Varuhandelsstatistik

Transkript

1 Jouko Kinnunen, ekonom/statistiker Nationalräkenskaper 2005:01 Tel Varuhandelsstatistik Miljoner euro 180 Utrikeshandel med varor, export och import Export, euro Import, euro Miljoner euro 0 Utrikeshandel med varor, handelsnetto Handelsnetto, euro

2 Varuimporten till Åland ökar År 2004 var importen av varor till Åland från utlandet värd circa 135 miljoner euro medan importen av varor från Finland uppgick till circa 237 miljoner euro. Sammanlagt importerades det alltså varor till Åland till ett värde av 372 miljoner euro. När det gäller varor importerade från utlandet var branschen parti- och detaljhandel den största aktören med importerade varor till ett värde av 37 miljoner euro. Den viktigaste varugruppen var år 2004 olika pappersprodukter, av vilka det importerades varor till ett värde av knappt 38 miljoner euro. Underlagsmaterialet för handeln med Finland (skattegränshandeln) är tyvärr inte tillräckligt detaljerat för att fördelas på bransch och varuslag. Importen från utlandet steg markant, ungefär med en tredjedel från de senaste årens nivå. Även importen från Finland steg drygt tio procent från det föregående årets nivå. Exporten av varor från Åland till utlandet var år 2004 värd circa 49 miljoner euro medan exporten av varor till Finland var värd drygt 74 miljoner euro. Sammanlagt exporterades det alltså varor från Åland till ett värde av circa 124 miljoner euro. Den största aktören inom export av varor till utlandet är branschen tillverkning som år 2004 exporterade varor till ett värde av drygt 39 miljoner euro. Den viktigaste varugruppen var plast- och gummivaror, av vilka det exporterades varor till utlandet till ett värde av circa 15 miljoner euro. Exporten till utlandet ligger idag på ungefär samma nivå som år 2000, under åren 2001 och 2002 sjönk exporten till circa 40 miljoner euro. Exporten till Finland steg under 2004 aningen över 2001-års toppnotering. Handelsnettot i varuhandeln med utlandet gav år 2004 ett underskott på circa 86 miljoner euro. Varuhandeln med Finland gav samtidigt ett handelsnetto på drygt -163 miljoner euro. Sammanlagt gav varuhandeln alltså år 2004 ett handelsnetto på circa -249 miljoner euro. Handelsnettot av varuhandeln sammanlagt ligger idag på den lägsta nivån sedan 2001, m a o var skillnaden mellan export och import av varor störst under Två tredjedelar av underskottet härrör från varuhandeln med övriga Finland. År 2004 ökade underskottet betydligt i handeln från båda riktningar, vilket innebär att Åland hade andra inkomster eller ackumulerad förmögenhet än varuexportintäkter att spendera på varuimport. Detta underskott i varuhandeln vägs upp av ett positivt handelsnetto för handeln med tjänster. Enligt ÅSUB:s estimeringar för år 2000 uppgick totala exporten inklusive tjänster till circa 720 miljoner euro, medan total importen uppgick till 670 miljoner euro, m a o var den totala handelsbalansen positiv (se ÅSUB rapport 2004:5). Tjänstehandeln är dock inte inkluderad i det här meddelandets siffror. 2

3 Beskrivning av statistiken Varuhandelsstatistiken för Åland baserar sig på underlag från tullstyrelsens statistikenhet. Statistiken delas upp i utrikeshandel samt handel över skattegränsen (mellan Åland och Finland). Materialet över utrikeshandel baserar sig på transaktioner som behandlats i Mariehamns tull, summerat per FO-nummer 1 och varukoder. Små transaktioner fångas dock inte av statistiksystemet, t.ex. beställningar av böcker och cdskivor tullas inte in när det görs inom EU och momsvärdet underskrider 10 euro. I Finland upptog statistiken över externhandeln endast uppgifter från sådana tulldeklarationer där värdet översteg 1000 euro (år 2003). För att kunna fördela varuhandeln på olika branscher har grundmaterialet samkörts med företagsregistret. Materialet över skattegränshandeln baserar sig på transaktioner som behandlats vid Korpo samt Gustavs tullstation samt vid posten på Åland (innefattar samtliga skattegränstransaktioner). Det bör påpekas att skattegränshandelns värde är estimerat från momsuppbörden, m a o är uppgifterna inte exakta, utan närmevärden. Branschindelningen i statistiken följer standarden för Finlands näringsgrensindelning (NI-2002) vilken är knuten till den internationella ISIC-standarden och en förklaring till indelningen finns i bilaga 1. I denna rapport behandlas handelsstatistiken fördelad på näringsindelningens huvudgrupper, för att undvika att de redovisade uppgifterna blir alltför detaljerade.varuhandelsstatistiken fördelas även per varuslag enligt CN-koder (se bilaga 2). CN-nomenklaturen är Europeiska gemenskapens kombinerade nomenklatur, vars 8-siffriga varukoder används i exportdeklarationer och statistikdeklarationer för internhandeln. Observera att när det gäller skattegränshandeln (import från Finland) behöver inte ursprungslandet nödvändigtvis vara Finland. Varor som transporteras via Finland (s.k. transitvaror) registreras i statistiken som om de kom från Finland. Beroende på olikheter i grundmaterialet kommer resultaten att redovisas på olika sätt för utrikeshandeln och skattegränshandeln. Utrikeshandeln redovisas dels fördelat på varuslag och dels fördelat på bransch. Skattegränshandeln däremot redovisas enbart i form av totalsummor, då inte underlagsmaterialet är tillräckligt detaljerat för att göra en mer utförlig redovisning Det bör även observeras att samtliga summor uppges i löpande priser (inflationen har inte beaktats), varför den reella förändringen är något lägre än den uppgivna. I tabeller med avrundade tal kan små avvikelser förekomma mellan summan av de avrundade talen och den redovisade slutsumman. Följande symboler används i tabellerna: - = Exakt 0 enheter (st).. = Observationer för få för att uppge. 1 Företags- och organisationsnumret är ett nummer som myndigheterna tilldelar företag och samfund och som ersätter tidigare handelsregister- och stiftelseregisternummer och AS-signum. 3

4 Utrikeshandeln till och från Åland enligt varuslag Tabell 1 visar importen till Åland under åren 2000 till 2004 fördelad enligt varugrupp och värde. År 2004 var importen av varor till Åland värd circa 135 miljoner euro, vilket var en tredjedel mer än under de tidigare åren under det innevarande decenniet. Den mest markanta ökningen skedde inom gruppen massa av ved, papper, varor av papper, vilket steg till knappa 38 miljoner euro från circa 12 miljoner euro året innan. I denna grupp tillhör även tidskrifter och tidningar. De näst största grupperna importerade varor var år 2004 maskiner, apparater och redskap, samt levande djur; animaliska produkter. I tabell 2 visas importen till Åland fördelad enligt varugrupp och vikt för åren 2000 till År 2004 importerades circa 78 miljoner kilo varor till Åland från utlandet. Totalvikten på importen har kontinuerligt minskat sedan toppen år Intressant är att vikten var den lägsta sedan år 2000, trots att värdet detta år var det högsta under Viktmässigt är det varugruppen mineraliska produkter som är störst; år 2004 var denna grupp drygt fyra gånger så stor som den näst största varugruppen. Tabell 3 visar exporten av varor från Åland till utlandet enligt varugrupp och värde. År 2004 exporterades varor från Åland till utlandet till ett värde av circa 49 miljoner euro. Exporten växte 2,7 procent under år De viktigaste varugrupperna enligt exporterat värde är plast- och gummivaror samt trä och varor av trä och kork. Det bör påpekas att den kraftigt ökade pappersvaruimporten torde motsvaras av en lika omfattande export vidare till slutliga konsumenter, men i och med att en del av exporten sker i form av distribution till enskilda abonnenter, förblir de enskilda försändelsernas värde så lågt att de inte fångas upp i denna statistik. I tabell 4 visas exporten av varor från Åland fördelad enligt varugrupp och vikt för åren 2000 till År 2004 exporterades circa 132 miljoner kilo varor från Åland till utlandet. Totalvikten sjönk med knappa nio procent från år Tabell 5 och tabell 6 visar handelsnettot, dvs. skillnaden mellan exporten och importen inom varuhandeln. År 2004 var varuhandelsnettots värde circa 86 miljoner euro. Ekonomiskt sett är det bättre med en positiv siffra, dvs. när den totala exporten inklusive tjänstehandeln är större än importen. Däremot saknar handelsnettots värde i varuhandeln någon större ekonomisk-politisk betydelse. Enligt ÅSUB:s estimeringar för år 2000 uppgick den totala exporten inklusive tjänster till circa 720 miljoner euro, medan total importen uppgick till 670 miljoner euro, m a o var den totala handelsbalansen positiv (se ÅSUB rapport 2004:5). Årliga estimeringar för Ålands handel med omvärlden inklusive tjänster saknas dock för närvarande. 4

5 Tabell 1: Utrikesimport enligt varuslag och värde, euro Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt Tabell 2: Utrikesimport enligt varuslag och vikt, kg Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt

6 Tabell 3: Utrikesexport enligt varuslag och värde, euro Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt Tabell 4: Utrikesexport enligt varuslag och vikt, kg Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt

7 Tabell 5: Handelsnetto, utrikeshandel enligt varuslag och värde, euro Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt Tabell 6: Handelsnetto, utrikeshandel enligt varuslag och vikt, kg Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt

8 Utrikeshandeln till och från Åland enligt bransch Tabell 7 visar importen av varor till Åland mellan åren 2000 och 2004 enligt värde och bransch. För en del transaktioner har de åländska företagens handelspartners skött administrationen gentemot tullen. Dessa transaktioner har samlats under grupp utomåländska företag, som stod för en fjärdedel av importen. Dessa transaktioner kan tyvärr inte placeras under den rätta branschkoden. Dessutom kan det hända att en del transaktioner blivit registrerade under privatpersoner om företagen inte angett sitt FOnummer i tulldeklarationen. De branscher som stod för de högsta värdena av importerade varor var tillverkning samt parti- och detaljhandel. Tillsammans stod dessa två branscher för circa. 46 procent av varuimporten till Åland från utlandet år I tabell 8 visas importen av varor till Åland från utlandet enligt vikt och bransch. På samma sätt som enligt värde så är det branscherna tillverkning samt parti- och detaljhandel som importerade den största mängden (vikt) varor. Dessa två branscher stod år 2004 tillsammans för 69 procent av den sammanlagda vikten av varor som importerats. Tabell 9 visar exporten av varor från Åland till utlandet enligt värde och bransch. Den överlägset viktigaste branschen för åländsk varuexport är tillverkning. År 2004 stod tillverkningsindustrin för 80 procent av det sammanlagda exportvärdet för Åland. Samtidigt står denna bransch viktmässigt för 84 procent den åländska varuexporten till utlandet (se tabell 10). Om man ser till den totala exporten av varor och tjänster från Åland så skulle även transportsektorn vara av betydande storlek när det gäller värdet på exporten. I transportsektorn ingår både sjö- och landtransport. Enligt estimeringar gällande år 2000, stod transporttjänsterna för något under 40 procent av den totala exporten (se ÅSUB Rapport 2004:5). Tabell 11 och 12 visar varuhandelsnettot (skillnaden mellan export och import) fördelad enligt bransch. Den bransch som visar det största överskottet i varuhandelsbalansen år 2004 är Tillverkning, där överskottet var knappa 15 miljoner euro. Den bransch som visar det största underskottet är Parti- och detaljhandel, där underskottet år 2004 var circa 36 miljoner euro. 8

9 Tabell 7: Utrikesimport enligt bransch och värde, euro A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O-Q Övriga tjänster Privatpersoner Utomåländska företag Okänd verksamhet Totalt Tabell 8: Utrikesimport enligt bransch och vikt, kg A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O-Q Övriga tjänster Privatpersoner Utomåländska företag Okänd verksamhet Totalt

10 Tabell 9: Utrikesexport enligt bransch och värde, euro A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O-Q Övriga tjänster Privatpersoner Utomåländska företag Okänd verksamhet Totalt Tabell 10: Utrikesexport enligt bransch och vikt, kg A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O-Q Övriga tjänster Privatpersoner Utomåländska företag Okänd verksamhet Totalt

11 Tabell 11: Handelsnetto, utrikeshandel enligt bransch och värde, euro A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O-Q Övriga tjänster Privatpersoner Utomåländska företag Okänd verksamhet Totalt Tabell 12: Handelsnetto, utrikeshandel enligt bransch och vikt, kg A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O-Q Övriga tjänster Privatpersoner Utomåländska företag Okänd verksamhet Totalt

12 Skattegränshandel mellan Åland och Finland Handeln med det finska fastlandet (skattegränshandeln) har lite större betydelse än handeln med utlandet, både importen och exporten från/till fastlandet är större än importen/exporten från/till utlandet. Underlagsmaterialet för skattegränshandeln är tyvärr begränsat och möjliggör inte en fördelning på varuslag eller bransch. Uppgifterna finns endast för åren Till skillnad från Varuhandelsstatistik (ÅSUB Statistik 2004:3) innefattar siffrorna även den åländska postens kontantkunder. Tabell 13 visar att importen från Finland har stigit något sen år 2001, då värdet på de importerade varorna var circa 219 miljoner euro medan det år 2004 var circa 237 miljoner. Exporten till Finland sjönk mellan år 2001 och år Åren steg exporten igen och värdet på de exporterade varorna var år 2004 circa 74 miljoner euro. Varuhandelsnettot hade år 2004 sjunkit jämfört med de tidigare åren. Tabell 13: Skattegränshandel, import och export enligt värde, euro Import, Korpo tullstation Import, Gustavs tullstation Import, Mariehamn Import, totalt Export, Korpo tullstation Export, Gustavs tullstation Export, Mariehamn Export, totalt Handelsnetto

13 Varuhandeln sammanlagt till och från Åland Tabell 14 visar en sammanslagning av varuhandeln med utlandet och varuhandeln med det finska fastlandet. I och med att underlagsmaterialet för skattegränshandeln enbart finns i form av totalsiffror, kommer följande tabell att innehålla enbart totalsiffror även för utrikeshandeln. År 2004 importerades varor till ett värde av circa 135 miljoner euro från utlandet och circa 237 miljoner euro från Finland. Den finländska marknaden stod således för 64 procent av försäljningen av varor till Åland. Förhållandet har varit ungefär det samma de senaste tre åren. Importen från utlandet har dock ökat något de senaste åren. Exporten av varor från Åland går även den främst till den finländska marknaden. År 2004 exporterades varor från Åland till Finland till ett värde av drygt 74 miljoner euro, medan det till utlandet exporterades varor till ett värde av 49 miljoner euro. Förhållandet här är att circa 60 procent av varuförsäljningen sker till Finland, vilket har varit ungefär det samma de senaste åren. Det sammanlagda varuhandelsnettot var år 2004 circa -249 miljoner euro, det högsta underskottet under Två tredjedelar av underskottet härrör från varuhandeln med övriga Finland. År 2004 ökade underskottet betydligt från båda riktningar, vilket innebär att Åland hade andra inkomster än varuexportintäkter eller ackumulerad förmögenhet att spendera på varuimport. Den främsta inkomstkällan torde vara Ålands tjänsteexport. Tabell 14: Import och Export enligt värde, euro Import, utrikes Import, skattegräns Import Export, utrikes Export, skattegräns Export Handelsnetto, utrikes Handelsnetto, skattegräns Handelsnetto

14 Bilaga 1: Branscher i undersökningen (ISIC-standard) Huvudgrupp Förklaring Ni-kod A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O, P, Q Övriga tjänster Privatperson Utomåländska företag Okänd verksamhet Bilaga 2: Varuslag (CN-koder) CN2-kod Förklaring 1-5 Levande djur; animaliska produkter 6-15 Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc. 71 Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc. 93 Vapen och ammunition Diverse varor 97 Konstverk och antikviteter 14