Förnya en ny stad vad kan vi lära av medborgarinitiativet i Hammarby Sjöstad?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnya en ny stad vad kan vi lära av medborgarinitiativet i Hammarby Sjöstad?"

Transkript

1 Förnya en ny stad vad kan vi lära av medborgarinitiativet i Intresset för Hammarby Sjöstad förblir stort världen över. The Economist kallar stadsdelen one of the world s highest profile examples of Sustainable City Development. Hur länge lever intresset vidare? En vanlig föreställning är att en färdigbyggd stadsdel inte förändras nämnvärt förrän det är dags för ombyggnad. Men i Hammarby Sjöstad finns en medborgargrupp som hävdar att det är möjligt och önskvärt att förnya en ny stadsdel. Detta initiativ, HS2020, har byggt upp ett omfattande nätverk av företag och andra intressenter för att samverka i målinriktat förbättringsarbete med sikte på I denna ansökan söker vi stöd för att följa den fortsatta utvecklingen av detta initiativ under , sammanställa erfarenheterna och sprida dem. Därmed kan intresset för Hammarby Sjöstad förbli stort även när det är utbyggt. Svensk klimat- och energipolitik har som mål att kraftfullt effektivisera energianvändningen och att öka andelen förnybar energi. Energianvändningen hos produkter med kort livslängd kan minskas genom byte mot nya, effektivare produkter. Men ännu år 2050 består bebyggelsen i huvudsak av hus från förra årtusendet. Ombyggnad är en kompletterande och högst nödvändig strategi, som väntar miljonprogrammet. Men beräkningar visar att inte heller detta räcker för att uppnå redan antagna mål (Svane 2004). Därför är det nödvändigt att också fråga hur man förnyar en ny stadsdel. Vilka slags förbättringsåtgärder kan vidtas i de delar av den befintliga bebyggelsen där ombyggnad inte är aktuell. Frågan är principiellt intressant, därför att större tekniska ingrepp som tilläggsisolering, fönsterbyte, nya energi- eller ventilationssystem är uteslutna i Hammarby Sjöstad inom de närmaste 20 åren medan injustering av energisystemen, bättre styr- och reglerutrustning och smarta hem-teknik är exempel på tekniska potentialer för förändring. Därtill kommer förbättrade drifts- och förvaltningsrutiner och mera miljömedvetna vardagsvanor. Med en bred tolkning av begreppet hållbarhet ingår även sociala och ekonomiska dimensioner. Dessa ingår också i HS2020:s vision om att förnya en ny stad, där man har ambitionen att bygga och utveckla sociala strukturer genom samverkan mellan bostadsrättsföreningar, genom ett rikare lokalt utbud av kultur och allmänt genom att visa för medborgarna att stadsutveckling är en kontinuerlig och påverkbar process. Hållbar stadsutveckling kräver helhetssyn, mobilisering av resurser i hela samhället, och uthållighet. Hammarby Sjöstad, med hållbarhetsprogram från 1997, visar hur en sådan process kan drivas med tydlig politisk viljeinriktning och genom målinriktad kommunal planering. Utvärderingar av stadsdelen bekräftar att den visar vägar till hållbar stadsutveckling (Pandis Iverot & Brandt 2009). Men det finns också sociala och miljömässiga aspekter som måste förbättras, t.ex. energianvändningen. När en stadsdel är färdigbyggd blir dess brukare och förvaltare förändringens viktigaste aktörer. Det kommunala ansvaret som samordnande och utvecklande kraft försvinner. I Hammarby Sjöstad har medborgarinitiativet HS2020 bildats med ambitionen att återskapa utvecklingskraften. Man arbetar i projekt inom bostadsrättsföreningarnas organisation Sjöstadsföreningen, över traditionella förvaltningsgränser och över gränserna mellan offentligt och privat. Syftet är att mobilisera resurser från alla områden av samhället, och framför allt att engagera näringslivet i utvecklingsarbetet. Skall HS2020:s vision förverkligas måste på sikt två slags parallella, nätverksliknande organisationer växa fram. Den ena, kravformarna, samordnar lokala intressenter som beställare av offentligt eller kommersiellt tillhandahållna produkter och tjänster. Deras samverkan tar formen av beställarnätverk. Den andra, innovatörerna, är offentliga och privata leverantörer av dessa tjänster, i samverkan som formaliseras i affärsmodeller. HS2020 har initiativ som gäller förskola och skola, kultur och fritid, alla med ambitionen att förnya en ny stadsdel. Främst arbetar man med energi- och naturresurseffektivitet: hållbara transporter/ elfordon, smarta energinät, interaktiv ICT, återvinning och vattenresurser. Inom dessa fem områden etableras eller förbereds demoprojekt som skall ge effekter i Hammarby Sjöstad, men också understödja utvecklingen av miljöteknikföretag och vara förebilder för liknande initiativ. 1

2 Planeringsbidraget gör det möjligt för KTH att i samverkan med HS2020 under visa hur ett medborgarinitiativ växer och engagerar de privata och offentliga aktörer som behövs för att gå från vision idag till förändrad verklighet KTH analyserar det pågående arbetet, och medverkar i HS2020:s byggande av kravformarnas nätverk och initierande av innovatörernas affärsmodeller. Vi påvisar det allmängiltiga i detta arbete. Resultaten sammanställs i lätt tillgänglig form och sprids genom seminarier och andra utåtriktade aktiviteter till stadsdelens boende, företagare och andra lokala intressenter, och till intresserade i andra stadsdelar och kommuner. Här tar Sjöstadens informationscentrum GlashusEtt en central roll. Slutligen utvecklas ansökningar om forsknings- och utvecklingsprojekt till Formas (Living Lab), Vinnova och EU:s FP7, med samma tidshorisont som HS2020. Uppfyllande av hållbarhetsmål En framgångsrik samverkan mellan HS2020, KTH och övriga intressenter ger till 2020 effekter inom Sjöstaden på de flesta miljökvalitetsmålen. Informationsinsatser under projekttiden kan med motsvarande fördröjning påverka även nationellt och internationellt, vilket GlashusEtt framgångsrikt visat. Miljökvalitetsmålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö är fokus i demoprojekten om transporter, energinät och ICT. Återvinningsprojektet bidrar bl.a. till Giftfri miljö, vattenprojektet till flera mål. Stärkta nätverk mellan medborgare, företag och det offentliga samt realistiska affärsmodeller bidrar till sysselsättning och grön tillväxt, samt allmänt till attraktiva och konkurrenskraftiga stadsregioner. Sociala mål som delaktighet och trygghet är kärnan i flera projekt. HS2020:s styrka är förmågan att bygga förtroendefull samverkan mellan aktörer, vilket möjliggör integration av hållbarhetens dimensioner. Men det är svårt att redan nu uppskatta förändringarna till Stadsplanering Ett medborgarinitiativ för att förnya en ny stadsdel förändrar inte i grunden markanvändning, bebyggelse eller infrastruktur. Frågan om hot och bevarande av kulturhistoriska värden blir därmed i det korta tidsperspektivet inte akut. I stället effektiviseras förvaltning och drift, och vardagslivet i stadsdelen påverkas positivt. Detta kräver stöd av stadsplanering i en vidare bemärkelse än Stadsbyggnadskontorets vanliga myndighetsutövning. Governance och Participation är begrepp som i internationell forskning beskriver det vi kallar nätverksbyggande, deltagande och inflytande, samverkan mellan privat och offentligt, och medborgarinitiativ. Här handlar alltså stadsplanering mera om process och organisation än om detaljplaner och exploateringsavtal. HS2020 har och utvecklar kontakter med Exploateringskontoret, Miljöförvaltningen, Södermalms stadsdelsnämnd och andra förvaltningar. Syftet är att få deras medverkan som överbryggande aktörer, utöver deras sedvanliga sektorsansvar. KTH söker stöd för att följa detta nätverksbyggande och bidra med forskningens perspektiv. Integrerade tekniska system Sjöstadsmodellen ses internationellt som ett unikt exempel på genomförd integrering av tekniska system. Men systemen kan förbättras genom tillämpning av principerna för smarta nät som de utvecklas internationellt, och för Norra Djurgårdsstaden. HS2020 har hållit seminarier där ABB och Fortum presenterat smarta elnät, och en diskussion om affärsmodeller för Sjöstaden har inletts med några av dessa intressenter och även IBM. De kommunala fjärrvärmenäten, internationellt unika, kan också utvecklas till smarta nät. Förutsättningen är att nätägare och producenter samverkar på innovativa sätt om realistiska affärsmodeller för befintlig bebyggelse, och att bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare kan samverka i rollen som kravformare. Hanteringen av hushållsavfall kan integreras med avloppssystemet genom biogasrötning, vilket diskuteras inom ett av HS2020:s demoprojekt. Transporternas klimatpåverkan påverkas direkt inom elbilsprojektet, som är en del av ett system för hållbarare transporter, som även omfattar en dialog med Volvo, Vattenfall och SL om en elhybridbuss med direktlinje frän Sickla köpkvarter via Sjöstaden till Stockholms centrum. Även här krävs innovativ samverkan mellan företag och det offentliga, som HS2020 har potentialen att initiera och driva. KTH tillför forskningsbaserad kunskap och följer processen. 2

3 Anpassning till effekter av kommande klimatförändring Stigande vattennivå förväntas inte hota Hammarby Sjöstad. Andra effekter av ändrat klimat kan leda till behov av skuggning eller kylning sommartid av utsatta lägenheter. Detta berör demoprojekten om byggnader, smarta nät och ICT. Dagvattensystemets kapacitet kan aktualiseras i vattenprojektet. De boendes vardagsvanor påverkas på många sätt när fossila bränslen skall fasas ut, vilket kräver en helt annan slags anpassning om den sociala hållbarheten skall bibehållas och utvecklas. Även hälsoaspekter blir aktuella. Ny kunskap om dessa omständigheter är delvis unika för stadsdelen, men också mera allmängiltiga. Även här kan hållbarhetsprogrammet för Norra Djurgårdsstaden klargöra problem och visa på lösningar. KTH medverkar till att dessa aspekter integreras i HS2020:s demoprojekt och bidrar till spridning av erfarenheterna. Den valda tidshorisonten, 2020, är tillräckligt lång för att planering och förebyggande åtgärder skall kunna hanteras, men för kort för att för att hoten skall bli påtaglig verklighet. Klimateffekter Planeringsbidrag söks för att studera och bidra till byggandet av nätverk av kravformare och affärsmodeller för innovatörer, i samverkan mellan KTH och HS2020. Vidare för att sammanställa och i samverkan med Sjöstadens informationscentrum GlashusEtt aktivt sprida information om möjligheterna att förnya en ny stadsdel. Hur minskar utsläppen av växthusgaser som en följd av detta? Det beror dels på vilka organisatoriska och tekniska lösningar som kan rymmas i nätverk och affärsmodeller, dels på om det stannar vid några demoprojekt eller får genomslag i hela Sjöstaden. Det sökta projektet avser HS2020 arbetar med samma tidshorisont som samhälleliga mål, 2020, vilket är för kort för ett brett lokalt genomslag, och i ännu högre grad för bred påverkan på den svenska bebyggelsen. Dock: Det är bråttom om målen för 2050 skall uppfyllas! Inom 1-2 år går det att överslagsmässigt beräkna klimateffekterna, givet ett antal antaganden. Se nedan. Definitioner som använts i beräkningarna Den stora osäkerheten ligger i antagandena om hur stort genomslag de föreslagna åtgärderna får, och vilken tidshorisont vi skall använda. Givet antaganden om detta kan effektiviseringar och minskad klimatpåverkan beräknas relativt (i procent) eller absolut, per kwh/m 2 år (Atemp) och (viktigare) per kwh/personår. Vidare som procentuellt minskade klimateffekter eller absolut som CO 2 -ekvivalenter/ personår. Systemavgränsning är huvudproblem här. Även ackumulerade effekter till exempel mellan 2020 och 2050 kan beräknas. HS2020 och andra intressenter bidrar med indata och underlag till de nödvändiga antagandena. KTH har kompetens att utföra beräkningarna osäkerheter i indata, begränsad tid och ekonomi avgör omfattningen. Förutsättningar för export av miljöteknik och kunnande om hållbar stadsutveckling Även här är alla bedömningar beroende av vad som händer till Det underlättar att Sjöstaden redan har stor internationell stadsbyggarturism. Den är positiv för företag som Envac, Sweco och andra. I elbilsprojektet medverkar Volvo, Opel m.fl. Vidare bilpoolsorganisationer och försäkringsbolag, stadens miljöförvaltning, parkeringsbolag och exploateringskontor, samt KTH och SP. I affärsmodeller för smarta nät och ICT har ABB och Fortum nyckelroller, och IBM väntas tillkomma. Vidare Familjebostäder, HSB och Riksbyggen, Skanska och andra byggherrar/fastighetsägare. Genom Sjöstadsföreningen når HS2020 redan ett antal intresserade bostadsrättsföreningar, och indirekt också deras förvaltare. Några av dessa aktörer verkar lokalt, andra nationellt eller internationellt. Det är för tidigt att sia om genomslaget nationellt och internationellt av HS2020:s nätverksbyggande, affärsmodeller och demoprojekt. Dock visar listan på nätverkets deltagare en lovande potential. Temana för de nämnda demoprojekten är också högst intressanta internationellt. Organisation för information för information och kunskapsspridning HS2020 har under det dryga år man varit verksam visat en närmast osannolik förmåga att väcka intresse hos och aktivt involvera tunga företag och även offentliga intressenter. Denna utveckling fortsätter. Därför kommer innovativa idéer om tekniska lösningar, samverkansformer och 3

4 affärslösningar växa fram under de närmaste åren. Stiftelsen Electrum, Kista är förebild i offentligprivat samverkan. HS2020 har god kontakt med Bearing Consulting Ltd för att få stöd i utvecklingen från informellt nätverk till formaliserad paraplyorganisation för alla initiativ. Medverkande företag och organisationer är rutinerade marknadsförare. I Sjöstaden finns GlashusEtt med lokaler och personal att sprida information lokalt till boende och företag, och inte minst globalt. Hammarby Sjöstads internationella rykte som förebild stärks och förnyas genom de fem demoprojekten. HS2020, GlashusEtt och KTH har redan etablerat en samverkan för bred informationsspridning. För varje demoprojekt söks medel för fyra nätverksbyggande och fyra informationsspridande seminarier. Sjöstadens internetsida utvecklas och kompletteras med tryckta media. Förutsättningarna för en Internetbaserad kommunikationsplattform utreds. Deltagande och inflytande Tre aktörer samverkar: HS2020 bygger nätverk med boende, företag och förvaltningar. GlashusEtt har lokaler och personal för lokalt deltagande, och via sina många studiebesök. KTH tillhandahåller forskningens perspektiv på byggandet av nätverk och affärsmodeller, och följer utvecklingen på kritisk distans. Hyresgäster och bostadsrättshavare involveras vid möten, via Sjöstadens hemsida och en eventuell kommunikationsplattform. Det fungerar bättre kring demoprojekt eller i enskilda fastigheter än allmänt för hela stadsdelen. Ett etablerat exempel är HS2020:s testpanel för elbilar, som drivs som ett bolag. Energi2020 samverkar med ABB, IBM och Fortum. Fastighetsägare och förvaltare måste samverka som kravformare och därmed bli trovärdiga beställare för smarta nät och ICT. Samråd och beslut enligt lokaldemokratisk föreningsmodell såväl som affärsmässiga förhandlingar krävs. Stadens förvaltningar involveras enligt principer som i planeringsteori benämns governance, som rymmer både informella kontakter och formaliserade avtal. Integrerad sektorsövergripande planering Redan nämnda begrepp som deltagande och inflytande, kravformare, beställarnätverk, offentlig-privat samverkan, affärsmodeller och governance beskriver bäst de nya samverkansformer som krävs för att förverkliga demoprojekten, och som HS020 visat sig vara skicklig att initiera. Stadens förvaltningar har normalt ingen anledning att samverka över sektorsgränser när en stadsdel gått in i sitt förvaltnings- och bruksskede, men detta är önskvärt om HS2020:s visioner skall förverkligas. KTH kan bistå HS2020 genom vetenskap och beprövad erfarenhet kring de nämnda begreppen. Det finns till exempel metoder för systematisk identifiering av aktörer och sakägare, för analys och förbättring av komplexa nätverksliknande projektorganisationer och för utveckling av affärsmodeller med många intressenter. Även studerande på masternivå med samhällsplanering och miljö som kunskapsfält kommer att involveras i KTH:s del av projektet. Samverkan mellan näringsliv och kommun Beträffande denna form av samverkan gäller i hög grad det som redan nämnts ovan. Alla fem demoprojekten förutsätter innovativa affärsmodeller komplexa projektorganisationer där företag som ibland konkurrerar med varandra samverkar inbördes och med stadens förvaltningar. Aktiv medverkan från Sjöstadens boende och lokala företag som kravformare i olika former av nätverksliknande samverkan krävs också. Utifrån sett är det osannolikt att denna samverkan kan uppstå. Men HS2020 har visat sin förmåga att initiera sådant. I Norra Djurgårdsstaden samverkar redan flera företag kring smarta elnät, som sedan kan utvecklas vidare i beställarnätverk och affärsmodeller anpassade för Sjöstaden och allmänt för befintlig bebyggelse. ICT-projektet har starka kopplingar till detta, men har inte kommit lika långt. Detsamma gäller projekten kring återvinning och vatten. I Elbil 2020/hållbara transporter samverkar redan en bred samling intressenter på ett sätt som skall leda fram till hållbara affärsmodeller. KTH:s bidrag är även här forskningsbaserad kunskap och uppföljning på kritisk distans. Uppföljning av projektet Det är enkelt att följa upp att de planerade aktiviteterna genomförs och att budgeten följs under perioden Uppföljningen av mål och visioner för 2020 och där bortom är betydligt svårare. KTH 4

5 Miljöstrategisk analys fms har kompetens att med etablerade metoder kvantifiera energieffektivisering och klimateffekter. Detsamma gäller en bred kvalitativ bedömning av bidragen till hållbar stadsutveckling här kan en förenklad Cost-Benefitanalys användas. Svårigheten ligger i att resultaten följer indirekt ur det vi söker planeringsbidrag för, och blir verklighet först om ett decennium eller mer. Vi avser att göra sådana beräkningar och bedömningar givet ett antal antaganden om den framtida utvecklingen av HS2020:s demo-projekt, men det låter sig inte göras förrän om drygt ett år. Tidplan Projektet omfattar tiden och består förenklat sett av sju-åtta aktiviteter. Några av dessa pågår under hela projekttiden eller är svåra att precisera i tid, nämligen 1. KTH:s uppföljning på kritisk distans av HS2020:s och alla andra intressenters viktigaste aktiviteter, inklusive framväxten av en mängd informella och formella nätverk och andra organisationsmodeller som vi idag bara anar konturen av. 2. KTH:s aktionsforskning, d.v.s aktiva medverkan i HS2020:s aktiviteter. Här gäller samma osäkerhet vad för konkreta insatser som kommer att göras och när. Vi följer ju ett medborgarinitiativs utveckling i realtid. 3. KTH:s och HS2020:s visions- och nätverksbyggande seminarier, fyra till antalet får inplaceras i tid så att de gör maximal nytta. Ett vardera hålls för hela organisationen, för Energi2020 och Elbil HS2020:s utveckling av hemsida och annan internetbaserad kommunikation sker i den takt som HS2020 och övriga intressenter klarar av. Andra aktiviteter kan bättre planeras in i tid: 1. KTH:s uppföljning på kritisk distans av HS2020:s och alla andra intressenters viktigaste aktiviteter, inklusive framväxten av en mängd informella och formella nätverk och andra organisationsmodeller som vi idag bara anar konturen av. 2. Slutrapportering i skriftlig form görs under sista kvartalet Beräkningar av energieffekter och klimatpåverkan samt kvalitativ bedömning av bidrag till hållbar utveckling görs under andra halvåret Bilaga 1, ansökan om akutbidrag till Formas Ansökan till Delegationen för Hållbara städer kvarstår efter en första prövning och har fått positiv bedömning, men först till fjärde kvartalet 2012 kommer definitivt beslut. Samtidigt utvecklas HS2020 i snabb takt: nya kontakter tas och formaliseras, finansiering tillkommer, seminarier och möten hålls osv. KTH har därför ansökt till Formas om så kallat akutbidrag för att finansiera bevakning och medverkan i HS2020:s aktiviteter från nu tills beslut meddelats från Delegationen. Vidare för att följa HS2020 under ytterligare några månader för att säkra annan finansiering om vi inte får anslag från Delegationen. Totalt gäller det 146 under projekttiden Ansökan består av samma text som ingavs till Delegationen, men en inledande sida tillagd. Bilaga 2, budget Budgeten visar på projektets totala beräknade kostnad. De söka medlen kommer helt och hållet användas inom KTH för att möjliggöra för anslagsfinansierade forskare att följa HS2020 enligt ansökan. HS2020 och GlashusEtt med sina personella och andra resurser tillhandahåller den nödvändiga samfinansieringen. Bilaga 3, referenser 5

6 Bilaga 1, Kompletterande text i ansökan om akutbidrag till Formas En viktig anledning till att vi vill följa HS2020 är att detta initiativ på flera sätt ansluter till tidigare forskning vid vår avdelning på KTH. Under tiden följde vi utvecklingen i Hammarby Sjöstad i ett projekt finansierat av bland andra Formas. Stockholm stad antog miljömål för Sjöstaden 1997 och bildade samtidigt en projektgrupp utanför den vanliga organisationen för att förverkliga dessa mål. Vi studerade projektgruppens arbete i termer av miljöstyrning eller miljöledning. Viktiga nyckelbegrepp för att analysera miljöstyrningsprocessen var styrmedel och målkonflikter. Ur intervjuer och annat material utvecklade vi ett analytiskt begrepp, Situations of Opportunity, som bidrog till förståelsen av varför projektgruppen var mer eller mindre framgångsrik i sin miljöstyrning i olika situationer (Johansson & Svane 2002; Svane 2008). Senare analyserade vi samma empiriska material med utgångspunkt i ett statsvetenskapligt perspektiv som negotiating sustainabilities (Svane et al. 2011). Genom detta projekt har vi alltså tillgång till ett stort empiriskt material om Sjöstaden, forskare som kan Sjöstaden och en teoretisk ansats som underlättar fortsatt forskning. Begreppet Situations of Opportunity användes sedan i ett pågående, femårigt och tvärvetenskapligt projekt, finansierat av Formas, Energimyndigheten och Vinnova (SitCit 2012). Syftet med detta projekt är att undersöka hur scenariobyggande baserat på framtidsstudier och backcasting kan berika samhällsplaneringens praxis. Vidare att identifiera olika metoder för att utvärdera scenarios och strategiska planers bidrag till hållbar stadsutveckling. Projektet använder stockholmsstadsdelarna Bromma, Södermalm och Järva som testbäddar. Till dessas faktiska förutsättningar läggs en kontrafaktisk dimension genom att ställa frågor som What if innovative ICT applications were widely installed in residential buildings and transport systems in Södermalm. Scenarier med tidsperspektivet 2030 byggs sedan för att utforska vilka möjligheter samhällsplanering med vid definition har att utnyttja en sådan Situation. Karaktäristiskt för dessa så kallade Vad-Vem-scenarier är att de explicit och integrerat redovisar både förändringens aktörer och dess objekt. Detta görs sällan, varken i framtidsstudier eller planer (Wangel 2011). Grundläggande teoretiska begrepp i projektet är aktörsnätverk, nätverksstyrning och governance. Scenariernas bidrag till hålbar stadsutveckling bedöms kvalitativt, deras potential till minskad energianvändning och beroende av fossila bränslen simuleras för olika kombinationer av aktörsbeslut. Till stöd för den datoriserade modelleringen av Situationerna har vi utvecklat begreppet energianvändningssystem (Jonsson et al. 2010). Vi har publicerat rapporter och vetenskapliga artiklar där SitCit-projektets forskningsstrategi och teoretiska ramverk beskrivs närmare (Svane et al. 2009; Svane et al. 2011; Wangel & Gustafsson 2011; Wangel et al. 2012). Sedan en tid har vi etablerat kontakten med HS2020 och ser en stor potential i att studera detta initiativ med en forskningsstrategi baserad på vår tidigare forskning. HS2020 är ett underifrån-initiativ med potential att bygga nätverk och projektorganisationer som kan förändra stadsdelen. Detta kan analyseras som en Situation of Opportunity och med hjälp av etablerade teorier om nätverk, governance och affärsmodeller. Men HS2020-deltagarnas arbete drivs enligt deras agenda och tidplan. De väntar inte på ett forskningsanslag från Delegationen. För att göra det möjligt att följa deras verksamhet tills mera långsiktig finansiering ordnats söker vi detta akutbidrag. HS2020:s arbete räknas som motfinansiering i ansökan till Delegationen men har inte redovisats på det sättet i ansökan om akutbidrag. 1

7 HS2020 Ansökan Delegationen, uppskattning kostnader i ksek ÖS LÖNEKOSTNADER KTH förstudie ICT- HAST ÖS, JW KTH Ö. Svane KTH J. Wangel KTH beräkningar Referensgrupp projektet HS2020 A. Larsson HS2020, 5 demo- projledare HS2020 övr detagare GlashusEtt Seminarier E. Freudenthal+M. Karlsson GlashusEtt Övr infoinsats EF Summa LOKALKOSTNADER HS2020 interna seminarier HS2020 externa seminarier Konferenser; lokal+ mat Summa Antal pers Antal timmar Omfattni ng % Tim- kostnad Summa % 1, % 0, % 0, , % 0, % 0, % 0, % 0, % 0,6 60 Antal A- pris Summa Allmänna förutsättningar: Projekttid 15 mån. All tid beräknas netto, arbetad/faktuerbar tid, Arvodesnivåer inkluderar alla kostnader utom moms. 100% omfattning svarar då mot 2000 h De enda kostnader som ett anslag från Delegationen räcker till är KTH:s insats under själva projekttiden, efter den angivna förstudien. Allt övrigt är att se som samfinansiering in kind. ÖVRIGA KOSTNADER Trycksaker Hemsida Summa Antal A- pris Summa TOTAL 1953

8 Bilaga 3, referenser Johansson, R & Svane, Ö 2002: Environmental Management in Large-scale Building Projects Learning from Hammarby Sjöstad; Corporate Social Responsibility and Environmental Management, Vol. 9, no 4, John Wiley & Sons Ltd. Jonsson D K, Gustafsson S, Wangel J, Höjer M, Lundqvist P, Svane Ö 2010: Energy at your service: Highlighting Energy Usage Systems in the context of energy efficiency analysis; Energy Efficiency, Vol. 4, No. 3, pp Pandis Iverot S & Brandt N 2009: Utvärdering av Hammarby Sjöstads miljöprofilering; KTH. SitCit 2012: Besökt maj Svane Ö 2004: Sparstigen och solvägen; I Blücher G & Graninger G 2004: Krävs energi i samhällsplaneringen? En antologi; Vadstena Forum & LIU. Svane Ö 2008: Situations of Opportunity Hammarby Sjöstad and Stockholm City s Process of Environmental Management; Corporate Social Responsibility and Environmental Management, Vol 15, no 2; John Wiley & Sons Ltd. Svane Ö, Gustafsson S, Wangel J, Jonsson D, Höjer M, Lundqvist P, Palm J, Weingaertner C 2009: Situations of Opportunity in City Transformation enriching evaluative case study methodology with scenarios and backcasting, exploring the sustainable development of three Stockholm city districts; Paper, Proceedings of the ENHR Conference 2009, Prague Svane Ö, Wangel J, Engberg L A & Palm J 2011: Compromise and Learning when Negotiating Sustainabilities the brownfield development of Hammarby Sjöstad, Stockholm; International Journal of Urban Sustainable Development; DOI: / Svane Ö, Gustafsson S, Wangel J, Jonsson D K, Höjer M, Lundqvist P, Palm J and Weingaertner C 2009: Situations of Opportunity in City Transformation - enriching evaluative case study methodology with scenarios and backcasting, exploring the sustainable development of three Stockholm city districts, Proceedings of the ENHR Conference 2009, Prague, European Network for Housing Research Conference (ENHR), Prague 28 June - 01 July Svane Ö, Wangel J and Hugentobler M 2011: Impacts and Improvements developing a qualitative tool for assessing scenarios contributions to sustainable urban development - examples from Stockholm city districts, 23rd ENHR 11 Conference. Toulouse, France. 5-8 July Wangel J & Gustafsson S 2011: Scenario Content, Outcome and Process Developing and testing methodologies for goal-based socio-technical scenarios. KTH, TRITA-INFRA-FMS 2011:3. Wangel, J. (2011: Exploring social structures and agency in backcasting studies for sustainable development. Technological Forecasting and Social Change, 78(5), pp Wangel, J., Gustafsson, S. Svane, Ö. 2012: Goal-based socio-technical scenarios: greening the mobility practices in the Stockholm City District Bromma, Sweden. Submitted to Futures February 16 th,

Hammarby Sjöstads profil: - ung och dynamisk, - modern och global

Hammarby Sjöstads profil: - ung och dynamisk, - modern och global Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad Trafiknät Stockholm, den 11 juni 2012 Hammarby Sjöstads profil: - ung och dynamisk, - modern och global One of the world s highest profile examples of Sustainable

Läs mer

Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad

Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad..från framgångsrik kommunal stadsplanering till medborgardriven process för ständiga förbättringar - med energi, miljö, hållbarhet som genomgående tema Från

Läs mer

Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad

Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad Hammarby Sjöstad 2020:...att förnya en ny stad..från framgångsrik kommunal stadsplanering till medborgardriven process för ständiga förbättringar - med energi som genomgående tema Från nedslitet industriområde.via

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Ansökningsblanketten

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33 Stockholm 1. Uppgifter

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling PLANERINGSPROJEKT (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer/ Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) 103 33

Läs mer

Elbil2020 Demostad för elfordon

Elbil2020 Demostad för elfordon Elbil2020 Demostad för elfordon Sten Bergman, Elbil2020 HS2020 Att förnya en ny stad Ett medborgarinitiativ i samarbete med företag, forskare och myndigheter En inkubator - utvecklar vision, idéer och

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning

Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning PM 2013: RI+RV (Dnr 021-1222/2012) Norra Djurgårdsstaden Innovation - förslag till ny inriktning, organisation och styrning Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Verksamheten

Läs mer

Förnya en ny stadsdel

Förnya en ny stadsdel Förnya en ny stadsdel Förnya en ny stadsdel Vad kan vi lära av medborgarinitiativet i Hammarby Sjöstad? Örjan Svane och Maria Angeliki Evliati Vad kan vi lära av medborgarinitiativet i Hammarby Sjöstad?

Läs mer

Förnya en ny stadsdel

Förnya en ny stadsdel Förnya en ny stadsdel Vad kan vi lära av medborgarinitiativet i Hammarby Sjöstad? Örjan Svane och Maria Angeliki Evliati Environmental Strategies Research fms Department of Sustainable Development,Environmental

Läs mer

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv

Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Erfarenheter av byggherredialoger i Malmö - ur hållbarhetsperspektiv Tor Fossum Miljöstrateg Stadsbyggnadskontoret från okt 2011 Tidligare: Projektledare Miljöförvaltningen 2000-2011 Deltagande i Byggherredialogerna

Läs mer

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT

X2AB. SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 PROJEKT X2AB PROJEKT SCENARIO 2050 Inbjudan att medverka i ett branschgemensamt framtidsprojekt Uppdaterad 20120702 VAD KRÄVS AV BRANSCHEN OCH SAMHÄLLET FÖR ATT UPPNÅ VISIONEN OM KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM EN SJÄLVKLAR

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1

CITY OF STOCKHOLM 2011-10-20 PAGE 1 PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson

Hållbara Järva! Stockholm miljöhuvudstad 2010. Lisa Enarsson PAGE 1 Hållbara Järva! Lisa Enarsson Stockholm miljöhuvudstad 2010 Fosilbränslefri stad 2050 Hög andel kollektivtrafik Trängselavgifter 2006 Hammarby Sjöstad miljöprofilerat följt av nya miljöprofilerade

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling.

En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. NYCKLAR TILL FRAMGÅNGSRIK STADSUTVECKLING! En gemensam och sektorsöverskridande målbild är förutsättningen för en attraktiv och hållbar stads utveckling. Dokumentation från ett samtal i projektet Den Goda

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson

Energisystemforskning. Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Energisystemforskning Andreas Björke Svetlana Gross Viveca Sjöstedt Klas Svensson Marie Claesson Innehåll 1. Energimyndighetens finansiering 2. Energisystemforskning 3. Program inom energisystemforskning

Läs mer

Mikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project

Mikael Kullman. Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Mikael Kullman Eskilstuna Strängnäs Energi & Miljö Project Coordinator PLEEC Project Vad ska jag prata om? Eskilstuna Energi och Miljö beskriver hur man arbetat under genomförandet av projektet PLEEC,

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7

Regional vätgassamverkan öppnar för f r deltagande i FP7 Regional vätgassamverkan v öppnar för f r deltagande i FP7 Erfarenheter och planer från n SamVäte, J Vätgasgruppen V ETC Agenda Presentation av projektet SamVäte och Vätgasgruppens verksamhet Planerna

Läs mer

Ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling INVESTERINGSÅTGÄRD (SFS 2008:1407) Delegationen för hållbara städer (M 2011:01) 103 33 Stockholm Stödet kan

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Internet of Things betydelse för Sverige

Internet of Things betydelse för Sverige Internet of Things betydelse för Sverige 1. Sveriges Ökat intresse för Forskning och Innovation () 2. EUs intresse av och Horizon 2020 3. i Sverige 4. s möjlighet och effekt för Sverige 5. Agenda, projekt,

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM

Järva. Järva. Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus. Akalla. Husby. Kista. Hjulsta Tensta. Rinkeby CITY OF STOCKHOLM PAGE 1 Järva Järva Akalla Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby PAGE 2 1 Vision Järva 2030 Fyra huvudområden: Bra boende och mer varierad

Läs mer

www.balticbiogasbus.eu 1

www.balticbiogasbus.eu 1 1 Baltic Biogas Bus Project Gasskonferansen, Bergen, 5 Maj 2011 Anneli Waldén AB Storstockholms Lokaltrafik www.sl.se 2 Agenda Bakgrund Baltic Biogas Bus Projekt Strategi vid införandet av biogasbussar

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå

Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå Sida 1 (8) UTLYSNING Avans 15 - Utveckling av utbildningsprogram på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering till utveckling av utbildningsprogram

Läs mer

Solenergiteknik i den hållbara staden

Solenergiteknik i den hållbara staden Solenergiteknik i den hållbara staden Charlotta Winkler WSP Environmental 2015-06-23 2 Det går inte att visa den här bilden just nu. Värderingar 3 Hållbarhet 4 "En hållbar utveckling är en utveckling som

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Tillväxtverkets program och insatser Tillväxtverkets program och insatser 1 Programmet Miljödriven Tillväxt Totala medel för 2012: 30 mkr Ansökningar: 1 mars -30 april samt ytterligare en omgång till hösten Mål: Stöd till affärsutveckling

Läs mer

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 )

DeCoDe community design for conflicting desires. Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) DeCoDe community design for conflicting desires Vinnova Hållbara attraktiva städer ( 2014 2016 ) Björn Hellström Projektledare Professor Konstfack & Tyréns AB bjorn.hellstrom@konstfack.se bjorn.hellstrom@tyrens.se

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns

Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Stadsutvecklingsprocessen Christian Lindfors, Tyréns Hur beskriver man stadsutveckling? Inom Sustainable Business Hub har Sustainable Urban development (SUD)-gruppen haft som mission att tydliggöra sydsvensk

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/10 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Kick-off Göteborg 2050, Elyseum, 14/10 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Projektet Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Pia Sundh Projektet Intressenter och finansiärer Göteborg Energi Byggforskningsrådet / Formas

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05

Hållbara Järva! 2010-2014. Lisa Enarsson, projektledare. The Capital of Scandinavia 2014-06-05 Hållbara Järva! 2010-2014 Lisa Enarsson, projektledare The Capital of Scandinavia Akalla Järva Byggdes 1966-1980 60.000 boende 25.400 lägenheter 700 hus + 221 radhus Husby Kista Hjulsta Tensta Rinkeby

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W

Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren. Beräkningsperiod: 2014. Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Greenhouse Gas Protocol Report for IT Mästaren Beräkningsperiod: 2014 Framtagen aug 20, 2015 av Our Impacts för U&W Redovisningsdetaljer Konsolideringsmodell (Consolidation Approach) Verksamhetskontroll

Läs mer

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad

Smart City Göteborg. Hållbar och innovativ stadsutveckling. SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Smart City Göteborg Hållbar och innovativ stadsutveckling SP-dagen, Stockholm, 15 april 2015 Maja Högvik, Stadsledningskontoret, Göteborgs Stad Vad är Smart Cities-initiativet? Städer orsakar 70 % av de

Läs mer

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret

GO:innovation. Göteborg som testarena. för hållbar stadsutveckling INNOVATION. Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret GO:innovation Göteborg som testarena för hållbar stadsutveckling Ann-Louise Hohlfält, Stadsledningskontoret 2015-09- 16 Älvstaden Opportunities in Attractive Areas - öppen för världen - inkluderande, grön

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

ICT-BIM för bättre processer och produkter

ICT-BIM för bättre processer och produkter ICT-BIM för bättre processer och produkter Workshop 2013-01-22 PhD Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad neutral nod och katalysator för sektorsövergripande frågor Samverka och påverka! Främja forskning, innovation

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015

Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Verksamhetsplan 2015-01-19 Samverkansplan för hållbart resande i Norrköpings kommun 2015 Dokumentet är beslutat och antaget den 2014-01-14 av styrgruppen för Hållbart Resande. I gruppen ingår kommunstyrelsens

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande 8.00. Mingel och frukostbuffé 8.15 Välkommen Kort

Läs mer

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter

Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Individuell mätning av el, kallt vatten och varmt vatten i AB Bostadens lägenheter Projektledare Harry Jonsson Individuell mätning är en del av Life+projektet Green Citizens of Europe, Sustainable living

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd

Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Renovering av bostäder i svenska miljonprogrammet Seminarium 8 oktober 2015 Upprustning av miljonprogrammet Exempel från Malmö med omnejd Lena Eriksson Projektledare Miljöförvaltningen, Malmö stad lena.m.eriksson@malmo.se

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Henrik Poulsen, Odense kommun Monica Hjern, Norrköpings kommun Emma Hanson, Linköpings universitet Disposition Henrik Bakgrund, upplägg, avhandlade tema Monica-

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Miljöledning inom staten, Waterfront 29 sep 2014 Tove Malmqvist KTH avd. för Miljöstrategisk analys - FMS tove.malmqvist@abe.kth.se Utvecklingen av miljöcertifiering av byggnader

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER

Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER Il I*, ÖLLO»Al i 'i i ( 111 ÖP HÅLLBARA STÄDER >Mk (i»i»r.jy L s,feot:!iiiyfc &iöd Ull inwesteringaii för åtgärder som främjar hållbar stadsytveclcjiirig FLÅNEPftlNGSFROJEBCT (SFS 2008:1407) STATENS OFFENTLIGA

Läs mer

Anvisningar för ansökan

Anvisningar för ansökan Anvisningar för ansökan Detta dokument är avsett som stöd för dig som avser att lämna in en ansökan till programmet Järn- och stålindustrins energianvändning forskning och utveckling. Genom att lägga ner

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering

Samarbetspartner och koppling till andra ansökningar om certifiering Nedan följer kompletteringar till vår ansökan om statligt stöd till investeringar för åtgärder som främjar hållbar stadsutveckling enligt förordningen (2008:1407). Bakgrund Projektet HCS (Hållbarhetscertifiering

Läs mer

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen

Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB. Verksamhetsår 2013. Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Verksamhetsplan för Energikontoret i Mälardalen AB Verksamhetsår 2013 Energikontoret verkar för en hållbar energiutveckling i Mälardalen Energikontoret i Mälardalen AB Syfte Energikontoret i Mälardalen

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu

Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Robèrt, M. International Journal of Sustainable Transportation Vol. 3, No. 1. (2009) www.cero.nu Travel planning? Varför då? ...därför att energiomställningen redan är här Besparingspotential i 53 CERO-analyser:

Läs mer

Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat 2009

Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat 2009 Konferenser, seminarier och workshops som delegationen har anordnat Regeringen satsar på hållbara städer Lanseringsseminarium för det ekonomiska stödet och presentation av erfarenheter från Bygga-bo-dialogen.

Läs mer

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det?

Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? Systemperspektiv på fordon och drivmedel Hur långt räcker det? (Klimatforum 2013) Jonas Åkerman Avdelningen för miljöstrategisk analys fms /KTH E-post: jonas.akerman@abe.kth.se Utsläpp av växthusgaser

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research

Mikael Hedelind. Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind Mikael Hedelind, ABB Corporate Research Mikael Hedelind, ABB Corporate Research, Västerås EC H2020 och FP7 Lärdommar från första ansökningarna January 28, 2015 Slide 2 Introduktion Disclaimer:

Läs mer

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten

CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01. Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson. Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten CAMP 2050 Nässjö 2015-10-01 Tore Carlsson Anna Wistrand Helena Ahlkvist Johansson Avdelningen för energieffektivisering Energimyndigheten Upplägg Senaste nytt budgetpropositionen Kort återblick på energi-

Läs mer

Analyser av svenskt näringsliv

Analyser av svenskt näringsliv Analyser av svenskt näringsliv Anna Sandström Göran Andersson VINNOVA as@vinnova.se, 08-473 3057 och goran.andersson@vinnova.se, 08-473 3083 http://www.vinnova.se/sv/om-vinnova/vinnova-och-omvarlden/trender-i-sveriges-kunskapsintensiva-naringsliv/

Läs mer

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen

Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Hur gör man en ansökan till Horisont 2020 11 december 2013 Jenny Holgersson, Red Energy Experts AB Clas Tegerstrand, Sustainable Business Mälardalen Steg 1 hitta utlysningen! Dokument som följer med utlysningen

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer