Innehåll. Förvaltningsberättelse. Koncernens och moderbolagets redovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Förvaltningsberättelse. Koncernens och moderbolagets redovisning"

Transkript

1 Årsredovisning 2000 SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållbarhet, formbarhet eller slitstyrka skapar ett väsentligt mervärde. Mervärdet ska skapas i nära samarbete med kunden och komma såväl kunden som SSAB tillgodo.

2 Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma hålls i Borlänge tisdagen den 24 april 2001 kl Rätt att delta på bolagsstämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs torsdagen den 12 april 2001, dels anmäler sin avsikt att delta på bolagsstämman senast fredagen den 20 april 2001 kl Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för att kunna delta på bolagsstämman. Tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, bör göras i god tid före den 12 april Anmälan Anmälan om deltagande på bolagsstämman sker per brev, fax eller telefon. SSAB Svenskt Stål AB, Koncernstab Ekonomi Box 26208, Stockholm Telefon , fax Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste göras senast fredagen den 20 april 2001 kl 12.00, då anmälningstiden går ut. Nomineringskommitté Leif Gustafsson, styrelsens ordförande Carl-Erik Feinsilber, styrelseledamot i SSAB och Industrivärden Björn Franzon, vvd Fjärde AP-fonden Nomineringskommittén ger bolagsstämman förslag till val av styrelseledamöter samt revisorer och arvode till styrelsen. Utdelning Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 27 april Utbetalning beräknas då kunna ske genom VPC den 3 maj Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för 2000 lämnas med 5 kr per aktie. Ekonomisk information SSAB har för avsikt att lämna följande information för verksamhetsåret 2001: Rapport för första kvartalet den 24 april Halvårsrapport den 23 juli Rapport för de tre första kvartalen den 25 oktober Bokslutskommuniké i februari Årsredovisning i mars Innehåll 2 Strategi och mål 3 Organisation 4 Koncernchefens kommentar 6 Kundnära utvecklingsarbete 8 SSAB och miljön 12 Aktien Förvaltningsberättelse 14 Koncernöversikt 24 SSAB Tunnplåt 28 SSAB Oxelösund 32 Plannja 34 SSAB HardTech 36 Tibnor 38 Dickson PSC 39 SSAB Finans 40 Övriga bolag Koncernens och moderbolagets redovisning 41 Koncernens resultaträkning 42 Koncernens balansräkning 43 Koncernens kassaflödesanalys 44 Moderbolagets resultaträkning 45 Moderbolagets balansräkning 46 Moderbolagets kassaflödesanalys 47 Redovisnings- och värderingsprinciper 49 Noter 63 Vinstdisposition 64 Revisionsberättelse 65 Koncernledning, koncernstaber och revisorer 66 Styrelse 68 Adresser SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr Joe Brig Art AB, Göteborg. Foto: Dag Sundberg, Elisabeth Olsson, Hans Wretling, Bo Björkdahl. Tryck: Graphium Västra Aros, Västerås 2001.

3 Försäljning (Mkr) Resultat efter finansnetto (Mkr) Investeringar i anläggningar (Mkr) Kassaflöde (Mkr) Nettoskuld (Mkr) Sysselsatt kapital (Mkr) Balansomslutning (Mkr) Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%) Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%) Soliditet (%) Utdelning per aktie (kr) 2000 förslag 4,00 4,50 4,50 4,50 5,00 Vinst per aktie (kr) 11,60 10,40 8,20 2,50 12,00 Medelantal anställda Produktion av råstål (kton) Definitioner framgår av not 21. Kassaflödet redovisas sedan 1999 i enlighet med Redovisningsrådets rekommendation nr 7. Förändringar har gjorts i jämförelsetalen för tidigare år. 1 I resultatet ingår överskottsmedel från SPP med 636 Mkr. 2 Räntabiliteten exklusive överskottsmedel från SPP uppgår till 11%. 3 Räntabiliteten exklusive överskottsmedel från SPP uppgår till 9%. Värdeutveckling SSAB-aktien Börskurs Återinvesterade utdelningar Återinvesterat värde inlösenrätter kr Leveranser av specialprodukter kton Det vänstra diagrammet visar värdeutvecklingen på en aktie i SSAB tecknad för 35 kr i samband med börsintroduktionen Utdelningar och värdet på erhållna inlösenrätter har antagits återinvesterade i SSAB-aktier. Sedan 1989 har detta givit en genomsnittlig värdeökning på drygt 13% per år. Koncernens satsning på specialprodukterna höghållfast tunnplåt och kylda stål har medfört att leveranserna av dessa ökat med drygt 55% under den senaste femårsperioden

4 Strategi och mål Strategi SSAB är ett av de medelstora stålföretagen i Västeuropa. Koncernens stålrörelse har utvecklats framgångsrikt genom en medveten nischorientering. Denna strategiska inriktning skall bibehållas genom en stark fokusering på några utvalda produktsegment där en dominerande marknadsposition och hög kostnadseffektivitet kan uppnås. På närmarknaden där en betydande lägesfördel och goda lönsamhetsförutsättningar finns skall stålrörelsen erbjuda ett fullständigt tunn- och grovplåtssortiment. Koncernens handels- och vidareförädlingsrörelser skall på närmarknaden aktivt utnyttjas så att stålrörelsens redan starka ställning och höga marknadsandelar ytterligare kan stärkas. På grovplåtsområdet sker satsningen inom kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål, där koncernen redan idag har en världsledande ställning. Satsningen inom tunnplåtsområdet sker inom höghållfasta stål, där koncernen är en av de ledande aktörerna i Europa. Tillväxten i dessa nischer har varit högre än för stålmarknaden generellt och leveranserna av dessa produkter har ökat kraftigt under den senaste femårsperioden, vilket framgår av diagram på föregående sida. De investeringar som gjorts inom koncernens stålrörelse i slutet av 1990-talet och som fullföljs under 2001 möjliggör en fortsatt stark tillväxt inom dessa nischområden. Genom att utnyttja kylda stål eller höghållfast tunnplåt skall kunden kunna förbättra sina produkter och därigenom sin lönsamhet. Detta mervärdesskapande är en process som oftast sker i nära samarbete mellan SSAB och kunden. Det mervärde som skapas skall komma såväl kunden som SSAB tillgodo och därigenom säkerställa en fortsatt god lönsamhet för koncernen. Finansiella mål Kapitalstruktur Koncernens verksamhet är starkt beroende av konjunkturen. Enskilda investeringsprojekt inom stålrörelsen kan dessutom vara mycket stora varför soliditeten bör vara relativt hög. Målet är att soliditeten skall uppgå till ca 50%. Utdelning Utdelningen skall anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30 50% av vinsten efter skatt. Lönsamhet För att säkra den långsiktiga utvecklingen och med beaktande av soliditetskravet och utdelningspolitiken är målet att räntabiliteten på eget kapital efter skatt i genomsnitt under en konjunkturcykel skall vara minst 6 procentenheter högre än den tioåriga statsobligationsräntan. Stålrörelsens produktionsflöde Råstål 184 kton Malm Kol Köpta stålämnen Varmvalsad tunnplåt kton Kallvalsad tunnplåt 567 kton Metallbelagd tunnplåt 355 kton Färgbelagd tunnplåt 205 kton Malm Grovplåt 507 kton Kol Koksverk i Luleå och Oxelösund Varmbandverk i Borlänge Kvartovalsverk i Oxelösund Metallbeläggning i Borlänge Metallurgi i Luleå och Oxelösund Kallvalsverk i Borlänge Färgbeläggning i Borlänge och Finspång 2

5 Organisation Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital SSAB Tunnplåt SSAB Tunnplåt är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa inom området höghållfast tunnplåt. Den höghållfasta tunnplåten används bl a inom fordonsindustrin och av krantillverkare. Ordinär tunnplåt används främst inom verkstadsoch byggindustrin. SSAB Oxelösund SSAB Oxelösund är världens ledande producent av kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål. Dessa används bl a i entreprenadmaskiner, gruvutrustningar, kranar och broar. Ordinär grovplåt används inom varvsoch allmän verkstadsindustri. Plannja Plannja är ett av Europas ledande byggplåtföretag. Plannja vidareförädlar tunnplåt till bl a takpannor och vattenavrinningsprodukter. I ökande omfattning tillverkas också prefabricerade byggelement av sandwichtyp. SSAB HardTech SSAB HardTech utvecklar, tillverkar och marknadsför presshärdade säkerhetskomponenter till bilindustrin. Produktprogrammet omfattar sidokrockskydd, stötfångarskenor och detaljer i bilarnas säkerhetsbur. Tibnor Tibnor är det ledande företaget inom svensk stålhandel. Metaller, byggvaror, verktyg, maskiner och andra industri- och byggförnödenheter kompletterar sortimentet. Dickson PSC Dickson förbehandlar tunnplåt genom bl a slittning och formatklippning. Försäljningen sker via Tibnor och SSAB Tunnplåt. SSAB Finans SSAB Finans placerar koncernens likvida medel på den svenska penningmarknaden, hanterar koncernens valutaflöden och upplåning samt tillgodoser kapitalbehovet hos främst koncernens svenska dotterbolag. Coronet Finance Coronet Finance placerar koncernens likvida medel på den internationella penningmarknaden samt tillgodoser kapitalbehovet hos främst koncernens utländska dotterbolag. Moderbolaget VD Koncernledning SSAB Finans Koncernstaber Stålrörelse SSAB Tunnplåt Vidareförädling Dickson PSC Handel Tibnor SSAB Oxelösund Plannja Utländska försäljningsbolag SSAB HardTech 3

6 Koncernchefens kommentar Ett bra stålår År 2000 blev generellt sett ett bra stålår. Stålförbrukningen i världen ökade med hela 8% till en ny rekordnivå på 770 Mton. Ökningar noteras i flertalet regioner och även inom EU nådde stålkonsumtionen en ny rekordnivå på 144 Mton. Inom EU planade emellertid efterfrågan ut mot slutet av året vilket innebär att uppgångsfasen blev förhållandevis kort bara drygt ett år och i USA minskade stålförbrukningen markant under årets sista månader. Såväl inom EU som globalt har därmed stålförbrukningen ökat med drygt 1,5% per år under den senaste tioårsperioden. Tillväxten har dock varit markant högre för platta produkter. För våra specialprodukter höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet har exempelvis tillväxten i genomsnitt varit 5 7%. Till följd av förbättrad efterfrågan kunde vi öka våra leveranser av tunn- och grovplåt med 5%. Än starkare var utvecklingen för våra specialprodukter som ökade med 12%. Speciellt glädjande var framgångarna för våra extra och ultra höghållfasta produkter inom tunnplåtsområdet, där vi kunde öka våra leveranser med hela 30%. Glädjande var också att vi kunde öka våra marknadsandelar i Sverige. Bristande kapacitet inom grovplåtsoch ämnesområdet Produktionskapaciteten för såväl kylda stål som ordinär grovplåt begränsade fortsatt våra möjligheter att fullt utnyttja marknadsförutsättningarna under året. Leveranserna av kylda stål kunde visserligen ökas med 11% men speciellt under andra halvåret begränsade härdverkskapaciteten försäljningen. Åtgärder har därför vidtagits för att forcera färdigställandet av det nya härdverk för tunn grovplåt som är under uppförande och startas upp efter semestern Intrimningen av vårt kvartovalsverk, som startades upp 1998, fortsätter men har gått långsammare än planerat. Detta innebar att försäljningsvolymerna av ordinär grovplåt även under detta år fick anpassas till möjlig produktionsvolym i verket. Prestanda för verket förbättras dock successivt vilket skapar väsentligt förbättrade förutsättningar inför kommande år. Under året slutfördes förändringen av vår masugnsstruktur i metallurgin i Luleå. En stor masugn har nu uppförts och ersatt tidigare två mindre masugnar. Denna förändring innebär en väsentlig kostnadsbesparing. Den nya masugnen monterades under ett förlängt sommarstopp. Detta innebar minskad produktion och att vår ämneskapacitet blev otillräcklig. För att möjliggöra ökade leveranser från stålrörelsen fick vi därför köpa ämnen från andra stålföretag, vilket medförde en merkostnad på ca 150 Mkr. Förbättrad lönsamhet En ökad efterfrågan på våra stålprodukter medgav successivt ökade priser. Prisutvecklingen och en ökad andel specialprodukter medförde väsentligt förbättrade marginaler i stålrörelsen trots kraftigt ökade råvarukostnader. Sammantaget förbättrades marginalerna i stålrörelsen med ca 850 Mkr. Ökade volymer i såväl stålrörelsen som handels- och vidareförädlingsrörelsen bidrog med ytterligare knappt 500 Mkr. Även våra förädlingskostnader ökade dock relativt kraftigt. Detta var till viss del en effekt av ökade volymer men också av ökade underhållsinsatser i stålrörelsen för att säkerställa en stabil drift. Sammantaget förbättrades därför vårt resultat rensat från poster av engångskaraktär med ca 900 Mkr till nästan 1300 Mkr. Räntabiliteten på sysselsatt kapital i vår operativa verksamhet var mycket god i vidareförädlingsrörelsen och god i tunnplåts- och handelsrörelsen. Den var dock inte tillfredställande i grovplåtsrörelsen bl a som en följd av flaskhalsarna inom produktionen. Rensat från poster av engångskaraktär kunde vi därmed uppvisa en lönsamhet på eget kapital på drygt 9%. För att vara ett högkonjunkturår är denna nivå inte tillräcklig för att klara vår målsättning att över en konjunkturcykel generera en lönsamhet på eget kapital som minst skall vara sex procentenheter högre än den tioåriga statsobligationsräntan. Vår strategi ligger fast Vår lönsamhet skall primärt förbättras genom att fullfölja vår nischstrategi. De investeringar vi gjorde under slutet av 1990-talet och som slutförs när vårt härdverk för tunn grovplåt står färdigt sommaren 2001 har skapat anläggningsmässiga förutsättningar för en fortsatt stark tillväxt inom våra specialprodukter höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet. 4

7 Höghållfast tunnplåt innehåller ett vitt spektrum av produkter. För att stärka vår nischorientering behöver vi dock lyfta upp vårt utbud mer mot de extra och ultra höghållfasta stålen där vi har unika produktionsförutsättningar. Våra åtgärder koncentreras därför nu i ökande grad på att i samverkan med våra kunder utveckla nya applikationer för dessa spetsprodukter. Detta innebär att vi delvis måste bryta ny mark vad gäller användningen av extra och ultra höghållfasta stål. Under fjolåret ökade som jag redan nämnt försäljningen av dessa stål med hela 30% och vi ser fortsatt mycket goda tillväxtmöjligheter. Om fem år kan kanske våra leveranser av dessa stål vara tre gånger så stora som idag. Inom kylda stål har vi redan idag en ledande position med en global marknadsandel på nära 20%. I och med att det nya härdverket startas upp efter semestern 2001 ökar vår produktionskapacitet för kylda stål med 50%. Den fortsatta tillväxten inom kylda stål skall bl a ske genom en breddning av produktprogrammet till tunnare produkter och en ökad försäljning utanför de traditionella marknaderna i Europa och USA. Ambitionen är att den nya kapaciteten skall vara fullt utnyttjad om ungefär fem år. De senaste fem åren har inneburit en intensiv investeringsfas. Fokus kommer nu mer att läggas på marknadsutveckling för att säkerställa den fortsatta tillväxten inom höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet. Detta innebär också att investeringarna kommer att minska till en för oss mer normal nivå och i större utsträckning komma att avse hantering och distribution av ökade kvantiteter specialprodukter. Anpassad kapitalstruktur Våra goda vinster och kassaflöden i mitten av talet byggde upp en mycket stark balansräkning och gav därmed de finansiella förutsättningarna för investeringar i ökad kapacitet för våra specialprodukter. Även efter genomförda investeringar var dock vår balansräkning starkare än vi bedömde nödvändigt för vår framtida utveckling. Vi genomförde därför under 1998 en inlösen av aktier för drygt Mkr och har under 2000 och början av 2001 köpt tillbaka aktier för knappt Mkr. Vår nettoskuldsättningsgrad har därmed ökat till 30%, vilket vi bedömer vara en rimlig nivå för att ge finansiella förutsättningar för ett genomförande av vår nischstrategi. Beredskap för ett svagare 2001 Den utplaning av stålkonjunkturen i Europa som vi kände av i slutet av året innebär att vi sannolikt kommer att möta minskande stålefterfrågan under Vi ser dock fortsatt goda tillväxtmöjligheter för höghållfast tunnplåt och under andra halvåret även för kylda stål. Marknadsutvecklingen ledde till att priserna på tunnplåt kom under press i slutet av året och att vi inför 2001 fått acceptera vissa prissänkningar. I kombination med sannolikt kraftigt ökade kostnader för malm och kol bedöms detta leda till minskade bruttovinstmarginaler i stålrörelsen. Marknadsutvecklingen bedöms vidare leda till att de höga volymerna i handels- och vidareförädlingsrörelserna blir svåra att vidmakthålla. Vi har därför satt ökad press på olika kostnadsreducerande åtgärder samtidigt som vi ökar resurserna för att utveckla marknaden för våra specialprodukter. Det är kanske speciellt i en svagare marknad som vi skall kunna visa styrkan i vår nischstrategi. Anders Ullberg 5

8 Kundnära utvecklingsarbete Utveckling som en del av marknadsföringen är en arbetsmetodik som tillämpas i koncernens stålrörelse. Inte minst gäller detta specialprodukterna höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet. Utvecklingsarbetet sker ofta i nära samarbete med kunderna. Initiativet till detta samarbete kan komma såväl från kunden som från stålrörelsens egna marknadsorganisationer. Inom SSAB Tunnplåt och SSAB Oxelösund engageras såväl applikationsingenjörer som experter inom utveckling och produktion. Under det senaste året har ett 30-tal större och nästan 700 mindre utvecklingsprojekt av denna typ pågått inom tunnplåtsområdet medan man inom grovplåtsområdet de senaste åren speciellt fokuserat på att lära kunden mer om stålvalets inverkan på produktivitet och totalkostnad. Detta i motsats till att titta enbart på materialkostnaden för de ingående materialen. Som ett led i detta arbete erbjuds nu kunder över hela världen slitageanalyser av sina anläggningar. Nytt kraftfullt hybridrör för oljeindustrin Ameron International är en av världens ledande tillverkare av glasfiberförstärkta epoxyrör. Rörsystem av glasfiberförstärkt epoxy används främst till olika applikationer med lågt tryck. Tack vare rörens lätta vikt och höga korrosionsbeständighet har efterfrågan från oljeindustrin ökat under senare år. En ständig utveckling sker mot successivt lättare rörväggskonstruktioner som klarar högre tryck. Med utvecklingen av hybridkompositröret Bondstrand SSL, har en produkt tagits fram som överträffar det mesta med sin kombination av låg vikt, tryckkapacitet och korrosionsbeständighet. De kraftigt förbättrade egenskaperna har uppnåtts genom att två olika material kombinerats. Röret är tillverkat av glasfiberarmerad epoxy där flera lager tunt ultrahöghållfast stål ligger inbäddat. Det amerikanska företaget Ameron International började utvecklingsarbetet med det nya röret för snart sex år sedan. Företaget har en forskningsavdelning i Kalifornien, men det nya rörprojektet initierades och leddes från fabriken i Holland. I funderingarna kring hur man skulle lösa problemet med att hitta en bättre rörkonstruktion väcktes idén att utnyttja stål. Produktutvecklingen var mycket komplicerad och svårigheterna att lösa problemet med vidhäftningen mellan stål och epoxy var stora. Stålet som limmas på epoxyn är oljigt och måste rengöras mycket noggrant, vilket gjorde att man tvingades ta fram helt nya meto- der och en ny egenutvecklad produktionsutrustning för att nå de stränga renhetskraven. Under utvecklingsfasen tog man kontakt med SSABs säljare i Holland. I första skedet var man intresserad av att ta del av den Formningshandbok som utvecklingsingenjörerna inom SSAB Tunnplåt arbetat fram. Formningshandboken beskriver de olika specialstålens egenskaper och möjligheter och är ett mycket gott stöd såväl för säljare som för kund. På SSABs holländska säljbolag blev man snabbt djupare engagerade i projektet och i samarbete med applikationsingenjörer från SSAB Tunnplåt i Borlänge kunde SSABs stålkunnande kombineras med Amerons plastkunnande. SSABs etablering i Holland gav närhet till kunden och utvecklingsproblem kunde snabbt lösas på plats vilket innebar stora tidsbesparingar vid färdigutvecklandet av röret. Det nya röret har konventionell glasfiberförstärkt epoxy på in- och utsidan av rörväggen och flera skikt av SSAB Tunnplåts ultra höghållfasta stål Docol 1400 DP i mitten. Epoxyn ger korrosionsbeständighet medan stålkärnan ger styrka. Lagret av stål är uppbyggt av 0,5 mm tunna stålband som diagonalt lindas på den inre epoxykärnan. Utanpå stållagret läggs avslutningsvis ännu ett lager av glasfiberförstärkt epoxy. Sedan årsskiftet producerar Ameron sina nya hybridrör för tryck upp till 400 bar i dimensioner på millimeters diameter. Användningen är främst till råolja och gas. Det nya röret är 70 procent billigare att tillverka än ett renodlat epoxyrör för samma tryckkapacitet och har dessutom en livslängd på minst 30 år. Vikten är 75 procent lägre än ett rör i enbart glasfiber och 60 procent lägre än ett rör av rostfritt stål för samma tryckförhållanden. Därmed sänks även transport- och arbetskostnaderna vid hantering av det nya röret. För sitt innovativa sätt att utnyttja de höghållfasta stålens egenskaper erhöll Ameron årets Swedish Steel Prize. WearCalc för slitagebedömning En av huvuduppgifterna för SSAB Oxelösunds applikationsingenjörer är att i nära samarbete med kund identifiera optimal materialanvändning för en given konstruktion. Slitstålet HARDOX har en mycket stark ställning på marknaden. Som ett led i marknadsföringen har kunskapen om tillämpat slitage succesivt byggts upp. Idag besitter SSAB Oxelösund en unik kompetens inom detta område. 6

9 Den vänstra bilden visar ett av Amerons hybridrör i genomskärning där SSAB Tunnplåts ultra höghållfasta stål Docol 1400 DP bäddats in i glasfiberarmerad epoxy. Den högra bilden visar arbete med slitageanalyser med hjälp av SSAB Oxelösunds WearCalc. Slitageanalyserna kan enkelt göras på en vanlig PC. Livslängden för stål i olika slitande applikationer varierar kraftigt med slitande media, miljö, typ av slitage och hårdheten hos stålet. I syfte att erbjuda användare av slitstål ett praktiskt hjälpmedel för att kostnadsoptimera driften av sina anläggningar har SSAB Oxelösunds samlade erfarenhet komprimerats i ett antal förenklade beräkningsmodeller i beräkningsprogrammet WearCalc. Med hjälp av detta program är det, för en given slitagesituation, möjligt att bedöma konsekvensen av att byta från ett stål till ett annat. Grunden finns beskriven i häftet Om slitage och kompletterande undersökningar kan genomföras i SSABs laboratorium i Oxelösund eller med hjälp av externa experter. SSAB Oxelösunds applikationsingenjörer tillsammans med experter från verket analyserar tillsammans med kunden relevanta data och ger sedan förslag på möjliga förbättringar. Analysen omfattar olika typer av anläggningar som exempelvis gruvor, stenbrott och recycling. Ofita de San Felices är ett stenbrott i Rioja och utgör ett exempel på hur WearCalc kan användas. Här bryts ofit, en typ av diabas som är väl lämpad för banvallar till höghastighetståg. Lossprängda stenblock lastas med grävmaskiner på dumprar. Därefter följer krossning och siktning i flera steg till olika fraktioner. Stenbrottet producerar en miljon ton ballast per år. På Ofita de San Felices upplevde man ett mycket stort slitage på gräv- och lastarskopor, dumperflak, matare och stup samt i krossar och siktar. Täta byten av maskinernas slitdelar innebar såväl höga materialkostnader som lägre produktion p g a stilleståndstid. En säljare på SSABs bolag i Spanien erbjöd en slitageanalys av stenbrottet. En applikationsingenjör från SSAB Oxelösund knöts till projektet och man gick igenom och dokumenterade stenbrottets produktionskedja samt tog en mängd stenprover för analys. Grunden för utvärderingen är en analys av bergarten. Beräkningar med hjälp av WearCalc utmynnar sedan i ett antal grafer som utvisar förväntad livslängd för olika stålsorter. Informationen presenterades för stenbrottets ägare i en utförlig rapport. Jämförelser gjordes mellan olika kvaliteter av såväl HARDOX som andra material. Rapporten sammanfattades i ett förslag till lämpligaste stålkvalitet för varje unik arbetsmaskin i stenbrottets produktionskedja. I det aktuella fallet kunde markanta förbättringar av livslängden på de olika maskinernas slitdelar påvisas. Vid byte till de nya stålsorterna HARDOX 450 och HARDOX 600 kunde livslängden ökas med mellan 20 och 400%. På Ofita de San Felices har man successivt ersatt det tidigare använda stålen till de rekommenderade och har på detta sätt kunnat förlänga tiden mellan reparationsstoppen vilket avsevärt förbättrat stenbrottets produktivitet med ökad lönsamhet som följd. 7

10 SSAB och miljön Skyddet av miljön är en av de viktigaste samhällsfrågorna. Koncernens strävan är att ha en framskjuten position inom stålbranschen när det gäller produkters och processers miljöprestanda. Den affärsmässiga verksamheten förutsätter ett miljöarbete som bidrar till en varaktig och hållbar utveckling av stålanvändningen i samhället. Ambitionerna sammanfattas i koncernens miljöpolicy. Miljöpolicy Miljöpolicyn gäller som riktlinje för miljöarbetet och i den framgår att koncernen skall: ständigt försöka förbättra produkternas miljöegenskaper varvid ett livscykelperspektiv används prioritera teknisk-ekonomiskt möjliga tillverkningsprocesser och transportsystem som hushållar med råvaror, energi och andra naturresurser samt är skonsamma mot miljön vad avser utsläpp och restprodukter ha mätbara miljömål och löpande kunna verifiera att krav och villkor från samhället uppfylls engagera anställda och entreprenörer i miljöarbetet samt på ett öppet och sakligt sätt kommunicera med kunder och andra intressenter om miljöförhållanden förebygga och begränsa oavsiktliga utsläpp samt i förväg bedöma miljökonsekvenserna av ny eller ändrad verksamhet aktivt deltaga i forsknings- och utvecklingsarbete som rör miljön och den egna verksamheten anpassa miljöarbetet i tillämpliga delar till internationella överenskommelser och branschövergripande principer Organisation och arbete Respektive dotterbolagschef skall säkerställa att koncernens miljöpolicy följs. I stålrörelsen finns på varje ort särskilda avdelningar som samordnar, informerar och ger stöd i miljöarbetet i nära samarbete med produktionsledning och övriga medarbetare. Inom vidareförädlings- och handelsrörelserna bedrivs miljöarbetet oftast i kombination med företagets kvalitetsarbete. Koncernens miljöråd, som består av miljöcheferna i de större dotterbolagen, träffas regelbundet och svarar för samordning inom koncernen och för kontakter med stålbranschen. Miljöarbetet omfattar åtgärder för begränsning av utsläpp till luft och vatten, hushållning med energi och råvaror, hantering och återvinning av restprodukter och kemikalier, riskanalyser samt beredskap mot miljöolyckor. Miljöaspekter beaktas vid om-, ny- eller tillbyggnad i verksamheten. Miljöutbildning av personal sker kontinuerligt i dotterbolagen. En stor del av miljöutbildningen sker i samband med införandet av miljöledningssystem. Under året har ca 500 anställda i SSAB Tunnplåt, SSAB Oxelösund och Tibnor genomgått sådan utbildning. Införandet och arbetet med miljöledningssystem enligt ISO är en viktig del i koncernens miljöarbete. Införandet av certifierade miljöledningssystem kommer att ske vid olika tidpunkter i respektive dotterbolag. SSAB Tunnplåt, Tibnor och SSAB HardTech beräknas certifieras under 2001 medan SSAB Oxelösund beräknas certifieras Miljöledningssystemet integreras vanligtvis i verksamhetens kvalitetsarbete. I framtagandet av ett miljöledningssystem ingår även att ta fram system för miljörelaterade krav på såväl leverantörer som på kunder. Samverkan med intressenter sker bland annat genom möten med representanter för kommuner, länsstyrelser och Naturvårdsverket. För att undersöka miljöeffekter och förändringar i omgivningen runt stålproduktionsanläggningarna genomförs olika typer av undersökningar rörande luft, vatten och deponier. Information i miljöfrågor ges på olika sätt. Den viktigaste informationen återfinns i de miljörapporter som regelbundet inlämnas till Länsstyrelsen och vilka är offentliga handlingar. För informationsgivning används även koncernens hemsida, där miljöinformation finns för både koncernen och dotterbolagen. Information ges vidare i form av olika miljöfoldrar till de boende i respektive närområde. Företrädare för koncernen deltar också som föreläsare vid utbildningar och möten med lokala intressenter. Uppgifter om produkternas miljöegenskaper efterfrågas i ökad utsträckning av kunder och andra intressenter. För att svara upp mot kraven har många produkter miljödeklarerats. Dokumentationen ger kunden möjlighet att värdera stålet även ur miljösynpunkt. Inom koncernen finns ett omfattande nätverk för att följa forskning och utveckling inom miljöområdet. Dotterbolagen deltar aktivt i ett flertal projekt rörande den branschspecifika forskningen bl a inom Jernkontoret och International Iron and Steel Institute men även hos andra institut och högskolor. Vidare finns ett omfattande 8

11 Olympiaden i Sydney gick i miljöns tecken. De hårda miljökrav som uppställts resulterade i att alla utom två av de över 30 nyuppförda arenorna byggdes i stål. Stål är helt återvinningsbart och jämfört med andra material har stål dessutom högre hållfasthet i förhållande till sin vikt, vilket reducerar både material- och energiåtgång. Bilden visar Stadium Australia där friidrott och fotboll avgjordes. kontaktnät med andra företag i branschen såväl i Sverige som internationellt. Stålet ett kretsloppsmaterial Stål är det ledande konstruktionsmaterialet i världen och spelar en väsentlig roll i uppbyggnaden av det moderna samhället. För insamling och återanvändning av stålskrot finns väl utvecklade system i samhället. För närvarande baseras drygt 40 procent av stålproduktionen i världen på sådant återvunnet stålskrot. Stålets speciella egenskaper bidrar till minskad miljöbelastning genom lättare konstruktioner, större lastkapacitet och ökad livslängd. I kombination med väl utbyggda återvinningssystem har stålet därmed de grundläggande förutsättningarna för att passa i ett kretsloppssamhälle. Samhällets utveckling går mot ökade krav på en resurssnålare produktion och användning av material. Detta sammanfaller väl med koncernens strategi att utveckla och tillverka starkare och tåligare stålprodukter. Genom att utnyttja höghållfasta, slitstarka eller korrosionståliga stål kan en stålkonstruktion göras lättare utan att minska dess prestanda, vilket medför att exempelvis nyttolasten i transportfordon kan ökas eller personbilars säkerhet förbättras samtidigt som bränsleförbrukningen kan minskas. Ståltillverkning Ståltillverkningen sker i moderna anläggningar med effektiva processer. Tillverkningen är malmbaserad vilket är en förutsättning för framställning av höghållfasta produkter. Råjärnsproduktionen sker i masugnar och för att utvinna järnet måste en kemisk reduktion ske. Som reduktionsmedel används kol och i processen bildas därför koldioxid som en oundviklig biprodukt. Några alternativa reduktionsmedel som är ekonomiskt försvarbara finns inte idag. Masugnen är den tekniska lösning som i dagsläget har lägst uppkomst av koldioxid per ton producerat råjärn. Energiproduktion De energirika gaser som bildas vid ståltillverkningen och som inte används i den egna processen omvandlas till fjärrvärme och elkraft. De under året tillvaratagna gaserna motsvarade energiinnehållet i kubikmeter eldningsolja. Den producerade fjärrvärmen svarade för mer än 90% av värmebehovet i fjärrvärmenätet inom Luleå och Oxelösunds kommuner och för ca 10% i Borlänge. Den producerade elkraften motsvarade 45% av stålrörelsens totala förbrukning av elkraft. Restprodukter med konkurrenskraftiga egenskaper I koncernens stålproduktion uppkommer 2,1 Mton restprodukter. Det övergripande målet med restprodukthanteringen är att minimera de mängder som deponeras genom att öka den egna återvinningen och söka kommersiell avsättning av restprodukter för återanvändning eller återvinning. SSAB Merox har under många år arbetat med att öka återvinningsgraden samt öka vidareförädlingen av rest- 9

12 produkterna. Idag kan nästan 90% av restprodukterna antingen återanvändas inom den egna verksamheten eller användas bl.a. inom vägbyggnad och till markstabilisering, inom elektronikindustrin samt vid tillverkning av cementråvara. Endast drygt 10% av restprodukterna behöver gå till deponering. Transporter Stålrörelsens transportbehov är redan till stor del anpassat för att ge en låg miljöbelastning. Transporterna av koncernens råvaror sker idag nästan helt med järnväg eller båt. Leveranserna av färdiga stålprodukter från SSAB Tunnplåt och SSAB Oxelösund sker till cirka 85 procent med järnväg eller båt. De omfattande transporterna av stålämnen från koncernens stålverk i Luleå och Oxelösund till bredbandverket i Borlänge sker med järnväg. Möjligheten att utnyttja returkapacitet används i största möjliga utsträckning. Den nya utlastningshamnen i Oxelösund har givit SSAB Tunnplåt möjlighet att utnyttja tomma returvagnar från ämnestransporten för transport av plåt till hamnen för vidare transport med båt. Transporter till kund från SSAB HardTech sker i huvudsak med tåg medan Tibnor och Plannja till stor del levererar med bil. Material- och energibalans Under året tillverkades 3,4 miljoner ton råstål som förädlades till 3,1 miljoner ton färdiga produkter. Figuren nedan visar material- och energibalansen vid tillverkning av kg färdig produkt. Utsläppen från verksamheten var fortsatt på en låg nivå. Diagrammen på vidstående sida visar utsläppen av stoft och svaveldioxid till luft samt av olja och fett till vatten. Miljöhändelser under 2000 Under året fattades beslut om en betydande miljöinvestering för koksverket i Luleå, där en huv kommer att installeras för uppsamling av stoft från koksningsprocessen. Investeringen kommer att minska stoftutsläppen och planeras vara i drift i slutet av I Oxelösund har en kompletterande reningsanläggning byggts vid koksverkets vattenrening. Åtgärden kommer att innebära minskade utsläpp till vatten från den biologiska reningen vid koksverkets biproduktverk. Genomförda undersökningar av metallhalter i mossa visar att metallspridningen i Oxelösunds omgivning minskat sedan den förra undersökningen En nyligen gjord inventering av koncernens verksområden har visat att det inte föreligger något behov av marksanering som är av ekonomisk betydelse. Miljövillkor för verksamheten Miljövillkoren för verksamheten är offentligt prövade. Återkommande prövningar och nya tillstånd har successivt lett till högt ställda miljökrav. Utsläppen kontrolleras genom ett stort antal mätningar. Resultaten är offentliga och delges berörda myndigheter för kontroll. SSAB Tunnplåts verksamhet i Borlänge erhöll under året ett medgivande från Miljödomstolen om tillfällig ökning för delar av produktionen i Borlänge. I samband Stoft 0,34 (0,36) kg SO2 0,41 (0,45) kg NOX 0,45 (0,51) kg CO (1 080) kg Järnråvaror 1580 kg Legeringar och slaggbildare 135 kg Kol 665 kg Energi (olja, el och gasol) 950 kwh Material- och energibalans i stålrörelsen 2000 (1999) per producerat ton färdig produkt Stål kg Restprodukter till återvinning 600 kg, deponering 80 kg Energi för el- och värmeproduktion 800 kwh Suspenderade ämnen 0,080 (0,065) kg Syretärande ämnen 0,048 (0,049) kg Olja och fett 0,009 (0,010) kg 10

13 med miljöprövningen har företaget åtagit sig att utföra en miljökonsekvensbeskrivning för hela verksamheten och inge en ansökan om prövning enligt miljöbalken. Arbetet pågår och ansökan kommer att inlämnas så att ett nytt tillstånd kan föreligga från och med Tillåtna produktionsvolymer SSAB SSAB kton Oxelösund Tunnplåt Koks Råjärn Råstål Varmvalsad plåt Betad plåt Kallvalsad plåt Glödgad plåt 550 Varmförzinkad plåt 340 Aluzinkbelagd plåt 250 Målad plåt 215 Därutöver har Plannja tillstånd för målad plåt med 85 kton och SSAB HardTech för presshärdad plåt med 35 kton per år. målsättningsvärden eller krav på kompletterande utredningar. Utsläppen från verksamheterna är i de flesta fall betydligt lägre än de begränsningsvärden som myndigheterna angivit. Inga gränsvärden har överskridits under året. Koncernens bolag har heller inte haft några miljörelaterade tvister. Koncernen har ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje person samt lagstadgad miljöskadeförsäkring. Miljödomstolen har givit SSAB Tunnplåt tillstånd att under 2001 öka produktionen av glödgad plåt med 50 kton, varmförzinkad plåt med 20 kton och målad plåt med 10 kton. Under 2001 kommer en ansökan att lämnas in om tillstånd för ökad produktion vid enheten i Finspång. Inom koncernen finns totalt mer än 170 villkorspunkter för verksamheten. Merparten av dessa villkor avser produktionen i stålrörelsen. Villkoren som är av olika karaktär anges bland annat som rikt-, gräns- och Stoft Svaveldioxid Olja och fett kg/ton kg/ton kg/ton 0,70 0,70 0,014 0,60 0,60 0,012 0,50 0,50 0,010 0,40 0,40 0,008 0,30 0,30 0,006 0,20 0,20 0,004 0,10 0,10 0,

14 Aktien Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till Mkr fördelat på 112,1 miljoner aktier om nominellt 25 kronor per aktie. Av aktierna är 81,9 miljoner av serie A och 30,2 miljoner av serie B. Samtliga aktier är fria. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Återköp av aktier Med syfte att justera bolagets kapitalstruktur bemyndigade ordinarie bolagsstämma i april 2000 styrelsen att återköpa högst 10% av antalet utestående aktier. Fram till årsskiftet hade 9,6 miljoner aktier (6,6 milj. A-aktier och 3,0 milj. B-aktier) utgörande 8,5% av totalt utestående aktier förvärvats för 824 Mkr. Antalet aktier med avdrag för förvärvade egna aktier uppgick därmed vid utgången av året till 102,5 miljoner. Genomsnittligt antal aktier under året var 108,8 miljoner. Återköpen fortsatte under inledningen av 2001 och uppgick per den 15 mars till 11,2 miljoner aktier utgörande 10% av totalt utestående aktier. Utdelning Utdelningen skall anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30 50% av vinsten efter skatt. För verksamhetsåret 2000 föreslås utdelningen uppgå till 5,00 (4,50) kronor per aktie, dvs 40% av vinsten per aktie. Sedan börsintroduktionen 1989 har därmed utdelningen i genomsnitt motsvarat 35% av vinsten efter skatt. 0 Kursutvecklingen A-aktier B-aktier Lägst/högst Affärsvärldens Generalindex Antal omsatta aktier per månad Kr Milj SSAB på börsen Aktierna noteras sedan 1989 på Stockholms Fondbörs A-lista. Sedan 1994 noteras de bland mest omsatta aktier. En börspost utgörs av 200 aktier. Sedan våren 1994 har OM ställt ut köp- och säljoptioner på aktierna. Under året omsattes aktier för ca Mkr (varav återköpen svarade för 14%). Handel i aktierna förekom samtliga börsdagar och uppgick i genomsnitt till ca 25 Mkr per dag. Omsatta aktier motsvarade knappt 60% av de utestående aktierna och motsvarade 0,1% av den totala omsättningen på Stockholms Fondbörs A-lista. Omsättningen per månad de senaste fem åren för aktier av serie A respektive B framgår av vidstående diagram. A-aktien har under året handlats som lägst till 70,50 kronor och som högst till 141,00 kronor. Vid årsskiftet var börsvärdet beräknat på utestående aktier ca (14 500) Mkr. Ägarstruktur Robur aktiefonder var vid årsskiftet den kapitalmässigt störste ägaren följd av Industrivärden, LKAB och AMF Pension. Handelsbanken fonder har minskat sin ägarandel under året. Antalet aktieägare minskade under året med 1% och uppgick vid årets slut till knappt Härav äger aktieägare aktier eller mindre. De tio största institutionella ägarna äger knappt 50% av antalet aktier. 12

15 Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande Förändring av Förändring av aktie- Aktiekapital År antalet aktier Antal aktier kapitalet (Mkr) (Mkr) 1989 Konvertering Konvertering Split 4: Inlösen Data per aktie Börskurs 31 dec, A fria, kr 113,50 130,00 77,50 132,00 90,00 Vinst, kr 1 11,60 10,40 8,20 2,50 12,00 Vinstmultipel, P/E 9,8 12,5 9,5 52,8 7,5 Kassaflöde, kr 1 10,75 1,90 5,05 3,90 3,75 Eget kapital, kr 2 93,50 100,00 88,70 86,50 94,50 Utdelning, kr 3 4,00 4,00 4,50 4,50 5,00 Direktavkastning, % 3,5 3,5 5,8 3,4 5,6 1 Genomsnittligt antal aktier under 2000 uppgick till 108,8 miljoner. 2 Antal utestående aktier per 31 december 2000 uppgick till 102,5 miljoner. 3 Enligt styrelsens förslag för verksamhetsåret Analyser Under 2000 har bl a nedanstående banker och fondkommissionärer publicerat analyser av SSAB: Alfred Berg Carnegie Commerzbank Den Danske Bank Deutsche Morgan Grenfell Enskilda Handelsbanken Kleinwort Benson Merill Lynch Nordiska Fondkommission Salomon Smith Barney Société General Swedbank Största aktieägare Andel i % av: kapital röster Robur aktiefonder 13,1 9,3 Industrivärden 11,8 15,4 LKAB 4,7 6,2 AMF Pension 4,4 5,7 Skandia 3,8 3,5 Handelsbanken fonder 3,2 2,8 Alecta 3,0 1,3 Första AP-fonden 2,0 2,0 Andra AP-fonden 2,0 2,0 Tredje AP-fonden 2,0 2,0 Fjärde AP-fonden 2,0 2,0 Länsförsäkringar / Wasa 1,7 1,7 SEB fonder 1,4 1,8 Utländska ägare 13,1 14,5 Övriga 31,8 29,8 Summa 100,0 100,0 Aktiefördelning Aktieinnehav Antal i % av alla aktieägare i % av aktiekapitalet ,9 7, ,5 2, ,0 3, ,6 1, ,6 3, ,1 3, ,3 77,9 Totalt ,0 100,0 Tabellerna över största aktieägare och aktiefördelning är baserad på uppgifter från VPC per den 2 januari 2001 och exkluderar av SSAB återköpta aktier. 13

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernöversikt Internationell överblick Enligt IISIs (International Iron and Steel Institute) bedömning ökade stålkonsumtionen i världen med 8% till en ny rekordnivå, 770 Mton. Stålkonsumtionen har ökat på samtliga större marknader. I EU ökade konsumtionen med 4% och i Nordamerika med 5%. Tillväxten i Asien fortsatte och stålförbrukningen i Korea ökade med 14% och i Japan med 10%. I Kina som fortsatt är världens största stålmarknad ökade förbrukningen med 8% och dess andel av världsmarknaden ligger kvar på nästan 20%. Ståkonsumtionen i de forna sovjetrepublikerna minskade kraftigt i slutet av 1980-talet och har sedan legat kvar på en låg nivå. Under 2000 ökade dock stålkonsumtionen med drygt 20%. Stålkonsumtion Mton Förändr % EU Övriga Europa Fd Sovjetrepubliker Nordamerika Japan Kina Korea Övriga Asien Övriga länder Totalt Källa: IISI Kapacitetsutnyttjandet i stålindustrin var generellt sett högt och stålproduktionen i världen ökade med 7%. Under hösten sjönk dock kapacitetsutnyttjandet i USAs stålindustri i takt med en försvagad inhemsk stålefterfrågan. Handelsströmmarna av stål var likartade som under Japan, Ryssland och Ukraina var fortsatt stora nettoexportörer av stål medan USA och Kina fortsatt var de största nettoimportörerna. Importen av stål i USA minskade under andra halvåret men uppgick ändå till 34 Mton. I EU var liksom 1999 exporten av stål ungefär lika stor som importen. Europamarknaden Stålefterfrågan i Europa började öka under hösten 1999 efter en relativt kort nedgångsfas. Uppgången startade från en högre nivå än tidigare men blev svagare än i tidigare uppgångsfaser under det senaste decenniet. Mot slutet av året började dock efterfrågan plana ut men på en högre nivå än som tidigare uppnåtts. Stålkonsumtionen blev därigenom sammanlagt 4% högre än under Under första halvåret ökade leveranstiderna för tunnplåt markant på marknaden, vilket möjliggjorde successiva prishöjningar. Efter sommaren blev dock leveranstiderna åter normala och priserna stabiliserades. Grovplåt låg senare i konjunkturuppgången och priserna för ordinär grovplåt kunde först börja höjas runt halvårsskiftet. Svenska marknaden Stålförbrukningen i Sverige bedöms ha ökat med ca 5%. Efterfrågan på tunnplåt har ökat till drygt kton och förbrukningen av grovplåt har ökat till ca 200 kton. Koncernens marknadsandelar för tunn- och grovplåt uppgick till ca 50%. Råstålsproduktion Västeuropa Nordamerika Stålkonsumtion i USA Stålkonsumtion i Västeuropa Östeuropa inkl. Sovjet Asien Övriga världen Mton Mton Mton

17 Försäljning Priserna på tunnplåt steg under årets tre första kvartal och stabiliserades sedan under sista kvartalet. För den ordinära grovplåten var priserna oförändrade under det första halvåret men steg därefter. Priserna på kylda stål, som inte drabbades av den allmänna nedgången under , höll sig även under 2000 på en stabil nivå. Koncernens stålpriser i svenska kronor blev därmed i genomsnitt 13% högre än under Prisutvecklingen i svenska kronor framgår av nedanstående diagram. Leveranserna från stålrörelsen ökade med 5% och uppgick till (2 681) kton. Tillväxten inom höghållfast tunnplåt var fortsatt stark och leveranserna ökade med 13%. Speciellt god tillväxt noterades för extra och ultra höghållfast tunnplåt där leveranserna ökade med 30%. Leveranserna av kylda stål begränsades av tillgänglig härdverkskapacitet men kunde ändå ökas med drygt 10%. Sammantaget ökade därigenom leveranserna av dessa specialprodukter med 12%. Försäljningen av specialprodukter uppgick därmed till ca Mkr och utgjorde 42 (40)% av stålrörelsens leveranser. Efterfrågan från den svenska marknaden låg kvar på den höga nivå som uppnåddes under hösten I stålrörelsen ökade leveranserna till svenska kunder med 14% och i den Sverigeberoende handelsrörelsen med 7%. Sammantaget ökade koncernens försäljning med 15% till (16 807) Mkr. Högre priser bidrog med 9 och högre volymer med 6 procentenheter. Försäljningen per verksamhetsområde framgår av vidstående tabell. Försäljning per verksamhetsområde Mkr 1999 % 2000 % Stålrörelse Vidareförädling Handelsrörelse Koncernjustering Summa Trots ökade leveranser till den svenska marknaden var stålrörelsens exportandel mätt i volym i stort sett oförändrad knappt 65%. För koncernen i sin helhet var exportandelen också oförändrad 51%, som framgår av följande tabell över försäljningen per geografisk region. Försäljning per region Mkr 1999 % 2000 % Sverige Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Italien Benelux Övriga EU Nordamerika Övriga marknader Summa Kostnadsstruktur och kostnadsutveckling Kostnaderna i rörelsen ökade till (16 290) Mkr. Därav utgjorde (4 213) Mkr inköp av produkter för Stålkonsumtion i Sverige Stålkonsumtion i Sverige Rullande 12 månader Prisutveckling Index 100 = 1988 kv kton kton Index

18 försäljning, vilka huvudsakligen säljs av koncernens handelsföretag Tibnor. Den resterande kostnadsmassan på (12 077) Mkr utgörs av tillverkningskostnader, avskrivningar samt kostnader för insatsvaror och energi. Tillverkningskostnaderna består huvudsakligen av kostnader för den egna personalen samt för köpta tjänster. Dessa kostnader är lönerelaterade. Produktionen i bredbandverket i Borlänge har varit stabil under året medan störningar och flaskhalsar i kvartovalsverket i Oxelösund medfört produktionsbortfall. Råstålsproduktionen begränsades till följd av ett förlängt sommarstopp i Luleå då en ny masugn byggdes. Produktiviteten i stålrörelsen uppgick till oförändrat 3,5 mantimmar per ton råstål. Räknat på färdiga produkter ökade produktiviteten med 2%. Tillverkningskostnaderna ökade med 6% främst till följd av den högre verksamhetsvolymen men även till följd av ökade underhållsinsatser i stålrörelsen. De fortsatt stora investeringarna inom stålrörelsen medförde att avskrivningarna ökade till 1131 (1 077) Mkr. Vid tillverkning av tunn- och grovplåt är ungefär hälften av kostnaderna hänförliga till insatsvaror. Avtal om priser och leveranser för malm och kol träffas årsvis i början av året. Legeringsämnen däremot köps normalt kvartalsvis. Insatsvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Kol och malm är de dominerande insatsvarorna. Kostnaden för malm och legeringar ökade med 15%. Prisökningen i kolavtalen var i svenska kronor räknat knappt 9%, men eftersom kolavtalen gäller från den 1 april fick prisändringarna fullt genomslag först under andra halvåret. Kostnaden för kol var därför sammantaget oförändrad jämfört med Koncernens kostnadsstruktur framgår av nedanstående diagram. Energi Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste insatsvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också merparten ca 85% av energin till stålrörelsen. I övrigt tillförs energi genom el, olja och gasol. Totalt förbrukade stålrörelsen 1455 GWh elenergi och 1475 GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bl a el i det hälftenägda energibolaget Lulekraft och i kraftverket OK3 i Oxelösund. Under året producerade dessa anläggningar 641 (701) GWh el som användes i stålrörelsen. Sammantaget ökade kostnaden för energi (exkl kol) till följd av ökade priser på olja och gasol till 981 (771) Mkr. I kostnaden ingick 104 (71) Mkr i form av olika skatter. Informationsteknologi IT IT utnyttjas i stor omfattning såväl inom processtyrning och produktutveckling som inom administrativa processer. Övervakning och kontroll i ståltillverkning och valsning görs från kontrollrum med hjälp av avancerade program och kraftfulla datorer. Simuleringar av förlopp kan exempelvis göras på en bråkdel av den tid som tidigare togs i anspråk i de olika produktionslinjerna. Produktutveckling och konstruktion görs med hjälp Kostnadsstruktur Försäljning Råstålsproduktion Avskrivningar 6% Råvaror 25% Energi 5% Köpta produkter 26% Förädlingskostnader 38% Mkr kton

19 av bl a CAD/CAM. Inom exempelvis SSAB HardTech konstrueras säkerhetsdetaljer till bilar med tredimensionella CAD-program och krockförlopp testas med avancerade Finita Element Metods-program. Kundkontakter sker i ökande utsträckning med hjälp av IT. Tibnor har inom sin Industrivaruhusrörelse under året öppnat en Webbutik där kunderna kan beställa artiklar ur hela det lagerhållna sortimentet. Inom administrationen har en anpassning till ny teknologi skett successivt. Under året genomförde Tibnor ett releasebyte avseende sitt affärssystem (SAP R3) och Plannja införde vid årsskiftet 2000/2001 ett nytt affärssystem (ASW). Koncernens kostnader för utveckling och underhåll av system uppgick till 115 Mkr och för drift av IT-systemen till cirka 120 Mkr. Poster av engångskaraktär Koncernens andel av SPPs överskottsmedel uppgick till 734 Mkr. Baserat på SPPs regelverk bedöms utbetalningarna av dessa komma att ske under drygt 6 år. Nuvärdet av utbetalningarna uppgår till 636 Mkr och redovisas som en övrig rörelseintäkt. Skattemyndigheten har efter genomförd punktskatterevision fastslagit att energiskatt skall utgå på vissa restprodukter (energirika gaser) som uppkommer i metallurgiproduktionen. I stort sett hela effekten av detta beslut uppkommer i metallurgin i Oxelösund där energiskatten därmed ökar med drygt 10 Mkr per år. Beslutet gäller tiden fr o m I rörelseresultatet ingår därför även energiskatter avseende åren med 49 Mkr. Taxeringsbeslutet har överklagats. Sammantaget uppgick därför poster av engångskaraktär till 587 (45) Mkr. Resultat Mkr Försäljning SPP-överskott 636 Kostnader Avskrivningar Intressebolag Rörelseresultat Finansnetto Resultat Rörelseresultatet var Mkr bättre än 1999 och uppgick till (542) Mkr. I rörelseresultatet ingår poster av engångskaraktär med 587 (45) Mkr. Som framgår av tabellen nedan bidrog förbättrade marginaler inom stålrörelsen samt högre volymer inom såväl stålrörelsen som handels- och vidareförädlingsrörelserna med Mkr medan högre förädlingskostnader och avskrivningar försämrade rörelseresultatet med 390 Mkr. Förändring av rörelseresultatet Mkr Stålrörelsen Förbättrade marginaler Högre volymer Handels- och vidareförädlingsrörelserna Högre volymer Ökade förädlingskostnader 335 Ökade avskrivningar 54 Poster av engångskaraktär Övrigt 58 Förändring av rörelseresultat Plåtproduktion Resultat efter finansnetto Rullande 12 månader Valutaflöden Tunnplåt Grovplåt SPP-överskott Inflöde Utflöde Mkr kton Mkr USD EUR DKK GBP NOK Övriga

20 I förädlingskostnaderna ingår kostnader på 94 (5) Mkr för vinstandelssystemet inom koncernen. En ökad nettoskuldsättning medförde att finansnettot försämrades till 92 ( 75) Mkr. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättrades därför med Mkr till (467) Mkr. Lönsamhet och soliditet Resultatförbättringen ledde till att räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt ökade till 15 (5)% och på eget kapital efter skatt till 14 (3)%. Rensat från effekten av SPPs överskottsmedel uppgick räntabiliteten till 11% respektive 9%. Räntabiliteten på eget kapital efter skatt i förhållande till lönsamhetsmålet framgår av nedanstående diagram. Soliditeten minskade efter återköp av egna aktier till 50 (56)%. Utdelning Utdelningen föreslås uppgå till 5,00 (4,50) kr per aktie motsvarande 504 (504) Mkr. Återköpta aktier är ej berättigade till utdelning. Valutarisker Försäljningen på exportmarknaderna sker huvudsakligen i lokala valutor. Exportförsäljningen skapar därför valutainflöden i europeiska valutor samt i USD. Inköp av främst malm och kol sker i USD. Därtill kommer valutautflöden till följd av större investeringsupphandlingar, vilka till viss del sker i främmande valutor, främst Euro-valutor. Sammantaget innebär detta att koncernen har ett nettoinflöde av samtliga valutor förutom USD. Nettoinflödet av främmande valutor ökade till (4 100) Mkr. Koncernens väsentligaste valutaflöden framgår av diagram på föregående sida. Valutariskerna hanteras av koncernens internbank SSAB Finans. Dotterbolagen terminssäkrar sina kontrakterade valutaflöden hos internbanken. I den mån dessa inte kan matchas mot andra valutaflöden avtäcker SSAB Finans valutariskerna främst genom terminskontrakt. Eftersom stålrörelsens orderstock normalt endast motsvarar sex sju veckors produktion innebär detta att förändrade valutarelationer relativt snabbt påverkar koncernens resultat. Förändringar av valutarelationerna mellan 1999 och 2000 medförde en negativ resultateffekt på ca 300 Mkr. Skatt Årets skatt på 517 (177) Mkr består av inkomstskatter på 515 (98) Mkr, latent skatt på 1 (76) Mkr samt andel av intressebolagens skatter på 1 (3) Mkr. Årets skattekostnad har reducerats genom att en ackumulerad skattefordran, uppkommen genom att förlustavdrag från verksamhet i USA när verksamheten nu bedöms gå med vinst, tagits upp till sitt fulla värde. Detta har minskat den latenta skattekostnaden med 36 Mkr. Den effektiva skattesatsen för koncernen uppgick till 28 (38)%. Investeringar 1998 fattades beslut att bygga en ny större masugn i Luleå som skulle ersätta befintliga två mindre masugnar. Masugnen byggdes på fundamentet till den större av de befintliga masugnarna. På så vis kunde stora delar Räntabilitet på eget kapital efter skatt Investeringar i anläggningar samt avskrivningar Kassaflöde Lönsamhetsmål % Avskrivningar Mkr Mkr

Verksamheten i siffror

Verksamheten i siffror Verksamheten i siffror 1998 1999 2000 2001 2002 Försäljning (Mkr) 17 835 16 807 19 271 19 682 19 271 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 424 467 1 870 913 816 Investeringar i anläggningar (Mkr) 2 035 1

Läs mer

Bokslutskommuniké 2000

Bokslutskommuniké 2000 1 Bokslutskommuniké 2000 Vinsten efter finansnetto rensat från poster av engångskaraktär förbättrades med 861 Mkr till 1 283 (422) Mkr. Inklusive poster av engångskaraktär på 587 (45) Mkr uppgick resultatet

Läs mer

Bokslutskommuniké 1998

Bokslutskommuniké 1998 1 Bokslutskommuniké 1998 Resultatet efter finansnetto minskade 25% till 1424 (1906). Svag orderingång och fortsatt press på priserna medförde att resultatet under sista kvartalet var drygt 400 sämre än

Läs mer

Rapport för första kvartalet 2001

Rapport för första kvartalet 2001 1 Rapport för första kvartalet 21 Resultatet efter finansnetto var ungefär oförändrat och uppgick till 465 (478). Förädlingskostnaderna minskade jämfört med föregående kvartal men kostnaden för malm och

Läs mer

Fallande stålpriser medförde försämrat resultat

Fallande stålpriser medförde försämrat resultat 1 Fallande stålpriser medförde försämrat resultat SSAB redovisade idag sitt bokslut för första kvartalet. Resultatet sjönk med 569 Mkr till 108 (677) Mkr. - Stålpriserna har fortsatt att falla under första

Läs mer

Innehåll. Förvaltningsberättelse. Koncernens och moderbolagets redovisning

Innehåll. Förvaltningsberättelse. Koncernens och moderbolagets redovisning Årsredovisning 1999 Stål är det ledande konstruktionsmaterialet i världen. Enda verkliga konkurrenten till stål är ett ännu bättre stål. SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet

Läs mer

Innehåll. Förvaltningsberättelse. Koncernens och moderbolagets redovisning

Innehåll. Förvaltningsberättelse. Koncernens och moderbolagets redovisning Årsredovisning 2001 SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka skapar ett väsentligt mervärde.

Läs mer

SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr 556016 3429. Bolagsstämma. Nomineringskommitté. Utdelning. Ekonomisk information

SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr 556016 3429. Bolagsstämma. Nomineringskommitté. Utdelning. Ekonomisk information Årsredovisning 2002 SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka skapar ett väsentligt mervärde.

Läs mer

Bokslutskommuniké 2001 och delårsrapport för fjärde kvartalet

Bokslutskommuniké 2001 och delårsrapport för fjärde kvartalet 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké och delårsrapport för fjärde kvartalet Rörelseresultatet för, 787 MSEK, var bättre än. Kvartalets försäljning steg totalt med 4 procent, men resultatet försvagades. Förvärv

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2000

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2000 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2000 Sammanfattning * Resultatet efter finansiella poster uppgick till 4 317 (motsvarande period 1999: 1 778) Mkr. Resultatet för tredje kvartalet var 2 508 (andra kvartalet:

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997. Sammanfattning

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997. Sammanfattning 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ - VERKSAMHETSÅRET 1997 Sammanfattning Enligt preliminär statistik för 1997 ökade råstålsproduktionen i världen med 6 % jämfört med föregående år. LKABs leveranser av förädlade järnmalmsprodukter

Läs mer

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3).

Kv 3. VBG AB Delå rsrapport januari september 2004. Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens omsättning ökade med 13% till 446,2 MSEK (395,3). Koncernens rörelseresultat före omstruktureringskostnader ökade med 28% till 41,6 MSEK (32,4). Koncernens resultat före skatt ökade med 13%

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 1 BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 1996 Sammandrag Efterfrågan på Gevekos viktigaste marknader minskade under 1996. Koncernens fakturering minskade med 13% till 856 (982) Mkr. Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar

Läs mer

Årsstämma 2014. Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef. Stockholm 9 april 2014

Årsstämma 2014. Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef. Stockholm 9 april 2014 Årsstämma 2014 Martin Lindqvist verkställande direktör och koncernchef Stockholm 9 april 2014 2013 i korthet 2013 var ett fortsatt utmanande år för stålindustrin och för SSAB. Året kännetecknades av svag

Läs mer

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000

SECO TOOLS AB. Bokslutskommuniké 2000 1 SECO TOOLS AB Bokslutskommuniké 2000 Årets rörelseresultat är det bästa i Secos historia, 778 MSEK (572). Efterfrågetrenden i Europa fortsatt positiv, men successiv avmattning i USA. Satsningar i Asien

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr 556016 3429. Bolagsstämma. Nomineringskommitté. Utdelning. Ekonomisk information

SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr 556016 3429. Bolagsstämma. Nomineringskommitté. Utdelning. Ekonomisk information Årsredovisning 2003 SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka skapar ett väsentligt mervärde.

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT. Resultatet efter finansiella poster för halvåret uppgick till MSEK (2.132), en ökning med 56 procent.

HALVÅRSRAPPORT. Resultatet efter finansiella poster för halvåret uppgick till MSEK (2.132), en ökning med 56 procent. HALVÅRSRAPPORT 2001-12-01--2002-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 24.706 (21.391), en ökning med 15 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 12 procent. Omsättningen för andra

Läs mer

Delårsrapport perioden januari mars 2007. Diadrom Holding AB (publ) Första kvartalet 2007. Perioden i sammandrag. Affärsområdet Diagnostik

Delårsrapport perioden januari mars 2007. Diadrom Holding AB (publ) Första kvartalet 2007. Perioden i sammandrag. Affärsområdet Diagnostik Göteborg 2007-05-21 Delårsrapport perioden januari mars 2007 Första kvartalet 2007 Omsättningen under de första tre månaderna 2007 ökade med 61 procent till 7,4 (4,6) Mkr, en ökning med 2,8 Mkr. Rörelseresultatet

Läs mer

1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt

1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt Aktiespararna Borlänge Martin Lindqvist 1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt 0 SSAB i kort Ledande global leverantör av avancerade höghållfasta stål Nordens största aktör inom tunnplåt Välinvesterade verksamheter

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 2002-12-01--2003-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 27.025 (24.706), en ökning med 9 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 12 procent. Resultatet efter finansiella

Läs mer

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002

Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september 2002 Delårsrapport för Cloetta Fazer-koncernen januari-september Resultatet efter finansiella poster blev 256 (411) I föregående års resultat ingick reavinster från avyttring av affärsområde Handel med 170

Läs mer

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag

HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 KONCERNEN. Utvecklingen i sammandrag HÖGANÄS AB (publ) Org. Nr 556005-0121 DELÅRSRAPPORT JANUARI MARS 2005 Utvecklingen i sammandrag Nettoomsättning 1 095 Mkr +5% Resultat efter skatt 106 Mkr -5% Vinst per aktie 3,10 Kr (3,30) Resultat före

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 2000-12-01--2001-05-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 21.391 (MSEK 17.242), en ökning med 24 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 17 procent. God försäljningsutveckling

Läs mer

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000

Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september 2000 Orc Software AB Delårsrapport 1 januari-30 september Omsättningen ökade under januari-september med 62 procent till 90 (56) miljoner kronor. Rörelseresultatet steg med 72 procent till 36 (21) miljoner

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ ( )

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ ( ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ (1998-12-01 -- 1999-11-30) H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 32.977 (MSEK 26.650), en ökning med 24% jämfört med föregående år Försäljningen i jämförbara butiker ökade på samtliga

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT

HALVÅRSRAPPORT HALVÅRSRAPPORT 1999-12-01--2000-05-31 Koncernens försäljning uppgick till MSEK 17.242 (MSEK 15.683), en ökning med 10%. Justerat för valutakursförändringar blev ökningen 16%. Resultatet efter finansiella

Läs mer

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr Delårsrapport januari - september 2001 för koncernen

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr Delårsrapport januari - september 2001 för koncernen DELÅRSRAPPORT JANUARI - SEPTEMBER 2001 SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr 556052-4984 Delårsrapport januari - september 2001 för koncernen Omsättning/Marknad Omsättningen uppgick till 246,9 Mkr (236,4),

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER

DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER 2002-12-01--2003-08-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 40.235 (37.369), en ökning med 8 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 10 procent. Resultatet

Läs mer

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012

Ökad orderingång noteras. Perioden oktober-december. Perioden januari december. Vd:s kommentar. Bokslutskommuniké 2012 Ökad orderingång noteras Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 58,2 MSEK (60,4), vilket motsvarar en minskning med -3 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (6,2) vilket ger en rörelsemarginal

Läs mer

Globalt ledarskap och en stark organisation

Globalt ledarskap och en stark organisation Vår vision Tillsammans med våra kunder kommer vi att gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål Globalt ledarskap och en stark

Läs mer

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december

Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014. Perioden oktober-december. Perioden januari december Stark tillväxt och god rörelsemarginal under 2014 Perioden oktober-december Omsättningen uppgick till 79,0 MSEK (70,3), vilket motsvarar en tillväxt med 12,4 % Rörelseresultatet uppgick till 7,5 MSEK (8,2)

Läs mer

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ)

Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 Delårsrapport Q1 2010 MedCore AB (publ) Januari mars 2010 Nettoomsättningen uppgick till 14,9 (12,4) MSEK +20% EBITDA 0,6 (0,2) MSEK Resultat efter skatt uppgick till

Läs mer

Scandinavian PC Systems AB (publ) (SPCS)

Scandinavian PC Systems AB (publ) (SPCS) (SPCS) Bokslutskommuniké 1 januari 31 december 1998 Nettoomsättningen ökade med 25 procent och uppgick till 158,8 (127,3) Mkr. Resultat efter finansiella poster på 14,0 (24,2) Mkr. Resultat i fjärde kvartalet

Läs mer

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Bokslutskommuniké för 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(8) STARK VINSTÖKNING OCH FORTSATT FRAMTIDA TILLVÄXT I HOIST Resultatet före skatt redovisas till 33,0 Mkr (8,2) motsvarande

Läs mer

Bokslutskommuniké Januari - december 1998

Bokslutskommuniké Januari - december 1998 Sidan 1 av 4 Bokslutskommuniké Januari - december 1998 Framgångsrik omstrukturering har gett önskad effekt Fördubblade intäkter och kraftigt förbättrat resultat Rörelseintäkterna ökade med 100 procent

Läs mer

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2001

BOKSLUTSKOMMUNIKÉ 2001 INVESTMENT AB LATOUR (publ) BOKSLUTSKOMMUNIKÉ * Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 987 (1 029) Mkr. * Latour-aktiens substansvärde uppgick den 31 december till 249 (237) kronor.

Läs mer

Innehåll. Förvaltningsberättelse. Koncernens och moderbolagets redovisning. 2 Verksamheten 4 Koncernchefens kommentar 6 SSAB och miljön

Innehåll. Förvaltningsberättelse. Koncernens och moderbolagets redovisning. 2 Verksamheten 4 Koncernchefens kommentar 6 SSAB och miljön Årsredovisning 1997 Stål är det i särklass mest använda konstruktionsmaterialet i världen. Enda verkliga konkurrenten till stål är ett ännu bättre stål. SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag

Läs mer

All Cards Service Center - ACSC - AB (publ) Bokslutskommuniké 2006

All Cards Service Center - ACSC - AB (publ) Bokslutskommuniké 2006 ACSC-koncernen är ett fullserviceföretag i plastkortsbranschen. 2007-02-21 All Cards Service Center - ACSC - AB (publ) Bokslutskommuniké 2006 Rörelsens intäkter uppgick till 245,3 (264,9) Mkr, en minskning

Läs mer

Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ), januari-mars 2012 First North:FIRE

Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ), januari-mars 2012 First North:FIRE Pressmeddelande Delårsrapport FIREFLY AB (publ), januari-mars 2012 First North:FIRE Orderingången ökade med 11 % till 23,3 mkr (21,0 mkr) Orderstocken ökade med 23 % till 21,7 mkr (17,6 mkr) Omsättningen

Läs mer

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november

VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november VD ERIK STRAND KOMMENTERAR POOLIAS TREDJE KVARTAL Pressinformation den 5 november Poolia AB Poolia har halverat förlusttakten från föregående år. Det förbättrade rörelseresultatet visar att koncernens

Läs mer

Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998

Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998 Delårsrapport 1 januari - 30 september 1998 Börsportföljens värde ökade med två procent per den 30 oktober medan generalindex var oförändrat. Substansvärdet per aktie och KVB 1 den 30 oktober uppgick till

Läs mer

Kvartalets resultat efter finansnetto uppgick till 1198 (1280) Mkr.

Kvartalets resultat efter finansnetto uppgick till 1198 (1280) Mkr. 1 Bokslutskommuniké 2005 Försäljningen under året ökade med 17% till 27804 (23712). Resultatet efter skatt uppgick till 4068 (2710) motsvarande en vinst per aktie på 42,21 (26,32) kronor. Kvartalets resultat

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Olof Faxander, VD & Koncernchef

Olof Faxander, VD & Koncernchef Årsstämma 2010 Olof Faxander, VD & Koncernchef 2009 Ett turbulent stålår Efter en exceptionellt svag marknad under första halvåret, skedde en viss återhämtning under slutet av året Under en stor del av

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2006-01-01-- 2006-06-30

Delårsrapport för perioden 2006-01-01-- 2006-06-30 1 (8) Duni AB Delårsrapport för perioden 2006-01-01-- 2006-06-30 Koncernen i sammanfattning mkr Jan juni Juli 2005- Helår 2006 2005 juni 2006 2005 Nettoomsättning 3.119 2.642 6.441 5.964 Rörelseresultat

Läs mer

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr

SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr DELÅRSRAPPORT JANUARI - JUNI 2002 SVEDBERGS I DALSTORP AB, (publ) org nr 556052-4984 Delårsrapport januari - juni 2002 Försäljningen uppgick till 176,1 Mkr (169,3) Resultatet efter finansiella poster uppgick

Läs mer

1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - mars år 2007 * Kvartalet visade en stark tillväxt. Nettoomsättningen ökade med 11 procent i fast valuta och 6 procent i SEK till 1 508 MSEK (1 416). * Rörelseresultatet

Läs mer

Kvartal Januari-juni Mkr

Kvartal Januari-juni Mkr DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2002 Kvartal Januari-juni Mkr 2-02 1-02 2002 2001 Nettoomsättning 4 027 3 938 7 965 8 213 Rörelseresultat 616 743 1 359 1 366 Resultat efter finansiella poster 572 705 1 277

Läs mer

H & M HENNES & MAURITZ AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ

H & M HENNES & MAURITZ AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ H & M HENNES & MAURITZ AB BOKSLUTSKOMMUNIKÉ (2000-12-01 -- 2001-11-30) Koncernens omsättning för verksamhetsåret uppgick till MSEK 46.528 (35.876) inkl moms, en ökning med 30 procent jämfört med föregående

Läs mer

SKF rapporterar ett starkt kassaflöde efter investeringar före finansiering för årets första sex månader. Kassaflödet uppgick till 845 Mkr (-697).

SKF rapporterar ett starkt kassaflöde efter investeringar före finansiering för årets första sex månader. Kassaflödet uppgick till 845 Mkr (-697). Press release SKF - Halvårsrapport 1999 Förbättringen fortsätter för SKF SKFs resultatförbättring fortsätter. Rörelsemarginalen för första halvåret 1999 uppgick till 5.3%. Under andra kvartalet var den

Läs mer

SSAB Oxelösund. Klas Lundbergh, miljöchef. SSAB Oxelösund företagspresentation. Editor: Klas Lundbergh okt Page 1

SSAB Oxelösund. Klas Lundbergh, miljöchef. SSAB Oxelösund företagspresentation. Editor: Klas Lundbergh okt Page 1 SSAB Oxelösund Klas Lundbergh, miljöchef Editor: Klas Lundbergh okt. 2007. Page 1 Division Grovplåt Kort historik 1920 1940 1960 1980 2000 Fas 1 Tackjärn Fas 2 Fartygsplåt Fas 3 - Nischaktör Fas 4 Global

Läs mer

S Delårsrapport Januari Juni 2003

S Delårsrapport Januari Juni 2003 S 2003 Delårsrapport Januari Juni 2003 Delårsrapport Resultatet efter finansiella poster uppgick till 28,1 MSEK (19,4) Substansvärdet den 30 juni var 152 kronor (270) Substansvärdet den 18 augusti är 167

Läs mer

Bokslutskommuniké

Bokslutskommuniké 1(5) Bokslutskommuniké 2003-12-31 Nettoomsättningen uppgick till 41,0 (55,8) mkr Resultat efter skatt uppgick till -8,2 (-5,5) mkr Resultat per aktie uppgick till -2,60 (-1,74) kr Likvida medel inkl. kortfristiga

Läs mer

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 juni)

Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 juni) Sign On i Stockholm AB (publ) Delårsrapport (1 januari 30 juni) NETTOOMSÄTTNING FÖR ANDRA KVARTALET 4,4 MKR (3,0 MKR) EN ÖKNING MED 46,7% JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR. NETTOOMSÄTTNING FÖR HALVÅRET 9,5 MKR

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2002

DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER 2002 INVESTMENT AB LATOUR (publ) DELÅRSRAPPORT 1 JANUARI 30 SEPTEMBER * Koncernens resultat efter finansiella poster uppgick till 445 (693) Mkr. * Latour-aktiens substansvärde uppgick den 30 september till

Läs mer

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010

Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Halvårsrapport 1 januari 30 juni 2010 Fortsatt god tillväxt JANUARI JUNI (Jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade till 19,5 (16,5) MSEK. Rörelseresultatet (EBITDA) uppgick till

Läs mer

SWECO AB (publ) delårsrapport januari - juni 2000

SWECO AB (publ) delårsrapport januari - juni 2000 SWECO AB (publ) delårsrapport januari - juni 2000 Nettoomsättningen ökade med 5 % till 881 Mkr (843) Resultatet i konsultverksamheten ökade med 37 % och uppgick till 37,5 Mkr (27,3) Återföring av pensionsmedel

Läs mer

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999

HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 HUMLEGÅRDEN FASTIGHETER AB DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 1999 PERIODEN I SAMMANDRAG Fortsatt stark hyresmarknad för kommersiella lokaler i Stockholm. Periodens hyresintäkter ökade till 72,9 miljoner kronor

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2003

DELÅRSRAPPORT JANUARI-MARS 2003 Feelgood är ett av Sveriges ledande hälsoföretag och finns etablerat på 52 platser. Antalet årsanställda uppgår till ca 640. Feelgoods affärsidé är att genom friska idéer förbättra företags och organisationers

Läs mer

Industrikonjunkturen var fortsatt dämpad i Europa och USA under perioden.

Industrikonjunkturen var fortsatt dämpad i Europa och USA under perioden. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Faktureringen i kvartalet minskade med 6 procent jämfört med föregående år och rörelsemarginalen uppgick till 14,0 procent (16,4). Förbättrat operativt

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2015

Delårsrapport januari - mars 2015 Första kvartalet - 2015 Delårsrapport januari - mars 2015 Orderingång 976,1 (983,3) Mkr, en minskning med 6 % justerat för valutaeffekter och förvärvade enheter Nettoomsättning 905,5 (885,5) Mkr, en minskning

Läs mer

Delårsrapport januari september

Delårsrapport januari september Delårsrapport januari september 2000 2 LUNDBERGS DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2000 Resultatet efter full skatt uppgick till 764,6 Mkr (1 535,7), vilket motsvarar 10:50 kronor (20:24) per aktie. Substansvärdet

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2015 AGES INDUSTRI AB (publ) Delårsrapport 1 januari s Delårsperioden Nettoomsättningen var 213 MSEK (179) Resultat före skatt uppgick till 23 MSEK (18) Resultat efter skatt uppgick till 18 MSEK (14) Resultat

Läs mer

Sida 1(5) - Resultat efter skatt blev 1,7 (0,9) mkr vilket gav ett resultat per aktie med 0,36 (0,18) kronor per aktie.

Sida 1(5) - Resultat efter skatt blev 1,7 (0,9) mkr vilket gav ett resultat per aktie med 0,36 (0,18) kronor per aktie. Sida 1(5) Tremånadersrapport 1 september, 2003 30 november, 2003 för AB CF BERG & CO (publ) Sammanfattning - Nettoomsättningen uppgick till 78,2 (85,8) mkr, rörelseresultatet blev 2,8 (1,8) mkr vilket

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(7) Viktiga händelser under första halvåret 2000 Kundintäkterna för första halvåret uppgick till 58,0 Mkr (25,7) motsvarande

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER

DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER DELÅRSRAPPORT FÖR NIO MÅNADER 2001-12-01--2002-08-31 H&M-koncernens omsättning uppgick till MSEK 37.369, en ökning med 15 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 14 procent. Omsättningen under

Läs mer

+ 8% 32,2% + 62% God resultattillväxt första kvartalet

+ 8% 32,2% + 62% God resultattillväxt första kvartalet Delårsrapport 1 januari 31 mars 2012 Koncernrapport 9 maj 2012 God resultattillväxt första kvartalet JANUARI - MARS (jämfört med samma period föregående år) Nettoomsättningen ökade 8% till 12,3 (11,4)

Läs mer

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016

Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal. Perioden april juni. Perioden januari juni. Vd:s kommentar. Delårsrapport april-juni 2016 Återigen tillväxt och fortsatt god rörelsemarginal Perioden april juni Omsättningen ökade till 87,3 MSEK (82,2), vilket motsvarar en tillväxt om 6,2 % (13,1) Rörelseresultatet uppgick till 8,7 MSEK (8,2)

Läs mer

Delårsrapport Händelser under tredje kvartalet: Försäljningen ökade med 30% Rörelseresultatet ökade med 43%

Delårsrapport Händelser under tredje kvartalet: Försäljningen ökade med 30% Rörelseresultatet ökade med 43% Delårsrapport 2000-05-01-2001-01-31 Händelser under tredje kvartalet: Försäljningen ökade med 30% Rörelseresultatet ökade med 43% Rörelsemarginalen var 16,4% Nya butiker har öppnats i Uppsala och Skärholmen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2001

DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2001 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2001 DELÅRSRAPPORT JANUARI SEPTEMBER 2001 Resultatet efter finansiella poster uppgick till 11,3 MSEK (17,8) Substansvärdet 30 september 248 kronor Substansvärdet 8 november

Läs mer

Bokslutskommuniké. för verksamhetsåret 2005 Kopparbergs Bryggeri AB (publ) 556479-8493

Bokslutskommuniké. för verksamhetsåret 2005 Kopparbergs Bryggeri AB (publ) 556479-8493 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2005 Kopparbergs Bryggeri AB (publ) 556479-8493 Bokslutskommuniké för verksamhetsåret 2005 Sofiero, Sveriges mest sålda starköl på Systembolaget för tredje året i

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Delårsrapport 1 januari 31 mars 2007 Svensk Internetrekrytering AB (publ) Jan - Mars 2007 (jämfört med första kvartalet 2006) Nettoomsättningen ökade med 90% till 27,0 MSEK (14,2) Rörelseresultatet ökade

Läs mer

Lundbergs. Delårsrapport januari mars L E Lundbergföretagen AB (publ)

Lundbergs. Delårsrapport januari mars L E Lundbergföretagen AB (publ) Lundbergs Delårsrapport januari mars 2000 Resultatet efter full skatt uppgick till 364,2 Mkr (1 270,1 Mkr), vilket motsvarar 4:80 kronor (16:74) per aktie. Substansvärdet har per den 31 mars 2000 beräknats

Läs mer

januari - mars Nettoomsättningen uppgick till 117,8 mkr (115,7). Rörelseresultatet ökade med 16 procent till 11,6 mkr (10,0).

januari - mars Nettoomsättningen uppgick till 117,8 mkr (115,7). Rörelseresultatet ökade med 16 procent till 11,6 mkr (10,0). D E L Å R S R A P P O R T januari - mars Nettoomsättningen uppgick till 117,8 mkr (115,7). Rörelseresultatet ökade med 16 procent till 11,6 mkr (10,0). Vinsten före skatt steg till 11,9 mkr (10,3). Vinsten

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Castellumaktien. Utdelning. Aktiekapital, antal aktier och återköp. Aktieägare AKTIEÄGARE PER 2002-12-31

Castellumaktien. Utdelning. Aktiekapital, antal aktier och återköp. Aktieägare AKTIEÄGARE PER 2002-12-31 Castellumaktien Utdelning Styrelsen avser att föreslå bolagsstämman en utdelning om 7,5 kronor per aktie, vilket innebär en höjning med 15 mot föregående år. Utdelningsandelen uppgår till 62 utifrån resultatet

Läs mer

❶ Aktieinnehavet i PLM avyttrades för 1,2 miljarder kronor med en realisationsvinst på 712 Mkr.

❶ Aktieinnehavet i PLM avyttrades för 1,2 miljarder kronor med en realisationsvinst på 712 Mkr. Bokslutsrapport 1998 ❶ Börsportföljens värdeökning under 1998 blev 5 procent (generalindex 10 procent). Sedan årets början t o m den 24 februari 1999 ökade börsportföljen med 5 procent (generalindex 5

Läs mer

KVARTALSREDOGÖRELSE perioden januari september 2011 KVARTALSREDOGÖRELSE FÖR PERIODEN 2011-01-01 2011-09-30

KVARTALSREDOGÖRELSE perioden januari september 2011 KVARTALSREDOGÖRELSE FÖR PERIODEN 2011-01-01 2011-09-30 Lucent Oil AB (publ) KVARTALSREDOGÖRELSE FÖR PERIODEN 2011-01-01 2011-09-30 Perioden i sammandrag Koncernen Nettoomsättningen uppgick till 8 835 (7 267) tkr Rörelseresultat före avskrivningar uppgick till

Läs mer

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD

Kommentarer från VD. Per Holmberg, VD Orderingång 69,3 MSEK (42,4) Omsättning 63,7 MSEK (43,7) Bruttomarginal 41,1 procent (45,7) Rörelseresultat 6,0 MSEK (2,4) Resultat efter skatt 5,2 MSEK (2,0) Kommentarer från VD JLT gick in i med en stark

Läs mer

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002

Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 1 Delårsrapport från Gandalf AB (Publ) för januari juni 2002 Periodens resultat - 1,4 MSEK (- 14,7) Fortsatt positivt kassaflöde 8,7 MSEK (- 0,8) Affärsidé Gandalf är verksam som en nordisk leverantör

Läs mer

Industriproduktionen i USA och Europa var fortsatt dämpad under kvartalet.

Industriproduktionen i USA och Europa var fortsatt dämpad under kvartalet. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets försäljning ökade 3 procent i fast valuta jämfört med föregående år. Försäljningen för delårsperioden var 2 935 MSEK (3 042). Resultat efter

Läs mer

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 %

Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Omsättningsökning med 29 % och rörelsemarginal över 10 % Perioden juli - sep Omsättningen uppgick till 69,7 MSEK (54,2), vilket motsvarar en tillväxt på 29,0 % Rörelseresultatet uppgick till 7,2 MSEK (4,7)

Läs mer

Delårsrapport 1 april 31 december MediTech. Tools and Equipment. Electronic Components. Industry

Delårsrapport 1 april 31 december MediTech. Tools and Equipment. Electronic Components. Industry Delårsrapport 1 april 31 december 1997 MediTech Electronic Components Tools and Equipment Industry Bergman & Beving-koncernen Delårsrapport 1 april 31 december 1997 Under tredje kvartalet uppgick resultatet

Läs mer

SEXMÅNADERSRAPPORT. Andra kvartalets resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK (2.566), en ökning med 6 procent.

SEXMÅNADERSRAPPORT. Andra kvartalets resultat efter finansiella poster uppgick till MSEK (2.566), en ökning med 6 procent. SEXMÅNADERSRAPPORT 2003-12-01--2004-05-31 H&M-koncernens omsättning exklusive moms uppgick till MSEK 24.981 (23.070), en ökning med 8 procent. Med jämförbara valutakurser blev ökningen 10 procent. Resultatet

Läs mer

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011

MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011 Medcore AB (Publ) Org.nr 556470-2065 MedCore AB (publ) Delårsrapport Januari juni 2011 Andra kvartalet Nettoomsättningen uppgick till 25,0 (16,8) Mkr +49% EBITDA -0,4 (0,1) Mkr Tecknat nordiskt distributionsavtal

Läs mer

Delårsrapport januari - september 2007

Delårsrapport januari - september 2007 Delårsrapport januari - september 2007 Koncernen * - Omsättningen ökade till 389,1 Mkr (364,3) - Resultatet före skatt 80,5 Mkr (83,2) - Resultatet efter skatt 59,2 Mkr (60,2) - Vinst per aktie 2,79 kr

Läs mer

DELÅRSRAPPORT januari juni 2013 för Zinzino AB (publ.)

DELÅRSRAPPORT januari juni 2013 för Zinzino AB (publ.) DELÅRSRAPPORT januari juni 2013 för Zinzino AB (publ.) Organisations nr. 556733-1045 Zinzino AB (publ.) är ett av de ledande direktförsäljningsbolagen, representerat i Sverige, Norge, Danmark, Finland,

Läs mer

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti

VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL. Pressinformation den 14 augusti VD MATS EDLUND KOMMENTERAR POOLIAS ANDRA KVARTAL Pressinformation den 14 augusti Poolia AB Vid extra bolagsstämma efter periodens slut fattades beslut om inlösen av aktier. Därmed överförs 137,0 MSEK till

Läs mer

All Cards Service Center ACSC AB (publ) Delårsrapport januari-juni 2003

All Cards Service Center ACSC AB (publ) Delårsrapport januari-juni 2003 ACSC-koncernen är ett fullserviceföretag i plastkortsbranschen. -08-21 All Cards Service Center ACSC AB (publ) Delårsrapport januari-juni Nettoomsättningen uppgick till 92,0 (139,4) Mkr. Rörelseresultat

Läs mer

MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern med SCA

MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern med SCA MoDo Tel 08-666 21 00 (direkt 08-666 21 15) Koncernstab Information Fax 08-666 21 30 Box 5407 http://www.modogroup.com 114 84 STOCKHOLM e-post: info@modogroup.com MoDos motiv för bildandet av ny finpapperskoncern

Läs mer

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2012. (januari sepember) ) 2012. Kvartal 1-3 1

Delårsrapport perioden januari-september. Diadrom Holding AB (publ) september) ) 2012. (januari sepember) ) 2012. Kvartal 1-3 1 Göteborg 2012-10-19 Delårsrapport perioden januari-september 2012 Kvartal 3 (juli september) ) 2012 Omsättningen uppgick till 12,4 (10,1) Mkr, en ökning med 2,3 Mkr eller 23 procent Rörelseresultatet (EBIT)

Läs mer

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr).

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Årsrapport 2008 Tolv månader i korthet avseende koncernen Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Nettoomsättningen för koncernen ökade med 9 % och uppgick till

Läs mer

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.

TMT One AB (publ) Delårsrapport. 1 januari 30 juni 2001. HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ. TMT One AB (publ) Delårsrapport 1 januari 30 juni 2001 Ökat ägande i Wihlborgs HQ.SE Holding delat i två renodlade företag; HQ.SE Aktiespar och HQ.SE Fonder HQ.SE Aktiespar har förvärvat Avanza Utvecklingen

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99

Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Tryckindustri Kvartalsrapport 98/99 Fortsatt positiv utveckling för koncernen Resultatet efter finansnetto ökade med 19 procent till 13 Mkr (11) Avkastning på sysselsatt kapital uppgick till 32 procent

Läs mer

TREMÅNADERSRAPPORT

TREMÅNADERSRAPPORT TREMÅNADERSRAPPORT 2002-12-01--2003-02-28 Koncernens omsättning uppgick till MSEK 12.636 (11.246), en ökning med 12 procent. Med jämförbara valutakurser uppgick ökningen till 15 procent. Periodens bruttoresultat

Läs mer