sig på andra ställen runt skolan framkommer inte. Detta är något vi får undersöka vidare. Eleverna i årskurserna 4-6 känner sig otrygga i samband med att man skall klä om inför och efter idrottslektionerna. Även eleverna i årskurs 4-6 upplever det trångt och stökigt i korridoren utanför matsalen i samband med att skollunchen skall serveras samt att äldre elever tränger sig före i matkön. Eleverna i årskurs 4-6 upplever det stökigt i anslutning till kapprummen för klass 4B, 5A och 5C En allmän önskan från alla elever är att det skall finnas fler vuxna ute i korridorerna och på skolgården. 11

12 2. I samband med utvecklingssamtalen genomförs en enkät där bland annat frågor kring trygghet/otrygghet tas upp. Följande frågeställning ges: Är du rädd eller orolig för att något skall hända dig under tiden du är i skolan Enkäten besvaras i fyra nivåer där nivå ett innebär att man aldrig känner sig otrygg och nivå fyra att man ofta känner sig otrygg. 327 elever/föräldrar har besvarat och lämnat in vårens enkät. Utfallet framgår av nedanstående sammanställning Nivå Frekvens (Antal elever) Relativ frekvens (procent) 1 Aldrig otrygg i skolan Ofta otrygg i skolan 3 1 Resultatet visar att ca 1 % av eleverna ofta känner sig otrygga i skolan, att ca 1 % av eleverna känner sig otrygga, att ca 15% ibland känner en viss otrygghet medan 83 % känner sig trygga. Sammanfattningsvis kan sägas att den allra största delen av våra elever känner sig trygga i sin skolvardag och att endast en liten del känner sig otrygga. Vi kommer att utveckla våra tankar kring detta i analysavsnittet. Analys av resultatet ovan Varje punkt av resultatet analyseras var för sig. 1. Årskurs 7-9 Ur resultatet ovan går det inte att peka ut något eller några speciella områden som upplevs som otrygga. Möjligtvis kan detta bero på att vi strävar efter att alltid ha personal cirkulerande i korridorerna. En annan möjlig orsak kan vara att elevantalet i åk 7-9 minskat, och fortsätter att göra så under det närmaste året. I sin tur medför detta att även trängseln i korridorerna minskar. Årskurs 4-6 Att eleverna i dessa årskurser upplever att det är otryggt att vara i omklädningsrummen har vi tidigare trott kanske berott på att man känner eller upplever en osäkerhet när man träffar på äldre elever när man byter om. Med äldre elever menar vi då elever i årskurs 7-9. Vi har därför bland annat försökt lägga idrottsschemat så att årskurs 4-6 och årskurs 7-9 inte har idrott i direkt anslutning till varandra. Vi upplever nu att detta inte medfört att elevernas känsla av otrygghet i omklädningsrummen minskat. Istället handlar otryggheten om bråk eller konflikter mellan elever inom samma klass eller årskurs. Någon direkt konflikt mellan eleverna i åk 7-9 har vi däremot inte kunnat upptäcka. 2. Enkätresultatet visar att den allra största delen av eleverna (83%) känner sig trygga i skolan. Dock finns det en grupp på ca 17 % som inte känner sig helt trygga. I denna del finns det en större del elever som går i årskurs 4 och 7. Vi vet inte direkt vad detta beror på. Det är möjligt att det kan bero på att dessa elever är nya på sitt stadium och att detta bidrar till att man upplever en viss osäkerhet. När det gäller årkurs 4 kan det även bero på att det i dessa klasser 12

13 finns ett antal elever som bidrar till att skapa oro. Vi kommer att särskilt följa upp nästa års resultat av just dessa båda årskurser. Åtgärder 1. Vi fortsätter med att se till att det finns personal ute i korridorer och uppehållsrum under raster. Vi strävar efter att utöka antalet vuxna i denna del. När det gäller omklädningsrummen för vissa klasser i årskurs 4-6 finns det extra tillsyn vid de tillfällen som är aktuella. Vi ser det som det mest avgörande för att eleverna skall känna sig trygga i omklädningsrummen. Dessutom kommer vi försöka styra idrottsschemat för årskurs 4-6 så att dessa klasser har idrott i nära anslutning till varandra 2. Enkäten ger oss signaler på att vi måste fortsätta med och ytterligare intensifiera vårt arbete med värdegrunden. Vikten av att jobba förebyggande kan inte nog understrykas. I detta sammanhang är det även viktigt att nämna det arbete som teamet mot kränkande behandling utför både det förebyggande men även det akuta. Detta arbete kommer vi att fortsätta med. Speciellt kommer vi att se över rasttillsynen i årskurs 4 6. Vi kommer även att fortsätta arbetet med att göra skolans regler och planen mot diskriminering och kränkande behandling bättre känd bland våra elever. UTVECKLINGSARBETE, UTVÄRDERING Utvärdering, revision och upprättande av ny plan sker varje vår. I Skolverkets allmänna råd (2009) beskrivs att forskning visat att en framgångsfaktor för att skapa en trygg miljö är att ledningen tydligt och konsekvent tagit ställning mot alla former av kränkande behandling. Det är också viktigt att personalen har kunskap om uttrycken för och omfattningen av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Planen bör ständigt vara aktuell i det vardagliga arbetet. Det är viktigt att eleverna är delaktiga. I en verksamhet med bristande delaktighet är det större risk för kränkningar än i en verksamhet som präglas av ömsesidig respekt och möjligheter till inflytande. Att arbeta med de demokratiska värdena och för barns, elevers och personals inflytande är centralt för att skapa en god och trygg miljö och för att förebygga kränkningar. Man betonar också betydelsen av kunskap och engagemang. Såväl personal som elever behöver grundläggande kunskaper om hur diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling förebyggs, upptäcks och motverkas. Kunskaper om jämställdhet, rasism, främlingsfientlighet och de olika diskrimineringsgrunderna är viktiga. Utvärdering Planen utvärderas efter varje läsår av elever och personal. Information om planen mot diskriminering och kränkande behandling Mentorerna ansvarar för att elever och föräldrar får ta del av planen. Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns på skolans hemsida. 13

14 14