Miljörapport SSAB EMEA AB Luleå

Transkript

1 2012 SSAB EMEA AB Luleå

2 SSAB EMEA 1 Sammanfattning av miljöåret Enligt kraven i 26 kapitel 20 Miljöbalken inlämnar bolaget härmed Denna del av miljörapporten, som avser textdelen, samt därutöver emissionsdeklaration och grunddel inlämnas digitalt via SMP (Svenska erings Portalen). Kopia av denna rapport skickas till tillsynsmyndigheten, Länsstyrelsen i Norrbottens län. Produktionen av ämnen har varit lägre än normalt beroende på marknadsläget, vilket då också medfört en lägre produktion av koks, råjärn och råstål. Produktionen har dock varit relativt stabil under året, dock med en del planerade och i vissa fall oplanerade stopp. Genom en ökad återvinning och förbättrade utbyten har koldioxidutsläppen per ton producerade ämnen minskat. Under året har det varit stort fokus på effektiv användning av resurser och energi. Även en minskad galtgjutning har bidragit till förbättrad resurseffektivitet och minskade koldioxidutsläpp. Galtgjutningen minskade till en historiskt låg nivå tack vare ett målmedvetet arbete med planeringen av underhållstoppen och få större störningar. Emissionerna av stoft till luft var lägre än föregående år. Även utsläppen av NO X och SO 2 var lägre än tidigare normalår. Den lägre produktion bidrar till de minskade utsläppen men SO 2 och NO X är också lägre på grund av att det under 2012 inte genomfördes någon revisionsbesiktning av spaltugnen. Besiktning genomförs normalt vartannat år. Utsläppen till vatten har varit på normala nivåer utom för ammoniumkväve (NH 4 -N) som ökade något och zink som minskade. Ökningen av ammoniumkväve kommer från masugnens vattenrening. Färre driftstörningar i bioreningen jämfört med föregående år gav där lägre utsläpp till vatten av ammoniumkväve (NH 4 -N). Även mängden suspenderade ämnen var lägre. Antalet avvikelser mot villkoren har varit relativt få men ett antal avvikelser har dock förekommit. Luleå i mars 2013

3 SSAB EMEA 2 INNEHÅLL 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING BOLAGET SSAB EMEA AB VERKSAMHETENS OMFATTNING OCH HUVUDSAKLIG MILJÖPÅVERKAN ANLÄGGNINGAR I LULEÅ Koksverk Råjärn (masugn) Stålverk (Råstål och stränggjutning) Interna och externa transporter Övrig verksamhet LOKALISERING OCH RECIPIENTFÖRHÅLLANDEN ADMINISTRATIVA UPPGIFTER PRÖVNING OCH TILLSYN PÅGÅENDE MILJÖÄRENDE TILLSYNSMYNDIGHET TILLSTÅND OCH VILLKORSEFTERLEVNAD GÄLLANDE TILLSTÅND VILLKORSEFTERLEVNAD Utsläpp till vatten avvikelser mot villkor Utsläpp till luft avvikelser mot villkor PRODUKTIONSVOLYMER RESULTAT FRÅN EGENKONTROLLEN UTSLÄPP TILL LUFT Koldioxid (CO 2 ) Svaveldioxid (SO 2 ) Kväveoxider (NO X ) Stoftutsläpp Metaller Organiska föreningar - utsläpp av dioxiner, polyaromater och VOC UTSLÄPP TILL VATTEN Utsläpp från koksverk (KV-diket) till Inre Hertsöfjärden Utsläpp från Laxviken till Inre Hertsöfjärden Vattenkontroll Gräsörenbron Bakgrundshalter i vatten BULLER RESURSANVÄNDNING Råvaror & legeringar Energiförbrukning Energileveranser Kemikalier MATERIALFLÖDEN OCH AVFALLSHANTERING Farligt avfall STÖRNINGAR OCH MILJÖTILLBUD Störningar i produktionsanläggningar Övriga störningar och miljötillbud Externa klagomål RECIPIENTKONTROLLER Vatten och bottenfauna Nedfallande stoft och svävande stoft PM Metaller i mossa... 46

4 SSAB EMEA 3 6 ÅTGÄRDER I VERKSAMHETEN FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN VERKSAMHETENS EGENKONTROLL MILJÖORGANISATION OCH KOMPETENS MILJÖLEDNINGSSYSTEM DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA BETYDANDE FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETEN Betydande åtgärder i drift och underhåll av anläggningar Betydande åtgärder för att förbättra miljöprestanda Utbyte av kemiska produkter Utveckling avseende restprodukter Åtgärder för att minska miljörisker HANTERING AV RISKER PRODUKTERS MILJÖNYTTA Bilagor Bilaga 1 Miljödom, Deldom Mål nr M ( ) Bilaga 2 Tillståndsbeslut för utsläpp av CO Bilaga 3 Länsstyrelsebeslut om mindre förändringar i verksamheten Bilaga 4 Emissionsdeklaration Bilaga 5 Sammanfattning av innehållande av villkoren Bilder på framsida: Produkter med hörhållfasta stål

5 SSAB EMEA 4 Figurförteckning Figur 1: Vy över industriområdet sett från väster med Svartöstaden i förgrunden Figur 2: Produktionsflöde från råvaror till ämnen... 7 Figur 3: Koksverk med gasrening... 8 Figur 4: Tryckemissionsbegränsningsanläggning ( huven ) på koksverket... 8 Figur 5: Masugnsprocessen... 9 Figur 6: Flytande råjärn ut från masugnens tapphål Figur 7: Omhällning, avsvavling, LD (chargering, blåsning, tappning) Figur 8: CAS-OB (skänkmetallurgi), RH (vakuumbehandling), stränggjutning Figur 9: Stålsträng kapas till ämnen Figur 10: Karta över industriområdet med närmaste omgivning Figur 11: Varma ämnen på svalbädd Figur 12. Materialflöden översikt Figur 13: Mätpunkter i recipienten för vatten och nedfallande stoft Figur 14: Stålets kretslopp... 52

6 SSAB EMEA 5 Tabellförteckning Tabell 1. Produktionsvolymer i kton Tabell 2. Utsläpp till luft Tabell 3. Utsläpp till luft fördelat på anläggningar Tabell 4. Villkor för SO 2 -utsläpp resp. H 2 S halt i koksgas Tabell 5. Villkor för NO X -utsläpp Tabell 6. Mätningar av stoft efter reningsanläggningar (villkor 4) Tabell 7. Stoftutsläpp Tabell 8. Beräknade stoftutsläpp i ton från punktkällor Tabell 9. Utsläpp av dioxiner till luft (TCDD ekv. enligt I-TEQ, g)* Tabell 10. PAH- utsläpp till luft från koksverket (kg/år) Tabell 11. Beräknade utsläpp till vatten Tabell 12. Analyser i utgående kylvatten utlopp koksverk Tabell 13. Maxvärden för vattenanalyser från KV-diket Tabell 14. Medelvärden för vattenanalyser från biologisk rening Tabell 15. Maxvärden för dagvatten före utsläpp Tabell 16. Analyser i utgående kylvatten utlopp Laxviken Tabell 17. Laxviken utlopp, maxvärden per månad, ammoniakkväve (NH3-N) och ph Tabell 18. Vattenanalyser från hyttslambassäng Tabell 19. Medelanalyser på vatten från Uddebovägen Tabell 20. Vattenanalyser från Reningsverk Tabell 21. Vattenanalyser Gräsörenbron Tabell 22. Bakgrundsvärde i vatten Tabell 23. Mätresultat och beräknade ljudnivåer från källpunktsmätningar Tabell 24. Förbrukning av råvaror (kton) Tabell 25. Förbrukning av legeringar i (ton) Tabell 26. Produktion och fördelning av interna gasförbrukningar Tabell 27. Energi- & bränsleförbrukning Tabell 28. Fördelning av energileveranser Tabell 29. Sammanställning av förbrukningen av kemiska produkter Tabell 30. Fallande mängd restprodukter Tabell 31. Fallande mängd biprodukter Tabell 32. Övriga allmänna avfall Tabell 33. Farligt avfall... 43

7 SSAB EMEA 6 1 Verksamhetsbeskrivning 1.1 Bolaget SSAB EMEA AB SSAB EMEA AB är Nordens största tillverkare av plåt och en av de ledande i Europa när det gäller tillverkning av höghållfast stål. Företaget är ett s.k. integrerat stålverk med malmbaserad ståltillverkning i Luleå (koksverk, masugn och stålverk) och tillverkning av tunnplåt i Borlänge (valsning och beläggning) samt tillverkning av grovplåt i Oxelösund. Vid anläggningen i Luleå är slutprodukten stålämnen. Normalt levereras hela produktionen av ämnen till valsningen i Borlänge. En mindre del ämnen kan säljas vid överskott i produktionen. Figur 1: Vy över industriområdet sett från väster med Svartöstaden i förgrunden. 1.2 Verksamhetens omfattning och huvudsaklig miljöpåverkan Verksamheten i Luleå omfattar koksverk, masugn, stålverk och stränggjutning. Till anläggningarna hör även kollager, råmaterialhantering och ämnesbehandling. Inom området finns även deponiområden för egna avfall. Anläggningar drivs kontinuerligt utan några längre avbrott i produktionen. Bolaget producerar stålämnen huvudsakligen utifrån en primär råvara (järnmalm). Miljöpåverkan som orsakas av verksamheten är främst kopplad till förbrukningen av reduktionsmedel i form av kol och koks. Verksamheten orsakar utsläpp till luft av stoft och förbränningsavgaser (CO 2, NO X, SO 2 ). Produktionsnivåer visas i diagram nedan. För att på ett strukturerat sätt hantera miljöfrågor har bolaget infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden, ISO Miljöledningssystemet utgör en integrerad del i bolagets verksamhetssystem som även innefattar certifiering av kvalitet enligt ISO 9001 och arbetsmiljö enligt OHSAS

8 SSAB EMEA 7 Diagram 1. Årsproduktion av koks, råjärn, råstål och ämnen 1.3 Anläggningar i Luleå Verksamheten i Luleå har som främsta uppgift att producera stålämnen (slabs) till valsningen i Borlänge. Från processerna erhålls biprodukter t.ex. bensen, svavel, tjära, masugnsslagg samt energirika gaser. Överskottet av gaser och biprodukter säljs till externa kunder. Inom industriområdet finns även en luftgasfabrik och en kalkugn som ägs och drivs av AGA respektive Nordkalk. De levererar en stor del av sina produkter till SSAB. I övrigt finns Lindab som tillverkar väggelement för byggmarknaden samt Duroc Specialstål AB och Duroc Rail. Råvaror Koksverk Masugn Stålverk/LD RH/Cas-ob Stränggjutning Ämnen Figur 2: Produktionsflöde från råvaror till ämnen Koksverk Koksverket har som uppgift att tillverka koks som används i masugnen. Som biprodukter erhålls koksgas, koksgrus, råbensen, svavel och tjära. Processen, koksningen, sker i 54 stycken ugnar som tillsammans kallas för batteri. Vid koksningen (torrdestillation utan lufttillförsel) avdrivs flyktiga föreningar som koksgas. Gasen renas i flera steg. Den renade koksgasen används som bränsle. När koksningen i ugnen är klar trycks den färdiga koksen ut med en tryckmaskin till en släckvagn. Efter tryckningen av en ugn sker en ny fyllning av ugnen. Släckvagnen med glödande koks körs in i ett släcktorn där den kyls med vatten. Efter kylningen transporteras koksen vidare med bandtransportörer till masugnen.

9 SSAB EMEA 8 Figur 3: Koksverk med gasrening Miljöbild koksverket Råvaran till produkten koks, är kol av ett flertal kvalitéer. Från produktionen erhålls en energirik koksgas som till en del (ca %) används för att värma upp batteriet. I övrigt förbrukas el och egenproducerad ånga. Överskottet av koksgas används till uppvärmning inom övriga delar av verksamheten samt till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga och hetvatten till Luleå kommuns fjärrvärmenät. Biprodukter som faller från produktionen är avsiktad fin andel av koks (s.k. koksgrus) tjära, råbensen och svavel. Alla dessa produkter säljs till externa kunder. Avfall som uppkommer i produktionen återförs med kolet. Mindre mängder keramiskt avfall används som utfyllnadsmaterial inom industriområdet. Små mängder utsorterat industriavfall går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från tryckning, batteri och släcktorn. För rening av luft finns två stoftfilter. Det ena är till för kolhantering och det andra filtret är till för rening av luften från tryckningen (även kallad huven ). I släcktornet sker reningen av stoft via bafflar. Förutom stoft sker utsläpp av CO 2, SO 2 och NO X via avgaser från förbränning av koksgas i batteri och ångpanna. Utsläpp av processvatten sker efter biorening till kylvattenutlopp. Föroreningar i vatten efter biorening är normalt mindre mängder av kväveföreningar samt små mängder av organiska ämnen (TOC) och suspenderade ämnen. Figur 4: Tryckemissionsbegränsningsanläggning ( huven ) på koksverket

10 SSAB EMEA Råjärn (masugn) I masugnen framställs råjärn av järnmalmspellets med kol och koks som reduktionsmedel. Vid processen erhålls även masugnsgas och masugnsslagg. Masugnen är en schaktugn, där pellets, koks och tillsatser (t.ex. kalksten, LD-slagg och briketter) tillförs upptill och het blästerluft och kolpulver tillförs nerifrån via blästerformor. Blästerluften värms upp i varmapparater (cowprar) som är uppvärmda med koks- och masugnsgas. Kalksten tillsätts för att man skall få ut slaggprodukterna från råjärn till masugnsslagg. Slagg och råjärn tappas ut i masugnens nedre del. Råjärn tappas i torpeder för transport till stålverket. Den flytande slaggen tappas i slaggskänkar och transporteras till produktionsområdet för Hyttsten. Där tippas den varma slaggen ut på bädd, luftkyls under en viss tid och kyls därefter med vatten. Masugnsslaggen bryts upp krossas och siktas till olika fraktioner som säljs med produktnamnet Hyttsten. Data masugn: Ställdiameter: 11,4 m. Volym: ~2 540 m3. Blåsmaskin: km3/h. Produktion per dygn: ~6 300 ton råjärn Figur 5: Masugnsprocessen Miljöbild råjärn Råvaror som tillförs produktionen är pellets (järnmalm), koks, kol, kalksten och cirkulationsmaterial t.ex. LD-slagg och stoftbriketter. Utöver det tillförs även luft och syrgas. Från produktionen erhålls masugnsgas som till en del används för att värma upp blästerluften till ugnen. I övrigt förbrukas el, koksgas och ånga. Överskottet av masugnsgas används till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga och hetvatten till Luleå kommuns fjärrvärmenät. Av fallande material från produktionen återförs gasreningsstoft (hyttsot) och filtersoft till masugnen i form av briketter och galtjärn återförs som skrot till stålverket eller säljs till externa kunder. Av masugnsslagg framställs Hyttsten för försäljning. Gasreningsslam (hyttslam) deponeras. Keramiskt avfall som uppstår går normalt via behandling till deponering. Dessutom uppstår mindre mängder utsorterat industriavfall som går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från filteranläggningar, takventilationer och slaggskorsten. För rening av luft finns tre stoftfilter. För råmaterialhanteringen som till stor del är inbyggd sker utsugning av luft till tio filteranläggningar. Förutom stoftemissioner sker utsläpp av CO 2, SO 2 och NO X via avgaser från förbränning av masugnsgas och koksgas i en s.k. cowperanläggning. Diffust utsläpp av svavel sker även från slagghantering. Utsläpp till vatten sker från gasreningen via hyttslambassäng till kylvattenutlopp (Laxviken). Föroreningar som släpps ut till detta vatten är normalt en viss mängd ammoniumkväve.

11 SSAB EMEA 10 Figur 6: Flytande råjärn ut från masugnens tapphål Stålverk (Råstål och stränggjutning) I stålverket behandlas det flytande råjärnet till stål av önskad kvalitet enligt följande flöden. Omhällning, avsvavling: Råjärnet hälls över i skänkar i omhällningsstationen och transporteras vidare till avsvavling. I avsvavlingsstationen injiceras kalciumkarbid och magnesium som reagerar med svavlet i råjärnet. Den slagg som bildas flyter upp på ytan och avskiljs. Efter kylning upparbetas den stelnade slaggen för återanvändning eller säljs för externt bruk. LD-konverter: I processen som kallas färskning förädlas råjärnet till stål. Det sker genom att syrgas blåses mot det flytande järnets yta varvid kolet avgår som gas. En del av den gas som bildas, återvinns som bränsle. Vid rätt analys och temperatur tappas det flytande stålet och slaggen i separata skänkar. Till stålet tillsätts vid behov legeringar. Figur 7: Omhällning, avsvavling, LD (chargering, blåsning, tappning) Skänkmetallurgi: Det finns två olika skänkmetallurgier, CAS-OB och RH. I CAS-OB justeras stålet till rätt temperatur och kvalitet genom bl.a. tillsatser av legeringsämnen och genom homogenisering. För att homogenisera stålet blåses argon in genom en spolsten i botten på skänken. Stålet kan värmas eller kylas genom t.ex. syrgasblåsning eller tillsats av aluminium och stålskrot. Stål med extra höga krav på låga kol-, syre eller vätehalter behandlas i RH-anläggningen. Där pumpas stålet runt i en vakuumklocka. Vid det låga trycket avgår inneslutna gaser. Vid processen används ånga för att erhålla vakuum.

12 SSAB EMEA 11 Stränggjutning: Stålet tappas via en gjutlåda in i gjutkokillen som i princip är en rektangulär tratt med ställbara sidor. Kokillen och stålet kyls med vatten. När stålsträngen lämnar gjutkokillen styrs den i en gjutbåge från vertikal- till horisontalläge. När stålet stelnat kapas det i rätta längder. Produkten, slabs, lastas på järnvägsvagnar för transport till Borlänge. Figur 8: CAS-OB (skänkmetallurgi), RH (vakuumbehandling), stränggjutning Miljöbild stålverk Råvaran till stål är råjärn från masugnen. Övriga råvaror som tillförs verksamheten är bl.a. kalciumkarbid, magnesium, bränd kalk, dolomit, skrot, galtjärn och legeringsämnen. För övrigt förbrukas el, koksgas och egenproducerad ånga. En viktig biprodukt utöver ånga är LD-gas som går till extern kraftvärmeproduktion av el, ånga samt hetvatten till Luleå kommuns fjärrvärmenät. De järn- och stålhaltiga materialen bl.a. slagg, samt keramiskt avfall som uppstår vid verksamheten behandlas för att återta främst kalk och järninnehållet i masugnen eller LD-konverter. Detta utförs i en anläggning, placerad inom industriområdet, som ägs och drivs av BDX. Materialen behandlas i en anläggning där det ingår magnetseparering, krossning, siktning, skärning och hejning. Grovandelen av LD-slam samt filterstoft återförs via briketterna som råvara i masugnen. Finandelen av slam och slagg deponeras. Keramiskt avfall som uppstår går normalt via behandlingsanläggning vidare till deponering. Dessutom uppstår mindre mängder utsorterat industriavfall som går till kommunal mottagning. Utsläpp till luft av stoft sker bl.a. från filteranläggningar och takventilationer. För rening av luft finns fyra stoftfilter för produktionen av stål samt ett antal för råmaterial, stränggjutning och övriga serviceanläggningar. Förutom stoft sker utsläpp av CO 2, SO 2 och NO X via avgaser från fackling av LD-gas. Utsläpp till vatten sker från RH-anläggning till kylvattenutlopp. Föroreningar som släpps ut med detta vatten är bl.a. zink. Utöver detta sker utsläpp av vatten från ett reningsverk för stränggjutningen. Föroreningar som kan förekomma i vattnet efter rening är låga halter av olja.

13 SSAB EMEA 12 Figur 9: Stålsträng kapas till ämnen Interna och externa transporter Transport av material inom verksamheten sker med egna till stor del speciellt anpassade fordon. En stor del av de tunga transporterna inne på verksområdet går på järnväg. Loken drivs med diesel av miljöklass 1. De interna transporterna kan orsaka en del buller och bidrar till utsläpp av NO X och CO 2. Interna transporter kan vid ogynnsamma fall även orsaka diffus damning från vägar inom industriområdet. Även externa företag (t.ex. BDX) utför transporter inom området. Externa transporter av råvaror och produkter sker till stor del med tåg och fartyg. Viktigaste råvaran järnmalmspellets och produkten slabs transporteras med tåg som har en låg miljöbelastning. Kol transporteras med båt. Endast mindre del av tonnaget transporteras med lastbilar på väg. Fördelningen av det totala tonnaget som transporteras till och från verksamheten är, ca 77 % per tåg, ca 23 % med båt och <1 % med lastbil. De externa transporterna, främst fartygstransporterna, orsakar utsläpp av CO 2, SO 2 och NO X Övrig verksamhet Material som för närvarande inte kan omhändertas på annat sätt, mellanlagras eller deponeras. Bolaget mellanlagrar eller deponerar material på egna deponiområden. I huvudsak deponeras avskiljd slagg från stålverket, fallande mängd slam från gasrening för masugn och finandelen slam från gasrening stålverk. Läckage av störande ämnen är litet och påverkar utsläppen endast marginellt. Grundvatten från området kontrolleras årligen. Övriga verksamheter som finns är bl.a. fordons-, mekaniska- och elverkstäder samt energicentral (ångpanna), gasolanläggning, pumpstationer, laboratorium och brandstation. Sett ur miljösynpunkt är dessa verksamheter av mindre betydelse. Hanteringen av kemikalier och farligt avfall är det som ligger i fokus för en del av dessa verksamheter (verkstäderna). 1.4 Lokalisering och recipientförhållanden Bolagets anläggningar i Luleå är belägna på Svartön och Börstskärets industriområde. För anläggningarnas placering och vattenförsörjning, se karta nedan. Närmast industriområdet i riktning sydväst, finns bostäder i Svartöstaden och ca 1 km norr, finns bostadsområdet Örnäset. Sö-

14 SSAB EMEA 13 der om industriområdet finns en omfattande fritidsbebyggelse på Sandön och norr om på ca 3 km avstånd finns bostadsområdet Hertsön. Kylvatten för verksamheten tas från Luleälv vid Svartöns småbåtshamn och från Svartösundet (till koksverket). Kyl-, dag-, och renat processvatten från området släpps ut i Inre Hertsöfjärden (som är dämd till -0,5 m jämfört med normalvattenstånd 1900) och därifrån vidare till Luleälv. Utflödet av kylvatten till Inre Hertsöfjärden sker i två punkter, utlopp Laxviken och utlopp koksverk (se karta nedan). Figur 10: Karta över industriområdet med närmaste omgivning

15 SSAB EMEA Administrativa uppgifter Uppgifter om verksamhetsutövare Anläggningsnamn: SSAB EMEA AB, Luleå Organisationsnummer: Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer: Kommun: Luleå kommun, Norrbottens län Ort där anläggningen finns: Luleå Huvudbransch: (Stål och metall) Övriga branschkoder: (Stenkol, petroleum, kärnbränsle) EPRTR huvudverksamhet: 2.(b) (Anläggningar för framställning av råjärn eller stål (primär eller sekundär smältning), inklusive utrustning för kontinuerlig gjutning) Kod för farliga ämnen: SevF14 (gasol), SevS3 (giftiga och miljöfarliga ämnen), SevK08 (brandfarliga gaser) Gällande beslut se. pkt. 3 Tillståndsgivande myndighet: Miljödomstolen i Umeå Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Norrbottens län Miljöledningssystem: ISO Koordinater: x Länk till anläggningens hemsida: Juridiskt ansvarig och kontaktperson Förnamn: Gun Efternamn: Berglund Telefonnummer: Telefaxnummer: E-postadress: gun.berglund@ssab.com Gatuadress: Svartövägen 1 Postnummer: Ort: Luleå Telefonnummer:

16 SSAB EMEA 15 2 Prövning och tillsyn 2.1 Pågående miljöärende Under 2012 har arbetet med prövotidsutredningar och åtaganden kopplat till miljödomen daterad 26 november 2010 fortlöpt. En särskild organisation med ansvariga delprojektledare finns för att bedriva detta arbete. I december 2012 lämnades fem stycken utredningar till Mark- och miljödomstolen i Umeå och en till länsstyrelsen. Tre av dem handlar om hur vi kan minska utsläppen till luft med avseende på följande: Svavel till luft (där möjligheterna till minskade utsläpp vid masugnen och koksverket har utretts) Stoft från stålverket Kväveoxider och polyaromatiska kolväten vid ett eventuellt utbyggt koksbatteri Två stycken handlade om hur vi kan minska utsläppen till vatten: Utsläpp av ammoniakkväve från Laxvikens utlopp; storlek, orsaker samt möjlighet att begränsa. Möjliga reningsmetoder för att minska utsläppen från RH-anläggningen. Den sjätte utredningen är en energiutredning med syfte att utreda omhändertagande av överskottsgaser vid ökad produktion samt möjligheter till energieffektivisering. Skriftväxlingar har även pågått i ärendet rörande undersökningsprogram rörande utsläpp till vatten. 2.2 Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndigheten är länsstyrelsen i Norrbottens län. Länsstyrelsen har under 2012 genomfört tolv tillsynsbesök samt behandlat några anmälningsärenden. Vid tillsynsbesöken informerar bolaget om eventuella avvikelser samt om planerade förändringar i verksamheten. Dessutom har varje möte ett speciellt tema för att hantera vissa miljöfrågor mer ingående. Anmälningsärenden enligt miljöbalken och beslut från länsstyrelsen finns i bilaga 3.

17 SSAB EMEA 16 3 Tillstånd och villkorsefterlevnad 3.1 Gällande tillstånd Bolaget har ett miljötillstånd för verksamheten enligt 9 kap i miljöbalken, enligt beslut från Miljödomstolen i Umeå (M ). Tillståndet togs i anspråk Mark- och miljööverdomstolen har gjort en justering i tillståndsmeningen i en dom daterad Bolaget erhöll tillstånd från länsstyrelsen i Norrbottens län, för utsläpp av koldioxid enligt lagen 2004:656. Gällande tillstånd och anmälningsärenden redovisas i bilaga Villkorsefterlevnad Ett antal avvikelser från villkoren har förekommit och redovisas nedan. Produktionen har varit på nivåer under givna tillstånd. Produktionsvolymer redovisas under avsnitt 4. Bolaget har i det gällande tillståndet ett antal provisoriska villkor, i redovisningen betecknat med P. Nedan beskrivs de avvikelser mot specifika villkor som har förekommit under året. Vid avvikelser har åtgärder vidtagits för att villkoren åter skall kunna innehållas. Länsstyrelse har informerats om avvikelserna. Utöver avvikelser som beskrivs nedan har villkoren innehållits för verksamheten. En sammanställning över samtliga villkor och uppfyllande av dessa finns i bilaga 5. Resultatet av uppföljningen av villkoren redovisas i form av tabeller och diagram under avsnitt 5 Resultatet av egenkontrollen Utsläpp till vatten avvikelser mot villkor. P8 - Föroreningshalterna i utsläppt vatten från bioreningsanläggningen till koksverksdiket En störning i den biologiska reningen i september innebar att villkoret för ammoniumkväve överskreds. Störningen i nitrifikationen orsakades troligen av problem i spaltugnen vilket orsakar bildandet av tiocyanat som i höga halter är toxiskt för bakterierna i den biologiska vattenreningen. Extra tillsatser av bioslam samt justering av temperaturen i inkommande vatten återställde funktionen för den biologiska reningen. I övrigt har villkor P8 innehållits. P9 - Innehållet av fenoler och ph vid tömning av dagvatten till koksverksdiket För dagvatten som släpps från dagvattenbassängen på koksverket noterades vid ett tillfälle en halt för fenol som ligger över villkoret. Misstanke finns om en felnotering med tanke på att halterna i dagvatten vid närliggande tömningar ej var avvikande och ingen tydlig orsak har kunnat identifieras i processen. P11 - Halten av suspenderande ämnen i vatten från gasreningen till Laxvikenbassängerna Villkoret överskreds något vid ett tillfälle i maj i samband med kraftig vind. P12 - Halterna av olja och suspenderande ämnen i vatten från det recirkulerande industrivattensystemet till Laxvikenbassängerna Vid tre tillfällen under året har halten av suspenderande ämnen varit över villkorsgränsen (5 mg/l). Överskridandena har orsakats av olika saker. I maj var rivning av ett fundament i kyltornet orsaken. Under hösten var det problem med att en ventil inte öppnade som den skulle i samband med backspolning av sandfilter, samt problem med ett skrapspel. Problemen har åtgärdats och provtagningen har ökats för att få tillförlitliga data.

18 SSAB EMEA Utsläpp till luft avvikelser mot villkor 4 - Stoftfilteranläggningar Under året har villkoret på 5 mg/nm 3 för stoft från filteranläggningar med en kapacitet större än Nm 3 /h överskridits marginellt (6 mg/nm 3 ) för Bachofiltret vid ett tillfälle. Efter genomgång av Bachofiltrets samtliga funktioner innehölls villkoret åter. Villkoret på 10 mg/nm 3 för filteranläggningar med en kapacitet mindre än Nm3/h har överskridits för tre filter, hörnstation H7, pelletstransportfiltret och skrotskärningsfiltret. Orsaker har varit hål i filterstrumpor, läckage i kassetter samt fel på rensningsfunktionen. Åtgärder har vidtagits i samtliga fall. För skrotskärningsfiltret har problemen varit större. På grund av haveri av filtret i skrotskärningsanläggningen stängdes anläggningen i mitten av augusti Efter kontakt och godkännande av länsstyrelsen skar vi under en period av åtta veckor alla ämnen utomhus fram till dess att nytt filter fanns på plats. Vidtagna åtgärder för att säkerställa bra funktion i framtiden har redovisats för länsstyrelsen. 5 Buller från verksamheten. Avvikelse för momentanbuller från 2011, åtgärdades under ett längre underhållstopp i juli Under sommarstoppet 2012 försågs tryckutjämningsventilen på toppen av masugnen med en ny ljuddämpare före utloppet, vilket resulterat i ljudreduktion. Källmätningar av samtliga betydande bullerkällor samt en tredjedel av övriga bullerkällor i september 2012 visar att villkoren för buller innehålls. P3 Utsläppen till luft av kväveoxider Utsläpp av kväveoxider från metallurgi på 0,25 kg/ton ämnen överskrids något (0,26) under juli beroende på en lägre produktionstakt av ämnen. Koksproduktionen har varit oförändrad vilket gör att, trots att NO X - utsläppen är lägre än normalt på koksverket, ökar utsläpp per ton ämnen.

19 SSAB EMEA 18 4 Produktionsvolymer Produktionen av ämnen har varit lägre än normalt beroende på marknadsläget vilket då också medfört en lägre produktion av råjärn och råstål. Råjärnsproduktionen har reducerats genom en lägre produktionstakt och något längre stopp än normalt. Även produktionen på koksverket har reducerats genom att förlänga koksningstiden. Produktionen i de olika anläggningarna har dock varit relativt stabil på en lägre nivå. Galtgjutning av råjärn minskade betydligt jämfört med föregående år genom bättre planering och inga stora störningar. Produktionsvolymer redovisas i tabell 1. Störningar i produktionen redovisas under 5.6. Tabell 1. Produktionsvolymer i kton Produktion Tillstånd Rampkoks 652,0 727,1 705, Råbensen 7,3 3,6 5,6 8,0 8,8 - Tjära 24,8 27,2 26,7 28,7 29,5 - Svavel 1,3 1,3 1,4 0,97 1,4 - Koksgas (Mm3) Råjärn 1 926, , , , Injektionskol (förbrukat) 251,7 306,5 286, Masugnsslagg Galtjärn 33,1 65,0 110,1 88,3 78,8 - Masugnsgas (Mm3) Avsvavlat råjärn (till LD) 1 817, , , Råstål (LD-konverter) 1 999, , , , Vakuumbehandlat stål (RH-ugn) 94,4 165, , Ämnen (prima slabs) 1 892, , , , LD-gas levererad (Mm3) Figur 11: Varma ämnen på svalbädd

20 SSAB EMEA 19 5 Resultat från egenkontrollen Redovisning av egenkontrollen inklusive kontrollen av specifika villkor återfinns i detta avsnitt. Alla avvikelser mot villkor redovisas ovan under 3.2 Villkorsefterlevnad. De specifika villkoren och en sammanfattning av övrig egenkontroll beskrivs kortfattat under varje punkt nedan. 5.1 Utsläpp till luft Totalt har utsläppen till luft av CO 2, stoft, SO 2 och NO X varit lägre än tidigare normalår. Detta förklaras till stor del av den låga efterfrågan och därmed produktionen av koks och ämnen som kännetecknat Emissionerna av övriga parametrar ligger inom normala årliga variationer. Utsläppen av metaller beräknas från analyser av stoftet utom för Hg som analyseras även i gasfas. Utsläppen av metaller minskar sett över en längre period. I tabell 2 redovisas beräknade utsläpp till luft i sammanfattning, tillsammans med resultat från tidigare års kontroller. Diffusa utsläpp från t.ex. transporter ingår inte i redovisningen. I tabell 3 redovisas beräknade utsläpp till luft fördelat per anläggning. Tabell 2. Utsläpp till luft Parameter Enhet Koldioxid (CO 2 ) kton Järn (Fe) ton Fluor (F) ton Mangan (Mn) ton 2,0 1,7 2,2 1,8 1,5 2,2 Kväveoxider (NO X ) ton Svaveldioxid (SO 2 ) ton Stoft ton stoft andel PM10 ton Stoft andel PM2.5 ton Vanadin (V) ton 0,19 0,21 0,23 0,36 0,15 0,48 Zink (Zn) ton 0,85 1,2 1,3 2,2 0,71 3,4 Arsenik (As) kg Bly (Pb) kg Kadmium (Cd) kg Koppar (Cu) kg Krom (Cr) kg Kvicksilver (Hg) kg 3,9 4,6 3, Nickel (Ni) kg Naftalen kg Polyaromater (PAH-4) kg Dioxiner (I-TEQ)* g 0,07 0,02 0,03 0,24 0,3 1,5 * Före 2004, redovisat som TCDD ekv. enl. Eadon.

21 SSAB EMEA 20 Tabell 3. Utsläpp till luft fördelat på anläggningar Parameter Enhet Koksverk Råjärn (M3) Råmaterial (M3) Råstål (LD) Serviceanl. Ämnen.** Summa totalt CO 2 kton , CO 2 tot* kton NO X ton SO 2 ton Stoft ton PM10 ton PM2.5 ton 5 12 <1 72 < 91 Fe ton <1 8 < F ton ,5 5,3 6 Mn ton <0,1 <0,1 0 1,7 0,2 2 As kg 9,7 <0,1 <0,1 0,5 <0,1 10 Cd kg 0,1 <0,01 <0,01 2,1 <0,1 2 Cr kg 1,5 2,6 0, Cu kg 5 0,4 0, Hg kg 2,2 1,0-0,4 0,3 4 Ni kg Pb kg , V kg ,3 188 Zn kg , Organiska ämnen Dioxiner g <0, ,047-0,07 Naftalen kg PAH-4 kg * Inkluderar externt levererat med gaser. ** Uppskattat NO X -utsläpp från förbränning av olja och gasol Koldioxid (CO 2 ) Utsläppen av koldioxid är beräknat som skillnaden mellan materialflöden med kol IN och UT. De beräknade CO 2 -utsläppen ingår i handelssystemet för utsläpp av koldioxid (s.k. ETS). Utsläppen av CO 2, räknat i ton, var högre från verksamheten under , pga. reparationer av LD- gasklockan. Nedgången under 2009 berodde på ett längre produktionsstopp under sommaren. De specifika utsläppen räknat per ton ämnen har minskat med ca 18 % sedan 2000 eller i snitt 1,5 % per år. Det beror främst på en effektivare drift av masugnen och ökat utbyte från råjärn till ämnen. Diagram 2. Utsläpp av CO 2 i kton och totalt specifikt per ton ämnen Svaveldioxid (SO 2 ) Utsläppen av SO 2 har minskat under de senaste åren främst tack vare en ny reningsdel i koksgasreningen som installerades Mellanårsvariationer i emissionerna som kan ses i diagram 3 beror på spaltugnsstopp för underhåll och besiktning. Inget spaltugnsstopp under 2012 har påverkat i positiv riktning. Det finns två villkor kopplat till utsläpp av svavel (9 och P2). Villkoren gäller inte vid drift av reservugnen vid dessa underhållsstopp. Takvillkoret på 850 ton SO2/år gäller dock alltid.

22 SSAB EMEA 21 Diagram 3. Diagram SO 2 -utsläpp i ton per år, villkor P2 Villkor 9: Halten av svavelväte i renad koksgas får som månadsmedelvärde inte överstiga 0,5 g/nm 3. (Gäller inte vid nödvändiga revisionsstopp i spaltugnen.) Provisoriskt villkor P2: Utsläppen av svavel räknat som SO 2, får baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,35 kg/ton ämnen(exklusive diffusa utsläpp, utsläpp från rörliga källor och utsläpp från reservugnen)fram till att en ytterligare spaltugn tagits i drift och därefter 0,30 kg/ton ämnen. Ovannämnda utsläpp får dock uppgå till högst 850 ton/år. Tabell 4. Villkor för SO 2 -utsläpp resp. H 2 S halt i koksgas Villkor nr jan feb Mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Villkor P2 0,20 0,21 0,28 0,21 0,22 0,22 0,27 0,27 0,21 0,21 0,23 0,22 0,23 0,35 9 0,24 0,28 0,31 0,21 0,40 0,21 0,27 0,20 0,14 0,16 0,14 0,15 0,23 0,5 SO2 totalt Diagram 4. Diagram för SO 2 -utsläpp och H 2 S- halt, villkor P2 & Kväveoxider (NO X ) Även utsläppen av NO X har minskat under de senaste åren främst tack vare den tidigare nämnda nya reningsdelen i koksgasreningen som installerades Totalt för var utsläppen av kväveoxider (NO X ) något lägre än föregående år beroende på en lägre produktion av koks. Utsläppen av kväveoxider påverkas liksom svaveldioxid av att vi under 2012 ej haft något spalt-

23 SSAB EMEA 22 ugnsstopp. I diagram 5 redovisas utsläppen i ton per år. Det finns två provisoriska villkor (P3, P4) kopplat till utsläpp av kväveoxider, se diagram 6. Diagram 5. Diagram NO X -utsläpp i ton per år Provisoriskt villkor P3: Utsläppen till luft av kväveoxider får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,25 kg/ton ämnen. Provisoriskt villkor P4: Utsläppet av kväveoxider från koksbatteriet får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 500 g/ton koks. Tabell 5. Villkor för NO X -utsläpp jan feb mar apr maj Jun jul aug sep okt nov dec 2011 Villkor P3 0,18 0,25 0,23 0,21 0,18 0,19 0,18 0,22 0,21 0,34 0,21 0,19 0,22 0,25 P Diagram 6. Diagram för NO X -utsläpp, villkor P3 & P Stoftutsläpp Utsläppen av stoft var något lägre jämfört med föregående år. Samtliga större reningsanläggningar för utsläpp av stoft övervakas via kontinuerligt verkande stoftmätare sedan Medelhalterna från dessa mätningar under ca 10 år visar på en tydlig trend med minskad stofthalt från ca 7 till 1 mg/nm 3. De kontinuerliga mätningarna används även för beräkningar av stoftutsläppen efter

24 SSAB EMEA 23 filteranläggningar. Övriga utsläpp beräknas via 1-3 manuella kontrollmätningar per år. Det finns sex villkor (4, 10, 11, P1, P5, P6) kopplade till stoftutsläpp. Diagram 7. Stoftutsläpp i ton per år och medelhalt från kontinuerliga mätningar Villkor 4: Stoftutsläpp efter filter 5 mg/nm3 som dygnsmedelvärde för filteranläggningar med en kapacitet större än m3/h från och med 1 januari mg/nm3 för resterande filter fram till 1 januari Villkor 10: Utsläpp av stoft från koksverket får som riktvärde baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,15 kg/ton koks. Villkor 11: Utsläpp av stoft från masugnen får som riktvärde baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,03 kg/ton råjärn. Provisoriskt villkor P1: Utsläppen till luft av stoft får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,2 kg/ton ämnen tom 2014 (0,15 kg/ton ämnen fr.o.m. 2015). Provisoriskt villkor P5: Utsläppet av stoft från stålverkets filteranläggningar, fackling av gas, lanterniner och taköppningar får som riktvärde, baserat på månadsberäkningar inte överstiga 0,1 kg/ton råstål. Provisoriskt villkor P6: Stoftemissionen vid fackling efter LD- primärrening får som riktvärde inte överstiga 50 mg/nm 3 vid mätning. Tabell 6. Mätningar av stoft efter reningsanläggningar (villkor 4) Anläggning Riktvärde Kontroll- Kontinuerlig mg/nm3 mätning** mätning Kommentarer Avsvavling filter 5 0,7 1,0 Bachofilter M3 5 3,4 2,1 * CAS-OB / Sträng 5 5 1,6 1,6 HUV (Koksfilter) 5 1,2 1,5 Hyvling (adjustage) 5 1,1 1,6 IF-filter M3 5 0,2 1,6 ITK-filter M3 5 0,1 1,2 LD-sekundär 5 0,4 0,3 Råjärnsomhällning 5 0,4 0,8 Råmaterial M3 5 4,3 2,5 Kolinjektion ,4 1,4 < m3 Slittning (adjustage) 10 2,2 1,3 < m3 Brikettfilter (PF) 10 0,1 Chargering M3 (PF) 10 0,2 Hörnstation 10 0,4 * Kross & sikt 10 1,7 Omlastning (PF) 10 0,2 Pelletslossning 10 0,8 Pelletssilo 10 1,3 Pelletstransport 10 3,8 * Russkärning 10 1,6 * Kolbunkerfilter (KV) 10 0,8 Murningscentralen 10 0,3 * Överskridande av riktvärde vid minst ett mättillfälle under senaste året **Senaste kontrollmätning. För filteranläggningar med en kapacitet större än m 3 /h gäller från den 1 januari 2012 stoftvillkoret 5 mg/nm 3 som dygnsmedelvärde. I tabell 7 och diagram 8 redovisas uppföljningen av villkor 10, 11, P1, P5 och P6. Av redovisningen framgår att stoftutsläppen kopplat till de pro-

25 SSAB EMEA 24 duktionsrelaterade stoftvillkoren uppvisar en nedåtgående trend. Tabell 7. Stoftutsläpp Villkor nr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Villkor 10 0,11 0,11 0,13 0,11 0,11 0,08 0,08 0,08 0,11 0,10 0,10 0,09 0,10 0, ,013 0,015 0,015 0,015 0,014 0,011 0,012 0,014 0,011 0,012 0,012 0,013 0,013 0,03 P1 0,13 0,14 0,14 0,13 0,15 0,12 0,13 0,13 0,13 0,13 0,12 0,12 0,12 0,2 P5 0,08 0,08 0,08 0,08 0,09 0,07 0,06 0,06 0,07 0,07 0,07 0,07 0,077 0,1 P6 17/23 11/ Diagram 8. Diagram för villkor 10, 11, P1 & P5

26 SSAB EMEA 25 Tabell 8. Beräknade stoftutsläpp i ton från punktkällor Utsläppspunkter ton ton ton ton KOKSVERK (kokstillverkning) Batteriskorsten * 6,3 6,4 5,1 4 Koksuttryckning (vid stopp i Huv) Huvfilter * 1,5 0,4 0,3 1 Släcktorn Bunker filter 0,4 0,4 1,4 1 Ångpanna 0,1 0,1 0,1 0,2 RÅJÄRN (råjärnstillverkning M3 ) Lanternin Ö 0,7 0,5 0,7 0,1 Lanternin V 3,9 4,2 5,4 3 Taköppning 5,0 3,6 8,7 2 Slaggskorsten Industrifilter * 0,7 2,2 1,2 1 ITK-filter * 0,6 2,5 1,9 7 Bacho, JSB-Filter * 1,7 1,2 0,8 7 Cowpereldning 0,5 0,6 0,6 7 Råmaterial (masugn) 4,5 8,3 9,7 24 Hörnstation** 0,2 2,8 0,0 0,4 Brikettfilter 0,0 0,0 0,0 0,0 Omlastning 0,0 0,0 0,0 0,0 Chargering 0,0 0,0 0,0 0,1 Råmaterial * 2,3 2,6 5,6 15 Kolinjektion 98 * 0,6 1,4 2,8 2 Kross o sikt 0,8 0,9 0,7 6 Pelletslossning 0,3 0,1 0,1 0,1 Pelletssilo 0,2 0,1 0,1 0,0 Pelletstransport 0,2 0,3 0,3 0,1 RÅSTÅL (råståltillverkning LD) Primär LD Primär LD LD- sekundärfilter * 1,8 1,8 3,0 64 Avsvavling * 1,6 4,0 6,5 5 Omhällning * 1,4 2,8 2,9 10 LD-Lanterniner Lanterniner LD-tak (summa) Serviceanläggningar 2,6 5,6 6,2 16 CAS-OB / Sträng 5 * 1,1 2,5 3,5 7 Adjustage, Hyvling * 0,6 0,6 0,5 6 Adjustage, Slittning * 0,5 0,4 0,3 0,2 Russkärning filter ** 0,3 2,0 1,9 0,5 Murningscentralen, filter 0,0 0,0 0,0 0,1 Summa utsläpp Specifikt kg/ton råstål 0,124 0,135 0,134 0,177 * Medelvärde från kontinuerliga mätare (totalt antal 16 st.). **Haveri på anläggningen med längre driftstopp.

27 SSAB EMEA Metaller Utsläppen av metaller påverkas till stor del av stoftutsläppen men halterna av respektive metaller varierar dock från år till år. Tendensen är att utsläppen för de flesta metallerna minskar eftersom stoftutsläppen minskar. Halterna av zink och bly har mer än halverats sedan några år tillbaka (se diagram 9). Diagram 9. Utsläpp av zink och bly Organiska föreningar - utsläpp av dioxiner, polyaromater och VOC Mätningar av dioxiner utförs efter lanterniner, LD- primär och sekundärreningen i stålverket. De uppmätta värdena varierar. Utsläppen är att betrakta som låga, även i jämförelse med branschen i övrigt. Resultat från mätningarna och beräknade utsläpp redovisas i tabell 9, nedan. De senaste mätningarna av dioxiner på koksverket utfördes Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOCNM) är beräknad till ca 3,3 ton via förbrukningen av kemikalier. Tabell 9. Utsläpp av dioxiner till luft (TCDD ekv. enligt I-TEQ, g)* Anläggning Koksverk 0,02 <0,007** <0,007** 0,06 - Stålverk 0,047 0,016 0,026 0,17 0,27 * Massan av de kongener som är under detektionsgränsen är satta till detektionsgräns (s.k. Upper Bound). **Beräknad med års mätning. Tidigare har emissionerna av polyaromater redovisats som PAH-16. Polyaromater redovisas som PAH-4 och naftalen var för sig. Värden för PAH-4 ligger under tröskelvärdet för rapportering i emissionsrapporten. Utsläppen beräknas på mätningar utförda på emissionerna från tryckningen, släckningen och batteriskorstenen på koksverket. Resultaten från mätningarna redovisas i tabell 10, nedan. Tabell 10. PAH- utsläpp till luft från koksverket (kg/år) Koksverket PAH Naftalen PAH

28 SSAB EMEA Utsläpp till vatten Vatten släpps ut till Inre Hertsöfjärden via utloppet från koksverket (KV-diket) och utloppet från Laxviken (bassäng 3). Förändringarna av utsläppta mängder till vatten jämfört med föregående år är små och ligger till stor del inom normala årliga variationer förutom för ammoniumkväve (NH4-N) som har ökat beroende på ökade utsläpp från masugnens gasrening. Orsaken till denna ökning är okänd. Utsläppen av zink är lägre än tidigare. Det beror troligen på låg produktion i RH-anläggningen. Stora variationer i analyser på inkommande vatten påverkar beräkningen av utsläppta mängder av bl.a. Ntot, TOC och metaller. I bakgrundsvärdena, som dras av vid beräkning av utsläpp har extremvärden exkluderats. Analysvärden för parametrar som t.ex. Cd, Cr, Fe, Ni, Pb och TOC i utgående kylvatten ligger på så låga halter så att bakgrundsvärden ibland överstiger respektive värden i utgående vatten. Metaller analyseras på filtrerade prov. Analysvärden ligger ofta på detektionsnivå för ett flertal parametrar vilket ger en osäkerhet i beräkningen av utsläppta mängder. Mindre än värden(<) i tabell, innebär att >75% av analyserna ligger under detektionsgräns med aktuell analysmetod eller att halten inkommande vatten ibland är högre än i utgående. I tabell 11 nedan redovisas beräknade totala utsläppen i utgående vatten. Tabell 11. Beräknade utsläpp till vatten Parameter Enhet COD (utlopp bio) ton Cyanid lättillgängliga (HCN) ton ed ed <0,2 <0,6 <0,3 - Järn (Fe) ton ed 2,3 1, Fenoler ton <0,17 <0,11 <0,09 <0,12 <0,22 <0,2 Fluorider ton Fosfor (Ptot) ton ed ed <0,2 <0,6 <0,3 <0,8 Mangan (Mn) ton ed 0,6 0,4 1,6 2,2 3,4 Kväve total (Ntot)* ton 90 88* Ammoniumkväve (NH4-N, totalt) ton NH4-N (utlopp bio) ton 5,7 8,7 4,7 3,9 4,2 5,7 Olja (alifater) ton <0,5 <0,4 <0,5 <3,6 <8 <6 olja (från reningsverk 75) ton <0,02 <0,03 <0,04 0,40 1,6 1,3 Susp.ämnen (utlopp bio) ton 2,4 7,0 3,0 2,7 2,7 8,4 TOC ***(totala organiska ämnen) ton <14 <25 < TOC (utlopp bio) ton 11 7,4 5, Bly (Pb) kg <5 <7 <8 < Kadmium (Cd) kg <0,1 <0,3 <0,1 <0,2 <0,6 <2 Krom (Cr)** kg <1 <9 <1 <14 <4 <45 Koppar (Cu)** kg 35 <18 < Nickel (Ni)** kg <20 <2 <1 0 <2 <20 Zink (Zn)** kg PAH-4 (kylvatten KV) kg <1 <1 <1 <3 - - del PAH-4 (utlopp bio) kg <0,04 <0,03 <0,02 <0,1 <0,1 <0,1 ed: ej detekterbara halter med aktuell analysmetod, (-) analys saknas. * Fel i rapport 2011, korrigerat i årets rapport **Analysvärden för bakgrund överstiger ibland de i provvatten (Cd, Cu, Cr, Ni, Pb). *** TOC i utgående kylvatten: Stor variation i inkommande vattenanalyser ger stor osäkerhet i beräkningen Utsläpp från koksverk (KV-diket) till Inre Hertsöfjärden Utsläppet av vatten från koksverket (KV-diket) till Inre Hertsöfjärden består till största delen av uppvärmt kylvatten från koksverket, en del renat processvatten från bioreningen samt av dagvatten från gasbehandlingsområdet. I tabell 12 redovisas medel-, min- och maxanalyser under året och diagram 10, visar veckovariationer av några parametrar i utsläppet under året. Provisoriska villkor finns (P10) för ammoniakkväve och för PAH-4.

29 SSAB EMEA 28 Tabell 12. Analyser i utgående kylvatten utlopp koksverk Utlopp koksverk Analyser Utsläpp Bakgrundshalt Enhet Mv Min Max ton/år kg/år Mv Konduktivitet ms/m ph ph 7,4 6,7 8,9 - Temperatur o C 16,0 6,8 24,1 - Flöde m3/h (18 Mm3) Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 0,34 <0,1 1,5 4,2 0,1 Cyanider (CN-) mg/l <0,01 <0,01 0,02 ed Fenoler µg/l <3 <1 31 <60 Kväve totalt, Ntot mg/l 2,4 1,0 3,8 34* 0,20 Olja mg/l <0,01 <0,01 0,01 ed. PAH-4 µg/l <0,08 <0,04 0,66 <1,3 Ptot mg/l <0,02 <0,02 0,03 ed. <0,02 Totalt organiskt kol, TOC* mg/l 3,4 1,3 7,2 7,6* (3,0)** *Beräknat på utsläpp från biologin. **Bakgrundshalt i kylvatten. Diagram 10. Analyser utlopp koksverk 0,1 CNfri mg/l 2,0 Ammoniumkväve NH4-N [mg/l] 1,5 0,05 1,0 0,5 0 0,0 40 Fenol µg/l 0,20 NH3-N mg/l 30 0, , ,05 0 0,00 9 TOC mg/l 30 Temp o C ,0 9,0 8,0 7,0 6,0 ph Kond ms/m

30 SSAB EMEA 29 Provisoriskt villkor P10: I vatten som släpps ut från KV-diket till Inre Hertsöfjärden får i dygnsprov respektive stickprov innehållet av ammoniakkväve (NH3-N) inte överstiga 0,2 mg/l och innehållet av PAH-4 inte överstiga 1 µg/l. Tabell 13. Maxvärden för vattenanalyser från KV-diket Parameter Enh. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Villkor NH3-N mg/l 0,03 <0,01 <0,01 0,03 0,05 0,03 <0,01 <0,01 0,02 <0,01 0,15 <0,01 <0,02 0,2 PAH-4 µg/l <0,04 <0,04 <0,04 0,14 <0,05 <0,05 0,10 <0,04 <0,05 0,09 0,7 <0,05 <0,06 1 Diagram 11. Diagram för utlopp från KV-diket till Inre Hertsöfjärden, villkor P10 0,30 0,20 0,10 NH3-N [mg/l] Riktvärde 0,00 1 0,5 PAH-4 [µg/l] Riktvärde 0 Biologisk reningsanläggning Analyser från bioreningen vid koksverket redovisas som medelvärden per kalendermånad i tabell 14. Drifttiden för bioreningen var 98,5%. Det finns ett provisoriskt villkor (P8) för utloppet från den biologiska reningsanläggningen. Provisoriskt villkor P8: Föroreningshalterna får som medeltal för kalendermånad uppgå till: Fenoler 0,1 mg/l, Cyanid (CN-) 0,1 mg/l, Ammoniumkväve 60 mg/l, TOC 70 mg/l, Susp.ämnen 20 mg/l. Flödet av detta vatten får i medeltal för kalendermånad inte överstiga 60 m3/tim. Tabell 14. Medelvärden för vattenanalyser från biologisk rening Parameter Enh. Jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 2012 Villkor Flöde m3/h NH4-N mg/l Fenol mg/l 0,05 0,05 0,04 0,04 0,03 0,02 0,02 0,02 0,03 0,03 0,04 0,06 0,04 0,1 CN- mg/l <0,01 0,02 0,03 0,04 0,03 0,04 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02 0,1 susp mg/l ,0 20 TOC mg/l ph ph 7,2 7,1 7,0 7,3 7,4 7,4 7,4 7,4 7,2 7,4 7,3 7,3 7,3 - PAH-4 µg/l <0,05 <0,04 <0,04 - <0,06 <0,05 <0,05 <0,05 <0,04 1,2 <0,05 <0,06 <0,16 - Naftalen µg/l <0,1 <0,1 <0,1 - <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 <0,1 0,2 <0,1 <0,1 <0,1 -

31 SSAB EMEA 30 Diagram 12. Diagram biologiska reningen, villkor P NH4-N mg/l Riktvärde TOC mg/l Riktvärde jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0, jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 25 Fenol mg/l Riktvärde Susp mg/l Riktvärde 0 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 CN fri mg/l Riktvärde Flöde m3/h Riktvärde jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Dagvatten koksverket Dagvatten från uppsamlingsbassängen vid koksverket släpps ut till Inre Hertsöfjärden via KVdiket. Maxvärden per månad redovisas i tabell 15. Ett provisoriskt villkor finns (P9). Provisoriskt villkor P9: Vid utsläpp av uppsamlat dagvatten från gasreningsanläggningen till KV-diket får innehållet av fenoler inte överstiga 5 mg/l och ph inte överstiga 9. Tabell 15. Maxvärden för dagvatten före utsläpp Parameter Enh. jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Mv 2012 Villkor Fenoler max mg/l 4,5 4 3,5 3,5 4,5 2,5 4,9 10* 2,5 4,5 2,5 5 0,9 5 ph max ph 7,2 8,6 7,5 7,2 7,8 7,8 8,7 9,3* 7,5 7,2 7,3 8,5 6,7 9 Tömningar antal *Troligen fel bokfört.

32 SSAB EMEA Utsläpp från Laxviken till Inre Hertsöfjärden Utsläppet från Laxviken bassäng 3 utgörs av kylvatten från hela stålverksområdet, renat gasreningsvatten från masugnen (hyttslambassängen) samt avblödning från det recirkulerande kylvattensystemet för stränggjutningen (reningsverk 75). Även dag- och kylvatten från områden för kylning av masugnsslagg och LD-slagg, avleds via Uddebovägen till Laxviken bassäng 3. Till systemet tillförs även överskottsvatten från RH-anläggningen och från LD-gasreningen vid produktionsstopp. I tabell 16 redovisas medel-, min- och maxanalyser under året. Diagram 13, visar veckovariationer av några parametrar i utsläppet under året. Det finns ett provisoriskt villkor (P7) för utsläpp från Laxviken till Inre Hertsöfjärden. Tabell 16. Analyser i utgående kylvatten utlopp Laxviken Utlopp Laxviken Analyser Utsläpp Bakgrundshalt Parameter Enhet Mv Min Max ton/år kg/år Mv Konduktivitet ms/m ph ph 8,5 7,2 9,6 - Temperatur o C 16,4 7, Flöde m3/h (45 Mm3) Ammoniumkväve, NH4-N mg/l 1,1 0,35 1,7 44 0,1 Bly, Pb µg/l <0,4 <0,2 0,8 <5 <0,3 Kadmium, Cd µg/l <0,04 <0,02 0,12 ed. <0,06 Cyanider, CN- mg/l <0,01 <0,01 0,03 ed. Fenoler µg/l <3 <1 6 <0,11 Järn, Fe µg/l ed. 212 Koppar, Cu µg/l 1,6 0,7 4 <35* <0,8 Krom, Cr µg/l <0,6 <0,5 1 ed. <0,6 Kväve totalt, Ntot mg/l 1,5 0,77 2,1 56 0,25 Mangan, Mn µg/l ,05* 9 Nickel, Ni µg/l <1,0 <0,5 2,3 20* <0,5 Olja* mg/l <0,01 <0,01 0,03 ed. Ptot* mg/l <0,02 <0,02 0,02 ed. Totalt organiskt kol, TOC mg/l 3,2 1,7 7,2 8,5* 3,8 Zink, Zn µg/l 9 <5 15 0,15 <5 ed. = ej detekterat utsläpp *Olja har analyserats som summa alifater C5-C35 **Beräkning av utsläpp är osäker pga. stor variation av halt i inkommande vatten. Diagram 13. Utsläpp till vatten utlopp Laxviken 20 Zink (µg/l) ,5 ph ph 30 Temp O C 9,5 8, ,5 10 6,5 5

33 SSAB EMEA 32 Provisoriskt villkor P7: I vatten som släpps ut från Laxvikenbassängen till Inre Hertsöfjärden får i dygnsprov innehållet av ammoniakkväve (NH3-N) inte överstiga 0,5 mg/l. Tabell 17. Laxviken utlopp, maxvärden per månad, ammoniakkväve (NH3-N) och ph Maxvärde/mån jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Mv 2012 Villkor NH3-N mg/l 0,15 0,03 0,34 0,41 0,17 0,25 0,45 0,09 0,47 0,25 0,30 0,03 <0,18 0,5 ph µg/l 8,9 8,6 9,6 9,5 9,0 9,1 9,2 8,0 9,4 8,8 9,0 8,3 8,5 - *Över villkor. Diagram 14. Diagram veckovärden för ammoniakkväve Laxviken, villkor P7 0,75 0,5 0,25 1 NH3-N mg/l Riktvärde 0

34 SSAB EMEA 33 Gasreningsvatten masugn (utlopp hyttslambassäng) Efter sedimentering släpps vattnet från hyttslambassängen till Laxvikenbassäng 3, där det blandas med främst kylvatten. Laxvikenbassäng 3 släpper ut vatten till Inre Hertsöfjärden. Analyser på vattnet från hyttslambassängen redovisas i tabell 18 och diagram 15. Under senare delen av 2012 har det förekommit något förhöjda halter av cyanid och zink. Detta bedöms vara en effekt av den reducerade driften av masugnen. Provisoriskt villkor P11: Halten susp.ämnen i vatten från gasreningen till Laxvikenbassänger får som månadsmedelvärde inte överstiga 20 mg/l. Dessutom får flödet som månadsmedelvärde inte överstiga 100 m3/h. Tabell 18. Vattenanalyser från hyttslambassäng Parameter Enh. jan feb mar apr maj jun juli aug sep okt nov dec Mv 2012 Villkor Flöde m3/h Susp mg/l ph ph 8,0 8,0 8,2 8,2 8,2 8,2 8,2 8,3 8,1 8,1 8,2 8,1 8,1 - Fenol µg/l <3 <3 <3 <2 <2 <1 <2 <3 <1 <2 <1 <2 <2 - CN - mg/l 0,08 <0,03 <0,04 <0,02 <0,01 <0,01 <0,02 <0,01 <0,02 0,21 0,24 0,15 <0,02 - NH4-N mg/l Zn mg/l 0,11 0,19 <0,04 <0,04 0,07 0,11 0,31 0,74 0,07 0,21 0,68 0,21 0,23 - Diagram 15. Diagram för hyttslambassäng, villkor P jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Flöde [m3/h] Villkor jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Susp [mg/l] Villkor Slaggkylvatten och dagvatten Vatten från kylningen av slagger samlas upp i diken vid Uddebovägen. I dessa diken samlas även dagvatten från slaggkylningsområdet och områden i anslutning till dikena upp, men mängden vatten domineras av slaggkylvatten. Dikena mynnar i Laxvikensystemets tredje bassäng, vars utlopp leder till Inre Hertsöfjärden. Analyser på vattnet redovisas i tabell 19. Flödet vid Uddebovägen uppskattas till ca 75 m 3 /h som medel under året. Merparten dagvatten från stålverksområdet leds till tillsammans med kylvatten till Laxvikensystemet, vars utlopp mynnar i Inre Hertsöfjärden. Dagvatten från koksverksområdet leds via koksverkets utlopp till Inre Hertsöfjärden. Dagvattnet från gasbehandlingsområdet (del av koksverksområdet) samlas upp och kontrolleras innan beslut tas om att kunna släppa ut det via koksverkets utlopp.

35 SSAB EMEA 34 Tabell 19. Medelanalyser på vatten från Uddebovägen Parameter enhet ph ph 12,2 11,8 11,4 CN - mg/l - <0,01 <0,01 Fenoler µg/l <1 5 <1 Susp.ämnen mg/l Strängens kylvatten, Reningsverk 75 Avblödningen (avdraget) från reningsanläggningen för strängens recirkulerande kylvatten släpps ut till Laxvikenbassäng 1. Analyser per månad jämfört mot villkor, redovisas i tabell 20. Provisoriskt villkor P12: Halterna av olja och susp ämnen i vatten som leds till Laxvikenbassängen från det recirkulerande vattensystemet får som månadsmedelvärde inte överstiga 1 mg/l respektive 5 mg/l. Flödet av detta vatten får som månadsmedelvärde inte överstiga 500 m3/h. Tabell 20. Vattenanalyser från Reningsverk 75 Parameter jan feb mar apr maj jun juli aug sep okt nov dec 2012 Villkor Avdrag [m3/h] Susp [mg/l] <2 <5 <5 <4 12 <3 <3 <3 <2 8 <4 6 <5 5 Olja* [mg/l] <0,02 <0,03 <0,03 <0,01 <0,02 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,03 <0,01 <0,03 <0,02 1 Kond. [ms/m] ph [ph] 8,4 8,3 7,6 7,9 8,2 8,3 8,2 8,4 8,4 7,9 7,7 8,0 8,1 - Flöde [m3/h] Temp in [oc] 34,9 32,8 28,9 31,9 31,7 33,2 30,8 30,8 34,9 32,8 32,8 32,4 32,2 - Temp ut [C o ] 27,0 26,2 24,5 28,6 27,7 29,2 27,1 25,9 28,3 29,2 29,3 28,6 27,6 - Temp dt [C o ] 7,9 6,6 4,4 3,3 4,0 4,0 3,7 4,9 6,6 3,6 3,5 2,4 4,6 - *Olja har analyserats som summa alifater C5-C35. Diagram 16. Diagram för reningsverk 75, villkor 12

36 SSAB EMEA Vattenkontroll Gräsörenbron En sammanställning av analyser från vattenkontrollen vid utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron) finns i tabell 21. Tabell 21. Vattenanalyser Gräsörenbron Parameter enhet Ammoniumkväve (NH 4 -N) mg/l 0,60 0,57 0,54 0,47 0,30 0,28 Fenoler(destillerbara) µg/l <3 <4 <2 <2 <3 <2 Syre (O2) mg/l 10,7 11,0 10,6 12,4 9,5 8,7 Cyanider (CN-) mg/l <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 <0,01 - Fosfor (Ptot) mg/l <0,034 <0,04 <0,03 <0,03 0,03 0,03 Kväve totalt (Ntot) mg/l 1,1 1,3 1,5 1,2 1,1 1,2 Bly (Pb) µg/l <0,4 <1,2 <0,6 <1,2 2 4 Kadmium (Cd) µg/l <0,04 <0,12 <0,06 <0,04 <0,05 <0,04 Koppar (Cu) µg/l <1,4 <1,8 1, Krom (Cr) µg/l <0,8 <1,2 <0,6 <1,3 <1 2 Zink (Zn) µg/l <8 <17 < Nickel (Ni) µg/l 0,7 <1,1 <0,6 <0,8 <1 <3 Turbiditet FNU 6,1 8,2 8,0* 3,9 6,1 4,0 Konduktivitet ms/m ph ph 7,8 7,6 6,8 7,2 7,5 8,3 Temperatur o C 9,2 10,4 9,1 8,4 9,5 8,4 Siktdjup m 1,6 1,4 1,3 1,6 1,9 2,3 Totalt organiskt kol (TOC) mg/l 4,6 3,6 3,1 5,0 4,1 4,9 Klorofyll (a) mg/l 11 10,4 10, *Endast del av året Bakgrundshalter i vatten Bakgrundshalter för parametrar enligt tabell 22, har använts då utsläppsmängderna med kylvatten till Inre Hertsöfjärden beräknas. Dessa baseras på analyser av inkommande kylvatten eller litteraturvärden ( normala halter) för vatten i Luleälv. Analysvärdena för bl.a. TOC, Cu och Cr varierar under året i inkommande vatten. Medelvärden för bakgrundsvärden redovisas i tabell 12 och 16. Tabell 22. Bakgrundsvärde i vatten Parameter Bakgrundsvärde Frekvens Ammoniumkväve Litteraturvärde - Totalkväve (Ntot), TOC Analys 1/månad Metaller (t.ex. Pb, Cd, Cu, Cr, Ni, Zn) Analys 6 alt. 12/år

37 SSAB EMEA Buller Egenkontroll av buller sker genom källmätning samt beräkning av ljudnivåer vid kontrollpunkter vid närmaste bebyggelse. Årligen uppmäts samtliga betydande bullerkällor samt en tredjedel av övriga bullerkällor. De bullermätningar som genomförts under 2012 visar att samtliga villkor innehålls, såväl villkoren för ekvivalent buller, buller vid fackling samt momentan ljudnivå nattetid. Därutöver konstateras att inga explosioner nattetid har registrerats i samband med slagghanteringen under Villkor 5: Buller från verksamheten, exklusive facklingen får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än: 55 db(a) dagtid (07-18) 50 db(a) kvällstid (18-22) 45 db(a) nattetid (22-07) o o o Buller från verksamheten vid fackling får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid bostäder än 60 db(a). Den momentana ljudnivån nattetid- (exkl. slagghantering, fackling och toppventiler) får vid bostäder inte överstiga 55 db(a). Explosioner från slagghanteringen nattetid får inte ske vid fler tillfällen än 6 ggr per år. Tabell 23. Mätresultat och beräknade ljudnivåer från källpunktsmätningar Mät/beräkningspunkt Källpunktsmätning* L eq [db(a)] Momentanbuller*[dB(A)] Mp 1. Sandgatan Mp 2. Sandgatan 25 (Skolan) Mp 3. Sandgatan Mp 4. Örnäsvägen Mp 5. Örnäsets kyrkogård * Källpunktsmätning 2012: Mätrapport Müller-BBM (nr: 10554). Diagram 17. Diagram för buller i recipienten, villkor 5, åren

38 SSAB EMEA Resursanvändning Råvaror & legeringar I tabell 24 och 25 redovisas förbrukningen av de råvaror och tillsatser som används i produktionen. Här redovisas även material som återförs till produktionen. Legeringar används för att justera stålkvaliteten. Tabell 24. Förbrukning av råvaror (kton) Råvaror, tillsatsmaterial & media Kol (kokskol) 828,9 925,7 895,8 942,6 Kol (injektionskol) 251,7 306,5 286,5 324,5 Järnmalmspellets (MPBO/KPBO) M , , , ,3 Järnmalmspellets (MPBO/KPBO) LD 25,7 35,3 36,3 35,8 Köpkoks 11,8 6,3 117,9 23,3 Kalciumkarbid 8,8 9,0 7,6 14,7 Kalksten (M3) 45,5 65,6 67,0 73,6 Masugnsbriketter (återtagna restprod.) 162,1 162,3 165,9 137,4 Externa briketter 21, Skrot & blandade restprodukter (till M3) 51,9 35,5 24,8 23,2 Manganslagg / Mn- brikett 6,4 8,2 8,5 8,3 Kvartsit 0,17 0,30 0,12 0,5 LD-slagg till M3 82,6 73,4 79,9 81,2 Bränd kalk (LD) 69,4 64,1 56,3 68,1 Kalkfines (LD) 8,1 8,8-8,2 Dolomitkalk 45,6 47,9 54,3 60,4 Rådolomit 2,4 3,9 4,2 6,7 Syntetslagg (Purosteel) 3,6 3,4 3,5 3,1 Skrot (totalt i LD, inkl. galt) 333,9 319,1 327,6 367,8 Skrot (externt skrot) 84,2 101,7 114,7 118,0 Skrot (eget skrot) 249,7 217,4 188,6 186,4 Galtjärn (åter i LD) 16,2 20,7 24,2 70,3 Kylskrot (CAS/RH) 6,1 7,3 7,5 7,2 Legeringsämnen 25,3 27,5 28,3 29,1 Aluminium 3,8 3,86 4,46 4,5 Magnesium 0,51 0,66 0,61 0 Soda 0,01 4,7 0,16 0 Gjutpulver 1,7 1,0 1,1 1,4 Tapphålsmassa 0,42 0,48 0,45 0,47 Tjärolja 0,59 0,53 0,56 0,59 Media Argon (knm3) Kvävgas (knm3) Syrgas (knm3) Tryckluft

39 SSAB EMEA 38 Tabell 25. Förbrukning av legeringar i (ton) Legeringsämnen Beteckning Koppar Cu Ferrobor FeB Ferrokrom FeCrA/C Ferromangan FeMnA/C/N Ferromolybden FeMo Ferroniob FeNb Ferrofosfor FeP Ferrokisel FeSi Ferrokiselmangan FeSiMn Ferrotitan FeTi Ferrovanadin FeV Mangan Mn/MnC/N Nickel Ni Kisel SiC/SiCa Kol Grafit/koltråd Energiförbrukning Totalt tillförs >99% av all energi som kol eller koks. Även den el och värme som används har samma ursprung. Diagram 18 visar hur effektiviteten av energianvändningen i form av totalt tillförd (via kol & koks) och förbrukad energi, per ton ämnen (slabs), har förändrats sedan I tabell 26 nedan redovisas den interna användningen av de gaser som produceras i anläggningarna. Ökad fackling pga. reparationer av LD- gasklocka påverkar utfallet för Förbrukningen av el, värme och bränslen redovisas i tabell 27. Tabell 26. Produktion och fördelning av interna gasförbrukningar Bränsle Värmevärde Mängd Energi Energi Produktion typ* (MJ/Nm3) (Mm3) (GWh) (TJ) Koksgas cog 17, Masugnsgas bfg 2, LD-gas ldg 8, Förbrukning per anläggning Bränsle typ* Energi (GJ/ton) Mängd (Mm3) Energi (GWh) Energi (TJ) Koksverk 3, Koksbatteri cog Ångpannor cog Övrigt, koksverk cog 1,1 7,0 25 Masugn 1, Cowper bfg Cowper cog Kolinjektion cog 3,0 11,8 42 Övrigt M3 (gasfackla) cog 3,1 12,6 45 Stålverk cog 0, Summa fackling Fackling (koksverk) cog 3, Fackling (masugn) bfg Fackling (stålverk) ldg Summa förbrukning (exkl. fackling) Summa totalt * Koksgas= cog, masugnsgas= bfg, LD-gas: ldg.

40 SSAB EMEA Luleå Diagram 18. Energianvändning, tillförd och förbrukad energi Tabell 27. Energi- & bränsleförbrukning Energislag Elenergi Fjärrvärme (inköp) Fjärrvärme (förbrukning)* Ånga (inköp) Ånga (förbrukning)* Gasol Olja (EO1) Diesel Bensin Enhet GWh TJ TJ TJ TJ ton m3 m3 m3 mängd 327, ,61 109,75 88,01 49, ,8 * Se tabell 28 nedan, för försåld mängd ånga och fjärrvärme GWh 327,864 42,11 30,49 23,86 13,05 14,7 7,8 Energivärde/enhet 46,05 (GJ/ton) 35,8 (GJ/m3) 35,3 (GJ/m3) 32,6 (GJ/m3) Energileveranser Överskott av gasproduktionen levereras till Lulekraft, LEAB och Nordkalk. Ånga och fjärrvärme levereras till Duroc, Lindab, AGA och Nordkalk. Levererade energimängder redovisas i tabell 28 nedan. Tabell 28. Fördelning av energileveranser Energityp Koksgas (TJ) Blandgas, koks-, masugns- & LD-gas (TJ) *andel koksgas *andel masugnsgas *andel LD-gas Summa levererade gaser (TJ) Levererad ånga [TJ) Levererad fjärrvärme [TJ) * Beräknad fördelning i levererad blandgas Kemikalier ,4% 92,6% 7% , , Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (s.k. VOCNM) från användningen av kemikalier är be- räknat till 3,33 ton. Kemikalier som används i verksamheten ska godkännas av den centrala kemigruppen före in- i tabell 29. Om man ser till mängden kemikalier, så används merparten till ph-justering och vattenre- köp. En sammanställning av de kemiska produkter som förbrukats under året redovisas ning (ca 95 %). För att utöver denna hantering fokusera ytterligare på produktvalsprincipen, ini- tierar kemigruppen årligen kampanjer för substitution av kemiska produkter. Kemikalieförbrukningen hos entreprenörer på SSAB:s område, ingår inte i denna sammanställ l- ning. Däremot ingår delvis städ- och hygienprodukter som används i verksamheten och där uppdraget utförts av en entreprenör. Förbrukningen av köldmedia redovisas årligen i separat rapport till länsstyrelsen. Förbrukning- en är beräknad som sammanlagt påfylld mängd i fasta anläggningar (ej nyinstallation). Totalt på- 100 kylanläggningar (med 3kg eller mer) installerade med kg media. fylld mängd köldmedia var 114 kg vilket var ungefär lika med föregående år. Totalt finns drygt

41 SSAB EMEA 40 Tabell 29. Sammanställning av förbrukningen av kemiska produkter Kemikaliegrupp m3 ton Absorptionsmedel 13,7 0,0 Avfettning (alkalisk) 12,5 1,4 Betong & asfalt 0 8,2 Bränsle 1,0 0 Fosforsyra 0 41,7 Färger 3,5 0,14 Glykol 0,40 25,2 Hygien, städ, rengöring 12,3 1,0 Labkemikalier och övrigt 0,28 0,50 Lim och spackel 0,15 0,02 Lösningsmedel 4,0 0 Montagepasta 0,01 0,04 Natronlut ,4 Oljor, fetter och skärvätskor 104,2 12,5 Saltsyra 0,01 14,7 Stensalt och snösmältning 0 32,7 Tätningsmedel 0,55 28,2 Kemikalier för vattenrening 0, ,4 Summa

42 SSAB EMEA Materialflöden och avfallshantering I tabell 30 redovisas hantering av restprodukter som faller från verksamheten. En del av materialen behandlas i återvinningsanläggning för att återvinna järn och slaggbildare som därefter återanvänds i processerna. Övrigt material som inte kan återanvändas går till lagring eller deponering på egna deponiområden eller nyttjas vid konstruktion av deponier. Mängder i tabeller redovisas i torrvikt om inget annat angetts. En ökad mängd rensmassor från lagret har upparbetats vilket medfört en ökad återvinning av den magnetiska delen. Detta har i sin tur inneburit att slagg frigjorts vilket gett en ökning av slagg till deponi. Rensmassor har inte använts till konstruktionsmaterial under 2012, vilket också har ökat mängden till deponi. Biprodukter i tabell 31, är fallande produkter som till stor del säljs vidare till externa kunder direkt med eller utan förbehandling. Masugnsslagg upparbetas genom krossning och siktning till flera fraktioner och används bl.a. som material i vägar under produktnamnet Hyttsten. Galtjärn används delvis som kylskrot i eget stålverk eller säljs externt. I tabell 32 redovisas de avfall som inte faller direkt vid produktionen och som normalt uppkommer från övriga verksamheter, t.ex. vid rivning, ombyggnad och från verkstäder mm. Tabell 30. Fallande mängd restprodukter Typ av produkt (kton) Fallande Internt Externt mängd Återanv. Lager(+) Deponi Återanv. LD-stålverksslagg 214,7 148,7* 66,0 Avsvavlingsslagg 99,7 67,7-18,0 6,0 44,0 Rensmassor (slagg med stål och järn) 120,0 109,3-38,3 49,0 Internt återvunnet skrot 178,7 162,7 12,6 3,4 Keramiskt avfall 1,8 0,6 1,2 Blandreturer 3,4 3,4 Gasreningsstoft masugn 33,1 34,7-1,6 Gasreningsslam masugn 14,7 14,7 Gasreningsslam stålverk (våt vikt) 59,2 18,8 40,4 Pelletsfines 77,2 77,2 Filterstoft LD-sek 2,1 2,1 Filterstoft CAS-OB 0,06 0,06 Filterstoft övrigt 6,1 6,1 Glödskal 2,8 4,8-2,0 Glödskalsslam 0,5 0,5 Bioslam 0,1 0,1 Tjärslam 3,0 3,0 Summa 817,2 557,1 18,7 116,8 124,6 *varav 64,5 kton för konstruktion av nya deponier

43 SSAB EMEA 42 Figur 12. Materialflöden översikt Tabell 31. Fallande mängd biprodukter Typ av produkt (kton) Fallande Intern Extern (torra mängder) mängd anv. Lager(+) försälj. Masugnsslagg (Hyttsten) 319,9 45,8 139,7 134,4 Galtjärn 33,2 16,2-18,6 35,6 Koksgrus (<10 mm) 48,1-3,6 51,7 Tjära 24,9 0,8 24,1 Svavel 1,3-0,03 1,3 Råbensen 7,3 1,0 6,3 Summa 434,7 62,0 119,3 253,4 Tabell 32. Övriga allmänna avfall Typ av avfall (ton) Fallande EWC - mängd kod Brännbart avfall 364, El-skrot 43,2* Kopparskrot 23,6* Aluminiumskrot 5,3* Järnskrot 267,8* Rostfritt skrot 8,5* Transportband 32,6* Komposterbart i.u. Träavfall i.u Summa (ton) 745,2 *Till försäljning i.u.= ingen uppgift på mängd

44 SSAB EMEA Farligt avfall Farligt avfall lämnas till extern mottagare (Sakab) för destruktion. Ragnsells AB utför transporten till Sakab. Avfallet består huvudsakligen av oljehaltiga avfall som spillolja, fett, slam och emulsioner som förbränns vid destruktionen. Farligt avfall redovisas i tabell 33 nedan. Tabell 33. Farligt avfall EWC-kod Avfallstyp mängd kg Beh. metod Aerosoler, brandfarliga 264 R Alkalisk avfettning D Batterier 480 R Berylliumhaltigt avfall Bläs- 14 R Förpackningar 609 R Färgburkar R Glykolrester 902 R Lösningsmedel, flyt R Olje-, och bränslefilter R Oljeemulsion R /08 Oljehaltigt slam R Olja klass EO1 60 R Oljehaltigt avfall R Hydraulslang med olja R Oljeavfall, fast R Smittförande sjukhusavfall 10 R Småkem, klassificerade 164 D Spillolja R Tensider 363 D Gatubrunnsslam R Lysrör 200 R13 Summa FA 371 ton 5.6 Störningar och miljötillbud Störningar i produktionsanläggningar I mars inträffade störningar i koksverkets gasbehandling vilket orsakade förhöjda halter av H 2 S och NH 3 i koksgasen under ett dygn och något ökade utsläpp av svaveldioxid. Det orenade vattnet togs in i bufferttanken, men trots det var det en viss stigande trend av ammonium och ph i KV-diket. Troligen orsakades detta av ett läckage i någon av värmeväxlarna i samband med varmkörning under uppstart. Fiskdöd i utloppet från Koksverket noterades, sannolikt orsakade av nämnda läckage från värmeväxlare. Åtgärder på värmeväxlarna pågår. Vid framtida stopp på tvättar/avdrivare skall ammonium kontrolleras i kylvattnet från värmeväxlarna. I mitten av juli uppstod ett kylvattenläckage i masugnen, vilket gav upphov till några kraftiga smällar. Smällarna medförde vissa anläggningsskador i toppen på masugnen. Händelsen inträffade i samband med ett produktionsstopp orsakat av störningar på gastillförseln från AGA. I samband med ett längre underhållstopp under sommaren fick vi en ökad mängd galtgjutning, dock är totala mängden galtgjutet för året mycket låg Övriga störningar och miljötillbud Under Luleåkraft AB:s underhållsstopp vecka facklades gas vilket gav ett ökat buller från facklan närmast Svartöstaden.

45 SSAB EMEA 44 Vi har under året haft en del mindre läckage till mark av olja, men även av glykolvatten. Sanering har genomförts och eventuella nödvändiga reparationer har genomförts. Objekten har lagts in i listan över markföroreningar. Halterna av CN - har legat högre än normalt i hyttslambassängen under hösten. Orsaken utreds och ett antal åtgärder har vidtagits. Reducerad produktionstakt och ökade antal stopp kan ha bidragit. Höga fenolhalter har vid ett tillfälle uppmätts i KV-diket, beroende på höga vattenmängder, orsakade av intensivt regnande, som medförde många tömningar från dagvattenbassängen under kort tid. Dessutom pumpades vatten felaktigt till brunn som ej var ansluten till dagvattenbassängen varvid vattnet gick direkt ut till KV-diket. Åtgärder och utredning om möjliga förbättringar pågår Externa klagomål Det har varit få externa klagomål under Nåra klagomål har inkommit om dålig lukt, men ingen särskild händelse har kunnat identifierats i samband med detta. Även några klagomål angående nedsmutsning av bilar har hanterats.

46 SSAB EMEA Recipientkontroller Recipientundersökningar har under året genomförts för luft vad gäller nedfallande stoft och PM10. Resultat från dessa mätningar redovisas nedan i diagram 18 och 19. För recipientvatten redovisas utfall från kontrollerna i separat rapport till länsstyrelsen. Provtagningspunkter för luft- och vattenrecipienter, exklusive provtagningspunkter för mossa, framgår av figur 13. Figur 13: Mätpunkter i recipienten för vatten och nedfallande stoft Vatten och bottenfauna Den årliga kontrollen av vattenkvaliteten i recipienten redovisas i en rapport inom ramen för det samordnade recipientkontrollprogrammet (SRK) längs Norrbottenskusten. Rapporten som inlämnas separat till länsstyrelsen, inkluderar även bottenfaunaundersökning Nedfallande stoft och svävande stoft PM10 Nedfallande stoft är partiklar som är större än ca 10 µm. Nedfallet är främst beroende av väderförhållanden (vind, regn/torka, snötäcke mm.). Intermittenta utsläpp och damning från vägar/planer, såväl inom som utom SSAB:s område kan påverka. Torra somrar är nedfallet större än normalt. Värdena har t.ex. varit högre under de torra somrarna som var 2002 och Nedfallet är lågt under vintermånaderna vilket indikerar att utsläppen från industrianläggningar bidrar med en ytterst liten del till nedfallet jämfört med damningen vid torra perioder under året. Utvecklingen av nedfallande stoft i kringliggande bostadsområden redovisas i diagram 19 nedan. Provpunkterna är placerade i olika riktningar från verksamheten. Placeringen av punkter för nedfallande stoft (mätplatser 5, 6, och 8) framgår av karta i figur 13 ovan. Medelvärdet för Hertsön ( ), vilket skulle kunna ses som ett referensområde, har varit 160 g/100m 2, dygn. Vad gäller svävande stoft så installerades det under 2006 tre PM10 mätare i bostadsområden kring verksamheten, placering framgår av figur 13. Instrumenten mäter mängden partiklar mindre än 10 µm. Under den tid som instrumenten varit i drift visar resultaten att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft klaras vid samtliga mätplatser. Mätresultat från 2012 redovisas i diagram 20. Mätplatser 5 (Friskvårdscenter), 8 (Södra Örnässkolan) och 9 (Dagis Hertsön).

47 SSAB EMEA 46 Diagram 19. Nedfallande stoft per månad (g/100m 2, dygn) Diagram 20. Mätresultat från PM10 instrument Metaller i mossa Nedfallet av metaller undersöks vart femte år genom att mäta metallhalter i mossa i naturen runt verksamhetsområdet. Senaste undersökningen utfördes under 2010.

48 SSAB EMEA 47 6 Åtgärder i verksamheten för att minska miljöpåverkan 6.1 Verksamhetens egenkontroll I Miljöbalken och förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll betonas skyldigheten att styra, kontrollera, följa upp och ha grepp om verksamheten så att miljöbalken och dess förordningar samt tillstånd och villkor följs. Egenkontrollen syftar till att dels främja en hållbar utveckling (miljöbalkens mål), dels motverka och förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön. Egenkontrollen är alltså verksamhetsutövarens verktyg för att leva upp till miljöbalkens krav. Kraven på egenkontroll täcks till stora delar upp genom de krav som miljöledningsstandarden ISO ställer. Bolaget har integrerat egenkontrollen i sitt verksamhetssystem. Kontroller, mätningar och analyser har genomförts enligt de program som finns för verksamheterna. Bolaget informerar tillsynsmyndigheten löpande under året om händelser av betydelse och värden som avviker från villkoren. Under kapitel 3, redovisas avvikelser mot villkoren och i kapitel 5 redovisas en sammanfattning av resultaten från egenkontrollen. Kontrollprogram Bolaget har upprättat ett antal egenkontrollprogram för verksamheterna. I kontrollprogrammen beskrivs all den kontroll som utförs för att övervaka de villkor som finns för anläggningarna samt övriga kontroller av utsläpp till luft och vatten. Egenkontrollen är integrerat i verksamhetssystemet och uppdateras efter behov tillsammans med verksamheterna. Aktuella versioner finns i verksamhetssystemet för respektive process. Normalt utförs uppdateringar årligen eller efter behov. Kontrollprogrammet delges länsstyrelsen. Egenkontrollen finns beskriven i separata kontrollprogram som är uppdelade enligt nedan: Verksamheter: Koksverk, Råjärn, Råstål, Stränggjutning och Centralt underhåll. Övriga kontrollprogram: Deponier, Laxviken och dagvatten, Recipient och CO 2 -utsläpp 6.2 Miljöorganisation och kompetens Melker Jernberg är divisionschef för SSAB EMEA och Stefan Enbom är platschef chef för verksamheten i Luleå. Under platschefen finns ett antal avdelningschefer som har det totala ansvaret för varje produktionsavsnitt. Förutom produktionsavdelningar finns stödfunktioner för Miljö, Hälsa & Säkerhet, Centralt underhåll, Utveckling & Kvalitet samt Energi/Råmaterial. Miljö utgör en stödfunktion med specialistkunskaper och kompetens i miljöfrågor med uppgift att bl.a. vara rådgivande och handlägga miljöärenden. Ansvaret för miljö i verksamheten är delegerat ner på respektive anläggningsansvarig chef och följer företagets linjeorganisation. Respektive chef ansvarar för drift, skötsel och underhåll av anläggningarna samt för miljöskyddet. Förståelse, kunnande och delaktighet hos alla medarbetare är en förutsättning för ett effektivt miljöarbete. I samband med miljöcertifieringen genomfördes en miljöutbildning för all personal. Ytterligare miljöutbildningar genomförs löpande för chefer och personal med nyckelpositioner ute i anläggningarna. Utbildningarna genomförs för att skapa förståelse för villkor och risker som finns på respektive arbetsområde. Årligen genomförs den grundläggande miljöutbildning som all personal skall genomgå, för att bl.a fånga upp nyanställda.

49 SSAB EMEA Miljöledningssystem Under 2002 införde bolaget ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden, ISO Certifikatet har förnyats 2006 och Miljöledningssystemet utgör en integrerad del i bolagets verksamhetssystem som även innefattar certifierade system för bl.a. kvalitet (ISO 9001) och arbetsmiljö (OHSAS 18001), laboratorier (ISO 17025) samt säkerhet. I verksamhetssystemet finns föreskrifter, rutiner och arbetsinstruktioner som behövs för att styra verksamheten. Miljö- och hållbarhetspolicyn lägger grunden för miljöarbetet. Uppföljning av mål och nyckeltal samt egenkontrollen av villkor sker regelbundet och redovisas i det interna informationssystemet. Vår vision En starkare, lättare och mer hållbar värld Tillsammans med våra kunder kommer vi gå längre än någon annan för att förverkliga det fulla värdet av lättare, starkare och mer hållbara produkter av stål. Nyckeltal och miljömål Som en del i miljöledningssystemet ingår att arbeta med miljömål. Företaget har under 2012 haft övergripande miljömål för minskade utsläpp av stoft och koldioxid samt för galtgjutning. För olika delar av verksamheten finns detaljerade miljömål som stödjer de övergripande målen. Mål och resultat från egenkontrollen följs upp månadsvis och redovisas på intranätet. För att följa utvecklingen av verksamhetens betydande miljöaspekter på längre sikt används ett antal s.k. nyckeltal. Exempel på nyckeltal visas i diagram 21 nedan. Diagram 21. Nyckeltal för CO 2 och stoftutsläpp

50 SSAB EMEA De allmänna hänsynsreglerna Verksamheten har tillstånd enligt miljöbalken (MB). Anläggningarna är uppbyggda i huvudsak enligt ansökningshandlingar och tillståndsbeslut. Drift och underhåll av anläggningarna utförs planerat för att upprätthålla stabila driftförhållanden. Detta minimerar även miljöpåverkan från verksamheten och optimerar energiförbrukningen. Därmed har åtgärder vidtagits enligt hänsynsreglerna i MB. Kontroll av reningsanläggningar, övervakning av utsläpp, förebyggande underhåll och tillståndskontroller är en del av det dagliga arbetet som utförs för att säkerställa att miljövillkor uppfylls. I det digitala verksamhetssystemet, som alla medarbetare har tillgång till, finns rutiner och instruktioner som stöd för det dagliga arbetet. Personal som kan påverka utsläppen direkt eller indirekt erhåller utbildning om den egna verksamhetens processer, rutiner, miljövillkor och risker. Villkoren för verksamheten redovisas i bilaga 1. Bästa tillgängliga teknik (BAT) BAT-slutsatserna för järn- och ståltillverkning publicerades den 8 mars SSAB har påbörjat arbetet med att gå igenom de 95 BAT-slutsatserna för att se hur företaget uppfyller dem. Detta kommer att redovisas i miljörapporten för år De jämförelser som tidigare gjorts med BREF-dokumentet för järn- och stålproduktion visar att SSAB till största del uppfyller kraven på bästa möjliga teknik. Bland de krav som inte uppfylls idag är stoftutsläpp vid våtsläckning av koks. Där finns en investering i ett nytt släcktorn med, som en av de åtgärder som SSAB har åtagit sig i samband med tillståndsprövningen. 6.5 Betydande förändringar i verksamheten Nedanstående punkter redovisas i enlighet med kraven i 4 i NFS 2006:9, pkt För betydande förändringar i verksamheten som kan påverka hälsa (arbetsmiljö), yttre miljö eller säkerhet, genomförs HMS-utredningar. Anmälningar till länsstyrelsen om mindre förändringar i verksamheten enligt 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet, redovisas i bilaga Betydande åtgärder i drift och underhåll av anläggningar Produktionen har varit lägre än normalt under året beroende på en lägre efterfrågan av våra produkter. Det har inte förkommit störningar eller olyckor av betydelse som föranlett större förändringar i drift eller skötsel av anläggningarna. Förbättrad styrning av LD-gasreningen har medfört ökad återvinning av gas och lägre innehåll av stoft i gasen. Det medför även mindre utsläpp av stoft till luft vid fackling av LD-gas. Under året har det genomförts ett målmedvetet arbete med planeringen av underhållstoppen i syfte att minska galtgjutningen. Galtgjutningen minskade till ca 33 kton, från 65 kton året innan, till stor del tack vare detta arbete. Egenkontrollprogrammen uppdateras löpande i samarbete med verksamheterna. Ändringar i kontrollprogram som genomförts under året har varit för att anpassa kontrollen till det nya tillståndet och nya villkor Betydande åtgärder för att förbättra miljöprestanda Nationell och internationell samverkan SSAB tar aktiv del i ett antal forskningsprogram. När det gäller långsiktig utveckling inom området recirkulering, miljö, energi tenderar projekten dels att bli stora, dels tvärvetenskapliga med kunskap på flera händer. Denna typ av utveckling drivs därför ofta i nationell eller internationell samverkan. Som exempel kan nämnas PRISMA optimering av produktionen för minimering av material till deponi. Stålkretsloppet, delfinansierat av branschen, som bl.a. studerar recirkulation

51 SSAB EMEA 50 i hela kedjan tillverkning, skrot, slagg har pågått sen SSAB deltar även i det Europeiska ULCOS- projektet som behandlar minimering av CO 2 -utsläpp. Under året har ett EU-finansierat 3-årsprojekt har startat. Projektet går under namnet REFFI- PLANT och drivs tillsammans med stål- och stålforskningsföretag i England och Italien. Projektet ska svara på frågan om det alltid är bäst att återcirkulera material (slagg, stoft, slam) och vatten - eller var gränsen går för när vi ska deponera/blöda av för att halterna av något ämne stiger för mycket. Fokus för projektet är en effektiv användning av stålverkets resurser. Arbetet bedrivs genom mätningar av flöden och innehåll, som sedan ska nyttjas i processintegrationsmodellering. Förbättringar i miljöprestanda för verksamheten syftar främst till att minska förbrukningen av råvaror och energi. Med detta minskar även till viss del utsläppen till luften av t.ex. CO 2, SO 2 och NO X. Ny ljuddämpare har installerats vid utloppet från tryckutjämningsventilen på masugnstoppen. Resulterande ljudreduktion har konstaterats till motsvarande 5 db(a) i samband med årets kontrollmätningar Driftsstörningar, driftsstopp och liknande händelser påverkar miljöprestanda negativt. Nedan redovisas en del av de projekt som pågår eller som utförts under och som förväntas ge förbättringar i miljöprestanda och minska miljörisker. Aktiviteter Påverkar miljöaspekt Ökad återföring av restprodukter till masugn Energi/Utsläpp till luft Ökad återtagning av skrot till LD Energi/Utsläpp till luft Förbättrad LD- gasrening Energi/Utsläpp till luft Minimering av galtgjutning Energiförbrukning Sanering av gamla KV-diket (slutfört) Markföroreningar Miljöutbildningar Miljörisker Uppdatering av avfallsplan Avfall & restprodukter Miljöutredningar vatten Utsläpp till vatten Energiutredning Energiförbrukning Utbyte av kemiska produkter Vid inköp av kemiska produkter tillämpas produktvalsprincipen. Information till de anställda om produktvalsprincipen sker bl.a. i samband med miljöutbildningar. Därutöver tar kemigruppen årligen initiativ till en substitutionskampanj. Substitutionskampanjen 2012 har varit en bredare kampanj jämfört med tidigare år. Kampanjens mål var att alla medarbetare skulle bli medvetna om vilka produkter som finns på arbetsplatsen. Kemigruppen ville även synliggöra vilka risker som finns med att arbeta med respektive kemikalie, samt att man samtidigt uppmanades att byta ut eller ta bort de produkter som medför hög risk. I december 2011 fanns det 1002 specifika kemiska produkter registrerade på SSAB i Luleå i kemikaliedatabasen Chemsoft. Ett år senare hade antalet specifika kemiska produkter minskat till 868 stycken, vilket motsvarar en minskning med 13 %. Dessa 13 % inkluderar produkter som inte används längre samt produkter som tagits bort p.g.a. att de innehåller kemikalier som finns med i PRIO-databasen, SVHC och SIN-listan o.s.v.

52 SSAB EMEA Utveckling avseende restprodukter MEROX, som är ett helägt dotterbolag till SSAB EMEA, har uppdraget att öka återvinning av material och förbättra avfallshanteringen inom SSAB i Luleå. MEROX har funnits i Luleå sedan 2011 och har verksamhet på alla SSAB EMEA:s produktionsorter. SSAB EMEA och/eller MEROX, Luleå deltar aktivt i gemensamma nationella och internationella forskningsprojekt vars syften är ökad resurseffektivitet. Vissa administreras av Jernkontorets teknikområde TO55, andra projekt kan ha delfinansiering från t.ex. Mistra, RFCS eller Energimyndigheten. Parallellt pågår också lokala utvecklingsprojekt med syftet att minska mängden deponerat material och öka resursutnyttjandet. En tippgrop för att avskilja skänkslagg gör det möjligt att recirkulera skänkslaggen. Försök med att återta skänkslaggen i stålverket och vid brikettillverkningen fortsätter. Cementindustrins behov av t.ex. järnbärare i klinkertillverkningen har initierat framtagandet av en järnrik produkt som framställs av det våta slammet från LD- konvertrarna. Produktutveckling pågår. De produkter som försäljs har REACH- registrerats, bl.a. masugnsslagg (Hyttsten), LD-slam (Järnbärare), bensen, svavel. En prioritering av bolagets utvecklingsarbete sker inom följande områden: utveckling av metoder som kan möjligöra utvinning av vanadin ur LD-slagg utveckling av nya produkter av masugnsslagg utveckling av nya råmaterial för cementindustrin nya materialblandningar för brikettering och pelletisering som kan öka återtagandet av material i processerna utvärdering av processernas råmaterial och restprodukter för processoptimering gällande resurseffektivitet och minimering av miljöpåverkan Åtgärder för att minska miljörisker En undersökning typ MIFO 2 genomfördes 2007 för att prioritera åtgärder för förorenade områden. Ytterligare kompletteringar till undersökningen pågår under Åtgärdslistan från tidigare undersökning används för att planera vidare arbete med att prioritera och sanera objekt. Saneringen av gamla KV-diket är avslutad Under 2012 har laggenomgångar genomförts med syfte att öka förståelse och medvetenhet för de miljökrav som ställs på verksamheten. Därutöver har miljöutbildningar för egen personal och entreprenörer genomförts för att öka förståelsen för miljöfrågor och betydelsen av hur den egna arbetsinsatsen påverkar våra betydande miljöaspekter. Sammantaget har 77 personer deltagit i dessa olika utbildningar. En omdragning av masugnsgasledningen har genomförts för att eliminera påkörningsrisken. Dessutom har CO-larm installerats på den närliggande skolan samt SSAB:s friskvårdscentrum för att öka säkerheten för barn och personal på skolan samt boende i Svartöstaden. 6.6 Hantering av risker Inom industriområdet produceras en stor mängd brännbara gaser. Vid stora läckage eller haverier kan det innebära fara för människor och för anläggningar. För att förebygga och begränsa skador vid eventuella olyckor finns beredskapsplaner upprättade. För det dagliga skyddet finns ett stort antal larm som varnar för t.ex. brand eller gasläckage. Larm är kopplade till västra vakten som larmar vidare till Räddningstjänsten i Luleå Kommun. Övningar utförs regelbundet för att träna beredskapen vid en eventuell händelse.

53 SSAB EMEA 52 Bolaget har upprättat en säkerhetsrapport, enligt lagen 1999:381, om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Säkerhetsrapporten har senast reviderats under slutet av En väderstation finns installerad sedan 2004 som är lätt åtkomlig via intranätet. Vid en eventuell krissituation kan väderförhållanden avläsas för en mer säker insats för räddningspersonal. Under 2004 infördes även ett certifierat arbetsmiljöledningssystem enligt OHSAS Riskanalyser För hantering av risker finns RM-verktyg och en organisation för bedömning av olika typer av risker. Under har stora delar av hela RM-systemet omarbetats och digitaliserats. Riskanalyser utförs planerat för olika delar av verksamheten. De brister som upptäcks vid riskanalyserna eller vid övningar medför att ändringar i rutinerna införs efter behov. En uppdatering av miljöriskanalysen har genomförts under I den analysen hanteras risker av mindre art som t.ex. onormala utsläpp vid olika störningar i driften eller vid underhållsarbeten. I övrigt hanteras risker via system för avvikelsehantering och förbättringsarbete. 6.7 Produkters miljönytta SSAB satsar på utveckling av höghållfasta stål. Dessa stål är starkare och lättare, vilket bidrar till resurssnålare användning av material. Egenskaperna leder samtidigt till att stålet får en ökad livslängd. Genom att använda höghållfasta stål kan konstruktioner göras lättare utan avkall på prestanda. Härigenom kan man exempelvis öka säkerheten i personbilar eller nyttolasten i transportfordon samtidigt som bränsleförbrukningen minskar. Bolagets strategi att öka andelen höghållfasta produkter som säljs har medfört att produktionen av höghållfasta och ultrahöghållfasta stålämnen ökar varje år och var 44 % I strategin ingår att informera, utbilda och påverka kunder om miljönyttan med att använda dessa produkter. Ständiga förbättringar av stålets egenskaper tillsammans med att det kan återvinnas helt, gör att stål uppfyller grundläggande egenskaper för att passa in i ett resurssnålt och miljömedvetet samhälle. Stålet tillverkas med ca % återvunna järnhaltiga material. Figur 14: Stålets kretslopp