Innehåll. Förvaltningsberättelse. Koncernens och moderbolagets redovisning. 2 Verksamheten 4 Koncernchefens kommentar 6 SSAB och miljön

Transkript

1 Årsredovisning 1997 Stål är det i särklass mest använda konstruktionsmaterialet i världen. Enda verkliga konkurrenten till stål är ett ännu bättre stål. SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka ger kunden ett väsentligt mervärde.

2 Innehåll 2 Verksamheten 4 Koncernchefens kommentar 6 SSAB och miljön Förvaltningsberättelse 1 Koncernöversikt 19 Aktien 2 SSAB Tunnplåt 23 SSAB Oxelösund 26 Plannja 28 SSAB HardTech 3 Tibnor 32 Dickson PSC 33 SSAB Finans 34 Övriga bolag Koncernens och moderbolagets redovisning 35 Koncernens resultaträkning 36 Koncernens balansräkning 37 Koncernens finansieringsanalys 38 Moderbolagets resultaträkning 39 Moderbolagets balansräkning 4 Moderbolagets finansieringsanalys 41 Noter 55 Vinstdisposition 56 Revisionsberättelse 57 Koncernledning, staber och revisorer 58 Styrelse 6 Adresser SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr Joe Brig Art AB, Göteborg. Foto: Dag Sundberg, Joakim Bergstöm, Bo Björkdahl, Per-Olov Eriksson Tryck: Västra Aros, Västerås 1998.

3 Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma hålls i Borlänge torsdagen den 23 april 1998 kl 13.. Rätt att delta på bolagsstämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs den 9 april 1998, dels anmäler sin avsikt att delta på bolagsstämman senast måndagen den 2 april 1998 kl 12.. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier skall ägarregistrera sina aktier för att ha rätt att delta på bolagsstämman. För att aktierna skall kunna omregistreras i tid bör aktieägare begära tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, i god tid före den 9 april Anmälan Anmälan om deltagande på stämman sker per brev, fax eller telefon till: SSAB Koncernstab Ekonomi Box STOCKHOLM Telefon Fax Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Aktieägare som vill delta på stämman måste ha anmält detta senast måndagen den 2 april 1998 kl 12., då anmälningstiden går ut. Nomineringskommitté Rune Andersson, styrelsens ordförande Carl-Erik Feinsilber, styrelseledamot i SSAB och Industrivärden Björn Franzon vvd Fjärde AP-fonden Nomineringskommittén ger bolagsstämman förslag till bl a val av styrelseledamöter och arvode till styrelsen. Utdelning Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 28 april Utbetalning beräknas ske genom VPC den 6 maj Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för 1997 lämnas med 4,5 kr per aktie. Ekonomisk information SSAB har för avsikt att lämna följande information för verksamhetsåret 1998: Delårsrapport för första kvartalet den 23 april Halvårsrapport den 14 augusti Delårsrapport för de tre första kvartalen den 27 oktober Bokslutskommuniké i februari Årsredovisning i mars

4 Verksamheten Försäljning (Mkr) Resultat efter finansnetto (Mkr) Investeringar i anläggningar (Mkr) Kassaflöde (Mkr) Räntebärande tillgångar netto (Mkr) Sysselsatt kapital (Mkr) Balansomslutning (Mkr) Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%) Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%) Soliditet (%) Utdelning per aktie (kr) 1997 förslag 1,75 2,5 4, 4, 4,5 Vinst per aktie (kr) 6, 12,2 21,3 11,6 1,4 Medelantal anställda Produktion av råstål (kton) Definitioner framgår av not 2. Data per aktie har omräknats med hänsyn till den split på 4:1 som genomfördes Redovisningen har anpassats till den nya Årsredovisningslagen, varför förändringar har gjorts i jämförelsetalen för tidigare år. Malm Kol Malm Kol Koksverk Metallurgi Luleå Varmbandverk Borlänge Råstål 225 kton SSAB är Nordens ledande tillverkare av platta produkter inom handelsstålsområdet. Produktprogrammet inom stålrörelsen är koncentrerat till tunn- och grovplåt. Tunnplåtsverksamheten bedrivs inom SSAB Tunnplåt och grovplåtsrörelsen inom SSAB Oxelösund. Tunnplåtsprogrammet innehåller varm- och kallvalsad samt metall- och färgbelagd tunnplåt. Grovplåtsprogrammet innefattar såväl ordinärt handelsstål som höghållfasta stål och slitstål. Andelen höghållfasta stål inom såväl tunnplåts- som grovplåtsprogrammet har successivt ökat. Försäljning på export sker huvudsakligen via egna försäljningsbolag. Produktionsflödet i stålrörelsen framgår av nedanstående figur. Under 1997 såldes ca 38 kton genom koncernens vidareförädlings- och handelsrörelser. Koncernens finansrörelse drivs i SSAB Finans, som är en självständig resultatenhet inom moderbolaget, och i det irländska dotterbolaget Coronet Finance. Kallvalsverk Metallbeläggning Färgbeläggning Varmvalsad tunnplåt 16 kton Kallvalsad tunnplåt 55 kton Metallbelagd tunnplåt 367 kton Färgbelagd tunnplåt 182 kton Metallurgi Oxelösund Koksverk Kvartovalsverk Grovplåt 426 kton Stålämnen 118 kton 2

5 Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital SSAB Tunnplåt SSAB Tunnplåt tillverkar varm- och kallvalsad samt metall- och färgbelagd tunnplåt som huvudsakligen används inom verkstads- och byggindustrin. En speciell satsning sker på höghållfast tunnplåt. SSAB Oxelösund SSAB Oxelösund tillverkar grovplåt. Merparten utgörs av kylda stål, dvs höghållfasta konstruktionsstål och slitstål. Dessa används bl a i entrepenadmaskiner, gruvutrustning och broar. Plannja Plannja färgbelägger och profilerar byggplåt i stål och aluminium samt tillverkar system för vattenavrinning. SSAB HardTech SSAB HardTech tillverkar presshärdade säkerhetskomponenter till bilindustrin. Dickson PSC Dickson PSC förbehandlar tunnplåt genom bl a slittning och formatklippning. Försäljningen sker via Tibnor och SSAB Tunnplåt. Tibnor Handelsföretaget Tibnor svarar för en stor andel av stålförsäljningen på den svenska marknaden. SSAB Finans SSAB Finans ansvarar för koncernens placering av likvida medel på den svenska penningmarknaden samt för hantering av valutaflöden och upplåning. Coronet Finance Coronet Finance ansvarar för koncernens placering av likvida medel på den internationella penningmarknaden samt tillgodoser kapitalbehovet hos koncernens utländska dotterbolag. VD Koncernledning SSAB Finans Koncernstaber Stålrörelse Vidareförädling Handel SSAB Tunnplåt Dickson PSC Tibnor SSAB Oxelösund Plannja Utländska försäljningsbolag SSAB HardTech 3

6 Koncernchefens kommentar Bättre stålår än väntat 1997 blev ett bättre stålår än vi ursprungligen trodde. Efterfrågan förbättrades markant såväl i Sverige som på flertalet övriga marknader i Europa från och med andra kvartalet. Efter att ha minskat under 1996 ökade stålförbrukningen i Västeuropa med drygt 8% och kom därmed upp i ungefär samma nivå som under det hittillsvarande toppåret Den nedgångsfas som startade under andra halvåret 1995 blev därmed förhållandevis kort. Även om nedgången blev relativt kort tvingades vi under den att acceptera prissänkningar på mer än 1% i lokala valutor. Genom de prishöjningar vi kunde genomföra under de tre sista kvartalen blev dock priserna i genomsnitt ungefär desamma som Priserna var i slutet av året tillbaka på den nivå vi hade i början av I takt med att konjunkturen förbättrades kunde vi väsentligt stärka våra positioner inom våra speciella nischer höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet. Vår försäljning av dessa produkter ökade med mer än 15% under året. Därigenom uppfyllde vi med råge en av våra högprioriterade målsättningar för året. Bra lönsamhet i konjunkturbotten När vi nu passerat konjunkturbotten kan vi konstatera att avkastningen på sysselsatt kapital i vår operativa verksamhet denna gång inte sjönk under 18%. Det är visserligen väsentligt lägre än de 43% vi uppnådde rekordåret 1995 men är den bästa lönsamhet vi någonsin haft i en konjunkturbotten. 4 Denna förhållandevis goda lönsamhet i botten på en konjunktur är ett kvitto på att vi skapat en kostnadseffektiv struktur och att vi nått framgång i vår nischorientering av stålrörelsen. Grunden till denna struktur och inriktning lade vi 1987 genom en omfattande omstrukturering då vi bl a koncentrerade oss på platta produkter och lade ned ett av våra stålverk. Investeringar stärker nischorienteringen Genom våra pågående stora investeringsprogram tar vi nu ytterligare ett steg mot att göra SSAB till ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet. Inom vår grovplåtsrörelse svarade 1997 våra specialprodukter kylda stål, dvs stål med extremt god slitstyrka respektive hållfasthet, för 75% av försäljningen. Inom detta område har vi nått en världsledande position. Den senaste tioårsperioden har våra leveranser av kylda stål ökat med drygt 8%. Vi ser goda möjligheter att fortsätta växa inom detta område både genom att bearbeta nya marknader och genom att successivt ta fram nya produkter. Vi investerar därför 165 Mkr i grovplåtsrörelsen för att skapa förutsättningar för en fortsatt expansion inom kylda stål. Det största enskilda projektet inom investeringsprogrammet i grovplåtsrörelsen är ett nytt kvartovalsverk som vi just nu håller på att köra igång. Fr o m andra halvåret 1998 ger detta oss den produktionsmässiga bas vi behöver för den fortsatta utvecklingen av de kylda stålen. Inom tunnplåtsrörelsen investerar vi 13 Mkr för att skapa förutsättningar för en fortsatt expansion inom området höghållfast tunnplåt. Dessa produkter svarade för fem år sedan bara för 15% av våra leveranser. Idag är andelen nästan 3%. Även här ser vi goda tillväxtmöjligheter främst genom att bredda kundbasen till bl a personbilsindustrin. Ett tredje projekt för att stärka vår nischorientering är investeringar på totalt 5 Mkr i SSAB HardTech. Inom detta dotterbolag har man framgångsrikt utvecklat säkerhetskomponenter bl a sidokrockskydd och stötfångare till personbilsindustrin baserade på presshärdningsteknik. Efterfrågan från den amerikanska bilindustrin har varit god och vi dubblerar nu vår kapacitet genom att bygga en ny fabrik för dessa produkter nära de stora biltillverkarna i USA. Sammantaget skall dessa tre projekt på totalt 35 Mkr ytterligare stärka vår nischorientering av stålrörelsen. En viktig förutsättning för denna utveckling är att vi kan vidmakthålla och stärka vår ställning på hemmamarknaden, där vi ska vara konkurrenskraftiga på såväl standard- som specialprodukter. Här spelar våra handels- och vidareförädlingsföretag Tibnor, Dickson och Plannja en mycket viktig roll. Fortsatt effektivitetsförbättring nödvändig Alla stålföretag oavsett strategi måste ständigt förbättra sin effektivitet. Utvecklingen har varit snabb. Vi gör exempelvis idag 2% mer stål per mantimme än vi gjorde när SSAB bildades för 2 år sedan och 7% mer stål per mantimme än när vi för tio år sedan grundlade dagens struktur i stålrörelsen. Denna utveckling måste fortsätta. SSAB är ett av de medelstora stålföretagen i Västeuropa. Avsaknaden av vissa stordriftsfördelar gör det svårt för oss att ligga i absolut

7 topp effektivitetsmässigt. Vi är dock och måste förbli ett av de effektivare stålföretagen i Västeuropa. Det är i detta perspektiv man ska se vårt beslut i början av 1998 att investera 85 Mkr för att koncentrera stålproduktionen i Luleå till en utbyggd masugn. Jämfört med dagens produktion i två masugnar medför denna förändring en väsentlig rationalisering. Inlösen av egna aktier När vi 1987 gjorde vår omstrukturering av koncernen hade vi en svag balansräkning med en soliditet på endast 27%. En prioriterad åtgärd var då att stärka balansräkningen genom fokusering på våra kassaflöden. Under perioden har vi sammanlagt genererat fria kassaflöden på drygt 6 miljarder kronor. Annorlunda uttryckt har vi med våra kassaflöden helt kunnat finansiera alla våra investeringar samtidigt som vi genererat ytterligare drygt 6 miljarder kronor för att amortera skulder, betala utdelningar till våra ägare och stärka vår balansräkning. Vi har idag en balansräkning där de räntebärande tillgångarna är nästan 3 Mkr större än de räntebärande skulderna och där soliditeten är 7%. Denna balansräkning är tillräcklig för att vi ska kunna fullfölja vårt pågående stora investeringsprogram och ge den finansiella basen för vår fortsatta utveckling av koncernen. Vi har bedömt att den är så stark att den dessutom möjliggör den inlösen av egna aktier för ca 3 Mkr som styrelsen nu föreslår bolagsstämman. Värdeskapande för aktieägarna Har då vår utveckling av koncernen skapat värde för våra aktieägare? Inför vår omstrukturering köpte 1986 ett antal institutionella placerare Skandia, Fjärde AP-fonden, SPP, AMF och Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelser en tredjedel av aktierna i SSAB för ett pris motsvarande 13,8 kr per aktie. Börskursen den 31 december 1997 var nästan tio gånger så hög eller 13 kr. Detta innebär att deras investering inklusive lämnade utdelningar under dessa 11 år givit en avkastning på ungefär 26% per år. Vi har därför kunnat skapa värden för våra aktieägare historiskt. Med den fortsatta utvecklingen av koncernen, som bl a det pågående investeringsprogrammet skapar förutsättningar för, är jag övertygad om att vi även fortsättningsvis ska kunna skapa värde för våra aktieägare! Skärpt beredskap 1998 Stålmarknaden i Västeuropa är fortsatt stark i början av Den finansiella krisen i Asien har dock ökat osäkerheten om den fortsatta utvecklingen. Vi ska fortsätta att marknadsmässigt stärka våra positioner inom kylda stål och höghållfast tunnplåt, men vi måste också skärpa vår beredskap bl a genom en ökad fokusering på kostnader och kapitalbindning. Under 1998 blir dock vår mest högprioriterade uppgift att slutföra de tre stora investeringsprogrammen inom tunn- och grovplåtsrörelsen respektive SSAB HardTech. Detta kommer att ställa stora krav på hela organisationen. I samband med bolagsstämman 1998 kommer jag efter 11 år att lämna posten som koncernchef i SSAB. Det känns naturligt att min efterträdare Torsten Sandin nu får ta över när det är dags att ta ett ytterligare steg i vår strategiska utveckling. Med detta vill jag tacka samtliga medarbetare, aktieägare, kunder och leverantörer för 11 oerhört stimulerande år som koncernchef för SSAB. Leif Gustafsson 5

8 SSAB och miljön SSAB och miljön Skyddet av vår miljö är en viktig samhällsfråga. Koncernens strävan är att ha en framskjuten position inom stålbranschen vad gäller produkternas och processernas miljöprestanda. Stålet en naturlig resurs Stålet spelar en väsentlig roll i den globala ekonomin och är en av grundpelarna i uppbyggnaden av det moderna samhället. Stål finns överallt omkring oss i vår vardag. Stålet kan dessutom återanvändas hur många gånger som helst utan att förlora sina unika egenskaper. Det finns väl utvecklade system för insamling och återanvändning av stålskrot. För närvarande baseras ca 4% av stålproduktionen i världen på sådant återvunnet stålskrot. Tillverkningsprocessen Koncernens ståltillverkning är malmbaserad. Detta är en fördel vid tillverkning av många höghållfasta tunn- och grovplåtsprodukter. Övergången till malmpellets i stället för vägen via sinterproduktion har totalt sett givit en produktionsstruktur som är positiv för miljön. För reduktion av malm till råjärn krävs tillsats av kolprodukter. I processen bildas koldioxid. Några alternativa reduktionsmedel finns inte. Framställningen av koncernens stålprodukter är rationell och effektiv. Moderna stål- och bearbetningsprocesser samt utnyttjandet av avancerad processdatorteknik har avkortat processtegen och givit en hög precision i tillverkningen. Teknikutveckling har vidare reducerat behovet av kolprodukter, bränslen och elkraft. Miljö och marknad Samhällets utveckling går mot en resurssnålare produktion och användning. Detta sammanfaller väl med koncernens strategi att utveckla och tillverka starkare och tåligare stålsorter. Att informera kunder och andra beslutsfattare om stålets miljöegenskaper blir en allt viktigare del i marknadsföringen. Ett ökande antal stålförbrukare utnyttjar livscykelanalyser (LCA) för att söka den produkt eller konstruktion som ger den lägsta miljöbelastningen under produktens hela livstid. Stålbranschen samarbetar internationellt med att ta fram enhetliga livscykeldata (LCI) för olika slags stålprodukter. Koncernen deltar i detta arbete. Under året har inom koncernen påbörjats ett arbete att ta fram miljövarudeklarationer för olika produkter. Nedanstående exempel visar en sådan för färgbelagd tunnplåt. Transporter av råvaror och färdiga produkter påverkar miljön. Det är därför viktigt att i transport- 6

9 verksamheten ta hänsyn till såväl ekonomi och logistik som miljö. Leveranserna av koncernens råvarubehov sker nästan helt med järnväg eller båt. Utleveranserna av färdiga stålprodukter sker till cirka 85 procent med järnväg eller båt. Transportkapaciteten med järnväg mellan Borlänge och Oxelösund utnyttjas i båda riktningarna. Aktivt miljöarbete SSAB bedriver ett aktivt miljöarbete i syfte att utveckla och säkra verksamheten så att påverkan på omgivningen blir så liten som möjligt. Detta arbete sker genom att integrera miljöarbetet i den övriga verksamheten samt genom att utbilda anställda och leverantörer i aktuella och viktiga miljöfrågor. Inom företaget genomförs olika former av undersökningar för att säkerställa att miljöarbetet håller hög kvalitet. I takt med kraftigt minskade utsläpp från tillverkningsprocesserna fokuseras miljöarbetet alltmer på att effektivisera befintliga processer och miljöanläggningar samt att förbättra produkternas miljöegenskaper. Respektive dotterbolagschef ansvarar för att koncernens miljöpolicy följs. På de större stålorterna finns miljöavdelningar för samordning och stöd till produktionsenheterna. Det finns ett miljöråd för samordning såväl inom koncernen som med stålbranschen i övrigt. Av koncernens utleveranser sker cirka 85% med järnväg eller båt. Koncernen tillämpar redan många viktiga delar av de etablerade miljöledningssystemen EMAS och ISO 14. Nuvarande miljöledningssystem kommer att kompletteras för att möta kraven för en EMAS-registrering år 2. Dotterbolagen rapporterar regelbundet miljöläget till berörda myndigheter. Samverkan med intressenter sker bl a genom möten med representanter från länsstyrelser och kommuner. Koncernen är representerad i olika luft- och vattenvårdsförbund och deltar också i Agenda 21-arbetet i kommunerna och har en regelbunden dialog med Naturvårdsverket. För att undersöka miljöeffekter och förändringar i stålorternas omgivningar genomförs olika typer av undersökningar rörande bl a luft- och vattenkvalitet. Studierna genomförs i samråd med specialister och rapporteras till berörda myndigheter. Koncernen arbetar aktivt med riskbedömningar knutna till användning av kemikalier. Inköp av kemikalier registreras och följs upp. Byte till mindre miljöpåverkande kemikalier har 7

10 Stoft,55 (,49) kg SO 2,54 (,5) kg NOX,52 (,51) kg CO2 1 4 (1 42) kg Järnråvaror 1 55 kg Legeringar och slaggbildare 135 kg Kol 66 kg Energi (olja, el och gasol) 92 kwh Material- och energibalans i stålrörelsen 1997 (1996) per producerat ton färdig produkt Suspenderade ämnen,54 (,59) kg Syretärande ämnen,59 (,69) kg Olja och fett,8 (,8) kg Stål 1 kg Restprodukter till återvinning 68 kg, deponering 8 kg Energi för el- och värmeproduktion 7 kwh hög prioritet. Riskanalys av anläggningar sker i samråd med myndigheterna. Koncernen har även god beredskap mot miljöolyckor och samverkar bl a med den kommunala räddningstjänsten. Vid tillverkning av stål uppkommer restprodukter som kan nyttiggöras beroende på egenskaper och ekonomisk potential. Ett exempel är masugnsslagg som kan utnyttjas som tillsatsmedel vid cementtillverkning och som ett förstklassigt vägbyggnadsmaterial. Det övergripande målet för restprodukthanteringen är att minimera mängden kvarvarande restprodukter. Detta sker genom återföring till de egna metallurgiska processerna alternativt förädling till säljbara produkter. I koncernen återvinns och försäljs 9 procent av uppkomna restprodukter. En mindre del deponeras på ett godkänt sätt. Inom koncernen finns väl fungerande system för källsortering. Stoft Svaveldioxid Olja och fett Kg/ton 1,2 1,,8,6,4,2 Kg/ton 1,2 1,,8,6,4,2, Kg/ton,12,1,8,6 Energiåtervinning i form av produktion av fjärrvärme och elkraft från de metallurgiska processerna motsvarar användningen av nästan 2 kubikmeter eldningsolja årligen. Koncernen har ett omfattande nätverk för att följa forskning och utveckling inom miljöområdet och deltar aktivt i ett flertal projekt rörande den branschspecifika forskningen såväl inom Jernkontoret som hos svenska institut och högskolor. Vidare har koncernen ett omfattande kontaktnät med andra företag i branschen såväl inom som utanför Sveriges gränser. Material- och energibalans 1997 tillverkades 3,3 Mton råstål som förädlades till 3, Mton färdiga produkter. Ovanstående figur visar material- och energibalansen för tillverkning av 1 kg färdig produkt. Miljöhändelser under 1997 En ny miljöpolicy har fastställts under året. Rutinerna för miljöar-,4, , 8

11 betet har varit föremål för revisorernas granskning. Emissionerna från verksamheten ligger på en fortsatt låg nivå. Vidstående diagram visar utsläppen av stoft och svaveldioxid till luft samt av olja och fetter till vatten. Generellt ligger utsläppen på en lägre nivå än hos flertalet andra stålföretag. Flera investeringar har genomförts under året som syftar till att minska belastningen på miljön. I Luleå har bland annat en ny slambassäng uppförts för masugnarna och bullerdämpande åtgärder genomförts vid koksverket. I Borlänge har ny teknik utvecklats för att minska utsläppen av kväveoxider från förbränningen av olja i bredbandverkets värmningsugn. Utsläppen bedöms därigenom minska med ca 15%. En effektivisering vid källsortering av avfall och restprodukter har medfört mindre mängder avfall till deponering. Den riskfyllda hanteringen av ammoniak för tillverkning av skyddsgas vid värmebehandling har avvecklats och ersatts med kväv- och vätgas. Brikettfabriken i Oxelösund som togs i drift i slutet av 1996 producerade 58 ton briketter för återvinning av restprodukter. Materialhanteringen till masugn 2 byggdes om med minskad damning som följd. Skyddet mot att få in radioaktivt skrot till ståltillverkningen har under året förstärkts genom att nya kontrollutrustningar tagits i drift i Luleå och Oxelösund. Under 1997 har verksamheten erhållit flera nya miljötillstånd. I Oxelösund erhölls tillstånd för utökad deponering av restprodukter från masugnarnas gasreningssystem och i Borlänge erhölls tillstånd för tillfälligt ökad produktion av metalliserad plåt. Koncernen har under året sökt tillstånd hos Koncessionsnämnden för miljöskydd för ökad stålproduktion i Luleå. Tillhörande villkor för stålproduktionen blir då omprövade. Beslut från koncessionsnämnden väntas under Koncernen har totalt mer än 17 villkorspunkter för verksamheten på stålorterna. Dessa är av olika karaktär och anges bl a som rikt-, gräns- och målsättningsvärden eller krav på kompletterande utredningar. Inga störningar eller incidenter under året har inneburit överskridande av gränsvärden. Inte heller har några miljörelaterade tvister uppkommit under året. Det bedöms inte föreligga några saneringsbehov av mark som är av ekonomisk betydelse. Koncernen har ansvarsförsäkring som täcker skada för tredje person samt lagstadgad miljöskadeförsäkring. Skatter och avgifter Den sammantagna energi- och miljöskattebelastningen uppgick under året till 54 Mkr. Under året dubblerades CO 2-skatten för bränsle vilket motsvarade en kostnadsökning på 18 Mkr. 9

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernöversikt Internationell överblick Enligt International Iron and Steel Institute (IISI) ökade stålkonsumtionen i världen 1997 med 6% till 694 Mton. Detta är den högsta stålförbrukningen någonsin nästan 5% högre än under det hittillsvarande toppåret Utvecklingen skiljer sig starkt åt på olika marknader. Den starka tillväxten i Japan kulminerade 199/91. Stålförbrukningen minskade därefter med ca 1% och har sedan dess varit förhållandevis konstant. Kina, som haft en mycket snabb utveckling, har sedan slutet av 198-talet ökat sin andel av världsmarknaden från 9 till nästan 15%. I Asien (exkl Kina och Japan), som likaledes haft en mycket snabb tillväxt, har denna dämpats markant de senaste två åren. I det forna östblocket minskade stålförbrukningen kraftigt i slutet av 8-talet. Denna marknad har minskat sin andel av världsmarknaden från 24 till knappt 7%. Förbrukningen låg under 1997 kvar på låg nivå. Stålkonsumtionen i USA har ökat kraftigt under 199-talet och nådde 1997 en ny rekordnivå. Stålproduktionen i världen ökade med 6% och uppgick till 794 Mton råstål. Detta är den högsta stålproduktionen någonsin. Sedan 199 har produktionen i de forna Sovjetrepublikerna minskat med drygt 5% medan produktionen i utvecklingsländerna fortsatt att öka. Råstålsproduktion Västeuropa Nordamerika Övriga världen Östeuropa inkl. Sovjet Asien Stålkonsumtionen i Sverige Rullande 12 månader Mton Stålkonsumtion Förändr Mton % Västeuropa Östeuropa* Nordamerika Japan Kina Övriga Asien Övriga länder Totalt * inkl fd Sovjetrepubliker Källa: IISI kton Europamarknaden Efterfrågan på stål i Västeuropa stabiliserades i början av året och förbättrades sedan successivt. Detta medförde att stålkonsumtionen i Västeuropa bedöms ha ökat med drygt 8% jämfört med Detta innebar att den konjunkturnedgång som startade i mitten av 1995 blev förhållandevis kort. Efterfrågan utvecklades relativt likartat på flertalet västeuropeiska marknader med undantag för Storbritannien där efterfrågan varit förhållandevis stabil de senaste tre åren. Även utbudet av stål från de västeuropeiska stålproducenterna ökade. Råstålsproduktionen var 8% högre än 1996 och kapacitetsutnyttjandet i den västeuropeiska stålindustrin var högt under andra halvåret. Ökad efterfrågan möjliggjorde successiva prishöjningar fr o m årets andra kvartal. Svenska marknaden Liksom i Västeuropa började stålförbrukningen öka under våren och bedöms därigenom ha varit ca 1% högre än Tunnplåtsmarknaden bedöms ha ökat ungefär 1% till ca 1 75 kton medan grovplåtsmarknaden ökat med 5% till ca 2 kton. Stålrörelsens leveranser till den svenska marknaden ökade med 1%, vilket medförde att marknadsandelarna för tunn- och grovplåt var relativt oförändrade, knappt 5%. Kostnadsstruktur och kostnadsutveckling Kostnaderna i rörelsen ökade något till (15 745) Mkr. Härav avsåg ca 4 Mkr inköp av produkter som ej produceras av koncernföretagen. Dessa säljs huvudsakligen av koncernens handelsföretag Tibnor. Den resterande kostnadsmassan på ca 12 2 Mkr utgörs av tillverkningskostnader, avskrivningar samt kostnader för insatsvaror och energi. Tillverkningskostnaderna består huvudsakligen av kostnader för den egna personalen samt köpta 1

13 tjänster. Dessa kostnader är till stor del lönerelaterade. Produktiviteten i stålrörelsen försämrades till följd av ett masugnshaveri i början av året. Antalet mantimmar per ton ökade därför till 3,5 (3,4). Under året drevs ett flertal projekt för att reducera kostnaderna. Till följd av högre volymer i flertalet verksamheter ökade dock tillverkningskostnaderna med 5%. Avskrivningarna ökade till 789 (75) Mkr beroende på pågående stora investeringsprogram i stålrörelsen och i SSAB HardTech. Vid tillverkning av tunn- och grovplåt är ungefär hälften av kostnaderna hänförliga till insatsvaror. Avtal om priser och leveranser för malm och kol träffas årsvis i början av året. Legeringsämnen däremot köps normalt kvartalsvis. Insatsvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Kol och malm är de dominerande insatsvarorna. Räknat i USD minskade priset på såväl malm som kol. En svagare krona medförde dock att kostnaderna för kol och malm ökade med ca 3%. Kostnaderna för legeringar har ökat med ca 4%. Koncernens kostnadsstruktur framgår av vidstående diagram. Energi Kol är en insatsvara och ett nödvändigt reduktionsmedel i malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också merparten ca 85% av energin till stålrörelsen. I övrigt tillförs energi genom el, olja och gasol. Totalt förbrukade stålrörelsen 1 35 GWh elenergi och 1 4 GWh olja och gasol under Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer vid ståltillverkningen produceras bl a el i det hälftenägda Lulekraft och i kraftverket OK3 i Oxelösund. Under året producerade dessa anläggningar 6 (55) GWh el som användes i stålrörelsen. Sammantaget ökade kostnaden för energi (exkl kol) till 692 (633) Mkr. I kostnaden ingick 54 (51) Mkr i form av olika skatter. År 2 Arbete pågår att genomföra förändringar i koncernens administrativa informationssystem och produktionsstyrningssystem för att säkerställa dessa systems funktion vid millenniumskiftet. Kostnaden för nödvändiga programförändringar bedöms totalt uppgå till ca 2 Mkr. Koncernens resultaträkning Mkr Försäljning Kostnader Avskrivningar Intressebolag Rörelseresultat Finansnetto Resultat Försäljning och resultat En ökad efterfrågan på stål i Västeuropa möjliggjorde prishöjningar i lokala valutor under årets tre sista kvartal. I svenska kronor var stålpriserna under fjärde kvartalet drygt 1% högre än under årets första kvartal. Prisutvecklingen i svenska kronor framgår av diagram sidan 12. Prisutvecklingen medförde sammantaget att koncernens stålpriser i svenska kronor i genomsnitt var 2,5% högre än under Denna ökning är till övervägande del beroende på en något svagare svensk krona. Stålkonsumtionen i Västeuropa Stålkonsumtionen i USA Stålkonsumtionen i Sverige Kostnadsstruktur Avskrivningar 6% Insatsvaror 28% Energi 4% Mton Mton kton Köpta produkter 24% Förädlingskostnader 38% 11

14 Prisutveckling Index 1 = 1988 kv Försäljning Råstålsproduktion Index Mkr kton För den Sverigeberoende handelsrörelsen förbättrades efterfrågan under andra kvartalet och låg sedan kvar på denna nivå under resten av året. Detta medförde att leveransvolymerna av stål och metaller i handelsrörelsen låg 5% högre än Sämre priser medförde dock att försäljningen i handelsrörelsen (för jämförbara enheter) minskade med 3%. Försäljningen per verksamhetsområde framgår av tabellen nedan. Mkr 1996 % 1997 % Stålrörelsen Vidareförädling Handelsrörelsen Koncernjustering Summa Förbättrad efterfrågan på stål i Sverige medförde att stålrörelsens exportandel minskade. Mätt i volym uppgick den till ca 65%. För koncernen i sin helhet ökade dock exportandelen till 5 (48)%, som framgår av följande tabell över försäljningen per geografisk region. Sammantaget ökade koncernens förallt handels- och vidareförädlingsrörelserna gav ett bortfall på 1 procentenhet. Rörelseresultatet var något bättre än 1996 och uppgick till 1763 (1739) Mkr. Som framgår av tabellen nedan bidrog förbättrade marginaler och volymer med 34 Mkr medan ökade förädlingskostnader och avskrivningar försämrade resultatet med ca 26 Mkr. I rörelseresultatet ingår poster av engångskaraktär realisationsvinster samt kostnader för ett större masugnshaveri under året med netto 68 ( 7) Mkr. Vidare ingår i rörelseresultatet en avsättning på 94 (96) Mkr till vinstandelssystemet i koncernen. Förändring av rörelseresultatet (Mkr) Stålrörelsen Förbättrade marginaler +15 Högre volym +1 Handels- och vidareförädlingsrörelserna Förbättrade marginaler +75 Högre volym +15 Ökade förädlingskostnader 225 Ökade avskrivningar 38 Poster av engångskaraktär +75 Övrigt 128 Förbättrat rörelseresultat Mkr 1996 % 1997 % Sverige Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien Italien Benelux Övriga EU Nordamerika Övriga Summa Ett väsentligt lägre ränteläge under året medförde att avkastningen på koncernens likvida medel minskade till 4,5 (9,3)%. Den lägre avkastningen innebar att finansnettot försämrades med 29 Mkr till 143 (352) Mkr. Sammantaget medförde detta att resultat efter finansiella intäkter och kostnader försämrades med 185 Mkr till 1 96 (2 91) Mkr. försäljning med 2% där högre volymer bidrog med 3 procentenheter medan lägre priser i fram- 12

15 Lönsamhet och soliditet Resultatförsämringen ledde till att räntabiliteten på genomsnittligt sysselsatt kapital före skatt minskade till 14 (16)% och på genomsnittligt eget kapital efter full skatt till 11 (13)%. Avkastningen på det operativa kapitalet var 18 (2)%. Årets vinst medförde att soliditeten förbättrades till 7 (68)%. Inlösen av aktier Styrelsen kommer att föreslå ordinarie bolagsstämman 1998 att genomföra en inlösen av aktier för ca 3 Mkr. Villkoren för denna inlösen kommer att offentliggöras inför stämman i mitten av april Utdelning Koncernens utdelningspolitik innebär att utdelningen skall anpassas till resultatnivån över en konjunkturcykel och att den långsiktigt skall utgöra en tredjedel av resultatet efter skatt. Utdelningen föreslås höjas till 4,5 (4,) kr per aktie motsvarande 576 Mkr. Valuta Försäljningen på exportmarknaderna sker huvudsakligen i lokala valutor. Exportförsäljningen skapar därför valutainflöden i europeiska valutor samt i USD. Inköp av främst malm och kol sker i USD. Därtill kommer valutautflöden till följd av större investeringsupphandlingar, vilka till viss del sker i främmande valutor, främst DEM. Sammantaget innebär detta att koncernen har ett nettoinflöde av samtliga valutor förutom USD. Nettoinflödet av främmande valutor minskade till 34 (38) Mkr. Koncernens väsentligaste valutaflöden framgår av vidstående diagram. Valutariskerna hanteras av SSAB Finans koncernens internbank. Dotterbolagen terminssäkrar sina kontrakterade valutaflöden hos internbanken. I den mån dessa inte kan matchas mot andra valutaflöden avtäcker SSAB Finans valutariskerna främst genom terminskontrakt. Eftersom stålrörelsens orderstock normalt endast motsvarar ca sju veckors produktion innebär detta att förändrade valutarelationer relativt snabbt påverkar koncernens resultat. Förändringar av valutarelationerna mellan 1996 och 1997 medförde en resultateffekt på ca 5 Mkr. Skatt Årets skatt på 536 (576) Mkr består av inkomstskatter på 359 (397) Mkr, latent skatt på årets bokslutsdispositioner med 157 (155) Mkr samt andel av intressebolagens skatter på 2 (24) Mkr. Den effektiva skattesatsen för koncernen uppgick till 28,1 (27,5) %. Investeringar Investeringarna inom stålrörelsen inriktas främst mot att stärka konkurrenskraften på högförädlade stålsorter samt på att ytterligare förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Under 1995 och 1996 fastställdes utvecklingsplaner för både grovplåtrörelsen Generalplan OX 2 och tunnplåtsrörelsen Utvecklingsplan Domex 2. Generalplan OX 2 omfattar investeringar på totalt 1 65 Mkr Plåtproduktion Tunnplåt Grovplåt Resultat efter finansnetto Rullande 12 månader Valutaflöden USD DEM DKK GBP Inflöde ITL FIM Övriga Utflöde kton Mkr Mkr

16 Investeringar i anläggningar och avskrivningar Avskrivningar Kassaflöde Mkr Mkr Räntebärande tillgångar netto Mkr med ett nytt kvartovalsverk och en färdigställningslinje för grovplåt i tunna dimensioner som de enskilt största projekten. Investeringarna skapar möjligheter för en fortsatt expansion av de kylda stålen. Under det ordinarie sommarstoppet sattes valsstolarna till det nya kartovalsverket på plats och färdigmontaget pågick sedan under hösten. Provvalsning startade planenligt under november. Det gamla kvartovalsverket förväntas tas ur produktion under våren 1998 och sedan demonteras under sommaren. Byggnaden för färdigställningslinjen är uppförd och maskinmontaget påbörjades i november. Linjen kommer som planerat att vara i full drift i slutet av Utvecklingsplan Domex 2 omfattar investeringar på 1 28 Mkr och skapar förutsättningar för en fortsatt expansion inom området höghållfast varm- och kallvalsad tunnplåt. De enskilt största åtgärderna är ett nytt förpar i valsningslinjen i Borlänge och en ny kolinjektionsanläggning till metallurgin i Luleå. I Borlänge pågår arbetet inför installation av förparet sommaren Verket tas sedan i drift under hösten. Den nya kolinjektionsanläggningen tas i drift i början av För att möta en växande efterfrågan på säkerhetskomponenter till bilindustrin fastställdes också under 1996 en utvecklingsplan för verksamheten inom SSAB Hard- Tech. Planen omfattar investeringar på totalt 5 Mkr där huvudåtgärden innebär uppförande av en ny produktionsenhet i USA. Anläggningen har lokaliserats till Mason, Michigan, med närhet till bilindustrin i Detroit. Uppförandet av fabriksbyggnaden pågår och maskinmontage skall genomföras under våren och sommaren 1998 inför planerad driftstart i två etapper under hösten Sammantaget fattades beslut om nya investeringar uppgående till 848 (2 86) Mkr. Investeringsutbetalningarna netto uppgick till 2 21 (1274) Mkr, varav 1381 (486) Mkr hänför sig till ovanstående tre projekt. Totalt återstår utbetalningar inom dessa tre projekt på drygt 1,4 miljarder kronor. I februari 1998 fattades beslut att modernisera och utvidga den stora masugnen i Luleå så att en utökad råjärnsproduktion efter ombyggnaden kan köras i enbart en masugn. Den mindre masugnen i Luleå kan därefter läggas ned vilket möjliggör en betydande effektivisering. Investeringen beräknas inklusive ny råvaruhantering uppgå till 85 Mkr och vara helt genomförd i samband med ett förlängt sommarstopp år 2. Koncernens finansieringsanalys Mkr Resultatavräknad affärsverksamhet Förändring av rörelsekapital Investeringsverksamhet Kassaflöde Finansieringsverksamhet Förändring av likvida medel Finansiering och likviditet Kundfordringarna ökade till följd av en ökad försäljning i slutet av året och uppgick i relation till koncernens försäljning till 15 (13)%. Lagervolymerna var i stort sett konstanta. Högre priser medförde 14

17 Försäljning, resultat och räntabilitet på sysselsatt kapital Försäljning Rörelseresultat Resultat efter Räntabilitet på finansnetto sysselsatt kapital % Mkr Dotterbolag: SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund Plannja SSAB HardTech Dickson PSC Tibnor Övriga Moderbolaget: SSAB Finans Övriga moderbolaget* Intressebolag Koncernjustering Summa * exkl utdelning från dotter- och intressebolag. Resultatet i övriga moderbolaget består främst av ett positivt finansnetto. dock att lagervärdet ökade. I relation till koncernens försäljning var varulagret 19 (18)%. Sammantaget ökade rörelsekapitalet med 437 Mkr. Tillsammans med investeringsutbetalningar på 2 21 (1274) Mkr innebar det lägre resultatet att kassaflödet försämrades till 254 (1368) Mkr. De räntebärande tillgångarna var vid årets slut (3 687) Mkr större än de räntebärande skulderna. Kassaflödet i de olika verksamheterna framgår av nedanstående tabell. Mkr SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund Plannja SSAB HardTech Dickson PSC Tibnor Övriga dotterbolag Moderbolaget* Summa * exkl investeringar i aktier i dotterbolag Under året amorterades långa lån med netto drygt 3 Mkr. Amorteringarna i kombination med ett negativt kassaflöde och betalning av utdelning medförde att de likvida medlen minskade med drygt 6 Mkr till (4 55) Mkr, vilket i relation till koncernens försäljning innebar en minskning till 22 (26)%. Koncernens likvida medel placeras huvudsakligen på den svenska penningmarknaden. Placeringar sker företrädesvis i statspapper och bostadsobligationer. För att tillgodose eventuellt uppkommande kortfristigt lånebehov finns ett Euro Commercial Paper Programme på MUSD 1 samt ett certifikatprogram på 8 Mkr. Som ett komplement till den Sverigebaserade finansförvaltningen sker även placeringar på den internationella penningmarknaden. Dessa placeringar görs av Coronet Finance. Vid årsskiftet uppgick sådana placeringar till 564 (479) Mkr. Koncernens balansräkning Mkr Tillgångar Anläggningstillgångar Varulager Kundfordringar Övriga tillgångar Likvida medel Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Minoritetsandelar Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Forskning och utveckling Koncernens FoU-verksamhet utgår från marknadens behov och fokuserar på att öka kundernas konkurrenskraft. Merparten av resurserna satsas på att utveckla 15

18 Likvida medel Kundfordringar Procent av försäljning Varulager Procent av försäljning Mkr Mkr Mkr % % ställning gentemot konkurrerande material samverkar koncernen även med andra stålföretag. Detta sker numera i många forskningsprojekt inom Kol- och Stålunionens ram. Ett annat exempel på denna typ av samarbete där koncernen deltar är ULSAB där över trettio tunnplåtstillverkare från hela världen arbetar med att påvisa stålets möjligheter för lättare bilkarosser. Utvecklingssatsningarna har medfört att de höghållfasta stålprodukterna utgör drygt 3% av koncernens totala produktion jämfört med 15 2% hos de främsta konkurrenterna i Västeuropa. Ett målinriktat utvecklingsarbete har resulterat i produkter med goda tillväxtmöjligheter. Inom området höghållfasta stål är varmvalsade kallformningsstål samt seghärdade slit- och konstruktionsstål väl etablerade men stålen vidareutvecklas ständigt för nya användningsområden och med förbättrade egenskaper. Även den kallvalsade resp metallbelagda plåten utvecklas nu mot högre hållfasthetsnivåer för nya tillämpningar. Inom koncernens vidareförädlingsbolag utvecklas produkter för byggnads- respektive fordonsindustrin. Ett metodiskt utvecklingsarbete inom byggområdet har medfört att koncernen har en ledande ställning för tak-, vägg- och vattenavrinningsprodukter. För fordonskomponenter har presshärdningstekniken utvecklats så att ytterligare viktsänkning blir möjlig för både befintliga och nya applikationer. Marknadens behov av pronya produkter och på att uppnå förbättrade egenskaper hos befintliga stål samt på att erbjuda kunderna ett kvalificerat tekniskt stöd. Inom koncernen görs även betydande insatser för att effektivisera processerna för tillverkning av stål. Målet är att produkt- och kvalitetsmässigt vara ett av de ledande stålföretagen. Moderna stål kännetecknas ofta av att de samtidigt uppvisar goda egenskaper inom flera områden som t ex hållfasthet, formbarhet, slitstyrka, svetsbarhet, korrosionsmotstånd och snäva toleranser. Stålförbrukarna automatiserar i allt högre grad sina tillverkningsmetoder, vilket kräver att det använda stålet har liten spridning i egenskaperna. Koncernens stål uppfyller i detta avseende högt ställda fordringar. Genom direktkontakter med stålanvändarna får dotterbolagen en tydlig uppfattning om kundernas behov av olika slags stålsorter. I detta nära samarbete mellan kund och leverantör blir produktförbättringar en naturlig del av verksamheten. För tillverkning av stålprodukterna arbetar koncernen med väl beprövade processer. Utöver ytterligare förbättring av processernas prestanda inriktas utvecklingsarbetet främst på tekniken att tillverka koncernens specialprodukter med hög effektivitet och god kvalitet. Målet är att kunna tillverka specialprodukter med samma effektivitet som enklare stål. Forskning och utveckling sker i allt högre grad i samverkan, framför allt med stålanvändarna. Koncernen utnyttjar därutöver resurser vid högskolor och forskningsinstitut. När det gäller att befästa stålets 16

19 dukter för minskad vikt och ökad säkerhet innebär att intresset för presshärdade komponenter växer. Personal Antalet anställda uppgick vid utgången av året till (9 627) personer. Förändringarna beror huvudsakligen på rationaliseringar men det finns också exempel på ökad skiftanvändning som ökat personalbehovet. Registrerat antal Förändr anställda 31 dec % SSAB Tunnplåt SSAB Oxelösund Plannja SSAB HardTech Dickson PSC Tibnor Övriga Totalt Medelantalet anställda var 9 36 (9 75) personer, varav 589 (57) personer var anställda utanför Sverige. Under den senaste 1-årsperioden har antalet anställda minskat med drygt 3%. De kraftiga personalreduktionerna har skett såväl i form av naturlig avgång som genom uppsägningar. Under de senaste åren har rekryteringen varit sparsam men ett antal yngre välutbildade personer har årligen knutits till koncernen. Detta har gjorts för att tillföra kompetens och motverka en alltför sned åldersfördelning. Det senare gäller inte minst för tjänstemän. Åldersstrukturen för tjänstemän och kollektivanställda framgår av vidstående diagram. De flesta av de nyanställda med färsk högskoleexamen har genomgått ett elevingenjörsprogram eller har på annat sätt fått en utökad introduktion i företaget. Den höga andel personer som kommer att pensioneras under de närmaste åren medför att värdefull kompetens måste ersättas. För att möta framtida rekryteringsbehov av välutbildade medarbetare utvecklas samarbetet med högoch gymnasieskolor kontinuerligt. Marknadens krav på bättre kvalitet, leveranssäkerhet och kundanpassning ökar ständigt. Därför är det av stor betydelse att finna organisatoriska lösningar där personalens engagemang och ansvarskänsla kan tas till vara. Under året har arbetet med att utveckla personal och organisation fortsatt. På många håll i koncernen prövas olika arbetsformer där personalen fått ökat ansvar och ökade befogenheter. Organisationen skall vara enkel och platt och verksamheten kännetecknas av ett målstyrt arbetssätt. Förändringsarbetet skapar nya roller för såväl chefer som medarbetare och har genererat ett omfattande behov av kompetensutveckling. Utveckling av ledare och ledningsgrupper är ett område som prioriterats. Som en följd av ett minskat antal första linjens chefer och en utökad delegering av ansvar och befogenheter till arbetslagen har utbildning rörande grupputveckling och problemlösning i grupp varit betydande. Förändringsarbetet har också skapat behov av nya hjälpmedel till stöd för snabba beslut långt ute i linjen. Som exempel kan nämnas att ett nytt datorbaserat planeringssystem tagits fram vid några enheter i Borlänge som möjliggör för operatörerna att själva göra Åldersstruktur Antal Tjänstemän Personalkostnader Arbetare Procent av försäljning Antal olyckor per miljoner arbetstimmar Ålder Mkr %

20 prioriteringar och lägga upp valsningsprogram som ger största kundnytta. För att säkerställa att personalens synpunkter tas tillvara i förändringsarbetet genomförs seminarier, arbetsplatsträffar etc. Dessutom har några dotterbolag genomfört attitydundersökningar med syfte att få ett relevant underlag att arbeta vidare med. Fortlöpande satsas i säkrare produktionsutrustning. Vid nyoch ersättningsinvesteringar förbättras arbetsmiljön ytterligare. I kombination med utbildning, information och ett kontinuerligt engagemang i arbetsmiljöfrågor har detta resulterat i att antalet olyckor legat på en låg nivå de senaste åren, vilket framgår av diagram på föregående sida. Samtliga anställda omfattas av ett vinstdelningssystem. Systemet startade 1994 och gäller t o m Detta system gav 1997 en anställd som arbetade heltid en vinstandel på ca 9 7 kronor. Andelen kvinnor var oförändrat för tjänstemän 24 (24) % och för kollektivanställda 11 (11) %. Personalomsättningen var fortsatt låg och uppgick till 4 (4)%. Sjukfrånvaron uppgick till 2 (2)% för tjänstemän och 6 (6)% för kollektivanställda. I de tunga processavsnitten inom stålrörelsen koksverk, masugnar, stålverk och valsverk ställs krav på kontinuerlig drift för att upprätthålla ett högt kapacitetsutnyttjande. Arbetet vid dessa anläggningar sker med skiftgående personal. Ca 4% av de anställda i Resultat- Effekt på vinst Känslighetsanalys Förändring % effekt, Mkr per aktie, kr Plåtpris stålrörelsen 1 1 5,6 Volym stålrörelsen 5 2 1,1 Volym handelsrörelsen 1 125,7 Marginal handelsrörelsen 2%-enh 125,7 Lönekostnader 2 7,4 Pris insatsvaror ,5 Kronindex , stålrörelsen arbetar i någon form av skift, främst s k 5-skift. Inom vidareförädlings- och handelsrörelserna är skiftarbete inte lika vanligt förekommande ca 1% arbetar där i sådana arbetsformer. Totalt uppgick kostnaden för löner och sociala avgifter till (3 357) Mkr, vilket motsvarade 2 (2)% av försäljningen. Utsikter för 1998 Efterfrågan på stål i Västeuropa är fortsatt stark och stålförbrukningen bedöms öka något under I Sverige bedöms efterfrågan ligga kvar på den nivå som etablerades under våren 1997 vilket bör leda till något högre volymer i vidareförädlings- och handelsrörelserna. Produktionskapaciteten i stålrörelsen kommer under första halvåret att begränsas till följd av igångkörningen av det nya kvartovalsverket. Den finansiella krisen i Sydostasien kommer sannolikt att påverka handelsflödena av stål i världen. Västeuropeiska stålverks export till Asien förväntas därför minska under året. Stålpriserna på flertalet västeuropeiska marknader kunde höjas inför första kvartalet 1998 med 3 4% i lokala valutor. Den fortsatta prisutvecklingen är den faktor som främst avgör koncernens resultatutveckling Känslighetsanalys Koncernens resultat påverkas starkt av utvecklingen av priser och volymer inom stålrörelsen, volymer och marginaler inom vidareförädlings- och handelsrörelserna samt av kostnadsutvecklingen för löner och insatsvaror och av valutakursförändringar. Förändringar av dessa storheter är ofta mycket stora. Under 1995 ökade stålpriserna exempelvis med nästan 2% medan de 1996 minskade med 15%. Den ungefärliga effekten av förändringar av nämnda faktorer på vinsten före skatt samt vinst per aktie framgår av ovanstående tabell. 18