Dokument-id/Version Miljörapport Sekretessmärkning Öppen Sida 1 av 65. Miljörapport SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokument-id/Version Miljörapport 2012 288288 Sekretessmärkning Öppen Sida 1 av 65. Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund"

Transkript

1 Öppen 1 av 65 Miljörapport 2012 SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund 1

2 Öppen 2 av 65 2

3 Öppen 3 av 65 SAMMANFATTNING VERKSAMHETSBESKRIVNING ALLMÄNNA UPPGIFTER FÖR SSAB EMEA AB - OXELÖSUND ALLMÄNNA UPPGIFTER FÖR SSAB MEROX AB FRÅN JÄRNMALM TILL PLÅT EN ÖVERSIKT BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VID SSAB MEROX AB PRÖVNINGSÄRENDEN PRÖVOTIDSUTREDNINGAR ANMÄLNINGSÄRENDEN ENLIGT MILJÖBALKEN ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD PRODUKTIONSTILLSTÅND OCH TILLSTÅND FÖR DEPONI HANDELSSYSTEM FÖR UTSLÄPPSRÄTTER (CO 2 ) UNDER HANDELSPERIODEN PRODUKTIONSVOLYMER RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN REDOVISNING AV NFS (2002:26) OM UTSLÄPP TILL LUFT FRÅN FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR REDOVISNING AV NFS (2001:11) OM BEGRÄNSNING AV UTSLÄPP AV FLYKTIGA ORGANISKA FÖRENINGAR FÖRORSAKADE AV ANVÄNDNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL I VISSA VERKSAMHETER OCH ANLÄGGNINGAR UTSLÄPP TILL VATTEN - UPPFYLLANDE AV VILLKOR MED KOMMENTARER TILL ÖVERSKRIDNA RIKTVÄRDEN Villkor 13c för zink i vatten från Stålverkets Vakuumanläggning Villkor P3 för zink och cyanid i vatten från masugnar Villkor V9 för olja i cirkulationsvatten från valsverket AVLOPP OCH INTAG FÖR VATTEN SAMT UTSLÄPPSTABELL ANALYSER PÅ LAKVATTEN OCH GRUNDVATTEN FRÅN DEPONIER UTSLÄPP TILL LUFT - UPPFYLLANDE AV VILLKOR MED KOMMENTARER TILL ÖVERSKRIDNA RIKTVÄRDEN Villkor P8 svaveldioxid från Svavelsyraverket Villkor P9 Svavelhalt i renad koksgas Villkor P5 Stålverket Stoft i renad LD-gas Villkor P10 Totala utsläpp till luft av PAH Villkor 12 Temperatur från avlopp Villkor 25 - Buller STOFT KVÄVEOXIDER KOLDIOXID SVAVELDIOXID DIAGRAM ÖVER UTSLÄPP AV STOFT, SVAVELDIOXID OCH KVÄVEOXIDER ÖVER TID PAH OCH DIOXINER UTSLÄPP AV METALLER OCH ÖVRIGT TILL LUFT OCH VATTEN MARKFÖRORENINGAR OCH GRUNDVATTEN RESURSANVÄNDNING KÖLDMEDIA ENERGI OMGIVNINGSUNDERSÖKNINGAR/RECIPIENTKONTROLLER Bottenfaunaundersökningar Omgivningsundersökning för mätning av stoft Mätning av små partiklar i luft (PM10) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen och flyktiga kolväten Externt buller

4 Öppen 4 av 65 6 ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN PROJEKT MOT DIFFUS DAMNING FÖRBÄTTRAD METOD FÖR RENING AV VATTEN FRÅN MASUGNAR DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA MILJÖSTÖRNINGAR I VERKSAMHETEN Driftstörningar och miljöstörningar i produktionsanläggningar Driftstörningar och miljöstörningar i reningsanläggningar Driftstörningar och miljöstörningar inom övrig verksamhet AVFALLSHANTERING Omhändertagande av avfall Statistik över avfall och farligt avfall MILJÖLEDNINGSSYSTEM RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR VATTEN RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR LUFT BULLERBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER KEMIKALIER BILAGOR BILAGA 1 UPPFYLLANDE AV VILLKOR MED KOMMENTARER BILAGA 2: UTDRAG UR MILJÖDOM MÅL NR M

5 Öppen 5 av 65 Sammanfattning Konjunkturen har varit avmattad under hela Återhållsamhet har därför präglat verksamheten under året. Både Masugn 2 och Masugn 4 var i drift en period under våren. Efter sommarstoppet startade enbart Masugn 4 upp och Masugn 2 har varit stillastående under hösten. Detta på grund av den rådande lågkonjunkturen. Under året har PIL-projektet fortsatt (Partiklar i luft) där Oxelösunds kommun, Oxelösunds hamn och SSAB samverkar för att minska den diffusa damningen i kommunen. Projektet har bland annat resulterat i att bevattning och sopning intensifierats och ett dammreducerande miljövänligt medel har spridits för att minska diffust damm. Detta med gott resultat. Tolv prövotidsutredningar har lämnats in till mark- och miljödomstolen under december. I några av dessa utredningar föreslår bolaget villkor och i andra föreslås fortsatt prövotid. Bolaget har även lämnat in en prövotidsutredning gällande villkor för vatten från koksverkets biologiska rening under juni månad. Miljöförbättrande åtgärder för vatten har gjorts vid koksverket, masugnarna och stålverket. Ett omfattande renoveringsarbete vid Stålhamnens kaj har pågått under hela Under arbetets gång, med flera dykarlag som arbetat under kajen, har samtidigt en regelbunden miljöövervakning med provtagning i vattnet genomförts. Resultaten av dessa har sedan redovisats till tillsynsmyndigheten. En större mängd förorenade muddermassor har skickats till extern destruktion. Arbetet med renoveringen fortsätter även under år Under året har fem tillsynsmöten hållits med Länsstyrelsen. Oxelösunds kommun har också varit representerad med en deltagare. Antalet anställda den 31 dec 2012, SSAB EMEA AB i Oxelösund var 2283 stycken. 5

6 Öppen 6 av 65 1 Verksamhetsbeskrivning SSABs industriområde ligger öster om Oxelösunds kommuns centrala delar och området omfattar cirka 400 hektar. I söder gränsar området mot Gamla Oxelösund och Oxelösunds hamn, i öster mot Östersjön och i norr mot Brannäshalvön. SSAB Oxelösund Vy över industriområdet. SSAB EMEA AB i Oxelösund producerar både färdig plåt och halvfabrikat i form av stålämnen. Stålämnestillverkningen är betydligt större än den mängd som valsas i det egna valsverket. Övriga stålämnen går i huvudsak till SSAB EMEA AB i Borlänge för vidare valsning till tunnplåt. En mindre del av ämnena säljs även till externa kunder. Plåten som valsas i Oxelösund används både till enklare stålkonstruktioner och till mycket avancerade tillämpningar där hög hållfasthet, svetsbarhet och slitstyrka behövs. Slitstålet Hardox och det extra höghållfasta konstruktionsstålet Weldox utgör företagets kärnaffär. Verktygsstålet Toolox och skyddsplåten Armox är plåtar som också tillverkas och valsas i Oxelösund. 6

7 Öppen 7 av Allmänna uppgifter för SSAB EMEA AB - Oxelösund Verksamhetsutövare/företag/plats Namn: Platsnummer: Postadress: Telefonnummer: Organisationsnummer: Anläggningens mittpunkt RT90: Kontaktperson: E-post: Ort där anläggningen finns: Fastighetsbeteckningar: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: SSAB EMEA AB OXELÖSUND X= Y= Miljöchef Kristina Branteryd Oxelösunds kommun, Södermanlands län Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 Oxelö 7:37, Oxelö 7:62, Oxelö 7: Stål och metall Stenkol Förbränning Infrastruktur Produktionstillstånd från Miljödomstolen: Mål nr M Beslut från , beslutet vann laga kraft Tillstånd för Ålödeponin: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Mål nr M Beslut Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt Länsstyrelsen i Södermanlands län 7

8 Öppen 8 av Allmänna uppgifter för SSAB Merox AB Verksamhetsutövare/företag/plats Namn: Platsnummer: Postadress: SSAB Merox AB OXELÖSUND Telefonnummer: Organisationsnummer: Kontaktperson: E-post: Ort där anläggningen finns: Fastighetsbeteckningar: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöchef Kristina Branteryd Oxelösunds kommun, Södermanlands län Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1: Förbehandling sortering mm Mellanlagring Deponering Tillstånd från Miljödomstolen: Tillstånd för Ålödeponin: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Mål nr M Beslut från , beslutet vann laga kraft Mål nr M Beslut Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt Länsstyrelsen i Södermanlands län 8

9 Öppen 9 av Från järnmalm till plåt en översikt Nedan visas en principskiss över råvaruanvändningen och tillverkningen av olika produkter i de olika processerna vid SSAB i Oxelösund. Leverans Förädling MEROX Biprodukter Leverans Eldningsolja Leverans Koks Malm Masugn Råjärn Stålugn Råstål Efterbehandling & Stålämnen stränggjutning Ämnesugn Valsning Plåt Kol Kalksten Luft Syrgas Skrot Bränd kalk Kol Koksverk Koksugnsgas Värmebehandling Leverans biprodukter Masugn Järnmalm, koks, kol och kalksten lossas från pråm/båt till upplagringsplatser i Oxelösunds hamn. Råvarorna forslas sedan från hamnen på inbyggt transportband in till lagerfickor i masugnarnas råvaruhus. Första steget i tillverkningen av ämnen eller plåt är masugnsprocessen, där järnoxiden i malmen reduceras till råjärn. Reduktionen sker med koks och kol i ett cirka 25 meter högt ugnsschakt. I detta schakt tillsätts järnbärare, slaggbildare och koks överst. Ugnen är keramiskt infodrad. I den nedre delen blåses het blästerluft, syrgas och kolpulver in. Det sker kemiska reaktioner med slutresultatet att syre i malmen reagerar med kolet och avgår som gaserna koldioxid och kolmonoxid. Kvar blir flytande råjärn och slagg. Masugnen tappas på flytande råjärn och slagg genom ett tapphål i botten på ugnen. Råjärnet tappas i ett stort eldfast kärl, en så kallad torped, som går på järnväg för vidare förädling i stålverkets LD-konverter. Slaggen transporteras också på järnväg i gryta till svalningsanläggning och vidareförädling. 9

10 Öppen 10 av 65 Gasen från masugnen renas, dels genom torr avskiljning vilket ger hyttsot, och dels genom våt avskiljning som ger hyttslam. Den renade gasen energiåtervinns i kraftverket samt i förbränningsprocesser i produktionskedjan. Vid råjärnstappning ur masugnen frigörs stora stoftmängder som samlas upp via utsugsfilter. Vid start och stopp av masugnen måste man under kortare perioder släppa ut orenad masugnsgas vid toppen av masugnen. Koksverk För att smälta järnmalmen i masugnen behövs koks. Koksen fungerar dels som bränsle och dels som reduktionsmedel, men även genom sin styckeform stötta övriga material inne i masugnen så att gas kan passera genom ugnen. Koksen bildas genom att råkolet hettas upp utan lufttillträde i cirka 20 timmar så kolet koksar, dvs. först mjuknar till en plastisk massa och sedan stelnar till koks. Koksningen sker i 100 parallella ugnar. Vid koksningen avges stora mängder koksugnsgas. Ur koksugnsgasen utvinns bensen och stenkolstjära i biproduktverket. Koksugnsgasen renas även från svavel som överförs till svavelsyra som i sin tur används för att framställa ammoniumsulfat. Den renade koksugnsgasens energiinnehåll används sedan i olika värmningsprocesser, exempelvis för att värma stålämnen till valsningstemperatur samt för värmebehandlingar av plåt. Energi och media - kraftverk Vid SSABs kraftverk produceras/distribueras följande: - Elkraft - Fjärrvärme - Olika typer av vatten - Ånga - Blästerluft till masugnarna - Gasol - Olja Fjärrvärme från kraftverket levereras internt inom företaget samt till Oxelösunds kommun. Stora mängder vatten hanteras inom företaget. De olika typer av vatten som förekommer inom företaget är industrivatten, saltvatten, dagvatten, dricksvatten och spillvatten. De olika vattentyperna används och hanteras olika beroende på var i processen vattnet används. Den ånga som produceras i ångpannorna används till elproduktion, hetvattenproduktion eller till värmningsändamål. Blästerluft är tryckluft och används till reduktionsprocessen i masugnarna. Gasolen används till skärning, exempelvis i stålverk och valsverk. Eldningsoljan distribueras dels till kalkverket, dels används oljan i kraftverkets ångpannor som stöd- och reservbränsle. Oljan är lågsvavlig tjockolja. 10

11 Öppen 11 av 65 Stålverk LD-konverter LD-konvertern i stålverket består av en tegelinfodrad plåtmantel med en höjd på cirka 8,5 meter och en diameter på cirka 6,5 meter. Konvertern är tippbar för påfyllning av råvaror respektive urtappning av det färdiga stålet. Råjärnet innehåller cirka 4 procent kol, i LD-konvertern minskas denna kolhalt till under 0,1 procent genom att blåsa på syrgas mot råjärnet i konvertern. Vid denna så kallade blåsningsprocess oxideras en del föroreningar och tas upp som fasta oxidföreningar i slaggen medan kolet avgår som koloxid via avgaserna. För att ta upp de oxidiska föreningarna i slaggen tillsätts bränd kalk som slaggbildare. För att hålla nere temperaturen vid blåsningen tillsätts även cirka 20 procent skrot. Efter blåsningsprocessen återstår ett råstål som alltid har en likartad analys. I samband med tappningen till skänk tillsätts sedan olika legeringsämnen för att ge det färdiga stålet önskvärda egenskaper. LD-slaggen transporteras i speciella grytor för svalning och vidareförädling. LDslaggen luftkyls och siktas sedan till olika fraktioner av LD-sten. Värmen i avgaserna från LD-konvertern tas tillvara via värmeväxlare, därefter avskiljs stoftet från gaserna, som sedan facklas. Granuleringsanläggning I anläggningen, som har en kapacitet på cirka 180 ton per timme kan råjärn och stål granuleras. Till största delen granuleras avsvavlat råjärn. Granuleringsanläggningen är ett alternativt sätt att omhänderta flytande järn från masugnarna då kapaciteten vid stränggjutningsanläggningen är begränsad, exempelvis vid sommarstopp. Stålverkets Granuleringsanläggning vid skänköppning. Efterbehandling av råstål Fortsatt behandling av stålet sker i olika efterbehandlingsstationer där legeringar tillsätts och exempelvis vakuumbehandling kan göras. Utsläpp vid efterbehandlingsstationerna sker huvudsakligen som stoft som samlas upp i filter via utsug. 11

12 Öppen 12 av 65 Stränggjutning Det flytande stålet levereras till stränggjutningsmaskinerna i skänkar om cirka 220 ton per styck. Skänkarna förflyttas mellan stationerna med traverskranar. I stränggjutningsmaskinen gjuts det flytande stålet ut till fasta stålämnen. Stålverket har två stränggjutningsmaskiner. Från flytande stål till prima ämnen vid strängbryggan. I stränggjutningsmaskinen formas och kyls stålet till en lång sträng med bredden varierande mellan mm och med en tjocklek av 220 mm eller 290 mm. Strängen kapas sedan till stålämnen med gasolskärbrännare. Innan stålämnena levereras vidare synas ytorna och eventuella sprickor hyvlas manuellt eller slipas bort i en ämnesslipmaskin. För varje skänk som gjuts ut kyls energi motsvarande cirka kwh bort. Detta motsvarar årsförbrukningen av 1-2 villor med direktverkande el. Stålsträng från stränggjutning kapas till prima ämnen. Valsning De nu färdiga stålämnena värms upp i ämnesugnarna till lämplig valsningstemperatur, dvs. mellan 1100 C och 1300 C. Som bränsle i ugnarna används nu den gas som bildas i koksverket. Det färdigvärmda stålämnet passerar ämnesblästern för rensning av glödskal som bildats i ugnen. Valsverket är ett reversibelt kvartoverk, vilket betyder att verket kan köras i bägge riktningar samt att det har fyra valsar med två arbetsvalsar och två stödvalsar. Stödvalsarna tar upp valskraften från arbetsvalsarna så att plåten kan valsas jämntjock. När stålämnet har valsats ut till önskad längd, bredd och tjocklek kommer det ut från kvartoverket som en råplåt. Råplåten riktas och svalnar vid någon av svalbäddarna. Råplåten synas, eventuella ytfel slipas bort och går vidare till formatering som ordereller lagerplåt. 12

13 Öppen 13 av 65 Efterbehandling Valsverkets efterbehandling värmebehandlar, formaterar, skyddsmålar och lastar ut plåt inför leverans till kund. Plåtar har olika flöden beroende på plåtens tjocklek och kvalitet. Det finns även anläggningar för olika räddningsbehandlingar, såsom slipning, svetsning, och riktning. För att kunna hålla reda på plåtens identitet finns anläggningar för stämpling och märkning av plåten. Skyddsmålning av plåt vid valsverkets efterbehandling. Utlastning och leverans Utlastning och leverans av plåt sker med både lastbil, järnväg och båt. Av de totala utleveranserna av färdiga produkter sker cirka 14 procent med järnväg, cirka 23 procent med lastbil och resterande cirka 63 procent går ut med båt via företagets Stålhamn. Kontroll av plåt innan utleverans. 1.4 Beskrivning av verksamheten vid SSAB Merox AB SSAB Merox AB är ett helägt dotterbolag till SSAB EMEA AB med verksamheter i Oxelösund, Luleå, Borlänge och Grängesberg. I den här miljörapporten redovisas verksamheten i Oxelösund. Merox utvecklar, marknadsför och processar metallurgiska biprodukter, samt bidrar till att återföra bland annat järn- och kolhaltiga material till processerna för att stödja och säkerställa en hög nivå av resursutnyttjande vid tillverkning av stål inom SSAB. Merox produktsortiment innefattar exempelvis kravgodkänd jordbrukskalk, unika ballastmaterial och råvaror till elektronikindustrin. Merox hanterar cirka ton material årligen. Antalet anställda vid Merox var 58 personer i december

14 Öppen 14 av 65 SSAB Merox AB har inga egna tillstånd för verksamheterna i Oxelösund, Luleå eller i Borlänge. Huvudverksamheterna på orterna har villkor för verksamheten som inbegriper de verksamheter som sköts av Merox. Verksamheten i Grängesberg är anmälningspliktig. För att stödja och säkerställa en mycket hög nivå av resursanvändning vid tillverkning av stål inom SSAB styrs processerna för att erhålla biprodukter med rätt kvalitet. Biprodukterna förädlas och säljs av SSAB Merox AB. Merox har genom sin verksamhet uppnått en ledande position i landet inom sin bransch. Merox sköter också driften av SSABs deponier och styrning av farligt avfall. Både för klassiska produkter och biprodukter är det en självklarhet att kunna styrka både tekniska, miljömässiga och hälsopåverkande egenskaper. Merox arbetar kontinuerligt med att införskaffa den kunskap som krävs och har som målsättning att alltid kunna uppvisa behövliga data. Biprodukterna undersöks ur flera olika aspekter för att finna dess unika egenskaper. Med dessa som bas identifieras en applikation där produkten kommer till sin rätt, både ekonomiskt, tekniskt, och miljömässigt. Det gäller att se till helheten och göra en total bedömning av biprodukternas fördelar. Genom att nyttja dessa produkter kan kunderna ofta erhålla miljöfördelar i form av färre transporter, minskade utsläpp till luft och mark, minskad användning av jungfruliga råvaror, smartare markanvändning mm. För att skapa mer tekniskt funktionella produkter kompletteras ibland biprodukterna med andra råvaror. Kvaliteten på produkterna säkras genom kontinuerliga provtagningar, olika tester och analyser, vissa produkter är även certifierade. För bästa produktutnyttjande hos kund har Merox en aktiv kundsupport, med produktframtagning nära kunden. Som alltid är råvarorna viktiga i framtagandet av bra produkter. SSABs mycket kända och starkt styrda processer ger oss råvaror med väl känt innehåll med homogenitet över tid. De produkter som Merox idag säljer är mycket väldefinierade och undersökta. Till varje produkt finns en produktspecifikation och vid behov även säkerhetsdatablad. Produkterna hanteras inom gällande kemikalie- och produktlagstiftning och har registrerats inom ramen för REACH. Huvuddelen av Merox forskning och produktutveckling sker i egen regi men även genom samarbete med universitet och högskolor. Miljöpåverkan Miljöpåverkan från processerna vid Merox består huvudsakligen av stoft till luft samt olika former av slam, dels från autogenkvarnen, dels från vattenbegjutning av LDslaggtipp. Autogenkvarnen bidrar även med ett högt ph till vatten. Där har åtgärder vidtagits och vattnet leds nu mot ett avlopp med stort flöde. 14

15 Öppen 15 av 65 Den verksamhet som Merox bedriver för att förädla biprodukter och omhänderta avfall, medför att diffus damning kan uppstå vid hantering samt från olika upplag. Därför vidtas alltid åtgärder för att förebygga detta, till exempel genom bevattning, sopning och dammbindning med miljövänliga specialprodukter. Merox Råvaror Processer Produkter Råvaror in från SSABs processer Processer för biprodukter Produkter ut Interna Skrot i olika form. Järnoxider i olika form; slagg, slam, skärslagg, slipspån, glödskal m m. Tegel olika sorter Slagg från masugn och LD. Externt inköpta Olika råvaror Produktionsprocesser Skrothantering Krossverk, slagger Siktverk, slagger Kvarnanläggning Lågtipp Autogenkvarn Separationsverk Huvudsaklig miljöpåverkan Förbrukning gasol och syrgas, damm och buller Bidrar ibland till damning, visst buller Bidrar ibland till damning Bidrar till damning, elförbr. Industrivattenförbr, transporter Elförbrukning, industrivattenförbr, AQS-slamrest Elförbrukning Internt SSAB Briketter masugn/ld Skrot masugn/ld Merolit Slaggbildare Täckmedel Legeringar Extern försäljning Hyttsten Hyttsand Merolit Täckmedel Ammoniumsulfat Skrot M-kalk, Surfric Tegel olika sorter Merox järnbärare Slaggranuleringsanl. Industrivattenförbrukning Torkanläggning Oljeförbrukning. Bidrar till damning. Brikettverk Bidrar ibland till damning. Blandningsverk Råvaruförbrukning Transporter Förbrukning av olja 15

16 Öppen 16 av 65 16

17 Öppen 17 av 65 2 Prövningsärenden 2.1 Prövotidsutredningar Följande prövotidsutredningar har lämnats till Mark- och miljödomstolen den 31 december U1. Stoftutsläpp från masugnarna U2. Utsläpp till vatten från masugnarnas gasreningssystem U3. Stoftutsläpp från stålverket U4. Energi (LD-gas) U5. Svaveloxider och svavelväte U6. Kväveoxider U7. Totala utsläpp till luft U8. Totala utsläpp till vatten U9. Sediment Ålöfjärden U10. Dagvatten U11. Buller från provberedning och hall 9 och 10 U12. Buller mm från skrothantering 2.2 Anmälningsärenden enligt miljöbalken Följande anmälningar har beslutats av länsstyrelsen under 2012: Avslutningsplan för Lotsängens deponi Anmälan om muddring vid Stålhamnens södra kaj 2.3 Andra gällande beslut Rivning av glasbruk och Vattentorn, etapp 1 Beslut från länsstyrelsen 3 Tillstånd och villkorsefterlevnad 3.1 Produktionstillstånd och tillstånd för deponi Tillstånd för Ålödeponin Mål nr M Tillståndet avser en högsta mängd av m 3 17

18 Öppen 18 av Miljödomstolen, Nacka tingsrätt Mål nr M , M , M Miljödomstolen lämnar tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet i bolagets anläggningar i Oxelösund med följande tillståndsgivna produktion per år: Rampkoks Råjärn Prima ämnen Levererad plåt Gods över kaj ton ton ton ton ton Tillstånd att få anlägga deponi för inert avfall och hanteringsyta Brannäs. Deponering av högst m 3 av avfallsslagen LD-slagg och AQS Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt Mål nr M Handelssystem för utsläppsrätter (CO 2 ) under handelsperioden Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för Ansökan till Naturvårdsverket Ansökan om tillstånd för utsläpp av koldioxid enligt lagen SFS 2004:1199) om handel med utsläppsrätter Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för ny deltagare Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län om nytt tillstånd för utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Beslut om tilldelning av utsläppsrätter till befintliga anläggningar för handelsperioden Beslut om tilldelning av utsläppsrätter till nya deltagare för perioden Tillfällig förändring av övervakningsmetod för Eldningsolja (EO5) Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län Anmälningsärende Tillfällig förändring i övervakningsmetod för egenproducerad koks Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden Anmälningsärende förändring i övervakningsmetod för egenproducerad koks, EO5 och lösningsmedel Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län Ansökan om tillstånd för utsläpp av växthusgaser under handelsperioden

19 Köpta råvaror SSAB Merox AB SSAB Oxelösund AB Titel Öppen 19 av 65 4 Produktionsvolymer Produktion/omfattning på verksamheten 2012 Produkt Tillståndsgiven produktion Ton Utfall förändring sedan 2011 Koks Stenkolstjära Råbensen Råjärn hytta Råjärn hytta Råjärn totalt Bäddgjutet råjärn (galtgjutet) Granulerat järn Råstål Prima ämnen Produktion härdlinje Levererad plåt Gods över kaj Brikettproduktion Produkter baserade på masugnsslagg LD-sten Ammoniumsulfat Pellets Koks Injektionskol Kol Bränd kalk Legeringar Kalciumkarbid Köpt extern skrot Internt skrot Råvaror till Merox

20 Öppen 20 av Koks Råjärn Prima ämnen (råstål tom 2007) Plåt Produktionen i ton vid SSAB EMEA AB i Oxelösund under åren Resultat från egenkontrollen Utsläpp till luft och vatten från verksamheten låg under år 2012 i de flesta fall betydligt lägre än de begränsningsvärden som finns i form av villkor. Några av dessa villkors riktvärden har tillfälligt överskridits. 5.1 Redovisning av NFS (2002:26) om utsläpp till luft från förbränningsanläggningar Företagets kraftverk har dels en större gas/oljeeldad panna (P4) med bränsleeffekten 200 MW försedd med kondensturbin ombyggd för värmetappning, dels två mindre ångpannor på 25 MW vardera (P1, P2). I tabellen nedan redovisas utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och stoft för panna nr 1, panna nr 2 och för panna nr 4. 20

21 Öppen 21 av 65 Kväveoxider - utfall och utsläppsgränsvärden för P Utfall Gränsvärde Antal NOx Antal ej gk dygn NOx mån NOx mån NOx mån> 48 h>gräns- > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde värde 48 h temfel Jan 317, Feb 218, Mar 123, Apr 80, Maj 143, Jun 119, Jul 327, Aug Sep 385, Okt 389, Nov 121, Dec 135, Medel 211,8 305 Summa Krav 100 % 95 % Summa år <10 Utfall 73 % 79 % Svaveldioxid - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal SOx 48 h Antal ej gk dygn SOx mån SOx mån SOx mån> beräknat > > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde gränsvärde 48h temfel Jan 272, Feb 241, Mar 103, Apr 88, Maj 190, Jun 145, Jul 445, Aug Sep 377, Okt Nov Dec 176, Medel 249, Summa Krav 100 % 97 % Summa år<10 AMP mätning 81 mg SO2/Nm Utfall 91 % 98 % 21

22 Öppen 22 av 65 Stoft - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal Stoft mån Stoft mån Stoft mån> Stoft 48 h Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde > gränsvärde Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Summa Krav Utfall Stoftmätning har skett med stickprov och bedöms till 10 mg/nm3 Gränsvärden ligger mellan mg stoft/nm3 Kväveoxider - utfall och utsläppsgränsvärden för P Utfall Gränsvärde Antal NOx Antal ej gk dygn NOx mån NOx mån NOx mån> 48 h>gräns- > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde värde 48 h temfel Jan 358, Feb 250, Mar 162, Apr 117, Maj Jun Jul 80, Aug 286, Sep 157, Okt 120, Nov 128, Dec 265, Medel 135,2 320 Summa 179, Krav 100 % 95 % Summa år <10 Utfall 92 % 92 % 22

23 Öppen 23 av 65 Svaveldioxid - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal SOx 48 h Antal ej gk dygn SOx mån SOx mån SOx mån> beräknat > > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde gränsvärde 48h temfel Jan 293, Feb 259, Mar 133, Apr 137, Maj 206, Jun 136, Jul 451, Aug Sep 101, Okt Nov Dec 201, Medel 222,8 834 Summa Krav 100 % 97 % Summa år<10 AMP mätning SO2 94 mg/nm Utfall 100 % 100 % Stoft utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal Stoft mån Stoft mån Stoft mån> Stoft 48 h Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde > gränsvärde Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Summa Krav Utfall Stoftmätning har skett med stickprov och bedöms till 10 mg/nm3 Gränsvärden ligger mellan mg stoft/nm3 23

24 Öppen 24 av 65 Kväveoxider - utfall och utsläppsgränsvärden för P Utfall Gränsvärde Antal NOx Antal ej gk dygn NOx mån NOx mån NOx mån> 48 h>gräns- > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde värde 48 h temfel Jan 61, Feb 110, Mar 54, Apr 30, Maj 67, Jun 66, Jul Aug 317, Sep 140, Okt Nov 93, Dec Medel 98,7 328 Summa Krav 100 % 95 % Summa år<10 Utfall 100 % 100 % Svaveldioxid - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal SOx 48 h Antal ej gk dygn SOx mån SOx mån SOx mån> beräknat > > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde gränsvärde 48h temfel Jan 727, Feb 165, Mar 64, Apr 32, Maj 82, Jun 68, Jul 59, Aug 651, Sep 96, Okt 168, Nov 125, Dec Medel 111,5 848 Summa Krav 100 % 97 % Summa år<10 AMP mätning SO2 78 mg/nm Utfall 100 % 100 % 24

25 Öppen 25 av 65 Stoft - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal Antal ej gk dygn Stoft mån Stoft mån Stoft mån> Stoft 48 h > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde > gränsvärde temfel Jan 31, Feb 31, Mar 30, Apr 23, Maj 22, Jun 26, Jul 50 6 Aug Sep 43, Okt 48, Nov 26, Dec 33, Medel 31,4 25 Summa Krav 100 % 97 % Summa år <10 Utfall 0 % 20 % 5.2 Redovisning av NFS (2001:11) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar Företaget har tre stycken målningsanläggningar inom verksamhetsområdet. Anläggningarna är utrustade med effektiva förbränningsanläggningar för VOC. Anläggningarna finns på följande tre platser: - Bläster och målning, valsverket (Hall 5) - Härdlinje 2 (H2) - Målningslinjen, Brannäs (MTB) Alla tre anläggningar har kontinuerlig mätning efter rening. Extern kontrollmätning genomförs en gång per år. Under året har alla tre målningsanläggningarna haft problem med mätningen av VOC. För utsläppsåret 2012 har målningslinjen Brannäs (MTB) överskridit EU:s gränsvärde för punktutsläpp enligt bilaga 2A I (Tröskelvärden och utsläppskontroll), men mätvärdet är högst osäkert pga störningar i flödesmätningen. Sedan december 2012 ska problemen med felaktig mätning vara åtgärdade. För diffusa utsläpp har en intern granskning gjorts. Utsläppen bedöms här vara < 20 % av mängden tillförda lösningsmedel. 25

26 Öppen 26 av 65 Lagkrav Utsläpp av VOC max dygnsmedelvärde per månad (mg C/Nm 3 ) NFS 2001:11 mg C/Nm 3 Bläster och målning (Hall 5) Målningslinjen Brannäs (MTB) Härdlinje 2 (H2) Jan 75 5,8 16,2 16,5 Feb 75 6,5 ** 26,5 Mars 75 7,4 6,1 15,0 April 75 37,5 146,6 18,1 Maj 75 3,9 61,9 17,2 Jun 75 3,5 41,8 18,7 Juli 75 3,0 1,6 5,5 Aug 75 17,7 1,5 6,8 Sep 75 4,4 15,8 3,3 Okt 75 3,1 13,9 6,3 Nov 75 6,0 14,5 5,6 Dec 75 3,7 15,6 4,4 ** Mätinstrument trasigt 5.3 Utsläpp till vatten - uppfyllande av villkor med kommentarer till överskridna riktvärden Merparten av företagets villkor har kunnat hållas under 2012, men vissa riktvärden har överskridits, vilka kommenteras nedan. Hela tabellen med villkor och uppfyllande av dessa finns i bilaga 1. Vy där vatten från avlopp 20 leder ut till recipienten Ålöfjärden. 26

27 Öppen 27 av 65 Villkor 13c för zink i vatten från Stålverkets Vakuumanläggning Villkoret för Zink från stålverkets tankvakuumanläggning har överskridits under mars månad. Villkoret är 0,02 mg/l som riktvärde och månadsmedelvärde. I mars låg värdet på 0,07 mg/l. Under året har vattnet från tankvakuumanläggningen letts om från tidigare utsläpp mot avlopp 20 till intern cirkulering. Villkor P3 för zink och cyanid i vatten från masugnar. Villkoret för cyanid i vatten har överskridits vid ett tillfälle i början på året. Åtgärder har genomförts se kap 6.3. För zink i avdragsvattnet från masugnarna har villkoret överskridits ett flertal gånger under året. Utredning pågår för att komma tillrätta med problemet. Villkor V9 för olja i cirkulationsvatten från valsverket Villkoret för olja i vatten från valsverkets sandfilter till industrivattendammen har överskridits två gånger under året. Under maj månad låg riktvärdet på 2,5 mg/l och under juni 3,3 mg/l. Villkoret är 2 mg/l som rikt och månadsmedelvärde. Vid tillfällena då villkoret överskreds pågick underhållsarbeten vid anläggningen. 27

28 Öppen 28 av Avlopp och intag för vatten samt utsläppstabell Nedan visas en karta över verksamhetsområdets vattenintag och vattenavlopp. För utsläpp till vatten redovisas detta i tabellen nedan. 28

29 Öppen 29 av 65 AVLOPPSVATTEN 2012 Till Ålöfjärden Mängd Beräkn. Metod Avlopp 20 Kylvatten från: stränggjutning, valsverk, järngranulering, vakummanläggning samt dagvatten och vatten från kommunens reningsanlägning vid problem. Stålverkets granuleringsanläggn. VTD Stålverkets tankvakuumanläggning Mängd kg Mängd kg Aluminium kg E Bly 1 0,1 1 kg E Koppar 2 0,16 2 kg E Nickel 2 0,09 3 kg E ph 7,2-8,7 4,2-8,5 M Suspenderande ämnen ton E Vanadin 11 0,1 11 kg E Zink 3 0,4 4 kg E ph hela avlopp 20 8,6 Vattenmängd tot avlopp Mm3 E Avlopp 80 Kylvatten från: OK2/3, biprodverk,masugnar (Provpunkt 81) Olja/fett 0 ton C ph 7,3-8,7 M Vattenmängd tot avlopp Mm3 E Avlopp 50 Biologisk rening i koksverket (Provpunkt 82) Ammoniumkväve 1,1 ton C Bly 0,3 kg C COD beräknat 31 ton C Cyanid lättillgänglig 4 kg C Cyanid total 517 kg C Fosfor 84 kg C Järn 220 kg C PAH4 < 0,1 kg E PAH16 < 0.1 kg E ph (min-max under året) 7,2-8,2 ej mätt i avlopp M Suspenderande ämnen 0,7 ton C Tiocyanat 4 kg C Zink 4 kg C Vattenmängd tot avlopp Mm3 E Avlopp 90 Gasreningsvatten från masugnar efter sandfilter (Provpunkt 96) Bly 0,9 kg C COD beräknat 14 ton C Cyanid lättillgängligt 10 kg C Cyanid totalt 23 kg C ph (min-max under året) 7,5-8,4 ej mätt i avlopp M Suspenderande ämnen 0,5 ton C Zink 210 kg C Vattenmängd tot avlopp 90 0,4 Mm3 E Till kommunens reningsverk Avlopp 110 Sanitärt vatten till kommunens reningsverk TOC 11 ton E Fosfor 1,0 ton E Olja / fett 0,1 ton E Vattenmängd 0,1 Mm3 E 29

30 Öppen 30 av Analyser på lakvatten och grundvatten från deponier. 102 Utgående vatten från Lotsängens deponi till recipienten Parameter Enhet Minvärde Medel Maxvärde ph CN totalt Zn Al Cd Fe Ni Mn Cr Co Cu mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 9,6 0,04 0,01 0,06 0,004 0,055 0,006 0,007 0,005 0,004 0,004 10,6 0,19 0,08 0,57 0,004 0,776 0,006 0,031 0,005 0,004 0,005 11,0 0,38 0,21 2,10 0,004 2,800 0,006 0,063 0,005 0,004 0,007 Grundvatten från deponin på Lotsängen Parameter Enhet Medel Zn Al Cd Fe Ni Pb mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 0,358 1,633 <0,004 3,313 <0,005 0, lakvatten från Ålödeponin Parameter Enhet Minvärde Medel Maxvärde ph CN totalt Zn Al Cd Fe Ni Mn Cr Co Cu mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 11,5 0,6 0,004 0,13 <0,004 0,58 0,005 <0,004 0,011 <0,004 0,026 11,75 2,01 0,039 0,19 <0,004 0,865 0,010 <0,004 0,018 0,005 0,03 11,9 5 0,14 0,32 <0,004 1,2 0,014 <0,004 0,023 0,006 0, Utsläpp till luft - uppfyllande av villkor med kommentarer till överskridna riktvärden Villkor P8 svaveldioxid från Svavelsyraverket Villkoret för svaveldioxid från svavelsyraverket har överskridits. En plan för ytterligare utredning och åtgärder har tagits fram och lämnats till tillsynsmyndigheten. 30

31 Öppen 31 av 65 Villkor P9 Svavelhalt i renad koksgas Generella problem med svavelvätereningen under hela året. Fortsatt arbete med att komma tillrätta med problemet. Villkor P5 Stålverket Stoft i renad LD-gas Villkoret för stoft i renad LD-gas efter skrubber har överskridits. Riktvärdet per år är 50 mg/nm 3 och årsmedelvärdet är 65 mg/nm 3. En kontinuerlig mätare för stoft har under året installerats för att få bättre mätunderlag för kommande åtgärder. Villkor P10 Totala utsläpp till luft av PAH Det provisoriska villkoret för PAH till luft har överskridits. Utsläppen varierar mellan åren och fler mätpunkter finns nu för PAH mätning. Villkor för totalutsläpp av PAH har ännu inte fastställts. Villkor 12 Temperatur från avlopp 20 Villkoret för temperaturskillnaden från ingående och utgående vatten vid avlopp 20 har överskridits vid två tillfällen. Villkor 25 - Buller Bullervillkoret nattetid på 45 db(a) har inte kunnat innehållas vid två av mätpunkterna. En prövotidsutredning har lämnats till mark- och miljödomstolen gällande fortsatt utredningar för buller. 5.7 Stoft Stoftutsläpp via utsugsutrustning och taklanterniner mäts genom uppsamling av stoft på filter medan ett antal andra källor måste uppskattas med schabloner. Mängden stoft från koksverket beräknas utifrån det rykindex som driftspersonalen skattar genom visuell mätning. Den totala mängden stoft ut till luft har under året varit ett provisoriskt villkor på 500 ton/år. I tabellen nedan visas källorna för stoftutsläpp. Beräkningsmetoderna är antingen C = calculated eller E = estimated 31

32 Öppen 32 av 65 Utsläpp STOFT till luft Mängd Process avsnitt Ton Summa ton Beräkn metod Koksverket 131 släktorn 15 C fyllning 34 E tryckning 54 E stigrör 0 E ugnsdörrar 13 E undreldning 15 C övrigt 0 C Kraftverk 33 Pelletshantering 0,6 siktstation pelletshus 0,6 C Masugn 2 5 tapphall, lanternin 3 C diffus dammning 1 E vid masugnsstopp 2 Masugn 4 34 tapphall, lanternin 28 C diffus dammning 1 E vid masugnsstopp 5 Bäddgjutning 0,4 Kolmalning 0 filter 0,3 C Ståltillverkning 63 primärsystem C sekundärsystem ,2 2 C höga lanternin C taklanterniner 16 C kalkhantering 0,0 C ämnesslip 3,1 C skänkugn 0,4 C Valsverket 31 oljeeldning 6 E blästring målning 1,0 C blästring N2 5,8 C plasmaskärning Brannäs 0,2 C ämneskap 1,7 C blästring + plasma H2 2,7 C målningsterminal Brannäs 13,7 C Merox 3 krossar 0 C granulering 0,2 C slaggtipp 3 E TOTALT 303 Riktvärde

33 Öppen 33 av Kväveoxider Utsläpp KVÄVEOXIDER till luft Mängd Beräkn Process avsnitt Ton Summa ton metod Koksverket 176 E Masugnar 18 varmapparat 16 E fackling 2 E Ståltillverkning 76 E Valsverket 248 ämnesugnar 134 E normugn 1 22 E normugn 2 85 E normugn E OK2, OK3 74 E Panna 1 19 Panna 2 24 Panna 4 32 Interna transporter 240 E TOTALT (exkl interna transporter) 592 Riktvärde 800 Utsläpp av kväveoxider mäts i några anläggningar. Utifrån dessa data beräknas specifika utsläpp för de olika bränslen som används. Med dessa data beräknas övriga likartade utsläppskällor. Totalutsläppet av kväveoxider är reglerat genom ett provisoriskt villkor på 800 ton. Det är svårt att minska mängderna utan att samtidigt tappa i energieffektivitet. De höga förbränningstemperaturer som fås vid förbränning av koksgas är en bidragande orsak. 5.9 Koldioxid Företaget har tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004: 1199) om handel med utsläppsrätter för handelsperioden Företaget tar fram en årlig utsläppsrapport som skickas till Naturvårdsverket. Utsläpp av koldioxid är i huvudsak processberoende och ökar med ökad produktion. Stora mängder processgaser energiåtervinns i kraftverk OK2/OK3. Den delen av koldioxidutsläppen bokförs därför på dessa anläggningar, men är samtidigt en integrerad del av hela verksamheten. Mängden koldioxid beräknas genom en materialbalans, där mängden kol in i en process ska balansera mängden kol ut ur processen. Företaget har tagit fram en vitbok SSAB och koldioxidutsläppen. Boken beskriver hur företaget arbetar idag och hur man på lång sikt ska bidra till ytterligare förbättringar. 33

34 Öppen 34 av 65 Koldioxidutsläpp från verksamheten är ton enligt utsläppsrapporten för år Svaveldioxid Utsläpp SVAVELDIOXID till luft Mängd Beräkn. Process avsnitt Ton Summa ton metod Koksverket 24 svavelsyraverk 20 C kokssläckning 4 E Masugnar 167 Lanterniner M2 1 C Utsug M2 36 E Lanterniner M4 5 C Utsug M4 80 E Övrigt 45 E Utsläppen av svaveldioxid från förbränning beräknas från mängden svavel i bränslet. Det diffusa utsläppet av svaveldioxid från masugnsslagg och kokssläckning beräknas genom materialbalans för svavel. Totala mängden utsläppt svaveldioxid regleras som ett provisoriskt villkor på 800 ton per år som ett riktvärde. Utöver detta finns specifika villkor för utsläpp av svaveldioxid och svaveltrioxid vid koksverkets biproduktverk. Koksgaseldning 427 C renad gas 397 orenad 30 Hyttgaseldning 1 E Olja 101 C TOTALT 721 E Riktvärde Diagram över utsläpp av stoft, svaveldioxid och kväveoxider över tid. 34

35 Öppen 35 av PAH och dioxiner Polycykliska aromatiska ämnen (PAH) Vid koksning frigörs bland annat tjärliknande ämnen. Tjäran utvinns ur den energirika koksugnsgasen. De ämnen som förekommer i tjäran består huvudsakligen av olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som är ett samlingsnamn för en grupp relativt svårflyktiga kolväten uppbyggda med minst tre bensenringar. PAH är relativt svårnedbrytbara i naturen. Vissa enskilda föreningar kan vara cancerframkallande och/eller reproduktionsstörande. Den mest uppmärksammade som också används som markör är bens(a)pyren, BaP. Från koksverket emitteras PAH i viss utsträckning vid själva processen i samband med läckage, men huvudsakligen vid eldning i koksugnarna, tryckning och släckning av koksen. En uppsamlingshuv (CTC) för stoft vid tryckning är installerad och villkoret för stoftutsläpp är 5 mg/m 3 från filtret. Dioxiner Mängden dioxin i företagets utsläpp till luft har mätts tidigare år. Mätningarna tyder på att mängden dioxin mätt som summa PCDD/F från företaget understiger 1 gram per år. Ingen mätning har genomförts med avseende på dioxiner under Utsläpp av metaller och övrigt till luft och vatten. Utsläpp av metaller till vatten och luft sker huvudsakligen genom utsläpp av stoft och slam. Bly, zink, kadmium och kvicksilver kommer från föroreningar i ingående järnråvaror. För utsläpp av kolväten är det i huvudsak de lösningsmedel som förekommer i de färger som företaget använder. Tabellen redovisar mängden utsläpp till luft och vatten av metaller, kolväten och PAH. 35

36 Öppen 36 av 65 Bly Ämne/process Luft kg Koksverk, släcktorn+skorstenar 46 E Vatten, Ålöfjärden kg Metod Kommentar Masugn 2, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Masugn 4, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk, lanterniner o dyl 6 E Svåruppskattade luftvolymer Koksverksvatten 0,3 C Masugnsvatten 1 C Vattenmängder uppmätta Stålverksvatten granulering+vtd 1 E Vattenmängder uppskattade Summa 52 2 Zink Koksverk, släcktorn+skorstenar 174 E Masugn 2, lanternin o dyl 1 E Svåruppskattade luftvolymer Masugn 4, lanternin o dyl 2 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk, lanterniner o dyl 227 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk LD-gasfackling 164 E Schablon Koksverksvatten 4 C Masugnsvatten 210 C Vattenmängder uppmätta Stålverksvatten granulering+vtd 4 E Vattenmängder uppskattade Summa Kadmium Koksverk, släcktorn+skorstenar 0,7 E Masugn 2, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Masugn 4, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk, lanterniner o dyl 0,1 E Svåruppskattade luftvolymer Summa 0,8 Kvicksilver Koksverk, släcktorn+skorstenar+huvfilter 0,7 E Stålverk, lanterniner o dyl 0,3 E Svåruppskattade luftvolymer Summa 1,0 PAH16 Koksverk, släcktorn o skorstenar 772 E Masugnar lanterniner o galler 2 E Stålverk lanterniner 4 E Schablon 300 E Koksverk biologisk rening 0 E Mkt låga halter Summa PAH4 Koksverk, släcktorn+skorstenar+huvfilter 9 E Masugnar lanterniner o galler 0 E Stålverk lanterniner 0 E Koksverk biologisk rening 0,10 E Mkt låga halter Summa 9 0 Lösningsmedel målningsalägningar Blästring o målning 184 C Härdlinje 2 målning 944 C Brannäs blästring o målning 1015 C Summa 2144 Utsläpp Metaller, kolväten och PAH 36

37 Öppen 37 av Markföroreningar och grundvatten Vid grävning inom verksamhetsområdet har markföroreningar påträffats. Detta har då anmälts som miljöstörning till länsstyrelsen och uppföljning har skett muntligt på tillsynsmöten eller skriftligt till tillsynsmyndigheten. Den sammanlagda mängden förorenade massor som forslats bort till destruktion var tillsammans med förorenade muddermassor från Stålhamnen cirka 2065 ton under Sammanlagt finns åtta stycken observationsrör och nio stycken grundvattenrör installerade inom verksamhetsområdet. Regelbundna grundvattenprovtagningar ingår i företagets kontrollprogram Resursanvändning I tabellen för produktionsvolymer i kapitel 4 redovisas de största mängderna råvaror som köpts in under året Köldmedia En årsredovisning gällande köldmedia har lämnats till länsstyrelsen. Företaget redovisar följande för år 2012: - Totalt installerad köldmediemängd HFC: 1 649,42 kg. - Sammanlagd påfylld köldmediemängd HFC: 354,53 kg. - Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd HFC: 73,24 kg Energi Vid produktionen av järn och stål uppkommer stora mängder energirik gas, dessutom produceras ånga i samband med de metallurgiska processerna. Gas och ånga används i processerna och för produktionen av fjärrvärme och el. Till kommunens fjärrvärmenät levererades år GWh. 37

38 Öppen 38 av 65 Produktion och förbrukning av media och energi 2012 Energislag Kvantitet TJ GWh Kol till koksverk ton Köpt koks 0 ton 0 0 Injektionskol ton Eldningsolja Eo5LS nm El Gasol ton Energi i producerad gas TJ GWh Energifördelning Procent Masugnsgas Kol och koks 85 Koksgas El 11 LD-gas Eldningsolja o gasol 5 Koksgasfördelning Procent GWh Hyttgasfördelning Procent GWh Koksverk exkl fackling Koksverk Valsverk Masugnar, varmapp Masugnar 8 68 OK Stålverk 4 35 OK OK Fackling OK Totalt 792 Fackling 4 35 Totalt 871 Fördelning olja Procent GWh OK2 2 3 OK Valsverk Totalt 156 GWh Värme till Oxelösunds kommun 97 GWh El produktion OK

39 Öppen 39 av Omgivningsundersökningar/Recipientkontroller Förutom provtagningar och mätningar inom verksamhetsområdet och i enlighet med kontrollprogrammet, genomförs även mät- och provtagningskampanjer i omgivningen kring företaget. Dessa kan exempelvis vara PAH-mätningar i luft, bullermätningar eller provtagningar i vattnet utanför Oxelösund. Omfattningen av undersökningarna fastställs oftast i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontinuerlig mätning finns för stoft (PM 10) i luft vid en mätplats i Oxelösunds centrala del. Samordnad recipientkontroll miljöövervakning för vatten Sedan 2006 har SSAB i samarbete med Oxelösunds hamn och Oxelö Energi startat upp en samordnad recipientkontroll för vatten vid Oxelösundskusten. Arbetet har utvecklats i samråd med länsstyrelsen. Den samordnade recipientkontrollen innebär ett miljöövervakningsprogram för Oxelösunds kustlinje som successivt kommer att anpassas enligt EU:s vattendirektiv (2000/60/EG), Miljöbalken kap 5 samt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660). SSABs verksamhet. Foto taget från Ålöfjärden. Den samordnade recipientkontrollen (SRK) innebär bland annat provtagningar i den fria vattenmassan, i fisk och musslor samt i sediment. Provtagningar har genomförts under sommaren 2012 och resultatet redovisas under 2013 i en årlig rapport som tas fram av Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet. Nedan presenteras ett sammanfattande utdrag ur rapporten för år 2012, vilket innebär 2011 års provtagningar: Sommaren och hösten 2011 genomfördes undersökningar av vattenkemi, sediment, abborre och blåmusslor inom det samordnade recipientkontrollprogrammet för Oxelösundskusten. 39

40 Öppen 40 av 65 Koncentrationerna av totalkväve, totalfosfor och klorofyll var inte, eller endast marginellt, förhöjda i anslutning till våtmarken och SSAB. Fosfathalten var ovanligt hög i hela Örsbakenområdet. Metallhalterna i abborre vid SSAB och Oxelösunds hamn var låga och avvek generellt inte från referensområdet Dragviksfjärden. En viss förhöjning av kadmium i abborre vid Hamnen kan dock noteras, men inte högre än vad som tidvis har noterats även i referensområdet. För blåmusslor finns en viss förhöjning av bly vid Hamnen. I abborre är endast de lättare PAH-substanserna över kvantifieringsgränsen, och tydligt förhöjda vid SSAB. I blåmussla är istället de tyngre substanserna förhöjda, både vid SSAB och vid Hamnen. Förhöjningen av PAH vid SSAB jämfört med Dragviksfjärden var större 2011 än vid tidigare undersökningar, både för abborre och för blåmussla. Bottenfaunaundersökningar Under sommaren 2006 lät företaget undersöka bottenfaunan utanför SSAB. Prov togs på bottenvatten, sediment och bottenfauna vid sammanlagt nio provtagningsstationer. På bottenvatten gjordes analyser med avseende på temperatur, salthalt och syrgashalt. För sediment analyserades vattenhalt och glödgförlust och för bottenfaunan analyserades artmångfald, individtäthet och biomassa. Resultaten visar bland annat att syrehalterna var goda till höga på samtliga stationer, att artmångfald, individtäthet och att biomassan hade ökat jämfört med tidigare undersökningar. I rapporten menar man att de goda resultaten mycket väl kan bero på minskade utsläpp från företaget. Undersökningen genomfördes av Institutionen för Systemekologi vid Stockholms universitet. Under sommaren 2011 har en ytterligare bottenfaunaundersökning genomförts av Institutionen för Systemekologi vid Stockholms universitet. För bedömningen används Benthic Quality Index (BQI) och statusen för bottenfaunan bedöms även under 2011 vara God ekologisk status. 40

41 Öppen 41 av 65 Omgivningsundersökning för mätning av stoft Det finns sammanlagt 16 stycken mätutrustningar för totalstoft utplacerade i omgivningarna, inom och utanför företagets verksamhetsområde. Mätningen har genomförts från april t o m november Det enskilt högsta värdet för fallande stoft har uppmätts under vårmånaden maj med värdet 4,9 g/m 2 vid Brandstationen, och det enskilt lägsta värdet var mindre än 0,1 g/ m 2 vid bland annat Färjeläget och Östersviken. Då både SSAB, Oxelösunds hamn och Oxelösunds kommun har arbetat kraftfullt med att försöka minska den diffusa damningen i omgivningen visar diagrammet nedan att åtgärderna har gett goda resultat. Diagrammet visar resultaten av totalstoftmätningarna i Oxelösunds omgivningar under år i gram per kvadratmeter (g/m 2 ). 41

42 Öppen 42 av 65 Mätplatser för totalstoftmätning år 2012 Mätning av små partiklar i luft (PM10) En mätutrustning för svävande stoft finns installerade i Oxelösunds kommun. Mätinstrumenten registrerar kontinuerligt mängden svävande stoft utryckt som µg/m 3 med partikelstorleken <10 µm (PM10). Instrumenten är placerade vid Oxelösunds gästhamn (Färjeläget). Medelvärdet per månad för PM10 mätningen under 2012 visas nedan. PM10 Oxelösunds kommun Gästhamnen under år 2012 PM10 GÄSTHAMNEN Medelvärde Januari 5,3 Februari 4,6 Mars 7,1 April 9,0 Maj 9,5 Juni 7,9 Juli 8,7 Augusti 6,7 September 5,3 Oktober 5,2 November 7,6 December 7,1 42

43 Öppen 43 av 65 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen och flyktiga kolväten Provtagning av PAH och flyktiga kolväten har genomförts i omgivningsluften på fyra mätpunkter i närområdet vid företaget. En första provtagning av PAH gjordes under en tvåveckorsperiod i december år 2005, samt en provtagning av PAH och VOC i två veckor under juni Resultaten visar att inga miljökvalitetsnormer har överskridits. En ny provtagningskampanj för PAH i luft genomfördes under tiden 11 juni-25 juni 2012 och vid samma mätpunkter som tidigare mätning. Resultaten visar att inga miljökvalitetsnormer har överskridits. I samband med att ett avluftningssystem för bensentankarna är i drift räknar företaget med att det inte fortsättningsvis ska finnas någon mätbar källa för bensenutsläpp till luft inom verksamhetsområdet. Externt buller Kontroll av bullernivån i intilliggande bostadsbebyggelse sker nattetid och för 2012 har en mätning genomförts vid 13 mätstationer. Se karta på nästa sida med mätplatsernas placering. Mätningen genomfördes i augusti Mätstation db(a) Stationernas placering i Oxelösund Riktvärde nattetid db(a) Mätresultat nattetid db(a) Korsningen Sjögatan Industrigatan SSAB stora parkering väster Korsningen Floragatan Ängsgatan Korsningen Floragatan Floragränd Korsningen Thulegatan Punktgränd Gamla Oxelösund Lotsvägen- Mästerlotsvägen Aspa Aspa Våtmarksparkeringen Bergsplatå mot Kölshalsen Brygga första huset mot Galtryggen Tomt på Kölshalsen Bergsknalle vid första sommarstugan Marviken Stationer där mätning genomförs, se karta för stationernas placering (mätplats borttagen). Vid varje mätstation görs två mätningar av ekvivalent ljudnivå med två timmars mellanrum. Medelvärdet av de två mätningarna redovisas här. Förekomst av impulsljud eller hörbara toner noteras. Den effektiva mättiden vid varje mättillfälle är 6-10 minuter. Mätningarna utförs då vindriktningen från verksamhetsområdet ligger mot samhället. Vindstyrkan vid mättillfället får inte heller överstiga 4 m/s. Resultaten av årets mätningar visar att det är svårt att hålla riktvärdet i vissa punkter. Företaget har vidtagit åtgärder för att minska buller från verksamheten. Två fasta mätstationer finns installerade. Den ena mäter buller från Skrotgården och larmar kranföraren vid för högt buller. Den andra stationen är placerad vid kommunens brandstation. 43

44 Öppen 44 av 65 I samband med starten av den nya skrotverksamheten kommer den kontinuerliga bullermätaren att flyttas till den nya platsen för skrotskärning i den norra delen av verksamhetsområdet. 6 Åtgärder i verksamheten för att minska miljöpåverkan 6.1 Verksamhetens påverkan på miljön Miljöpåverkan av en produkt kan delas upp i tre delar: Miljöeffekter under produktion av materialet och produkten. Miljöeffekter vid användning av produkten. Miljöpåverkan vid återvinning av materialet i produkten. Stål är en efterfrågad produkt och används i många viktiga samhällsfunktioner. Miljöpåverkan från våra produkter är i stor utsträckning indirekt genom den vikt som olika konstruktioner får när vår plåt används. Vår satsning på höghållfasta och slitstarka stål är därför helt i linje med samhällets krav på resurssnålhet och miljömedvetenhet. 44

Miljörapport 2008. SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB

Miljörapport 2008. SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB Miljörapport 2008 SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB Öppen 2 av 58 MILJÖRAPPORT SSAB Oxelösund AB 2008 Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 4 1.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FÖR SSAB OXELÖSUND AB.

Läs mer

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå 2012 SSAB EMEA AB Luleå SSAB EMEA 1 Sammanfattning av miljöåret Enligt kraven i 26 kapitel 20 Miljöbalken inlämnar bolaget härmed 2012. Denna del av miljörapporten, som avser textdelen, samt därutöver

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Energieffektivisering inom SSAB i Oxelösund under åren 1996-2007

Energieffektivisering inom SSAB i Oxelösund under åren 1996-2007 ENET-Steel Energinätverk för effektivisering av gruv- och stålindustrins energisystem. Nätverket delfinansieras av Energimyndigheten Energieffektivisering inom SSAB i Oxelösund under åren 1996-2007 Inledning

Läs mer

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls Bilaga 1, villkor Villkor för Hässleholm Miljö AB, Beleverket, Hässleholm 87:10 1. Om inget annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Profu Bilaga D Miljökonsekvensbeskrivning gällande ökad produktion vid SSAB Luleå Fryksta & Mölndal 2008-10-24 Lennart Lindeström, Svensk MKB AB Gun Löfblad, Profu AB Ebba Löfblad, Profu AB Omslagsfoto:

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder 2013-10-23 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-638 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW. version 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som

Läs mer

Sammanfattning Sisjöns panncentral

Sammanfattning Sisjöns panncentral Sammanfattning Sisjöns panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten i Sisjöns panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen Maria Mases processingenjör VA SYD Upplägg Sjölunda avloppsreningsverk Bakgrund Arbetsprocess för att hitta lösning

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten

Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Svenskt Vatten Utveckling - Rapport Nr 2010-06 Förekomst och rening av prioriterade ämnen, metaller samt vissa övriga ämnen i dagvatten Henrik Alm, Agata Banach, Thomas Larm 1 Motiven bakom vattenpolitiken

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr. 2008-MH1386 Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009 Dnr. 2008-MH1386 Sammanfattning Det finns miljökvalitetsnormer () beträffande kvalitet på utomhusluft som ska kontrolleras av

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2009-04-16 9 Mhn 42 Dnr: 2009 1927 Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008 Beslut 1 Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att överlämna ärendet till kommunstyrelsen.

Läs mer

Hållbarhetsredovisning Rönnskär 2012

Hållbarhetsredovisning Rönnskär 2012 Hållbarhetsredovisning Rönnskär 212 Med den här hållbarhetsredovisningen vill vi visa vår omgivning hur vi arbetar med frågor som rör hälsa, säkerhet och miljö, samt på vilket sätt vi bidrar till ett hållbart

Läs mer

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund

Handläggning av slamärenden. Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Handläggning av slamärenden Hässleholm 2011-11-22 22 Ewa Björnberg miljöförvaltningen i Lund Lagstiftning Miljöbalken hänsynsreglerna SNFS 1994:2 - bestämmelser om avloppsslam (Ny förordning på gång klar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft; SFS 2004:661 Utkom från trycket den 6 juli 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Regeringen

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Sammanfattning Tynnereds panncentral

Sammanfattning Tynnereds panncentral Sammanfattning Tynnereds panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Tynnereds Panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

!...~#- :m. bh. L.:-*# Dm 201 1-3496. Ansökan om utökat tillstånd för krematorieverksamhet

!...~#- :m. bh. L.:-*# Dm 201 1-3496. Ansökan om utökat tillstånd för krematorieverksamhet BORAS STAD Miljö- och konsumentn&rnudm PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2014-08-26 ~2:~r.yreiren gasva Götalaiids Ian {;?%g!...~#- :m bh. L.:-*# Dm 201 1-3496 ;;r I L (nk, 2014-08- 2 8 s;(-?>%.i- Ansökan om

Läs mer

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping 1 (10) MÅNADSREDOVISNING Farledsavdelningen Handläggare, direkttelefon 2010-06-17 : 0903-10-01180 Åsa Jansson, 011-19 15 19 Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping Avser

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LLENTAB Högprofilplåt Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-01-10

Läs mer

RAPPORT. Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från järn- och stålindustrin

RAPPORT. Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från järn- och stålindustrin RAPPORT Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från järn- och stålindustrin Kristina Holmgren, Magnus Klingspor, Malin Ribbenhed, Catarina Sternhufvud, Mathias Thorén B1649

Läs mer

Produktöversikt om miljöpåverkan

Produktöversikt om miljöpåverkan Sid 1(8) Produktnummer Produkttyp Aducerade rördelar Leverantör Namn Wema AB Adress Ollebovägen 14 Postadress 230 44 Bunkeflostrand Telefon/ e-post 040-467515 Kontaktperson Benämning Aducerade rördelar

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping

Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping 1 (8) MÅNADSREDOVISNING Farledsavdelningen Handläggare, direkttelefon 2010-08-12 : 0903-10-01180 Åsa Jansson, 011-19 15 19 Månadsredovisning för projektet Säkrare Farleder - Insegling Norrköping Avser

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 1 av 5 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft

Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft OKG AB, 2010-01-12 Miljö och klimatpåverkan från kärnkraft Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning. För att få en balanserad bild av olika kraftslags miljöpåverkan, bör hela livscykeln

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön

Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Sjöfartens påverkan på havsoch kustmiljön Kjell Larsson Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet kjell.larsson@lnu.se Upplägg Vilka är de viktigaste miljöeffekterna av sjöfart? Vilka effekter kan vi förvänta

Läs mer

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor.

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Klagomålsblankett för bygg, strandskydd, miljö, hälsoskydd och livsmedel Klagomål Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Personuppgifter*

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle)

Emissioner från Volvos lastbilar (Mk1 dieselbränsle) Volvo Lastvagnar AB Meddelande 1 (6) För att underlätta beräkning av emissioner från transporter har Volvo Lastvagnar sammanställt emissionsfaktorer per liter förbrukat bränsle. Sammanställningen avser

Läs mer

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll

Fordonstvättar Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Miljöfrågor-tekniker-egenkontroll Bakgrund Tekniker och exempel för slutning Riktvärden Kemikalier Egenkontroll Bakgrund Bakgrund Tungmetaller från biltvättar i Karlstad Tekniker Slutning av vattendelen

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 2014-04-15 Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 Ewerman AB Knut Påls väg 9 256 69 Helsingborg Telefon: 042 490 11 00 Fax: 042 490 11 53 Hemsida: www.ewerman.se Verksamhetsutövaren. Ewerman AB Anläggningsnummer:

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Mer stål med mindre olja, el och kol

Mer stål med mindre olja, el och kol Mer stål med mindre olja, el och kol Stålindustrins energiforskningsprogram 2006-2010. En satsning för bättre energiutnyttjande, sänkta kostnader och ökad konkurrenskraft i samarbete med Energimyndigheten.

Läs mer

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN

LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN LUFTEN I HÖGANÄS KOMMUN Lägesrapport för 2009 Till miljönämnden augusti 2010 2010-08-18 1 Sammanfattning Miljöavdelningen har sedan en tid tillbaka utfört kontinuerliga luftkvalitetsmätningar i taknivå

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

MILJÖRAPPORT. Miljöledningssystem: Marinbasen har ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. Systemet är ej certifierat.

MILJÖRAPPORT. Miljöledningssystem: Marinbasen har ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. Systemet är ej certifierat. MILJÖRAPPORT Grunddel För Södra Skärgårdens Skjutområde(1480-1367) år: 2011 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Marinbasen Organisationsnummer: 202100-4615 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN

Läs mer

Stål en del av vår vardag

Stål en del av vår vardag Stål en del av vår vardag Stål finns i det mesta vi har runtomkring oss, bilar, strykjärn, mobiler, bestick och gatlampor. Produkter som inte innehåller stål är ofta plastprodukter som tillverkats i stålformar.

Läs mer

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl. Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl Finansiär: Miljökvalitetsnorm för partiklar i utomhusluft 2005 Årsmedelkoncentrationen

Läs mer

Prislista. Fasta bränslen och askor

Prislista. Fasta bränslen och askor Prislista Fasta bränslen och askor 0 I dagens energi- och miljömedvetna samhälle blir det allt viktigare att använda effektiva biobränslen i väl fungerande pannor. Likväl finns det stora miljövinster om

Läs mer

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 %

Flygtrafik 4 % Arbetsfordon 3 % 3. Luft och klimat I Örebro län finns det förhållandevis få luftmätningar i tätorterna och kunskapen om luftkvaliteten är därför bristfällig. De mätningar som görs indikerar emellertid att luftkvaliteten

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter 1(7) 1(7) Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Finspångs Tekniska Verk AB 612 80 Finspång Besök: Norrköpingsvägen 32 Telefon 0122-851 80 Fax 0122-851 17 info@finspangstekniskaverk.se

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Undersökningar i Bällstaån 2004 1

Undersökningar i Bällstaån 2004 1 Undersökningar i Bällstaån 24 1 2 Undersökningar i Bällstaån 24 Undersökningar i Bällstaån 24 1 Christer Lännergren/VV 27/4 Stockholm Vatten 16 26 Stockholm Telefon 8 5221 2454 christer.lannergren@stockholmvatten.se

Läs mer

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver.

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Sammanfattning Pulververket I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Kapaciteten i Pulververket är idag cirka 350 000 ton per år och avses öka till cirka 550 000

Läs mer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer

TUDOR. Miljöriskbedömning. Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar. Omgivningsfaktorer TUDOR TUDOR 1 TUDOR Miljöriskbedömning Med avseende på Bly Med avseende på TCE Med avseende på olja Med avseende på övriga föroreningar Omgivningsfaktorer 2 Platsspecifika riktvärden Förutsättningarna

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Panndagarna 2009. Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen Sylwe Wedholm Avdelningschef Bränslehantering 2009-02-04 Söderenergi Samägt av kommunerna: Botkyrka 25 Huddinge 25% Södertälje 50% Kunder: Södertörns

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07

Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 Riktlinjer för oljeavskiljare i Enköpings kommun Antagna av Miljö- och byggnadsnämnden 2011-06-07 1. Inledning 1.1 Riktlinjerna Dessa riktlinjer omfattar oljeavskiljare i Enköpings kommun. Riktlinjerna

Läs mer

BESLUT Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation

BESLUT  Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt 1:3 i Eskilstuna kommun BESLUT Delegation BESLUT 1 (9) Anl.nr: 0484-292 Eskilstuna Energi och Miljö AB Kungsgatan 86 631 86 ESKILSTUNA Kungörelsedelgivning Slutliga villkor för utsläpp av kväveoxider från hetvattencentralen på fastigheten Källstalöt

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Verksamhetens namn Organisationsnummer Adress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Postadress Faktureringsadress

Läs mer

En starkare, lättare och mer hållbar värld. SSABs vision

En starkare, lättare och mer hållbar värld. SSABs vision Stålboken En starkare, lättare och mer hållbar värld SSABs vision Stålboken Innehåll Världen behöver stål 4 Så används stål 5 SSAB i stålvärlden 8 SÅ GÖR VI STÅL Malmbaserat råjärn och stål 10 Skrotbaserat

Läs mer

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB

Askor i ett hållbart energisystem. Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Askor i ett hållbart energisystem Monica Lövström VD Svenska EnergiAskor AB Energi Askor vad är det? Svenska EnergiAskor är ett branschorgan som arbetar För miljöriktig hantering av de askor som uppstår

Läs mer