Statistik 2004:3. Varuhandelsstatistik

Transkript

1 Statistik 2004:3 Varuhandelsstatistik

2 Varuhandelsstatistik Varuhandelsstatistik omfattar statistik över import och export av varor till och från Åland. Denna statistik består dels av utrikeshandel och dels av skattegränshandel (dvs. handel mellan Åland och Finland). I denna publikation finns uppgifter om import och export enligt branscher och enligt varuslag. Handeln redovisas dels enligt dess värde (euro) och enligt dess vikt (kg). Dessutom görs vissa jämförelser med tidigare år För upplysningar: Jonas Karlsson Tel Pris 13,00 ISSN

3 Förord Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har som ett led i utvecklingen av den ekonomiska statistiken tagit fram varuhandelsstatistik för Åland. Den här formen av handelsstatistik för Åland har tidigare inte publicerats. Detta har inte heller varit möjligt av datatekniska skäl då finlandshandeln såsom ordinär inrikeshandel tidigare inte registrerats. Införandet av en skattegräns kring Åland hade dock fått som bieffekt att i princip all kommersiell varuhandel med Finland numera registreras av tullmyndigheterna, något som i sin tur möjliggjort en helt ny typ av statistik över Ålands externa handel. Undersökningen strävar efter att ge en övergripande bild av varuhandeln till och från Åland mellan åren 1999 och 2003 (för skattegränshandeln mellan åren 2001 och 2003). Det bör poängteras att denna statistik enbart omfattar varuhandel, och inte tjänster. Det här betyder att materialet inte ger en heltäckande bild av Ålands handelsbalans med omvärlden. Eftersom Ålands viktigaste exportnäringar i första hand återfinns inom tjänstesektorn (t.ex. transport, sjöfart) är det alltså föga överraskande att den i materialet redovisade (varu-) handelsbalansen är negativ. Undersökningen skall ses som en form av pilotprojekt. Målsättningen är alltså att efterhand utveckla den åländska handelsstatistiken både kvalitets- och innehållsmässigt. ÅSUB tar därför gärna emot synpunkter och förslag gällande rapporten. Ytterligare information kan fås av statistiker Jonas Karlsson (tel ) som har tagit fram underlagsmaterialet och som också ansvarat för sammanställningen av rapporten eller av ekonom/statistiker Jouko Kinnunen, som haft det övergripande ansvaret för projektet. Mariehamn i april 2004 Bjarne Lindström Direktör

4

5 Innehåll 1. Sammanfattning Beskrivning av statistiken Förkortningar, symboler och beteckningar Resultat Utrikeshandeln till och från Åland enligt varuslag Utrikeshandeln till och från Åland enligt bransch Skattegränshandel mellan Åland och Finland Varuhandeln sammanlagt till och från Åland Tabeller Tabell 1: Utrikesimport enligt varuslag och värde, euro... 7 Tabell 2: Utrikesimport enligt varuslag och vikt, kg... 7 Tabell 3: Utrikesexport enligt varuslag och värde, euro... 8 Tabell 4: Utrikesexport enligt varuslag och vikt, kg... 8 Tabell 5: Handelsnetto, utrikeshandel enligt varuslag och värde, euro... 9 Tabell 6: Handelsnetto, utrikeshandel enligt varuslag och vikt, kg... 9 Tabell 7: Utrikesimport enligt bransch och värde, euro Tabell 8: Utrikesimport enligt bransch och vikt, kg Tabell 9: Utrikesexport enligt bransch och värde, euro Tabell 10: Utrikesexport enligt bransch och vikt, kg Tabell 11: Handelsnetto, utrikeshandel enligt bransch och värde, euro Tabell 12: Handelsnetto, utrikeshandel enligt bransch och vikt, kg Tabell 13: Skattegränshandel, import och export enligt värde, euro Tabell 14: Import och Export enligt värde, euro... 16

6

7 1. Sammanfattning Varuhandelsstatistik för Åland har i denna rapport sammanställts för första gången. Statistiken baserar sig på underlagsmaterial från tullen för åren 1999 till Statistiken fördelas dels på varuhandel med utlandet och dels på varuhandel med Finland (skattegränshandel). Underlagsmaterialet för utrikeshandeln baserar sig på de förtullningar som skett vid Mariehamns distriktstullkammare. Statistiken omfattar värde och vikt fördelat på bransch och varuslag. Underlagsmaterialet för skattegränshandeln baserar sig på de förtullningar som skett vid Korpo och Gustavs tullstationer, statistiken omfattar endast totalvärde. År 2003 var importen av varor till Åland från utlandet värd ca 103 miljoner euro medan importen av varor från Finland var värd ca 208 miljoner euro. Sammanlagt importerades det alltså varor till Åland till ett värde av ca 311 miljoner euro. När det gäller varor importerade från utlandet var branschen parti- och detaljhandel den största aktören med importerade varor till ett värde av ca 36 miljoner euro. Den viktigaste varugruppen var år 2003 maskiner, apparater, transportutrustning etc. av vilka det importerades varor till ett värde av drygt 19 miljoner euro. Underlagsmaterialet för handeln med Finland (skattegränshandeln) är tyvärr inte tillräckligt detaljerat för att fördelas på bransch och varuslag. Importen från utlandet har varit på ungefär samma nivå sedan år 2000, år 1999 var importen betydligt högre beroende på två affärer inom transportsektorn. Importen från Finland har haft ungefär samma nivå de tre åren statistiken omfattar ( ). Exporten av varor från Åland till utlandet var år 2003 värd ca 48 miljoner euro medan exporten av varor till Finland var värd drygt 70 miljoner euro. Sammanlagt exporterades det alltså varor från Åland till ett värde av ca 118 miljoner euro. Den största aktören inom export av varor till utlandet är branschen tillverkning som år 2003 exporterade varor till ett värde av drygt 38 miljoner euro. Den viktigaste varugruppen var plast- och gummivaror, av vilka det exporterades varor till utlandet till ett värde av ca 15 miljoner euro. Exporten till utlandet ligger idag på ungefär samma nivå som år 1999, under åren 2001 och 2002 sjönk exporten till ca 40 miljoner euro. Exporten till Finland håller idag ungefär samma nivå som år 2001, efter en nedgång år Handelsnettot i varuhandeln med utlandet gav år 2003 ett underskott på ca -55 miljoner euro. Varuhandeln med Finland gav samtidigt ett handelsnetto på drygt -138 miljoner euro. Sammanlagt gav varuhandeln alltså år 2003 ett handelsnetto på ca -193 miljoner euro. Detta underskott i varuhandeln torde vägas upp av ett positivt handelsnetto vad gäller handeln med tjänster till/från utlandet och Finland. Handelsnettot av varuhandeln sammanlagt ligger idag på ungefär samma nivå som år 2001, efter ett större underskott år

8 2. Beskrivning av statistiken Handeln till och från Åland är av betydande omfattning varför det är av intresse för allmänheten att se hur den utvecklas på sikt. Materialet torde vara heltäckande för varuhandeln till och från Åland, tyvärr finns det inte någon statistik på hur stor handeln med tjänster är. Små transaktioner fångas dock inte av statistiksystemet, t.ex. beställningar av böcker och cd-skivor tullas inte in när det görs inom EU och momsvärdet underskrider 10 euro. I Finland upptog statistiken över externhandeln endast uppgifter från sådana tulldeklarationer där värdet översteg 500 euro (år 2002). Varuhandelsstatistiken för Åland baserar sig på underlag från tullstyrelsens statistikenhet. Statistiken delas upp i utrikeshandel samt handel över skattegränsen (mellan Åland och Finland). Materialet över utrikeshandel baserar sig på transaktioner som behandlats i Mariehamns distrikttullkammare, summerat per fo-nummer 1 och varukoder. För att kunna fördela varuhandeln på olika branscher har grundmaterialet samkörts med företagsregistret. Materialet över skattegränshandeln baserar sig på transaktioner som behandlats vid Korpo samt Gustavs tullstation (innefattar samtliga skattegränstransaktioner). Branschindelningen i statistiken följer standarden för Finlands näringsgrensindelning (NI-2002) vilken är knuten till den internationella ISIC-standarden och en förklaring till indelningen finns i bilaga 1. I denna rapport behandlas handelsstatistiken fördelad på näringsindelningens huvudgrupper, för att undvika att de redovisade uppgifterna blir alltför detaljerade. Varuhandelsstatistiken fördelas även per varuslag enligt CN-koder (se bilaga 2). CNnomenklaturen är Europeiska gemenskapens kombinerade nomenklatur, vars 8-siffriga varukoder används i exportdeklarationer och statistikdeklarationer för internhandeln. Observera att när det gäller skattegränshandeln (import från Finland) behöver inte ursprungslandet nödvändigtvis vara Finland. Varor som transporteras via Finland (s.k. transitvaror) registreras i statistiken som om de kom från Finland. Det bör även observeras att samtliga summor uppges i löpande priser (inflationen har inte beaktats), varför den reella förändringen är något lägre än den uppgivna. 1 Företags- och organisationsnumret är ett nummer som myndigheterna tilldelar företag och samfund och som ersätter tidigare handelsregister- och stiftelseregisternummer och AS-signum. 4

9 2.1 Förkortningar, symboler och beteckningar I tabeller med avrundade tal kan små avvikelser förekomma mellan summan av de avrundade talen och den redovisade slutsumman. - = Exakt 0 enheter (st).. = Observationer för få för att uppge. 5

10 3. Resultat Beroende på olikheter i grundmaterialet kommer resultaten att redovisas på olika sätt för utrikeshandeln och skattegränshandeln. Utrikeshandeln redovisas dels fördelat på varuslag och dels fördelat på bransch. Skattegränshandeln däremot redovisas enbart i form av totalsummor, då inte underlagsmaterialet är tillräckligt detaljerat för att göra en mer utförlig redovisning. 3.1 Utrikeshandeln till och från Åland enligt varuslag Tabell 1 visar importen till Åland under åren 1999 till 2003 fördelad enligt varugrupp och värde. År 2003 var importen av varor till Åland värd ca 103 miljoner euro, importen har legat på ungefär samma nivå sedan år År 1999 var importen mycket högre, ca 147 miljoner euro, detta beror dock på två större affärer inom transportsektorn. Detta syns tydligt på varugruppen Fordon, fartyg, transportutrustning etc. som är drygt 50 miljoner euro större än normalt. De tre största grupperna av importerade varor var år 2003 maskiner, apparater och redskap, massa av ved, papper, varor av papper samt mineraliska produkter. I tabell 2 visas importen till Åland fördelad enligt varugrupp och vikt för åren 1999 till År 2003 importerades ca 92 miljoner kilo varor till Åland från utlandet, nivån har minskat något sedan toppen år Intressant är att vikten inte var speciellt mycket högre år 1999, trots att värdet detta år var betydligt högre. Intressant är även att viktmässigt är det varugruppen mineraliska produkter som är störst, år 2003 var denna grupp nästan fem gånger så stor som den näst största varugruppen. Tabell 3 visar exporten av varor från Åland till utlandet enligt varugrupp och värde. År 2003 exporterades varor från Åland till utlandet till ett värde av ca 48 miljoner euro. Värdet är nu på ungefär samma nivå som år , efter en nedgång under åren De viktigaste varugrupperna enligt exporterat värde är plast- och gummivaror samt trä och varor av trä och kork. I tabell 4 visas exporten av varor från Åland fördelad enligt varugrupp och vikt för åren 1999 till År 2003 exporterades ca 144 miljoner kilo varor från Åland till utlandet, nivån har varit ungefär den samma de senaste fem åren. Tabell 5 och tabell 6 visar handelsnettot, dvs. skillnaden mellan exporten och importen. Ekonomiskt sett är det bättre med en positiv siffra, dvs. när exporten är större än importen. År 2003 var handelsnettots värde ca 55 miljoner euro, det måste dock poängteras att detta enbart innefattar varuhandeln. I handeln med tjänster till och från Åland ingår tex. sjöfarten, och här torde Åland ha ett överskott i handelsnettot. Aktuella, exakta siffror på detta saknas dock. 6

11 Tabell 1: Utrikesimport enligt varuslag och värde, euro Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt Tabell 2: Utrikesimport enligt varuslag och vikt, kg Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt

12 Tabell 3: Utrikesexport enligt varuslag och värde, euro Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt Tabell 4: Utrikesexport enligt varuslag och vikt, kg Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt

13 Tabell 5: Handelsnetto, utrikeshandel enligt varuslag och värde, euro Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt Tabell 6: Handelsnetto, utrikeshandel enligt varuslag och vikt, kg Levande djur; animaliska produkter Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc Vapen och ammunition Diverse varor Konstverk och antikviteter Totalt

14 3.2 Utrikeshandeln till och från Åland enligt bransch Tabell 7 visar importen av varor till Åland mellan åren 1999 och 2003 enligt värde och bransch. De branscher som stod för de högsta värdena av importerade varor var tillverkning samt parti- och detaljhandel. Tillsammans stod dessa två branscher för över 63 procent av varuimporten till Åland från utlandet år I tabell 8 visas importen av varor till Åland från utlandet enligt vikt och bransch. På samma sätt som enligt värde så är det branscherna tillverkning samt parti- och detaljhandel som importerar den största mängden (vikt) varor. Dessa två branscher stod år 2003 tillsammans för mer än 81 procent av den sammanlagda vikten av varor som importeras. Tabell 9 visar exporten av varor från Åland till utlandet enligt värde och bransch. Den överlägset viktigaste branschen för åländsk varuexport är tillverkning. År 2003 stod tillverkningsindustrin för mer än 80 procent av det sammanlagda exportvärdet för Åland. Samtidigt står denna bransch viktmässigt för en mycket stor del av den åländska varuexporten till utlandet. Tabell 10 visar att år 2003 stod tillverkningsindustrin för mer än 90 procent av den sammanlagda exporterade vikten. Om man ser till den totala exporten av varor och tjänster från Åland så skulle även transportsektorn vara av betydande storlek när det gäller värdet på exporten. I transportsektorn ingår både sjö- och landtransport. Tabell 11 och 12 visar handelsnettot (skillnaden mellan export och import) fördelad enligt bransch. Den bransch som visar det största överskottet i handelsbalansen år 2003 är Tillverkning, där överskottet var drygt 9 miljoner euro. Den bransch som visar det största underskottet är Parti- och detaljhandel, där underskottet år 2003 var drygt -33 miljoner euro. Diagram 1 på sidan 14 visar en tidsserie med de sammanlagda värdena av importen och exporten till/från Åland mellan åren 1998 och Diagrammet visar att importen har sjunkit sedan , och stabiliserat sig på en nivå av ca 100 miljoner euro. Exporten har varit relativt stabil de senaste fem åren, och ligger på en nivå av ca 50 miljoner euro. Diagram 2 visar en tidsserie med värdet av handelsnettot mellan åren 1998 och Diagrammet visar en positiv trend, underskottet i handelsbalansen har minskat de senaste fem åren (med undantag för en svag uppgång år 2002). Det bör igen poängteras att dessa tidsserier inte omfattar importen och exporten av tjänster. 10

15 Tabell 7: Utrikesimport enligt bransch och värde, euro A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O Andra samhälleliga tjänster P Förvärvsarbete i hushåll Q Internationella organisationer Privatperson Finländska företag Okänd verksamhet Totalt Tabell 8: Utrikesimport enligt bransch och vikt, kg A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O Andra samhälleliga tjänster P Förvärvsarbete i hushåll Q Internationella organisationer Privatperson Finländska företag Okänd verksamhet Totalt

16 Tabell 9: Utrikesexport enligt bransch och värde, euro A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O Andra samhälleliga tjänster P Förvärvsarbete i hushåll Q Internationella organisationer Privatperson Finländska företag Okänd verksamhet Totalt Tabell 10: Utrikesexport enligt bransch och vikt, kg A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O Andra samhälleliga tjänster P Förvärvsarbete i hushåll Q Internationella organisationer Privatperson Finländska företag Okänd verksamhet Totalt

17 Tabell 11: Handelsnetto, utrikeshandel enligt bransch och värde, euro A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O Andra samhälleliga tjänster P Förvärvsarbete i hushåll Q Internationella organisationer Privatperson Finländska företag Okänd verksamhet Totalt Tabell 12: Handelsnetto, utrikeshandel enligt bransch och vikt, kg A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O Andra samhälleliga tjänster P Förvärvsarbete i hushåll Q Internationella organisationer Privatperson Finländska företag Okänd verksamhet Totalt

18 Miljoner euro 180 Diagram 1: Utrikeshandel med varor, export och import Export, euro Import, euro Miljoner euro 0 Diagram 2: Utrikeshandel med varor, handelsnetto Handelsnetto, euro

19 3.3 Skattegränshandel mellan Åland och Finland Handeln med det finska fastlandet (skattegränshandeln) har lite större betydelse än handeln med utlandet, både importen och exporten från/till fastlandet är större än importen/exporten från/till utlandet. Underlagsmaterialet för skattegränshandeln är tyvärr begränsat och möjliggör inte en fördelning på varuslag eller bransch. Uppgifterna finns endast för åren Tabell 13 visar att importen från Finland har sjunkit något sen år 2001, då värdet på de importerade varorna var ca 216 miljoner euro medan det år 2003 var ca 208 miljoner. En svag ökning syns dock jämfört med år Exporten till Finland sjönk mellan år 2001 och år År 2003 steg exporten igen och värdet på de exporterade varorna var ca 70 miljoner euro. Handelsnettot hade år 2003 sjunkit jämfört med år År 2002 var dock skillnaden mellan exporten och importen större. Tabell 13: Skattegränshandel, import och export enligt värde, euro Import, Korpo tullstation Import, Gustavs tullstation Import, totalt Export, Korpo tullstation Export, Gustavs tullstation Export, totalt Handelsnetto

20 3.4 Varuhandeln sammanlagt till och från Åland Tabell 14 visar en sammanslagning av varuhandeln med utlandet och varuhandeln med det finska fastlandet. I och med att underlagsmaterialet för skattegränshandeln enbart finns i form av totalsiffror, kommer följande tabell att innehålla enbart totalsiffror även för utrikeshandeln. År 2003 importerades varor till ett värde av ca 103 miljoner euro från utlandet och ca 208 miljoner euro från Finland. Den finländska marknaden står således för mer än 67 procent av försäljningen av varor till Åland. Förhållandet har varit ungefär det samma de senaste tre åren. Importen från utlandet har dock ökat något de senaste tre åren. Exporten av varor från Åland går även den främst till den finländska marknaden. År 2003 exporterades varor från Åland till Finland till ett värde av drygt 70 miljoner euro, medan det till utlandet exporterades varor till ett värde av ca 48 miljoner euro. Förhållandet här är att ca 59 procent av varuförsäljningen sker till Finland, förhållandet har varit ungefär det samma de senaste tre åren även om exporten till utlandet ökat något år Det sammanlagda handelsnettot var år 2003 ca -193 miljoner euro, underskottet var lägre än åren Det är främst varuhandeln med det finländska fastlandet som ökar på underskottet, men även varuhandeln med utlandet bidrar med ett betydande underskott. Tabell 14: Import och Export enligt värde, euro Import, utrikes Import, skattegräns Import Export, utrikes Export, skattegräns Export Handelsnetto, utrikes Handelsnetto, skattegräns Handelsnetto

21 Bilagor

22 Bilaga 1: Branscher i undersökningen (ISIC-standard) Huvudgrupp Förklaring Ni-kod A Jordbruk, jakt, skogsbruk B Fiske C Gruvdrift etc D Tillverkning E El-, gas-, värme- och vatten F Byggverksamhet G Parti- och detaljhandel H Hotell och restaurang I Transport och kommunikation J Finansiell verksamhet K Fastighetsverksamhet etc L Offentlig förvaltning etc M Utbildning N Hälso- och sjukvård O Andra samhälleliga tjänster P Förvärvsarbete i hushåll Q Internationella organisationer Privatperson Finländska företag Okänd verksamhet

23 Bilaga 2: Varuslag (CN-koder) CN2-kod Förklaring 1-5 Levande djur; animaliska produkter 6-15 Vegetabiliska produkter Beredda livsmedel, drycker, sprit, tobak Mineraliska produkter Produkter av kemiska industrier etc Plast- och gummivaror Lädervaror Trä och varor av trä och kork Massa av ved, papper, varor av papper Textilvaror Skor, käppar, piskor, hattar Varor av sten, gips, cement etc. 71 Smycken och ädelsten Oädla metaller och varor av dessa Maskiner, apparater, redskap Fordon, fartyg, transportutrustning etc Optiska instrument etc. 93 Vapen och ammunition Diverse varor 97 Konstverk och antikviteter

24

25 De senaste statistikrapporterna från ÅSUB 2003:1 Befolkningen :2 Bokslutsstatistik för företag :3 Valdeltagandet :4 Inkvarteringsstatistik :5 Hyresstatistik :6 Kommunernas och kommunalförbundens ekonomi och verksamhet :7 Löner för offentligt anställda på Åland 2003:8 Löner inom den privata sektorn :9 Befolkningen :10 Lagtings- och kommunalvalet :1 Valdeltagandet :2 Bokslutsstatistik för företag