Dokument-id/Version Miljörapport Sekretessmärkning Öppen Sida 1 av 65. Miljörapport SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokument-id/Version Miljörapport 2012 288288 Sekretessmärkning Öppen Sida 1 av 65. Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund"

Transkript

1 Öppen 1 av 65 Miljörapport 2012 SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund 1

2 Öppen 2 av 65 2

3 Öppen 3 av 65 SAMMANFATTNING VERKSAMHETSBESKRIVNING ALLMÄNNA UPPGIFTER FÖR SSAB EMEA AB - OXELÖSUND ALLMÄNNA UPPGIFTER FÖR SSAB MEROX AB FRÅN JÄRNMALM TILL PLÅT EN ÖVERSIKT BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VID SSAB MEROX AB PRÖVNINGSÄRENDEN PRÖVOTIDSUTREDNINGAR ANMÄLNINGSÄRENDEN ENLIGT MILJÖBALKEN ANDRA GÄLLANDE BESLUT TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD PRODUKTIONSTILLSTÅND OCH TILLSTÅND FÖR DEPONI HANDELSSYSTEM FÖR UTSLÄPPSRÄTTER (CO 2 ) UNDER HANDELSPERIODEN PRODUKTIONSVOLYMER RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN REDOVISNING AV NFS (2002:26) OM UTSLÄPP TILL LUFT FRÅN FÖRBRÄNNINGSANLÄGGNINGAR REDOVISNING AV NFS (2001:11) OM BEGRÄNSNING AV UTSLÄPP AV FLYKTIGA ORGANISKA FÖRENINGAR FÖRORSAKADE AV ANVÄNDNING AV ORGANISKA LÖSNINGSMEDEL I VISSA VERKSAMHETER OCH ANLÄGGNINGAR UTSLÄPP TILL VATTEN - UPPFYLLANDE AV VILLKOR MED KOMMENTARER TILL ÖVERSKRIDNA RIKTVÄRDEN Villkor 13c för zink i vatten från Stålverkets Vakuumanläggning Villkor P3 för zink och cyanid i vatten från masugnar Villkor V9 för olja i cirkulationsvatten från valsverket AVLOPP OCH INTAG FÖR VATTEN SAMT UTSLÄPPSTABELL ANALYSER PÅ LAKVATTEN OCH GRUNDVATTEN FRÅN DEPONIER UTSLÄPP TILL LUFT - UPPFYLLANDE AV VILLKOR MED KOMMENTARER TILL ÖVERSKRIDNA RIKTVÄRDEN Villkor P8 svaveldioxid från Svavelsyraverket Villkor P9 Svavelhalt i renad koksgas Villkor P5 Stålverket Stoft i renad LD-gas Villkor P10 Totala utsläpp till luft av PAH Villkor 12 Temperatur från avlopp Villkor 25 - Buller STOFT KVÄVEOXIDER KOLDIOXID SVAVELDIOXID DIAGRAM ÖVER UTSLÄPP AV STOFT, SVAVELDIOXID OCH KVÄVEOXIDER ÖVER TID PAH OCH DIOXINER UTSLÄPP AV METALLER OCH ÖVRIGT TILL LUFT OCH VATTEN MARKFÖRORENINGAR OCH GRUNDVATTEN RESURSANVÄNDNING KÖLDMEDIA ENERGI OMGIVNINGSUNDERSÖKNINGAR/RECIPIENTKONTROLLER Bottenfaunaundersökningar Omgivningsundersökning för mätning av stoft Mätning av små partiklar i luft (PM10) Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen och flyktiga kolväten Externt buller

4 Öppen 4 av 65 6 ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN PROJEKT MOT DIFFUS DAMNING FÖRBÄTTRAD METOD FÖR RENING AV VATTEN FRÅN MASUGNAR DRIFTSTÖRNINGAR OCH ANDRA MILJÖSTÖRNINGAR I VERKSAMHETEN Driftstörningar och miljöstörningar i produktionsanläggningar Driftstörningar och miljöstörningar i reningsanläggningar Driftstörningar och miljöstörningar inom övrig verksamhet AVFALLSHANTERING Omhändertagande av avfall Statistik över avfall och farligt avfall MILJÖLEDNINGSSYSTEM RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR VATTEN RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR LUFT BULLERBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER KEMIKALIER BILAGOR BILAGA 1 UPPFYLLANDE AV VILLKOR MED KOMMENTARER BILAGA 2: UTDRAG UR MILJÖDOM MÅL NR M

5 Öppen 5 av 65 Sammanfattning Konjunkturen har varit avmattad under hela Återhållsamhet har därför präglat verksamheten under året. Både Masugn 2 och Masugn 4 var i drift en period under våren. Efter sommarstoppet startade enbart Masugn 4 upp och Masugn 2 har varit stillastående under hösten. Detta på grund av den rådande lågkonjunkturen. Under året har PIL-projektet fortsatt (Partiklar i luft) där Oxelösunds kommun, Oxelösunds hamn och SSAB samverkar för att minska den diffusa damningen i kommunen. Projektet har bland annat resulterat i att bevattning och sopning intensifierats och ett dammreducerande miljövänligt medel har spridits för att minska diffust damm. Detta med gott resultat. Tolv prövotidsutredningar har lämnats in till mark- och miljödomstolen under december. I några av dessa utredningar föreslår bolaget villkor och i andra föreslås fortsatt prövotid. Bolaget har även lämnat in en prövotidsutredning gällande villkor för vatten från koksverkets biologiska rening under juni månad. Miljöförbättrande åtgärder för vatten har gjorts vid koksverket, masugnarna och stålverket. Ett omfattande renoveringsarbete vid Stålhamnens kaj har pågått under hela Under arbetets gång, med flera dykarlag som arbetat under kajen, har samtidigt en regelbunden miljöövervakning med provtagning i vattnet genomförts. Resultaten av dessa har sedan redovisats till tillsynsmyndigheten. En större mängd förorenade muddermassor har skickats till extern destruktion. Arbetet med renoveringen fortsätter även under år Under året har fem tillsynsmöten hållits med Länsstyrelsen. Oxelösunds kommun har också varit representerad med en deltagare. Antalet anställda den 31 dec 2012, SSAB EMEA AB i Oxelösund var 2283 stycken. 5

6 Öppen 6 av 65 1 Verksamhetsbeskrivning SSABs industriområde ligger öster om Oxelösunds kommuns centrala delar och området omfattar cirka 400 hektar. I söder gränsar området mot Gamla Oxelösund och Oxelösunds hamn, i öster mot Östersjön och i norr mot Brannäshalvön. SSAB Oxelösund Vy över industriområdet. SSAB EMEA AB i Oxelösund producerar både färdig plåt och halvfabrikat i form av stålämnen. Stålämnestillverkningen är betydligt större än den mängd som valsas i det egna valsverket. Övriga stålämnen går i huvudsak till SSAB EMEA AB i Borlänge för vidare valsning till tunnplåt. En mindre del av ämnena säljs även till externa kunder. Plåten som valsas i Oxelösund används både till enklare stålkonstruktioner och till mycket avancerade tillämpningar där hög hållfasthet, svetsbarhet och slitstyrka behövs. Slitstålet Hardox och det extra höghållfasta konstruktionsstålet Weldox utgör företagets kärnaffär. Verktygsstålet Toolox och skyddsplåten Armox är plåtar som också tillverkas och valsas i Oxelösund. 6

7 Öppen 7 av Allmänna uppgifter för SSAB EMEA AB - Oxelösund Verksamhetsutövare/företag/plats Namn: Platsnummer: Postadress: Telefonnummer: Organisationsnummer: Anläggningens mittpunkt RT90: Kontaktperson: E-post: Ort där anläggningen finns: Fastighetsbeteckningar: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd: SSAB EMEA AB OXELÖSUND X= Y= Miljöchef Kristina Branteryd Oxelösunds kommun, Södermanlands län Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 Oxelö 7:37, Oxelö 7:62, Oxelö 7: Stål och metall Stenkol Förbränning Infrastruktur Produktionstillstånd från Miljödomstolen: Mål nr M Beslut från , beslutet vann laga kraft Tillstånd för Ålödeponin: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Mål nr M Beslut Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt Länsstyrelsen i Södermanlands län 7

8 Öppen 8 av Allmänna uppgifter för SSAB Merox AB Verksamhetsutövare/företag/plats Namn: Platsnummer: Postadress: SSAB Merox AB OXELÖSUND Telefonnummer: Organisationsnummer: Kontaktperson: E-post: Ort där anläggningen finns: Fastighetsbeteckningar: Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljöchef Kristina Branteryd Oxelösunds kommun, Södermanlands län Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1: Förbehandling sortering mm Mellanlagring Deponering Tillstånd från Miljödomstolen: Tillstånd för Ålödeponin: Tillståndsgivande myndighet: Tillsynsmyndighet: Mål nr M Beslut från , beslutet vann laga kraft Mål nr M Beslut Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt Länsstyrelsen i Södermanlands län 8

9 Öppen 9 av Från järnmalm till plåt en översikt Nedan visas en principskiss över råvaruanvändningen och tillverkningen av olika produkter i de olika processerna vid SSAB i Oxelösund. Leverans Förädling MEROX Biprodukter Leverans Eldningsolja Leverans Koks Malm Masugn Råjärn Stålugn Råstål Efterbehandling & Stålämnen stränggjutning Ämnesugn Valsning Plåt Kol Kalksten Luft Syrgas Skrot Bränd kalk Kol Koksverk Koksugnsgas Värmebehandling Leverans biprodukter Masugn Järnmalm, koks, kol och kalksten lossas från pråm/båt till upplagringsplatser i Oxelösunds hamn. Råvarorna forslas sedan från hamnen på inbyggt transportband in till lagerfickor i masugnarnas råvaruhus. Första steget i tillverkningen av ämnen eller plåt är masugnsprocessen, där järnoxiden i malmen reduceras till råjärn. Reduktionen sker med koks och kol i ett cirka 25 meter högt ugnsschakt. I detta schakt tillsätts järnbärare, slaggbildare och koks överst. Ugnen är keramiskt infodrad. I den nedre delen blåses het blästerluft, syrgas och kolpulver in. Det sker kemiska reaktioner med slutresultatet att syre i malmen reagerar med kolet och avgår som gaserna koldioxid och kolmonoxid. Kvar blir flytande råjärn och slagg. Masugnen tappas på flytande råjärn och slagg genom ett tapphål i botten på ugnen. Råjärnet tappas i ett stort eldfast kärl, en så kallad torped, som går på järnväg för vidare förädling i stålverkets LD-konverter. Slaggen transporteras också på järnväg i gryta till svalningsanläggning och vidareförädling. 9

10 Öppen 10 av 65 Gasen från masugnen renas, dels genom torr avskiljning vilket ger hyttsot, och dels genom våt avskiljning som ger hyttslam. Den renade gasen energiåtervinns i kraftverket samt i förbränningsprocesser i produktionskedjan. Vid råjärnstappning ur masugnen frigörs stora stoftmängder som samlas upp via utsugsfilter. Vid start och stopp av masugnen måste man under kortare perioder släppa ut orenad masugnsgas vid toppen av masugnen. Koksverk För att smälta järnmalmen i masugnen behövs koks. Koksen fungerar dels som bränsle och dels som reduktionsmedel, men även genom sin styckeform stötta övriga material inne i masugnen så att gas kan passera genom ugnen. Koksen bildas genom att råkolet hettas upp utan lufttillträde i cirka 20 timmar så kolet koksar, dvs. först mjuknar till en plastisk massa och sedan stelnar till koks. Koksningen sker i 100 parallella ugnar. Vid koksningen avges stora mängder koksugnsgas. Ur koksugnsgasen utvinns bensen och stenkolstjära i biproduktverket. Koksugnsgasen renas även från svavel som överförs till svavelsyra som i sin tur används för att framställa ammoniumsulfat. Den renade koksugnsgasens energiinnehåll används sedan i olika värmningsprocesser, exempelvis för att värma stålämnen till valsningstemperatur samt för värmebehandlingar av plåt. Energi och media - kraftverk Vid SSABs kraftverk produceras/distribueras följande: - Elkraft - Fjärrvärme - Olika typer av vatten - Ånga - Blästerluft till masugnarna - Gasol - Olja Fjärrvärme från kraftverket levereras internt inom företaget samt till Oxelösunds kommun. Stora mängder vatten hanteras inom företaget. De olika typer av vatten som förekommer inom företaget är industrivatten, saltvatten, dagvatten, dricksvatten och spillvatten. De olika vattentyperna används och hanteras olika beroende på var i processen vattnet används. Den ånga som produceras i ångpannorna används till elproduktion, hetvattenproduktion eller till värmningsändamål. Blästerluft är tryckluft och används till reduktionsprocessen i masugnarna. Gasolen används till skärning, exempelvis i stålverk och valsverk. Eldningsoljan distribueras dels till kalkverket, dels används oljan i kraftverkets ångpannor som stöd- och reservbränsle. Oljan är lågsvavlig tjockolja. 10

11 Öppen 11 av 65 Stålverk LD-konverter LD-konvertern i stålverket består av en tegelinfodrad plåtmantel med en höjd på cirka 8,5 meter och en diameter på cirka 6,5 meter. Konvertern är tippbar för påfyllning av råvaror respektive urtappning av det färdiga stålet. Råjärnet innehåller cirka 4 procent kol, i LD-konvertern minskas denna kolhalt till under 0,1 procent genom att blåsa på syrgas mot råjärnet i konvertern. Vid denna så kallade blåsningsprocess oxideras en del föroreningar och tas upp som fasta oxidföreningar i slaggen medan kolet avgår som koloxid via avgaserna. För att ta upp de oxidiska föreningarna i slaggen tillsätts bränd kalk som slaggbildare. För att hålla nere temperaturen vid blåsningen tillsätts även cirka 20 procent skrot. Efter blåsningsprocessen återstår ett råstål som alltid har en likartad analys. I samband med tappningen till skänk tillsätts sedan olika legeringsämnen för att ge det färdiga stålet önskvärda egenskaper. LD-slaggen transporteras i speciella grytor för svalning och vidareförädling. LDslaggen luftkyls och siktas sedan till olika fraktioner av LD-sten. Värmen i avgaserna från LD-konvertern tas tillvara via värmeväxlare, därefter avskiljs stoftet från gaserna, som sedan facklas. Granuleringsanläggning I anläggningen, som har en kapacitet på cirka 180 ton per timme kan råjärn och stål granuleras. Till största delen granuleras avsvavlat råjärn. Granuleringsanläggningen är ett alternativt sätt att omhänderta flytande järn från masugnarna då kapaciteten vid stränggjutningsanläggningen är begränsad, exempelvis vid sommarstopp. Stålverkets Granuleringsanläggning vid skänköppning. Efterbehandling av råstål Fortsatt behandling av stålet sker i olika efterbehandlingsstationer där legeringar tillsätts och exempelvis vakuumbehandling kan göras. Utsläpp vid efterbehandlingsstationerna sker huvudsakligen som stoft som samlas upp i filter via utsug. 11

12 Öppen 12 av 65 Stränggjutning Det flytande stålet levereras till stränggjutningsmaskinerna i skänkar om cirka 220 ton per styck. Skänkarna förflyttas mellan stationerna med traverskranar. I stränggjutningsmaskinen gjuts det flytande stålet ut till fasta stålämnen. Stålverket har två stränggjutningsmaskiner. Från flytande stål till prima ämnen vid strängbryggan. I stränggjutningsmaskinen formas och kyls stålet till en lång sträng med bredden varierande mellan mm och med en tjocklek av 220 mm eller 290 mm. Strängen kapas sedan till stålämnen med gasolskärbrännare. Innan stålämnena levereras vidare synas ytorna och eventuella sprickor hyvlas manuellt eller slipas bort i en ämnesslipmaskin. För varje skänk som gjuts ut kyls energi motsvarande cirka kwh bort. Detta motsvarar årsförbrukningen av 1-2 villor med direktverkande el. Stålsträng från stränggjutning kapas till prima ämnen. Valsning De nu färdiga stålämnena värms upp i ämnesugnarna till lämplig valsningstemperatur, dvs. mellan 1100 C och 1300 C. Som bränsle i ugnarna används nu den gas som bildas i koksverket. Det färdigvärmda stålämnet passerar ämnesblästern för rensning av glödskal som bildats i ugnen. Valsverket är ett reversibelt kvartoverk, vilket betyder att verket kan köras i bägge riktningar samt att det har fyra valsar med två arbetsvalsar och två stödvalsar. Stödvalsarna tar upp valskraften från arbetsvalsarna så att plåten kan valsas jämntjock. När stålämnet har valsats ut till önskad längd, bredd och tjocklek kommer det ut från kvartoverket som en råplåt. Råplåten riktas och svalnar vid någon av svalbäddarna. Råplåten synas, eventuella ytfel slipas bort och går vidare till formatering som ordereller lagerplåt. 12

13 Öppen 13 av 65 Efterbehandling Valsverkets efterbehandling värmebehandlar, formaterar, skyddsmålar och lastar ut plåt inför leverans till kund. Plåtar har olika flöden beroende på plåtens tjocklek och kvalitet. Det finns även anläggningar för olika räddningsbehandlingar, såsom slipning, svetsning, och riktning. För att kunna hålla reda på plåtens identitet finns anläggningar för stämpling och märkning av plåten. Skyddsmålning av plåt vid valsverkets efterbehandling. Utlastning och leverans Utlastning och leverans av plåt sker med både lastbil, järnväg och båt. Av de totala utleveranserna av färdiga produkter sker cirka 14 procent med järnväg, cirka 23 procent med lastbil och resterande cirka 63 procent går ut med båt via företagets Stålhamn. Kontroll av plåt innan utleverans. 1.4 Beskrivning av verksamheten vid SSAB Merox AB SSAB Merox AB är ett helägt dotterbolag till SSAB EMEA AB med verksamheter i Oxelösund, Luleå, Borlänge och Grängesberg. I den här miljörapporten redovisas verksamheten i Oxelösund. Merox utvecklar, marknadsför och processar metallurgiska biprodukter, samt bidrar till att återföra bland annat järn- och kolhaltiga material till processerna för att stödja och säkerställa en hög nivå av resursutnyttjande vid tillverkning av stål inom SSAB. Merox produktsortiment innefattar exempelvis kravgodkänd jordbrukskalk, unika ballastmaterial och råvaror till elektronikindustrin. Merox hanterar cirka ton material årligen. Antalet anställda vid Merox var 58 personer i december

14 Öppen 14 av 65 SSAB Merox AB har inga egna tillstånd för verksamheterna i Oxelösund, Luleå eller i Borlänge. Huvudverksamheterna på orterna har villkor för verksamheten som inbegriper de verksamheter som sköts av Merox. Verksamheten i Grängesberg är anmälningspliktig. För att stödja och säkerställa en mycket hög nivå av resursanvändning vid tillverkning av stål inom SSAB styrs processerna för att erhålla biprodukter med rätt kvalitet. Biprodukterna förädlas och säljs av SSAB Merox AB. Merox har genom sin verksamhet uppnått en ledande position i landet inom sin bransch. Merox sköter också driften av SSABs deponier och styrning av farligt avfall. Både för klassiska produkter och biprodukter är det en självklarhet att kunna styrka både tekniska, miljömässiga och hälsopåverkande egenskaper. Merox arbetar kontinuerligt med att införskaffa den kunskap som krävs och har som målsättning att alltid kunna uppvisa behövliga data. Biprodukterna undersöks ur flera olika aspekter för att finna dess unika egenskaper. Med dessa som bas identifieras en applikation där produkten kommer till sin rätt, både ekonomiskt, tekniskt, och miljömässigt. Det gäller att se till helheten och göra en total bedömning av biprodukternas fördelar. Genom att nyttja dessa produkter kan kunderna ofta erhålla miljöfördelar i form av färre transporter, minskade utsläpp till luft och mark, minskad användning av jungfruliga råvaror, smartare markanvändning mm. För att skapa mer tekniskt funktionella produkter kompletteras ibland biprodukterna med andra råvaror. Kvaliteten på produkterna säkras genom kontinuerliga provtagningar, olika tester och analyser, vissa produkter är även certifierade. För bästa produktutnyttjande hos kund har Merox en aktiv kundsupport, med produktframtagning nära kunden. Som alltid är råvarorna viktiga i framtagandet av bra produkter. SSABs mycket kända och starkt styrda processer ger oss råvaror med väl känt innehåll med homogenitet över tid. De produkter som Merox idag säljer är mycket väldefinierade och undersökta. Till varje produkt finns en produktspecifikation och vid behov även säkerhetsdatablad. Produkterna hanteras inom gällande kemikalie- och produktlagstiftning och har registrerats inom ramen för REACH. Huvuddelen av Merox forskning och produktutveckling sker i egen regi men även genom samarbete med universitet och högskolor. Miljöpåverkan Miljöpåverkan från processerna vid Merox består huvudsakligen av stoft till luft samt olika former av slam, dels från autogenkvarnen, dels från vattenbegjutning av LDslaggtipp. Autogenkvarnen bidrar även med ett högt ph till vatten. Där har åtgärder vidtagits och vattnet leds nu mot ett avlopp med stort flöde. 14

15 Öppen 15 av 65 Den verksamhet som Merox bedriver för att förädla biprodukter och omhänderta avfall, medför att diffus damning kan uppstå vid hantering samt från olika upplag. Därför vidtas alltid åtgärder för att förebygga detta, till exempel genom bevattning, sopning och dammbindning med miljövänliga specialprodukter. Merox Råvaror Processer Produkter Råvaror in från SSABs processer Processer för biprodukter Produkter ut Interna Skrot i olika form. Järnoxider i olika form; slagg, slam, skärslagg, slipspån, glödskal m m. Tegel olika sorter Slagg från masugn och LD. Externt inköpta Olika råvaror Produktionsprocesser Skrothantering Krossverk, slagger Siktverk, slagger Kvarnanläggning Lågtipp Autogenkvarn Separationsverk Huvudsaklig miljöpåverkan Förbrukning gasol och syrgas, damm och buller Bidrar ibland till damning, visst buller Bidrar ibland till damning Bidrar till damning, elförbr. Industrivattenförbr, transporter Elförbrukning, industrivattenförbr, AQS-slamrest Elförbrukning Internt SSAB Briketter masugn/ld Skrot masugn/ld Merolit Slaggbildare Täckmedel Legeringar Extern försäljning Hyttsten Hyttsand Merolit Täckmedel Ammoniumsulfat Skrot M-kalk, Surfric Tegel olika sorter Merox järnbärare Slaggranuleringsanl. Industrivattenförbrukning Torkanläggning Oljeförbrukning. Bidrar till damning. Brikettverk Bidrar ibland till damning. Blandningsverk Råvaruförbrukning Transporter Förbrukning av olja 15

16 Öppen 16 av 65 16

17 Öppen 17 av 65 2 Prövningsärenden 2.1 Prövotidsutredningar Följande prövotidsutredningar har lämnats till Mark- och miljödomstolen den 31 december U1. Stoftutsläpp från masugnarna U2. Utsläpp till vatten från masugnarnas gasreningssystem U3. Stoftutsläpp från stålverket U4. Energi (LD-gas) U5. Svaveloxider och svavelväte U6. Kväveoxider U7. Totala utsläpp till luft U8. Totala utsläpp till vatten U9. Sediment Ålöfjärden U10. Dagvatten U11. Buller från provberedning och hall 9 och 10 U12. Buller mm från skrothantering 2.2 Anmälningsärenden enligt miljöbalken Följande anmälningar har beslutats av länsstyrelsen under 2012: Avslutningsplan för Lotsängens deponi Anmälan om muddring vid Stålhamnens södra kaj 2.3 Andra gällande beslut Rivning av glasbruk och Vattentorn, etapp 1 Beslut från länsstyrelsen 3 Tillstånd och villkorsefterlevnad 3.1 Produktionstillstånd och tillstånd för deponi Tillstånd för Ålödeponin Mål nr M Tillståndet avser en högsta mängd av m 3 17

18 Öppen 18 av Miljödomstolen, Nacka tingsrätt Mål nr M , M , M Miljödomstolen lämnar tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet i bolagets anläggningar i Oxelösund med följande tillståndsgivna produktion per år: Rampkoks Råjärn Prima ämnen Levererad plåt Gods över kaj ton ton ton ton ton Tillstånd att få anlägga deponi för inert avfall och hanteringsyta Brannäs. Deponering av högst m 3 av avfallsslagen LD-slagg och AQS Mark- och miljödomstolen, Nacka tingsrätt Mål nr M Handelssystem för utsläppsrätter (CO 2 ) under handelsperioden Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för Ansökan till Naturvårdsverket Ansökan om tillstånd för utsläpp av koldioxid enligt lagen SFS 2004:1199) om handel med utsläppsrätter Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för ny deltagare Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län om nytt tillstånd för utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter Beslut om tilldelning av utsläppsrätter till befintliga anläggningar för handelsperioden Beslut om tilldelning av utsläppsrätter till nya deltagare för perioden Tillfällig förändring av övervakningsmetod för Eldningsolja (EO5) Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län Anmälningsärende Tillfällig förändring i övervakningsmetod för egenproducerad koks Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län Ansökan om tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden Anmälningsärende förändring i övervakningsmetod för egenproducerad koks, EO5 och lösningsmedel Beslut från länsstyrelsen i Södermanlands län Ansökan om tillstånd för utsläpp av växthusgaser under handelsperioden

19 Köpta råvaror SSAB Merox AB SSAB Oxelösund AB Titel Öppen 19 av 65 4 Produktionsvolymer Produktion/omfattning på verksamheten 2012 Produkt Tillståndsgiven produktion Ton Utfall förändring sedan 2011 Koks Stenkolstjära Råbensen Råjärn hytta Råjärn hytta Råjärn totalt Bäddgjutet råjärn (galtgjutet) Granulerat järn Råstål Prima ämnen Produktion härdlinje Levererad plåt Gods över kaj Brikettproduktion Produkter baserade på masugnsslagg LD-sten Ammoniumsulfat Pellets Koks Injektionskol Kol Bränd kalk Legeringar Kalciumkarbid Köpt extern skrot Internt skrot Råvaror till Merox

20 Öppen 20 av Koks Råjärn Prima ämnen (råstål tom 2007) Plåt Produktionen i ton vid SSAB EMEA AB i Oxelösund under åren Resultat från egenkontrollen Utsläpp till luft och vatten från verksamheten låg under år 2012 i de flesta fall betydligt lägre än de begränsningsvärden som finns i form av villkor. Några av dessa villkors riktvärden har tillfälligt överskridits. 5.1 Redovisning av NFS (2002:26) om utsläpp till luft från förbränningsanläggningar Företagets kraftverk har dels en större gas/oljeeldad panna (P4) med bränsleeffekten 200 MW försedd med kondensturbin ombyggd för värmetappning, dels två mindre ångpannor på 25 MW vardera (P1, P2). I tabellen nedan redovisas utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och stoft för panna nr 1, panna nr 2 och för panna nr 4. 20

21 Öppen 21 av 65 Kväveoxider - utfall och utsläppsgränsvärden för P Utfall Gränsvärde Antal NOx Antal ej gk dygn NOx mån NOx mån NOx mån> 48 h>gräns- > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde värde 48 h temfel Jan 317, Feb 218, Mar 123, Apr 80, Maj 143, Jun 119, Jul 327, Aug Sep 385, Okt 389, Nov 121, Dec 135, Medel 211,8 305 Summa Krav 100 % 95 % Summa år <10 Utfall 73 % 79 % Svaveldioxid - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal SOx 48 h Antal ej gk dygn SOx mån SOx mån SOx mån> beräknat > > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde gränsvärde 48h temfel Jan 272, Feb 241, Mar 103, Apr 88, Maj 190, Jun 145, Jul 445, Aug Sep 377, Okt Nov Dec 176, Medel 249, Summa Krav 100 % 97 % Summa år<10 AMP mätning 81 mg SO2/Nm Utfall 91 % 98 % 21

22 Öppen 22 av 65 Stoft - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal Stoft mån Stoft mån Stoft mån> Stoft 48 h Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde > gränsvärde Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Summa Krav Utfall Stoftmätning har skett med stickprov och bedöms till 10 mg/nm3 Gränsvärden ligger mellan mg stoft/nm3 Kväveoxider - utfall och utsläppsgränsvärden för P Utfall Gränsvärde Antal NOx Antal ej gk dygn NOx mån NOx mån NOx mån> 48 h>gräns- > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde värde 48 h temfel Jan 358, Feb 250, Mar 162, Apr 117, Maj Jun Jul 80, Aug 286, Sep 157, Okt 120, Nov 128, Dec 265, Medel 135,2 320 Summa 179, Krav 100 % 95 % Summa år <10 Utfall 92 % 92 % 22

23 Öppen 23 av 65 Svaveldioxid - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal SOx 48 h Antal ej gk dygn SOx mån SOx mån SOx mån> beräknat > > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde gränsvärde 48h temfel Jan 293, Feb 259, Mar 133, Apr 137, Maj 206, Jun 136, Jul 451, Aug Sep 101, Okt Nov Dec 201, Medel 222,8 834 Summa Krav 100 % 97 % Summa år<10 AMP mätning SO2 94 mg/nm Utfall 100 % 100 % Stoft utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal Stoft mån Stoft mån Stoft mån> Stoft 48 h Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde > gränsvärde Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Medel Summa Krav Utfall Stoftmätning har skett med stickprov och bedöms till 10 mg/nm3 Gränsvärden ligger mellan mg stoft/nm3 23

24 Öppen 24 av 65 Kväveoxider - utfall och utsläppsgränsvärden för P Utfall Gränsvärde Antal NOx Antal ej gk dygn NOx mån NOx mån NOx mån> 48 h>gräns- > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde värde 48 h temfel Jan 61, Feb 110, Mar 54, Apr 30, Maj 67, Jun 66, Jul Aug 317, Sep 140, Okt Nov 93, Dec Medel 98,7 328 Summa Krav 100 % 95 % Summa år<10 Utfall 100 % 100 % Svaveldioxid - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal SOx 48 h Antal ej gk dygn SOx mån SOx mån SOx mån> beräknat > > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde gränsvärde 48h temfel Jan 727, Feb 165, Mar 64, Apr 32, Maj 82, Jun 68, Jul 59, Aug 651, Sep 96, Okt 168, Nov 125, Dec Medel 111,5 848 Summa Krav 100 % 97 % Summa år<10 AMP mätning SO2 78 mg/nm Utfall 100 % 100 % 24

25 Öppen 25 av 65 Stoft - utfall och utsläppsgränsvärden för P Beräknat Gränsvärde Antal Antal ej gk dygn Stoft mån Stoft mån Stoft mån> Stoft 48 h > 3h mätsys- Kommentar Månad [mg/nm3] [mg/nm3] gränsvärde > gränsvärde temfel Jan 31, Feb 31, Mar 30, Apr 23, Maj 22, Jun 26, Jul 50 6 Aug Sep 43, Okt 48, Nov 26, Dec 33, Medel 31,4 25 Summa Krav 100 % 97 % Summa år <10 Utfall 0 % 20 % 5.2 Redovisning av NFS (2001:11) om begränsning av utsläpp av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar Företaget har tre stycken målningsanläggningar inom verksamhetsområdet. Anläggningarna är utrustade med effektiva förbränningsanläggningar för VOC. Anläggningarna finns på följande tre platser: - Bläster och målning, valsverket (Hall 5) - Härdlinje 2 (H2) - Målningslinjen, Brannäs (MTB) Alla tre anläggningar har kontinuerlig mätning efter rening. Extern kontrollmätning genomförs en gång per år. Under året har alla tre målningsanläggningarna haft problem med mätningen av VOC. För utsläppsåret 2012 har målningslinjen Brannäs (MTB) överskridit EU:s gränsvärde för punktutsläpp enligt bilaga 2A I (Tröskelvärden och utsläppskontroll), men mätvärdet är högst osäkert pga störningar i flödesmätningen. Sedan december 2012 ska problemen med felaktig mätning vara åtgärdade. För diffusa utsläpp har en intern granskning gjorts. Utsläppen bedöms här vara < 20 % av mängden tillförda lösningsmedel. 25

26 Öppen 26 av 65 Lagkrav Utsläpp av VOC max dygnsmedelvärde per månad (mg C/Nm 3 ) NFS 2001:11 mg C/Nm 3 Bläster och målning (Hall 5) Målningslinjen Brannäs (MTB) Härdlinje 2 (H2) Jan 75 5,8 16,2 16,5 Feb 75 6,5 ** 26,5 Mars 75 7,4 6,1 15,0 April 75 37,5 146,6 18,1 Maj 75 3,9 61,9 17,2 Jun 75 3,5 41,8 18,7 Juli 75 3,0 1,6 5,5 Aug 75 17,7 1,5 6,8 Sep 75 4,4 15,8 3,3 Okt 75 3,1 13,9 6,3 Nov 75 6,0 14,5 5,6 Dec 75 3,7 15,6 4,4 ** Mätinstrument trasigt 5.3 Utsläpp till vatten - uppfyllande av villkor med kommentarer till överskridna riktvärden Merparten av företagets villkor har kunnat hållas under 2012, men vissa riktvärden har överskridits, vilka kommenteras nedan. Hela tabellen med villkor och uppfyllande av dessa finns i bilaga 1. Vy där vatten från avlopp 20 leder ut till recipienten Ålöfjärden. 26

27 Öppen 27 av 65 Villkor 13c för zink i vatten från Stålverkets Vakuumanläggning Villkoret för Zink från stålverkets tankvakuumanläggning har överskridits under mars månad. Villkoret är 0,02 mg/l som riktvärde och månadsmedelvärde. I mars låg värdet på 0,07 mg/l. Under året har vattnet från tankvakuumanläggningen letts om från tidigare utsläpp mot avlopp 20 till intern cirkulering. Villkor P3 för zink och cyanid i vatten från masugnar. Villkoret för cyanid i vatten har överskridits vid ett tillfälle i början på året. Åtgärder har genomförts se kap 6.3. För zink i avdragsvattnet från masugnarna har villkoret överskridits ett flertal gånger under året. Utredning pågår för att komma tillrätta med problemet. Villkor V9 för olja i cirkulationsvatten från valsverket Villkoret för olja i vatten från valsverkets sandfilter till industrivattendammen har överskridits två gånger under året. Under maj månad låg riktvärdet på 2,5 mg/l och under juni 3,3 mg/l. Villkoret är 2 mg/l som rikt och månadsmedelvärde. Vid tillfällena då villkoret överskreds pågick underhållsarbeten vid anläggningen. 27

28 Öppen 28 av Avlopp och intag för vatten samt utsläppstabell Nedan visas en karta över verksamhetsområdets vattenintag och vattenavlopp. För utsläpp till vatten redovisas detta i tabellen nedan. 28

29 Öppen 29 av 65 AVLOPPSVATTEN 2012 Till Ålöfjärden Mängd Beräkn. Metod Avlopp 20 Kylvatten från: stränggjutning, valsverk, järngranulering, vakummanläggning samt dagvatten och vatten från kommunens reningsanlägning vid problem. Stålverkets granuleringsanläggn. VTD Stålverkets tankvakuumanläggning Mängd kg Mängd kg Aluminium kg E Bly 1 0,1 1 kg E Koppar 2 0,16 2 kg E Nickel 2 0,09 3 kg E ph 7,2-8,7 4,2-8,5 M Suspenderande ämnen ton E Vanadin 11 0,1 11 kg E Zink 3 0,4 4 kg E ph hela avlopp 20 8,6 Vattenmängd tot avlopp Mm3 E Avlopp 80 Kylvatten från: OK2/3, biprodverk,masugnar (Provpunkt 81) Olja/fett 0 ton C ph 7,3-8,7 M Vattenmängd tot avlopp Mm3 E Avlopp 50 Biologisk rening i koksverket (Provpunkt 82) Ammoniumkväve 1,1 ton C Bly 0,3 kg C COD beräknat 31 ton C Cyanid lättillgänglig 4 kg C Cyanid total 517 kg C Fosfor 84 kg C Järn 220 kg C PAH4 < 0,1 kg E PAH16 < 0.1 kg E ph (min-max under året) 7,2-8,2 ej mätt i avlopp M Suspenderande ämnen 0,7 ton C Tiocyanat 4 kg C Zink 4 kg C Vattenmängd tot avlopp Mm3 E Avlopp 90 Gasreningsvatten från masugnar efter sandfilter (Provpunkt 96) Bly 0,9 kg C COD beräknat 14 ton C Cyanid lättillgängligt 10 kg C Cyanid totalt 23 kg C ph (min-max under året) 7,5-8,4 ej mätt i avlopp M Suspenderande ämnen 0,5 ton C Zink 210 kg C Vattenmängd tot avlopp 90 0,4 Mm3 E Till kommunens reningsverk Avlopp 110 Sanitärt vatten till kommunens reningsverk TOC 11 ton E Fosfor 1,0 ton E Olja / fett 0,1 ton E Vattenmängd 0,1 Mm3 E 29

30 Öppen 30 av Analyser på lakvatten och grundvatten från deponier. 102 Utgående vatten från Lotsängens deponi till recipienten Parameter Enhet Minvärde Medel Maxvärde ph CN totalt Zn Al Cd Fe Ni Mn Cr Co Cu mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 9,6 0,04 0,01 0,06 0,004 0,055 0,006 0,007 0,005 0,004 0,004 10,6 0,19 0,08 0,57 0,004 0,776 0,006 0,031 0,005 0,004 0,005 11,0 0,38 0,21 2,10 0,004 2,800 0,006 0,063 0,005 0,004 0,007 Grundvatten från deponin på Lotsängen Parameter Enhet Medel Zn Al Cd Fe Ni Pb mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 0,358 1,633 <0,004 3,313 <0,005 0, lakvatten från Ålödeponin Parameter Enhet Minvärde Medel Maxvärde ph CN totalt Zn Al Cd Fe Ni Mn Cr Co Cu mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l mg/l 11,5 0,6 0,004 0,13 <0,004 0,58 0,005 <0,004 0,011 <0,004 0,026 11,75 2,01 0,039 0,19 <0,004 0,865 0,010 <0,004 0,018 0,005 0,03 11,9 5 0,14 0,32 <0,004 1,2 0,014 <0,004 0,023 0,006 0, Utsläpp till luft - uppfyllande av villkor med kommentarer till överskridna riktvärden Villkor P8 svaveldioxid från Svavelsyraverket Villkoret för svaveldioxid från svavelsyraverket har överskridits. En plan för ytterligare utredning och åtgärder har tagits fram och lämnats till tillsynsmyndigheten. 30

31 Öppen 31 av 65 Villkor P9 Svavelhalt i renad koksgas Generella problem med svavelvätereningen under hela året. Fortsatt arbete med att komma tillrätta med problemet. Villkor P5 Stålverket Stoft i renad LD-gas Villkoret för stoft i renad LD-gas efter skrubber har överskridits. Riktvärdet per år är 50 mg/nm 3 och årsmedelvärdet är 65 mg/nm 3. En kontinuerlig mätare för stoft har under året installerats för att få bättre mätunderlag för kommande åtgärder. Villkor P10 Totala utsläpp till luft av PAH Det provisoriska villkoret för PAH till luft har överskridits. Utsläppen varierar mellan åren och fler mätpunkter finns nu för PAH mätning. Villkor för totalutsläpp av PAH har ännu inte fastställts. Villkor 12 Temperatur från avlopp 20 Villkoret för temperaturskillnaden från ingående och utgående vatten vid avlopp 20 har överskridits vid två tillfällen. Villkor 25 - Buller Bullervillkoret nattetid på 45 db(a) har inte kunnat innehållas vid två av mätpunkterna. En prövotidsutredning har lämnats till mark- och miljödomstolen gällande fortsatt utredningar för buller. 5.7 Stoft Stoftutsläpp via utsugsutrustning och taklanterniner mäts genom uppsamling av stoft på filter medan ett antal andra källor måste uppskattas med schabloner. Mängden stoft från koksverket beräknas utifrån det rykindex som driftspersonalen skattar genom visuell mätning. Den totala mängden stoft ut till luft har under året varit ett provisoriskt villkor på 500 ton/år. I tabellen nedan visas källorna för stoftutsläpp. Beräkningsmetoderna är antingen C = calculated eller E = estimated 31

32 Öppen 32 av 65 Utsläpp STOFT till luft Mängd Process avsnitt Ton Summa ton Beräkn metod Koksverket 131 släktorn 15 C fyllning 34 E tryckning 54 E stigrör 0 E ugnsdörrar 13 E undreldning 15 C övrigt 0 C Kraftverk 33 Pelletshantering 0,6 siktstation pelletshus 0,6 C Masugn 2 5 tapphall, lanternin 3 C diffus dammning 1 E vid masugnsstopp 2 Masugn 4 34 tapphall, lanternin 28 C diffus dammning 1 E vid masugnsstopp 5 Bäddgjutning 0,4 Kolmalning 0 filter 0,3 C Ståltillverkning 63 primärsystem C sekundärsystem ,2 2 C höga lanternin C taklanterniner 16 C kalkhantering 0,0 C ämnesslip 3,1 C skänkugn 0,4 C Valsverket 31 oljeeldning 6 E blästring målning 1,0 C blästring N2 5,8 C plasmaskärning Brannäs 0,2 C ämneskap 1,7 C blästring + plasma H2 2,7 C målningsterminal Brannäs 13,7 C Merox 3 krossar 0 C granulering 0,2 C slaggtipp 3 E TOTALT 303 Riktvärde

33 Öppen 33 av Kväveoxider Utsläpp KVÄVEOXIDER till luft Mängd Beräkn Process avsnitt Ton Summa ton metod Koksverket 176 E Masugnar 18 varmapparat 16 E fackling 2 E Ståltillverkning 76 E Valsverket 248 ämnesugnar 134 E normugn 1 22 E normugn 2 85 E normugn E OK2, OK3 74 E Panna 1 19 Panna 2 24 Panna 4 32 Interna transporter 240 E TOTALT (exkl interna transporter) 592 Riktvärde 800 Utsläpp av kväveoxider mäts i några anläggningar. Utifrån dessa data beräknas specifika utsläpp för de olika bränslen som används. Med dessa data beräknas övriga likartade utsläppskällor. Totalutsläppet av kväveoxider är reglerat genom ett provisoriskt villkor på 800 ton. Det är svårt att minska mängderna utan att samtidigt tappa i energieffektivitet. De höga förbränningstemperaturer som fås vid förbränning av koksgas är en bidragande orsak. 5.9 Koldioxid Företaget har tillstånd till utsläpp av koldioxid enligt lagen (2004: 1199) om handel med utsläppsrätter för handelsperioden Företaget tar fram en årlig utsläppsrapport som skickas till Naturvårdsverket. Utsläpp av koldioxid är i huvudsak processberoende och ökar med ökad produktion. Stora mängder processgaser energiåtervinns i kraftverk OK2/OK3. Den delen av koldioxidutsläppen bokförs därför på dessa anläggningar, men är samtidigt en integrerad del av hela verksamheten. Mängden koldioxid beräknas genom en materialbalans, där mängden kol in i en process ska balansera mängden kol ut ur processen. Företaget har tagit fram en vitbok SSAB och koldioxidutsläppen. Boken beskriver hur företaget arbetar idag och hur man på lång sikt ska bidra till ytterligare förbättringar. 33

34 Öppen 34 av 65 Koldioxidutsläpp från verksamheten är ton enligt utsläppsrapporten för år Svaveldioxid Utsläpp SVAVELDIOXID till luft Mängd Beräkn. Process avsnitt Ton Summa ton metod Koksverket 24 svavelsyraverk 20 C kokssläckning 4 E Masugnar 167 Lanterniner M2 1 C Utsug M2 36 E Lanterniner M4 5 C Utsug M4 80 E Övrigt 45 E Utsläppen av svaveldioxid från förbränning beräknas från mängden svavel i bränslet. Det diffusa utsläppet av svaveldioxid från masugnsslagg och kokssläckning beräknas genom materialbalans för svavel. Totala mängden utsläppt svaveldioxid regleras som ett provisoriskt villkor på 800 ton per år som ett riktvärde. Utöver detta finns specifika villkor för utsläpp av svaveldioxid och svaveltrioxid vid koksverkets biproduktverk. Koksgaseldning 427 C renad gas 397 orenad 30 Hyttgaseldning 1 E Olja 101 C TOTALT 721 E Riktvärde Diagram över utsläpp av stoft, svaveldioxid och kväveoxider över tid. 34

35 Öppen 35 av PAH och dioxiner Polycykliska aromatiska ämnen (PAH) Vid koksning frigörs bland annat tjärliknande ämnen. Tjäran utvinns ur den energirika koksugnsgasen. De ämnen som förekommer i tjäran består huvudsakligen av olika polycykliska aromatiska kolväten (PAH) som är ett samlingsnamn för en grupp relativt svårflyktiga kolväten uppbyggda med minst tre bensenringar. PAH är relativt svårnedbrytbara i naturen. Vissa enskilda föreningar kan vara cancerframkallande och/eller reproduktionsstörande. Den mest uppmärksammade som också används som markör är bens(a)pyren, BaP. Från koksverket emitteras PAH i viss utsträckning vid själva processen i samband med läckage, men huvudsakligen vid eldning i koksugnarna, tryckning och släckning av koksen. En uppsamlingshuv (CTC) för stoft vid tryckning är installerad och villkoret för stoftutsläpp är 5 mg/m 3 från filtret. Dioxiner Mängden dioxin i företagets utsläpp till luft har mätts tidigare år. Mätningarna tyder på att mängden dioxin mätt som summa PCDD/F från företaget understiger 1 gram per år. Ingen mätning har genomförts med avseende på dioxiner under Utsläpp av metaller och övrigt till luft och vatten. Utsläpp av metaller till vatten och luft sker huvudsakligen genom utsläpp av stoft och slam. Bly, zink, kadmium och kvicksilver kommer från föroreningar i ingående järnråvaror. För utsläpp av kolväten är det i huvudsak de lösningsmedel som förekommer i de färger som företaget använder. Tabellen redovisar mängden utsläpp till luft och vatten av metaller, kolväten och PAH. 35

36 Öppen 36 av 65 Bly Ämne/process Luft kg Koksverk, släcktorn+skorstenar 46 E Vatten, Ålöfjärden kg Metod Kommentar Masugn 2, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Masugn 4, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk, lanterniner o dyl 6 E Svåruppskattade luftvolymer Koksverksvatten 0,3 C Masugnsvatten 1 C Vattenmängder uppmätta Stålverksvatten granulering+vtd 1 E Vattenmängder uppskattade Summa 52 2 Zink Koksverk, släcktorn+skorstenar 174 E Masugn 2, lanternin o dyl 1 E Svåruppskattade luftvolymer Masugn 4, lanternin o dyl 2 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk, lanterniner o dyl 227 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk LD-gasfackling 164 E Schablon Koksverksvatten 4 C Masugnsvatten 210 C Vattenmängder uppmätta Stålverksvatten granulering+vtd 4 E Vattenmängder uppskattade Summa Kadmium Koksverk, släcktorn+skorstenar 0,7 E Masugn 2, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Masugn 4, lanternin o dyl 0 E Svåruppskattade luftvolymer Stålverk, lanterniner o dyl 0,1 E Svåruppskattade luftvolymer Summa 0,8 Kvicksilver Koksverk, släcktorn+skorstenar+huvfilter 0,7 E Stålverk, lanterniner o dyl 0,3 E Svåruppskattade luftvolymer Summa 1,0 PAH16 Koksverk, släcktorn o skorstenar 772 E Masugnar lanterniner o galler 2 E Stålverk lanterniner 4 E Schablon 300 E Koksverk biologisk rening 0 E Mkt låga halter Summa PAH4 Koksverk, släcktorn+skorstenar+huvfilter 9 E Masugnar lanterniner o galler 0 E Stålverk lanterniner 0 E Koksverk biologisk rening 0,10 E Mkt låga halter Summa 9 0 Lösningsmedel målningsalägningar Blästring o målning 184 C Härdlinje 2 målning 944 C Brannäs blästring o målning 1015 C Summa 2144 Utsläpp Metaller, kolväten och PAH 36

37 Öppen 37 av Markföroreningar och grundvatten Vid grävning inom verksamhetsområdet har markföroreningar påträffats. Detta har då anmälts som miljöstörning till länsstyrelsen och uppföljning har skett muntligt på tillsynsmöten eller skriftligt till tillsynsmyndigheten. Den sammanlagda mängden förorenade massor som forslats bort till destruktion var tillsammans med förorenade muddermassor från Stålhamnen cirka 2065 ton under Sammanlagt finns åtta stycken observationsrör och nio stycken grundvattenrör installerade inom verksamhetsområdet. Regelbundna grundvattenprovtagningar ingår i företagets kontrollprogram Resursanvändning I tabellen för produktionsvolymer i kapitel 4 redovisas de största mängderna råvaror som köpts in under året Köldmedia En årsredovisning gällande köldmedia har lämnats till länsstyrelsen. Företaget redovisar följande för år 2012: - Totalt installerad köldmediemängd HFC: 1 649,42 kg. - Sammanlagd påfylld köldmediemängd HFC: 354,53 kg. - Sammanlagd omhändertagen köldmediemängd HFC: 73,24 kg Energi Vid produktionen av järn och stål uppkommer stora mängder energirik gas, dessutom produceras ånga i samband med de metallurgiska processerna. Gas och ånga används i processerna och för produktionen av fjärrvärme och el. Till kommunens fjärrvärmenät levererades år GWh. 37

38 Öppen 38 av 65 Produktion och förbrukning av media och energi 2012 Energislag Kvantitet TJ GWh Kol till koksverk ton Köpt koks 0 ton 0 0 Injektionskol ton Eldningsolja Eo5LS nm El Gasol ton Energi i producerad gas TJ GWh Energifördelning Procent Masugnsgas Kol och koks 85 Koksgas El 11 LD-gas Eldningsolja o gasol 5 Koksgasfördelning Procent GWh Hyttgasfördelning Procent GWh Koksverk exkl fackling Koksverk Valsverk Masugnar, varmapp Masugnar 8 68 OK Stålverk 4 35 OK OK Fackling OK Totalt 792 Fackling 4 35 Totalt 871 Fördelning olja Procent GWh OK2 2 3 OK Valsverk Totalt 156 GWh Värme till Oxelösunds kommun 97 GWh El produktion OK

39 Öppen 39 av Omgivningsundersökningar/Recipientkontroller Förutom provtagningar och mätningar inom verksamhetsområdet och i enlighet med kontrollprogrammet, genomförs även mät- och provtagningskampanjer i omgivningen kring företaget. Dessa kan exempelvis vara PAH-mätningar i luft, bullermätningar eller provtagningar i vattnet utanför Oxelösund. Omfattningen av undersökningarna fastställs oftast i samråd med tillsynsmyndigheten. Kontinuerlig mätning finns för stoft (PM 10) i luft vid en mätplats i Oxelösunds centrala del. Samordnad recipientkontroll miljöövervakning för vatten Sedan 2006 har SSAB i samarbete med Oxelösunds hamn och Oxelö Energi startat upp en samordnad recipientkontroll för vatten vid Oxelösundskusten. Arbetet har utvecklats i samråd med länsstyrelsen. Den samordnade recipientkontrollen innebär ett miljöövervakningsprogram för Oxelösunds kustlinje som successivt kommer att anpassas enligt EU:s vattendirektiv (2000/60/EG), Miljöbalken kap 5 samt Förordning om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (2004:660). SSABs verksamhet. Foto taget från Ålöfjärden. Den samordnade recipientkontrollen (SRK) innebär bland annat provtagningar i den fria vattenmassan, i fisk och musslor samt i sediment. Provtagningar har genomförts under sommaren 2012 och resultatet redovisas under 2013 i en årlig rapport som tas fram av Systemekologiska institutionen vid Stockholms universitet. Nedan presenteras ett sammanfattande utdrag ur rapporten för år 2012, vilket innebär 2011 års provtagningar: Sommaren och hösten 2011 genomfördes undersökningar av vattenkemi, sediment, abborre och blåmusslor inom det samordnade recipientkontrollprogrammet för Oxelösundskusten. 39

40 Öppen 40 av 65 Koncentrationerna av totalkväve, totalfosfor och klorofyll var inte, eller endast marginellt, förhöjda i anslutning till våtmarken och SSAB. Fosfathalten var ovanligt hög i hela Örsbakenområdet. Metallhalterna i abborre vid SSAB och Oxelösunds hamn var låga och avvek generellt inte från referensområdet Dragviksfjärden. En viss förhöjning av kadmium i abborre vid Hamnen kan dock noteras, men inte högre än vad som tidvis har noterats även i referensområdet. För blåmusslor finns en viss förhöjning av bly vid Hamnen. I abborre är endast de lättare PAH-substanserna över kvantifieringsgränsen, och tydligt förhöjda vid SSAB. I blåmussla är istället de tyngre substanserna förhöjda, både vid SSAB och vid Hamnen. Förhöjningen av PAH vid SSAB jämfört med Dragviksfjärden var större 2011 än vid tidigare undersökningar, både för abborre och för blåmussla. Bottenfaunaundersökningar Under sommaren 2006 lät företaget undersöka bottenfaunan utanför SSAB. Prov togs på bottenvatten, sediment och bottenfauna vid sammanlagt nio provtagningsstationer. På bottenvatten gjordes analyser med avseende på temperatur, salthalt och syrgashalt. För sediment analyserades vattenhalt och glödgförlust och för bottenfaunan analyserades artmångfald, individtäthet och biomassa. Resultaten visar bland annat att syrehalterna var goda till höga på samtliga stationer, att artmångfald, individtäthet och att biomassan hade ökat jämfört med tidigare undersökningar. I rapporten menar man att de goda resultaten mycket väl kan bero på minskade utsläpp från företaget. Undersökningen genomfördes av Institutionen för Systemekologi vid Stockholms universitet. Under sommaren 2011 har en ytterligare bottenfaunaundersökning genomförts av Institutionen för Systemekologi vid Stockholms universitet. För bedömningen används Benthic Quality Index (BQI) och statusen för bottenfaunan bedöms även under 2011 vara God ekologisk status. 40

41 Öppen 41 av 65 Omgivningsundersökning för mätning av stoft Det finns sammanlagt 16 stycken mätutrustningar för totalstoft utplacerade i omgivningarna, inom och utanför företagets verksamhetsområde. Mätningen har genomförts från april t o m november Det enskilt högsta värdet för fallande stoft har uppmätts under vårmånaden maj med värdet 4,9 g/m 2 vid Brandstationen, och det enskilt lägsta värdet var mindre än 0,1 g/ m 2 vid bland annat Färjeläget och Östersviken. Då både SSAB, Oxelösunds hamn och Oxelösunds kommun har arbetat kraftfullt med att försöka minska den diffusa damningen i omgivningen visar diagrammet nedan att åtgärderna har gett goda resultat. Diagrammet visar resultaten av totalstoftmätningarna i Oxelösunds omgivningar under år i gram per kvadratmeter (g/m 2 ). 41

42 Öppen 42 av 65 Mätplatser för totalstoftmätning år 2012 Mätning av små partiklar i luft (PM10) En mätutrustning för svävande stoft finns installerade i Oxelösunds kommun. Mätinstrumenten registrerar kontinuerligt mängden svävande stoft utryckt som µg/m 3 med partikelstorleken <10 µm (PM10). Instrumenten är placerade vid Oxelösunds gästhamn (Färjeläget). Medelvärdet per månad för PM10 mätningen under 2012 visas nedan. PM10 Oxelösunds kommun Gästhamnen under år 2012 PM10 GÄSTHAMNEN Medelvärde Januari 5,3 Februari 4,6 Mars 7,1 April 9,0 Maj 9,5 Juni 7,9 Juli 8,7 Augusti 6,7 September 5,3 Oktober 5,2 November 7,6 December 7,1 42

43 Öppen 43 av 65 Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), bensen och flyktiga kolväten Provtagning av PAH och flyktiga kolväten har genomförts i omgivningsluften på fyra mätpunkter i närområdet vid företaget. En första provtagning av PAH gjordes under en tvåveckorsperiod i december år 2005, samt en provtagning av PAH och VOC i två veckor under juni Resultaten visar att inga miljökvalitetsnormer har överskridits. En ny provtagningskampanj för PAH i luft genomfördes under tiden 11 juni-25 juni 2012 och vid samma mätpunkter som tidigare mätning. Resultaten visar att inga miljökvalitetsnormer har överskridits. I samband med att ett avluftningssystem för bensentankarna är i drift räknar företaget med att det inte fortsättningsvis ska finnas någon mätbar källa för bensenutsläpp till luft inom verksamhetsområdet. Externt buller Kontroll av bullernivån i intilliggande bostadsbebyggelse sker nattetid och för 2012 har en mätning genomförts vid 13 mätstationer. Se karta på nästa sida med mätplatsernas placering. Mätningen genomfördes i augusti Mätstation db(a) Stationernas placering i Oxelösund Riktvärde nattetid db(a) Mätresultat nattetid db(a) Korsningen Sjögatan Industrigatan SSAB stora parkering väster Korsningen Floragatan Ängsgatan Korsningen Floragatan Floragränd Korsningen Thulegatan Punktgränd Gamla Oxelösund Lotsvägen- Mästerlotsvägen Aspa Aspa Våtmarksparkeringen Bergsplatå mot Kölshalsen Brygga första huset mot Galtryggen Tomt på Kölshalsen Bergsknalle vid första sommarstugan Marviken Stationer där mätning genomförs, se karta för stationernas placering (mätplats borttagen). Vid varje mätstation görs två mätningar av ekvivalent ljudnivå med två timmars mellanrum. Medelvärdet av de två mätningarna redovisas här. Förekomst av impulsljud eller hörbara toner noteras. Den effektiva mättiden vid varje mättillfälle är 6-10 minuter. Mätningarna utförs då vindriktningen från verksamhetsområdet ligger mot samhället. Vindstyrkan vid mättillfället får inte heller överstiga 4 m/s. Resultaten av årets mätningar visar att det är svårt att hålla riktvärdet i vissa punkter. Företaget har vidtagit åtgärder för att minska buller från verksamheten. Två fasta mätstationer finns installerade. Den ena mäter buller från Skrotgården och larmar kranföraren vid för högt buller. Den andra stationen är placerad vid kommunens brandstation. 43

44 Öppen 44 av 65 I samband med starten av den nya skrotverksamheten kommer den kontinuerliga bullermätaren att flyttas till den nya platsen för skrotskärning i den norra delen av verksamhetsområdet. 6 Åtgärder i verksamheten för att minska miljöpåverkan 6.1 Verksamhetens påverkan på miljön Miljöpåverkan av en produkt kan delas upp i tre delar: Miljöeffekter under produktion av materialet och produkten. Miljöeffekter vid användning av produkten. Miljöpåverkan vid återvinning av materialet i produkten. Stål är en efterfrågad produkt och används i många viktiga samhällsfunktioner. Miljöpåverkan från våra produkter är i stor utsträckning indirekt genom den vikt som olika konstruktioner får när vår plåt används. Vår satsning på höghållfasta och slitstarka stål är därför helt i linje med samhällets krav på resurssnålhet och miljömedvetenhet. 44

Miljörapport 2008. SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB

Miljörapport 2008. SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB Miljörapport 2008 SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB Öppen 2 av 58 MILJÖRAPPORT SSAB Oxelösund AB 2008 Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 4 1.1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FÖR SSAB OXELÖSUND AB.

Läs mer

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Mall för textdelen till miljörapporten

Mall för textdelen till miljörapporten MALL MILJÖRAPPORT 1 (5) Mall för textdelen till miljörapporten Miljörapport för år Förflytta dig i dokumentet med TAB-tangenten Verksamhetsutövare Namn Anläggningens namn Organisationsnummer Länsstyrelsens

Läs mer

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2009 Ockelbo den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Panncentral Söder 1485-1146 Rapporteringsår 2010 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun

Tillstånd att installera och ta idrift utrustning för rökgaskondensering och kväveoxidbegränsning vid kraftvärmeverket i Djuped, Hudiksvalls kommun Aktbilaga 11 BESLUT 1(8) Diarienr/Dossnr Miljöprövningsdelegationen Miljövård Maria Nordström Tel 026-171233 maria.nordstrom@x.lst.se Hudik Kraft AB Djupedsverket 824 12 Hudiksvall Tillstånd att installera

Läs mer

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014

Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Miljörapport Ockelbo fjärrvärmecentral år 2014 Ockelbo den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Anmälan om miljöfarlig verksamhet 1 (8) Sökande Verksamhetens namn Organisationsnummer Besöksadress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Utdelningsadress Faktureringsadress Kontaktperson Telefon

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Hedesunda biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2012 Gävle den 27/3 2013 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014

Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014 Miljörapport för Carlsborg hetvattencentral år 2014 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 15-04-10 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15

Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 Miljörapport halvår 2015 Stora Enso Skoghall AB 2015-09-15 1 Utsläppssammanfattning I nedanstående tabell visas en sammanfattning av utsläpp till vatten och luft och mängd deponerat på bolagets industrideponi

Läs mer

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2012-01-11 Miljö- och bygglovsnämnden Dnr Mbn 2011-7 Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket Förslag

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Malmö stad Miljönämnden ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken om ny verksamhet Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04. Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport för Säffle Fjärrvärme AB 2011 2013-03-04 Miljörapport 2012 Säffle Fjärrvärme AB INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 VERKSAMHETENS INRIKTNING OCH LOKALISERING... 3 1.1.1

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Anläggningsnummer Hovhultsverket 1485-1121 Rapporteringsår 2014 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2014

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2014 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2014 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 15-04-10 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET (enligt 21 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) Blanketten skickas till Miljösamverkan östra Skaraborg, 541 83 SKÖVDE Anmälan ska lämnas till

Läs mer

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret

Luften i Sundsvall 2013. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2013 Miljökontoret Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 4 3 MÄTNINGAR AV LUFTFÖRORENINGAR I SUNDSVALL...

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå 2012 SSAB EMEA AB Luleå SSAB EMEA 1 Sammanfattning av miljöåret Enligt kraven i 26 kapitel 20 Miljöbalken inlämnar bolaget härmed 2012. Denna del av miljörapporten, som avser textdelen, samt därutöver

Läs mer

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Sundsvall 2011 Luften i Sundsvall 2011 Miljökontoret april 2012 Tel (expeditionen): 19 11 77 Luften i Sundsvall 1(8) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 2 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL... 3 3 MÄTNINGAR AV

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40%

Olja 11% Avfall 49% Biobänsle 40% FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 212 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk Norrköpingsvägen 32 612 8 Finspång 122-851 8 www.finspangstekniskaverk.se Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014.

Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Miljörapport. Kungsörs Värmeverk 2014. Textdel 2014 års miljörapport Kungsörs Värmeverk ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Kungsörs Värmeverk, HVC Flaket

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Årsrapport-Miljö för Söderfors biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall.

Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Miljökontoret Luften i Sundsvall 2014 Mätstation för luftkvalité i centrala Sundsvall. Luften i Sundsvall Sida 2 av 10 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖMÅL...

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2009 Gävle den 29/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014.

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2014. Textdel 2014 års miljörapport Hetvattencentralen Hallstahammar ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Halmstads Energi och Miljö AB

Halmstads Energi och Miljö AB Agenda Allmän inledning Beskrivning av den planerade verksamheten Redogörelse för pågående detaljplanearbete Redogörelse för alternativa lokaliseringar Redogörelse för alternativa utformningar Påverkan

Läs mer

MILJÖRAPPORT för år: 2004. Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39)

MILJÖRAPPORT för år: 2004. Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning: kv Skogen 55 (Storvik 15:39) MILJÖRAPPORT för år: 2004 Grunddel UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens nummer: 2181-155 Anläggningens namn: SEAB's pannanläggning Storvik Anläggningsort: Storvik Besöksadress: Magasinsgatan 29 Fastighetsbeteckning:

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Storvik biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB

Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Miljöprövning av bioenergikombinatet i Hedensbyn, Skellefteå Kraft AB Underlag inför samråd med allmänhet angående omprövning av vår verksamhet på fastigheten Hallen 11, Hedensbyn, Skellefteå. Verksamheten

Läs mer

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område

Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område 1(5) Anmälan enligt 28 förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd efterbehandling av förorenat område Administrativa uppgifter Plats där föroreningen finns (bifoga karta): Fastighet:

Läs mer

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013. Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013. TEXTDEL MILJÖRAPPORT FÖR HETVATTENCENTRALEN HALLSTAHAMMAR 2013 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Hetvattencentralen

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) Miljö- och byggnadskontoret Anmälan Miljö- och hälsoskyddsenheten Sidan 1 av 10 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 1 kap. 10 och 11 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Läs mer

Luften i Sundsvall 2010

Luften i Sundsvall 2010 Luften i Sundsvall 2010 Sammanfattning Nivåerna av kvävedioxid har varit högre under 2010 och 2011 än under tidigare år. Miljökvalitetsnormen klarades med knapp marginal vid Skolhusallén under 2010. Under

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort:

Läs mer

Samråd enligt miljöbalken

Samråd enligt miljöbalken Samråd enligt miljöbalken 1 och 2 dec 2010 1 Hållpunkter för samrådsmötet 1. Inledning närvarande 2. Vad är ett samråd enligt miljöbalken? 3. Varför behöver hamnbassängen saneras? 4. Vilka blir de långsiktiga

Läs mer

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM

Miljörapport 2014. PC Öster KATRINEHOLM Miljörapport 2014 PC Öster KATRINEHOLM INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 2 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER 2 2 TEXTDEL 3 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 3 2.2 LOKALISERING 3 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR

Läs mer

Kamerans riktning. SSAB Tunnplåts industriområde i Luleå med stadsdelen Svartöstaden i förgrunden till höger på flygfotot.

Kamerans riktning. SSAB Tunnplåts industriområde i Luleå med stadsdelen Svartöstaden i förgrunden till höger på flygfotot. Kamerans riktning Ur Vägkartan Lantmäteriverket Gävle 2003. Medgivande M2003/4913. SSAB Tunnplåts industriområde i Luleå med stadsdelen Svartöstaden i förgrunden till höger på flygfotot. OMSLAGSBILDEN

Läs mer

Kontaktperson Telefon Fax

Kontaktperson Telefon Fax MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN hälsoskydd (1998:899) Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och Personuppgifter i ansökan behandlas i enlighet med Personuppgiftslagen.

Läs mer

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Jokkmokks kommun Miljökontoret Jokkmokks kommun Miljökontoret Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap miljöbalken (1998:808) Administrativa uppgifter Anläggningens namn: Besöksadress: Utdelningsadress: Postnummer och ort: Telefon:

Läs mer

Tilläggsbestämmelser till ABVA

Tilläggsbestämmelser till ABVA Tilläggsbestämmelser till ABVA Krav på avloppsvattnets kvalitet vid utsläpp från industrier och andra verksamheter till Kalmar Vatten AB:s allmänna avloppsanläggningar. Fastställt av Kalmar Vattens styrelse

Läs mer

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT

FINSPÅNGS TEKNISKA VERK MILJÖBOKSLUT FINSPÅNGS TEKNISKA VERK 2014 MILJÖBOKSLUT Finspångs Tekniska Verk bedriver flera tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt Miljöbalken, kapitel 9 och 11. Inom verksamheterna producerar

Läs mer

Sammanfattning Backa containerpannor och Provisoriska Uppställningsplatser (PUP)

Sammanfattning Backa containerpannor och Provisoriska Uppställningsplatser (PUP) Sammanfattning Backa containerpannor och Provisoriska Uppställningsplatser (PUP) I den här rapporten beskrivs verksamheten under 2014 för Göteborg Energis containerpannor som är placerade i Backa. Rapporten

Läs mer

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3

Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3 Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Malmö stad Miljönämnden ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET Anmälan enligt miljöbalken om ny verksamhet Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken 9 kap 6 och förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING

GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes

Läs mer

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta Miljörapport för PC Lastaren, Avesta 2015 2016-03-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 1.1 LOKALISERING... 3 1.2 TEKNISK BESKRIVNING AV PRODUKTIONSANLÄGGNINGEN...

Läs mer

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll)

VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) DAGVATTENUTREDNING INFÖR UTBYGGNAD AV VÄSJÖOMRÅDET (DP l + ll) OKT 2010 2 (8) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 2 Dagvattenhantering vid Väsjöområdet 3 2.1 Väsjön 3 2.2 Förslag till dagvattenhantering 3 2.3 Reningsbehov

Läs mer

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008

Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Energieffektivisering inom SSAB i Oxelösund under åren 1996-2007

Energieffektivisering inom SSAB i Oxelösund under åren 1996-2007 ENET-Steel Energinätverk för effektivisering av gruv- och stålindustrins energisystem. Nätverket delfinansieras av Energimyndigheten Energieffektivisering inom SSAB i Oxelösund under åren 1996-2007 Inledning

Läs mer

Yttre Miljö. Årsrapport EBF

Yttre Miljö. Årsrapport EBF Yttre Miljö 2015 Årsrapport EBF UTREDNING Bilagor: Datum: 2016-04-04 Vår beteckning: 16-753 1 (1) Säkerhetsklassificering: Öppen Handläggare Avd/Sektion Charlotte Mattsby Hållbar utveckling/yttre Miljö

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009 Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2009 Gävle den 26/3 2009 Underskrift: Conny Malmkvist VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

Information om fordonstvätt

Information om fordonstvätt Information om fordonstvätt Spillvatten från fordonstvättar innehåller bl a mineralolja (opolära alifatiska kolväten), metaller och andra organiska och oorganiska ämnen och behöver behandlas (renas) innan

Läs mer

Bilaga D: Lakvattnets karaktär

Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har

Läs mer

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten

Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten Uppdragsnr: 10133309 1 (6) PM Projekt Slussen: Kontrollprogram vattenverksamhet - ytvatten John Sternbeck, WSP Inledning Slussen i Stockholm är uttjänt och behöver byggas om. Den nuvarande avtappningskapaciteten

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2015 (1/1-31/10) PRODUKTION BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2015 (1/1-31/10) PRODUKTION BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2015 (1/1-31/10) PRODUKTION BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2015 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Biogasproduktionen var organiserad under

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Anläggningsnummer: 1980-214 Fastighetsbeteckning: Västerås Hamn 2:84 arrendeområde 21,22 Miljörapport för år: 2011

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Anläggningsnummer: 1980-214 Fastighetsbeteckning: Västerås Hamn 2:84 arrendeområde 21,22 Miljörapport för år: 2011 MILJÖRAPPORT 2011 MILJÖRAPPORT Anläggningsnummer: 1980-214 Fastighetsbeteckning: Västerås Hamn 2:84 arrendeområde 21,22 Miljörapport för år: 2011 Verksamhetsutövare: Svensk Oljeåtervinning AB Organisationsnummer:

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Fastighetsbeteckning Aröd Aröd 2:23 Rapporteringsår 2013 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Tvätt biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter

Läs mer

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående OXL4683- v 1.0 2011-12-27 1 (10) Anmälan miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken 9 kap. Anmälan ska sändas in senast 6 veckor innan start av ny verksamhet eller ändring av befintlig verksamhet. Allmänna

Läs mer

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05

Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Bränsleväxling vid Jordbro värmeverk Huvudförhandling med Nacka Tingsrätt Jordbro, 2008-06-05 Lokalisering Industrispår 25/06/2008 2 Avstånd till närmaste bostad Ungefärlig placering av ny skorsten 25/06/2008

Läs mer

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB

Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB Miljörapport 2014 Säffle Fjärrvärme AB Säffle Fjärrvärme AB. Textdel 2014 års miljörapport 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens

Läs mer

Policy för fordonstvättar i Haninge

Policy för fordonstvättar i Haninge 1 (6) Policy för fordonstvättar i Haninge För att minska utsläppen av olja och metaller från fordonstvättar till avloppsnätet och efterföljande recipient har Haninge kommun antagit denna policy. Policyn

Läs mer

Miljörapport 2010 Vårberg panncentral

Miljörapport 2010 Vårberg panncentral Miljörapport 2010 Vårberg panncentral Miljörapport 2010 för VÅRBERG PC AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, mars 2011 Sidan 1 av 7 Innehållsförteckning Vårberg...3 1. Verksamhetsbeskrivning...3

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Bälinge biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken LULEÅ KOMMUN Miljö- och byggnadsförvaltningen Anmälan enligt förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Administrativa uppgifter Anläggningens

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet

Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet Miljönämnden 2007 09 20 59 1 Yttrande över ansökan om tillstånd för miljöfarlig verksamhet ABB AB Service har hos länsstyrelsen ansökt om tillstånd för befintlig verksamhet vid bolagets anläggning på fastigheten

Läs mer

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls

Beräknade värden avseende natt/kväll/dagtid: 38, 42 respektive 43.5 db(a). Villkoret innehålls Bilaga 1, villkor Villkor för Hässleholm Miljö AB, Beleverket, Hässleholm 87:10 1. Om inget annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter ska verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2015. Textdel 2015 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015

Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015 Årsrapport-Miljö för Vänge biobränslepanna år 2015 Gävle den 21/3 2016 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Miljörapport - Textdel

Miljörapport - Textdel Miljörapport - Textdel Anläggningsnamn Brattås värmeverk Anläggningsnummer 1485-1120 Rapporteringsår 2012 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning

Läs mer

Sammanfattning Björndammens panncentral

Sammanfattning Björndammens panncentral Sammanfattning Björndammens panncentral I den här rapporten beskrivs verksamheten på Björndammens panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat

Metaller i fällningskemikalien järnsulfat 1(10) Metaller i fällningskemikalien järnsulfat Gryaab rapport 2012:15 Jan Mattsson, Fredrik Davidsson och Anette Johansson 2(10) Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Profu Bilaga D Miljökonsekvensbeskrivning gällande ökad produktion vid SSAB Luleå Fryksta & Mölndal 2008-10-24 Lennart Lindeström, Svensk MKB AB Gun Löfblad, Profu AB Ebba Löfblad, Profu AB Omslagsfoto:

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer