UTLAND: HAMBURG SATSAR PÅ KULTUREN Besök på Reeperbahnfestivalen,

Transkript

1 Musikerförbundets medlemstidning #5 NOVEMBER 2008 KULTURMAGASINET FÖR PROFESSIONELLA MUSIKER UTLAND: HAMBURG SATSAR PÅ KULTUREN Besök på Reeperbahnfestivalen, och Karostar en satsning på musikentreprenörer ERICA SJÖSTRÖM Intervju med sångerskan i Drifters KULTUR- BUDGETEN 2009 Få glädjeämnen för musikområdet

2 EBS PROFESSIONAL BASS EQUIPMENT SINCE 1988 NeoGorm, 350 W RMS med Neodymium högtalare. Pris från: :- EBS BASKOMBOS ALL ERFARENHET FRÅN 20 ÅRS UTVECKLANDE AV BASFÖRSTÄRKARE OCH HÖGTALARE SAMLAT I EN ENHET Carles Benavent Chick Corea, Paco DeLucia etc. EBS NeoGorm & NeoDrome combos EBS-1 preamp EBS Taurus EBS Gorm, 1:a generationen EBS Drome EBS Gorm-ET 2:a generationen EBS Drome Classic EBS NeoGorm & NeoDrome NeoDrome, 150 W RMS med Neodymium högtalare. Pris från: :- Drome Classic, 150 W RMS Vinylklädd. Pris: 7.995:- W W W. E B S S W E D E N. C O M

3 #5 november 2008 MUSIKERN Medlemstidning för: LEDARE Alströmergatan 25 b Box stockholm Telefon: +46(0) Fax: Postgiro: MEJL: redaktionen@musikerforbundet.se REDAKTÖR: Benny Söderberg ( ) ANSVARIG UTGIVARE: Jan Granvik GRAFISK FORM: Benny Söderberg ANNONSBOKNING: Rune Liedström ( / ) REDAKTION: Benny Söderberg, Rune Liedström, Jan Granvik, Robert Lagerström och Fredrik Österling (tjänstledig). PRENUMERATION: Inom sverige: 360 kronor/år Till norden: 410 kronor/år Övriga världen: 500 kronor/år TRYCK OCH DISTRIBUTION: Edita (Stockholm/ Västerås) ISSN x MUSIKERN trycks på miljövänligt papper. MUSIKERN produceras även som taltidning, utan extra kostnad för medlemmar. Enskilda skribenters åsikter behöver inte överensstämma med redaktionens eller Musikerförbundets åsikter. Artiklar utan angiven skribent är skrivna av redaktören. För insänt, ej beställt material, ansvaras ej. OMSLAGSFOTO: Jenny Pudel/Reeperbahn Festival PÅ BILDEN: Angus and Julia Stone. Straffspark i EGET mål Musikernas yrkesutövning består inte bara av framträdanden utan också av prestationer som utlöser rättigheter. Dessa rättigheter, som varje år generar stora inkomster till rättighetshavarna, är mycket värdefulla rent ekonomiskt men också besvärliga och svårhanterliga, eftersom det upphovsrättsliga området är komplext till sin natur. Många gånger råder oklarheter om vilka rättigheter som är utlösta och var rättigheterna ligger. För att försöka göra ämnet någorlunda begripligt förenklar jag det hela genom följande beskrivning. Dessa rättigheter är reglerade i upphovsrättslagen, eller genom kollektivavtal med en motpart. De kan också vara avtalade i individuella avtal. I musikerns yrkesutövande förekommer prestationer som ger rättigheter inom ett eller flera av dessa tre områden. Många aktörer inom branschen är kvicka att göra anspråk på, eller att försöka förvärva så många rättigheter som möjligt eftersom ekonomiska intressen ligger i potten. Här måste fackförbunden ta ett stort ansvar för att hjälpa sina medlemmar med att skydda deras intressen. Vid en tillbakablick kan jag konstatera att en av de viktigaste insatserna som fackförbunden (Musikerförbundet, Symf och Teaterförbundet) gjort inom det upphovsrättsliga området har varit den kraftfulla kamp som man tillsammans har fört för att förmå lagstiftarna att tilldela även utövarna rättigheter. Upphovsmännen fick sina rättigheter redan Fackförbunden lyckades 1963 förmå lagstiftarna att tilldela även utövarna sina rättigheter. Samma år skapade kulturförbunden Sami en organisation som har till uppdrag Jan Granvik ordförande Musikerförbundet jan.granvik@musikerforbundet.se att samla in de ersättningar som genererats genom dessa lagstadgade rättigheter. (Utövarrättigheterna regleras i upphovsrättslagen, 47.) De prioriteringar, som fackförbunden i framtiden bör rikta in sig på är en aktiv medverkan i hur utvecklingen på rättighetsområdet kan anpassas, till att även passa i den digitala miljön. Hur svåra och olösliga rättighetsfrågor vid digitala överföringar än kan verka, så kan vi inte tillåta oss att vara passiva utan vi måste ta en aktiv plats i diskussionerna och frågorna kring den moderna teknikens utmaningar. Att Pirate Bay gör ett självmål av historisk kaliber genom att publicera bilder på mördade barn visar med all önskvärd tydlighet att även den digitala miljön måste ha lagstadgade regleringar. Hur dessa företrädare för tonårsorganisationen sedan försöker försvara sitt handlande med patetiska argument gör hela svenska folket irriterat samt uppmärksamt på problemet straffspark i eget mål. Det tilltänkta införandet av sanktionsdirektivet i april 2009 är ett litet steg i rätt riktning som ger domstolen rätt att begära ut personuppgifter från internetleverantören på den som olovligen spritt det upphovsrättsskyddade innehållet. Inte heller de stora pojkarna på Wall Street har klarat av att ta sitt ansvar på en så kallad fri marknad, utan deras girighet ihop med bankernas försumlighet har skakat om hela världsekonomin. Hur detta kommer att påverka musikernas situation är för tidigt att säga, mer än att det knappast är positivt. Någonstans har någon myntat begreppet cash is king n Musikern

4 PERSONLIGT SKRIV TILL OSS! Vad tycker du? Har du frågor, eller vill du kommentera en insändare? Skriv till oss! MUSIKERN (märk: PERSONLIGT ) Box Stockholm Mejla: redaktionen@musikerforbundet.se EN PEDAGOGISK FRÅGA Jag är musiklärare och skall fakturera mina uppdragsgivare. I vilka fall skall fakturan belastas med moms? Om uppdragsgivaren är: a) ett studieförbund, b) kommun/landsting, c) en ideell förening (utan momsplikt)? Svar: Moms skall tas ut i samtliga fall. a) Det är endast studieförbundens omsättning som omfattas av undantaget från skatteplikt. Det innebär att om ett studieförbund anlitar t ex ett lärarföretag för sin verksamhet som inte medför skattskyldighet så är underentreprenörens tillhandahållande skattepliktigt. b) Samma gäller för kommunala kultur- och musikskolor. Det är endast anordnarens omsättning som omfattas av undantaget från momsplikt. c) Eftersom musikutbildning är momspliktig ska moms tas ut även om köparen av tjänsten är en ideell förening vars verksamhet är undantagen från beskattning. Lars Andrén Avtalsservice lars.andren@musikerforbundet.se SJUKPENG FÖR FRI- LANSARE Jag arbetar som frilansare med korta Tänk på Cancerfonden om du vill ge ett bidrag till kampen mot cancer om du vill hedra minnet av någon som gått bort Gå in på cancerfonden.se och läs mer om hur du kan hjälpa till i kampen mot cancer! cancerfonden.se tel pg GLÄDJANDE... Nu har ArtXpo fått klartecken från sina finansiärer och arbetet med att starta upp kan börja. ArtXpo är en verksamhet som ska skapa fler arbetstillfällen för musiker och samtidigt värna konstnärlig integritet, mångfald och jämställdhet. Detta skapas anställningar och undrar vad jag ska tänka på för att få rätt till sjukpenning? Svar: Du måste själv kräva arbetsgivarintyg från alla dina anställningar. Dessa visar Sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Kontrollera också att du som frilansanställd omfattas av samtliga avtalsförsäkringar. Vissa arbetsgivare och produktionsbolag och ekonomiska föreningar som har till uppgift att förmedla arbeten har endast TFA (Trygghetsförsäkring arbetsskada ) för sina anställda. Vissa arbetsgivare anmäler musikerna till Fora som tjänstemän och behöver då endas betala TFA. Detta behöver i sig inte vara fel, men innebär för dig att du själv bör teckna försäkringar - motsvarande försäkringar finns genom kollektivavtal i exempelvis industrins och handelns tilläggspension (ITP). ITP kan endast erhållas genom Kollektivavtal. Det är alltså upp till dig själv som frilansare att ta reda på och kräva samtliga avtalsförsäkringar i din anställning. Roland Lindberg Försäkringsenheten roland.lindberg@musikerforbundet.se Samipengar genom medverkan i videor? När jag som musiker medverkar på en huvudsakligen genom kompetensutveckling av musikbranschens aktörer: musiker, upphovsmän, konsertarrangörer, lärare, musikadministratörer m fl. Läs mer på www. musikerforbundet.se inspelning som spelas i radio, får jag ersättning från Sami. Men om musiken används i en musikvideo, får jag även då ersättning? Svar: Som du påpekar får du ersättning från Sami då en inspelning som du medverkat på spelar i t ex radio. Denna ersättningsrätt, som följer av 47 i Upphovsrättslagen, finns dock inte då det gäller audiovisuella inspelningar, d v s filmverk. Det blir således inte någon Sami-ersättning i detta fall trots att det även här är fråga om ett fonogramnyttjande genom att musiken spelas i en video. Det tycker vi på Musikerförbundet är fel. Vi anser att det borde betraktas som ett ersättningsberättigat fonogramnyttjande, men så tolkas således inte Upphovsrättslagen i dag. Musikerförbundet har dock, med skivbolagens organisation Ifpi, gjort en överenskommelse som innebär följande. Då ett fonogram som har spelats in enligt kollektivavtalet mellan Musikerförbundet och Ifpi används i en video så får de medverkande musikerna en minutersättning vid telelevisionssändningar som motsvarar Sami-ersättningen. Denna ersättning fördelas av Musikerförbundet till musikerna efter rapport och ersättning från Ifpi. Håkan Hillerström jurist hakan.hillerstrom@musikerforbundet.se om du vill stödja cancerforskningen i ditt testamente om du vill ha chans att vinna fina priser i vårt lotteri Tuff trotjänare blir pensionär Musikerförbundets ombudsm a n A l b i n Karlsson firade sin 65-årsdag söndagen 21 s e p t e m b e r. Födelsedagen firade han med tillsammans med sin fru Grethe, och med barnbarnet Cilla som fyller år på samma dag. Albin arbetade som ordningsvakt i Malmö Folkets Park under åren 1971 till Samtidigt gick han in som medlem i Musikerförbundet och blev där fackligt aktiv i personalklubben som ordförande, och senare som styrelseledamot i RSN (dåvarande rikssektionen för nöjespersonal). Han blev invald som studieorganisatör i början på 80-talet invaldes han som ordförande för dåvarande Malmö avdelning 30. Och vid en senare omorganisation av förbundet då avdelningar sammanslogs blev han 1993 ordförande för avdelning 30 syd (Skåne och Blekinge) fram till år Under denna ordförandeperiod tjänstgjorde han även som ombudsman och regionalt skyddsombud. Under 90-talet fanns han även med i olika ALU-projekt för Musikerförbundets medlemmar där högsta prioritet var att lösa medlemmarnas problem på bästa sätt. När nästa omorganisation inom Musikerförbundet kom, blev Albin ombudsman på heltid inom arbetsrätt och förhandlingar med hela Sverige som arbetsfält. Albin har också varit ansvarig för förbundets arbetsplatsregister. Många är de som har bemötts av Albins tjänstvillighet då de har fått hjälp och medlemsservice. Albin representerar Musikerna externt i kontaktorgan som LO, Skådebanan och i Byalaget i Solberga. En gång om året åker han upp till Saltströmmen i Norge och fiskar sej. Vid samma tillfälle är han ute på myrarna och plockar hjortron. Som synes är det en mycket erfaren man som nu träder in i pensionärernas stora skara, för att njuta sitt otium. Så för oss på Musikerförbundet återstår bara att säga ett stort tack för ett väl utfört arbete, och lycka till med din nya fritid. Rune Liedström Musikern

5 CITATET: Jag skrev faktiskt som sjuåring ett brev till kungen och frågade om jag kunde få sluta i skolan, med motiveringen att jag tyckte om att sitta hemma och spela. Och det fanns ju ändå så många andra barn i skolan, så #5 november HAMBURG SATSAR PÅ KULTUREN Musikern har besökt Reeperbahnfestivalen samt tittat närmare på ett entreprenörskollektiv delvis finansierat med EU-pengar. 14. KULTURBUDGET 2009 Vi ser närmare på fördelningen av kulturpengarna som nyligen redovisats av kulturdepartementet. INNEHÅLL de behövde nog inte mig. Rosenbad. (Foto: Pavel Flato) Erica Sjöström, sidan 18. En paradox som inte gör mig fri Snackar vi om statstelevisionen så kallas den för fri. Men när det gäller den globala marknaden så kallas den fri när den är privatiserad (...). Och talar vi om det fria musiklivet så är det viss del finansierat med statligt stöd men långt i från tillräckligt. Så musiker och upphovsmän inom det kommersiella musikområdet är alltså inte fria? Nja, de fria blir fler och fler kan man kanske säga. Entreprenörerna och småföretagarna måste väl ända anses vara aktörer på en fri marknad, eller? Frågan är då vad vi ska kalla konsten när den uppbär kulturstöd och samtidigt är kultursponsrad. Tja, den blir väl helt enkelt dubbelt så fri... Eller är det så att den konstform som över huvudtaget behöver finansiering aldrig kommer att vara fri i konstnärlig mening? Det doftar politisk term över ordet fri... Musikern har besökt Hamburg för att få en liten inblick i stadens pågående kulturella aktiviteter och satsningar. Satsningarna på ett fritt musikentreprenörskollektiv ett av de intressantare projekten att ta lärdom av för vår del. (Läs om detta på sidan 13.) Man har skapat ett slags allt under ett tak -kollektiv som ska stimulera nyföretagande i regionen samtidigt som man slår ett slag för musikentreprenörerna inom det kommersiella musikområdet. Kanon! Dessutom har man delvis finansierat verksamheten med EU-pengar. Vågar man hopppas på ett liknande projekt i Sverige? Benny Söderberg redaktör benny.soderberg@musikerforbundet.se 18. ERICA SJÖSTRÖM Som sångerska i dansbandet Drifters spenderar hon många timmar på vägarna och på de dolda kulturscenerna... det vill säga dansställena för pardans. 26. Musikorådet ömsar skinn, del 2: RENÄSSANS FÖR KULTURSCENEN? Hur är det ställt med livescenen egentligen? Åsikterna verkar gå isär. Somliga menar att den blomstrar medan andra anser att den har stagnerat. Vi skönjer sambanden mellan en minskad försäljning av fysiska skivexemplar och en ökad musikkonsumtion via nätet. innehåll: 03. LEDARE jan granvik 04. personligt 05. innehåll 06. MUSIKJURIDIK PER HERREY 07. resumé 10. KULTURSCEN: HAMBURG 14. fackligt NYTT 14. OM KULTURBUDGETEN 16. DANSKA ARTLAB 17. THE BANDMEETING 18. YRKET I FOKUS: ERICA SJÖSTRÖM 22. DEBATT: OM SPONSRING 23. OBSLISTAN 23. INFO FRÅN FÖRENADE LIV 24. NÖJE 25. UNG 26. TEMA: MUSIKområdet ÖMSAR SKINN, DEL MEDLEMSGUIDE 31. INFO: LEDLJUSUTREDNINGEN Musikern

6 MUSIKJURIDIK Per Herrey förbundsjurist Musikerförbundet Medan artister och grammofonbolag slåss inbördes om fördelning av royalty sitter de stora vinnarna i kulisserna och skrattar åt spektaklet hela vägen till banken nämligen de så kallade ISP:erna. ISP står för Internet Service Providers i dagligt dags även kallade internetoperatörer eller telecombolag. ISP = Illegal Service provider? Dessa internetoperatörer som säljer bredband till hem och företag i landet har tjänat enorma pengar på att det funnits ett behov av att skicka framför allt ljud, bild och film över nätet. Hade vi fortfarande varit kvar i datastenåldern, då bara textfiler kunnat skickas, hade det sannolikt varit svårt att ta betalt för varje bitars höjd hastighet som kunden begärt. Mer mediainnehåll, mer bandbredd, mer betalt till internetoperatörerna. Att det innehåll som skickats till stor del varit illegalt, har ISP:erna inte behövt ta något som helst ansvar för. De har tryggt kunnat luta sig tillbaka och sett på medan hela världen slåss beträffande den illegala nedladdningen. Rent affärsmässigt en lysande idé. Tjäna pengar på andras rättigheter utan att varken behöva betala eller ta något som helst ansvar för stölder av skyddat material som sker. När det kommer till kritan har ISP:erna kört en klassisk förhalningsteknik för att undvika lagstiftning samtidigt som man har låtsats vara villiga att föra en konstruktiv dialog Men så helt plötsligt har det börjat komma grus i maskineriet. Politikerna i både EU och Sverige har börjat vakna och inse att ISP:ernas agerande knappast har underlättat i kampen mot den illegala fildelningen tvärtom. De uppmuntrade den i själva verket (i vart fall indirekt) genom att kontinuerligt erbjuda mer och mer bandbredd till mediatörstiga kunder. Ett lagförslag kom från den så kallade Renfors-utredningen att man i själva verket skulle ålägga ISP:erna ett större juridiskt ansvar över innehållet på nätet. Regeringen föreslog dock att marknadens aktörer själva skulle försöka hitta rimliga lösningar innan man beslutade om en ny lagstiftning. Tanken är naturligtvis god men i praktiken en omöjlig ekvation. ISP: erna består av en antal inbördes konkurrenter och ingen av dem kommer att lyfta ett finger för att stävja illegal nedladdning så länge det inte finns en lagstiftning som tvingar dem alla att agera på samma villkor. Detta stod klart efter att representanter för rättighetshavare, däribland Musikerförbundet, träffat ISP: erna för att se om man kunde komma fram till en gemensam strategi som skulle kunna gynna alla berörda parter - och därigenom undvika lagstiftning på området. När det kommer till kritan har ISP:erna kört en klassisk förhalningsteknik för att undvika lagstiftning samtidigt som man har låtsats vara villiga att föra en konstruktiv dialog. De har inte ens kunnat gå med på att skicka varningsbrev till de värsta fildelningsförbrytarna på nätet. Det hade varit renhårigare av ISP:erna att från början säga till regeringen att man inte har för avsikt att agera utan lagstiftning i stället för detta falskspel för galleriet. Jo, de kunde i och för sig tänka sig att skicka ut en mer allmän information till alla kunder om vad som gäller beträffande upphovsrätt på nätet. I England var politikerna betydligt mer på hugget i denna sak än i Sverige och hotade ISP:erna med att om de inte gick med på att åtminstone skicka varningsbrev till fildelningsbrytare, så skulle man lagstifta omedelbart. Detta fick fart på ISP:erna som agerade därefter. Enligt en undersökning gjord i England, den så kallade Digital Music Survey gjord av Entertainment Media Research framgår att den illegala nedladdningen av musik gått ned med tio procent i England under Undersökningen visar att många tonåringar är nervösa på grund av ISP:ers ökande varningar. Hela 72 procent menade att de skulle sluta om de blev kontaktade av sin ISP. Att varningsbrev bevisligen tycks ha en preventiv effekt verkar uppenbar. Att ISP: erna i Sverige inte har ryggrad nog att av egen vilja våga kliva fram i detta hänseende är märkligt. Särskilt med tanke på hur de gynnade de varit under en lång tid. I vilket fall som helst så kommer de sannolikt att tvingas agera nu när det så kallade sanktionsdirektivet från EU skall implementeras i svensk lag vilket innebär att rättighetshavare skall kunna vända sig till domstol för att tvinga ISP:erna att lämna ut uppgifter om vilka som begått intrång i upphovsrätten. Lagen skall träda i kraft 1 april n 6 Musikern

7 In MEMORIAm Arne Domnérus har AVLIDIT Altsaxofonisten, klarinettisten och orkesterledaren Arne Domnerus har efter en längre tids sjukdom avlidit vid en ålder av 83 år. Han var en av de största förgrundsgestalterna inom svensk jazz. Arne Dompan Domnérus, mångårig medlem i Musikerförbundet, bildade 1951 det berömda Nalenbandet. I orkestern ingick under olika konstellationer namnkunniga musiker som Yngve Åkerberg, Lars Gullin, Jan Johansson, Bengt Hallberg, Rune Gustafsson, Egil Johansen och Georg Riedel. Under åren 1967 till 1978 var Domnérus ledare för Radiojazzgruppen. Han var även känd utanför Sveriges gränser genom samarbeten med bland andra Charlie Parker och Quincy Jones. Han har medverkat på över hundra skivor och har prisats flera gånger. Exempelvis utsåg regeringen honom till professor för hans musikinsatser. Flera generationer av musiker och lyssnare minns Arne Domnérus och musiken som lever vidare. KulturBUDGET - UTLAND NOrges Kulturbudget större än den svenska Norges regering satsar på kulturen. I statsbudgeten som nyligen presenterades ökas kulturbudgeten med 786 miljoner norska kronor (cirka 900 miljoner svenska kronor) och förslaget innebär en över tioprocentig ökning jämfört med i fjol. Norges kulturbudget 2009 uppgår totalt till tio miljarder svenska kronor. Det kan jämföras med den svenska, som ligger på 6,3 miljarder kronor. Men precis som i Sverige är kulturområdet inte ett av de prioriterade områdena. Den norska kulturbudgetens vinnare är flera, däribland biblioteken, muséerna, teatrarna och filmbranschen. Alla får hundratals extramiljoner under /TT Spektra Arne Domnérus med sin saxofon under en konsert på hans 80-årsdag i Berwaldhallen i Stockholm. (Foto: Bengt Hanson, ur Musikern 1, 2005.) FACKLITTERATUR MATNYTTIGT OM BRANSCHEN Musk som levebröd Kent Wennman och Per Boysen Förlag: UR cirka 130 sidor. Boken Musik som levebröd ger konkreta och handgripliga råd som: Hur man säljer sin musik digitalt, vad man kan förvänta sig av ett musikförlag, vad som menas med närstående rättigheter och vad det finns för nackdelar respektive fördelar med att driva sin musikverksamhet som företagare. Nyutgåvan innefattar nya kapitel om Facebook, Myspace, Itunes, CD Baby m m. En svenskutvecklad musiktjänst är redo att lanseras Spotify är ett gratisprogram på en megabyte som ger gratis tillgång till all världens musik. Programmet är en klient som laddas ner till användarens dator. Genom ett Itunes-likt gränssnitt kan användaren strömma musik i hög kvalitet direkt. Sökningen sker lika fort som i ett lokalt musikbibliotek, även över långsammare bredbandsuppkopplingar. Upphovsmän ska få ersättning genom ett avtal med Stim. Meningen är att i princip all musik som släppts på ett skivbolag ska finnas tillgänglig i Spotify. Spotify kommer att vara reklamfinansierat men för den som vill slippa reklamen kommer det även att finnas möjlighet att betala en prenumerationsavgift. Obekräftade uppgifter pratar om en summa på cirka 300 kronor per månad. Stim får cirka 10 procent av intäkterna som är direkt relaterade till musiktjänsten. Spotify har intäkter både från reklam och prenumerationer. För att kunna erbjuda användarna ett så komplett musikbibliotek som möjligt krävs avtal med alla skivbolag, något som försenat lanseringen. I dagsläget har Spotify ett tillfälligt avtal med skivbolagens intresseorganisation Ifpi. Avtalet är inte permanent utan mer en lösning för att de inte ska stå utan licenser, säger Magnus Mårtensson, jurist på Ifpi, till Metro/Teknik. RESUMÈ KULTURSTÖD Ett händelserikt musikår för Gotlandsmusiken I år tröttnade Statens kulturråd på Gotlands kommun och dess ekonomiska bidrag till länsmusiken och minskade det statliga bidraget med fem procent. Detta föranledde att Gotlandsmusikens styrelse tog beslutet att varsla alla musiker och administrativ personal på Gotlandsmusiken (GM). Kulturrådet står för 90 procent av GM:s budget och Gotlands kommun endast 10 procent På övriga länsmusikorganisationer i Sverige är bidragen mellan 30 och 70 procent, och i vissa landsting omkring 40 till 60 procent. När detta kom ut i medierna resulterade det i en av de största insändarprotesterna i Gotlands historia. Detta fick politikerna att backa och att garantera GM:s budget för åren 2008 och I och med detta hävdes varslen. Musikerna på GM gav därefter en löntagarkonsult i uppdrag att utreda de ekonomiska fördelarna med att ha 18 musiker anställda, och som även är skattepliktiga på Gotland. Utredningen analyserade även bieffekter såsom att de flesta har familj och barn verksamma på ön. Utredningen har nyligen presenterats för Gotlands kommunpolitiker, och kommer att presenteras för medierna i början av november. I skrivande stund kan undertecknad därför inte gå in närmare på denna utredning utan återkommer i ämnet i nästa nummer av Musikern. Även kulturpolitikerna på Gotland har tillsatt en utredning om GM:s vara eller icke vara, som presenterades 20 oktober. Jag får även anledning att återkomma med en kommentar om denna. /Göran Cederlöf, vice förbundsordförande och anställd musiker inom Gotlandsmusiken I praktiken: En spelning, en betalning är principen. Spelas ett verk inte får upphovsmannen inte betalt. Stim har ett liknande avtal med tjänster som Last.fm. Stim:s riktlinje för vad nedladdningssajter ska betala är 12 procent, men Spotifys strömningstjänst kommer till en början att ge upphovsmännen 10 procent av företagets intäkter relaterade till musiktjänsten. Musikern kommer att presentera den nya tekniken med strömning i kommande utgåva /Red. Musikern

8 RESUMÈ Fildelning riktad till skivbolag Nu räcker det att ladda upp sina demor på en och samma sajt. Svenska Soundcloud hjälper dig sprida musiken vidare till skivbolagen. Vi har sett de skivbolag som redan säger att de inte längre tar emot cdskivor eller mp3-filer i mejl, säger Eric Wahlforss på Soundcloud till Metro/Teknik. Till skillnad från de musiktjänster vi är vana vid att se är Soundcloud mer till för musikerna än för lyssnarna. På sitt konto har man obegränsat med utrymme och kan ladda upp låtarna i okomprimerat format. Man kan själv välja vilka som ska kunna lyssna på musiken och skapa särskilda låtlistor att dela ut. Tjänsten är inte gratis, man betalar en viss summa i månaden. En smart funktion är dropbox, en liten ruta som alla användare kan lägga till på sina egna webbsidor. Dit drar och släpper artister enkelt ett spår från datorn. Mer info: soundcloud.com KULTURSTÖD Stämmer ditt piano? Utbildad pianostämmare justerar, stämmer och renoverar! Även försäljning av flygel eller piano. Pressbild från kroumata.se. Foto: Dag Sundberg MUSIKALISKA AKADEMIEN UPPMANAR TILL FORTSATT STÖD FÖR KROUMATA Den turbulens som för närvarande råder kring Kroumata har lett till att fokus flyttats från den viktiga frågan om ensemblens överlevnad. Musikaliska akademien, som tidigare engagerat sig i ensemblens framtid, har inte ändrat uppfattning i frågan och uppmanar återigen stat, kommun och landsting att inte låta sig påverkas av konflikten utan göra sitt yttersta för att finna en långsiktig finansiell lösning. Kroumata är en institution som genomsyrar vårt musikliv från kommunala musikskolan upp till den högsta musikutbildningen och i det konstnärliga utvecklingsarbetet genom det ständiga sökandet efter nya klanger, nya rytmer och nya ensemblekonstellationer. För tonsättare i Sverige och i världen kan Kroumatas betydelse inte överskattas, säger Åke Holmquist, ständig sekreterare för Kungl. musikaliska akademien i ett pressmeddelande. Stort intresse för skapande skola Kulturrådet har fått in 147 ansökningar i den andra ansökningsomgången för bidraget Skapande skola. Det innebär att 82 procent av kommunerna har utnyttjat möjligheten att söka detta bidrag redan i år. 1 oktober gick ansökningstiden ut för det andra tillfället att söka Skapande skola-medel. Bidraget på totalt 55 miljoner kronor är nytt för i år. Syftet med bidraget är att långsiktigt integrera kulturen i grundskolan, årskurs 7 9. Bidraget gör det möjligt för skolorna att låta eleverna möta professionell kultur samt ge dem möjlighet att skapa själva. Totalt har 235 kommuner, 24 stadsdelsnämnder och 59 friskolor sökt bidrag under I november räknar Kulturrådet med att kunna lämna besked om hur pengarna har fördelats. Det finns ca 26 miljoner kronor kvar att fördela på de 147 sökande som nu har kommit in med önskemål om sammanlagt drygt 41 miljoner kronor. Upp till 15 sittplatser Fria mil! , Stor-Stockholm Gyldéngatan 8 Tel Musikern

9 Du tjänar på att gå med i SAMI och det kostar ingenting! Svenska Artister och Musikers Intresseorganisation Döbelnsgatan 3, Stockholm. Tel Fax info@sami.se

10 HAMBURG SATSAR PÅ KULTUREN Text: Benny Söderberg INDIEFESTIVAL PÅ REEPERBAHN En internationell musikfestival mitt i Hamburgs red light distrikt. Ett indiebandens mecka under tre nätter. Men varför dessa besynnerliga bandnamn? Reeperbahn vid St Pauli i Hamburg har en historia som präglas av sexhandel och syndigt nattliv. Sjömän på permission och andra nöjeslystna sökte sig hit för att roa sig längs med det kilometerlånga nöjesstråket som än i dag inrymmer en enorm centrering av restauranger, nattklubbar, pubar, musikklubbar sida vid sida med sexbutiker och en statligt reglerad prostitution. Och det var här The Beatles inledde sin karriär i början av sextiotalet, ett då okänt band som spelade på klubbar som Starbar och Keiserkeller. Än i dag blomstrar Hamburgs musikscen. De många små och stora musikklubbarna erbjuder ett stort utbud av alternativ och kommersiell livemusik. Mitt i detta nöjesmyller har man placerat en internationell indie-musikfestival för ny och experimentell musik Reeperbahnfestivalen. Ett tjugotal musikklubbar utgör festivalens scener vilket gör evenemanget till en annorlunda upplevelse. Man surfar Artisterna får under kvällen runt mellan de olika klubbarna som var och i princip en en har en unik atmosfär och interiör. Tar en öl, och kollar flygresa, mat in bandet. Gillar man inte vad man ser så är det bara att gå och hotellrum, runt hörnet till nästa klubb. Det fanns även två stora vi tycker att utomhusscener uppställda mitt på Spielbudenplats (ett stort det är en bra torg mitt på Reeperbahn). Men enligt uppgift nekades arrangörerna tillstånd att låta band kompensation framträda på scenerna under /Arrangören sen kvällstid. En miss som gjorde festivalens mittpunkt FaKTA till en lite ödslig plats två stora scener som stod och gapade tomma. Men detta gjorde inte så mycket eftersom det speciella med Reeperbahnfestivalen är just alla de små klubbarna. Programmet som sträckte sig över tre kvällar erbjöd besökaren att mellan kl 19 och långt in på småtimmarna välja och vraka bland utbudet av cirka 120 band. Man hann med att se fyra till fem olika band under en kväll. Och kostnaden för ett tredagarsbesök var rimliga 55 euro. Festivalbasen Alexander Schultz berättade att det inte utgår något gage för de flesta av banden: Artisterna får i princip en flygresa, mat och hotellrum, vi tycker att det är en bra kompensation. Antal band: 120 st. Besökare: Cirka under tre dagar Klubbar: Ett tjugotal Indie? Kommer av ordet independent. Det vill säga ett oberoende skivbolag. I dag används ordet inte enbart till att beskriva en typ av skivbolag, utan också en typ av musikstil eller artist. Det finns till exempel artister som ligger på majorbolag och ändå kallar sig för indieartist. Märkliga bandnamn: Det verkar vara besynnerliga bandnamn som gäller inom indiescenen. Kanske beror det på ett ökat utbud genom internet och sajter som myspace och därigenom svårigheten i att hitta ett namn som är ledigt. Här följer några exempel på band på Reeperbahnfestivalen: Beta Satan Bondage Fairies Portugal, the man TV on the Radio The Hong Kong Blood Opera Herrenmagazin At The Farewell Party The Black Box Revelation Bland arrangörerna: Hamburgs stad och LuftHansa. (Enligt Musikerförbundet är det anmärkningsvärt att denna kompensation anses vara fullvärdig. Naturligtvis bör det utgå rimliga gager till de medverkande banden.) Han nämnde också att festivalen har ökat för varje år. Från under betalande besökare för tre år sedan, till årets personer. Ett flertal svenska akter fanns med i år Sugar Plum Fairy, Kristoffer Ragnstam, First Floor Power, Sahara Hotnights och I m from Barcelona och norsk/svenska Ane Brun för att nämna några. Många svenska artister går hem i Tyskland. Det stod klart till exempel under Lykke Lis konsert på Übel & Gefärlisch. (En rockklubb som är placerad i en jättelik bunkerbyggnad, ovan jord, från andra världskriget som tydligen var säker mot bombräder. Och visst, den står fortfarande kvar.) Det var fullproppat med folk i den ganska stora klubblokalen vilket nästan gjorde det svårt att andas. Folk applåderade och jublade efter låtarna och det gick inte att ta miste på uppskattningen. Wildbirds & Peacedrums är ett annat svenskt band med en originell sättning en trummis och en sångerska. Med sköna rytmer ackompanjerade Andreas Werlin på den trånga klubben Prinzenbar Miriam Wallentins uttrycksfulla och bluesiga stämma som ofta letade sig upp i det högre registret likt en ung Kate Bush. Jag kom att tänka på Björk och Stina Nordenstam, fast ändå inte. Musiken inrymmer genrer från konst- till popmusik i en salig blandning. Om man är bekant med, och gillar electro-trash-harmoni-genren hade man velat se den kanadensiska duon Chrystal Castles spelning på Neidklub. Med aggressiva och raspiga röster framförde tjejduon teknoliknande elektronisk dansmusik. Om man hade tur kunde man skymta någon av de kortvuxna svartklädda sångerskornas svarta hår när de då och då klättrade upp på scenutrustningen. Lokalen var packad med dansande ungdomar och cigarettröken låg tät trots rökförbud. Ett annat originellt band var tyska Dancing Pigeons Like Ice Cream. Syntig atari -popmusik serverades med sångarens monotona one liners vilka fick den till sist paralyserade publiken att lätt kunna sjunga med. Prinzenbars fantastiska retrointeriör, ett slags äkta slitna 1700-talsväggar med krusidullig stuckatur och gamla kandelabrar inrymmer även ett etage varifrån överblicken var fantastisk man såg ned över scenen och kände en tacksamhet över att inte stå fastklämd mitt i publikhavet som sjöng, dansade och böljade unisont vare sig man ville eller inte. n 10 Musikern

11 Samtliga foton nedan är pressbilder från reeperbahnfestival.de. Samavayo. Ett av få framträdanden på stora scenen. Foto: Nina Zimmerman Nneka. Foto: Nina Zimmerman Scenen full. I m From Barcelona. Foto: Nina Zimmerman Portugal, The Man. Foto: Jenny Pudel Danska Beta Satan. Foto: Andre Hertzog Svenska stjärnskottet Lykke Li. Foto: Nina Zimmerman Musikern 11

12 HAMBURG SATSAR PÅ KULTUREN ELBE PHIlHARMONIC HALL en gigantisk kultursatsning Text: Benny Söderberg Ett objekt för avund för den som har en förkärlek för kultursatsningar i hästproportion. Hamburg bygger ett konserthus i en speciell miljö vid vattnet, och på en gammal lagerbyggnad. Och vackert blir det också, hemskt vackert. För närvarande pågår ett massivt byggprojekt i Hamburg. Det är en av Europas största byggarbetsplatser. Man skapar i de gamla lagerkvarteren vid hamnen en ny stadsdel HafenCity. Här byggs även det nya konserthuset Elbe Philharmonic Hall. Det beräknas stå färdigt under Den futuristiska mastodontarkitekturen är skapad av de schweiziska arkitekterna Herzog & De Meuron, som bland annat ligger bakom fågelboet den officiella OS-arenan 2008 i Peking. Operahuset byggs ovanpå en gammal lagerbyggnad i tegel från 60-talet. Kontrasten blir effektfull eftersom överbyggnadens fasad är av glas. FaKTA Det kommer finnas sittplatser i stora konserthallen. Ytterliga cirka 700 sittplatser byggs i de två mindre hallarna. Byggnaden ska inrymma både ett parkeringshus och ett hotell för 250 gäster. Olika typer av musik ska framföras i konserthallen: klassisk-, jazz-, världsoch populärmusik. Byggnaden blir 110 meter hög och har ett totalt utrymme på kvm. Den totala kostnaden för bygget är cirka 2,4 miljarder svenska kronor. Detta är en lite oväntad satsning av staden Hamburg och privata medfinansiärer. Hamburg är främst känd som en teaterstad när det gäller kultur. Berlin har ansetts vara Tysklands konstmusikstad, men nu tar alltså Hamburg upp kampen med Berlin om denna konstform. Yasuhisa Toyota, projekt- och chefsakustiker vid stora konserthusbyggen i Japan samt Walt Disney Hall i Los Angeles m fl, ansvarar för planeringen av akustiken. n Arkitektillustrationer som talar för sig. 12 Musikern

13 Karostar Musikhaus i St Pauli är ett projekt för kreativa musiker. Ett affärsinriktat musikentreprenörskollektiv som finansieras av staden Hamburg samt med EU-medel. Text: Benny Söderberg Ett framtidsprojekt i nuet I distriktet St Pauli i Hamburg finns många skivbolag och musikproduktionsbolag samlade. När ett av de stora skivbolagen flyttade sitt kontor till Berlin var detta var ett hårt slag för skivbranschen i området. FaKTA Total projektkostnad: 5.4 miljoner euro, varav 1 miljon euro finansieras med EU-medel. Karostarbyggnaden inrymmer 33 kontor, 3 studior, 4 butikslokaler, 87 parkeringsplatser på en yta av kvm. Men en stor efterfrågan på lokaler i området, med dess förhållandevis låga hyror, har gjort det svårt för nya aktörer att finna lediga kontorslokaler här. På grund av bland annat dessa faktorer har Hamburgs stad utvecklat ett koncept ett slags musikentreprenörskollektiv. Karostar är tänkt att stimulera bildandet av nya småföretag inom musikbranschen. Projektet, som har en egen kontorsbyggnad, erbjuder kontor och studior till låga priser. Man inhyser för närvarande 40 olika musikföretag. Samtliga lokaler i huset är uthyrda och hyrorna betalas i tid. Eldsjälen Kurt Reinken, som är skaparen av projektet Karostar, har under en lång process sökt finansiering för projektet. Hamburgs stad och utvecklingskontor står som medfinansiär tillsammans med EU. Vi har skapat en produktionskedja bestående av ett skivbolag, ett produktionsbolag, och ett distributionssystem. Dessa är de viktiga nyckelföretagen, berättar Reinken. Vi har även företag som arbetar med formgivning av skivomslag och webbsidor. Det finns också en skivbutik i byggnaden som specialiserar sig på musikutgivningar med artister och musiker från Hamburg. Alldeles intill Karostar-byggnaden ligger en stor musikinstrumentaffär och en musikklubb. Projektet har med andra ord skapat en komplett kedja för skivproduktion. Jazztrumpetaren Niels Wuelker är en av entreprenörerna i byggnaden. Han hyr en lokal där han har sin inspelningsstudio. Han betalar 450 euro i månaden för den ljudisolerade lokalen på 35 kvadrat. Tidigare hade Niels skivkontrakt med Sony, men har nu valt att vara sin egen. Karostar erbjuder en fantastisk arbetsmiljö. Eftersom det är mycket kostsamt att själv bygga ett professionellt ljudisolerat studiorum är hyran på en bra nivå, tycker Niels. Karostar har också en anställd marknadsföringsexpert som hjälper företagarna att utveckla och förbättra sitt affärssinne. Företagen subventioneras under maximalt fem år sedan måste de kunna stå på egna ben. Det är viktigt att viga plats för nya företag som knackar på dörren. n Staden som upptäckte The Beatles Text och foto: Benny Söderberg Besöker man St Pauli i Hamburg är en Beatles-rundvandring en god idé. Guiden Stefanie Hempel (se bilden till höger), som har gjort hundratals guidade turer, berättar under en vandring olika anekdoter från den tid The Beatles spenderade här i början av sin fantastiska karriär. Ibland tar hon fram sin ukulele och spelar en beatleslåt. och tjänade inte speciellt mycket. Efter ett par år i Hamburg släpptes bandets första singel Love me do, och hur det gick sedan känner de flesta redan till. n Bandet kom till Hamburg som tonåringar. Enligt utsago tyckte inte andra engelska band att det var en bra idé att skicka The Beatles som reserv då ett annat band hade fått förhinder. De skulle förstöra ryktet om engelska band ansåg man. Och de var inte speciellt bra när de kom. Men under hårda förhållanden blev de snabbt bättre och bättre. De kunde få spela (arbeta) cirka tio timmar om dagen På Keiserkeller spelade bandet från oktober 1960 i sex- till sjutimmars arbetspass per dag, sju dagar i veckan. De träffade Ringo Starr här och lyckades värva honom. Ringo spelade under den här tiden med Rory Storm. Många storheter har spelat på Star club som inte längre finns kvar. Inskiptio-nerna i grafitstenen utanför vittnar om detta. The Indra Club, där The Beatles först spelade under sin tid i Hamburg. Här som det ser ut i dag. Musikern 13

14 FACKLIGT NYTT Summering av Kulturbudgeten miljoner satsas på entreprenörskap i kultursektorn och ökad samverkan med näringslivet. Fria grupper får en anslagshöjning på 9 miljoner. Rikskonserter anslag minskas med 10 miljoner kronor. Operan, Dramaten och Riksteatern får en anslagshöjning på 34 miljoner kronor. Skapande skola-satsningen fortsätter och får 55 miljoner kronor. Moderna museet och Riksutställningar tillförs 1 miljon på grund av det nya avtalet om utställningsersättning till konstnärer. Moderna museet får 1 miljon kronor för sin verksamhet i Malmö, utöver de 3 miljoner som redan är avsatta. Skansen får 10 miljoner för renovering. Nationalmuseum får 3,5 miljoner 2009 för renovering. Arkitekturmuseet får 3 miljoner för att ta över Svensk forms uppdrag. Flygvapenmuseum får 1 miljon kronor för att kunna visa den nedskjutna DC3:an. Nobelmuseum får 2 miljoner (varav 1 miljon kommer från forskningsbudgeten) för att utöka de nuvarande lokalerna. Alla centrala museer som är myndigheter tillförs minst 1 miljon kronor var, sammanlagt 18,5 miljoner. Bidraget till kulturmiljövård minskas med 18 miljoner, pengarna används i stället till Riksantikvarieämbetets flytt till Gotland. De regionala och lokala institutionsteatrarna förstärks med 8 miljoner plus ytterligare 7 miljoner för pensionsjusteringar. 4 miljoner avsätts för att öka tillgängligheten av talböcker. KULTURBUDGETEN 2009 Text: Benny Söderberg Regeringen presenterade i september 2009 års kulturpeng. Totalt förstärks kulturbudgeten med 80 miljoner kronor nästa år, och hälften av dessa pengar hamnar hos museerna. Rikskonserter hör till förlorarna i kulturbudgeten och får från och med 2009 klara sig med tio miljoner kronor mindre i anslag. Inom scenkonsten tillförs anslag till Operan som får ytterligare 17 miljoner kronor, och ett engångsbelopp på fem miljoner öronmärkta till förbättringar av arbetsmiljön. Regeringen satsar i årets budget på tre kulturpolitiskt prioriterade områden barns och ungas rätt till kultur, kulturarv för framtiden och kulturskaparnas villkor. I budgeten för 2009 har vi satsat ytterligare 40 miljoner på de statliga museerna som nu får större anslag än någonsin tidigare, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) i en kommentar. Rikskonserters anslag minskas med tio miljoner kronor. Efter att det i budgetpropositionen framgick att Rikskonserter skulle få tio miljoner mindre (-15 procent) i statsanslag gick Rikskonserters direktör, Björn Stålne, ut med att det skulle bli en neddragning i antalet konserter. I efterhand har han beklagat sitt förhastade uttalande och förklarat att man nu istället varslar 20 av Rikskonserters 60 anställda: Det blir ju förhandlingar med facket, reglerna är ju sådana att det är sist in, först ut. Men sedan kan man ju förhandla vilka lösningar som helst, sa Stålne till Mitt i musiken. Helt politiskt korrekt säger sig nu Rikskonserter prioritera internationell verksamhet, större Kulturminister Lena Adelsohn- Liljeroth satsar på tre prioriterade områden under Foto: Pawel Flato. produktioner och satsningar på barn, mångfald och genusperspektiv. Regeringen aviserar även att Rikskonserters uppdrag kommer att omprövas. Regeringen satsar på nationalscenerna. Operan, Dramaten och Riksteatern får tillsammans en anslagshöjning på 34 miljoner kronor. Operan prioriteras bland annat genom extra pengar till renoveringar av operahuset. Under säsongen 2010/2011 stänger man Stora scenen för att byta ut teatermaskineriet. Under den säsongen kommer Kungliga operans verksamhet att spridas intensivt över landet och utomlands. Det kommer att kosta mer än vanligt att genomföra ett program med långt över 200 föreställningar och konserter. Också detta har regeringen förtänksamt tagit hänsyn till. Det är naturligtvis tillfredställande med den satsning på scenkonstens område som kulturbudgeten tydligt markerar. Till skillnad från alla andra scenkonstinstitutioner i Sverige äger staten ensamt Kungliga operan och Dramaten. Därför är det glädjande att staten visar sin ambition för nationalscenerna, då inte minst sin egen opera. Det innebär att vi kan fortsätta bedriva verksamheten i den omfattning vi gör idag, kommenterar vd:n och teaterchefen Anders Franzén på Kungliga operans webbsida. Dramatens budget förstärks med sju miljoner kronor, Riksteaterns med tio. Regeringen anvisar 55 miljoner kronor som stimulansbidrag i syfte att stärka arbetet med kultur i årskurserna 7 till 9. Satsningen avser såväl offentliga som fristående skolor. Målet är att genom en ökad samverkan med kulturlivet, långsiktigt integrera kulturella och konstnärliga uttryck i skolans arbete, vilket bidrar till att nå kunskapsmålen i högre grad. Bidraget fördelas av Kulturrådet. I årets budgetproposition prioriteras ett närmare samarbete mellan kulturpolitik, regional tillväxtpolitik och näringspolitik. En särskild satsning kommer att genomföras för att stimulera entreprenörskap inom kultursektorn. Inom Musikerförbundets verksamhetsområde finns det många musikföretagare och entreprenörer. Dessa driftiga och kreativa kulturarbetare bör enligt förbundets mening prioriteras i fördelningen av satsningarna för att stimulera entreprenörskap inom Musikområdet. n FAKTA Del av totala statsbudgeten till kulturen*: År Procent , , , , ,75 * Exklusive utgifter för folkrörelse-, forsknings-, medie-, ungdoms- och utbildningspolitik. 14 Musikern

15 FÖRSÄKRINGSKASSAN INFORMERAR Hur fungerar sjukförsäkringen nu? Den 1 juli 2008 ändrades reglerna för sjukskrivna. Här följer en kort beskrivning av de största förändringarna. En av förändringarna handlar om att rätten till sjukpenning begränsas till 364 dagar. Men för dig som är sjuk ännu längre tid eller mycket allvarligt sjuk finns möjlighet att få fler sjukpenningdagar. Under den period som du är sjuk kommer din förmåga att arbeta att prövas regelbundet. Denna så kallade rehabiliteringskedja fungerar så här: De första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte klarar av ditt vanliga jobb. Från dag 91 till dag 180 har du rätt till sjukpenning om du inte kan göra något arbete alls hos din arbetsgivare. Från och med dag 181 kan du bara få sjukpenning om du inte klarar av något jobb på hela arbetsmarknaden. Men om det verkar som att du kommer att kunna gå tillbaka till ett jobb hos din arbetsgivare innan dag 366 kan du ha rätt till sjukpenning fram tills dess. Rehabiliteringskedjan gäller fullt ut bara för dig som har en anställning. Om du är arbetslös eller egen företagare gäller andra bestämmelser som du kan läsa mer på Försäkringskassans webbsida. Sjukersättningen är till för dig mellan 30 och 64 år som aldrig kommer att kunna arbeta på grund av skada eller sjukdom. Nu förändras villkoren för att få INFOTRÄFFAR Är du ny medlem i Musikerförbundet, eller funderar på att bli? Då erbjuder vi dig att delta på en informationsträff där vi introducerar dig i det mesta som rör medlemskapet. Du får också tillfälle att träffa förbundets medarbetare. Samtliga träffar äger rum på Musikerförbundets kansli: Alströmergatan 25 B i Stockholm. Anmälan och mer info tel: Välkommen! sjukersättning. Alla möjligheter att börja jobba igen måste vara prövade och din arbetsförmåga ska vara nedsatt för all överskådlig framtid. Även villkoren för att få aktivitetsersättning förändras. Aktivitetsersättning är till för dig som är mellan 19 och 29 år och som inte kan arbeta för att du har blivit sjuk eller skadat dig. För att få aktivitetsersättning måste alla möjligheter att börja jobba igen vara prövade. Om du redan har aktivitetsersättning, har du möjlighet att ansöka om en ny period. Det som tidigare kallades för tidsbegränsad sjukersättning finns inte längre. Men om du redan har tidsbegränsad sjukersättning behåller du din ersättning för den period som du är beviljad. Du kan ansöka om en ny period om du därefter fortfarande inte kan arbeta på grund av nedsatt arbetsförmåga. n Aktuella träffar: 20 november, kl januari, kl 11 Diskriminering! Ingen sänkt a- kasseavgift för musiker Musiker och andra inom kulturområdet har de högsta a-kasseavgifterna av alla yrkesgrupper, men får inte sin a-kasseavgift sänkt som de flesta andra. Det blev klart när regeringen presenterade sin budget för Regeringens utlovade sänkning av avgiften till a-kassan med 50 kronor från och med juli nästa år kommer inte musiker och teaterverksamma till gagn, eftersom de ligger över taket på 300 kronor. De här kassorna har en väldigt hög arbetslöshet och det är grunden till att deras avgifter är så höga, sa Eva Uddén Sonnegård, statssekreterare på arbetsmarknadsdepartementet till Svenska dagbladet. Medlemmarna i Musikernas a-kassa får därför även fortsättningsvis betala 415 kronor i månaden. Det är fullständigt oacceptabelt att just kulturarbetarna inte får del av ens den begränsade återställare som regeringen nu har gått ut med för övriga grupper i samhället, sa Margareta Israelsson, kulturpolitisk talesperson (s). När kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m) presenterade kulturbudgeten ville hon inte ens kommentera a-kassefrågan utan hänvisade till arbetsmarknadsdepartementet. Musikern 15

16 FACKLIGT NYTT KOMPETENSUTVECKLING Artlab för kompetensens skull Text: Maja Adolphson Artlab är ett stort kompetensutvecklingscenter i Köpenhamn som drivs av Danska Musikerförbundet i samarbete med Danska Skådespelarförbundet. Målet med Artlabs verksamhet är att konstnärer inom alla genrer ska hitta nya jobb och nya jobbmarknader med sin konstnärliga kompetens i centrum. På Artlabs kurs, Konstnärens projektlinje, kan keramikern möta musikalartisten och där få verktyg till utveckling, ledarskap och att omsätta sina specifika kompetenser till nya jobbmöjligheter. Artlab, som ligger i ett hus som delas med Danska Musikerförbundet, har också kurser enbart för musiker med inriktning på musikernas specifika behov. Undertecknad, från Musikerförbundet/Musikalliansen, och Musikalliansens verksamhetsledare Bo Rydberg besökte Artlab i början av oktober för att höra sig för mer om Artlabs verksamhet. Musikerförbundet har behov av ett liknande program som Artlabs som ska komma medlemmarna till del, det är därför viktigt att ta lärdom av den danska modellen. Och för Musikalliansens del är kompetensutveckling är ett av uppdragen och nu gäller det att hitta bra former för detta och bra samarbetspartners. Kompetensutveckling pågår på danska Artlab. Efter en rundvandring i Artlabs lokaler, där det finns både dansstudio, ett antal datarum och vanliga klassrum blev det också påhälsning hos en grupp som arbetade med det digitala ljudbearbetningssystemet Protools. Deltagarna i den kursen var kompositörer av musik för film och teve. Över en kopp kaffe berättade verksamhetsledaren Gerda Hempel att Artlab nu vill utveckla en plattform för globalt tänkande för konstnärer. Vi har inlett ett samarbete med Lettland och i Berlin bland annat för att utbilda coacher. Tanken är förstås att musiker och andra konstnärer ska kunna bli mer globala och kunna få en arbetsmarknad världen över berättade Gerda. Deltagarna i kurserna, som är några veckor långa, får ersättning av motsvarande AF-kultur. Något som vi i Sverige inte längre har möjlighet till. En glädjande nyhet var att en nyligen gjord undersökning visar att kursdeltagarnas genomsnittliga arbetstid höjts från sju till 22 timmar i veckan eftersom nya arbetsmöjligheter uppstått. Några exempel var en musiker med hörselskada som startat ett internetbaserat notförlag, och en dansare som nu kombinerade dans med konstnärliga events på arbetsplatser. Artlab flyttar snart till bryggeriet Carlsbergs stora lokaler mitt i Köpenhamn och då kan verksamheten byggas ut ännu mer, avslutade Gerda Hempel. n Mitt jobb är en katastrof! Vi på Röda Korset arbetar med katastrofer. Stora och små. I Bangladesh och i Tranås. Hjälp oss att göra världen till en mänskligare plats genom att bli månadsgivare i Röda Korset. Du kan bidra med 100 kr eller mer i månaden. Mer info på eller anmäl dig på Tack Musikern

17 EVENEMANG The Bandmeeting en mötesplats för musiker och för musikbranschen Text: Jens Ericson, Avd 20. Foto: Christer Ohlsson, Avd 20. The Bandmeeting är ett event där musiker och branschfolk får tillfälle att mötas och knyta nya kontakter. Evenemanget sker i en mix av föreläsningar, mingel samt livemusik med både oetablerade och etablerade Yukimi Nagano, sångerska i Little Dragon. band. Musikerförbundet medverkade på premiären den fjärde oktober på Trädgår n i Göteborg. Hjärnan bakom The Bandmeeting, Patrik Strömberg på Culturemeeting, förklarar hur han fick idéen till evenemanget: Företagare och entreprenörer inom andra branscher har sina nätverksträffar. Så jag tänkte, varför kan inte musiker ha det? Förutom mingel, knytande av kontakter och musiker sökes (en slags speed-dating för musiker) hade man intressanta föreläsningar i olika ämnen. Ingrid Bexell Hultén från Coompanion föreläste i ämnet Goda FaKTA Arrangörer: Culturemeeting i samarbete med Musikerförbundet Avd 20, Västra Götalandsregionen, mmonline, Coompanion, Studieförbundet vuxenskolan, Bittra Britta m fl. Besökare: betalande personer. Nästa Bandmeeting: 10 december i Göteborg. f ö r e - tagsformer för musiker. Adde Larsson från Ilumnirec upplyste oss om Do s and don ts om att aldrig bränna sina broar, och om hur viktigt det är att psykologiskt bestämma sig: Jag ska leva på musik! Fredrik Olsson från Miami Guerilla Agency gav tips om marknadsföring: Det man saknar i budget måste man istället ersätta med energi. Under kvällen spelade bland andra Little Dragon och Echodeck. För Musikerförbundets medverkan stod Avd 20:s representanter Mats Andersson, C h r i s t e r O h l s s o n och undertecknad. Vi fick många t r e v l i g a samtal med eventuella blivande medlemmar, och några av dem fyllde i en inträdesansökan direkt på plats. Jag fick dessutom låna micken av kvällens konferencier, Morgan från Christer i P3, och passade på att från scenen presentera Musikerförbundet. Det visade sig vara ett mycket lyckat drag eftersom våra tidningar senare tog slut, och våra stämband fick gå varma. Man skulle kunna korta ned programmet något. Och kan hända var också föreläsningarna något för långa men annars löpte denna premiär av The Bandmeeting väl ut. n Hyr bilar och turnéfordon_ Ring eller Rymliga och välutrustade turnébussar uthyres över hela landet Även lastbilar, minibussar och personbilar Alla bilar fräscha och välservade Vykorts-kampanj!!! Vykort 70öre/st Vid beställning av 3000 st VYKORT AFFISCHER Med mer än 25 års erfarenhet i branchen och nöjda kunder kan vi lova bästa kvalitet och ett fördelaktigt pris. Ring och prata med Helene. Hemsida: E-post: info@allwayshyrfordon.se Musikern 17

18 YRKET I FOKUS Pressfoton från: The show must go on Erica Sjöström om livet som sångerska i Drifters 45-årsjubilernade dansorkestern Drifters har nyligen gett ut ett nyinspelat album Tycker om dig där de har riktat in sig på 50- och 60-talshits. Skivan säljer mycket bra och bandet tycks ha hittat en spännande balans mellan äldre pop och mogen dansbandsmusik. Bandets sångerska, Erica Sjöström, är också flöjtist och saxofonist samt sång- och träblåspedagog och kan titulera sig musikdirektör. Text: Benny Söderberg Drifters har nyligen haft två fullsatta konserter i Vara konserthus eftersom bandet firar 45-årsjubileum. Egentligen skulle de ha firat i fjol men hann helt enkelt inte med. Det är faktiskt ännu mer som händer just nu, men vi kunde ju inte hålla inne med firandet hur länge som helst, berättar Drifters sångerska Erica Sjöström glatt och lägger till att hon själv varit Drifters sångerska och saxofonist i drygt nio år. Bandet är även populärt i Tyskland. Av upphovsrättsliga skäl använder de där namnet Midsommar. De försöker hinna med att åka ned och spela på de flesta förfrågningar de får, men det är svårt att hinna med allt i både Sverige och Tyskland på en gång. Albumet Tycker om dig är en kommersiell framgång och Erica berättar att det är första gången de vågar sig på att spela in ett helt album med uteslutande 50- och 60-talslåtar. Vi har koncentrerat oss på att leta äldre inspelningar med just kvinnliga sångare. Och vi har arrangerat musiken så att den ska passa bandet det låter så att säga fortfarande Drifters om albumet. Erica har varit mer lekfull under inspelningarna och har anpassat rösten till att passa in i låtarna allt från lite barnslig ton till ett ösigare sound med framskjuten diafragma. Vad är det som utmärker Drifters sound? Rent instrumentellt är det nog kombinationen med gitarr och orgel. Och vi ser oss som ett fräscht moget band med ett tufft sound. 18 Musikern

19 Moget? Man gör i branschen en gränsdragning mellan modernt och moget. De moderna dansbanden, ofta med yngre utövare, spelar mestadels covers på modern pop och rock. Det kan vara låtar hämtade från topplistorna till exempel. Medan ett moget dansband spelar mer traditionell dansbandsmusik. Man gör i branschen en gränsdragning mellan modernt och moget. Det är flera års extra hårt arbete som har resulterat i bandets popularitet och kommersiella framgångar. Man har varit lyhörd för den dansande publikens önskemål och har med täta mellanrum gett ut nya album. Drifters har vunnit många priser 2007 utnämndes de till exempel till Sveriges populäraste dansband i tidningen Får jag lovs läsaromröstning, och de har funnits med på topplistorna med nya alster. Detta är bidragande orsaker till att det nu osar hett kring bandet. Jag tror också att vår framgång beror på att vi månar om vår publik och att vi har så vansinnigt roligt tillsammans, säger Erica. Du är instrumentalist också. Ja, jag spelar flöjt och dragspel och saxofon. Det är en fördel för bandet att jag kan dra av ett saxofonsolo eller hänga på dragspelet som en extra krydda till låtarna. Erica har utbildat sig vid musikhögskolan i Piteå och berättar att hon direkt efter studierna arbetade i två år som lärare på kulturskolan i Söderhamn. Som pedagog är hon utbildad för att undervisa i både sång och träblås. Hon har också hunnit med att vara flöjtsolist i både Nordupplands kammarorkester och i södra Helsinglands symfoniorkester. Under mitten av nittiotalet var hon medlem i Damorkestern och arbetade med showen I hetaste laget med Björn Skifs, Regina Lund och Lasse Brandeby med flera under två år. Innan hon blev medlem i Drifters tog hon anställning på Wallmans salonger i Stockholm. Utöver att servera var det mycket sång och koreografi under showkvällarna. Livet som dansbandsmusiker är många gånger ett tufft yrke. Bandmedlemmarna får göra det mesta själva som att köra buss, och det är långa resor mellan spelställena eftersom man inte kan spela inom samma område kväll efter kväll. De sover och lever stora delar av sina liv i just turnébussen. Och när man efter en lång resa kommer fram är det mycket arbete som väntar. Man ska bära in instrument och utrustning som de sedan själva får rigga och soundchecka på scenen. Jobbar man, som vi i Drifters, heltid i ett dansband så har man cirka tre spelningar i veckan, och spelningarna pågår i fyra timmar. Och mellan turnédagarna ska vi hinna med att spela in skivor, producera merchandise, göra intervjuer, ta hand om kontoret och sådana saker. Hur förbereder du rösten inför framträdandena under dessa förhållanden? Jag har god teknik och är noggrann med att vårda min röst men är kanske lite slarvig med att värma upp innan konserterna, och med att sjunga ned efter. Jag går ibland till min röstcoach Daniel Borsch och får röstmassage det är guld värt. 10 frågor om yrket 1. Varför blev du musiker? Därför att musik är livet och det är glädje. 2. Vad är det mest musikaliskt utmanande i ditt yrkesutövande? Kanske att få en tolkning av någon annans låt att bli som min egen. 3. Vad är roligast i ditt yrkesutövande? Mötet med alla människor. Och att få stå på scenen och använda min röst. 4. Hur vill du utvecklas som musiker? Min största dröm är att få medverka i Melodifestivalen, och den kommer jag inte att släppa förrän jag ligger i enrummar n (skratt). Jag vill också fortsätta utvecklas som sångerska. 5. Var tror du att du befinner dig i yrkeslivet om fem år? Då har jag gjort Melodifestivalen (skratt igen), och Drifters är lika stora som Lasse Stefanz är i dag, eller vi säger ABBA i stället. 6. Hur repeterar du? Jag lyssnar in mig på material på egen hand hemma, och sedan repeterar vi tillsammans under soundcheck när vi har tid över. 7. Hur påverkas du av din arbetsmiljö? Som medlem i bandet påverkas jag gott som människa. 8. Nämn någon/något som inspirerar dig mycket? Kent, min man inspirerar mig mycket. Och även min röstcoach. 9. Hur tar du hand om din kropp och själ? Att vara nära naturen som jag är när jag är hemma. Och genom att vara nära mina vänner. 10. Vad är det bästa med att vara musiker? Att få spela och vara yrkesverksam. ö Musikern 19

20 Och killarna i bandet ska ha en eloge som ställer upp på att ha bussens fläkt och ac avstängda under hela sommarturnén. Detta på grund av att det kan ställa till problem med halsen om man har dessa påslagna. Jag använder också luftfuktare i rummet om vi till exempel spelar på båtar. Eftersom en spelkväll varar i fyra timmar så måste Erica lära sig att hushålla med sina röstresurser. Det går liksom inte att ge 110 procent i varje låt, utan man avväger och låter även dagsformen styra, så att rösten ska hålla under hela kvällen. Publiken reagerar olika beroende på var i landet man befinner sig. Ibland applåderar publiken först när kvällen är över, medan en annan publik kan applådera efter varje låt. Man lär sig med tiden hur publiken är på olika platser, och tycker inte att det är konstigt att inte få applåder på vissa ställen. Men visst är det så att man får energi när man märker att publiken mår bra och applåderar ofta. Och hon har användning för energin från publiken. En drivkraft som många gånger har hjälp henne att klara av att genomföra till synes omöjliga framträdanden. Tillfällen då hon genomfört fyratimmarskvällar med maginfluensa, med lunginflammation eller med ett blödande öga efter att precis innan konserten ha fått en krok i ögat. Epitetet The show must go on gäller i högsta grad för dansbandsmusiker. Hur ser förutsättningarna ut för Drifters verksamhet i dag? Jag upplever att det bara går uppåt. Det har varit en rejäl svacka under flera år, men sedan början av 2000-talet har det vänt. Nu säljer skivorna bra och det är allt som oftast fullbokat i turnéplanen. Och det är mestadels en stor publik när vi spelar. Hon låter inspirerad till max när hon med en innerlig uppriktighet i snabbt tempo berättar om hur bra det nu går för bandet. Medierna har börjat intressera sig för dansband nu igen. Det beror delvis på program som Let s Dance vilka också har resulterat i att jag kan se en föryngring i publiken, det finns helt enkelt ett ökat intresse för pardans, och det är jättekul. Det finns också en annan typ av ny publik. Till exempel Lasse Stefanz har en yngre publik som kommer på konserterna och ställer sig längst fram vid scenen. De är inte där för att dansa utan enbart för att lyssna till musiken bara en sådan grej, skrattar hon fram. Erica berättar också om SVT-satsningen Dansbandskampen som hon tycker är positivt för branschen. Nu kunde inte vi vara med fast vi hade velat. Programmet direktsänds på lördagar och det fungerar inte för oss ekonomiskt att avstå från lördagsspelningar med så kort framförhållning. Men vi hoppas naturligtvis att den positiva effekten av programmet blir densamma för alla dansband vare sig man medverkar i programmet eller inte. Och radion har också tagit tillbaka dansbandsmusiken i program som P4 Dans. Beträffande ersättning för medverkan i teve så varierar det. Ibland får man ersättning och ibland inte. Erica säger att pr-värdet är så högt att man inte tackar nej till sådana gig. FaKTA Namn: Erica Sjöström Ålder: Barnsliga 38. Familj: Kent Liljefjäll och två katter. Bor: I Mellby utanför Lidköping. Favoritinstrument: Barytonsaxofon. Favoritartist: Carola, Jill Jonsson, Natalie Cole, Celiné Dion med många flera. Fritidssysslor: Hästar(!) Kulturpolitisk åsikt: Sätt upp en stor tavla i riksdagen som förkunnar att dansbanden och pardans också är kultur! Och sänk momsen för dansband för guds skull. Medlem sedan 2005 DRIFTERS Sång: Erica Sjöström Bas: Kent Liljefjäll Gitarr: Ronny Nilsson Klaviatur: Stellan Hedevik Trummor: Mattias Berghorn Drifters har haft 14 placeringar på Svensktoppen och har sedan 1973 givit ut 18 skivalbum och ett otal singlar. Drifters har en kapellmästare och en ägare. Bandmedlemmarna/musikerna är anställda av företaget Drifters. Alla i bandet är medlemmar i Musikerförbundet och har i och med det olycksfalls- och ansvarsförsäkringar i medlemskapet. De har också tecknat instrumentförsäkringar. Samtalet kommer in på fackliga frågor och Erica börjar tala om arbetsmiljö. Det finns många spelställen som inte håller måttet ur arbetsmiljösynpunkt. Jag vet att Musikerförbundet arbetar med arbetsmiljöfrågor och vill ha information om detta. Men att vi musiker många gånger tyvärr är för dåliga på att rapportera detta. Kanske tänker man i vissa fall att man inte vill gnälla och det är lite förvånande eftersom vi är ganska tuffa människor i andra situationer. Ett annat dolt arbetsmiljöproblem är ett bristfälligt utbud av nyttig mat. På många ställen fungerar det bra, och på andra inte. Intervjun närmar sig sitt slut och hon berättar, fortfarande lika full av energi, om roliga situationer när bandmedlemmarna på scenen skojar och driver med varandra. Det hörs på hennes passion i rösten hur mycket hon älskar att vara musiker, och att kväll efter kväll få möta alla människor tillsammans med bandet. För Erica Sjöström har det aldrig funnits något annat alternativ. Jag hade svårt för andra ämnen än musik i skolan. Jag skrev faktiskt som sjuåring ett brev till kungen och frågade om jag kunde få sluta i skolan, med motiveringen att jag tyckte om att sitta hemma och spela. Och det fanns ju ändå så många andra barn i skolan, så de behövde nog inte mig. n 20 Musikern