KYRICLIGA ENHETSSTRAVANDEN PA MISSIONSFALTET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KYRICLIGA ENHETSSTRAVANDEN PA MISSIONSFALTET"

Transkript

1 KYRICLIGA ENHETSSTRAVANDEN PA MISSIONSFALTET AV PROFESSOR DR. THEOL. KNUT R. WESTMAN Om tvi foreteelser i den nyaste ~nissionshistorien - kyrkounionen i Sydindien och enhetskyrkan i Japan - skall har i korthet berattas. De ha vackt en he1 del uppmarksamhet och diskussion, men annu knappast kommit in i nigra historiska framstallningar. Man fir leta iram uppgifter om dem i tidskriftslitteraturen. En djupare undersokning om detaljer och bakgrund till handelserna kan ju ej vantas forran Iangre fram' i tiden. Men di jag genom Internationella MissionsrAdets arbete sett nigra av de handlande personerna pi litet narniare hill - det galler sarskilt biskop Azariah och Kagawa -, si har det intresserat mig att itminstone sammanstalla n3gra konturer av forloppet och has Iagga fram dem. Det ar ju has - det miste man ~nedge -- friga om handelser av stort intresse. Se vi inte har exempel pi vad son1 sminingon? kommer att intraffa pi allt flera missionsfalt? Det efterstravas alltmer sjalvstandighet for de infodda kyrkorna. Men tlarmed kommer sakerligen ocksa pi minga hi11 stravan efter enhet mellan dessa kyrkor. Det finns minga arter och grader av samarbete och enhet. Fyra types mi has nainnas. 1) Missionssallskap samarbeta i nationella missionsrid och i Internationella Missionsridet. Sallskapen behilla darvid i egen hand avgoranclet om de steg son1 skola tagas. Men de samarbeta i friga om vissa gemensamma intressen. Den nyttiga praxis stammar frill Edinburghkonferensen ) Man har lokalt sarnarbete p3 falten for bibeloversattning,

2 kristna bokforlag, skolor - i synnerhet hogskolor -, sjukhus m. m. Detta har vuxit fram smdningom under sallskapens arbete. 3) Sallskapen sammansluta cie av dem grundade kyrkorna till irganisk enhet ph gemensam bekannelses grund. Silunda uppkomma vad man kallat c<familjekyrkor>>, t. ex. anglikanska kyrkan i Japan (1887) och i Kina (1912), lutherska kyrkan i Kina (1920), Sydindiens forenade kyrka, omslutande presbyterianer och kongregationalister (1908), Kristi kyrka i Kina, bestiende av samma grupper ( 1922). 4) Sammanslutning till organisk enhet utover bekannelsegrundvalen ar avsedd i de fall vi har skola studera. Initiativet ligger harvid icke hos ~~~issionssallskapen, utan hos de unga kyrkorna sjalva. Kan ett sarnarbete i missionen forekomma trots Iaroitskillnader? Det ar av vikt att se vad man harom sagt med hansyn till samarbetet efter typ 1. Vid Internationella Missionsridets mote i Oxford 1923 diskuterade man denna friga och uttalade dh, att det ju icke lag inom radets funktion att formulera en egen lara, men att man var beredd till sddant samarbete pb grund av en gemensamt kand forpliktelse och en gemensam trohet. Forpliktelsen galler forkunnandet av Kristi evangelium i hela varlden. Troheten galler Jesus sjalv; vi dela med gladje Petri bekannelse: ctdu as Kristus, den levande Gudens Son>>, och Tomas: ctmin Herre och min Gud>>. Hemligheten i virt samarbete as att Jesus Kristus as narvarande hos oss som mansklig van och gudonllig hjalpare. Harav fdja manga andra punkter av overensstammelse, och visa IaroHtskillnader hava icke hindrat oss fran gagnerikt samarbete i ridslag. I.M.R. har begransat sig till samarbete av typerna 1 och 2. Familjekyrkorna av typ 3 ha vaxt upp utan dess medverkan. Men vanan vid samverkan har varit en gynnsanl jordman for onskningar i riktning av he1 kyrkosammanslutning av typ 4. FrAn ekumeniska rorelsen ha inlpulser kommit, t. ex. i form av den eniga formulering av clet kristna budskapet, son1 uppsattes ph konferensen for tro och kyrkoforfattning i Lausanne 1927 och inrycktes i resolutionerna vid 1.M.R :s varldskonferens i Jerusalem Si kom en appell frin de fargade kristna vid motet i Tambaram Dar talas om konkurrensen mellan missionerna och om de infodda kristnas Iangtan efter en ccsynlig och organisk enhet,. Man

3 vet, att detta icke ar en si Iatt sak. Det as nodvandigt att studer:i bide skiljaktigheterna och vad som enal. De unga kyrkorna vilja icke gi nya vagar utan moderkyrkornas stod och valsignelse. Men de vadja intrangande till dessa att ta denna sak pi allvar, att arbeta med den och uppmuntra de unga kyrkosna i deras stravan, si att det mi bli ett slut pi sondringen och dess skandalosa verkningar. Vi hora har tonerna frin den nya framniarschen. Vi se varifri~; initiativet kommer. Det blir - i parentes sagt - svirare for histo. rikern att reda ut handelsernas ging nas det gallcr dessa nya i~iitiativ: han bor vara hemnia i allehanda exotiska sprik, nar dessa kyrkofrigor borja tas upp och diskuteras pi kinesiska eller tamuhka eller japanska. Det blir kringligare an nar diskussionen fares mel- Ian de vasterlandska missionerna. Men nu mi fakta sjalva tala. I maj 1919 holls i det gaiiila historiska Trankebar, varifrin den evangeliska missionen i Indien utgbtt, en evangelisationskonferens, efter vars slut en krets av 33 praster frin 4 sydindiska kyrkor (Forenade kyrkan, anglikaner, wesleyaner och lutheraner) stannade kvar annu i tvi dagar for att iiverlagga om kyrkounion. De flesta voro indier, endast tvi voro missionarer, engelsniannen Popley och anierikanen Sherwood Eddy. Bland initiativtagarna marktes i framsta rurnmet den kande biskop Azariah av Dornakal. En vadjan om kyrkoenhet sattes till sist upp, vari medleinmarna frin Forenade kyrkan och anglikanerna forenade sig. Namnen Eddy och Azariah saga nigot om detta initiativs fiirhistoria. Den amerikanske KFUM-mannen Eddy hade tjugo ir tidigare dragit in den tan~uliske prastsonen Azariah frin det anglikanska ~nissionsfaltet Tinevelly i sydligaste Indien pi ungdornssekreterarebanan. Dar hade Azariah funnit, att de indiska kristna mdste ta upp ansvaret for Indiens evangelisering, och si hade han blivit den fiirsta sekseteraren i det Nationella Missioi~ssallskapet, som for detta andamil hade skapats. Han hade senale gjort sensation pi Edinburghkonferensen genom att vadja till missionarerna att for de irifijdda kristna bli icke blott fosman, utan vanner. Det var som en myndighetsforklaring pi den infodda kyrkans vagnar: kunde den inte fi betraktas som en nledarbetare med eget ansvar?

4 Uarefter hade Azariah 1912 blivit anglikanska kyrkans forsta infodde biskop i Indien med ett nybildat stift i den ilifodiia staten Nizanls rike. Har bor telugufolket, liar ar Indietis basta massrorelsedistrikt, och hans framsta uppgift hade blivit att satta alla segel till i en valsignacl evangelisationsgarning. Trankebarrnotets manifest, son1 drog upp riktlinjerna till hela det foljande enhetsverket, ldter ocksd tydligt evangelisatiollsuppgiften trada fram i motiveringen for detta. Kyrkoenhet, sages det has, as i enlighet nled Guds vilja - se Joh. 17:21 och Efes. 4:4-6. Stundens allvar understryker kravet att i Kristus soka enhet och ge den synligt mttryck: varlden ar i Ateruppbyggnadsskede, Indien i ett kritiskt Iage. Vi son1 std infor den overvaldigande uppgiften att vinna Indien, en fenitedel av nianskligheten, for Kristus, aro - sager man - mycket forsvagade genom v5r olyckliga splittring, en splittring soln pilagts oss utifran och som vi ej onska att forlanga. I en enad kyrka miste tre skriftenliga elenlent bevaras: 1) det kongregationalistiska: att varje medlern har omedelbart tilltrade till Gud och far utova sina givor till samfundets basta; 2) det presbyterianska med ordnade representativa synoder ocli rid; 3) det episkopala for exekutiv ledning. Intet av dessa tre element 5r tillrackligt utan de andra. Antagandet av episkopatet skall ej forbindas nled ndgon foreskriven teori on1 dess vasen. Det skall vara konstitutionellt. Det allmanna prastadomet och lekmannens ratt till aktivitet inom kyrkan skall erkannas. Grundval for unionen skall vara de fyra punkterna: 1) den Heliga Skrifts auktoritet; 2) Apostoliska och Nicenska trosbekannelsen; 3) de tvi sakran~enten; 4j det historiska episkopatet - vilka motsvara den kanda clarnbeth-fyrkanten>>, anglikanska kyrkans 1888 antagna kyrkoenhetsvillkor. Aret 1919 var ganska stormigt i Indien. Varldskriget var slut och den nationella rorelsens vigor gingo hogt. Det var visserligen en tid for cljarva initiativ. Trankebarmannen hadde ju intet uppdrag frin sina kyrkor. Men cleras fosslag vann mycken sympati, och 1920 kude cn officiellt utsedd komitk frdn deras kyskor (Joint Comnitt tee) sammantrada for att uppgiira de narmare villkoren for sam- ~~ienslutningen. Dock blev fiirhandlingsvagen IAng och tiirnbestrodd. Det fanns en svar hake i de anglikanska hogkyrkligas vagran att erkanna

5 frikyrkornas prastambete soni giltigt - de hilla ju pi episkopatets gudomliga ratt och den apostoliska successionen som nodvandig garanti for giltiga sakrament. Forenade kyrkan ledde sin uppkonist frin skottska och amerikanska presbyterianer och engelska och amerikanska kongregationalister. Dessa accepterade biskopsdomet i den blivande enade kyrkan, men icke hoganglikanernas krav pi nyordination av deras redan ordinerade praster. Man koni dh fram till tanken pi en overgingstid: under trettio is efter unionens avslutande skulle det fi finnas tvh typer av praster, nied och utan biskoplig ordination, de senare komma frhn de fsikyrkliga samfunden, men icke tillitna att tjanstgora i de ursprungligen anglikanska forsamlingarna. Under overgingstiden skulle alla nya praster fh biskoplig vigning, och efter dess slut skulle endast denna typ forekomnia kom ett tredje samfund, wesleyanerna (engelska metodister) nied in i forhandlingarna beslots, att de anglikanska stift'en i Indien, inberaknat Burma och Ceylon, skulle f A sin forbindelse med staten lost - de blevo efter det engelska uttrycket <<disestablished)) och bilclade frin 1930 en episkopal frikyrka under benaniningen ctinciiens, Burmas och Ceylons kyrka)) (The Church of India, Burma and Ceylon). Detta var ett oundgangligt steg i enhetsverket och agnat att jamna vagen for detsanimas fortsattning framlade Joint Committee en utfgrlig och detaljerad unionsplar? (Proposed Scheme of Union), soni vackte mycken diskussion fich sedan utkoniniit i flera mer eller mindre modifierade upplagor. Azariah var i Lausanne Nar mannen frin de uriga kyrkorna yttrade sig dar - skrev Nathan Soderbloni efterit - <<onisveptes vi av en flakt frhn en storre kristenhet ar, den, son1 har hemma borrat sig in i sina sarvanor och fastrlat i Zn itervandsgrand)). EP annan motesdeltagare fann, att intet ord fran motet var mera minnesvart an Azariahs: <<I Vastern ar enheten onskvard, pii niissionsfaltet ar den en vital nodvandighet. I Vastern ar sondring svaghet, pi missioiisfaltet ar den synd och skandab. I Tambaram voro Azariali och Kagawa de mest betydande av cle fargadc deltagarna. De voro varandra mycket olika: Azariah en vis och erfaren kyrkoledare, Kagawa en man ph egen hand, en djarv frilans. Men till bida lyssnade rnissionarer och nlissionsledare

6 med stor uppmarksanihet. De hade nigot att saga clet ar nagot man minns frin Azariah, sa ar det betonandet av den infodda kyrkans evangelisationsplikt: den has fitt Kristi n~issionsbefallning lika val som de vitas kyrkor. Och i ledningen av sitt stift hade han omsatt den Iardomen i praxis. Det fanns opposition mot unionsplanen bide till hoger -- frhn hoganglikanerna, son1 dock i Indien ha inindre inflytande an i England - och till vanster - frin en kongregationalistisk grupp, sarskilt harhorande frin Londoninissionens stora falt i Travancore. En stridsskrift frin det senare hillet foll i mina hander i Tambaram. Emellertid tycktes dock segern alltmera tydligt luta it unionsvannernas sida. Metodisterna voro klart for diskuterades frigan ivrigt, inte minst i England, dar hogkyrkliga ivrare uttalade sig bestamt emot. lirkebiskop Temple lade enlellertid i Canterburys provinsialsynod sitt tungt vagande ord for unionen (jan. 1944). Han menade bl. a., att anglikanerna kunde Iia mycket att Iara av frikyrkorna. Om sondiga betonade, att hos dessa en trid - det apostoliska an~betet - vore avskuren i forbindelsen inellan vintradet och grenarna, si mhste man dock minnas, att det fins andra - ordet och sakramenten - son1 hhlla; si kan saven flyta igenom, och ingen kan forneka, att grenarna bara frukt. Azariah fick inte uppleva sitt verks fullbordan. Nyirsdagen 1945 gick ha11 hadan. Tre veckor senare antog hans kyrkas generalrid med tre fjardedels majoritet unionsplanen. Metodisterna hade tidigare accepterat den. Och i sept koni ocksi det tredje av de forhandlande samfunden, den Forenade kyrkan, med. Har var majoriteten nio tiondelar. Det ar nog ganska sakert, at1 det politiska Iaget bidragit till att forslaget antligen konmit i ham. Indien blir snart sjalvstandigt, och kyrkan rnaste di vara konsoliderad. Enheten torde nu komma att sattas i verket fore utgingen av Ar Den nya kyrkan kommer att heta Sydindiska Kyrkan. Den far 14 stift och 1 million kristna. Man forsoker i varje stift att f i in forsanilingar frin Atminstone tvi av de forutvarande kyrkorna. Bland biskoparnas uppgifter namnes nast efter uppsikten over forsamlingar och praster plikten att ta ledningen i stiftets evangelistiska arbete, som han skall framja genom sitt foredome och genom upp- ~nuntran till andra; han skall standigt erinra praster och folk 0111

7 tlcras 17likt i rletta lianseende. I-liir kanner man igen Azasialis I~ancl. Synoden sa~ntnantsader vartannat As. Den valier till ordforandc en av biskoparna, som under den presbyterianske titeln moderator as kyrkans officielle ledare till nasta synod. Han has vid sin sida ett synodalrid av biskoparna, en prast och en lekman frin varje stift sanit synodens generalsekreterare och skattrnastare. Arenden rorancle Iara och gudstjanstordning skola hanskjutas till en session av biskoparna och krava kvalificerad tnajoritet i synoden. I gudstjanstosdningen has man alternativ, varigenom hittills brukliga gudstjanstfonner alltfort kunna f i anvandas. Vid biskopsval skall stiftsrddet uppgora forslag och synodalridet utnamna. Spdindiska Kyrkan konmer givetvis att bli Indiens mest betydande protestantiska kyrka. Och ctenna sammanslutning pa en punkt av anglikaner och frikyrkliga kan komma att bli ett exenipel till efterfoljd pi mdnga andra missionsfalt. Enhetskyrkan i Japan kom till under en helt anian historisk situation talet var for de japanska kristna en alltmer provande tid under militaristernas vaxande herravalde i regeringen. Kravet pi allas deltagande i de officiella shintoceremonierna blev alltmer Atstrammat och hotfullt. Nationella kristna ridet, som 1931 klart uttalat, att dessa cerelnonier voro av religios karaktar, ansag sig 1936 bora giva vika for trycket uppifrin och ga med pa att de voro patriotiska manifestationer, vari de kristna alltsd kunde deltaga. Kinakriget frdn 1937 okade trycket. En akut kris kom pi sommaren 1940 efter Fra~~krikes kollaps. En ny regering (Konoye) anslot sig till axelmakterna och vilde infosa en niojligast totalitar samhallsordning, vartill sl<ulle hora ekonomiskt oberoende, frihet frdn utlandskt inflytande, inre endrakt. SAlunda skulle ingen niissionar Iangre fa foresti en forsamling eller ha ledarestallning inoni en kyrka, och ingen kyrka skulle fd mottaga utlandskt understod. Nu fanns en rnindre grupp nationalistiska kristna, som voro gliiclande patrioter och en langre tid arbetat for kyrkornas sammanslutning till en forenad, ekonomiskt oberoende japansk kyrka. Denna grupp var den drivande kraften bakom scenen, di Nationella kristna ridet, vars ordforande var en metodistisk biskop Abe, tog upp

8 denna tanke och hiigtidligen proklamerade den vid ett massmcite av 20,000 kristna, son1 samlats for att fira en nationell hogtidsdag i Tokyo den 17 okt Atgartien framstallas sisom en patriotisk bercdskapsgarning. Den hade nog ocksd sin bakgruntl i tidigarc gnskningal- om enhet 110s de japanska kristna - man kunde alltsd nu fd clenna iinskan igeno~u samtidigt niecl att man ~nanifesterade sin patriotism. Under de spannande minaderna fijre nationaldagen satt Kagawa haktad i tre veckor, anklagxl for att ha offentligt yttrat sig opatriotiskt - niinne en pitryckning fiir att driva de kristna i onskatl riktning? Han slapptes sedan 115 grunt1 av bristande I~evisning. Vintern Iamnade storsta dele11 av missionarerna Japan. De menade, att cleras kvarstannande skulle bli till mera skada an gagn, di umgange med utlandingar vid denna tid gjorde en japan politiskt misstankt. Missionarerna voro ju nastan alla amerikanare. Men Nationella kristna ridet avsande i april 1941 en vanskapsdelegation till Amerika for att forklara, att enhetskyrkans tillkomst berodde pii de kristnas eget initiativ, icke pi statens befallning, och att missionarer, son1 ville arbeta under kyrkans ledning, fortfarande voro valkomna. Bide Kagawa ocli biskop Abe voro met1 i delegationen. Emellertid arbetades ivrigt pi enhetskyrkans forfattning, och vid en synod i juni 1941 kunde kyrkan konstitueras. c<kristi kyrka i Japan>> blev en sammenslutning av ett 40-tal protestatiska samfund, omfattande de flesta av Japans protestanter. De tre storsta samfunden - presbyterianer, metodister och kongregationalister - voro med, men det fjarde - anglikanerna - endast delvis. De f i lutheranerna voro ocksii med. Samfunden sammanfordes forst i elva storre grupper, som skulle Atnjuta en viss sjalvstandighet, men redan efter ett ir upplostes dessa grupper, och enheten blev silunda fullstandigare an frin borjan avsetts. Ledare blev en direktor (torisha), som skulle valjas pi tvii dr av generalsynoden. Valet skulle godkannas av staten. Dartill kom ett overkyrkorid av 50 medlemmar och en irlig generalsynod. Kyrkan blev indelad i stift met1 superintendenter og stiftssynoder. Kyrkans trosbekannelse lydde pi foljande satt: c<vi tro pi den lreenige Guden, si son1 han has uppenbasat sig i de heliga skrif-

9 terna, Fader, Son och Helig Ande, vilken for varldens fralsning genom Kristi forsoningsdod och uppstdndelse ger syndernas f6r- IHtelse, rattfardiggorelse, helgelse och evigt liv. Kyrkan as det sanifund, i vilket de, son1 genom nhden aro kallade, sammankonma till regelbunden andakt, iakttaga dopets och Herrens nattvards heliga ordningar, forkunna evangelium och i hoppet vanta Herrens tillkommelse.>> Kyrkan skulle icke fh nlottaga ekonomiskt understod utifrdn, men iivertog missionernas egendom i Japan. De tjugu forut befiniliga teologiska skolorna sammansloges till tvd, vartill kom en teologisk skola for kvinnor. Nationella kristna rddet blev ombilclat till ett samarbetsutskott, vari aven katolikerna ingingo. Aven den katolska kyrkan fick en ny forfattning och inhenlska biskopar. ~ven has fick man en vald direktor, vartill arkebiskopen utsdgs. BHda kyrkorna blevo efter granskning av forfattningarna erkanda av staten. Det skedde strax innan de styrande militaristerna gingo till krig mot Amerika och England (dec. 1941). Kriget blev en svhr tid for de kristna. Den nationalistiska agitationen var vildsanl mot de vita och framst mot de protestantiska storn~akterna. Till en del fick den kristna verksamheten bedrivas <<under jordem. Kagawa, som alltid varit en motstdndare till den krigiska erovringspolitiken, blev tre ghnger arresterad och forhord, alla ham bocker konfiskerades och tryckpldtarna forstordes. Det fanns nog ocksh kristna, som rycktes med av de nationalistiska slagorden. Men att kyrkan inte kunde drivas vart son1 helst, visade sig dd den avvisade termen ccjapansk kristendom>>, som lanserades av den 1940 szi aktiva nationalistisk-kristna gruppen; den ville inte vara en trdngbrostad nationalkyrka, utan bevara sambandet nied den universella kristenheten. S?i konl omsider Japans fullstandiga nederlag. De fruktansvarda bornbningarna - varst i Tokyo i mars forstorde aven 490 av Japans 2,000 kristna kyrkor. Militarismen foll, den amerikanska okkupationen kom, och kejsaren avsade sig alla ansprdk pd guddomlig bord och betecknade den officiella shintos teorier i denna riktning som ctmyter och legendem. Kejsardomet har blivit konstitutionellt. Shinto, buddism och kristendom aro nu likstallda, och den forstnamnda erhiller icke Iangre ndgra statsanslag.

10 Kristendomens utsikter aro nu visserligen goda. Men efterkrigsbekymren aro minga: staderna i ruiner, ekonomien forstord, en felslagen skord har bragt hungerns spoke nara. Amerikanska besokare tala om den japanska kyrkan son1 <<en kyrka i trasor,). Vad skall ske med enhetskyrkan? En forfattningsrevision genomiordes 1946, forberedd pi ett sammantrade vid pingst, beslutad pa en synod i oktober. Direktorn ar avskaffacl, ham makt var konstruerad efter fiihrerprincipen. Nu skall det bli mera dernokrati och decentralisation och ledaren blir en moderator. Om bekannelsefrigan blev det pi synoden en livlig diskussion, son1 slutade med att den 1940 formulerade bekantlelsen blev ersatt med en hanvisning till den Apostoliska tron och kristenhetens ovriga historiska bekannelser. Det blir nu icke nigot tving att tillhora enhetskyrkan och ett par smil samfund ha Iamnat den. Men maloriteten stir kvar och visar alltsi, att den dock i det hela motsvarar vad man onskar sig. Att itergi till splittringen i samfund ar icke nigot itritt ideal. Ett sarskilt problem ar den anglikanska kyrkan (Nippon Seikowai), varav en tredjedel anslot sig till enhetskyrkan, medal? de ovriga under stora svirigheter forblevo utanfor. De senare ha nu filtt ratt: man forblir utanfor, och enhetsmannen fi soka iterintrade i moderkyrkan. Man antyder for ovrigt, att anglikanerna kanske senare komn~a att iterupptaga forhandlingar on1 enhet. Men tills vidare havdar man sin sarskilda existe'ns. Efter synoden kom en allman kristen konferens, varvid en djupt allvarlig och gripande syndabekannelse om Japans ansvar for kriget avgavs och en treirig evangelistisk kampanj over hela landet beslots. Massmoten foljde pi nationaldagen den 17. okt. med Kagawa som framste talare. Enheten kom ju i Sydindien genom en mera naturlig vaxt. I Japan drevs den fram genom en politisk konstellation, men tycks hilla andi. Det ar naturligt for de kristna att kanna sig som ett gentemot den overvaldigande majoriteten av de icke kristna. Laroskillnaderna f i ej den betydelse son1 i Vastern, dar de uppkommit. De som kommit direkt frin hedendomen, ha en benagenhet att se niera pi sed och rit an pi laran. Vi ha nog att vanta mer enhetsstravanden av detta slag pi mis-

11 sionsfaltet. Warneck trodde, CIA ha11 fijr fenitio Ar sedan skrev sin stora Missionslara, knappt att de infodda kyrkorna skulle komma att bli sjalvstandiga, snarast tankte han sig den1 affilierade till kolonialkyrkor. Hans tankar ha rlog bidragit till, att sjalvstandighetssynpunkten ofta stallts At sidan i tysk rnissionspolitik. Men nationalisnlen kom. Kolonialkyrkor kunde rent av bli sjalvstancliga inhemska kyrkor, sorn vi se pa anglikanerna i Indietl. Och nar de infbdda kyrkorna b6rja kunna tanka sjalva, sa konima enhetsplaner. Men man ar angelagen or11 att icke slappa det kristna arvet. Man has en helhetssyn pa Kristi kyrka. Den fintis i Nya 'Testarnentet, den ar aktuell i teologien. Isolering blir allt svirare att forsvara. Vi kanna oss hdra samman. Gud vill, att vi skola vara ett.

Den kristna kyrkans inriktningar

Den kristna kyrkans inriktningar Den kristna kyrkans inriktningar Läran växte fram Budskapet att alla människor var lika mycket värda tilltalade många människor, fattiga och rika, kvinnor och män. De första gudstjänsterna innehöll sång,

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city

2. Grund för ekumeniskt samarbete i Linköpings city Samarbetsavtal mellan 1. Grunddokument D etta grunddokument beskriver mål och inriktning samt ekumeniska förutsättningar för samarbetet mellan Linköpings domkyrkoförsamling och Linköpings S:t Lars församling

Läs mer

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande

Dopets sakrament. Hur skall dopet utföras? Lektion 12. Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Lektion 12 Dopets sakrament Ett förnyelsens bad i den Helige Ande Ordet sakrament har förståtts på många olika sätt av olika religiösa grupper. Kanske vore det vara bra om vi sade klart, här och nu, vad

Läs mer

Bikt och bot Anvisningar

Bikt och bot Anvisningar Bikt och bot Anvisningar Som kyrka, församling och kristna har vi fått Guds uppdrag att leva i, och leva ut Guds vilja till frälsning för hela världen. Vår Skapare, Befriare och Livgivare återupprättar.

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst 2 Dopfamiljen, eventuella faddrar och prästen går in i kyrkan Psalm Inledningsord och tackbön Prästen läser inledningsorden och efter dessa ber någon av föräldrarna följande bön

Läs mer

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN GUD ÄR ALLTSÅ TRE PERSONER I EN EN TREEING GUD 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn. 2. Gud visar sig som

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD

SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD SAMTALSFRÅGOR MER ÄN ORD Här finns förslag till samtalsfrågor till boken Mer än ord trovärdig efterföljelse i en kyrka på väg. Frågorna passar bra att använda i diskussionsgrupper av olika slag. Komplettera

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Bibelstudiet: Enhet för världens skull

Bibelstudiet: Enhet för världens skull studieförbundet bildas samtalsguider Bibelstudiet: Enhet för världens skull Jesu uppmaning Följ mig utmanar oss. Den utmanar oss att vara en kyrka som står upp för det rätta, med ödmjukhet inför allas

Läs mer

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Kristendom lektion 4 Den katolska kyrkan Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Påven Kyrkans högste ledare kallas PÅVE. Dagens

Läs mer

Vad Gud säger om Sig Själv

Vad Gud säger om Sig Själv Lektion 3 Vad Gud säger om Sig Själv Treenighetens mysterium uppenbaras endast i Bibeln Guds stora plan är att frälsa genom tron allena på vår Frälsare. Denna plan kan förstås och trodd av det minsta barn

Läs mer

Församlingsblad Julen 2008

Församlingsblad Julen 2008 Församlingsblad Julen 2008 Kära församling! Åra i höjden åt Gud och på jorden fred åt de människor Han finner behag i! Så prisades Gud av en stor himmelsk här i Betlehem när Han själv - den Helige, den

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10

Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10 Forord 7 Milgrupper 8 Terminologi 8 Webbplats 9 Lasare som bidragit 9 Forord till svensk upplaga 10 1 Varfiir anvandbarhet? 11 1.1 Ett exempel 12 1.2 Utvecklare och anvandare tanker olika 14 1.3 Kan anvandbarhet

Läs mer

Bibelns trovärdiga tolkning

Bibelns trovärdiga tolkning Inledning Bibeltext: 2 Tim 1:13-14 Bibelns trovärdiga tolkning Bibelns sanning betonades särskilt starkt för hundra år sedan, när den liberala teologin ifrågasatte sanningen i Bibeln. Bibelns auktoritet

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012

Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 BIBELLÄSNING Predikan av: Johannes Magnusson Smyrnakyrkan, 7 oktober 2012 1 Heliga vanor för vanliga människor - Bibelläsning Män blir lättare förkylda än kvinnor Den meningen har åtminstone tre olika

Läs mer

LAUSANNEDEKLARATIONEN

LAUSANNEDEKLARATIONEN LAUSANNEDEKLARATIONEN Inledning Vi, lemmar i Kristi församling från mer än 150 nationer, deltagare i den internationella kongressen för världsevangelisation i Lausanne, prisar Gud för hans stora frälsning

Läs mer

Detta tror vi på! Apg 4:11-12

Detta tror vi på! Apg 4:11-12 Detta tror vi på! (Årshögtidspredikan) Borlänge 140105 Gott Nytt År! Jag ska nu försöka förmedla till er vad jag tror Gud har lagt på mitt hjärta för den här dagen och för året som ligger framför. På olika

Läs mer

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten

Frågor och svar efter beslut om vigselrätten Frågor och svar efter beslut om vigselrätten På Evangeliska Frikyrkans Församlingsprogram får vi frågor om hur vi ska göra med vigslar efter att vi avsagt oss vigselrätten. Dokumentet EFK och vigselrätten

Läs mer

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn.

I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. VIGSELGUDSTJÄNST KLOCKRINGNING MUSIK SAMLINGSORD I (Guds:)Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Inför Guds ansikte har vi samlats till vigsel mellan er, NN och NN. Vi är här för att be om Guds

Läs mer

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby

Doppastoral. Svenska kyrkan i Rödeby Doppastoral Svenska kyrkan i Rödeby Dopet är ett sakrament, vilket betyder att det är en helig handling instiftad av Jesus Kristus. Dopet sker alltid med vatten och i Faderns, Sonens och den heliga Andens

Läs mer

www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=148894 Publiceringsdatum: 2008-01-25

www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=148894 Publiceringsdatum: 2008-01-25 www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=148894 Publiceringsdatum: 2008-01-25 Manifestation ska göra Jesus till kung av kungsan Nu ställer sig även riksdagens kristna grupp bakom arrangemanget Riksdagens kristna

Läs mer

B. När en kyrka byggs

B. När en kyrka byggs B. När en kyrka byggs Innan arbetet med en ny kyrka påbörjas eller när grundstenen muras kan man fira andakt på byggplatsen. Detta material kan också användas vid andakter när andra församlingslokaler

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Del 2. Vigningar, installationer och välsignelseakter PRÄSTVIGNING

Del 2. Vigningar, installationer och välsignelseakter PRÄSTVIGNING Del 2 Vigningar, installationer och välsignelseakter PRÄSTVIGNING 263 10 Prästvigning PRÄSTVIGNING 265 Prästvigning förrättas av stiftets biskop, vanligen i domkyrkan. Om biskopsämbetet är ledigt eller

Läs mer

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22

Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att RÄDDA MÄNNISKORNA 2005-11-22 Guds mål är att rädda människorna Människans väg till räddning Det är 4 steg du som människa tar för att bli räddad. 1. Du möter på olika sätt budskapet om

Läs mer

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen

Tidsmaskinen! På besök i. Romarriket och kristendomen Tidsmaskinen! På besök i Romarriket och kristendomen Wow! Du har uppfunnit en tidsmaskin och bestämmer dig för att resa bakåt i tiden! Du åker till Romarriket där du får lära dig massa intressanta saker.

Läs mer

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde.

att grupper som har trosundervisning och som träffas under en längre tid blir till slutna grupper där bara de invigda äger tillträde. Inledning Den unga mamman med det långa ljusa håret satt med lille Oskar i knäet. Vi skulle förbereda sonens dop. Rätt som det är säger mamman: Du vet väl om att jag inte är döpt? Ja, svarade jag. Vet

Läs mer

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling

Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Katolska Kyrkan i Karlskoga S:t Görans församling Månadsbladet November 2008 Välkommen till S:t Görans Katolska Församling S:t Görans Katolska församling bjuder dig välkommen. Den heliga mässan firas söndagar

Läs mer

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~

INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ Frågor sid 188 INSTUDERINGSFRÅGOR ~ KRISTNA INRIKTNINGAR ~ 1. Varför förföljdes de kristna ibland i romarriket? Det fanns bara kristna församlingar på ett fåtal platser i Rom och vid den här tiden fanns

Läs mer

EÖM härstammar från Svenska Mongolmissionen som arbetat bland mongoler sedan 1897. Sedan början av 1990-talet samarbetar vi med en församling i

EÖM härstammar från Svenska Mongolmissionen som arbetat bland mongoler sedan 1897. Sedan början av 1990-talet samarbetar vi med en församling i EÖM härstammar från Svenska Mongolmissionen som arbetat bland mongoler sedan 1897. Sedan början av 1990-talet samarbetar vi med en församling i Erdenet som ligger i Republiken Mongoliet Missionsskolan

Läs mer

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se

2013/2014. www.bibelskolagoteborg.se 2013/2014 www.bibelskolagoteborg.se Välkommen till Bibelskola Göteborg! Bibelskola Göteborg vill vara en bibelskola där du får växa i ditt personliga liv som kristen, där du får hjälp att leva och växa

Läs mer

Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT

Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT Svenska kyrkan GÖTEBORGS STIFT DOMKAPITLET Datum Ärendebeteckning 2015-02-04 42/15/73 (Åberopas vid svar) Ragnar Block Lunnaliden 1 51930 HORRED Förfrågan Enligt 17 kap 17 kyrkoordningen får en präst i

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017

Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet. Borgerligt alternativs program 2014 2017 Svenska kyrkan på väg mot 2020-talet Borgerligt alternativs program 2014 2017 1 Innehåll Förord 3 Värdegrund 4 Vad är Svenska kyrkan? 5 Verksamhet i församlingarna 6 Gudstjänstliv i förnyelse Kyrkomusiken

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet

Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet Internationell Mission i Svenska Baptistsamfundet Grunden för det arbete som görs inom Svenska Baptistsamfundet är den vision som formulerades och antogs 2001. Det är de olika styrelsernas och utskottens

Läs mer

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet

Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Bygg och utveckla ett ledarteam för kreativ barnverksamhet Detta arbetsmaterial är ursprungligen framtaget för en Promiseland-konferens i församlingen Willow Creek i USA. Det är skrivet av Lori Salomo,

Läs mer

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA

TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA På resa mot framtiden Det vi är gemensamt SB SMK MK På resa mot framtiden SB SMK MK Det vi kan bli tillsammans Vi bär med oss Baptistsamfundet kommer med en god princip Frihet

Läs mer

Tillbaka till Rom. Kommentar av Roger Oakland www.understandthetimes.org

Tillbaka till Rom. Kommentar av Roger Oakland www.understandthetimes.org Tillbaka till Rom Kommentar av Roger Oakland www.understandthetimes.org Under de senaste åren har jag skrivit artiklar och producerat radioprogram i ett försöka att uppmana evangelikala kristna att vakna

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon

Att finna sig själv utifrån Kierkegaard. 2013 Frank Lorentzon Att finna sig själv utifrån Kierkegaard 2013 Frank Lorentzon Kierkegaard (1813-1855)!! Livet förstås baklänges, men måste levas framlänges En förfader till existentialismen Fokus på människan och hennes

Läs mer

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då?

c. Paulus skriver att han egentligen inte behöver skriva till korinthierna om detta med kristet givande, så varför gör han det då? 2 Korintierbrevet 9 (Vers 1-15) Var och en må ge vad han har beslutat sig för 1 Egentligen behöver jag inte skriva till er om hjälpen till de heliga. 2 Jag vet hur villiga ni är, och inför makedonierna

Läs mer

Hur får jag uppleva Guds kraft?

Hur får jag uppleva Guds kraft? Hur får jag uppleva Guds kraft? I det här rummet finns massor av olika signaler. Radiovågor, tevesignaler och datasignaler. Men just nu så påverkar de inte oss. Inget ljud, ingen bild. Men skulle vi ställa

Läs mer

Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan med kommentarer

Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan med kommentarer Ekumenisk överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan med kommentarer 2 Sedan Equmeniakyrkan 1 bildats 2011 föreslog dess kyrkostyrelse Svenska kyrkan att de båda samfunden skulle inleda ekumeniska

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan

Pastor & diakon. Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Pastor & diakon Kriterier för antagning, utbildning och tjänst i Svenska Missionskyrkan Inledning Syftet med detta dokument är att visa vilka kriterier Svenska Missionskyrkans antagningsnämnd har för att

Läs mer

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid.

Bo ner fo r fred. Herre, kom med vishet till dem som har att fatta avgörande beslut som rör hela skapelsens framtid. Bo ner fo r fred Herre, tag hand om vår fruktan och ängslan över vad som händer i vår värld, du som kom till oss vapenlös men starkare än all världens makt. Visa oss och världens makthavare på vägar att

Läs mer

Feber, kultur och modernitet intellektuella och tro i dagens Kina

Feber, kultur och modernitet intellektuella och tro i dagens Kina Fredrik Fällman Feber, kultur och modernitet intellektuella och tro i dagens Kina Andlig tillväxt Efter Mao Zedongs död 1976 kastades det kinesiska samhället in i en genomgripande förändring. Ofta tas

Läs mer

Vad betyder det att vara Kristen?

Vad betyder det att vara Kristen? Vad betyder det att vara Kristen? Tim Conway illbehonest.com/svenska Bruden och brudgummen har en börda. De har en kärlek till folket som kommer till deras bröllop. Och de vet att många av människorna

Läs mer

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan

Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan Konfirmander på hemmaplan Friskvård för relationen Död och uppståndelse i Kyrkskolan en tidning från svenska kyrkan sollentuna nummer 3 juni 2009 4 Göran Hägg är litteraturvetare, författare, debattör

Läs mer

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd

Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd Stadgar för Örebro Kristna Samarbetsråd antagna vid Rådsmöten den 20 mars 1996 och den 5 april 2000 "Sträva efter att med friden som band bevara den andliga enheten: en enda kropp och en enda ande, liksom

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting.

Eller när man har besiktigat bilen. Vad skönt när man kan åka därifrån och dom hittade ingenting. Allting nytt Påskdagen 100403 1 Att hitta ingenting kan det va nå`t Det var ju det man gjorde den första påskdagsmorgonen. Man gick till graven där man lagt Jesus och man hittade ingenting. Ibland är det

Läs mer

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt

Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Begravningspastoral Norra Möre och Ölands kontrakt Ås kyrkogård på södra Öland En gemensam hållning gemensam pastoral Hur vi möter människor i samband med de kyrkliga handlingarna blir allt mer betydelsefullt.

Läs mer

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen!

Jesus, vår vän (Bok 2 i serien På väg med Kristus) viktigaste boken för första kommunionsbarnen! DEN HELIGA KOMMUNIONEN EUKARISTINS SAKRAMENT Eukaristins sakrament är hjärtat och höjdpunkten i kyrkans liv (KKK 1407). Alla andra sakrament är inriktade på det. Kyrkans ämbeten, olika tjänster och även

Läs mer

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet.

Och Gud är här. Gud som är kärlek och som var med er på vägen hit och som kommer att följa er på er vandring genom livet. Vigsel Anvisningar I skapelsens morgon skapades människan till Guds avbild, skapad för att växa till likhet med sin skapare. Grunden i detta växande är kärleken. Gud älskade oss först, och i det gensvar

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer

En levande församling

En levande församling PINGST VÄSTERÅS En levande församling Och Herren skall alltid leda dig; han skall mätta dig mitt i ödemarken och ge styrka åt benen i din kropp. Du skall vara lik en vattenrik trädgård och likna ett källsprång,

Läs mer

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013

Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Inget annat än Jesus Kristus som korsfäst Installationspredikan Pingstkyrkan i Lindesberg 1 sept 2013 Jag hade nämligen bestämt mig för, när jag var hos er, att inte veta av något annat än Jesus Kristus

Läs mer

"När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem...

När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem... Predikan vid sändningsmässan Daniel Brattgård "När Jesus såg folkskarorna, gick han upp på berget. Han satte sig ner, och hans lärjungar kom fram till honom. Han började undervisa dem..." Så var det vid

Läs mer

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM

AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM AVSÄNDARE CREDO SVERIGE LUNTMAKARGATAN 84 113 51 STOCKHOLM Hur når vi Sverige? Text: Jesper Kronhamn Hej! Jag har arbetat för Credo några månader nu och går ofta till jobbet med förväntan och glädje. Det

Läs mer

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla.

Han hade fört dom till tro och sett hur dom vuxit som kristna och det ger honom mycket glädje och en väldigt go känsla. Filipperbrevet 4:1-9 Nya resurser 1 1 Kära kristna bröder, jag älskar er och längtar efter att få träffa er, för ni är min glädje och belöningen för allt mitt arbete. Mina älskade vänner, fortsätt att

Läs mer

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan

Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag? Information och bakgrundsmotiv till församlingarna inom Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan Ny äktenskapslag har utretts I dagarna presenteras Äktenskaps- och partnerskapsutredningen

Läs mer

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan.

- Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. Instuderingsfrågor kristendom NV10A - Läs kapitlet om kristendomen i läroboken. - På provet kommer du också få motivera och förklara dina tankar kring frågorna nedan. 1. Berätta vad som hände under Jesu

Läs mer

Kanava 8, 3.10.2012 Patrik Hagman Vi måste säga något föredrag vid prästdagarna 2012

Kanava 8, 3.10.2012 Patrik Hagman Vi måste säga något föredrag vid prästdagarna 2012 Kanava 8, 3.10.2012 Patrik Hagman Vi måste säga något föredrag vid prästdagarna 2012 Jag har tagit rubriken till detta föredrag från ett uttalande av evangelisten Frank Mangs, som Peter Haldorf har nedtecknat

Läs mer

RELIGIÖS ELLER KRISTEN?

RELIGIÖS ELLER KRISTEN? 27 Ole Andreas Meling Sann kristendom kontra religion och religiositet. Artikeln pekar på faran av att mycket av det som framställs som sann kristen tro i själva verket bara är religiositet. Vari ligger

Läs mer

Equmeniakyrkan och Metodistkyrkan

Equmeniakyrkan och Metodistkyrkan Equmeniakyrkan och Metodistkyrkan Metodistkyrkan i Sverige, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Missionskyrkan bildade den 4 juni 2011 tillsammans den nya kyrkan; Equemniakyrkan, som då hade arbetsnamnet

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

Frankrike 1780-talet KRIS

Frankrike 1780-talet KRIS Frankrike 1780-talet Kolonialhandel Upplysningen, Paris centrum Franska modespråk i Europa Frankrike 1780-talet Folkrikast i Europa Absoluta furstemakten KRIS Frankrike Politiska orsaker- L ancien regime

Läs mer

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan.

Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare i Svenska Missionskyrkan. Vill du bli... diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det fi nns alltid behov av nya medarbetare

Läs mer

Stadgar för Equmenia region Svealand

Stadgar för Equmenia region Svealand Stadgar för Equmenia region Svealand 1 Regionens grund, namn och uppdrag JESUS KRISTUS ÄR HERRE. Equmenia region Svealand delar denna bekännelse från Filipperbrevet 2:11 med kristna genom alla tider. Barn-

Läs mer

Medlidande medmänniska

Medlidande medmänniska Medlidande medmänniska 1 Inledning I den japanske författarens Endos roman Tystnad om 1500-talets förföljelse av de kristna kritiserar fader Rodrigues Guds tystnad. Men Jesus svarar: "Jag var inte tyst.

Läs mer

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång

När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång När väckelsen kom till Efesos En predikoserie, hållen i Korskyrkan, Borås, av Micael Nilsson Del 2: Guds ord hade framgång Jag läste en liten berättelse i en bok jag har där hemma. Boken handlar om tider

Läs mer

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel

Christian Mölks Bibelkommentarer. 1 Samuelsboken 3. (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Samuelsboken 3 (Vers 1-21) Herren uppenbarar sig för Samuel 1 Pojken Samuel gjorde tjänst inför HERREN hos Eli. HERRENS ord var sällsynt på den tiden och profetsyner var inte vanliga. 2 Då hände en gång

Läs mer

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik

Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik 1 Kristendomen, världens största religion: Den ortodoxa kyrkan, den katolska kyrkan. Konflikter, förändringar och ekumenik Det stora romerska riket hade 395 delats upp i Västrom och Östrom. År 1054 splittrades

Läs mer

1. Öppen och fördomsfri kyrka

1. Öppen och fördomsfri kyrka Fria liberaler i Svenska kyrkan FiSK är ett nätverk som samlar liberaler engagerade i Svenska kyrkan. Vi m öjliggör för alla liberaler oavsett partipolitisk tillhörighet att vara förtroendevalda i Svenska

Läs mer

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR?

PULSGRUPPER HUR GÖR MAN OCH VARFÖR? PER PULSGRUP CH VARFÖR? HUR GÖR MAN O VARFÖR PULS? PULSGRUPP- VAD ÄR DET? Och varför ska vi ha det? Två relevanta och bra frågor som vi som jobbar med Puls-Tro och Idrott får ganska ofta. De frågorna försöker

Läs mer

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning

Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Läs arbetsgruppernas rapporter - här finns de i sammanfattning Processen att bilda en ny gemensam kyrka mellan Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan tar nya steg framåt. Ett sådant är att

Läs mer

Amerikanerna och evolutionen

Amerikanerna och evolutionen KREATIONISM Amerikanerna och evolutionen Jesper Jerkert refererar några nya enkäter om amerikanernas inställning till kreationism och evolution. DÅ OCH DÅ publiceras resultaten från enkäter som undersökt

Läs mer

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning

Välsignelse över registrerat partnerskap. Försöksordning Välsignelse över registrerat partnerskap Försöksordning Fastställd av Kyrkostyrelsen den 6 december 2006 Allmänna anvisningar Välsignelse över registrerat partnerskap är ett erbjudande till dem som önskar

Läs mer

Den sista reformationen

Den sista reformationen Torben Søndergaard Den sista reformationen Tillbaka till Nya testamentets lärjungaskapsmodell Bibelcitaten är hämtade ur Svenska Folkbibeln om inte annat anges. Copyright Torben Søndergaard och Bokförlaget

Läs mer

D. Vid läsårets början

D. Vid läsårets början D. Vid läsårets början Andakten kan förrättas av en präst, en församlingsanställd eller någon från skolan. Psalmer Man kan sjunga någon eller några av följande psalmer: 153, 289, 322, 471, 492 eller 496.

Läs mer

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39).

a. Paulus (ca 5 e.kr. ca 67 e.kr.) var en benjaminit (Rom 11:1) från den grekiska staden Tarsus (Apg 21:39). 1 Tessalonikerbrevet 1 (1:1) Hälsning 1 Från Paulus, Silvanus och Timoteus till församlingen i Tessalonika som lever i Gud, Fadern, och Herren Jesus Kristus. Nåd och frid vare med er. 1. Från Paulus a.

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Efter den fjorton månader långa officiella dialogen mellan den Heliga Motståndssynoden

Efter den fjorton månader långa officiella dialogen mellan den Heliga Motståndssynoden Unionsliturgi på korsärandets söndag 2014 Den glädjerika unionen av gammalkalendariker I. Bildandet av en gemensam helig synod i Grekland Efter den fjorton månader långa officiella dialogen mellan den

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM

STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM STADGAR FOLKUNGAYRKAN STOCKHOLM Antagna vid församlingsbildningen 1990-03-31 Ändrade vid: årsmöte 2001-02-17 extra årsmöte 2001-05-13 årsmöte 2012-03-24 (bekräftat på församlingsmöte 2012-06-10) församlingsmöte

Läs mer

En tidning från Sveriges kristna råd

En tidning från Sveriges kristna råd Detta gör kyrkorna tillsammans: pandlig vård i Kriminalvården psjukhuskyrkan pskolkyrkan puniversitetskyrkan pekumeniska följeslagarprogrammet pkyrka för Fairtrade pkyrkornas globala vecka pböneveckan

Läs mer

Vill du bli diakon, missionär eller pastor?

Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Vill du bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare! Har du någon gång funderat på att bli diakon, missionär eller pastor? Det finns alltid behov av nya medarbetare i

Läs mer

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia

Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Läs och fråga om svåra ord. Jag har markerat de ord jag tror ni tycker är svåra. (fakta hämtad ur Spår av tro ) Lucia Legenden om Lucia berättar om hur en hedning hade blivit förälskad i henne, men att

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer