KYRICLIGA ENHETSSTRAVANDEN PA MISSIONSFALTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KYRICLIGA ENHETSSTRAVANDEN PA MISSIONSFALTET"

Transkript

1 KYRICLIGA ENHETSSTRAVANDEN PA MISSIONSFALTET AV PROFESSOR DR. THEOL. KNUT R. WESTMAN Om tvi foreteelser i den nyaste ~nissionshistorien - kyrkounionen i Sydindien och enhetskyrkan i Japan - skall har i korthet berattas. De ha vackt en he1 del uppmarksamhet och diskussion, men annu knappast kommit in i nigra historiska framstallningar. Man fir leta iram uppgifter om dem i tidskriftslitteraturen. En djupare undersokning om detaljer och bakgrund till handelserna kan ju ej vantas forran Iangre fram' i tiden. Men di jag genom Internationella MissionsrAdets arbete sett nigra av de handlande personerna pi litet narniare hill - det galler sarskilt biskop Azariah och Kagawa -, si har det intresserat mig att itminstone sammanstalla n3gra konturer av forloppet och has Iagga fram dem. Det ar ju has - det miste man ~nedge -- friga om handelser av stort intresse. Se vi inte har exempel pi vad son1 sminingon? kommer att intraffa pi allt flera missionsfalt? Det efterstravas alltmer sjalvstandighet for de infodda kyrkorna. Men tlarmed kommer sakerligen ocksa pi minga hi11 stravan efter enhet mellan dessa kyrkor. Det finns minga arter och grader av samarbete och enhet. Fyra types mi has nainnas. 1) Missionssallskap samarbeta i nationella missionsrid och i Internationella Missionsridet. Sallskapen behilla darvid i egen hand avgoranclet om de steg son1 skola tagas. Men de samarbeta i friga om vissa gemensamma intressen. Den nyttiga praxis stammar frill Edinburghkonferensen ) Man har lokalt sarnarbete p3 falten for bibeloversattning,

2 kristna bokforlag, skolor - i synnerhet hogskolor -, sjukhus m. m. Detta har vuxit fram smdningom under sallskapens arbete. 3) Sallskapen sammansluta cie av dem grundade kyrkorna till irganisk enhet ph gemensam bekannelses grund. Silunda uppkomma vad man kallat c<familjekyrkor>>, t. ex. anglikanska kyrkan i Japan (1887) och i Kina (1912), lutherska kyrkan i Kina (1920), Sydindiens forenade kyrka, omslutande presbyterianer och kongregationalister (1908), Kristi kyrka i Kina, bestiende av samma grupper ( 1922). 4) Sammanslutning till organisk enhet utover bekannelsegrundvalen ar avsedd i de fall vi har skola studera. Initiativet ligger harvid icke hos ~~~issionssallskapen, utan hos de unga kyrkorna sjalva. Kan ett sarnarbete i missionen forekomma trots Iaroitskillnader? Det ar av vikt att se vad man harom sagt med hansyn till samarbetet efter typ 1. Vid Internationella Missionsridets mote i Oxford 1923 diskuterade man denna friga och uttalade dh, att det ju icke lag inom radets funktion att formulera en egen lara, men att man var beredd till sddant samarbete pb grund av en gemensamt kand forpliktelse och en gemensam trohet. Forpliktelsen galler forkunnandet av Kristi evangelium i hela varlden. Troheten galler Jesus sjalv; vi dela med gladje Petri bekannelse: ctdu as Kristus, den levande Gudens Son>>, och Tomas: ctmin Herre och min Gud>>. Hemligheten i virt samarbete as att Jesus Kristus as narvarande hos oss som mansklig van och gudonllig hjalpare. Harav fdja manga andra punkter av overensstammelse, och visa IaroHtskillnader hava icke hindrat oss fran gagnerikt samarbete i ridslag. I.M.R. har begransat sig till samarbete av typerna 1 och 2. Familjekyrkorna av typ 3 ha vaxt upp utan dess medverkan. Men vanan vid samverkan har varit en gynnsanl jordman for onskningar i riktning av he1 kyrkosammanslutning av typ 4. FrAn ekumeniska rorelsen ha inlpulser kommit, t. ex. i form av den eniga formulering av clet kristna budskapet, son1 uppsattes ph konferensen for tro och kyrkoforfattning i Lausanne 1927 och inrycktes i resolutionerna vid 1.M.R :s varldskonferens i Jerusalem Si kom en appell frin de fargade kristna vid motet i Tambaram Dar talas om konkurrensen mellan missionerna och om de infodda kristnas Iangtan efter en ccsynlig och organisk enhet,. Man

3 vet, att detta icke ar en si Iatt sak. Det as nodvandigt att studer:i bide skiljaktigheterna och vad som enal. De unga kyrkorna vilja icke gi nya vagar utan moderkyrkornas stod och valsignelse. Men de vadja intrangande till dessa att ta denna sak pi allvar, att arbeta med den och uppmuntra de unga kyrkosna i deras stravan, si att det mi bli ett slut pi sondringen och dess skandalosa verkningar. Vi hora har tonerna frin den nya framniarschen. Vi se varifri~; initiativet kommer. Det blir - i parentes sagt - svirare for histo. rikern att reda ut handelsernas ging nas det gallcr dessa nya i~iitiativ: han bor vara hemnia i allehanda exotiska sprik, nar dessa kyrkofrigor borja tas upp och diskuteras pi kinesiska eller tamuhka eller japanska. Det blir kringligare an nar diskussionen fares mel- Ian de vasterlandska missionerna. Men nu mi fakta sjalva tala. I maj 1919 holls i det gaiiila historiska Trankebar, varifrin den evangeliska missionen i Indien utgbtt, en evangelisationskonferens, efter vars slut en krets av 33 praster frin 4 sydindiska kyrkor (Forenade kyrkan, anglikaner, wesleyaner och lutheraner) stannade kvar annu i tvi dagar for att iiverlagga om kyrkounion. De flesta voro indier, endast tvi voro missionarer, engelsniannen Popley och anierikanen Sherwood Eddy. Bland initiativtagarna marktes i framsta rurnmet den kande biskop Azariah av Dornakal. En vadjan om kyrkoenhet sattes till sist upp, vari medleinmarna frin Forenade kyrkan och anglikanerna forenade sig. Namnen Eddy och Azariah saga nigot om detta initiativs fiirhistoria. Den amerikanske KFUM-mannen Eddy hade tjugo ir tidigare dragit in den tan~uliske prastsonen Azariah frin det anglikanska ~nissionsfaltet Tinevelly i sydligaste Indien pi ungdornssekreterarebanan. Dar hade Azariah funnit, att de indiska kristna mdste ta upp ansvaret for Indiens evangelisering, och si hade han blivit den fiirsta sekseteraren i det Nationella Missioi~ssallskapet, som for detta andamil hade skapats. Han hade senale gjort sensation pi Edinburghkonferensen genom att vadja till missionarerna att for de irifijdda kristna bli icke blott fosman, utan vanner. Det var som en myndighetsforklaring pi den infodda kyrkans vagnar: kunde den inte fi betraktas som en nledarbetare med eget ansvar?

4 Uarefter hade Azariah 1912 blivit anglikanska kyrkans forsta infodde biskop i Indien med ett nybildat stift i den ilifodiia staten Nizanls rike. Har bor telugufolket, liar ar Indietis basta massrorelsedistrikt, och hans framsta uppgift hade blivit att satta alla segel till i en valsignacl evangelisationsgarning. Trankebarrnotets manifest, son1 drog upp riktlinjerna till hela det foljande enhetsverket, ldter ocksd tydligt evangelisatiollsuppgiften trada fram i motiveringen for detta. Kyrkoenhet, sages det has, as i enlighet nled Guds vilja - se Joh. 17:21 och Efes. 4:4-6. Stundens allvar understryker kravet att i Kristus soka enhet och ge den synligt mttryck: varlden ar i Ateruppbyggnadsskede, Indien i ett kritiskt Iage. Vi son1 std infor den overvaldigande uppgiften att vinna Indien, en fenitedel av nianskligheten, for Kristus, aro - sager man - mycket forsvagade genom v5r olyckliga splittring, en splittring soln pilagts oss utifran och som vi ej onska att forlanga. I en enad kyrka miste tre skriftenliga elenlent bevaras: 1) det kongregationalistiska: att varje medlern har omedelbart tilltrade till Gud och far utova sina givor till samfundets basta; 2) det presbyterianska med ordnade representativa synoder ocli rid; 3) det episkopala for exekutiv ledning. Intet av dessa tre element 5r tillrackligt utan de andra. Antagandet av episkopatet skall ej forbindas nled ndgon foreskriven teori on1 dess vasen. Det skall vara konstitutionellt. Det allmanna prastadomet och lekmannens ratt till aktivitet inom kyrkan skall erkannas. Grundval for unionen skall vara de fyra punkterna: 1) den Heliga Skrifts auktoritet; 2) Apostoliska och Nicenska trosbekannelsen; 3) de tvi sakran~enten; 4j det historiska episkopatet - vilka motsvara den kanda clarnbeth-fyrkanten>>, anglikanska kyrkans 1888 antagna kyrkoenhetsvillkor. Aret 1919 var ganska stormigt i Indien. Varldskriget var slut och den nationella rorelsens vigor gingo hogt. Det var visserligen en tid for cljarva initiativ. Trankebarmannen hadde ju intet uppdrag frin sina kyrkor. Men cleras fosslag vann mycken sympati, och 1920 kude cn officiellt utsedd komitk frdn deras kyskor (Joint Comnitt tee) sammantrada for att uppgiira de narmare villkoren for sam- ~~ienslutningen. Dock blev fiirhandlingsvagen IAng och tiirnbestrodd. Det fanns en svar hake i de anglikanska hogkyrkligas vagran att erkanna

5 frikyrkornas prastambete soni giltigt - de hilla ju pi episkopatets gudomliga ratt och den apostoliska successionen som nodvandig garanti for giltiga sakrament. Forenade kyrkan ledde sin uppkonist frin skottska och amerikanska presbyterianer och engelska och amerikanska kongregationalister. Dessa accepterade biskopsdomet i den blivande enade kyrkan, men icke hoganglikanernas krav pi nyordination av deras redan ordinerade praster. Man koni dh fram till tanken pi en overgingstid: under trettio is efter unionens avslutande skulle det fi finnas tvh typer av praster, nied och utan biskoplig ordination, de senare komma frhn de fsikyrkliga samfunden, men icke tillitna att tjanstgora i de ursprungligen anglikanska forsamlingarna. Under overgingstiden skulle alla nya praster fh biskoplig vigning, och efter dess slut skulle endast denna typ forekomnia kom ett tredje samfund, wesleyanerna (engelska metodister) nied in i forhandlingarna beslots, att de anglikanska stift'en i Indien, inberaknat Burma och Ceylon, skulle f A sin forbindelse med staten lost - de blevo efter det engelska uttrycket <<disestablished)) och bilclade frin 1930 en episkopal frikyrka under benaniningen ctinciiens, Burmas och Ceylons kyrka)) (The Church of India, Burma and Ceylon). Detta var ett oundgangligt steg i enhetsverket och agnat att jamna vagen for detsanimas fortsattning framlade Joint Committee en utfgrlig och detaljerad unionsplar? (Proposed Scheme of Union), soni vackte mycken diskussion fich sedan utkoniniit i flera mer eller mindre modifierade upplagor. Azariah var i Lausanne Nar mannen frin de uriga kyrkorna yttrade sig dar - skrev Nathan Soderbloni efterit - <<onisveptes vi av en flakt frhn en storre kristenhet ar, den, son1 har hemma borrat sig in i sina sarvanor och fastrlat i Zn itervandsgrand)). EP annan motesdeltagare fann, att intet ord fran motet var mera minnesvart an Azariahs: <<I Vastern ar enheten onskvard, pii niissionsfaltet ar den en vital nodvandighet. I Vastern ar sondring svaghet, pi missioiisfaltet ar den synd och skandab. I Tambaram voro Azariali och Kagawa de mest betydande av cle fargadc deltagarna. De voro varandra mycket olika: Azariah en vis och erfaren kyrkoledare, Kagawa en man ph egen hand, en djarv frilans. Men till bida lyssnade rnissionarer och nlissionsledare

6 med stor uppmarksanihet. De hade nigot att saga clet ar nagot man minns frin Azariah, sa ar det betonandet av den infodda kyrkans evangelisationsplikt: den has fitt Kristi n~issionsbefallning lika val som de vitas kyrkor. Och i ledningen av sitt stift hade han omsatt den Iardomen i praxis. Det fanns opposition mot unionsplanen bide till hoger -- frhn hoganglikanerna, son1 dock i Indien ha inindre inflytande an i England - och till vanster - frin en kongregationalistisk grupp, sarskilt harhorande frin Londoninissionens stora falt i Travancore. En stridsskrift frin det senare hillet foll i mina hander i Tambaram. Emellertid tycktes dock segern alltmera tydligt luta it unionsvannernas sida. Metodisterna voro klart for diskuterades frigan ivrigt, inte minst i England, dar hogkyrkliga ivrare uttalade sig bestamt emot. lirkebiskop Temple lade enlellertid i Canterburys provinsialsynod sitt tungt vagande ord for unionen (jan. 1944). Han menade bl. a., att anglikanerna kunde Iia mycket att Iara av frikyrkorna. Om sondiga betonade, att hos dessa en trid - det apostoliska an~betet - vore avskuren i forbindelsen inellan vintradet och grenarna, si mhste man dock minnas, att det fins andra - ordet och sakramenten - son1 hhlla; si kan saven flyta igenom, och ingen kan forneka, att grenarna bara frukt. Azariah fick inte uppleva sitt verks fullbordan. Nyirsdagen 1945 gick ha11 hadan. Tre veckor senare antog hans kyrkas generalrid med tre fjardedels majoritet unionsplanen. Metodisterna hade tidigare accepterat den. Och i sept koni ocksi det tredje av de forhandlande samfunden, den Forenade kyrkan, med. Har var majoriteten nio tiondelar. Det ar nog ganska sakert, at1 det politiska Iaget bidragit till att forslaget antligen konmit i ham. Indien blir snart sjalvstandigt, och kyrkan rnaste di vara konsoliderad. Enheten torde nu komma att sattas i verket fore utgingen av Ar Den nya kyrkan kommer att heta Sydindiska Kyrkan. Den far 14 stift och 1 million kristna. Man forsoker i varje stift att f i in forsanilingar frin Atminstone tvi av de forutvarande kyrkorna. Bland biskoparnas uppgifter namnes nast efter uppsikten over forsamlingar och praster plikten att ta ledningen i stiftets evangelistiska arbete, som han skall framja genom sitt foredome och genom upp- ~nuntran till andra; han skall standigt erinra praster och folk 0111

7 tlcras 17likt i rletta lianseende. I-liir kanner man igen Azasialis I~ancl. Synoden sa~ntnantsader vartannat As. Den valier till ordforandc en av biskoparna, som under den presbyterianske titeln moderator as kyrkans officielle ledare till nasta synod. Han has vid sin sida ett synodalrid av biskoparna, en prast och en lekman frin varje stift sanit synodens generalsekreterare och skattrnastare. Arenden rorancle Iara och gudstjanstordning skola hanskjutas till en session av biskoparna och krava kvalificerad tnajoritet i synoden. I gudstjanstosdningen has man alternativ, varigenom hittills brukliga gudstjanstfonner alltfort kunna f i anvandas. Vid biskopsval skall stiftsrddet uppgora forslag och synodalridet utnamna. Spdindiska Kyrkan konmer givetvis att bli Indiens mest betydande protestantiska kyrka. Och ctenna sammanslutning pa en punkt av anglikaner och frikyrkliga kan komma att bli ett exenipel till efterfoljd pi mdnga andra missionsfalt. Enhetskyrkan i Japan kom till under en helt anian historisk situation talet var for de japanska kristna en alltmer provande tid under militaristernas vaxande herravalde i regeringen. Kravet pi allas deltagande i de officiella shintoceremonierna blev alltmer Atstrammat och hotfullt. Nationella kristna ridet, som 1931 klart uttalat, att dessa cerelnonier voro av religios karaktar, ansag sig 1936 bora giva vika for trycket uppifrin och ga med pa att de voro patriotiska manifestationer, vari de kristna alltsd kunde deltaga. Kinakriget frdn 1937 okade trycket. En akut kris kom pi sommaren 1940 efter Fra~~krikes kollaps. En ny regering (Konoye) anslot sig till axelmakterna och vilde infosa en niojligast totalitar samhallsordning, vartill sl<ulle hora ekonomiskt oberoende, frihet frdn utlandskt inflytande, inre endrakt. SAlunda skulle ingen niissionar Iangre fa foresti en forsamling eller ha ledarestallning inoni en kyrka, och ingen kyrka skulle fd mottaga utlandskt understod. Nu fanns en rnindre grupp nationalistiska kristna, som voro gliiclande patrioter och en langre tid arbetat for kyrkornas sammanslutning till en forenad, ekonomiskt oberoende japansk kyrka. Denna grupp var den drivande kraften bakom scenen, di Nationella kristna ridet, vars ordforande var en metodistisk biskop Abe, tog upp

8 denna tanke och hiigtidligen proklamerade den vid ett massmcite av 20,000 kristna, son1 samlats for att fira en nationell hogtidsdag i Tokyo den 17 okt Atgartien framstallas sisom en patriotisk bercdskapsgarning. Den hade nog ocksd sin bakgruntl i tidigarc gnskningal- om enhet 110s de japanska kristna - man kunde alltsd nu fd clenna iinskan igeno~u samtidigt niecl att man ~nanifesterade sin patriotism. Under de spannande minaderna fijre nationaldagen satt Kagawa haktad i tre veckor, anklagxl for att ha offentligt yttrat sig opatriotiskt - niinne en pitryckning fiir att driva de kristna i onskatl riktning? Han slapptes sedan 115 grunt1 av bristande I~evisning. Vintern Iamnade storsta dele11 av missionarerna Japan. De menade, att cleras kvarstannande skulle bli till mera skada an gagn, di umgange med utlandingar vid denna tid gjorde en japan politiskt misstankt. Missionarerna voro ju nastan alla amerikanare. Men Nationella kristna ridet avsande i april 1941 en vanskapsdelegation till Amerika for att forklara, att enhetskyrkans tillkomst berodde pii de kristnas eget initiativ, icke pi statens befallning, och att missionarer, son1 ville arbeta under kyrkans ledning, fortfarande voro valkomna. Bide Kagawa ocli biskop Abe voro met1 i delegationen. Emellertid arbetades ivrigt pi enhetskyrkans forfattning, och vid en synod i juni 1941 kunde kyrkan konstitueras. c<kristi kyrka i Japan>> blev en sammenslutning av ett 40-tal protestatiska samfund, omfattande de flesta av Japans protestanter. De tre storsta samfunden - presbyterianer, metodister och kongregationalister - voro med, men det fjarde - anglikanerna - endast delvis. De f i lutheranerna voro ocksii med. Samfunden sammanfordes forst i elva storre grupper, som skulle Atnjuta en viss sjalvstandighet, men redan efter ett ir upplostes dessa grupper, och enheten blev silunda fullstandigare an frin borjan avsetts. Ledare blev en direktor (torisha), som skulle valjas pi tvii dr av generalsynoden. Valet skulle godkannas av staten. Dartill kom ett overkyrkorid av 50 medlemmar och en irlig generalsynod. Kyrkan blev indelad i stift met1 superintendenter og stiftssynoder. Kyrkans trosbekannelse lydde pi foljande satt: c<vi tro pi den lreenige Guden, si son1 han has uppenbasat sig i de heliga skrif-

9 terna, Fader, Son och Helig Ande, vilken for varldens fralsning genom Kristi forsoningsdod och uppstdndelse ger syndernas f6r- IHtelse, rattfardiggorelse, helgelse och evigt liv. Kyrkan as det sanifund, i vilket de, son1 genom nhden aro kallade, sammankonma till regelbunden andakt, iakttaga dopets och Herrens nattvards heliga ordningar, forkunna evangelium och i hoppet vanta Herrens tillkommelse.>> Kyrkan skulle icke fh nlottaga ekonomiskt understod utifrdn, men iivertog missionernas egendom i Japan. De tjugu forut befiniliga teologiska skolorna sammansloges till tvd, vartill kom en teologisk skola for kvinnor. Nationella kristna rddet blev ombilclat till ett samarbetsutskott, vari aven katolikerna ingingo. Aven den katolska kyrkan fick en ny forfattning och inhenlska biskopar. ~ven has fick man en vald direktor, vartill arkebiskopen utsdgs. BHda kyrkorna blevo efter granskning av forfattningarna erkanda av staten. Det skedde strax innan de styrande militaristerna gingo till krig mot Amerika och England (dec. 1941). Kriget blev en svhr tid for de kristna. Den nationalistiska agitationen var vildsanl mot de vita och framst mot de protestantiska storn~akterna. Till en del fick den kristna verksamheten bedrivas <<under jordem. Kagawa, som alltid varit en motstdndare till den krigiska erovringspolitiken, blev tre ghnger arresterad och forhord, alla ham bocker konfiskerades och tryckpldtarna forstordes. Det fanns nog ocksh kristna, som rycktes med av de nationalistiska slagorden. Men att kyrkan inte kunde drivas vart son1 helst, visade sig dd den avvisade termen ccjapansk kristendom>>, som lanserades av den 1940 szi aktiva nationalistisk-kristna gruppen; den ville inte vara en trdngbrostad nationalkyrka, utan bevara sambandet nied den universella kristenheten. S?i konl omsider Japans fullstandiga nederlag. De fruktansvarda bornbningarna - varst i Tokyo i mars forstorde aven 490 av Japans 2,000 kristna kyrkor. Militarismen foll, den amerikanska okkupationen kom, och kejsaren avsade sig alla ansprdk pd guddomlig bord och betecknade den officiella shintos teorier i denna riktning som ctmyter och legendem. Kejsardomet har blivit konstitutionellt. Shinto, buddism och kristendom aro nu likstallda, och den forstnamnda erhiller icke Iangre ndgra statsanslag.

10 Kristendomens utsikter aro nu visserligen goda. Men efterkrigsbekymren aro minga: staderna i ruiner, ekonomien forstord, en felslagen skord har bragt hungerns spoke nara. Amerikanska besokare tala om den japanska kyrkan son1 <<en kyrka i trasor,). Vad skall ske med enhetskyrkan? En forfattningsrevision genomiordes 1946, forberedd pi ett sammantrade vid pingst, beslutad pa en synod i oktober. Direktorn ar avskaffacl, ham makt var konstruerad efter fiihrerprincipen. Nu skall det bli mera dernokrati och decentralisation och ledaren blir en moderator. Om bekannelsefrigan blev det pi synoden en livlig diskussion, son1 slutade med att den 1940 formulerade bekantlelsen blev ersatt med en hanvisning till den Apostoliska tron och kristenhetens ovriga historiska bekannelser. Det blir nu icke nigot tving att tillhora enhetskyrkan och ett par smil samfund ha Iamnat den. Men maloriteten stir kvar och visar alltsi, att den dock i det hela motsvarar vad man onskar sig. Att itergi till splittringen i samfund ar icke nigot itritt ideal. Ett sarskilt problem ar den anglikanska kyrkan (Nippon Seikowai), varav en tredjedel anslot sig till enhetskyrkan, medal? de ovriga under stora svirigheter forblevo utanfor. De senare ha nu filtt ratt: man forblir utanfor, och enhetsmannen fi soka iterintrade i moderkyrkan. Man antyder for ovrigt, att anglikanerna kanske senare komn~a att iterupptaga forhandlingar on1 enhet. Men tills vidare havdar man sin sarskilda existe'ns. Efter synoden kom en allman kristen konferens, varvid en djupt allvarlig och gripande syndabekannelse om Japans ansvar for kriget avgavs och en treirig evangelistisk kampanj over hela landet beslots. Massmoten foljde pi nationaldagen den 17. okt. med Kagawa som framste talare. Enheten kom ju i Sydindien genom en mera naturlig vaxt. I Japan drevs den fram genom en politisk konstellation, men tycks hilla andi. Det ar naturligt for de kristna att kanna sig som ett gentemot den overvaldigande majoriteten av de icke kristna. Laroskillnaderna f i ej den betydelse son1 i Vastern, dar de uppkommit. De som kommit direkt frin hedendomen, ha en benagenhet att se niera pi sed och rit an pi laran. Vi ha nog att vanta mer enhetsstravanden av detta slag pi mis-

11 sionsfaltet. Warneck trodde, CIA ha11 fijr fenitio Ar sedan skrev sin stora Missionslara, knappt att de infodda kyrkorna skulle komma att bli sjalvstandiga, snarast tankte han sig den1 affilierade till kolonialkyrkor. Hans tankar ha rlog bidragit till, att sjalvstandighetssynpunkten ofta stallts At sidan i tysk rnissionspolitik. Men nationalisnlen kom. Kolonialkyrkor kunde rent av bli sjalvstancliga inhemska kyrkor, sorn vi se pa anglikanerna i Indietl. Och nar de infbdda kyrkorna b6rja kunna tanka sjalva, sa konima enhetsplaner. Men man ar angelagen or11 att icke slappa det kristna arvet. Man has en helhetssyn pa Kristi kyrka. Den fintis i Nya 'Testarnentet, den ar aktuell i teologien. Isolering blir allt svirare att forsvara. Vi kanna oss hdra samman. Gud vill, att vi skola vara ett.

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7

Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2. Kristendomen kommer till Sverige...5. Proteströrelser i kyrkan...7 Kristendomen...2 Kristendomen ut i världen...2 De kristna förföljs...2 Kristendomen blir mäktig...3 Vem ska bestämma?...3 Den apostoliska trosbekännelsen...3 Kristendomen kommer till Sverige...5 Sverige

Läs mer

Tio tumregler för god ekumenik

Tio tumregler för god ekumenik Tio tumregler för god ekumenik Att leva som kristen är att leva befriad. Ändå reser vi murar, misstänkliggör och skyggar för varandra också kristna syskon emellan. Gud kallar oss att bryta upp från dessa

Läs mer

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas

Kristendomen kyrka och kristen tro. Ht 2010 Jonas Kristendomen kyrka och kristen tro Ht 2010 Jonas Idestrom@teol.uu.se Några utgångspunkter Kristendom/kristen tro är inte en ideologi. Tron formas och tar sig uttryck både i handlingar och idéer. En stor

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och Kristendomen Grundtankar Alla troende kristna tror på EN gud Kristna kallas de människor som följer Jesus Kristus lära Jesus är Messias Bibeln är den viktigaste och heligaste boken för kristna Bibeln är

Läs mer

Avundsjuk på episkopatet

Avundsjuk på episkopatet Ledare SPT nr 15/16 2012 Avundsjuk på episkopatet STUNDOM TALAR MAN i ekumeniska och interreligiösa sammanhang om att det finns en»helig avundsjuka» mellan olika kristna kyrkor eller t.o.m. mellan olika

Läs mer

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt)

Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling (förslag 3 okt) Församlingsordning för Abrahamsbergskyrkans församling antagen vid årsmöte 2013-03- XX Abrahamsbergskyrkans församling har antagit

Läs mer

Det som det kretsar kring

Det som det kretsar kring Kristendom Det som det kretsar kring Grundtankar Gud är kärleken Denna kärlek visar sig i Jesus när han offras för mänsklighetens skull. Av nåd, gratis utan motprestation, blir människan genom detta upprättad

Läs mer

S:t Eskils Katolska församling

S:t Eskils Katolska församling S:t Eskils Katolska församling Månadsbladet Maj 2010 Välkommen till S:t Eskils Katolska Församling Den heliga mässan firas i regel varje dag kl. 18.30, utom torsdagar, och fredagar firas mässan kl.12.00.

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N

Lindome församlings Församlingsinstruktion KR 2006. Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församlings FörsamlingsInstruktioN F I N Lindome församling är ett enförsamlingspastorat som ej ingår i samfällighet. I församlingen finns fyra prästbefattningar: en kyrkoherde och tre komministrar.

Läs mer

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning

Barnvälsignelse Anvisningar Ordning Barnvälsignelse Anvisningar Den teologiska grunden för barnvälsignelsen grundar sig i att Jesus tog barnen i famnen och välsignade dem. Jesus visade att Guds rike hör barnen till. Det är en del av Guds

Läs mer

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia

Kristendomen. Kristendomens tidiga historia Jesus tog på sig alla människors misslyckanden och synder när han dog på korset. På så sätt befriade Jesus människorna till att kunna leva ett liv nära Gud och beroende av Gud. Kristendomen uppstod i det

Läs mer

S:t Eskils Katolska Församling

S:t Eskils Katolska Församling S:t Eskils Katolska Församling Box 276, 701 45 Örebro www.sankteskil.com Tel. 019-611 1360. Bg 934-2957 Ingen har större kärlek än den som ger sitt liv för sina vänner /Joh 15:13/ Församlingsbladet Fastan

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen.

Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Dop av barn Vid P läser präst. Vid F läser alla tillsammans. NN står för namnet/namnen. Präst medhjälpare kan framföra en hälsning med egna ord. Psalm Inledningsord och tackbön P I Faderns och Sonens och

Läs mer

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping Biskop Anders predikan Den Heliga Familjens Fest 30 december 2013 S:t Olai, Norrköping På juldagen firade vi med stor glädje att Gud har blivit människa för vår skull. Idag på söndagen efter jul firar

Läs mer

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf

Helande. En lärjungens identitet. Av: Johannes Djerf Helande En lärjungens identitet Av: Johannes Djerf På en temasamling under årets tonårsläger så får ett 100-tal människor, under väldigt enkla omständigheter och under väldigt enkla och tydliga böner riktade

Läs mer

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla

Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla 1 Kyrkans kris hur mår Kristi kropp? Min upplevelse i Husaby delas inte det vet jag av alla som var där. Det har med olika förväntningar och inte minst olika förförståelser att göra. För min del handlar

Läs mer

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv!

Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP. Jesu uppståndelse: (1 Kor. 15:1-58. Vägen till ett förvandlat liv! Tro Hopp - Kärlek 3. HOPP Jesu uppståndelse: Vägen till ett förvandlat liv! (1 Kor. 15:1-58 ) 1. Två missförstånd som hör samman När Paulus nu närmar sig slutet av sitt brev, så vill han visa att Kristi

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Remiss svar Ny gemensam kyrka.

Remiss svar Ny gemensam kyrka. Gamla Uppsala Missionsförsamling 20101001 FÖRSLAG Remiss svar Ny gemensam kyrka. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Ett förslag till svar på remissen

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.

1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3. 4 Vår gemensamma tro 3. 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4. Församlingsordning Innehållsförteckning 1 Syfte 3 2 Vision 3 3 Vår historia 3 4 Vår gemensamma tro 3 4.1 Bibeln 4 4.2 Undervisning 4 4.3 Bönen 5 4.4 Gudtjänst 5 4.5 Mission 5 5 Gemensamma handlingar 6

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN

TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN TEOLOGISK GRUND FÖR EQUMENIAKYRKAN INLEDNING 1. Det finns bara en enda sann och levande Gud Fadern, Sonen och den heliga Anden som skapar, frälser och ger liv. Skapelsen och frälsningen kommer ur Guds

Läs mer

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken

Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken Arborelius och Jackelén: Ett viktigt ekumeniskt tecken - dagen.se (http://www.dagen.se/debatt/arborelius-ochjackelen-ett-viktigt-ekumeniskt-tecken-1.786572) Gemenskap. Vi hoppas att det som nu står för

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet PRÖVA ANDARNA! Predikotext: 1 Joh. 4:1-6 1 Mina älskade, tro inte alla andar

Läs mer

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.

Varje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng. Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4 Pingstkyrkans Vision Vi vill forma Alingsås framtid genom att vara en stor kyrka som har avgörande betydelse i stan. I vardagen vill vi lyssna, höras och vara en given tillgång. Söndagens gudstjänst och

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Kristendomen. Inför provet

Kristendomen. Inför provet Kristendomen Inför provet Kristendomen Allt började med Jesus. Från Jesus första lärjungar spreds läran. Kristna tror på en Gud. Kristna tror att Jesus vad Guds son. Gud kan visa sig på tre olika sätt:

Läs mer

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia Från förföljd jesusrörelse till romersk statsreligion Den stora schismen: delningen mellan kyrkan i väst och öst Splittringen av den katolska

Läs mer

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen.

Heliga trefaldighets dag. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. 1/5 Heliga trefaldighets dag Dagens bön: Heliga Treenighet, Fader, Son och Ande, led oss till dina djup av rikedom, vishet och kunskap, så att vi kan vittna om försoningens hemlighet. Du som lever och

Läs mer

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 1/5 11 sön e Trefaldighet Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus

Läs mer

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM?

OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? OM GUD FINNS, VAD SKULLE DU FRÅGA HONOM? Pingstkyrkan i Södertälje presenterar: Kan man vara kristen? - en predikoserie om grunderna i kristen tro VI TÄNKTE UTFORSKA LIVETS MENING TA CHANSEN GRUNDKURS

Läs mer

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan Kyrkans första 300 år Kyrkans förföljelse slutade med kejsarens Konstantin toleransdekret. Han arrangerade Första konciliet (kyrkomötet) i

Läs mer

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32).

Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria (Joh 8:31 32). Inledning Vår Frälsare Jesus Kristus, som skaffat fram en fullkomlig förlåtelse åt hela världen (Rom 5:18) säger: Amen säger jag er: Allt vad ni binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt vad

Läs mer

Kasta ut nätet på högra sidan

Kasta ut nätet på högra sidan Kasta ut nätet på högra sidan Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Ps 89:12-14; Joh 21:1-14; AC 10061:1,2. Se sista sidan!) Tidigt på morgonen stod Jesus på stranden, men lärjungarna visste inte

Läs mer

Konformismens intolerans

Konformismens intolerans Ledare SPT nr 2 2012 Konformismens intolerans FÖRFATTAREN LENA ANDERSSON skriver på DN:s ledarsida den 2 januari om»demokrati som mentalitet». Det är en självrannsakande diskussion, med exempel hämtade

Läs mer

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker.

Jag tror därför att det är viktigt att ivrigt studera Skriften för att se vad Gud har att säga om olika saker. Dopet i vatten Inledning Det är viktigt att läsa Bibeln och lära sig vad Gud vill säga till sitt folk. Jag tror på att noggrant studera Skriften så att man vet exakt vad Gud har för oss. Han säger att

Läs mer

Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen

Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen Kyrkomötet Kyrkomötet Ekumenikutskottets betänkande 2009:4 Svenska kyrkans medverkan i Jesusmanifestationen Sammanfattning I detta betänkande behandlas motion 2009:49 av Eva-Maria Munck och Gustaf Bengtsson

Läs mer

Elev 1 Kristendom. Religions frågor

Elev 1 Kristendom. Religions frågor Elev 1 Kristendom Religions frågor 1. Vilken roll har Jesus i kristen tro? Han var den så kallade messias den smorde som är gud som blir en människa, Jesus han visar sin kärlek som gud genom att offra

Läs mer

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision

Salts syftesparagraf. definitioner, utläggning och vision Salts syftesparagraf definitioner, utläggning och vision Inledning Detta häfte har skrivits av Salts generalsekreterare Olof Edsinger på uppdrag av Salts styrelse. Texten är antagen av Salts styrelse vid

Läs mer

En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan

En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan En kunskapssökning av Boel Lindberg Fhsk 42 Våren - 95 Dagfolkhögskolan Trollhättan INNEHÅLL Kyrkans historia ------------------------------------------------------------- Dopet---------------------------------------------------------------------------

Läs mer

080525 Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström

080525 Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström 080525 Första söndagen efter Trefaldighet Lars B Stenström Som en färja över mörka vatten 2480 passagerare kan finlandsbåten Amorella ta Två och ett halvt tusen människor kan genom att kliva ombord på

Läs mer

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud.

Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig och dödlig människa, en varelse skapad av Gud. En god och nyttig undervisning för alla kristna människor, inte endast för barn och ungdomar, utan i hög grad även nyttig för de gamla, sammanställd som frågor och svar. Fråga: Vad är du? Svar: En förnuftig

Läs mer

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla

Grunden till kristendomen. Kristendomen. Vad Jesus ville förmedla. Vad Jesus ville förmedla Kristendomen Grunden till kristendomen Fyra evangelier (budskap, goda nyheter ) som berättar Jesu liv och lära. Traditionellt säger man att tre av författarna (Markus, Matteus och Johannes) kände Jesus

Läs mer

Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund

Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund Mottagande av diakoner och pastorer från annat kyrkosamfund Anvisningar Diakoner och pastorer som ordinerats eller vigts i annat kyrkosamfund, och som nu önskar inträda i Equmeniakyrkans medarbetarkår,

Läs mer

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12

Söndagsskolan och LoveNepal. sid12 Söndagsskolan och LoveNepal sid12 1 2 Den Helige Ande - Vår Hjälpare Nu går jag till honom som har sänt mig, och ingen av er frågar mig: Vart går du? Men eftersom jag har sagt er detta, är era hjärtan

Läs mer

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet 1 Tunadalskyrkan 160925 Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet Dotter, syster, hustru, svärmor, svärdotter, mormor, pastor, kantor, körsångare ja listan kan göras lång på vem

Läs mer

Att vara internationellt ombud

Att vara internationellt ombud Att vara internationellt ombud Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla

Läs mer

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus

KRISTENDOMEN. Grundare: Jesus KRISTENDOMEN Grundare: Jesus Världens största religion med minst 2 miljarder troende. Utvecklades som en egen religion ur judendomen ungefär mellan åren 40-100 e Kr. I länderna som lyser lila är mer än

Läs mer

Ordning för begravningsgudstjänst

Ordning för begravningsgudstjänst Ordning för begravningsgudstjänst Klockringning Musik Gudstjänsten inleds med orgelmusik, där så kan ske. Annan instrumental- och/ eller vokalmusik kan utföras. Därefter kan prästen säga följande eller

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 1 Tunadalskyrkan 160612 3 e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10 Ett brev kan se ut på många sätt, skrivet i ett automatiskt dataprogram med tryckt adress; i ett brunt eller orange kuvert från

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016

Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 Till EFS årsmöte 16 maj 2015: Verksamhetsplan för 2016 EFS stadgar föreskriver att årsmötet tillsammans med rambudget ska fastställa en verksamhetsplan för kommande år. Verksamhetsplanen ska ange inriktningar

Läs mer

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING

FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordning 1/14 FRISTADSKYRKANS FÖRSAMLINGSORDNING Församlingsordningen beskriver församlingens vision, liv och struktur. Detta dokument beskriver vad Fristadskyrkan är och vad församlingen vill

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Katolicitet och kontinuitet

Katolicitet och kontinuitet Ledare SPT nr 13 2012 Katolicitet och kontinuitet»en ENDA, HELIG, KATOLSK och apostolisk» så beskriver den niceno-konstantinopolitanska trosbekännelsen kyrkan. Katolsk och katolicitet hör till kyrkans

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser

Christian Mölks Bibelkommentarer. Titus 3. (Vers 1-11) Påminnelser Titus 3 (Vers 1-11) Påminnelser 1 Påminn dem om att de skall underordna sig och lyda myndigheter och makthavare och vara beredda att göra allt som är gott, 2 att inte förolämpa någon utan hålla frid och

Läs mer

1. Psalm 2. Inledande välsignelse

1. Psalm 2. Inledande välsignelse 6 Bikt 191 I den enskilda bikten kan man bekänna sin skuld eller någon särskild synd och få avlösning. Bikten kan tas emot av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. Om bikt och själavård

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI

Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Kristendom EN BROSCHYR AV DANIELLA MARAUI Vår tro Vår tro går ut på att tro på vår Gud och Jesus. Genom Jesus Kristus visar Gud sin kärlek och genom sin Ande ger han kraft och hopp. Vi tror på att Gud

Läs mer

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling

Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingskonstitution, Immanuelskyrkans församling Församlingens konstitution består av Grundsatser, Församlingsordning samt Församlingsstadgar, antagna av Immanuelskyrkans församling i Stockholm Immanuelskyrkans

Läs mer

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström

100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström 100606 1:a söndagen e Trefaldighet Lars B Stenström Idag har jag med mig 2 pass de är mina, men makulerade Från att ha varit levande dokument har de blivit historia här finns stämplar från inresor i andra

Läs mer

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE

EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Örebro 2007-11-14 EVANGELISKA FRIKYRKANS TRO OCH SJÄLVFÖRSTÅELSE Inledning I ett samhälle med snabb förändring och ökad religiös mångfald finns ett växande behov av att som kristet trossamfund beskriva

Läs mer

Remiss svar: Ny gemensam kyrka.

Remiss svar: Ny gemensam kyrka. 20101014 Remiss svar: Ny gemensam kyrka. Från Gamla Uppsala Missionsförsamling. Beslut vid församlingsmöte. Remiss från Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan. Några

Läs mer

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare

Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. L = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare Högmässa i fastan Tecknet i gudstjänstordningen utmärker de moment under vilka församlingen står. = liturg, F = församling, S = försångare, förebedjare, textläsare I Inledning Inledande musik (preludium

Läs mer

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40

Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Tacksägelsedagen, lovsång, Att sjunga som en sten, Luk 19:37-40 Idag är det tacksägelsedagen och temat för helgen är lovsång. Lovsången hänger intimt samman med tron på vem Jesus är. Dagens text som handlar

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN

STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN STADGAR FÖR EQUMENIAKYRKAN (Antagna vid bildarmötet 4 juni 2011 och reviderade vid kyrkokonferenserna 2012 och 2013) 1 Equmeniakyrkan 1. Equmeniakyrkan är ett kristet trossamfund, en gemenskap av församlingar

Läs mer

LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN

LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN psalm tid titel LOVSÅNG OCH TILLBEDJAN 1 16:00:00 Gud, vår Gud, vi lovar dig 2 16:01:30 Herren, vår Gud, är en konung 3 16:03:00 Helig, helig, helig 4 16:04:30 hela världen fröjdes Herran 5 16:06:00 Nu

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan.

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Bakgrund Vid 2001 års kyrkomöte förelåg en motion av Yngve Kalin kring minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan (2001:9)

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg

Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg 19 april 2015 Så Länge Det Är Dag Att arbeta innan mörket faller Predikan i Pingstkyrkan Lindesberg Så länge det är dag måste vi göra hans gärningar som har sänt mig (Johannes evangelium 9:4a) Bibeltext

Läs mer

Tro en vardagsförmiddag- 10:27

Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Tro en vardagsförmiddag- 10:27 Jonas Lundkvist equmenia 2012 Grafisk form: Rebecca Miana Olsson Första utgåvan equmenia Box 14038, 167 14 Bromma 2 INNEHÅLL Ett litet förtydligande... 4 Att använda materialet...

Läs mer

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35)

Kap III. Vårt lidande blir Jesu lidande. Vid Jesu kors stod hans mor (Joh 19:25) Också genom din egen själ skall det gå ett svärd (Luk 2:35) Kap III Lidandet blir frälsande Jesus gick in i vår smärta för att genom sin närvaro minska dess plåga. Men han vill göra något mer. Han vill göra det som tycks vara meningslöst och nedbrytande till något

Läs mer

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller

Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Predika Heliga Trefaldighets dag 2010, årg 2 Texter: 2 Mos 3:1-15, Rom 11:33-36, Matt 28:16-20 Pär-Magnus Möller Jag har märkt att vi kristna ibland glömmer hur fantastiskt det är att känna Jesus. Vi blir

Läs mer

Om dop och traditionsöverlämnande

Om dop och traditionsöverlämnande Ledare SPT nr 12 2012 Om dop och traditionsöverlämnande DEN KYRKLIGA STATISTIKEN är ingen uppmuntrande läsning, inte heller de nyligen publicerade siffrorna för 2011 (som finns tillgängliga på Svenska

Läs mer

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium

Ett Liv i Lärjungaskap Del 1 - Frälsningens Mysterium Ett Liv i Del 1 - Den som är i Kristus är alltså en ny skapelse, det gamla är förbi, något nytt har kommit. 2 Kor 5:17 Ett Liv i är en serie av korta kurser arrangerade av Hestra Cafékyrka som utforskar

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING

Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Dopgudstjänst I GRYTNÄS FÖRSAMLING Psalm Inledningsord Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att rädda oss från det onda. Genom dopet föder han

Läs mer

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen 1/5 Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla Dagens bön: Gud vår Frälsare, du som genom Kristus har försonat världen med dig själv, fyll våra hjärtan med din kärlek så att vi följer honom och frälsta

Läs mer