Geospatial visualisering i 3D över öppna standarder och fri programvara

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Geospatial visualisering i 3D över öppna standarder och fri programvara"

Transkript

1 Geospatial visualisering i 3D över öppna standarder och fri programvara LUKAS JOHANSSON Examensrapport vid CSC Handledare: Kjell Lindqvist Examinator: Stefan Arnborg Uppdragsgivare: Decerno AB TRITA xxx yyyy-nn

2

3 Referat Historiskt sätt har området Geografiska informationssystem präglats av bristen på gemensamma standarder. Detta resulterade i att många specifika lösningar för geografisk data togs fram vilka ofta hade svårt att kommunicera och dela data med andra system. Grundandet av Open Geospatial Consortium tillsammans med det ökande intresset för öppen källkod har gjort att området på senare år har öppnats upp och att datautbyte mellan system har blivit allt enklare. I denna studie har författaren undersökt tillgängliga öppna standarder och öppen källkodsverktyg. Målet var att ta fram en prototyp för ett tredimensionellt webbaserad GIS. För att bestämma vilka standarder som skulle komma att användas i protypen genomfördes en undersökning där tekniska alternativ valdes för områdena: klientplattform, dataformat och protokoll. Den slutliga prototypen använder sig av CityGML och WFS och visar att det är fullt möjligt att visualisera tredimensionella byggnader i en webbläsare med hjälp av öppna standarder och öppen källkod. Abstract Geospatial visualization in 3D using open standards and open source In a historical point of view, the field of Geographic Information Systems lacked common standards which resulted in a large number of incompatible systems. The creation of Open Geospatial Consortium in conjunction with the gained popularity of the open source movement has resulted in a more open environment where different systems more easily can communicate and share data with each other. In this study the author examined available open standards and open source tools. The goal was to develop a three dimensional webbased GIS prototype. To decide which standards to use the author performed an evaluation where client platform, data-format and communication protocol where chosen. The final prototype was developed using CityGML and WFS and it showed that open source tools and open standards successfully can be used to visualize three dimensional buildings in a web browser context.

4 Förord Denna studie är ett examensarbete inom datalogi på CSC, Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, med uppdragsgivaren Decerno AB. Jag skulle vilja tacka mina handledare Kjell Lindqvist och Torsten Hökby för deras hjälp och stöd under arbetets gång samt Lina Ståhl, Per-Olof Norén, Mats Norén och Hans-Peter Aineskog för deras medverkande i undersökningen och för de diskussioner och den kunskapsöverföring som dessa personer har erbjudit. Jag skulle också vilja passa på att tacka alla de personer som jag träffat vid olika konferenser under våren, och som har visat intresse för mitt examensarbete. Ett extra stort tack vill jag ge Anders Pikkuniemi från Helsingborgs kommun som har försett examensarbetets prototyp med testdata. Slutligen vill jag rikta ett extra stort tack till Jan-Fredrik Bergliden för hans hjälp med korrekturläsning av rapporten och till Cecilia Bergliden för hennes ständiga stöd.

5 Innehåll Ordlista 1 Introduktion Bakgrund Mittbygge.se Gismo Problem Begränsningar Teori Öppen källkod Öppna standarder Geografiska informationssystem Lagring av geospatial data i databas WebbGIS Visualisering Visualisering i två och tre dimensioner Viktiga framsteg inom tredimensionell visualisering Data och filformat VRML / GeoVRML X3D GML KML CityGML OGC:s webbtjänster WMS - Web Map Service WFS/WFS-T - Web Feature Service WTS - Web Terrain Service W3DS - Web 3D Service Modellering av byggnader i 3D Manuell modellering Automatisk modellering

6 3 Metod Undersökning Val av tekniska alternativ Multikriterieanalys Utvecklingsmetodik Genomförande Utförd undersökning Utförd multikriterieanalys Resultat Prototyp Planering Testdata Arbetsgång Slutsatser och rekommendationer Stadsmodeller och format Datainsamling Modellering Litteratur 51 Övriga referenser 55 Bilagor 57 A Underlag undersökning 59

7 Ordlista CityGML Dataformat, 16 Geografisk data Data som är förknippad med en position på jordens yta, 6 Geospatial data Data som är förknippad med en position i en geografisk rymd, 6 GIS Geografiska informationssystem; Samlingsnamn för datasystem avsedda för att samla in, analysera och presentera lägesbunden information, 1 OGC Proprietär Scenegraph Sprint Open Geospatial Consortium, Branschorganisation som tar fram och underhåller öppna standarder för geospatial datahantering, 1 Någonting som ägs av en leverantör och som begränsas av denna. Kan exempelvis vara en standard eller ett system som enbart kontrolleras av en kommersiell leverantör, 1 Hierarkisk datarepresentation av en tredimensionell scen, 12 Kortare utvecklingsfas under iterativ utveckling. Inför varje sprint planeras vad som ska utföras under sprinten, 33 WebbGIS Webbaserat GIS där användargränssnittet finns tillgängligt direkt i användarens webbläsare, 1 XSLT Deklarativt språk som används för att förändra XML-dokument enligt en viss mall, 44

8 Öppen källkod Öppen källkod, en. Open Source, är datorprogram där källkoden är tillgänglig att använda, läsa, modifiera och vidaredistribuera för den som vill. Användaren kan därmed försäkra sig om att programmet gör vad det ska, eller anpassa det till sina behov., 1

9 Kapitel 1 Introduktion 1.1 Bakgrund Historiskt sett har marknaden för geografiska informationssystem, GIS (kapitel 2.3) dominerats av proprietära lösningar från leverantörer såsom Autodesk och ESRI. Affärsmodellen hos dessa leverantörer har varit att kunna leverera en komplett lösning innehållande alla komponenter som deras kunder kan tänkas efterfråga. På så sätt låser man kunden i ett leverantörsberoende och därmed också till att fortsätta köpa produkter ur leverantörens produktportfölj. På senare år har kunderna efterfrågat mer öppenhet samt möjligheten att koppla samman olika system för att bättre kunna nyttja den samlade informationen. Samtidigt har kartprodukter såsom hitta.se, Google Earth/Maps och Open Streetmap bidragit till att acceptansnivån för karttjänster hos allmänheten har ökat, vilket i sin tur har bidragit till att marknaden för webbgis växt. För att möta de nya behoven av öppenhet och interoperabilitet mellan olika GIS har Decerno tillsammans med företaget Curalia tagit fram en plattform för webbgis. Denna är byggd på komponenter som är öppen källkod och som följer öppna standarder framtagna av Open Geospatial Consortium OGC. Plattformen erbjuder idag möjligheten att konstruera system med kartor i två dimensioner. Under senare år har tjänster som Google Earth och hitta.se 3D fått ett positivt mottagande och används nu av ett stort antal vanliga användare. Detta tillsammans med att fler och fler kommuner runt om i Sverige börjat hantera sina kartor i tre dimensioner har gjort att även efterfrågan för tredimensionell visualisering har ökat. I Sverige har fyra kommuner: Stockholm, Göteborg, Helsingborg och Malmö gått samman i projekt 3D4Stad, för att utarbeta en arbetsstandard för lagring och hantering av kommunala 3D-stadsmodeller (Jeansson, 2008). Dessutom har ett pilotprojekt med C3-Technologies genomförts och idag finns alla de fyra städerna i hitta.se 3D. 1

10 KAPITEL 1. INTRODUKTION 1.2 Mittbygge.se Mittbygge.se är en portal där en kommuns invånare själva kan tillgodogöra sig regler och föreskrifter rörande byggnation. Portalen erbjuder även invånarna i 14 olika kommuner att digitalt göra sin bygglovansökan. Företaget bakom portalen ser åtminstone två möjligheter med tredimensionell visualisering: Kommunen kan presentera nuvarade byggnadsplaner i en tredimensionell klient och på så sätt ge invånarna ett komplement till tvådimensionella plankartor och skalenliga modeller. Användarna av portalen kan själva konstruera sina husmodeller och skicka med dessa tillsammans med ansökan om bygglov. Detta gör att missförstånd vid handläggningen kan undvikas samtidigt som grannar och andra intressenter på ett mycket tidigt stadium kan få en uppfattning om hur byggnationen kommer att påverka omgivningen. För att den andra lösningen ska vara användbar kräver det att tjänsten är enkel och intuitiv efterssom man inte kan anta att användarna besitter någon speciell kompetens inom husmodellering. 1.3 Gismo Gismo är en demonstrator för att visa upp den plattform för webbgis som har tagits fram i samarbete mellan företagen Decerno AB och Curalia AB. Plattformen använder en typ av karttjänst WMS (kapitel 2.6.1) för att visa en tvådimensionell kartbild. Informationen som bilden byggs upp av finns lagrad i en PostgreSQL/PostGISdatabas och bilden genereras av kartservern GeoServer. Webbklienten är baserad på OpenLayers, ett kartramverk skrivet i Javascript. 1.4 Problem För att bearbeta och visualisera tredimensionella vyer och objekt krävs en kraftigare klient och om möjligt även tillgång till klientdatorns grafikkort. Därför är de flesta tredimensionella lösningarna inte webbaserade utan byggda som fristående applikationer eller insticksprogram till webbläsaren, vilka måste laddas ner och installeras innan de kan användas. Ett undantag är hitta.se 3D, som har implementerats i form av en java-applet och därmed kan startas direkt i webbläsaren, men ändå kan använda sig av datorns grafikkort. För att lösningen ska vara attraktiv i ett framtida affärsprojekt måste den kunna dra nytta av existerande data som exempelvis en kommun redan besitter. Därför är det viktigt att man hanterar de vanliga format och lagringsmodeller för 3D-data som används. För att underlätta integration och interoperabilitet är det också viktigt att man kommunicerar med hjälp av öppna standarder och format. 2

11 1.5. BEGRÄNSNINGAR Under denna studie har följande punkter undersökts: Vilka standarder finns för att transportera och visualisera objekt i 3D? Hur väl hanterar PostgreSQL/PostGIS data i tre dimensioner? Finns det några begränsningar? Vilken forskning finns och hur har andra projekt närmat sig problemställningen? Vilka för/nackdelar har olika tekniska lösningar? Hur ska byggnader hanteras och vilken detaljnivå är intressant på dem? Hur ser datamodeller och lagringmetoder ut för kartor som levereras i 3D? Dessa frågeställningar leder fram till studiens mål Att utvärdera tekniska lösningar baserade på öppen mjukvara, som möjliggör visualisering och editering av lägesbunden data i tre dimensioner. Som en följd av denna utvärdering har en prototyp tagits fram. 1.5 Begränsningar I denna studie har följande begränsningar gjorts. Inte lägga stor vikt vid utseende/texturer. Inte lägga stor vikt på prestanda och stöd för multipla användare. I lösningen endast stödja datarepresentationen från en leverantör/ett format. Då faktisk utvecklingstid för prototypen är begränsad har en prioritetslista för denna tagits fram. Listan visar basfunktionalitet samt funktionalitet som kommer läggas till i mån av tid. 1. Visualisera 3D-data i en webbläsare över öppna standarder och öppna format. 2. Säkerställa ett komplett flöde mellan en spatial databas och en webbklient. 3. Erbjuda enkel manipulation och skapande av 3D-objekt. 3

12

13 Kapitel 2 Teori 2.1 Öppen källkod Fri och öppen programvara är två begrepp som ofta behandlas som samma sak och då går under beteckningen öppen källkod, Open source. Fri mjukvara under ledning av The free software foundation, FSF är en idealistisk rörelse grundad av Richard Stallman där ordet fri används med betydelsen frihet. Alla människor har friheten att sprida, studera och framförallt modifiera fri programvara (Scacchi, 2007). Bruce Perens och Erik S. Raymond grundande 1995 The Open Source Initiative, OSI med syftet att skapa en mer företagsvänlig och mindre ideologisk laddad organisation. De två rörelserna har mycket gemensamt och delar framförallt den grundläggande utvecklingsmetodiken i vilken vem som helst kan bidra till utvecklingen av ett projekt, var i världen man än finns. Det kan ibland vara svårt att avgöra om ett specifikt projekt är fritt, öppet eller både och, då detta i grunden är en fråga om vilka mjukvarulicenser som projektet använder. Enkelt kan man säga att fri mjukvara alltid är öppen, medan öppen mjukvara inte alltid behöver vara fri (Scacchi, 2007). 2.2 Öppna standarder En standard är en specifikation för hur en lösning ska fungera, alternativt en instruktion för hur någonting ska utföras. Om alla gör någonting på samma sätt innebär det att deras individuella lösningar kommer vara kompatibla med varandra vilket i sin tur kan bidra till ökad nytta för den aktuella teknologin (Kesan och Shah, 2008). Exempelvis är det tack vare nätverksstandarden TCP/IP som det idag finns ett globalt datanätverk uppbyggt av ett stort antal leverantörer där mer eller mindre alla datorer och mobiltelefoner fritt kan kommunicera. Vid en tillbakablick finner man att många av de framsteg som gjorts inom data och informationstekniken under de senaste åren har skett tack vare just standarder (Kesan och Shah, 2008). Det finns många olika typer av standarder, exempelvis informella defactostandarder som uppkommer genom att majoriteten anammar ett visst sätt att arbeta, 5

14 KAPITEL 2. TEORI eller industristandarder som administreras formellt av exempelvis International Organization for Standardization, ISO. Begreppet öppna standarder har framförallt på senare år fått stor spridning och det finns många olika definitioner för vad som egentligen kännetecknar en sådan. (Kesan och Shah, 2008) har valt att definiera öppna standarder genom att att ange tre kriterier (tabell 2.1) som ska vara uppfyllda. 1. Standarden ska vara publikt tillgänglig till en minimal kostnad. 2. Ingen ensam aktör kontrollerar standarden. Om så ändå är fallet ska standarden vara tillgänglig för alla aktörer utan diskriminering. 3. Utvecklingsarbetet av standarden bedrivs öppet och involverar publika intressenter. Tabell 2.1: Kriterier för öppna standarder enligt (Kesan och Shah, 2008) 2.3 Geografiska informationssystem Allmost everything that happens, happens somewhere. Knowing where something happens is critically important (Longley, Goodchild, Maguire, och Rhind, 2001) Definition 1. Med geografisk data menas lägesbestämd data som är förknippad med jordens yta, och där position ofta anges med en longitud/latitud angivelse. Spatial data betecknar lägesbestämd data i någon rymd, exempelvis rymden, en människas kropp eller en annan planet. Geospatial data betecknar lägesbestämd data på jordens yta och bestämmer även positionens höjd. Definition 2. Ett raster är en datarepresentation i två dimensioner. Informationen lagrad i ett raster motsvarar antingen en bildpixel eller någon form av värde. Exempel på rasterdata är satellit- och flygfoton där varje cell har en viss färg, men det finns många andra typer av data som kan lagras i ett raster, exempelvis höjdkartor där varje cell har ett höjdvärde, eller markanvändning där varje cell indikerar vad marken används till. Definition 3. En vektor är en representation av punkter, linjer, kurvor och ytor som representeras genom att lagra koordinatpar (eller tripplar i en 3D-rymd). I fallet med punkter räcker det med ett par och i fallet med linjer lagrar man par för start, slut- och brytpunkter på linjen. Är målet att visualisera en linje eller kurva baserat på ett antal punkter dras en rak linje mellan varje närliggande par. Antalet punkter styr då hur exakt linjen avbildas. Om önskan istället är att visa en mjukare kurva kan denna istället approximeras genom att interpolera den med ett flergradigt polynom genom punkterna. Det är dock viktigt att komma ihåg att interpolation i 6

15 2.3. GEOGRAFISKA INFORMATIONSSYSTEM och för sig ger mjuka kurvor men att kurvorna riskerar att bli väldigt förvrängda (Runges fenomen), speciellt vid hög grad på polynomet (Arneberg, Arnborg, Eklundh, Harrie, Hauska, Olsson, Pilesjö, Rystedt, och Sandgren, 1999). I CAD och illustrationsprogram används ofta Bezierkurvor som är en variant av polynominterpolation av grad två eller tre med en eller två ankarpunkter. Geografiska Informationssystem definieras som: Ett datoriserat informationssystem för hantering och analys av geografiska data (Arneberg m.fl., 1999). Den mest grundläggande egenskapen för ett GIS är att det hanterar lägesbunden information i någon form samt att rumsliga analyser och urval kan utföras på detta data. I lista 1 ses ett exempel på en frågeställning som kan besvaras med hjälp av ett GIS. Det är viktigt att komma ihåg att resultatet av en analys är helt beroende på kvalitén på det data som används i analysen. Detta är speciellt viktigt vid längd- och ariaberäkningar, då data alltid generaliseras mer eller mindre vid digitaliseringen (Arneberg m.fl., 1999). Mål: Kartlägga hur stor del som av befolkningen som är i riskzonen för att drabbas av giftiga utsläpp efter en bilolycka. Frågeställning: Hur många personer bor i bostäder som förses med dricksvatten från brunnar som är grundare än tre meter och grävda i lättgenomsläppliga jordar samt ligger inom 1km nedströms från en väg som trafikeras av tunga fordon bärande miljöfarlig last? Denna frågeställning är fullt möjlig att få svar på om man har tillgång till följande datamängder över det aktuella området: befolkningsregister fastighetsregister trafikstatistik vägdatabas brunnsregister jordartskarta höjdmodell Lista 1: Exempel på möjlig sökning i ett GIS (Arneberg m.fl., 1999) Geospatial information används inom de mest skilda områden såsom kartframställning, väg- och fastighetsplanering, skogshantering, miljöbevarande och framförallt i militära tillämpningar (Arneberg m.fl., 1999). Det militära användandet har bidragit mycket till utvecklingen inom området och speciellt under kalla kriget gjorde många framsteg (Longley m.fl., 2001). Det första GIS:et Canada Geografic Information System togs fram redan på 1960-talet men utvecklingen begränsades av tillgång och kostnad för datorer och annan hårdvara. Detta medförde att utvecklingen tog fart först när priserna under 1980-talet sjönk till rimliga nivåer (Longley m.fl., 2001). Framstegen drevs av enskilda företag, militär och universitet men gemensamt för dem alla var att de tog fram sina egna helhetslösningar. Dessa lösningar hade problemet att de inte 7

16 KAPITEL 2. TEORI hade något gemensamt sätt att kommunicera, vilket innebar att man tvingades till mödosamma konverteringar för att överföra data mellan systemen (OGC, 2006a). I början av 1980-talet togs ett rastergis Geographic Resources Analysis Support System GRASS fram av amerikanska armén. Systemet användes på universitet runt om i världen och då källkoden gjordes tillgänglig blev GRASS ett av de första globalt utvecklade öppen källkodsprojekten. Trots att GRASS hade ett öppet dataformat och utvecklades av frivilliga användare var inte projektet inflytelserikt nog för att kunna influera de kommersiella leverantörerna (OGC, 2006a). Open Geospatial Consortium OGC grundades 1994 med tanken att fortsätta på den väg som GRASS hade påbörjat och målet var att ta fram öppna standarder för geospatiala system och tjänster. Det finns idag 381 olika intressenter involverade i OGC och ett stort antal standarder har tagits fram, exempelvis standarder för databaslagring, webbtjänstprotokoll och filformat. I dag använder framförallt många öppenkällkodsprojekt inom GIS-området OGC:s standarder men även proprietära system får allt bättre stöd för dem Lagring av geospatial data i databas Definition 4. En feature definieras av OGC som ett objekt som associerats med en position relativ till jorden. Objektet är en abstraktion av ett verkligt objekt exempelvis ett träd. Flera individuella instanser av en feature med samma karaktär och egenskaper sägs tillhöra en feature-type. Som programmerare kan man betrakta en feature som ett objekt med ett antal egenskaper varav en geometrisk representation. Databassystem har under lång tid utvecklats till att kunna hantera stora mängder data och det som gör databaser så kraftfulla är möjligheten att med god prestanda utföra sökningar och beräkningar i stora datamängder vilka kan vara uppbyggda av flera kombinerade tabeller. Då många operationer i GIS handlar just om att söka efter, och utföra olika typer av mängdberäkningar på data insågs tidigt att en databas skulle kunna utnyttjas som lagringsplats. Oavsett vilken typ av data som ska modelleras i en databas är det långtifrån självklart hur detta ska göras (Arneberg m.fl., 1999) och då geospatial data består av geometriska element såsom punkter, linjer och ytor som saknar motsvarighet i databasen, (denna hanterar i första hand endast enklare datatyper exempelvis textsträngar, numeriska värden och datum), är det än mindre självklart. Detta resulterade i att många GIS-leverantörer gjorde sina egen databastillägg för att lägga till stöd för geometrier vilket resulterade i ett stort antal databassystem (Longley m.fl., 2001). Simple Feature För att ena GIS-världen på databasnivån tog OGC fram standarden Simple Feature SQL (OGC, 2006b), en standard för hur geospatial data ska lagras samt hur de spatiala funktioner som databasen ska tillhandahålla ska anropas och fungera. I 8

17 2.3. GEOGRAFISKA INFORMATIONSSYSTEM standarden definieras ett antal geometriska typer (figur 2.1) samt ett stort antal funktioner, (exempel tabell 2.2). Figur 2.1: Tillgängliga typer i OGC Simple Feature (OGC, 2006b) GeomFromText(in String) Översätter WKT (figur2.2b) till Geometri IsEmpty(g Geometry) Avgör om geometrin är tom Length(c Curve) Längden av en kurva Contains(g1 Geometry, g2 Geometry) Sann om g2 ligger helt i g1 Intersects(g1 Geometry,g2 Geometry) Sann om g1 skär g2 Union(g1 Geometry, 2 Geometry) Ger unionen mellan g1 och g2 Tabell 2.2: Exempel på funktioner definierade av OGC Simple Features Geometrin ses som en del av en feature och när en ny feature-type, exempelvis byggnad ska skapas görs detta genom att skapa en feature-tabell innehållande alla icke spatiala attribut för byggnader. En eller flera geometriska kolumner kan sedan skapas och bindas till denna tabell. När en faktisk byggnad sätts in i tabellen lagras den tillhörande geometrin i form av en Well Known Binary-sträng, WKB (figur 2.2a) i den geometriska kolumnen. Då WKB inte är speciellt användarvänlig används ofta Well Known Text, WKT (figur 2.2b) vid arbete mot databasen. Denna sträng kan översättas till en geometri med funktionen GeomFromText. Även den omvända konverteringen från geometri till WKT är möjlig WebbGIS Acquiring, visualizing and distributing geographical information are essential for GIS. A Web based desktop VR system will be best suitable for this purpose. Shan (1998) Internet har sedan det blev publikt tillgängligt i början 1990-talet växt explosionsartat och är i dag den i särklass största kommunikationskanalen i världen. Till 9

18 KAPITEL 2. TEORI C30B CA5B2D04410AFC8AA4 5E0E E14373D2D0441D F0E59412B D EE7735F 0E5941B78E9E08BD2C F70D95E0 E5941 (a) WKB representation MULTILINESTRING(( , , , )) (b) WKT representation (c) Visuell representation Figur 2.2: Olika sätt att representera en väglänk skillnad från när internet introducerades har dagens användare vant sig vid att internetbaserade tjänster är snabbladdade och responsiva, och redan en fördröjning på några fåtal sekunder räcker för att vara störande. Därför säger (Giannopoulos, Hatzi, Nikolaidou, och Anagnostopoulos, 2007) att det är viktigt att hålla ner laddningstiden även för mer avancerade tjänster som användaren trots allt kan tänka sig att vänta på. Exempelvis bör laddningstiden av en tredimensionell visualisering inte överstiga sekunder. För att lyckas med detta mål belyser de vikten av att hålla ner den överförda datans storlek, och påpekar även att man alltid måste väga egenskaperna: laddningstid, filstorlek och detaljnivån, mot varandra. Lösningen de presenterar är att förenkla data genom polygonreduktion och sammanslagning av geometrierna. (Beard, 2006) löser istället problemet med att överföra stora datamängder genom att initialt låta alla datalager vara avslagna. Detta gör att den initiala inladdningen endast är på 400kB. Användaren får sedan göra ett aktivt val för att aktivera varje nytt datalager och blir då presenterad med en ungefärlig tid för nerladdningen av detta lager. Historiskt sett har GIS implementerats som tunga desktopapplikationer och det är därför intressant att notera att (Shan, 1998) redan 1998 pekar ut webbaserade GIS som framtidens plattform för att samla in, visualisera och distribuera geografisk data. 10

19 2.4. VISUALISERING 2.4 Visualisering När informationen som finns lagrat i ett GIS ska visualiseras är syftet att göra det lättare för en människa att förstå. Anledningen till detta är att de flesta människor har lättare att förstå hur vägen som illustreras i figur 2.2c ser ut än samma väg i figur 2.2a eller figur 2.2b Visualisering i två och tre dimensioner Historiskt har geografisk data nästan uteslutande representerats i två dimensioner i form av exempelvis kartor. Begreppet karta kan beskrivas som: En representation av miljön som används som ett hjälpmedel för att få en mental bild av de rumsliga relationer som existerar i det aktuella området (Nurminen, 2006). Enligt denna definition kan alltså även en tredimensionell representation ses som en karta. En karta kan tillföra ytterligare värde än den verkliga världen den avbildar då den kan innehålla ytterligare element exempelvis gatunamn och symboler (Nurminen, 2006). Hur man skapar kartor och hur dessa ser ut varierar i olika delar av världen och för att tillgodogöra sig materialet i en karta måste man tolka denna, vilket kräver att användaren av kartan har förståelse för hur denna typ av karta är uppbyggd (Nurminen, 2006). Tvådimensionella representationer såsom kartor och ritningar är mycket lämpliga för att klargöra precisa relationer och mått (Brooks och Whalley, 2005). De ger ofta en god översikt över större områden och det är exempelvis enklare att på en platt karta planera en resa, jämfört med en tredimensionell karta där vägar kan vara dolda av dalgångar och berg. (Nurminen, 2006) presenterar en hypotes att ju mer en karta liknar den värld som betraktaren lever i desto mer lättförstådd är den. Då människor lever och rör sig i en tredimensionell värld bör därför en tredimensionell karta vara lättare att förstå än en tvådimensionell. Ett exempel på detta är att betraktaren i figur 2.3a först måste ha en förståelse för begreppet höjdkurvor och sedan tolka dessa för att få en uppfattning av hur terrängen i den tvådimensionella bilden ser ut, medan han/hon i fallet med en tredimensionell representation av terrängen intuitivt förstår denna direkt. I tredimensionella stadsmiljöer kan man direkt se hur byggandet av en ny byggnad påverkar stadsbilden, samt visa vilka skuggor den kommer kasta genom att utföra skugganalyser där solens gång simuleras (Jeansson, 2008). Båda representationerna har alltså både för- och nackdelar (Brooks och Whalley, 2005) och det är syftet med visualiseringen som ska avgöra vilken som används. GIS och 3D-visualisering GIS och 3D-visualisering är två separata områden som har utvecklats parallellt sedan slutat av 1980-talet. Inom GIS-världen skapades många proprietära system som var och ett hade ett eget sätt att lagra och hantera spatial data. Inmatning och vi- 11

20 KAPITEL 2. TEORI (a) Tidig visualisering av terräng i 2D och 3D i AVS-ARC (1995) (b) Stadsmiljö i GeoVRML (2000) Figur 2.3: Exempel på historiska visualiseringar i 3D (Rhyne m.fl., 2004) sualisering skedde antingen i CAD-program eller i leverantörsspecifika lösningar och utvecklingen fokuserades inte i första hand på visualiseringen. I visualiseringsvärlden låg fokus istället på visualisering och representation, där tankar om topologi, geografiska koordinatsystem och relationer mellan objekten var en underordnad fråga. När GIS-leverantörerna fick förfrågan om att inkludera tredimensionell visning i sina system blev lösningen oftast att en tredimensionell vy lades vid sidan om den vanliga tvådimensionella vyn (figur 2.3a) (Brooks och Whalley, 2005). När visualiseringstekniken började mogna under 1990-talet började fler och fler kartografer och geografer intressera sig för denna och fokusgrupper skapades med syfte att undersöka frågor rörande visualiseringen av geospatial data (Rhyne m.fl., 2004). VRML Consortium skapades 1996 av den grupp som hade tagit fram version 1.0 av filformatet VRML (kapitel 2.5.1). Organisationen bytte 1998 namn till Web3D Consortium, en organisation med syftet att ta fram format och standarder för tredimensionell visualisering över internet. Man tog fram version 2.0 av VRML och senare även GeoVRML (kapitel 2.5.1) för att enklare kunna använda VRML till att visualisera geospatiala objekt (figur 2.3b). Nästa version av VRML, X3D (kapitel 2.5.2) presenterades Alla tre filformaten är framtagna med generell visualisering i åtanke, men både GeoVRML och X3D har visst stöd för geospatial data. Typiskt används filformaten genom att en fil representerande en tredimensionell scen i form av en scengraph läggs upp på en webbsida och sedan visas med hjälp av ett passande insticksprogram för webbläsaren. OGC presenterade 2001 respektive 2005 två diskussionsartiklar rörande Web 12

21 2.4. VISUALISERING Terrain Service, WTS (kapitel 2.6.3) och Web 3D Service, W3DS (kaptitel 2.6.4). WTS beskrivs som tjänst liknande WMS där resultatet av ett anrop är en bild av en tredimensionell vy. W3DS är en tjänst som returnerar en hel eller delar av en navigerbar tredimensionell scen i något av formaten (VRML, GeoVRML eller X3D). Filformatet CityGML (kapitel 2.5.5) antogs 2008 som en OGC-standard med syftet att bära geospatial data innehållande geografiska miljöer och i synnerhet stadsmiljöer. CityGML skiljer sig från Web3D-formaten då det inte i första hand är ett visualiseringsformat utan definierar en stadsmodell med topologiska samband för byggnader och den övriga miljön, till exempel vattendrag och träd Viktiga framsteg inom tredimensionell visualisering De senaste åren har användandet av GIS bland gemene man ökat dramatiskt. Utvecklingen började med att olika karttjänster, exempelvis eniro.se lanserades under slutet av 1990-talet och sedan följdes av bland annat hitta.se och Google maps. Tjänsterna gav användarna kostnadsfri tillgång till sökbara kartor och färdplanering. Under de år som har gått har dessa tjänster kommit att bli naturliga verktyg för de flesta användare. På senare år har en liknande utveckling påbörjats inom tredimensionell visualisering. Virtuella glober Google köpte 2004 upp företaget Keyhole Inc. som hade tagit fram en applikation kallad Earth Viewer. Denna döptes om till Google Earth (figur 2.4a) och den första versionen som släpptes i Googles regi var Google Earth 3.0 vilken släpptes till Windows i juni Under de första 15 månaderna laddades Google Earth ner över 100 miljoner gånger (Schöning, Hecht, Raubal, Krüger, Marsh, och Rohs, 2008). Det primära filformatet som används i Google Earth heter Keyhole Markup Language, KML (kapitel 2.5.4), men Google Earth klarar även att importera data från olika OGC-tjänster (kapitel 2.6). Sedan Google Earth lanserades har ett antal liknande lösningar presenterats, däribland Microsoft Virtual Earth och Nasa World Wind. Nasa World Wind fokuserar mer mot olika GIS-tillämpningar och inte bara visualisering. Dessutom har man valt att släppa programmet som öppen källkod. Även Web3D Consortium har en aktiv arbetsgrupp X3D Earth där man arbetar med att ta fram en virtuell glob som är öppen programvara och använder sig av öppna standarder. De virtuella globarna har blivit mycket populära och det finns i princip två typiska grupper av användare. Den vanliga medborgaren som fascineras av möjligheten att zooma in från rymden och ända ner till gatunivå, och forskare som ser globerna dels som visualiseringssystem för spatial data, dels som ett sätt att få den stora massan mer intresserad av GIS (Schöning m.fl., 2008). 13

22 KAPITEL 2. TEORI (a) Google Earth (Softpedia.com, 2009) Figur 2.4 (b) Naturhistoriska riksmuseet i hitta.se 3D (Nyteknik.se, 2008) Hitta.se 3D hitta.se klår Google Earth med Saabs nya 3D-teknik NyTeknik 29 maj 2008 Den 29 maj 2008 lanserades en helt ny tjänst på hitta.se. Hela Storstockholm fanns tillgänglig i en navigerbar, tredimensionell webbapplikation (figur2.4b). Materialet var jämfört med existerande tjänster som Google Earth förbluffande verklighetstroget, med fotografiska texturer draperat över en terrängmodell där till och med träden fanns med som 3D-objekt. Tjänsten var resultatet från ett samarbete mellan de tre företagen hitta.se, Agency 9 och C3-Technologies AB, ett dotterbolag till Saab AB. Agency 9 stod för den 3D-motor som klienten använder och C3-Technologies är ansvariga för att ta fram materialet. Det kanske mest förbluffande med lanseringen var att allt materialet är automatgenererat med flygfoton som grund. Att flyga det 200 kvadratkilometers stora området hade tagit tre dagar och att från detta material generera 3D-modellen hade tagit ytterligare några dagar (Nyteknik.se, 2008). Tekniken bakom denna datainsamling beskrivs ytterligare i kapitel Data och filformat VRML / GeoVRML Virtual Reality Modelling Language, VRML är ett filformat för att beskriva tredimensionell data. Tanken var redan från början att formatet skulle kunna användas för att utbyta denna typ av information över internet. Från början togs formatet 14

23 2.5. DATA OCH FILFORMAT fram av medlemmarna på en e-postlista och man släppte version 1.0 år År 1996 skapades VRML Consortium som 1998 döptes om till Web3D Consortium för att fortsätta driva utvecklingen och 1997 togs version 2.0 också känd som VRML97 upp som ISO/IEC (Web3D, 1997). De stora skillnaderna mellan de två versionerna är att den senare tillåter animeringar av objekt samt erbjuder ökad möjlighet att interagera med 3D-scenens olika objekt. En kub kan exempelvis direkt i filen ges egenskapen att förflytta sig fram och tillbaka över ett visst område i en viss hastighet (Carey och Bell, 1997). För att en VRML-fil ska kunna visas i en webbläsare krävs det att ett insticksprogram först installeras. Det finns flera sådana tillgängliga och många av dem klarar flera format som VRML, X3D och GeoVRML. (Shan, 1998) presenterade 1998 den då nya tekniken VRML och förespråkar formatet som databärare vid integration mellan CAD, WebbGIS och desktopgis. Då VRML hade dåligt stöd för geospatial visualisering skapade Web3D Consortium den 16 februari 1998 arbetsgruppen GeoVRML. Syftet var att ta fram verktyg och rekommendationer för hantering av geospatial data med VRML. GeoVRML 1.0 antogs 5 juni som Web3D Consortium Recomended Practice, och den 15 juli 2002 släptes specifikationen för GeoVRML 1.1. Denna version utvecklades parallellt med ett tillägg till VRML standarden (Amd. 1:2002) och de geografiska tillägg som gjordes till VRML är identiska med de som är beskrivna i GeoVRML X3D Extensible 3D, X3D är ett standardformat (ISO/IEC 19775) för tredimensionell visualisering. Det är baserat på VRML97 och huvudmålet var att dela upp VRML i olika komponenter för att förbättra prestandan. Resultatet blev X3D Core, X3D Interchange, X3D Interactive, X3D CAD-Interchange, X3D Immersive, och X3D Full. Standarden fastslogs 2004 (Web3D, 2004) och ytterligare tillägg görs löpande. X3D har mer eller mindre ersatt VRML och är det av Web3D Consortium rekommenderade 3D-formatet. Följande fördelar av att använda X3D istället för VRML har identifierats av (Ming, 2008) och (Beard, 2006): X3D är modulärt, och man behöver endast ladda de komponenter som man använder. X3D har ett enhetligt API för att påverka scenen genom sitt Scene Authoring Interface, SAI. X3D kan lagras, i VRML-syntax, som XMLdokument eller i ett binärt format som lämpar sig bättre för komprimering. X3D är XMLkompatibelt vilket underlättar integration med övriga system. 15

24 KAPITEL 2. TEORI GML Geography Markup Language, GML ett XML-baserat filformat standardiserat av OGC (OGC, 2007b) för att representera geografisk information. I huvudsak används formatet som ett transportformat för webbtjänster KML Keyhole Markup Language, KML är ett XMLformat som ursprungligen togs fram av Keyhole Inc. för Earth Viewer, senare Google Earth (kapitel 2.4.2). När Google köpte Keyhole fick de rättigheterna till formatet och valde att föreslå formatet som en möjlig OGC-standard för geospatial visualisering. KML version 2.2 antogs 2007 (OGC, 2007c) och använder sig av geometriska element som är hämtade från GML som ett steg i att harmonisera KML med GML och övriga OGC standarder. Dessa element är: point, line string, linear ring och polygon CityGML City Geography Markup Language, CityGML är ett XML-baserat filmformat, implementerat som ett applikationsschema för GML Syftet med formatet är att kunna beskriva enskilda byggnader såväl som hela städer med tillhörande terräng, vegetation, vattendrag och stadsföremål såsom lyktstolpar, skyltar och brevlådor. Arbetet med CityGML påbörjades 2002 av Special Interest Group 3D, SIG 3D och den 12 juli 2007 antogs CityGML 0.4 som ett OGC Best Practices Paper (OGC, 2007a) och blev därmed OGC:s officiella val rörande stadsmodellering. CityGML antogs som en officiell OGC standard 20 augusti 2008 (OGC, 2008). I CityGML finns en visualiseringsmodell som är baserad på X3D och Collada genom vilken man kan definiera vilken färg eller vilka texturer som ska appliceras på en yta. Dessa gör att det är möjligt att visualisera CityGML komplett med texturer trots att det i första hand inte är ett visualiseringsformat. En egenskap som särskiljer CityGML mot andra 3D-format är att det inte bara hanterar utseende och geometrier utan även topologiska samband (Kolbe, 2009). Till exempel kan en byggnad modelleras så att den består av ett antal delelement (figur 2.5). Resultatet av denna modellering blir att man kan välja en vägg, ett fönster eller annan byggnadsdel och få information om vilken byggnad som byggnadselementet tillhör. I CityGML finns fem detaljnivåer, Level of Detail, LOD (figur 2.6a, tabell 2.3). Dessa gör det möjligt att definiera flera geometrier i olika detaljnivåer för varje feature. Klienten kan sedan välja att visa en enklare geometri då kameran befinner sig långt borta från denna feature för att sedan visa en mer detaljerad geometri när kameran närmar sig den. Under OGC:s test och demonstrationsprojekt OGC Web Services, Phase 4 genomfördes en fiktiv räddningsaktion där en radioaktiv bomb har exploderat i en amerikansk hamn. Situationen kräver att olika byggnader utvärderas för att finna en som lämpar sig som fältsjukhus. Genom hela scenariot kommunicerar olika sy- 16

25 2.5. DATA OCH FILFORMAT Figur 2.5: Exempel på hur en byggnad kan vara uppbyggd i CityGML (Capstick, 2008) LOD 1 LOD 2 LOD 3 LOD 4 LOD 5 Endast terrängmodell. Enkla boxbyggnader. Byggnader med takytor. Detaljerade byggnader med: fönster, dörrar, balkonger med mera. Byggnaders interiör, med rum och dörröppningar. Tabell 2.3: Detaljnivåer i CityGML stem med varandra över OGC:s webbstandarder. I processen att hitta en passande byggnad på säkert avstånd från den radioaktiva röken används en WFS-server, Go- Publisher, från Snowflake Software (Curtis, 2008) för att begära byggnader som ligger inom säkert avstånd och har en viss minimistorlek. Byggnaderna levereras i CityGML och fortsatt analys av byggnaderna utförs i ett grafiskt program kapabelt att visualisera CityGML. När en byggnad valts ut skickas dess Building Information Model, BIM till en sjukhusarkitekt som i ett CAD-program inreder byggnaden för dess nya syfte som sjukhus. Den modifierade BIM-filen skickas sedan vidare till de personer som ansvarar för att bygga upp fältsjukhuset. De tekniska problem som Snowflake ställdes inför när de skulle ta fram en WFSserver för att leverera CityGML var: CityGML använder sig mycket av komplexa typer. En byggnad består exempelvis av en eller flera byggnadsdelar. En byggnadsdel består i sin tur av en eller flera ytor (takytor, väggytor), som i sin tur kan innehålla fönster och dörrar. På detta sätt kan varje byggnad bestå av väldigt djupa hierarkier. Det normala vid den här tiden var dock att WFS-servrar endast klarade enkla 17

26 KAPITEL 2. TEORI (a) Detaljnivåerna tillgängliga i CityGML (b) Varierande detaljnivå beroende på avståndet till kameran Figur 2.6: Detaljnivå i CityGML (Kolbe och Bacharach, 2006) typer där varje typ mappar direkt mot en tabell i databasen. De datatyper som finns i databasen (i detta fallet Oracle Spatial) är mer begränsade än de som används i CityGML. Det finns till exempel ingen motsvarighet till 3D solid för att göra solida kroppar CityGML-filer som innerhåller mycket och detaljerad data tenderar att bli stora, med lång laddningstid som följd. Det data som användes under scenariot konverterades från ett CAD-program till CityGML genom ett specialskrivet program och laddades sedan in i en Oracle Spatial databas med Snowflakes GoLoader, ett program som läser GML och lagrar denna i en relationsdatabas. Vid anrop till servern körs motsvarande konvertering i andra riktningen för att generera CityGML till klienten. Man implementerade komprimering genom zip/gzip för att minska mängden faktisk data som måste överföras till klienten och tack var detta kunde laddningstiden för en väldigt detaljerad helikopter sänkas från 9 minuter till 20 sekunder genom att den överförda datamängden minskades från 24.5MB till 1.3MB (Curtis, 2008). (Wan och Bian, 2007) tycker att utvecklingen av Webb3DGIS har fokuserat för mycket på enbart visualisering och lyfter fram Google Earth och Microsoft Earth som exempel på detta. De anser att detta begränsar tjänsterna genom att omöjligöra analytiska undersökningar/beräkningar i klienten. Istället föreslår de att CityGML bör användas som bärare av både utseende och uppbyggnad i Webb3DGIS. 2.6 OGC:s webbtjänster OGC har specificerat ett 40-tal standarder däribland ett stort antal webbtjänster. Gemensamt för dessa är att de antingen kan anropas som en vanlig webb-url med parametrar på formen parameter=värde, vilket kallas Key value pairs, KVP eller via ett webbtjänstprotokoll där anrop och svar förmedlas i form av XML. 18

27 2.6. OGC:S WEBBTJÄNSTER Trots att det i en applikation vore fullt möjligt att manuellt skapa alla anrop till tjänsterna genom att formatera dem som KVP- eller XML-strängar och manuellt hantera kommunikationen mot servern så är detta ej effektivt. Därför använder man istället med fördel ett bibliotek som abstraherar tjänsterna till ett API för det programmeringsspråk som man använder för att bygga applikationen. För javascript erbjuder till exempel OpenLayers ett sådant API WMS - Web Map Service Web Map Service, WMS (OGC, 2004) definierar en tjänst genom vilken kartbilder i två dimensioner kan begäras. Kartbilderna sätts samman genom att kombinera de raster och vektorlager som användaren av tjänsten har begärt samt applicera eventuella ritmanér på dessa. De olika lagren slås samman till en bild som beskärs för att passa det område som efterfrågas och returneras till klienten som ett raster exempelvis i form av en JPG-fil WFS/WFS-T - Web Feature Service WMS (kapitel 2.6.1) erbjuder visualisering av geografisk data i form av ett raster, men i många applikationer behöver använderna även kunna manipulera den data som finns i databasen. Web Feaure Service, WFS (OGC, 2005b) erbjuder ett interface för att söka efter, editera och ta bort features som finns i databasen. För att söka efter d features som användaren är intresserad av har WFS ett väl utbyggt stöd för filtrering där man kan filtrera på en eller flera av följande egenskaper tillsammans med logiska operatorer (och, eller, inte) samt jämförelse operatorer (< = >! ): Icke spatiala datafält exempelvis namn eller antal invånare. Spatiala jämförelser, exempelvis alla element innanför/utanför en viss polygon. Feature types exempelvis ge mig alla features av feature-type väg. Id som direkt refererar en feature. Nedan följer ett antal exempel på hur anrop till en WFS kan se ut. WFS-servern översätter anropet och eventuella filter till SQL-frågor som ställs mot databasen. Dessa exempel är något förenklade, för att öka läsbarhet, och de är helt eller delvis hämtade från implementationsspecifikationen av WFS (OGC, 2005b). 19

28 KAPITEL 2. TEORI För att få fram alla features som är av feature type inwatera_1m och som ligger inom området definierat av punkterna lowercorner och uppercorner kan följande KVP-anrop användas. h t t p : //www. someserver. com/ wfs. c g i& SERVICE=WFS& VERSION=1.1.0& REQUEST=GetFeature& TYPENAME=InWaterA_1M& FILTER= <F i l t e r> <Within> <PropertyName>InWaterA_1M/wkbGeom<PropertyName> <gml: Envelope> <gml: lowercorner>10 10<gml: lowercorner> <gml: uppercorner>20 </ gml: Envelope> </ Within> </ F i l t e r> eller motsvarande XML: 20</ gml: uppercorner> <?xml version=" 1. 0 "?> <wf s:ge tfeature version=" " s e r v i c e="wfs" ( xmlns... )> <wfs: Query typename=" InWaterA_1M "> <o g c : F i l t e r> <ogc: Within> <ogc:propertyname>inwatera_1m/wkbgeom<ogc:propertyname> <gml: Envelope> <gml: lowercorner>10 10<gml: lowercorner> <gml: uppercorner>20 </ gml: Envelope> </ ogc: Within> </ o g c : F i l t e r> </ wfs: Query> </ wf s:ge tfeature> 20</ gml: uppercorner> Genom att ändra REQUEST till Transaction och lägga till parametern Delete kommer de features som har hittats med filtret tas bort: <?xml version=" 1. 0 "?> <w f s : T r a n s a c t i o n version=" " s e r v i c e="wfs" ( xmlns... )> <w f s : D e l e t e typename="inwatera_1m "> <o g c : F i l t e r> <ogc: Within> <ogc:propertyname>inwatera_1m/wkbgeom<ogc:propertyname> <gml: Envelope> <gml: lowercorner>10 10<gml: lowercorner> <gml: uppercorner>20 </ gml: Envelope> </ ogc: Within> </ o g c : F i l t e r> </ w f s : D e l e t e> </ w f s : T r a n s a c t i on> 20</ gml: uppercorner> På liknande sätt går editering till, med skillnaden att operation blir Update och att de nya värdena, tillsammans med information om vilken parameter som ska uppdateras skickas med. I detta fallet har en specifik feature filtrerats ut genom GmlObjectId = BuiltUpA_1M <?xml version=" 1. 0 "?> <w f s : T r a n s a c t i o n version=" " s e r v i c e="wfs" ( namespaces... )> <wfs: Update typename=" BuiltUpA_1M "> <wf s:property> <wfs:name>p opulation</ wfs:name> <wf s: Value> </ wf s: Value> </ wf s:property> <o g c : F i l t e r> <ogc:gmlobjectid gm l : id=" BuiltUpA_1M " /> </ o g c : F i l t e r> 20

29 2.6. OGC:S WEBBTJÄNSTER </ wfs: Update> </ w f s : T r a n s a c t i on> Som sista exempel visas hur en ny feature skapas vars geometri är en LinearRing (en linje där start och slutpunkt är samma punkt och linjen aldrig korsar sig själv). <?xml version=" 1. 0 "?> <w f s : T r a n s a c t i o n version=" " s e r v i c e="wfs" ( xmlns... )> <w f s : I n s e r t idgen=" Use E xisting "> <InWaterA_1M gm l : id="inw1"> <wkbgeom> <gml:polygon gm l : id=" P1"> <g m l : e x t e r i o r> <gml: LinearRing> <g m l : p o s L i s t> , </ g m l : p o s L i s t> </ gml: LinearRing> </ g m l : e x t e r i o r> </ gml:polygon> </wkbgeom> <i d>150</ i d> <f_code>abcde</ f_code> <hyc>152</ hyc> <t i l e I d>250</ t i l e I d> <f a c I d>111</ f a c I d> </InWaterA_1M> </ w f s : I n s e r t> </ w f s : T r a n s a c t i on> WTS - Web Terrain Service Web Terrain Service, WTS är en föreslagen standard för att över en webbtjänst begära en bild av en tredimensionell scen. Tanken är att låta en kraftfull server generera ett foto av scenen, bestående av många ingående komponenter (figur 2.7), som sedan enkelt kan visas för användaren i dennes webbläsare. Protokollet finns för tillfället beskrivet i ett OGC dokument av typen diskussionsartikel/förslag framtagen 2001 (OGC, 2001). Tjänsten anropas genom att ange ett antal parametrar beskrivna i tabell 2.4. Tjänsten kallas även ibland Web Perspective View Service, WPVS då detta namn bättre beskriver vad tjänsten egentligen erbjuder. POI Pitch Distance Yaw Angel of View Koordinater för en point of interest -punkt. Denna punkt bestämmer punkten i vilken kameran fokuserar Vinkel mellan kameran och POI, 90 grader innebär att kameran ser rakt ner på POI. Avstånd från kameran och POI-punkten Vinkeln runt den vertikala axeln av POI ( åt vilket håll är norr ). Bestämmer hur brett synfält kameran har. Tabell 2.4: Obligatoriska parametrar vid anrop av WTS-tjänst W3DS - Web 3D Service Web 3D Service, W3DS är en föreslagen standard där man över en webbtjänst kan begära en tredimensionell scen för rendering i klienten. Skillnaden från WTS/WPVS 21

30 KAPITEL 2. TEORI Figur 2.7: W3DS och WTS/WPVS använder flera olika komponenter för att sätta samman en tredimensionell scen (OGC, 2005a) är att resultatet inte bara är en tredimensionell bild utan en scen som kan renderas i en 3D-kompatibel klient och som då tillåter användaren att röra sig runt i scenen. Protokollet är för tillfället beskrivet i ett OGC dokument av typen diskussionsartikel/förslag framtagen 2005 (OGC, 2005a) och beskriver hur tjänsten ska anropas samt hur resultatet från denna ska returneras. Parametrarna som krävs vid anropet är de samma som i WTS (tabell 2.4) samt en boundingbox som definierar scenens område. W3DS samlar på samma sätt som WTS/WPVS in olika typer av data och genererar en scen av dessa (figur 2.7). Skillnaden är att W3DS inte renderar scenen så som WTS/WPVS gör utan returnerar denna som en scengraph i något av formaten X3D, VRML eller GeoVRML. Projekt som använt W3DS Trots att W3DS inte är någon antagen standard har protokollet implementerats i flera olika projekt och framförallt i Tyskland har mycket forskning bedrivits på Bonns universitets geografiska avdelning. Här har arbetet med att ta fram en komplett lösning för lagring och visualisering av stora städer pågått under lång tid och (Kulawik, Schilling, och Zipf, 2009) förklarar att det finns två alternativ om man vill använda OGC-standarder för att skicka tredimensionell data, antingen CityGML över WFS eller VRML/X3D över W3DS. De anser att CityGML i första hand inte är lämpligt för visualisering då formatet bygger på XML och innebär att större datamängder måste överföras då topologin ska representeras. Av denna anledning har man i ett projekt där staden Heidelberg visualiserats valt att implementera en W3DS-tjänst och en javaklient som startas via Java-webstart (Kulawik m.fl., 2009). 22

31 2.6. OGC:S WEBBTJÄNSTER (Kulawik m.fl., 2009) beskriver även den programvara som har tagits fram för att importera och förenkla CityGML-data för import i den geodatabas som används. För att hålla ner storleken på data reduceras byggnadernas alla delar till en eller ett fåtal geometrier som lämpar sig bättre för visualisering. För staden Bonn lyckas man därigenom reducera datamängden från 722MB till 136MB. Den 19 mars 2009 presenterades osm-3d.org där Heidelbergprojektet har använts för att visualisera en tredimensionell version av OpenStreetMap täckande hela Tyskland. Även företaget och OGC-medlemmen Con Terra har publicerat en W3DS genom vilken en terrängmodell kan begäras. (a) Illustration av problem som uppkommer vid sce-(bnerepresentation och utzoomning ka tiles som ska förberäknas QuadTree modell, samt metod att välja vil- Figur 2.8: (Misund m.fl., 2005) Kritik mot W3DS Trots att W3DS har använts med lyckat resultat i flera projekt ifrågasätter (Misund, Granlund, och Kolås, 2005) varför det äldre filformatet VRML är obligatoriskt och föreslår istället att det bättre lämpade X3D bör vara det föredragna formatet. De anser även att modellen där klienten begär en scen genom att ange en boundingbox inte är optimal då man med denna får problem när man vill zooma ut från området för att se vad som finns utanför detta (figur 2.8a). Istället tror de att användaren vill kunna zooma in och ut obegränsat, och man föreslår därför att man ska implementera möjligheten att representera den visualiserade världen med en glob som den yttersta nivån (kapitel 2.4.2). Själva problemet med att inte kunna zooma ut anser man vara beroende på att VRML är vagt specificerat rörande hur LOD ska hanteras. Användaren skulle annars kunna begära en boundingbox som innehåller ett större område men som i utzoomat läge endast visar en enklare representation, för att sedan bli mer detaljerat när man zoomar in. (Misund m.fl., 2005) presenterar en lösning som använder sig av mindre scener som laddas individuellt för att sedan kombineras i den slutgiltiga scenen på samma sätt som tvådimensionella kartsystem brukar göra med kart-tiles. De visar att en enkel quadtreemodell (figur 2.8b) kan användas för att definiera hur dessa 23

32 KAPITEL 2. TEORI tiles kan hämtas hem, samt hur förhämtning av tiles kan gå till. Vidare säger de att det är av stor vikt att att alltid kunna begära en tile i ett högre lager än vad man befinner sig i. (Wan och Bian, 2007) anser att det är konstigt att W3DS endast definieras för tredimensionell visualisering och efterfrågar en standard där både visualisering och topologi kan hanteras. 2.7 Modellering av byggnader i 3D An intuitive and easy-to-use 3D modeling system has become more crucial with the rapid growth of computer graphics in our daily lives Manuell modellering Sebe, You, och Neumann (2005) Traditionellt har arbetet med att skapa tredimensionella modeller skötts av digitala konstnärer och brukar ta timmar av manuellt arbete i anspråk (Sebe, You, och Neumann, 2005). Trots att manuell modellering möjliggör väldigt detaljerade modeller är det vanligt att dessa generaliseras av tidsskäl. De mest använda verktygen vid modellering idag är CAD och 3D-modelleringsprogram. Dessa är ofta byggda för professionella användare och har därför en hög inlärningströskel. Google köpte 2006 upp Software och fick därmed rättigheterna till programmet SketchUp, ett kraftfullt (figur 2.9a) men ändå relativt användarvänligt modelleringsprogram. En stor del av användarvänligheten kommer ifrån den patenterade Push/Pull tekniken, som tillåter användaren att först dimensionera ett objekt i två dimensioner för att sedan dra ut det i den tredje med endast en knapptryckning. Det finns många olika sätt för en applikation att underlätta för användaren att skapa 3D-modeller. (Zeleznik, 1998) ger exempelvis ett exempel där ett rätblock skapas genom att rita tre vinkelräta linjer som möter varandra i samma punkt. Programmet hjälper användaren genom att automatiskt skapa de resterande kanterna. Ett annat hjälpmedel som (Zeleznik, 1998) beskriver är att endast tillåta användaren att rita sådana former som är tillåtna i den aktuella applikationen. Om man exempelvis modellerar byggnader kan det vara en tanke att endast tillåta raka linjer eller bågar. (Zeleznik, 1998) noterar också att det är svårt för användarna att rita korrekta modeller med god precision i den tredimensionella prototyp som har tagits fram. Modellera genom att kombinera Att modellera enklare geometrier och kroppar är för de flesta användare svårt på grund av att de verktyg som finns tillgängliga är svårhanterade. Om man dessutom vill modellera mer komplexa objekt exempelvis byggnader med balkonger, utsmyckningar, specialfönster och så vidare stöter man på ytterligare ett problem. 24

33 2.7. MODELLERING AV BYGGNADER I 3D De flesta användare är inte speciellt estetiskt lagda och kommer därför inte kunna bygga komplexa modeller som ser verklighetstrogna ut. Ikea har löst detta i sin kökseditor genom att alla Ikeas produkter finns tillgängliga som 3D-modeller. Det finns alltså inget behov av att modellera en diskho, istället drar användaren in den diskho som han/hon vill använda och monterar denna i sin diskbänk. Ett problem som dock kan uppkomma är om en användare vill inkludera en konkurrents diskho i sin köksmodell och inte kan göra det då denna inte finns tillgänglig i editorn. (Funkhouser, Kazhdan, Shilane, Min, Kiefer, Tal, Rusinkiewicz, och Dobkin, 2004) har istället tänkt sig problemet lite annorlunda. Även de erbjuder användaren en uppsjö olika 3D-modeller och användaren kan sedan välja de delar från varje modell som passar in i den vision som användaren vill bygga. Arbetsprocessen går ut på att man klipper ut de delar av en 3D-modell som man tycker om och använder dessa som byggklossar för att bygga upp en helt ny modell (figur 2.9b). Nackdelen med denna lösning är att det totala antalet möjliga modeller som kan konstrueras är beroende på antalet modeller som användaren tillåts välja bland Automatisk modellering Kan man utgå från en mänsklig tvådimensionell skiss och av denna skapa en tredimensionell modell? (Karpenko och Hughes, 2006) presenterar en lösning som klarar av att hitta dolda konturer och därmed göra kvalificerade gissningar av hur den tredimensionella kroppen som användaren avsåg ser ut (figur 2.9c). På så sätt kan ett objekt tas fram baserat endast på en tvådimensionell kontur. Metoden är dock väldigt begränsad och hanterar inte komplexa konturer speciellt väl. Resultatet är dessutom i första hand att betrakta som en utgångspunkt för vidare modellering då det är baserat på en oprecis skiss med vaga måttangivelser i djupled. Även (Cherlin, Samavati, Sousa, och Jorge, 2005) har valt att ta fram en lösning för generering från enklare skisser. Denna är inspirerad av tre traditionella teckningstekniker som används för att införliva djup i bilder (figur 2.9d). Lösningen har flera faser där man först skapar en initial modell från skissen. Algoritmen känner igen vissa instruktioner i denna, där exempelvis en svängd båge över två parallella linjer innebär att man ritat en cylinder, (se svärdet i figur 2.9d). I editeringsläget tillåts användaren sedan att deformera och utöka modellen tills en passande 3Dmodell är framtagen. I Sverige har alla kommuner i sina baskartor information som beskriver byggnadsytor, och ibland även byggnadshöjd och taktyp. Därför föreslår (Misund m.fl., 2005) att man kan ta dessa byggnadsytor och göra dem till 2,5-dimensionella byggnader genom att resa väggar från byggnadsytor med den höjd som finns lagrad för byggnaden, som tak används en plan yta. På så vis kan byggnader på ett ekonomiskt sätt förberedas för tredimensionell visualisering. Om man dessutom vet vilken typ av tak en byggnad har, valt från en fördefinierad mängd taktyper, kan huset lika enkelt modelleras med lägre vägghöjder och ett riktigt tak. 25

34 KAPITEL 2. TEORI (a) Bil modellerad i Google Sketchup (Wikipedia, 2008) (b) Två 3D-objekt skapade helt genom att kombinera delar från andra 3D-modeller (Funkhouser m.fl., 2004) (c) Exempel på hur skisser kan användas som grund(d) Exempel på hur skisser kan användas som grund till 3D-modellering (Karpenko och Hughes, 2006) till 3D-modellering (Cherlin m.fl., 2005) Figur 2.9 C3-Technologies Ett av de främsta exemplen på automatisk 3D-modellering är C3-Technologies teknik för att automatgenera en terrängmodell. Ursprungligen kommer tekniken från Saab som tog fram den för digital navigering av robotar och andra vapensystem. För att ta fram civila tillämpningar på tekniken knoppades 2007 företaget C3- Technologies av från Saab, och man har sedan dess jobbat med att förfina tekniken. Målet är att kunna få fram en så realistisk tredimensionell modell som möjligt. Terrängmodellen tas fram enbart baserat på flygbilder och processen är helautomatisk och mycket snabb (Nyteknik.se, 2008) vilket ger en mycket ekonomisk modellering av städer som annars brukar modelleras manuellt för exempelvis Google Earth (Nyteknik.se, 2008). 26

35 2.7. MODELLERING AV BYGGNADER I 3D (a) Scen i Google Earth från Hamburg (b) Scen över Helsinborg från C3-Technologies Figur 2.10: Skillnader mellan Google Earth och C3 (C3-Technologies, 2008b) Data samlas in genom att man flyger på 600 meters höjd med flygplan som bär ett flertal högupplösta kameror samt en GPS. Kamerorna är noga kalibrerade mot varandra vilket gör att x, y och z-positionen för varje bildpixel i det resulterande materialet kan bestämmas med decimeterprecision (C3-Technologies, 2008a). När allt fotomaterial är insamlat automatgenereras höjdmodellen och de bästa bilderna för varje bildpixel i fotomaterialet kombineras till en bild som draperas ovanpå terrängen. Detta innebär att ett enda hus kan bestå av pixlar från upp till 25 olika bilder (Hitta.se, 2008). Det resulterande materialet är en tämligen verklighetstrogen tredimensionell modell (figur 2.4b, 2.10b). Då man baserar höjdmodellen på fotografier får man även bonuseffekten att vegetation, klippor och andra naturliga element inkluderas i modellen och de objekt som mer eller mindre saknar höjd, såsom båtbryggor, refuger med mera ändå blir igenkänningsbara i modellens fototextur, vilket ytterligare förstärker realismen. I fallet med manuella modelleringar väljer man oftast att fokusera på exempelvis byggnader och låta vegetation och andra element ligga kvar i terrängens textur vilket i jämförelse med C3:s modeller ger ett enklare intryck (figur 2.10). Det är också vanligt vid manuell modellering att man av tids- och kostnadsskäl fokuserar på intressanta områden såsom stadskärnor och välkända byggnader medan C3:s teknik tillåter att större områden flygs in. Exempelvis hade ett 200 kvadratkilometer stort område flugits när Stockholm släpptes på hitta.se (Hitta.se, 2008), och i dag finns bland annat städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Linköping, Helsingborg och Norrköping tillgängliga, vilket i praktiken vore omöjligt med manuell modellering. Problem och nackdelar Det finns dock även problem med tekniken. Systemet kan missförstå vissa byggnader och exempel på ställen där det blivit riktigt fel är Kaknästornet och Mariahissen i Stockholm. Systemet har även en tendens att speciellt på lägre byggnader göra dem bulliga och utan raka kanter. Den största nackdelen med det data som C3-Technologies samlar in är dock att det enbart går 27

36 KAPITEL 2. TEORI att visualisera. Om man tar bort texturen så är allt en enda terrängbild och det är då svårt att urskilja var en byggnad börjar och nästa tar vid. Det går därför inte heller att binda någon semantisk information till modellen förutom GPS-koordinater. 28

37 Kapitel 3 Metod Arkitekturmässigt har författaren valt att använda samma grundläggande design som Gismo. Detta innebär en webbaserad klient som begär 3D-data från en server, vilken i sin tur läser upp information från en PostgreSQL/PostGIS -databas, och levererar denna i det format som klienten förväntar sig (figur 3.1). Figur 3.1: Översiktlig arkitektur av prototypen I figuren är tre ord: 3D-klient, Protokoll och Format markerade. Dessa komponenter är relativt fristående och det existerar ett antal olika alternativ för var och en av dem. Detta kapitel presenterar den beslutsmodell som användes i kapitel 4.1 för att bestämma kombinationen av de tillgängliga alternativen. 3.1 Undersökning Mjukvaruutveckling i grunden är en osäker och oförutsägbar sysselsättning (Büuyüközkan och Ruan, 2007). Detta beror dels på interna och externa risker av olika typer, dels på att det oftast finns ett större antal intressenter i projektet i form av exempelvis projektmedarbetare, projektledare, beställare och styrgruppsrepresentanter. Var och en adderar sin kompetens, erfarenhet och egna synsätt till projektet, men har också ett eget mål, egna värderingar och egna sätt att vilja lösa problem på (Tonnquist, 2006). 29

38 KAPITEL 3. METOD Av denna anledning når man sällan fram till beslut som alla intressenter anser vara optimala utan måste istället enas om en kompromiss Val av tekniska alternativ Urvalet av de tekniska alternativen baserades på vetenskapliga artiklar, besök på konferenser, informella diskussioner med utvecklare, samt studier av tillgängliga programbibliotek och projekt publicerade på internet Multikriterieanalys Vid komplexa beslut rörande många möjliga alternativ blir det allt svårare att nå en kompromiss då intressenterna har svårare att få översikt över de tillgängliga alternativen, och deras för- respektive nackdelar. Det samma gäller då många personer ska vara delaktiga i beslutprocessen speciellt om de kommer från skilda intressesområden (Mendoza, Macoun, Prabhu, Sukadri, Purnomo, och Hartanto, 1999). En vanligt lösning är att tillsätta en mindre arbetsgrupp som sätter in sig i det aktuella problemet och själva väljer lösning. Detta kan resultera i ett väl underbyggt beslut men det kommer innebära att ett färre antal personer har varit involverade. Genom att låta arbetsgruppen förbereda ett antal alternativ kan ett majoritetsbeslut avgöra vilket av alternativen som ska väljas. Denna lösning innebär i och för sig att alla beslutande får vara delaktiga i beslutet men risken är dock stor att beslutet kommer att vara färgat av de personer som ingår i arbetsgruppen. Strukturerade beslutsmetoder är väl lämpade att användas vid beslut med många alternativ och/eller då antalet intressenter är stort. Beslutet nås genom att följa formella metoder som är väl definierade vilket innebär att alla intressenter kan sätta sig in i metoden och dess olika steg. Detta resulterar i ökad insyn vilket i sin tur kan resultera i större tillit till beslutsprocessen och det beslut som faller ut (Danielsson, Ekenberg, Ekengren, Hökby, och Lidén, 2008). En vanligt form av strukturerade beslutstöd är multikriterieanalys, Multi Critera Decision Making, MCDM. Denna typen av beslutsstöd har utvecklats till ett eget forskningsområde med en intresseorganisation International Society on Multiple Criteria Decision Making med 1470 medlemmar i 96 länder. Organisationen definierar MCDM som: MCDM can be defined as the study of methods and procedures by which concerns about multiple conficting criteria can be formally incorporated into the management planning process International Society on Multiple Criteria Decision Making Det finns väldigt många olika beslutsmetoder som faller inom denna definition, exempelvis beskriver (Danielsson m.fl., 2008) en beslutsprocess i Nacka kommun där tre oberoende beslut gällande avlopp, vägar samt en båthamn för båtpendlare ska fattas. Då frågan bland intressenterna hade blivit mycket laddad valde man att 30

39 3.1. UNDERSÖKNING använda sig av en utökad form av MCDM, Analytic Decision Layer, ADL som är relativt formell, ger god insyn och kräver att intressenterna är nära involverade i flera olika faser av analysen. För denna studie har en mindre komplex metod valts ut (RFP Evaluation Centers Inc., 2009), vilken beskrivs i ett enkelt exempel under Metodbeskrivning. Anledningen till att denna metod valdes var att undersökningens syfte är att låta fyra intressenter tillföra sina åsikter och därmed vara delaktiga i beslutet om prototypens tekniska grund. Det finns inte speciellt många intressenter och det förekommer inte några konflikter mellan dessa och därför anser inte författaren att en formellare metod krävs. Det faktum att två av de fyra intressenterna under våren har haft väldigt lite tid tillgängligt, skulle även ha gjort att en mer formel metod hade varit omöjlig att genomföra då den hade krävt mer involvering av alla intressenter. Metodbeskrivning Detta exempel visar hur en enkel analys där två personer gemensamt ska välja transportmedel för en resa mellan Stockholm och Göteborg kan gå till. Författaren har valt att frångå (RFP Evaluation Centers Inc., 2009) sätt att skapa en ensam matris kallad Decision Matrix som innehåller alla parametrarna värdering, viktning och resultat och i stället skapa en matris för varje parameter. Anledningen till detta är att resultatet från flera analyser baserade på olika grupperingar av intressenterna tydligare kan presenteras. Lokalisera vilka alternativ som finns. På sträckan Stockholm-Göteborg finns följande tre alternativ: bil, tåg och flyg. Identifiera ett antal oberoende kriterier som alla intressenter är överens om. Det är viktigt att antalet kriterier inte är större än att intressenterna klarar av att avgöra deras vikt. I detta exempel väljs: låg kostnad, kort restid och miljövänlig resa. Ta nu fram en värderingsmatris med kriterierna längs en dimension och alternativen längs den andra. Matrisen fylls i genom att för varje alternativ välja ett värde från ett förutbestämt intervall som indikerar hur väl alternativet uppfyller de olika kriterierna. I detta exempel används intervallet [0..5] där 0 innebär att alternativet inte alls lever upp till kriteriet och 5 innebär att alternativet helt uppfyller kriteriet. Resultatet av värderingen finns i tabell 3.1a. Denna värdering kan antingen utföras tillsammans med intressenterna, som till exempel görs i ADL (Danielsson m.fl., 2008), eller av en person eller arbetsgrupp som står utanför beslutet och besitter expertkunskap rörande alternativen. Det är nu dags för intressenterna att bidra. Deras uppgift är att vikta de olika kriterierna, det vill säga, att ange hur viktigt varje kriterium är jämfört med 31

40 KAPITEL 3. METOD Bil Tåg Flyg Låg kostnad Kort restid Miljövänlig (a) Värderingsmatris, varje värde indikerar hur väl ett attribut uppfyller ett kriterium Pers.A Pers.B Medel Låg kostnad Kort restid 1 4 2,5 Miljövänlig 3 0 1,5 (b) Resultatet av beslutfattarnas viktning Tabell 3.1 de andra. I exemplet finns två intressenter och de har fått fem poäng var att placera ut på de tre kriterierna. Antalet poäng att placera är valt som Antalkriterier 1 för att undvika att intressenterna ger samma vikt till alla kriterier. Resultatet av Person A och Person B:s viktningar ses i tabell 3.1b. För att kunna ta fram ett beslut där båda personernas åsikter är sammanvägda har även medelvärdet av deras viktningar beräknats. Tydligt är att Person A i första hand vill vara miljövänligt, medan Person B i första hand vill ha en kort restid. I intressenternas medel kombineras dessa önskningar och fokus ligger där vid kortrestid följt av att vara miljövänlig. I värderingsmatrisen 3.1a är det tydligt att flyget erbjuder den kortaste restiden men inte alls är miljövänligt. Bil Tåg Flyg Låg kostnad Kort restid 2,5 7,5 12,5 Miljövänlig Summa 8,5 17,5 13,5 (a) Medelvärde av Person A och B Bil Tåg Flyg Låg kostnad Kort restid Miljövänlig Summa (b) Person B Tabell 3.2: Slutgiltiga resultatmatriser I det sista steget multipliceras värdena från medelvärdeskolumnen i tabell 3.1b med värdena från tabell 3.1a vilket resulterar i tabell 3.2a. Genom att summera kolumnerna fås resultatet att intressenterna har valt tåget som sitt transportmedel till Göteborg. De båda personerna kan även vara överens att de har fått vara lika delaktiga i beslutet då de endast har angivit hur viktigt de anser att tre olika kriterier är. Figur 3.2b visar på ett överskådligt sätt hur de olika kriterierna har spelat in i beslutet, exempelvis hade bil och flyg lika höga poäng efter värderingen (figur 3.2a), men flyg får ett stort övertag över bil när intressenternas viktning appliceras. Genom att göra samma beräkningar på Person B:s viktningar fås i tabell 3.2b 32

41 3.2. UTVECKLINGSMETODIK resultatet att han istället hade valt att flyga, och det är tydligt att detta beslutet nästan enbart är beroende på kriteriet kort resa (figur 3.2c). (a) Värdering av alternativ mot kriterierna (b) Resultat medel Figur 3.2 (c) Resultat person B 3.2 Utvecklingsmetodik Agila metoder är ett samlingsnamn för utvecklingsmetodiker som tagits fram som svar på vattenfallsmodellen och andra metoders tunga kravinsamling- och planeringsfaser samt deras problem med att hantera förändringar i kravbilden. De agila metoderna kännetecknas av kortare iterativa utvecklingsfaser, ofta kallade sprintar, att man har tät kontakt med beställaren och oftare gör mindre delleveranser istället för en stor leverans efter lång tids arbete (Ferreira och Cohen, 2008). Utvecklingen av prototypen kommer i denna studie bedrivas iterativt med många små delmål för att kunna hantera eventuella förändringar som kan ske, men då författaren är ensam utvecklare kommer ingen formell metodik att användas. 33

42

43 Kapitel 4 Genomförande 4.1 Utförd undersökning Då målet med denna studie är att begränsa sig till teknik som finns tillgänglig som öppen programvara eller som öppna standarder är det sådana alternativ som ska väljas ut. Undantag från denna regel gjordes dock när alternativ för 3D-klienten valdes ut. Detta motiveras med att proprietär teknik ur användarens synvinkel ibland kan vara så användarvänlig eller ha så god spridning att det är värt att välja denna över ett öppet alternativ. Därför finns förutom Java även Flash och Shockwave-3D från Adobe samt Windows Presentation Foundation/XAML Browser Application, WPF/XBAP och Silverlight från Microsoft med bland alternativen (tabell 4.1). Klient Dataformat Protokoll Java VRML WFS Flash GeoVRML W3DS Shockwave 3D X3D WPF / XBAP CityGML Silverlight Tabell 4.1: Tekniska möjligheter grupperade på områden Utförd multikriterieanalys I tabell 4.2 visas de fyra personer som har använts i undersökningen som intressenter. Var och en av dessa har någon form av intresse i den lösning som denna studie syftar till att ta fram, antingen som möjlig kund eller som utvecklare. Steg 1 De tekniska alternativen har valts ut och det första steget i undersökningen var att utreda vilka kriterier som skulle användas för de tre komponenterna. Detta gjor- 35

44 KAPITEL 4. GENOMFÖRANDE Namn Organisation Befattning Hans-Peter Aineskog Mittbygge.se Potentionell kund Per-Olof Norén Curalia AB Utvecklare Mats Norén Curalia AB Utvecklare Lina Ståhl Decerno AB Utvecklare Tabell 4.2: Intressenter som har deltagit i undersökningen des genom att egenskaper identifierades som anses positiva vid framtagandet av ett Webb3DGIS, eller som inte alla alternativen uppfyller. Med dessa egenskaper som grund togs ett antal frågor fram (tabell A.1) som skickades till intressenterna. Intressenterna svarade på frågorna och kompletterade ibland även med kortare kommentarer samt nya frågor som ansågs vara viktiga. Klient K1 Webbpluginer har god spridning och är enkla att få igång K2 Möjligt att visa både 2d/3d tillsammans med Gismo (javascript intergration) K3 3d visualisering med god prestanda K4 Open source K5 Väl använt, någon aktör står bakom (kommersiell eller organisation) K6 Plattform/webbläsaroberoende K7 Tillgång till färdiga bibliotek för aktuella standarder och format (inte återuppfinna hjulet) Dataformat K1 Kunna bära semantik/topologi -information till klienten (inte bara visualiseringsdata) K2 Hög mognadsgrad K3 Goda framtidsutsikter K4 Lämplighet för geografisk data och byggnader K5 God prestanda Protokoll K1 Hög mognadsgrad K2 Goda framtidsutsikter K3 Lämplighet för 3d K4 Möjligheten att stödja flera dataformat Tabell 4.3: Kriterier grupperade på de tre teknikområdena Steg 2 Baserat på de frågor och svar som intressenterna gav i steg 1 identifierades ett antal kriterier för varje komponent (tabell 4.3). 36

45 4.1. UTFÖRD UNDERSÖKNING Steg 3 Värderingen av de olika tekniska alternativen baserades på författarens insamlade kunskap om dessa och värderades på en skala mellan 0-4 (tabell 4.4). Teknik K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 Java Flash Shockwave 3d WPF / XBAP Silverlight (a) Klient Teknik K1 K2 K3 K4 K5 VRML GeoVRML X3D CityGML (b) Dataformat Teknik K1 K2 K3 K4 WFS W3DS (c) Protokoll Tabell 4.4: Författarens värdering av alternativen mot de aktuella kriterierna Steg 4 Ett formulär (figur A.1) skickades ut till intressenterna där de ombads vikta kriterierna efter vad de ansåg vara viktigast. Denna viktning görs genom att placera ut 7, 9 respektive 15 poäng på de olika komponenterna. Resultatet av dessa viktningar finns i tabell 4.5. För att kunna jämföra utvecklarnas beslut mot kundens beräknades även ett medel över utvecklarnas viktningar. Genom att utföra beslutsprocessen en gång för kunden och en gång för de samlade utvecklarna ges kunden mer beslutsmakt. Steg 5 Slutligen beräknades resultatmatriserna fram och resultatet presenteras i figurerna 4.1, 4.2 och 4.3. När det gäller klienten har både utvecklarna och kunden valt Java. En intressant sak är att K4 (öppen källkod) inte har spelat speciellt stor roll i varför Java valts. Som andra alternativ har utvecklarna valt Adobe Flash som saknar hårdvaruaccelererad 3D-grafik samtidigt som kunden har valt Adobe Shockwave-3D som har stöd för detta. Kunden har alltså lagt större vikt vid 3D-visualisering med god prestanda än vad utvecklarna har gjort men istället valt en teknologi som är mindre använd och med sämre framtidsutsikter. 37

46 KAPITEL 4. GENOMFÖRANDE K1 K2 K3 K4 K5 K6 K7 Hans-Peter Per-Olof Mats Lina Medel Utv. 2,67 1,67 3 0, (a) Klient K1 K2 K3 K4 K5 Hans-Peter Per-Olof Mats Lina Medel Utv. 1 0, ,33 9 (b) Dataformat Tabell 4.5: Intressenternas viktning av kriterierna K1 K2 K3 K4 Hans-Peter Per-Olof Mats Lina Medel Utv. 1,67 1,67 2,33 1,33 7 (c) Protokoll Vid granskning av utvecklarnas individuella resultat framgår i figur A.2 att både Per-Olof och Mats Norén inte anser det vara speciellt viktigt med färdiga kodbibliotek och verktyg men istället lägger stor vikt vid att teknologin är plattformoch webbläsaroberoende, Lina Ståhl anser istället att färdiga verktyg tillsammans med god integration av Gismo är viktigt. (a) Utvecklare Figur 4.1: Resultat klient (b) Hans-Peter Aineskog Det mest slående gällande resultatet i figur 4.2 är att utvecklarna och Hans- Peter Aineskog har värderat de olika kriterierna väldigt olika. Man är överens om att prestanda är viktigt men utvecklarna tycker att stöd för geografisk data och byggnader är underordnat att formatet är moget och har goda framtidsutsikter. Bland utvecklarna är det Lina Ståhl som har viktat prestanda högst (figur A.3), 38

47 4.1. UTFÖRD UNDERSÖKNING vilket bidragit till att hon som ensam utvecklare valt X3D som format. (a) Utvecklare Figur 4.2: Resultat format (b) Hans-Peter Aineskog Även när det gäller valet av protokoll noteras stora skillnader, Hans-Peter Aineskog tycker inte heller här att mognadsgrad är viktigt för protokollet och värderar istället möjligheten till flera dataformat högre än utvecklarna. Både utvecklarna och Hans-Peter Aineskog tycker dock att lämplighet för tredimensionell data samt goda framtidsutsikter är viktigt. (a) Utvecklare Figur 4.3: Resultat protokoll (b) Hans-Peter Aineskog 39

48 KAPITEL 4. GENOMFÖRANDE På utvecklarnas individuella resultat ses även att Lina Ståhl värderar multipla dataformat högt och det är möjligt att både hon och Hans-Peter Aieneskog har missförstått vilken roll detta kriterium spelar för klienten. Värt att notera är att Mats Norén är den person som har lagt störst vikt vid att protokollet ska vara lämpligt för tredimensionell data med tre av nio poäng Resultat Klient För klientkomponenten valdes Java. Detta alternativ var från början relativt högt värderat då det klarar hårdvaruaccelererad 3D-grafik på i princip alla plattformar som har stöd för antingen OpenGL eller Direct3D. Dessutom är det väl spritt och installerat på ca 91% av världens datorer (Microsoft, 2008). I Sverige tros siffran vara än högre vilket framförallt kan bero på att den e-legitimationslösning som Sverige har använt sig av under de senaste åren kräver just Java på klienten. Framtiden för Java är dock för tillfället lite osäker. Sun Microsystem som står bakom språket och också leder mycket av dess utveckling, har haft ett antal svåra ekonomiska år (Realtid.se, 2009), och har precis blivit uppköpt av Oracle (e24.se, 2009) efter långa förhandlingar som till sist strandade med konkurrenten IBM. Format Rörande dataformat togs båda de moderna alternativen, X3D och CityGML fram. Hans-Peter Aineskog värderade CityGML:s unika möjligheter till topologi med två av nio poäng. Det finns både de som förespråkar CityGML för visualisering (Wan och Bian, 2007) och de som inte gör det (Kulawik m.fl., 2009) men då denna studie inte bara berör visualisering, utan även hantering av bygglov där en byggnad kan tänkas byggas om eller byggas till, och där möjlighet till topologi därför kan vara önskvärt valdes CityGML som formatet att använda i prototypen. Protokoll Även i fallet med protokoll tävlade två alternativ. Utvecklarna valde med knapp marginal WFS framför W3DS medan Hans-Peter Aineskog valde W3DS. Det finns dock ett problem med W3DS, nämligen att W3DS inte är kompatibelt med CityGML. Vid tillfället för denna analys hade författaren inte fullt ut förstått att grundtanken med W3DS är att leverera en tredimensionell scen i form av en scenegraph. Författaren såg istället ett protokoll som tillät en representation av ett tredimensionellt område att begäras och tänkte sig därför ta fram en modifierad W3DS-tjänst kapabel att leverera CityGML. Av denna anledning togs både CityGML och W3DS med i undersökningen trots att de inte är oberoende av varandra. 40

49 4.2. PROTOTYP Författaren ställde den 9 mars frågan om huruvida CityGML skulle komma att bli ett av de möjliga formaten som stödjs av W3DS på OGC:s forum (OGC-Forum, 2009): I ve read the discussion paper concerning W3DS so I know that VRML is the only required format and that the optional formats are GeoVRML and X3D. Wouldn t it be suitable to support CityGML as well as there probably will be many applications using W3DS to model urban areas. For example every project I found so far, where a W3DS server has been implemented, have been visualizing a city or some other urban areas. What is the status of W3DS? och fick svaret av Carl Reed (PhD): Interesting point. I would guess from a workflow perspective, CityGML would be a data source encoding and not a rendering format. VRML and X3D are rendering/styling languages. CityGML is actually an application schema that incorporates X3D (and in the future COLLADA). Let me check. Regards Carl Då studien avser att i första hand använda öppna standarder, inte skapa egna eller modifiera existerande valde författaren till slut att använda det av utvecklarna valda protokollet WFS. Vidare tänker författaren eventuellt även bygga in enkelt stöd för W3DS om det finns tid för detta och om en lämplig W3DS-tjänst går att lokalisera. 4.2 Prototyp Då alternativen för de olika komponenterna hade utsetts var det dags för utvecklingen av en prototyp som använder CityGML över WFS. Denna kombination var även den som valdes vid OGC Web Services Phase 4 där en proprietär WFS-server samt en desktopbaserad klient användes (Curtis, 2008). Målet med studiens prototyp är att istället ta fram en webbaserad klient enbart med hjälp av öppen programvara Planering Utvecklingen av prototypen planerades att utföras under fem sprintar. Tanken var att bedriva utvecklingen iterativt och börja med enkla lösningar för att sedan utöka med ytterligare funktionalitet. Innan utvecklingen påbörjades togs en översiktlig prioritetslista med grova delmål fram (tabell 4.6). 41

50 KAPITEL 4. GENOMFÖRANDE 1. Importera och visualisera data lagrat i öppna format 2. Få Java3D att fungera i en JavaApplet 3. Lagra data i PostgreSQL/PostGIS databas 4. Sätta upp WFSserver för att leverera CityGML från databasen 5. Ge klienten stöd för WFS. 6. Eventuellt bygga in enkelt stöd för X3D över W3DS Tabell 4.6: Prioritetslista för utvecklingen Testdata På konferensen ULI 3D-GIS den mars träffade författaren Anders Pikkuniemi, IT/GIS-ansvarig på Helsingborgs kommun. Han erbjöd sig att leverera testdata för denna studie och den 2 april fick författaren tillgång till en stadsmodell över Helsingborgs tätort, bestående av en höjdmodell med tillhörande flygfoto samt byggnader. Detta data levererades i CityGML som enligt kommentarer i filerna hade skapats genom export från ODIN Scankort 3D-flex (Scankort, 2007). Figur 4.4: Orginaldata visat i LandXplorer Vid inladdning av filerna i Aristoteles, en öppen källkodsapplikation med stöd för CityGML, kraschade applikationen och när en annan applikation, LandXplorer, användes var endast terrängen synlig. En analys av datafilerna visade att dessa saknade LOD angivelser på alla byggnader och klienten valde därför att inte visa upp dem. Genom att införa taggen <lod2multisurface> framför alla <gml:multisurface> visualiserades byggnaderna korrekt ovanpå terrängen (figur 4.4). Enligt Anders Pikkuniemi har filerna tidigare kunnats visualiseras korrekt i LandXplorer men då 42

51 4.2. PROTOTYP kommunen primärt använder dwg-filer istället för CityGML var det länge sedan han senast hade använt dem Arbetsgång Sprint 1 Mål: Läsa in data från ett eller flera öppna format och visualisera denna Som första aktivitet i sprinten undersöktes vilka bibliotek för inläsning som finns tillgängliga för de olika formaten. För att ha möjlighet att kunna bygga en W3DS-klient undersöktes både CityGML och X3D. För X3D finns öppen källkodsprojektet Xj3D som förutom ett insticksprogram för X3D också erbjuder en X3D-laddare som kan användas i fristående applikationer. Denna läser data i X3D och översätter det till en Java3D::Scene som kan läggas till direkt i Java3D:s scenegraph. En java-applet konstruerades där en X3D-modell av ett lejon lästes in. Modellen placerades på en Java3D::TransformGroup och sattes till att rotera runt den vertikala axeln. Appleten fungerade problemfritt i Javas lokala appletvisare (figur 4.5) men kunde inte startas då den hade paketerats i form av en jarfil och distribuerades via en webbsida. Figur 4.5: Applet med Java3D och X3D-modell För CityGML var det svårare att hitta någon laddare. Det finns ett projekt som heter citygml4j som erbjuder ett API för att läsa och skriva CityGML. Detta paket erbjuder dock inget sätt att översätta informationen till en scenegraph för visualisering. Författaren valde att ladda ner källkoden till Aristoteles som kan visualisera ett stort antal filformat däribland CityGML. Det visade sig att de har valt att översätta 43

52 KAPITEL 4. GENOMFÖRANDE alla de olika filformaten till GML vilken sedan översätts till en scenegraph och visas med Java3D. Deegree är ett öppen källkodsprojekt mycket liknande Geoserver, där man har implementerat WMS, WFS, WCS, CSW, WPS samt en WTS-tjänst. Den stora skillnaden mellan Geoserver och Deegree är att Geoserver är mer användarvänligt där man har möjligheten att utföra den mesta konfigurationen i ett webbgränssnitt, medan man i Deegree själv skapar och underhåller konfigurationsfiler. Bland all källkod tillhörande Deegreeprojektet finns en demonstrationsfil för att visa shape, CityGML och VRML-filer. Även denna lösningen har valt att transformera om CityGML till GML genom att applicera XSLT-filer. Resulterande GML läses in i Deegree:s interna representation och kan sedan visualiseras med Java3D. Författaren valde att utgå från Deegree:s lösning för att kunna dra nytta av den funktionalitet som finns i projektets ramverk. Den första versionen av prototypens klient kunde läsa och visualisera CityGML från fil, och resultat av detta ses i figur 4.6a där en byggnad i LOD4 visualiseras och i figur 4.6b där en delmängd av alla byggnader från testdatat visualiserats. (a) Visualisering av byggnad i LOD4 Figur 4.6 (b) Delmängd av byggnadsdata från Helsingborg Sprint 2 Mål: Ta reda på vad som krävs för att få Java3D att fungera i en applet som distribueras via webben När en applet distribueras över webben och startas i en webbläsare är den hårdare begränsad än när den körs lokalt i Javas appletvisare. Detta beror på att den körs i en sandlåda, för att begränsa den skada som den annars kan ställa till med på användarens dator. Säkerhetsmässigt är detta en mycket god idé då det annars skulle gå att ta fram mycket elak och effektiv skadlig kod och starta denna ge- 44

53 4.2. PROTOTYP nom att användaren besöker en viss webbsida. Denna begränsning innebär dock att en applikation som behöver komma åt de skyddade resurserna måste signeras kryptografiskt av utvecklaren samt godkännas av användaren. Att distribuera en hårdvaruaccelererad javaapplikation över internet innebär ett problem. För att denna ska fungera måste användarens dator ha Java3D installerat, och då Java3D inte ingår i de vanliga javadistributionerna och dessutom kräver olika versioner baserat på klientens operativsystem är detta inte något man kan räkna med att alla användare har. Det finns dock en lösning på detta problem som heter Java Network Launching Protocol, JNLP och är en del av Java Web Start ramverket. Istället för att i HTMLkoden direkt ladda sin applet laddar men en applet vid namn JNLPAppletLoader och instruerar istället denna att ladda appleten innehållande applikationen. Den stora fördelen med JNLP är att denna kan ladda ner rätt version av Java3D, Java OpenGL och Java Open Audio Library till användarens dator. Ytterligare en fördel med JNLP är att alla paket som laddas från Suns servrar inte behöver godkännas separat utan ses som en del av inladdningen av applikationens applet. Därmed räcker det med att användaren godkänner den inladdade applikationens signerade jarfil och sedan hanterar JNLP övriga jarfiler som beroenden. Efter att ha satt upp en automatiserad bygg- och signeringsprocess med hjälp av Maven2 samt fått JNLP att fungera så kunde X3D-appleten laddas in i en webbläsare (figur 4.7a). (a) Applet med Java3D och X3D-modell inladdad Figur 4.7 (b) Deformerat data läst genom Geoservers WFS 45

54 KAPITEL 4. GENOMFÖRANDE Sprint 3 Mål: Lagra data i PostgreSQL och sätt upp en WFS-tjänst för CityGML. Då Gismo använder sig av kartservern GeoServer skulle det vara att föredra om denna även kunde användas för att leverera tredimensionell data. Den ursprungliga tanken inför sprinten var att ta fram en ny insticksmodul till Geoserver för att konvertera GML-resultatet till CityGML. CityGML-standarden beskriver hur data ska beskrivas i form av XML-dialekten GML. Det finns dock ingen antagen standard för hur hur detta data ska modelleras om man vill lagra det i en relationsdatas. Författaren har upprepande gånger både personligen på konferenser och via e-post kontaktat stadsbyggnadskontoret i Göteborg och lovats tillgång till den databasmodell som håller på att tas fram inom projektet 3D4Stad (Jeansson, 2008). Författaren har dock inte fått tillgång till denna modell. I Deegrees källkodsbibliotek finns exempelkod för att sätta upp en WFS-tjänst för CityGML. Exemplet innehåller förutom konfigurationsfiler även en databasmodell för lagring i PostgreSQL och enligt de knapphändiga instruktionerna var detta exempel i första hand tänkt att användas för import till Deegree:s WTS-tjänst. Då målet med sprinten är att importera CityGML-data till databasen verkade det vara en god idé att sätta upp denna exempeltjänst och använda den till att importera datat till databasen. När informationen väl var inläst kunde Geoservers WFS-server sedan användas för att leverera CityGML till klienten. Efter att ha lagt mycket tid på att läsa, konfigurera och felsöka Deegree:s källkod insåg författaren att han hade kört fast och tog ett steg tillbaka. Då testdatat över Helsingborg endast innehåller byggnader som består av tak och väggytor samt en terräng som även den består av ytor, valde författaren att i första hand hantera den delmängd av CityGML som verkligen används. En enklare datamodell samt ett eget importprogram togs fram och slutligen importerades byggnaderna till de olika tabellerna. Det var sedan tidigare känt att det inte går att använda komplexa feature-types i Geoserver och den ursprungliga tanken hade varit att lägga till stöd för detta i den nya instickmodulen. Innan detta arbetet påbörjades ville författare bara kontrollera så att ytorna gick att läsa upp ur databasen. En WFS-tjänst sattes upp i Geoserver och konfigurerades för att läsa data från tabellen innehållande alla ytor, sedan anslöts Aristoteles till denna och visualiserade de efterfrågade ytorna, vilka dock var kraftigt deformerade (figur 4.7b). Det visade sig att Geoserver i nuläget endast hanterar data i två dimensioner, och vid alla hämtningar från databasen tolkar om tredimensionella geometrier som tvådimensionella. Enligt utvecklarna insatta i området är detta inte heller helt okomplicerat att ändra (nabble.com, 2008). 46

55 4.2. PROTOTYP Sprint 4 Mål: Utred om det finns något alternativ till Geoserver, om inte modifiera Geoserver så att WFS-tjänsten är möjlig. Bygg in stöd i webbklienten för WFS Att hinna med att komplettera Geoserver med både komplexa feature-types, tredimensionell data och CityGML-export under resterande utvecklingstid verkade inte realistiskt. Vid en översikt av alternativen framstod Deegreeprojektets WFSserver åter som ett alternativ. Denna hanterar både komplexa feature-types och tredimensionellt data. Dessutom har den möjligheten att applicera XSLT-filer på in och utgående data, vilket möjliggör transformering av GML till CityGML. Därför påbörjades återigen försök att få Deegree:s WFS-server att fungera. Den stora skillnaden mot sprint tre var att konfigurationen nu inte berörde CityGMLexemplet utan den datamodell som författaren själv hade satt upp. Därför gick det nu relativt fort att få en fungerande WFS-tjänst och en komplex feature-type för byggnader sattes upp innehållande tak och väggytor. En XSLT-fil skapades och valdes som utfilter. Därmed fungerar denna lösning på liknande sätt som Snowflakes proprietära motsvarighet (Curtis, 2008). När tjänsten var konfigurerad begärdes alla byggnaderna genom tjänsten och visualiserades i LandXplorer (figur 4.8a) och för att uppfylla målet med studien togs även en WFS-klient fram till webbklienten så att även denna kunde begära byggnadsdatan över internet (figur 4.8b). (a) Visualisering av CityGML utläst genom Deegree:s(b) Version av prototypen som körs i en webbläsare WFS och läser CityGML över WFS Figur 4.8: Skärmdumpar Prototyputveckling 47

56 KAPITEL 4. GENOMFÖRANDE Sprint 5 Mål: Finputs av klienten. Tag fram stöd i WFS-klienten för att göra enklare urval, förbättra navigationen och utforma webbsidan som laddar appleten. Undersök även om det finns några W3DS-servrar som kan användas för att bygga enkelt stöd för detta protokoll i klienten. Under denna sprint gjordes prototypen mer användarvänlig genom förbättrad 3D-navigering. WFS-klienten kompletterades med enklare filtrering som möjliggör urval baserat på en boundingbox, eller baserat på det cirkulära område som definieras av en mittpunkt och en radie. Webbsidan som laddar javaappleten utformades och resultatet kan ses i figur 4.8b och 4.9. Författaren kontaktade Alexander Zipf på Bonns universitet med en förfrågan om att få tillgång till någon av de W3DS-tjänster som har tagits fram för Heildenberg och OSM3D-projektet och han föreslog tillgång till data i VRML genom de W3DS-tjänster som används i OSM3D. Det visade sig dock att det skulle dröja en längre tid innan författaren hade tillgång till tjänsterna och istället lades stöd för för multipla datalager till i prototypen. Terrängen importerades till databasen och en parameter: class bands till byggnaderna i databasmodellen för att indikera om en byggnad existerar eller endast är planerad. I den slutgiltiga prototypen (figur 4.9) laddas tre lager in: existerande byggnader, planerade byggnader och terräng och slutligen lades en knapp till i HTML-koden som genom ett javascriptanrop kan visa eller dölja lagret med planerade byggnader. Figur 4.9: Slutgiltig prototyp med terräng, byggnader och planerad byggnad 48

57 Kapitel 5 Slutsatser och rekommendationer 5.1 Stadsmodeller och format Den prototyp som har tagits fram har visat att det är möjligt att i en webbläsare med hjälp av öppna standarder och öppen källkodskomponenter visualisera tredimensionella data lagrad i en spatial databas. Den största fördelen med CityGML är att formatet bär topologisk information, vilket också är formatets stora nackdel då detta innebär att datamängden ökar och prestandan därmed sjunker jämfört med enbart visualiserande format. Detta blir extra tydligt då större områden och/eller detaljerade modeller ska överföras. X3D och andra visualiseringsformat är istället mycket effektivare och möjliggör därför visualisering av större områden. När man vill modifiera byggnader är det troligt att man arbetar med en byggnad åt gången, resterande byggnader är i huvudsak där för att ge känsla och rymd för omgivningarna på samma sätt som terrängen. Företaget Sightline som arbetar med att ta fram verklighetstrogna visualiseringar av framtida byggprojekt informerade på konferensen 3D-GIS att de har ingått samarbete med C3-Technologies för att använda deras data som underlag. På så sätt får de hela stadsbilden i visualiseringen men behöver själva bara lägga kraft på de nya byggnaderna. På liknande sätt skulle man kunna tänka sig att använda X3D genom W3DS för att läsa in omgivande byggnader och terräng och bara läsa in CityGML-modeller över WFS av de byggnader som man vill modifiera. På samma sätt skulle även BIM-modeller kunna integreras i systemet för att även visualisera och modellera insidan av byggnader. 5.2 Datainsamling För att samla in och bygga upp en initial tredimensionell stadsmodell kan man utgå från existerande tvådimensionell data och komplettera denna med höjdmätningar för att lyfta upp huskropparna. Det är dock viktigt att man inte skapar huskroppen som en ensam geometri utan ser till att den består av väggar, tak och deras respektive ytor. På så sätt kan modellen senare modifieras och ytterligare förfinas 49

58 KAPITEL 5. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER med bland annat dörrar och fönster. Har kommunen dessutom tillgång till elektroniska byggnadsritningar eller BIMmodeller så kan dessa användas för att med automatik generera byggnader som är både detaljrika och korrekta. På senare år har frågan om huruvida det ska vara lagkrav på att alla nya byggnader som uppförs ska vara representerade i någon form av byggnadsmodell, exempelvis BIM och våra nordiska grannländer Norge och Danmark har kommit långt på detta område. 5.3 Modellering För att en tredimensionell byggnadsmodell framtagen av en vanlig användare ska vara användbar bör man kräva att den åtminstone har rätt dimensioner, och kanske även ett korrekt grundläggande utseende med taktyp, fönster, balkonger osv. För att en användare utan modelleringskunskaper själv ska kunna ta fram en så pass god tredimensionell modell kräver det ett mycket användarvänligt modelleringsprogram. En fördel med att modellera byggnader är att de i grunden oftast är uppbyggda av enkla geometrier och man kan komma väldigt långt genom att få måtten på de grundläggande boxarna korrekta. Författaren föreslår därför ett hybridsystem där man kan växla mellan två och tredimensionell visualisering. I två dimensioner är det lättare att placera hörn och få längden/bredden på ett område rätt. När detta område är valt väljer man sedan höjd på rummet som då lyfts ur ytan. För att placera ut fönster, dörrar och liknande kan den tredimensionella vyn innebära att man lättare ser vad som ser rätt ut medan användaren i den tvådimensionella vyn lätt kan se till att fönstren är jämt fördelade över en vägg. Dörrar, fönster, balkonger, skorstenar med mera kan tillhandahållas som byggelement i form av 3D-modeller men för att inte begränsa utbudet skulle författaren gärna se att en lösning som den beskriven av (Funkhouser m.fl., 2004) används för att låta användaren skära ut delar av 3D-modeller. Dessa modeller kan exempelvis laddas ner från Google 3D Warehouse (Google, 2009) i det öppna formatet KML. På så sätt öppnas möjligheterna, inte bara till att använda Google Sketchup som modelleringsverktyg utan även för att använda sig av delar från 3D-modeller framtagna av användare runt om i världen. 50

59 Litteratur Arneberg, Wolter, Arnborg, Stefan, Eklundh, Lars, Harrie, Lars, Hauska, Hans, Olsson, Lennart, Pilesjö, Petter, Rystedt, Bength, och Sandgren, Ulf. Geografisk Informationsbehandling Metoder och tillämpningar. Byggforskningsrådet, ISBN Beard, David. Using VRML to share large volumes of complex 3D geoscientific information via the Web. I: Web3D 06: Proceedings of the eleventh international conference on 3D web technology, ss , New York, NY, USA, ACM. ISBN Brooks, Stephen och Whalley, Jacqueline L. A 2D/3D hybrid geographical information system. I: GRAPHITE 05: Proceedings of the 3rd international conference on Computer graphics and interactive techniques in Australasia and South East Asia, ss , New York, NY, USA, ACM. ISBN Büuyüközkan, Gülcin och Ruan, Da. Evaluation of software development projects using fuzzy multi-criteria decision approach. Mathematics and Computers in Simulation, Carey, Rikk och Bell, Gavin. The annotated VRML 2.0 reference manual. Addison- Wesley Longman Ltd., Essex, UK, UK, ISBN Cherlin, Joseph Jacob, Samavati, Faramarz, Sousa, Mario Costa, och Jorge, Joaquim A. Sketch-based modeling with few strokes. I: SCCG 05: Proceedings of the 21st spring conference on Computer graphics, ss , New York, NY, USA, ACM. ISBN Curtis, Eddie. Advances in 3D Geoinformation Systems, kapitel Serving CityGML via Web Feature Services in the OGC Web Services - Phase 4 Testbed, ss Springer Berlin Heidelberg, ISBN Danielsson, Mats, Ekenberg, Love, Ekengren, Anders, Hökby, Torsten, och Lidén, Jan. Decision Process Support for Participatory Democracy. Journal of Multi- Criteria Decision Analysis, 15:15 30, Ferreira, Carlos och Cohen, Jason. Agile systems development and stakeholder satisfaction: a south african empirical study. I: SAICSIT 08: Proceedings of 51

60 LITTERATUR the 2008 annual research conference of the South African Institute of Computer Scientists and Information Technologists on IT research in developing countries, ss 48 55, New York, NY, USA, ACM. ISBN Funkhouser, Thomas, Kazhdan, Michael, Shilane, Philip, Min, Patrick, Kiefer, William, Tal, Ayellet, Rusinkiewicz, Szymon, och Dobkin, David. Modeling by example. I: SIGGRAPH 04: ACM SIGGRAPH 2004 Papers, ss , New York, NY, USA, ACM. Giannopoulos, Ioannis, Hatzi, Ourania, Nikolaidou, Mara, och Anagnostopoulos, Dimosthenis. Realistic virtual environments navigable over the www. I: SCSC: Proceedings of the 2007 summer computer simulation conference, ss 1 6, San Diego, CA, USA, Society for Computer Simulation International. ISBN Karpenko, Olga A. och Hughes, John F. SmoothSketch: 3D free-form shapes from complex sketches. I: SIGGRAPH 06: ACM SIGGRAPH 2006 Papers, ss , New York, NY, USA, ACM. ISBN Kesan, Jay och Shah, Rajiv. Open standards in electronic governance: promises and pitfalls. I: ICEGOV 08: Proceedings of the 2nd International Conference on Theory and Practice of Electronic Governance, ss , New York, NY, USA, ACM. ISBN Kolbe, Thomas H. 3D Geo-Information Sciences, kapitel Representing and Exchanging 3D City Models with CityGML, ss Springer Berlin Heidelberg, ISBN Kulawik, Robert, Schilling, Arne, och Zipf, Alexander. Landesweite 3D- Stadtmodelle im Internet auf Basis offener Standards des Open Geospatial Consortiums (OGC) - das Beispiel Nordrhein-Westfalen-3D. I: 14th International Conference on Urban Planning and Regional Development in the Information Society GeoMultimedia (CORP 2009), Longley, Paul, Goodchild, Micael F., Maguire, David J., och Rhind, David W. Geographic Information Systems and Science. John Wiley & Sons, LTD, ISBN Mendoza, Guillermo A., Macoun, Phil, Prabhu, Ravi, Sukadri, Doddy, Purnomo, Herry, och Hartanto, Herlina. G uidelines for Applying Multi-Criteria Analysis to the Assessment of Criteria and Indicators. Mathematics and Computers in Simulation, Ming, Wang. A 3D Web GIS System Based on VRML and X3D. I: WGEC 08: Proceedings of the 2008 Second International Conference on Genetic and Evolutionary Computing, ss , Washington, DC, USA, IEEE Computer Society. ISBN

61 Misund, G., Granlund, M., och Kolås, H. Global Models and the W3DS Specification - Challenges and Solutions. I: Proceedings of the First International Workshop on Next Generation 3D City Models, Nurminen, Antti. m-loma - a mobile 3D city map. I: Web3D 06: Proceedings of the eleventh international conference on 3D web technology, ss 7 18, New York, NY, USA, ACM. ISBN Rhyne, Theresa Marie, MacEachren, Alan, och Rhyne, Theresa-Marie. Visualizing geospatial data. I: SIGGRAPH 04: ACM SIGGRAPH 2004 Course Notes, s 31, New York, NY, USA, ACM. Scacchi, Walt. Free/open source software development. I: ESEC-FSE 07: Proceedings of the the 6th joint meeting of the European software engineering conference and the ACM SIGSOFT symposium on The foundations of software engineering, ss , New York, NY, USA, ACM. ISBN Schöning, Johannes, Hecht, Brent, Raubal, Martin, Krüger, Antonio, Marsh, Meredith, och Rohs, Michael. Improving interaction with virtual globes through spatial thinking: helping users ask why?. I: IUI 08: Proceedings of the 13th international conference on Intelligent user interfaces, ss , New York, NY, USA, ACM. ISBN Sebe, Ismail Oner, You, Suya, och Neumann, Ulrich. Rapid part-based 3D modeling. I: VRST 05: Proceedings of the ACM symposium on Virtual reality software and technology, ss , New York, NY, USA, ACM. ISBN Shan, J. Visualizing 3-D Geographical Data with VRML. I: CGI 98: Proceedings of the Computer Graphics International 1998, s 108, Washington, DC, USA, IEEE Computer Society. ISBN Tonnquist, Bo. Projektledning, andra upplagan. Bonnier Utbildning, ISBN Wan, You och Bian, Fuling. A Extended Web Feature Service Based Web 3D GIS Architecture. ss , September Zeleznik, Robert. Sketching in 3D. SIGGRAPH Comput. Graph., 32(4):45 49, ISSN

62

63 Övriga referenser C3-Technologies. Datainsamling a. C3-Technologies. Realistic vs traditional maps. vs Traditional maps.pdf, 2008b. Capstick, Dave. Citygml and 3d modelling. mars Presentation. e24.se. Oracle köper Sun Microsystems. april Google. Google 3d warehouse Hitta.se. Pressrelease. maj Jeansson, Eric. 3D-Strategi Stadsbygnadskontoret Göteborgs Stad. maj Presentation Stadsingenjörsdagarna 08. Kolbe, Thomas och Bacharach, Sam. Citygml: An open standard for 3d city models Microsoft. Sun microsystems to distribute microsoft live search-powered toolbar as part of java runtime environment. november decem- nabble.com. Does geoserver use z-values. ber Nyteknik.se. Hitta.se klår Google Earth med Saabs nya 3D-teknik. maj

64 ÖVRIGA REFERENSER OGC. WTS. augusti OGC. WMS. januari OGC. W3DS. februari 2005a. OGC. WFS. maj 2005b. OGC. History. juli 2006a. OGC. SimpleFeature. oktober 2006b. OGC. CityGML -. Juli 2007a. OGC. GML. augusti 2007b. OGC. KML. april 2007c. OGC. CityGML. Augusti OGC-Forum. mars Realtid.se. Sun: vi vrider om kostymen. / _Realtid657.dbp.asp, mars RFP Evaluation Centers Inc. MCDM.html april Scankort. Produktblad. mars Softpedia.com. Screenshot html, Web3D. VRML

65 Web3D. X3D. X3DAbstractSpecification, Wikipedia

66

67 Bilaga A Underlag undersökning Nedan finns underlag för utvärderingen av de tekniska alternativ. Tabell A.1: Frågor som användes vid framtagandet av utvärderingens kriterier Är det viktigt att... klienten är plattformsoberoende servern är plattformsoberoende använda öppna standarder klienttekniken har stor spridning (andelen användare som inte behöver installera något ytterligare är låg) det är enkelt för användaren att använda systemet ha en riktigt navigerbar 3d miljö (alternativet är perspektivvyer i 3d ). man har god 3d prestanda ha hög detaljnivå eller räcker enkla byggklossar som byggnader. kunna zooma ut från den initiala 3d-scenen och hämta in fler delar av den tillgängliga världen eller är det ok att begränsa till ett avgränsat område kunna skicka med semantik & topologi information till klienten och inte bara visualiseringsdata kunna integrera systemet med nuvarande Gismostacken (deploya tillsammans) kunna visa både 2d/3d tillsammans med Gismo i 3d vyn kunna skapa geometrier för att geotagga eller för att bygga hus tekniken ligger i den tekniska framkanten kunna stödja flera olika format/standarder det finns färdiga bibliotek för aktuella (inte återuppfinna hjulet) komponenterna anses ha goda framtidsutsikter komponenterna anses vara mogna (används av många, anses vara beprövad) komponenterna anses vara stabil komponenterna har en aktiv utveckling komponenterna har ett lågt pris (0kr vid opensource) komponenterna har en stabil kommersiell leverantör bakom sig 59

68 BILAGA A. UNDERLAG UNDERSÖKNING Tabell A.1: fortsättning Är det viktigt att... komponenterna har en stabil community bakom sig det finns möjlighet till att köpa support på komponenterna licenserna är liberala (man får utöka och förändra om man vill/behöver) hålla sig till Open Source 60

69 Figur A.1: Dokument skickat till intressenterna där de ombeds vikta kriterierna 61

70 BILAGA A. UNDERLAG UNDERSÖKNING (a) Per-Olof Norén (b) Mats Norén (c) Lina Ståhl Figur A.2: Resultat klientteknologi 62

Integration av 3D-geodata ovan och under jord. Ludvig Emgård, SWECO Position

Integration av 3D-geodata ovan och under jord. Ludvig Emgård, SWECO Position Integration av 3D-geodata ovan och under jord Ludvig Emgård, SWECO Position Ludvig Emgård Teknisk Lantmätare från LTH Examensarbete om 3D-GIS 2003 - Lundagård Rådgivande 3D-GIS-konsult hos SWECO Position.

Läs mer

Varningssystem byggt på öppna källkodskomponenter Magnus Runesson SMHI Magnus.Runesson@smhi.se

Varningssystem byggt på öppna källkodskomponenter Magnus Runesson SMHI Magnus.Runesson@smhi.se Öppen Källkod inom Offentlig Sektor 15-16 april 2008, Stockholm Varningssystem byggt på öppna källkodskomponenter Magnus Runesson SMHI Magnus.Runesson@smhi.se 2008-05-14 Signatur Om SMHI Som experter inom

Läs mer

L0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F)

L0009B. Moment. Introduktion till geografiska databaser: G:\L0009B\Allmänt\IntroGeoDB.pdf (F) L0009B Moment FL 1: Kursintroduktion. Kursinformation: G:\L0009B\Allmänt\KursInformationL0009B.pdf (F) Kursplan: Se https://portal.student.ltu.se/stuka/kurs.php?kurs=l0009b&lang=swe (F) Allt som markerats

Läs mer

Med Geografisk IT för en bättre framtid. Greger Hellman

Med Geografisk IT för en bättre framtid. Greger Hellman Med Geografisk IT för en bättre framtid Greger Hellman Cartesia hjälper Sveriges kommuner att skapa en effektiv geografisk informationshantering Vi ingår i en av Sveriges största och snabbast växande företagsgrupp

Läs mer

GIS och VR (Virtual( Reality) Jonas Tornberg, CHALMERS 2004-08-25

GIS och VR (Virtual( Reality) Jonas Tornberg, CHALMERS 2004-08-25 GIS och VR (Virtual( Reality) Grundläggande begrepp och teknik samt tillämpningar VIRTUAL REALITY Användingsområden VIRTUAL REALITY - BEGREPP INTERAKTIV VISUELL REALTIDSSIMULERING Interaktiv: Visuell:

Läs mer

Web Services. Cognitude 1

Web Services. Cognitude 1 Web Services 1 Web Services Hur ska tillämpningar integreras? Hur ska tillämpningar integreras (via nätet ) för att erbjuda tjänster åtkomliga på nätet? SVAR: Web Services (Enligt Microsoft, Sun, IBM etc.)

Läs mer

Solpotentialstudier Hur?

Solpotentialstudier Hur? Solpotentialstudier Hur? Verktyg, metoder och dataunderlag Mats Elfström / mats.elfstrom@giskraft.com Potentialuppskattning i byggd miljö Olika verktyg Olika typer av data Rumslig analys Summering Vidare

Läs mer

Kommunala geodata. Eric Jeansson GIS-chef. Eric Jeansson, 100412

Kommunala geodata. Eric Jeansson GIS-chef. Eric Jeansson, 100412 Kommunala geodata Eric Jeansson GIS-chef 1 2 3 Att jobba på kommun hur sexigt är det? 4 5 Kommunala geodata Grunddata Verksamhetsdata 6 Grunddata: Vektoriserad information 7 8 9 Grunddata: Flygbilder 10

Läs mer

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen

Sammanfattning. Projekt: Interaktiv visualisering för byggbranschen Sammanfattning Interaktiv visualisering innebär att man själv agerar och bestämmer vart man vill gå i en digital modell. Under en 20-års period har utvecklingen av intelligenta projekteringsverktyg för

Läs mer

Engineering Bases viktigaste egenskaper

Engineering Bases viktigaste egenskaper Engineering Bases viktigaste egenskaper Med Engineering Base intåg på den Svenska marknaden är det många företag som inom de närmaste åren kommer att se över strategin kring sitt CAD system och utvecklingen

Läs mer

Viewers i alla former.

Viewers i alla former. Viewers i alla former. För dig som användare spelar det ingen roll hur bra programmet är om det inte fyller dina behov. Eftersom det finns så många olika viewers för så många olika filformat och användningsområden

Läs mer

ISM WEB. ISM WEB GIS för alla typer av användare. Kundanpassade Intranät- Internet- Portallösningar

ISM WEB. ISM WEB GIS för alla typer av användare. Kundanpassade Intranät- Internet- Portallösningar ISM WEB O P E N S O U R C E S Ä K E R H E T I N S P I R E G I S - A N A L Y S W M S I N T E R O P E R A B I L I T E T A R B E T S F L Ö D E N I N T E G R A T I O N D A T A F Å N G S T E D I T E R I N G

Läs mer

NYHETER I INVENTOR 2012

NYHETER I INVENTOR 2012 NYHETER I INVENTOR 2012 NYHETER I INVENTOR 2012 Här nedan följer en kort beskrivning av de flesta nyheterna och förbättringarna i Autodesk Inventor 2012 jämfört med Autodesk Inventor 2011. AUTODESK INVENTOR

Läs mer

GADD Software en introduktion

GADD Software en introduktion GADD Software en introduktion Publik version, September 2013, gaddsoftware.com page 1 Vad är GADD Software? Vårt fokus Beslutsstöd, BI, tillgängligt för alla Retailing och ISV (Independent Software Vendors)

Läs mer

Skapa ett eget programnu! NU! Komplett med programvara och konkreta exempel! Patrice Pelland. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB

Skapa ett eget programnu! NU! Komplett med programvara och konkreta exempel! Patrice Pelland. Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB NU! Skapa ett eget programnu! Patrice Pelland Komplett med programvara och konkreta exempel! Swedish Language Edition published by Docendo Sverige AB Kapitel 2 Installera Visual Basic 2005 Express Edition

Läs mer

ANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager

ANVÄNDAR MANUAL. SESAM 800 RX MC Manager ANVÄNDAR MANUAL SESAM 800 RX MC Manager Åkerströms Björbo AB Box 7, SE-780 45 Gagnef, Sweden street Björbovägen 143 SE-785 45 Björbo, Sweden Phone +46 241 250 00 Fax +46 241 232 99 E-mail sales@akerstroms.com

Läs mer

Christina Strand. Susanne van Raalte

Christina Strand. Susanne van Raalte Christina Strand Susanne van Raalte Vianova Systems 140 ingenjörer & arkitekter i 10 länder Vianova Systems Norway Vianova Systems Sweden Vianova Systems Finland Vianova Systems Denmark Vianova Systems

Läs mer

VAD GÖR DU / VEM ÄR DU?

VAD GÖR DU / VEM ÄR DU? INNEHÅLL Vad blir din roll Databaser vad är och varför Terminologi Datamodellering vad är och varför Utvecklingsprocessen SQL vad är det Data / Information / Kunskap Kapitel 1 delar av. Praktisk Datamodellering

Läs mer

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Delrapport DP3 FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Karin Bredenberg & Mats Berggren IT/SoU 010-476 71 23 2013-01-14 2.0 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BILAGA 1: METS...3 1.1 INTRODUKTION...3

Läs mer

open Opensource Oberoende av leverantör Samverkan Dela utvecklingsresultat Kontroll över utveckling Inga licenskostnader Uppfinn inte hjulet igen

open Opensource Oberoende av leverantör Samverkan Dela utvecklingsresultat Kontroll över utveckling Inga licenskostnader Uppfinn inte hjulet igen open Opensource Oberoende av leverantör Samverkan Kontroll över utveckling Dela utvecklingsresultat Inga licenskostnader Uppfinn inte hjulet igen Utveckling, inte licenskostnader Vanliga frågor om Opensource

Läs mer

Diagnostisktprov Utveckla i Azure

Diagnostisktprov Utveckla i Azure .easec Diagnostisktprov Utveckla i Azure Mats Johannesson 2015-06-08 1 o Indikerar ett svar önskas. Flera svar önskas. Maxpoäng: 86 Din poäng: Godkänt: 43 poäng Väl Godkänt: 60 poäng 2 1. Vilka fyra alternativ

Läs mer

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer.

Tio Smarta POINT s. Varför skaffa POINT smart Ark+! Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Smarta användare nyttjar smarta applikationer. Den är bäst! Du får den mest avancerade bygg- och arkitektapplikationen för AutoCAD LT som finns på marknaden. Programmet arbetar i både 2D och 3D, är lättarbetat,

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

... ...2 Introduktion... ... ... ... ... ... ... ...3 Fillet Success... ...7 Camera View Settings... ...8 Self Intersecting Sweeps...

... ...2 Introduktion... ... ... ... ... ... ... ...3 Fillet Success... ...7 Camera View Settings... ...8 Self Intersecting Sweeps... Innehåll Nyheter i Inventor 2014...2 Introduktion......2 CADCAM-it... 2 AUTODESK... 2 AUTODESK INVENTOR... 2 Sketch Design...3 Fillet Success...7 Camera View Settings...8 Self Intersecting Sweeps...9 Self

Läs mer

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data

Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data UTKAST Råd gällande vokabulärer för kommuners och landstings arbete med länkade öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data...

Läs mer

Planera verkligheten i Virtual Reality

Planera verkligheten i Virtual Reality Planera verkligheten i Virtual Reality Mattias Roupé, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 3 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management i Byggsektorn arbetar akademi och företag

Läs mer

Införande av QGIS som GIS-plattform i Kristianstads kommun

Införande av QGIS som GIS-plattform i Kristianstads kommun Införande av QGIS som GIS-plattform i Kristianstads kommun Funkar det? Ja! Karl-Magnus Jönsson, GIS-utvecklare Stadsbyggnadskontoret Kristianstad Kristianstad Jag Karl-Magnus Jönsson GIS-utvecklare Avdelningen

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 Om bokförfattaren och Rita med SketchUp... 8 Rita och redigera... 9 Förena två linjer:... 9 Tänja en linje:... 9 Ange ny totallängd på en linje:... 10 Förlänga

Läs mer

Hjälp vid användning av Geodataportalens Sök och utvärderings vy

Hjälp vid användning av Geodataportalens Sök och utvärderings vy 1(14) Hjälp vid användning av Geodataportalens Sök och 2(14) Geodataportalen Denna skärmbild är det första du möts av när du går in i Geodataportalen: : Skärmbilden är indelad i tre olika paneler: Sökpanel

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg Anläggningsdata (f.d. Anläggningsinformation) Anläggningsdata beskriver anläggningens funktion, utformning, tillstånd, läge och ingående delars relationer, samt övriga egenskaper. Anläggningsdata omfattar

Läs mer

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola

Litteratur. Nätverk, Internet och World Wide Web. Olika typer av nätverk. Varför nätverk? Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Litteratur Nätverk, Internet och World Wide Web Anne Diedrichs Medieteknik Södertörns högskola Beekman kap 9-11 Varierar i olika upplagor. Läs alla kapitel om nätverk och Internet och webb Olika typer

Läs mer

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007

SMULTRON. Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip. Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 SMULTRON av Fredrik Li, Ester, Anders, Jessica, Philip Malmö Högskola Konst Kultur Kommunikation OOP5 - Mobile Applications IDK 05 - April/Maj 2007 - När man har turen att hitta en plats där man trivs

Läs mer

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi

Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Sesjon Grenseløse data Överföring av Data, Heikki Halttula Vianova Systems Finland Oy Finland Heikki.Halttula@vianova.fi Allmänt Mycket tid och kostnader går åt i projekt till dataöverföring mellan olika

Läs mer

Vad är ArcGIS.com? På ArcGIS.com hittar du:

Vad är ArcGIS.com? På ArcGIS.com hittar du: Vad är ArcGIS.com? ArcGIS.com är en webbplats ESRI Inc tillhandahåller där du kostnadsfritt kan arbeta med kartor och geografisk information. På webbplatsen kan du skapa kartor, hitta kartor och webbaserade

Läs mer

Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator

Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator Dynamic Review for Models ProjectWise Navigator Magnus Cullberg Application Engineer, Bentley Systems Arbetsflöde för Dynamiskt Samarbete Arbete pågår Ordna & Publisera Granska, Analysera Förbättra Bentley

Läs mer

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna.

Plattform as a Service, leverantör tillhandahåller plattformen, jag tillhandahåller applikation och ansvarar för denna. Modul 1: Molntjänst Publikt moln Privat moln Hybrid moln IaaS PaaS SaaS DaaS DaaS SLA Infrastructure as a Service, leverantör tillhandahåller infrastrukturen, jag tillhandahåller virtuella maskiner eller

Läs mer

3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg. Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg

3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg. Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg 3D-Datainsamling Nu och framtiden i Göteborg Alexander Winkler Stadsbyggnadskontoret Göteborg Insamlingsmethoder Digital fotogrammetri (fotogrammetrisk kartering) Flygburen laserskanning Bilburen laserskanning

Läs mer

Din leverantör av hissautomater, pallställ, grenställ och utdragsenheter.

Din leverantör av hissautomater, pallställ, grenställ och utdragsenheter. v.2 Compact talk Programvaran som integrerar Compact Hissautomater med överliggande system Compact Talk gör det enkelt att till låg kostnad integrera Compact Hissautomater med ett överliggande system som

Läs mer

ISM. ISM Independent Spatial Management. Effektiva och unika organisationslösningar

ISM. ISM Independent Spatial Management. Effektiva och unika organisationslösningar ISM I N T E R O P E R A B I L I T E T M E T A D A T A S P A T I A L W M S G I S O P E N S O U R C E A R B E T S F L Ö D E N W F S I N S P I R E O R A C L E H I S T O R I K V E R S I O N H A N T E R I N

Läs mer

Apple Remote Desktop 3. Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07

Apple Remote Desktop 3. Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07 Apple Remote Desktop 3 Viktor Glemme Systemingenjör - Apple glemme.v@euro.apple.com 2006-06-07 Datorer Kontrollerade datorer har 40% lägre TCO! Kontrollerad Hård och mjukvara Drift Administration Slutanvändare

Läs mer

Guide för Innehållsleverantörer

Guide för Innehållsleverantörer Library of Labs Content Provider s Guide Guide för Innehållsleverantörer Inom LiLa ramverket är innehållsleverantörer ansvariga för att skapa experiment som "LiLa Learning Objects", att ladda upp dessa

Läs mer

Bakom kulisserna. SMHI webservices. Infrastruktur och säkerhetslösningar Demonstration av webservices

Bakom kulisserna. SMHI webservices. Infrastruktur och säkerhetslösningar Demonstration av webservices OBS: Några av dessa webservice-länkar är nåbara externt. Andra öppnas om det kommer önskemål. SMHI webservices Bakom kulisserna Infrastruktur och säkerhetslösningar Demonstration av webservices Esa Falkenroth,

Läs mer

Internets historia Tillämpningar

Internets historia Tillämpningar 1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle

Läs mer

Basware Catalogs Katalogtjänster för leverantörer och kunder

Basware Catalogs Katalogtjänster för leverantörer och kunder A Presentation Catalogs Katalogtjänster för leverantörer och kunder Kenneth Tellebo 6.10.2011 Presentationens innehåll Vad är Catalogs? Catalog Management Tools Catalog Interfaces Service Elements Catalog

Läs mer

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK

ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK ATT ARBETA MED VEKTORGRAFIK Helene Brogeland Vektorgrafik och animation VT 2014 2014-04-29 Inledning Före aktuell kurs hade jag bara en vag uppfattning av innebörden av vektorgrafik och hade aldrig jobbat

Läs mer

EXAMENSARBETE. Solen Redundans. Didrik Östergren 2014. Högskoleexamen Datornätverk

EXAMENSARBETE. Solen Redundans. Didrik Östergren 2014. Högskoleexamen Datornätverk EXAMENSARBETE Solen Redundans Didrik Östergren 2014 Högskoleexamen Datornätverk Luleå tekniska universitet Institutionen för system- och rymdteknik Didrik Östergren 2014-08-20 Luleå Tekniska Universitet,

Läs mer

Tekis-FB 7.1.0. Systemkrav

Tekis-FB 7.1.0. Systemkrav 7.1.0 Systemkrav Systemkrav 2015-09-17 MAAN 2 (2) Systemkrav 7.1.0 Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för systemet.

Läs mer

Hjälp vid användning av Geodataportalens Avancerade sökning

Hjälp vid användning av Geodataportalens Avancerade sökning 1(12) Datum: 2014-05-26 Diarienr: Hjälp vid användning av s Avancerade sökning Organisation Postadress Besöksadress Telefon E-post Internet Lantmäteriet 801 82 Gävle Lantmäterigatan 2 0771-63 63 63 geodatasekretariatet@lm.se

Läs mer

ADO.NET Murach Kapitel 17-20

ADO.NET Murach Kapitel 17-20 Databaser och C# ADO.NET Murach Kapitel 17-20 2013-01-30 1 Winstrand Development Databas ADO.NET Är en del av.net ramverket och tillhandahåller delar för att kommunicera med olika datakällor. Dessa kan

Läs mer

Integrering av BIM och GIS med spatiala databaser

Integrering av BIM och GIS med spatiala databaser Examensarbete i geografisk informationsteknik nr 13 Integrering av BIM och GIS med spatiala databaser En prestandaanalys Martin Fredriksson Civilingenjörsutbildningen i Lantmäteri Lunds Tekniska Högskola

Läs mer

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29)

Svenska Linuxföreningen. Fri programvara Mycket mer än bara gratis 1(29) Fri programvara Mycket mer än bara gratis Copyright 2005,2006 Marcus Rejås Jag ger härmed rätten till alla att nyttja denna presentation på alla sätt som anses lämpliga så länge som syftet

Läs mer

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige

Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Daniel Akenine, Teknikchef, Microsoft Sverige Quincy Invånare: 5,300 Arbete: 52% jordbruk 18 % byggsektor 18 % offentlig sektor Språk: Spanska 57% Företaget Inköp Företaget Inköp Installering Lång

Läs mer

IRONCAD KONFIGURATIONER

IRONCAD KONFIGURATIONER IRONCAD KONFIGURATIONER IRONCAD har något som kallas för konfigurationer eller configurations på engelska. Det innebär att sammanställningar, parter och features i en och samma 3D-fil kan ha olika positioner

Läs mer

Cargolog Impact Recorder System

Cargolog Impact Recorder System Cargolog Impact Recorder System MOBITRON Mobitron AB Box 241 561 23 Huskvarna, Sweden Tel +46 (0)36 512 25 Fax +46 (0)36 511 25 Att mäta är att veta Vi hjälper dig och dina kunder minska skador och underhållskostnader

Läs mer

Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner

Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner Manual till Båstadkartans grundläggande funktioner Webbfönstret När du klickar på kartlänken öppnas Båstadkartan i eget fönster eller egen flik, beroende på inställningen i din webbläsare. Bilden nedan

Läs mer

ekorren e-tjänst Teknisk målbild

ekorren e-tjänst Teknisk målbild e-tjänst Teknisk målbild Innehåll 1. OM DOKUMENTET... 3 1.1 BAKGRUND... 3 2. UTGÅNGSPUNKTER... 3 3. MÅLBILD... 3 3.1 SKALBARHET... 3 4. ARKITEKTUR... 5 4.1 DATALAGRING... 5 4.2 ÖVERSIKTSBILD FÖR ARKITEKTUR...

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett

Läs mer

Digital dokumenthantering

Digital dokumenthantering Digital dokumenthantering Skanning av inkommande dokument Lösning: En bordskanner med god arkmatning (80 ark/min). En skanner per registrator Mjukvara som hanterar flera moment i samma skanning (inläsning,

Läs mer

Välkommen till en enklare värld!

Välkommen till en enklare värld! Välkommen till en enklare värld! ) Kort om Byggnet Access Byggnet Access är ett modernt webbaserat system för lagring av olika dokument och ritningsrelaterad information, som behöver delas mellan olika

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2015.Q1 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

En interaktiv GIS- och Webb-baserad övning

En interaktiv GIS- och Webb-baserad övning En interaktiv GIS- och Webb-baserad övning baserad på Open Source Lukas Fredriksson 2014 Examensarbete, C-nivå, 15 hp Datavetenskap IT/GIS-programmet Handledare: Julia Åhlén Examinator: Jonas Boustedt

Läs mer

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet

Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Datavetenskap Opponent(er): Markus Fors Christian Grahn Respondent(er): Christian Ekström Per Rydberg Decentraliserad administration av gästkonton vid Karlstads universitet Oppositionsrapport, C/D-nivå

Läs mer

Systemkrav Tekis-Bilflytt 1.3

Systemkrav Tekis-Bilflytt 1.3 Systemkrav 1. Systemkrav Systemkrav 2015-06-09 2 (8) Systemkrav 1. Dokumentet beskriver de krav som systemet ställer på maskinvara och programvara i de servrar och klientdatorer som ska användas för systemet.

Läs mer

Vägen till en modern. integrations plattform

Vägen till en modern. integrations plattform Vägen till en modern integrations plattform Integrerade säkerhetssystem Integrerade säkerhetssystem Basen i det integrerade säkerhetssystemet utgörs alltid av olika funktionssystem, inbrottslarm, överfallslarm,

Läs mer

Procapita Planering ett ruttoptimeringssystem

Procapita Planering ett ruttoptimeringssystem Procapita Planering ett ruttoptimeringssystem Nybro kommun Mörbylånga kommun, Energikontoret: Jitka Andersson Tieto: Johanna Lethin Jacobson Procapita Planering Nya generationens planeringssystem Daglig

Läs mer

Skapa ett paket av TI-Nspire programvara med Microsoft SMS 2003

Skapa ett paket av TI-Nspire programvara med Microsoft SMS 2003 Skapa ett paket av TI-Nspire programvara med Microsoft SMS 2003 Detta dokument ger steg för steg-instruktioner för att skapa och implementera ett TI-Nspire nätverkspaket via plattformen Microsoft SMS 2003.

Läs mer

Tekis Agenda. Presentation Tekis Koncept Tekis och Autodesk Tekis Topobase Avtal Frågor och Svar

Tekis Agenda. Presentation Tekis Koncept Tekis och Autodesk Tekis Topobase Avtal Frågor och Svar Tekis Agenda Presentation Tekis Koncept Tekis och Autodesk Tekis Topobase Avtal Frågor och Svar Sammanfattning Ett sammanhängande koncept av nära integrerade produkter Nya och gemensamma begrepps- och

Läs mer

Webbservrar, severskript & webbproduktion

Webbservrar, severskript & webbproduktion Webbprogrammering Webbservrar, severskript & webbproduktion 1 Vad är en webbserver En webbserver är en tjänst som lyssnar på port 80. Den hanterar tillgång till filer och kataloger genom att kommunicera

Läs mer

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3

Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 Hå rd- och mjukvårukråv såmt rekommendåtioner fo r 3L Pro from version 2013.Q3 För att 3L Pro skall fungera krävs att nedanstående hårdvarukrav och mjukvarukrav är uppfyllda. Viktigt är att tänka på att

Läs mer

Medieteknologi Webbprogrammering och databaser MEB725, 5p (7,5 ECTS) Klientprogrammering JavaScript Program på flera sidor

Medieteknologi Webbprogrammering och databaser MEB725, 5p (7,5 ECTS) Klientprogrammering JavaScript Program på flera sidor http://w3.msi.vxu.se/multimedia Medieteknologi Webbprogrammering och databaser MEB725, 5p (7,5 ECTS) Klientprogrammering JavaScript Program på flera sidor Rune Körnefors Innehåll Variabler i JavaScript

Läs mer

QUEST TM Flödessimulering

QUEST TM Flödessimulering QUEST TM Vad är simulering? Simulering är att experimentera med en modell av verkligheten Simulering är ett verktyg för effektivt projektarbete Simulering är ett nytt arbetsätt 2 Varför flödessimulering?

Läs mer

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec

2014-2015 Alla rättigheter till materialet reserverade Easec 1 2 Innehåll Introduktion... 3 Azure Client SDK Libraries... 4 Översikt: Azure Client Libraries... 5 Azure SDK... 6 Azure SDK (forts.)... 7 Azure SDK (forts.)... 8 Cloud Services... 10 Cloud Services...

Läs mer

Geospatial Solutions Sweden AB Författare e-post Datum Version Sid Arne Stoor arne.stoor@geosol.se 2008-03-16 1.0 1 (6)

Geospatial Solutions Sweden AB Författare e-post Datum Version Sid Arne Stoor arne.stoor@geosol.se 2008-03-16 1.0 1 (6) Arne Stoor arne.stoor@geosol.se 2008-03-16 1.0 1 (6) Allmänt Geospatial Solutions Sweden AB svar till Topobase användarförenings dokument Specifikation över funktioner som bör ingå i Topobase200x ver080213

Läs mer

Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE

Manual och Metodbeskrivning för IFC-export. från Revit till IDA ICE Manual och Metodbeskrivning för IFC-export från Revit till IDA ICE EnergiBIM ett branschgemensamt projekt Denna manual ingår som ett delresultat av ett utvecklingsprojekt mellan Skanska, NCC, Peab och

Läs mer

2005-06-02 1 Open Source-licenser

2005-06-02 1 Open Source-licenser 2005-06-02 1 Open Source-licenser Open Source-licenser NEA Nätverket för Elektroniska Affärer Advokat Sofia Geilert 2005-06-02 2 Open Source-licenser Open Source-licenser Antal olika licenser för open

Läs mer

Laboration 4: Digitala bilder

Laboration 4: Digitala bilder Objektorienterad programmering, Z : Digitala bilder Syfte I denna laboration skall vi återigen behandla transformering av data, denna gång avseende digitala bilder. Syftet med laborationen är att få förståelse

Läs mer

Joakim Vasilevski 2011-01-16

Joakim Vasilevski 2011-01-16 PM - CAM KPP039 Produktutveckling 3 2011-01-16 Examinator: Rolf Lövgren Mälardalens Högskola Förord I kursen KPP039 Produktutveckling 3 har vi i uppgift skriva ett inviduellt PM om ett lämpligt ämne i

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

Är du ledningsägare med ett stort eller nationellt nät? Då får du säkert många

Är du ledningsägare med ett stort eller nationellt nät? Då får du säkert många L e d n in g sä g a rm o d u le n - e n sm a rt o c h a u to m a tisk tjä n st so m so rte ra r d in a fö rfrå g n in g a r Är du ledningsägare med ett stort eller nationellt nät? Då får du säkert många

Läs mer

VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV

VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV 2010-01-18 VI SI CLOSETALK AB SYSTEMKRAV 1 MJUK- OCH HÅRDVARUKRAV I detta dokument beskrivs de minimikrav och rekommendationer för mjukvara samt hårdvara som gäller för VISI System AB:s produkter. Visi

Läs mer

System 800xA Smart Client

System 800xA Smart Client System 800xA Smart Client Med Smart Client kan du ägna dig åt att analysera data istället för spendera tid på att samla in den Visst skulle fler inom ditt företag ha nytta av den produktions- och processinformation

Läs mer

MOBIL TID. Mobil närvarohantering. www.mobiltid.se

MOBIL TID. Mobil närvarohantering. www.mobiltid.se MOBIL TID Mobil närvarohantering Vad är Mobil Tid? Mobil Tid är en administrationsverktyg för att hantera din personals närvaro och tidrapportering. Med hjälp av beröringsfri avläsning säkerställer ni

Läs mer

Manual HSB Webb brf 2004 03 23

Manual HSB Webb brf 2004 03 23 TERMINOLOGI I Polopoly används ett antal grundläggande begrepp för publicering och hantering av information, eller innehåll som det också benämns. Nedan följer en kort genomgång av denna grundläggande

Läs mer

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster...

Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 1 2 Innehåll Molntjänster... 4 Vad är detta?... 5 Cirkeln sluts... 6 The Cloud... 7 The Cloud (forts.)... 8 Definition av molntjänster... 9 Definition av molntjänster (forts.)... 11 Tjänster... 12 Skikt

Läs mer

Statistik från webbplatser

Statistik från webbplatser Statistik från webbplatser problem och möjligheter Ulf Kronman Föredragets huvuddelar Frågorna och motfrågorna Vilka frågor ställer chefen, BIBSAM och ISO? Varför ställer webmastern krångliga motfrågor?

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik

PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik MÄLARDALENS HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomi och Informatik v PM 01 En jämförelse av två analysmodeller för val av komponentteknik Eskilstuna, 2002-12-12 EI0230 Komponentbaserad applikationsutveckling

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Sustainable engineering and design

Sustainable engineering and design Sustainable engineering and design 1 Bildyta - Välj Infoga bild Kartan i kommunala e-tjänster Strategival för att använda kartan i kommunala e-tjänster Johan Peterson och Mikael Elmquist Sweco Örebro länskarta

Läs mer

Exempel på pdf med bokmärken.

Exempel på pdf med bokmärken. Exempel på pdf med bokmärken. 1. Scanning 2. Vektorisering/Objektifiering 3. icad Arkiv 4. Planritningar i 2D/3D 5. Fastighetsuppmätning 6. Drift och underhållspärmar 7. Hur kommer man igång? Klicka på

Läs mer

När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder

När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder ITWorks Group System Integration Specialists Tel: 08 625 46 40 E-post: filexfilexpress ... gör vi vägen både rakare, snabbare och

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

E12 "Evil is going on"

E12 Evil is going on E12 "Evil is going on" Föreläsning 12, HT2014 AJAX Kurs: 1dv403 Webbteknik I Johan Leitet E12 Evil is going on Dagens agenda AJAX XMLHttpRequest-objektet JSON Vad är AJAX? Asynchronous JavaScript and XML

Läs mer

NÄRMARE VERKLIGHETEN STADSPLANERING MED BIM

NÄRMARE VERKLIGHETEN STADSPLANERING MED BIM NÄRMARE VERKLIGHETEN STADSPLANERING MED BIM Hur Linz i Österrike blev pionjär inom stadsplanering i 3D 5 MINUTERS LÄSTID INLEDNING Linz pionjär inom stadsplanering i 3D 2 3D-modeller och sofistikerade

Läs mer

Utforska kommandon i menyfliksområdet Varje menyflik har grupper, och varje grupp har en uppsättning relaterade kommandon.

Utforska kommandon i menyfliksområdet Varje menyflik har grupper, och varje grupp har en uppsättning relaterade kommandon. Snabbstartsguide Microsoft Project 2013 ser annorlunda ut jämfört med tidigare versioner, så vi har skapat den här guiden för att hjälpa dig minimera din inlärningskurva. Verktygsfältet Snabbåtkomst Anpassa

Läs mer

Pressinformation Nyheter i korthet Edgecam 2013R2

Pressinformation Nyheter i korthet Edgecam 2013R2 Pressinformation Nyheter i korthet Edgecam 2013R2 Pressinfo om nyheter i korthet i Edgecam 2013R2 1 av 6 Edgecam fortsätter utvecklas med fokus på nytta för användaren. Edgecam öppnar en helt ny portal

Läs mer

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie

Minnesisolering för virtuella maskiner en hypervisorstudie 1.Introduktion 1.1 Inledning Den senaste trenden inom IT-världen är cloud computing (molntjänster). Molntjänster har uppnått stor popularitet både hos IT-chefer och ekonomichefer inom stora företag. Molntjänster

Läs mer