Miljörapport SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljörapport 2008. SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB"

Transkript

1 Miljörapport 2008 SSAB Oxelösund AB SSAB Merox AB

2 Öppen 2 av 58 MILJÖRAPPORT SSAB Oxelösund AB 2008 Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FÖR SSAB OXELÖSUND AB ADMINISTRATIVA UPPGIFTER FÖR SSAB MEROX AB 5 2 MILJÖPOLICY 6 3 MILJÖBERÄTTELSE 2008 FÖR SSAB OXELÖSUND AB ENERGI VILLKOR OCH TILLSTÅND ANMÄLNINGSÄRENDEN UNDER PRÖVOTIDSUTREDNINGAR INLÄMNADE MARKFÖRORENINGAR UTSLÄPP TILL LUFT OCH VATTEN DRIFTSSTÖRNINGAR NYA ANLÄGGNINGAR INOM VERKSAMHETSOMRÅDET MILJÖLEDNINGSSYSTEM DEPONIER TILLSYNSMÖTEN 12 4 PRODUKTION/OMFATTNING PÅ VERKSAMHETEN VERKSAMHETSBESKRIVNING UR MILJÖSYNPUNKT BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VID SSAB OXELÖSUND AB BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN VID SSAB MEROX AB 19 6 ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA MILJÖPÅVERKAN RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR VATTEN RENINGSANLÄGGNINGAR FÖR LUFT KEMIKALIEHANTERING RUTINER FÖR FORTLÖPANDE KONTROLL AV MILJÖFÖRBÄTTRANDE ARBETE UPPFYLLANDE AV VILLKOR KOMMENTARER TILL ÖVERSKRIDNA RIKTVÄRDEN UTSLÄPP AV STOFT TILL LUFT UTSLÄPP AV KVÄVEOXIDER TILL LUFT UTSLÄPP AV KOLDIOXID UTSLÄPP AV SVAVELDIOXID TILL LUFT UTSLÄPP AV PAH OCH DIOXINER DIAGRAM ÖVER UTSLÄPP TILL LUFT UTSLÄPP AV METALLER OCH ÖVRIGT TILL LUFT UTSLÄPP TILL VATTEN ANALYSER PÅ LAKVATTEN FRÅN DEPONIER ENERGIFÖRBRUKNING FÖRBRUKADE KEMISKA PRODUKTER 42 8 MILJÖSTÖRNINGAR OCH RISKER MILJÖSTÖRNINGAR KOKSVERKETS BIPRODUKTVERK SEVESO 2 43

3 Öppen 3 av 58 9 VERKSAMHETENS PÅVERKAN PÅ MILJÖN AVFALLSHANTERING OMHÄNDERTAGANDE AV AVFALL STATISKTIK ÖVER AVFALL OCH FARLIGT AVFALL KOMMENTERAD SAMMANFATTNING AV RESULTATEN AV UTFÖRDA MÄTNINGAR OCH UNDERSÖKNINGAR OMGIVNINGSUNDERSÖKNINGAR SAMORDNAD RECIPIENTKONTROLL (SRK) EXTERNT BULLER BILAGOR 55 BILAGA 1 UTDRAG UR MILJÖDOM MÅL NR M

4 Öppen 4 av 58 1 Administrativa uppgifter 1.1 Administrativa uppgifter för SSAB Oxelösund AB Verksamhetsutövare/ företag/ plats Namn Platsnummer Postadress Telefonnummer Organisationsnummer Anläggningens mittpunkt RT90 Kontaktperson Kommun och län där verksamheten bedrivs Fastighetsbeteckningar Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Produktionstillstånd från Miljödomstolen Tillstånd för Ålödeponin Tillsynsmyndighet SSAB Oxelösund AB OXELÖSUND X= Y= Klas Lundbergh Oxelösunds kommun, Södermanlands län Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 Oxelö 7:37, Oxelö 7:62, Oxelö 7: stål och metall stenkol förbränning infrastruktur Beslut från , beslutet vann laga kraft Mål nr M Beslut Mål nr M Länsstyrelsen i Södermanland

5 Öppen 5 av Administrativa uppgifter för SSAB Merox AB Verksamhetsutövare/ företag/ plats Namn Platsnummer Postadress SSAB Merox AB OXELÖSUND Telefonnummer Organisationsnummer Kontaktperson Kommun och län där verksamheten bedrivs Fastighetsbeteckningar Klas Lundbergh Oxelösunds kommun, Södermanlands län Stora Hummelvik 1:8, Brannäs 1:2 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Tillstånd från Miljödomstolen Tillstånd för Ålödeponin Tillsynsmyndighet förbehandling sortering mm mellanlagring deponering Beslut från , beslutet vann laga kraft Beslut Mål nr M Länsstyrelsen i Södermanland

6 Öppen 6 av 58 2 Miljöpolicy På SSAB Oxelösund tillverkar vi produkter och använder anläggningar som på ett effektivt sätt hushållar med råvaror, energi och andra naturresurser. De avancerade höghållfasta stål vi framställer och den kunskap vi tillför innebär att våra kunders produkter blir mer miljöanpassade. Därmed främjas en hållbar utveckling för våra kunder, oss själva och samhället i övrigt. Vi arbetar på ett systematiskt, målstyrt och förebyggande sätt för att minska vår miljöpåverkan och säkerställa ständiga förbättringar. Miljöarbetet kännetecknas av kunnande, förståelse och delaktighet hos alla medarbetare där efterlevnad av lagar, förordningar och andra krav utgör en naturlig del. 3 Miljöberättelse 2008 för SSAB Oxelösund AB SSAB är ledande tillverkare av höghållfast tunnplåt och kylda stål. Koncernens stålrörelse består av tre divisioner; Tunnplåt (SSAB Tunnplåt AB med huvudorterna Borlänge och Luleå), Grovplåt (SSAB Oxelösund AB med tillhörande dotterbolag) och division Nordamerika. SSAB:s övriga två dotterbolag är Plannja som står för vidareförädling och Tibnor som är koncernens handelsföretag. SSAB Oxelösund AB är världens ledande producent av kylda stål. Med kylda stål avses grovplåt med extra hög hållfasthet och god svetsbarhet i kombination med hög slitstyrka och god formbarhet. Kylda stål, dvs. slitstålen Hardox och konstruktionsstålen Weldox används i applikationer med extrema krav på hållfasthet i kombination med god svetsbarhet eller hög slitstyrka. De kylda stålen säljs över hela världen och används bl.a. i entreprenadmaskiner och gruvutrustning. I Oxelösund finns också dotterbolaget SSAB Merox AB som vidareförädlar och säljer biprodukterna från verksamheterna i Oxelösund och Borlänge, medverkar till att återföra bl.a. järn- och kolhaltiga material till processerna. Antalet anställda i Oxelösund var den 31/ personer.

7 Öppen 7 av 58 SSAB Merox AB är ett helägt dotterbolag till SSAB Oxelösund AB och SSAB Tunnplåt AB med verksamheter i Oxelösund, Borlänge och Grängesberg. Här redovisas verksamheten i Oxelösund. Verksamheterna i Borlänge och Grängesberg redovisas i särskilda miljörapporter. Merox utvecklar, marknadsför och processar metallurgiska biprodukter, samt bidrar till att återföra bl.a. järn- och kolhaltiga material till processerna för att stödja och säkerställa en hög nivå av resursutnyttjande vid tillverkning av stål inom SSAB. Merox produktsortiment innefattar exempelvis kravgodkänd jordbrukskalk, unika ballastmaterial och råvaror till elektronikindustrin. Merox hanterar totalt cirka ton material årligen. Antalet anställda vid Merox var 2008, cirka 55 personer varav cirka 45 personer i Oxelösund. 3.1 Energi Vid produktionen av järn och stål uppkommer stora mängder energirik gas. Dessutom produceras ånga i samband med de metallurgiska processerna. Gas och ånga används i processerna och för produktion av fjärrvärme och el. Till kommunens fjärrvärmenät levererades år GWh. SSAB Oxelösund producerade i fjol 240 GWh elenergi av "överskottsgaser". Det svarade för en väsentlig del av vårt elbehov. 3.2 Villkor och tillstånd SSAB Oxelösund AB erhöll ett nytt miljötillstånd för verksamheten, Mål nr M Domen vann laga kraft den 12 december Miljödomen ger SSAB tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken för fortsatt och utökad verksamhet med följande tillståndsgiven produktion: Rampkoks Råjärn Prima ämnen Levererad plåt Gods över kaj ton/år ton/år ton/år ton/år ton/år Reglering sker genom 30 villkorspunkter. Domen innebär även krav på ett antal åtgärder, prövotidsutredningar och provisoriska villkor. Ett nytt kontrollprogram har under året lämnats till tillsynsmyndigheten. SSAB Merox AB har inga egna tillstånd för verksamheterna i Oxelösund eller Borlänge. Huvudverksamheterna på orterna, SSAB Oxelösund AB respektive SSAB Tunnplåt AB har villkor för verksamheten som inbegriper de verksamheter som sköts av Merox. Verksamheten i Grängesberg är anmälningspliktig, en förnyad anmälan lämnades och godkändes Företagets deponier har egna tillstånd och innefattas inte i det nya tillståndet. Under året har utfyllnaden av Stegeluddsviken genomförts enligt det kontrollprogram som har lämnats till tillsynsmyndigheten.

8 3.3 Anmälningsärenden under 2008 Öppen 8 av 58 Följande ärenden anmäldes till tillsynsmyndighet och beslutades under året: Anmälan om slamcentrifug koksverket. Installation och drifttagning av en slamcentrifug vid biproduktverkets biologiska vattenrening. Kontrollprogram för utfyllnad av Stegeluddsviken vid SSAB Oxelösund. Kontrollprogrammet gäller för genomförandet av utfyllnaden vid Stegeluddsviken. Anmälan utförande etapp 7 Ålödeponin. Tillsynsmyndigheten skall godkänna mellantäckningen och utförandet innan varje deponietapp får tas i drift. Anmälan angående schaktning och markarbeten Varmapparater. Markberedning samt byggnation av fundament och kringutrustning inför byte av varmapparater vid Masugn 2. Anmälan angående utökning av nödgjutningsbäddar masugnar. Utökning med fyra nya nödgjutningsbäddar för råjärn bredvid de befintliga fem bäddarna inom masugnsområdet. Anmälan utgrävning Pråmläge. Uppgrävning av material som spillts vid lossning och lastning vid pråmläget. Anmälan avseende försök med D-fiber. Försök att minska diffus damning genom att spola returpappersfiber vid Lotsängens deponi, (Anmälan återtagen den 16 oktober 2008). Anmälan avseende sprängning och mellanlagring av bergsmassor. Sprängning och mellanlagring av bergsmassor vid Brannäshalvön. Anmälan Nya anläggningar inom SSAB s verksamhetsområde Gäller för sjoklager, anlöpningslinje, skrothantering, diffusionsugnar mm. Anmälan avseende nödgjutning. Nödgjutning av råjärn vid nio nödgjutningsbäddar inom masugnsområdet under tidsperioden 1 september december Ansökan om godkänd mätmetod för bestämning av svaveldioxid från SSAB s kraftvärmeverk (NFS 2002:26). Anmälan utförande sluttäckning Östra delen, Ålöfjärdsdeponin. Beskrivning av utförande av sluttäckning vid Ålöfjärdsdeponin. Redovisning av PCB i byggmaterial. Genomförd inventering rörande PCB i fog- och golvmassa i byggnader vid SSAB Oxelösund AB i enlighet med 16 SFS Förordning (2007:19) om PCB. Anmälan angående rivning av Glasbruk och Vattentorn etapp 1. Anmälan angående bortforsling av förorenade massor vid koksverkets tjäracistern TC1.

9 Öppen 9 av Prövotidsutredningar inlämnade 2008 Företaget har den 31 december 2008 lämnat följande sju prövotidsutredningar till miljödomstolen. Ytterligare prövotidsutredningar kommer att lämnas in under Nedan följer en sammanfattning av vad de inlämnade utredningarna innebär. Stoftemissioner från stålverket Bolaget skall utreda förutsättningarna för att reducera stoftutsläpp från stålverket. Utredningen ska omfatta utsläppsbegränsande åtgärder, utsläppsminskningar samt kostnaderna härför. Bolaget skall senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen med i förekommande fall förslag till villkor. Omhändertagande av LD gas Bolaget skall utreda förutsättningarna för tillvaratagande av LD-gas i bolagets energisystem och för elproduktion. Utredningen skallomfatta även utsläppsbegränsande åtgärder, utsläppsminskningar samt kostnader härför. Bolaget ska senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen och i förekommande fall förslag till villkor. Utsläpp från granuleringsanläggningen mm Bolaget skall utreda förutsättningarna för lagring av granuler, utsläpp av avdragsvatten till recipient samt utformningen av vallen/utloppet till recipient. Beträffande granulerna ska bolaget under prövotiden följa upp erfarenheter av lagring i det fria av granulerna både vad avser damning och hantering av dammbekämpningsvatten. Beträffande utsläpp av avdragsvatten ska bolaget undersöka vattnets föroreningsinnehåll. Vilken utformning som vallen/utloppet till recipienten ska ha ska undersökas under prövotiden. Prövotidsredovisningen med erfarenheter under prövotiden samt förslag på slutliga villkor ska ges in till miljödomstolen senast den 31 december Utsläpp från vakuumanläggning SSAB skall senast den 31 december 2008 till miljödomstolen redovisa resultat och i förekommande fall föreslå villkor rörande utsläpp till vatten från den nya vakuumanläggningen. Utsläpp av kväveoxider, NOx från processer Bolaget ska utreda förutsättningarna för att reducera utsläppen av kväveoxider eller en kombination av dessa genom rening eller processinterna åtgärder samt kostnader för dessa. Utredningen omfattar bl. a. - Installation av så kallad låg-nox brännare i ämnesugnarna. - Om selektiv icke katalytisk reduktion, SNCR, är en möjlig teknik i koksverkets undereldning. - Installation av selektiv katalytisk reduktion, SCR, i Normugn 2. Utredningen ska omfatta utsläppsbegränsande åtgärder, utsläppsminskningar samt kostnaderna härför. Bolaget skall senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen med i förekommande fall förslag till villkor.

10 Öppen 10 av 58 Kylvattenutsläpp mm Bolaget ska utreda temperaturgradientens utbredning i Ålöfjärden beroende av bolagets kylvattenutsläpp. Med hjälp av modeller, litteraturstudier få en utökad kunskap om hur vattenströmmar, bioturbation och resuspension påverkar sedimenten i Ålöfjärden samt redovisa resultaten av den översiktliga dagvattenutredningen. Bolaget ska senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen med i förekommande fall förslag på villkor. Utsläpp från interna transporter. Bolaget skall utreda utsläpp och hur utsläppen kan reduceras av kväveoxider från interna transporter. Redovisningen omfattar utbytesplaner samt effekter av genomförda investeringar/åtgärder samt att utreda tekniska och ekonomiska möjligheter och tidplan för installation av partikelfilter och katalysatorer. Bolaget skall senast den 31 december 2008 redovisa utredningen till miljödomstolen och i förekommande fall förslag till villkor. 3.5 Markföroreningar Vid grävning inom verksamhetsområdet har markföroreningar påträffats. Detta har då anmälts som miljöstörning till länsstyrelsen och uppföljning har skett muntligt på tillsynsmöten eller skriftligt till tillsynsmyndigheten. Den sammanlagda mängden förorenade massor som forslats bort till destruktion var under 2008 cirka 2200 ton. De områden där markföroreningar har påträffats är vid koksverksområdets tjäracisterner, grävning för oljeavskiljare vid Brannäs samt vid markbearbetning inför byte av varmapparater vid masugn Utsläpp till luft och vatten Utsläppen till luft och vatten från verksamheten vid SSAB Oxelösund AB var, 2008, i flesta fall betydligt lägre än de begränsningsvärden som myndigheterna angivit. Inga gränsvärden har överskridits under året. Däremot har några riktvärden tillfälligt överskridits. 3.7 Driftsstörningar Under 2008 har 11 miljöstörningar inträffat som föranlett inrapportering till Länsstyrelsen. Uppföljning av dessa samt mindre störningar följs upp vid regelbundna tillsynsmöten med länsstyrelsen och Oxelösunds kommun.

11 Öppen 11 av Nya anläggningar inom verksamhetsområdet Målningslinjen med höglager En ny byggnad med bläster- och målningslinje för plåt har satts i drift under året. Den nya målningslinjen ligger i den norra delen av verksamhetsområdet. Ett höglager för plåt finns även i anslutning till målningslinjen. Anlöpningsugn i hall 10 efterbehandlingen Valsverkets efterbehandling värmebehandlar, formaterar, skyddsmålar och utlastar plåt innan leverans till kund. De ugnar som värmebehandlar plåten är normaliseringsugnar och anlöpningsugnar. Anlöpningsugnar används för att modifiera hårdhet, styrka och seghet på härdat material vid temperaturer mellan 180 C C. Den nya anlöpningsugnen är en elugn. Ugn och nytt härdverk i hall 1 valsverket I en härdugn värms plåtarna till cirka 900 C och i efterföljande härdverk kyls plåtarna genom att de spolas med stora mängder vatten under högt tryck. Den nya ugnen värms med el. Till härdverket finns även en kylvattenbassäng för cirkulation av processvatten samt ett kyltorn för kylning av processvattnet. Vakuumstation stålverket Vakuumanläggningens (VTD) huvudsakliga funktion är att driva ut bland annat väte ur stålet för att stålet ska få den rätta kvaliteten. Vid stationen vakuumbehandlas, värms och tillsätts legeringar i det flytande stålet. Anläggningen har ersatt stålverkets Skänkugn (SU) som nu fungerar som en värmningsstation för stålskänkar. Vid skänkugn kan även legeringar tillsättas. 3.9 Miljöledningssystem SSAB Oxelösund AB har ett miljöledningssystem enligt miljöstandarden ISO Certifikat erhölls från DNV den 17/5 2004, certifikat nr 2004-SKM-AR-788. Förnyat certifikat finns som sträcker sig till den 31/ SSAB Merox arbetar enligt miljöledningssystemet ISO 14001, och certifierades våren Förnyat certifikat finns som sträcker sig till den 3/ Under året har 16 stycken interna revisioner för kvalitets- och miljöledning genomförts på SSAB samt 7 stycken interna revisioner på Merox.

12 Öppen 12 av Deponier En avslutningsplan har upprättats för Lotsängsdeponin. Det har även upprättats en anpassningsplan samt en deponiplan för Ålödeponin. I samband med det nya miljötillståndet har företaget fått tillstånd att anlägga en inert deponi vid Brannäs för deponering av LD-slagg och AQS. Arbetet med deponin pågår i samråd med tillsynsmyndigheten. Företaget har även tagit fram en lokaliseringsstudie för förslag på lämpliga platser för anläggandet av en ny deponi Tillsynsmöten Under året har sju tillsynsmöten hållits. På tillsynsmötena deltar SSAB, Länsstyrelsen och Oxelösunds kommun. SSAB lämnar dessutom varje kvartal en rapport över företagets utsläppsdata.

13 Köpta råvaror SSAB Merox AB SSAB Oxelösund AB Titel Öppen 13 av 58 4 Produktion/Omfattning på verksamheten 2008 Produktion/omfattning på verksamheten 2008 Faktisk produktion / förbrukning Produkt Tillståndsgiven produktion Ton förändring sedan 2007 Koks Stenkolstjära Råbensen Råjärn hytta Råjärn hytta Råjärn totalt Bäddgjutet råjärn Granulerat järn Prima ämnen Produktion härdlinje Levererad plåt Gods över kaj Brikettproduktion Produkter baserade på masugnsslagg LD-sten Ammoniumsulfat Pellets Koks Injektionskol Kol Bränd kalk Legeringar Kalciumkarbid Köpt extern skrot Internt skrot Råvaror till Merox

14 Öppen 14 av 58

15 Öppen 15 av 58 5 Verksamhetsbeskrivning ur miljösynpunkt 5.1 Beskrivning av verksamheten vid SSAB Oxelösund AB Inledning SSAB s industriområde ligger öster om Oxelösund kommuns centrala delar och området omfattar cirka 400 hektar. I söder gränsar området mot Gamla Oxelösund och Oxelösunds hamn, i öster mot Östersjön och i norr mot Brannäshalvön. SSAB Oxelösund AB producerar både färdig plåt och halvfabrikat i form av stålämnen. Stålämnestillverkningen är betydligt större än den mängd som valsas i det egna valsverket. Övriga stålämnen säljs i huvudsak till SSAB Tunnplåt AB i Borlänge för vidare valsning till tunnplåt. En mindre del av ämnena säljs även till externa kunder. Plåten som valsas i Oxelösund används både till enklare stålkonstruktioner och till mycket avancerade tillämpningar där hög hållfasthet, svetsbarhet och slitstyrka behövs. Slitstålet Hardox och det extra höghållfasta konstruktionsstålet Weldox utgör företagets kärnaffär. Verktygsstålet Toolox och skyddsplåten Armox är plåtar som också tillverkas och valsas i Oxelösund. Från järnmalm till grovplåt en översikt Nedan visas en principskiss över råvaruanvändningen och tillverkningen av olika produkter i de olika processerna vid SSAB Oxelösund AB. Leverans Förädling MEROX Biprodukter Leverans Eldningsolja Leverans Koks Malm Masugn Råjärn Stålugn Råstål Efterbehandling & Stålämnen stränggjutning Ämnesugn Valsning Plåt Kol Kalksten Luft Syrgas Skrot Bränd kalk Kol Koksverk Koksugnsgas Värmebehandling Leverans biprodukter

16 Öppen 16 av 58 Masugn Järnmalm, koks, kol och kalksten lossas från pråm/båt till upplagringsplatser i Oxelösunds hamn. Råvarorna forslas sedan från hamnen på inbyggt transportband in till lagerfickor i masugnarnas råvaruhus. Första steget i tillverkningen av ämnen eller plåt är masugnsprocessen, där järnoxiden i malmen reduceras till råjärn. Reduktionen sker med koks och kol i ett cirka 25 meter högt ugnsschakt. I detta schakt tillsätts järnbärare, slaggbildare och koks överst. Ugnen är keramiskt infodrad. I den nedre delen blåses het blästerluft, syrgas och kolpulver in. Dels sker kemiska reaktioner med slutresultatet att syre i malmen reagerar med kolet och avgår som gaserna koldioxid och kolmonoxid. Kvar blir flytande råjärn och slagg. Masugnen tappas på flytande råjärn och slagg genom ett tapphål i botten på ugnen. Råjärnet tappas i ett stort eldfast kärl, s.k. torped som går på järnväg för vidare förädling i stålverkets LD-konverter. Slaggen transporteras också på järnväg för svalning och vidareförädling. Avgaserna från masugnen renas dels genom torr avskiljning vilket ger hyttsot och dels genom våt avskiljning som ger hyttslam. Den renade gasen energiåtervinns i kraftverket samt i förbränningsprocesser i produktionskedjan. Vid tappning av masugnen frigörs stora mängder stoftmängder som samlas upp via utsugsfilter. Vid start och stopp av masugnen måste man under kortare perioder släppa ut orenad masugnsgas vid toppen av masugnen. Koksverk För att smälta järnmalmen i masugnen behövs koks. Koksen fungerar som bränsle och reduktionsmedel men även genom sin styckeform stötta övriga material inne i masugnen samt att gas kan passera genom ugnen. Koksen bildas genom att råkolet hettas upp utan lufttillträde i cirka 20 timmar så kolet koksar, dvs. först mjuknar till en plastisk massa och sedan stelnar till koks. Koksningen sker i 100 parallella ugnar. Vid koksningen avges stora mängder av koksugnsgas. Ur koksugnsgasen utvinns bensen och stenkoltjära i biproduktverket. Koksugnsgasen renas även från svavel som överförs till svavelsyra som i sin tur används för att framställa ammoniumsulfat. Den renade koksugnsgasens energiinnehåll används sedan i olika värmningsprocesser, exempelvis för att värma stålämnen till valsningstemperatur samt för värmebehandlingar av plåt. Tömning (tryckning) av koksugnarna och släckning av koksen ger betydande stoftutsläpp. Dessa övervakas genom att man via ett index bedömer hur mycket det ryker. Energi och media - kraftverk Vid SSAB s kraftverk produceras/distribueras följande: Elkraft Fjärrvärme Olika typer av vatten Ånga Blästerluft till masugnarna Gasol Olja

17 Öppen 17 av 58 Den egna elkraftproduktionen står för cirka 44 procent av företagets totala elförbrukning. Fjärvärme från kraftverket levereras internt inom företaget samt till Oxelösunds kommun. Stora mängder vatten hanteras inom företaget. De vattentyper som förekommer inom företaget är industrivatten, saltvatten, dagvatten och dricksvatten. Dessa olika vattentyper används och hanteras olika beroende på var i processen vattnet används. Den ånga som produceras i ångpannorna används till elproduktion, hetvattenproduktion eller till värmningsändamål. Blästerluft är tryckluft och används till reduktionsprocessen i masugnarna. Gasolen används till skärning, exempelvis vid stålverk och valsverk. Eldningsoljan distribueras dels till kalkverket, dels används oljan i kraftverkets ångpannor som stöd- och reservbränsle. Oljan är lågsvavlig tjockolja. LD-konverter LD-konvertern i stålverket består av en tegelinfodrad plåtmantel med en höjd på cirka 8,5 meter och en diameter på cirka 6,5 meter. Konvertern är tippbar för påfyllning av råvaror respektive urtappning av det färdiga stålet. Råjärnet innehåller cirka 4 procent kol. I LD-konvertern minskas denna kolhalt till under 0,1 procent genom att blåsa på syrgas. Vid denna så kallade blåsningsprocess oxideras en del föroreningar och tas upp som fasta oxidföreningar i slaggen medan kolet avgår som koloxid via avgaserna. För att ta upp de oxidiska föreningarna i slaggen tillsätts bränd kalk som slaggbildare. För att hålla nere temperaturen vid blåsningen tillsätts även cirka 20 procent skrot. Efter blåsningsprocessen återstår ett råstål som alltid har en likartad analys. I samband med tappningen till gjutskänken tillsätts sedan olika legeringsämnen för att ge det färdiga stålet önskvärda egenskaper. LD slaggen transporteras i speciella grytor för svalning och vidareförädling. LD slaggen luftkyls och siktas sedan till olika fraktioner av LD sten. Värmen i avgaserna från LD-konvertern tas tillvara via värmeväxlare därefter avskiljs stoftet från gaserna som sedan facklas. Efterbehandling av råstål Fortsatt behandling av stålet sker i olika efterbehandlingsstationer där vakuumbehandling kan göras och tillsättning av legeringar sker. Utsläpp vid efterbehandlingsstationerna sker huvudsakligen som stoft som samlas upp i filter via utsug.

18 Öppen 18 av 58 Stränggjutning Det flytande stålet levereras till stränggjutningsmaskinerna i skänkar om cirka 220 ton per styck. Skänkarna förflyttas med traverskranar. I stränggjutningsmaskinen gjuts det flytande stålet ut till fasta stålämnen. Stålverket har två stränggjutningsmaskiner. I stränggjutningsmaskinen formas och kyls stålet till en lång sträng med bredden varierande mellan mm och med en tjocklek av 220 mm eller 290 mm. Strängen kapas sedan med gasolskärbrännare till förutbestämda längder till stålämnen. Innan stålämnena säljs eller levereras till valsverket synas ytorna och eventuella sprickor slipas bort i en ämnesslipmaskin. För varje skänk som gjuts ut kyls energi motsvarande kwh bort. Detta motsvarar årsförbrukningen av 1-2 villor med direktverkande el. Granuleringsanläggning I anläggningen granuleras råjärn och stål. Granulerna är i första hand avsvavlat råjärn och anläggningen har en kapacitet på cirka 180 ton per timme. Granuleringsanläggningen är ett alternativt sätt att omhänderta flytande järn från masugnarna då kapaciteten vid stränggjutningsanläggningen är begränsad, exempelvis vid sommarstopp. Valsning De nu färdiga stålämnena värms upp i ämnesugnarna till lämplig valsningstemperatur, dvs. mellan 1100 C och 1300 C. Som bränsle i ugnarna används nu den gas som bildas i koksverket. Det färdigvärmda stålämnet passerar ämnesblästern för rensning av glödskal som bildats i ugnen. Valsverket är ett reversibelt kvartoverk, vilket betyder att verket kan köras i bägge riktningar samt att det har fyra valsar med två arbetsvalsar och två stödvalsar. Stödvalsarna tar upp valskraften från arbetsvalsarna så att plåten kan valsas jämntjock. När stålämnet har valsats ut till önskad längd, bredd och tjocklek kommer den från kvartoverket som en råplåt. Råplåten riktas och svalnar vid någon av svalbäddarna. Råplåten synas, eventuella ytfel slipas bort och går vidare till formatering till order- eller lagerplåt. Efterbehandling Valsverkets efterbehandling värmebehandlar, formaterar, skyddsmålar och utlastar inför leverans till kund. Plåtar har olika flöden beroende på plåtens tjocklek och kvalitet. Det finns även anläggningar för olika räddningsbehandlingar såsom slipning, svetsning, och riktning. För att kunna hålla reda på plåtens identitet finns anläggningar för stämpling och märkning av plåt. Utlastning och leverans Utlastning och leverans av plåt sker med både lastbil, järnväg och båt. Av de totala utleveranserna av färdiga produkter sker cirka 55 procent med järnväg, cirka 12 procent med lastbil och resterande cirka 33 procent går ut med båt via företagets stålhamn. Containertrafiken via båt har ökat under senare år.

19 Öppen 19 av Beskrivning av verksamheten vid SSAB Merox AB För att stödja och säkerställa en mycket hög nivå av resursanvändning vid tillverkning av stål inom SSAB styrs processerna för att erhålla biprodukter med rätt kvalitet. Biprodukterna förädlas och säljs av SSAB Merox. Merox har genom sin verksamhet uppnått en ledande position i landet inom sin bransch. Merox sköter också driften av SSAB s deponier och styrning av farligt avfall. Merox arbetssätt Både för klassiska produkter och biprodukter är det en självklarhet att kunna styrka både tekniska, miljömässiga och hälsopåverkande egenskaper. Merox arbetar kontinuerligt med att införskaffa den kunskap som krävs och har som målsättning att alltid kunna uppvisa behövliga data. Kraven på data är också något som successivt ökas. Biprodukterna undersöks ur flera olika aspekter för att finna dess unika egenskaper. Med dessa som bas identifieras en applikation där produkten kommer till sin rätt, både ekonomiskt, tekniskt, och miljömässigt. Det gäller att se till helheten och göra en total bedömning av biprodukternas fördelar. Genom att nyttja dessa produkter kan kunderna ofta erhålla miljöfördelar i form av färre transporter, minskade utsläpp till luft och mark, minskad användning av jungfruliga råvaror, smartare markanvändning mm. För att skapa mer tekniskt funktionella produkter kompletteras ibland biprodukterna med andra råvaror. Kvaliteten på produkterna säkras genom kontinuerliga provtagningar, olika tester och analyser, vissa produkter är certifierade. För bästa produktutnyttjande hos kund har Merox en aktiv kundsupport, med produktframtagning nära kunden, såsom platsbesök och utbildningar. Som alltid är råvarorna viktiga i framtagandet av bra produkter. SSAB:s mycket kända och starkt styrda processer ger oss råvaror med väl känt innehåll med homogenitet över tid. De produkter som Merox idag säljer är mycket väldefinierade och undersökta. Till varje produkt finns en produktspecifikation och vid behov även säkerhetsdatablad. Produkterna hanteras inom gällande kemikalie- och produktlagstiftning. Huvuddelen av Merox forskning och produktutveckling sker i egen regi men även genom samarbete med universitet och högskolor.

20 Öppen 20 av 58 Miljöpåverkan Miljöpåverkan från processerna vid Merox består huvudsakligen av stoft till luft samt olika former av slam, dels från autogenkvarnen, dels från vattenbegjutning av LD-slaggtipp. Den verksamhet som Merox bedriver för att förädla biprodukter samt omhändertagandet av avfall medför att diffus damning kan uppstå vid hantering och från upplag. Därför vidtas alltid åtgärder för att förebygga detta, till exempel genom bevattning och sopning. Merox. Råvaror Processer Produkter Råvaror in från SSAB s processer: Interna: Skrot i olika form Järnoxider i olika form, såsom stoft, slam, skärslagg, slipspån, glödskal mm Tegel olika sorter Slagg från masugn & LD (Externt inköpta: Olika råvaror) Processer för biprodukter: Produktionsprocesser: Skrothantering Krossverk, slagger Siktverk, slagger - Kvarnanläggning - Lågtipp Autogenkvarn Separationsverk Granuleringsanl. Torkanläggning Brikettverk Blandningsverk Tegelsortering Transporter Huvudsaklig miljöpåverkan: Förbrukning Gasol och syrgas Bidrar ibland till damning El-förbrukning Saltvattenförbr. Transporter El-förbrukning Ind.vatten förbr. AQS slam rest El-förbrukning Ind.vatten förbr. Oljeförbrukning Bidrar till damning Bidrar ibland till damning Råvaruförbrukning El-förbrukning, Bidrar ibland till damning Förbrukning av olja Produkter ut: Internt SSAB: Briketter Hytta/LD Skrot Hytta/LD Merolit Slaggbildare Täckmedel Legering Extern försäljning: Hyttsten Hyttsand Merolit Täckmedel Ammoniumsulfat Skrot M-Kalk Tegel olika sorter Merox järnbärare

21 Öppen 21 av 58

22 Öppen 22 av 58 6 Åtgärder för att minska miljöpåverkan 6.1 Reningsanläggningar för vatten Anläggning Reningsteknik Masugnar Sedimentation, kylning, recirkulation, sandfilter Koksverk Kemisk/biologisk rening, sedimentation, slamcentrifug, flotation Stålverk LD-konverter Sedimentation, recirkulation, avvattning av slam Stålverk stränggjutning Sedimentation, sandfilter, recirkulation Stålverk granulering Lamellfilter, recirkulation, cyklon, sandfilter Stålverk vakuumanläggning Textilt spärrfilter. Valsverk Sedimentation, oljeavskiljare, recirkulation, sandfilter Processvattenrening Masugnar Från renspolning av de våta elektrofiltren för processgasrening erhålls processvatten förorenat av stoft och tidvis även cyanidföreningar. Cyanider bildas hela tiden i masugnsprocessen, men sönderdelas av det osmälta materialet i ugnen. Mängden är dock beroende av mängden alkali som tillförs ugnen. Avskiljning av stoftpartiklar sker i en konventionell förtjockare med hjälp av flockningsmedel. Avdraget vatten renas i sandfilter innan det avleds till recipienten. För kylning återanvänds 95 procent av vattnet. Processvattenrening - Koksverk Processvattnet som ska renas kyls och järnklorid tillsätts för att komplexbinda medföljande cyanider. Därefter överförs vattnet till luftningsbassängen där fosforsyra tillsätts för att bakterierna i den aktiva slamprocessen ska få näring. Ytluftare syresätter vattnet under uppehållstiden i bassängen. Den aktiva slamprocessen förmår bryta ned mer än hälften av de organiska föroreningar som finns i vattnet mätt som COD och nära 100 procent av fenolen. Under ideala förhållanden reduceras också mer än 90 procent av ingående tiocyanatmängd. Efter den aktiva slamprocessen överförs processvattnet till en förtjockare där slammet avskiljs och återförs till luftningsbassängen. En flotationsanläggning finns även, vilket minskat utsläppen. Under året har en slamcentrifug installerats mot den biologiska reningen som ger en förbättrad rening med avseende på suspenderande ämnen. Processvattenrening Stålverk LD-konverter Processgaserna i ugnen renas i två seriekopplade venturiskrubbers. Den renade gasen förbränns i fackla. Processvattnet innehållande stoft renas i en konventionell förtjockare med hjälp av flockningsmedel. Avskiljt slamvatten avvattnas i en kammarfilterpress. Merparten av det renade processvattnet återanvänds i reningsprocessen. Systemets är slutet så att inget vatten avleds till recipient under normal drift.

23 Öppen 23 av 58 Stränggjutning För kokillkylning finns ett slutet system där matarvatten används. Till vattnet doseras kemikalier för att förhindra korrosion och utfällningar i systemet. Vattnet kyls via saltvattenvärmeväxlare. Öppen spritskylning sker med industrivatten. Vattnet renas i sedimenteringsbassäng och sandfilter före återanvändning. Till vattnet doseras lut och flockningsmedel för att minska korrosion och förbättra reningen. En mindre del avdrags och återförs till industrivattendammen. Borttransport av skärslagg från skärmaskinerna sker med industrivatten. En stor del av vattenmängden rundpumpas. Avdrag av vatten och skärslagg sker via en skruvklasserare där huvuddelen av slaggen avskiljs. Avdragsvattnet återförs till industrivattendammen. Granulering Förorenat processvatten från Stålverkets granuleringsanläggning renas i två steg, dels i en lamellsedimentering och via sandfilter. Processvattnet recirkulerar till största del och endast en viss mängd avdragsvatten går till recipient. Under året har även två cykloner installerats mot anläggningen för att minska susphalten i vattnet. Företaget lämnade in en prövotidsutredning i december 2008 där villkor för avdragsvattnet föreslås. Vakuumanläggning En ny tankvakuumanläggning har under året ersatt den gamla vakuumbehandlingsstationen SU (skänkugn). Gaser och stoft från anläggningen renas dels i ett textilt spärrfilter samt även efter filtret med vattenbegjutning direkt i vakuumpumpen. Provtagning på avdragsvattnet har under året ingått som en prövotidsutredning och företaget har här föreslagit villkor för avdragsvattnet mot recipienten Ålöfjärden. Den gamla skänkugnsanläggningen (SU) har under året successivt ersatts av den nya tankvakuumanläggningen, vilket innebär en väsentlig minskning av metallerna bly och zink mot avlopp 20. Tidigare redovisades SU anläggningens utsläpp mot avlopp 10 men i och med den nya anläggningen leds allt vatten mot avlopp 20. Processvattenrening - Valsverk Förorenat processvatten från bland annat Kvartovalsverket renas i tre steg. Det första steget är en grovavskiljning och där glödskal avskiljs, det andra reningssteget är två sedimenteringsbassänger och i det tredje steget renas vattnet via en sandfilteranläggning. Vattnet leds sedan till industrivattendammen och till bergrummen för förnyad användning. Från bergrummen går cirka m3/h till reningsanläggningen. Vattnet återförs sedan till bergrummen. Cirka m3/h pumpas från reningsanläggningens sandfilter tillbaka till industrivattendammen för återcirkulation.

24 Öppen 24 av 58 Dagvatten För närvarande finns ett antal oljeavskiljare inom området. Tömning sker var sjätte vecka. Fast oljeläns finns utanför avlopp 80. Vid sommarstopp eller andra större insatser läggs läns ut utanför avlopp 20. Inspektion av recipienten närmast avloppen utförs en gång per dag med avseende på olja på vattenytan. En beredskapsplan för ingripande vid oljeutsläpp finns. Under 2008 har en översiktlig dagvattenutredning tagits fram som har ingått som en del av prövotidsutredningarna. Lakvatten, deponier Lakvatten från Lotsängen kontrolleras genom provtagning av det dagvatten som passerar under deponin, dessutom finns ett antal grundvattenrör installerade där provtagning genomförs. Lakvatten från Ålödeponin samlas upp i en provisorisk lakvattendamm i anslutning till deponin. Ur denna tas prover för analys. På Ålödeponin finns dessutom några äldre grundvattenrör där vattnet har analyserats. Sanitärt avlopp Kontroll av SSAB sanitära avloppsvatten sker genom provtagning med automatisk provtagare installerad omedelbart före inledandet till det kommunala avloppsreningsverket. 6.2 Reningsanläggningar för luft Av de utsläppspunkter (skorstenar, lanterniner o dyl.) som finns har ett fyrtiotal någon form av reningsanläggning (cykloner, elektrofilter, textila spärrfilter, våtskrubber etc.). För masugnar och stålverk är utsläppen via lanternin det helt dominerande utsläppet och för koksverket är stoftutsläpp i samband med tryckning av stoft det dominerande utsläppet. Ett större miljöprojekt Koksverksprojektet har under året startats upp på med följande delprojekt som rör utsläpp till luft: Införande av andningssystem för avluftningar inom biproduktverket, automatisk tändning vid rågasfackling samt installation av sughuv vid tryckning. Övriga utsläppskällor härrör i huvudsak från olika former av förbränning där framför allt masugns- och koksugnsgas används. Eldningsolja används endast i mindre utsträckning. Utsläppet av svaveldioxid är främst beroende på hur pass väl svavelväte kan avlägsnas från koksugnsgasen. Masugnsgasen är praktiskt taget svavelfri. Kväveoxidbildningen är i huvudsak beroende av flamtemperaturen vid förbränningen samt tillgången till syre och kan inte i någon större utsträckning påverkas av skötselåtgärder.

25 Öppen 25 av 58 Emissionen av svaveldioxid Den orenade koksgasen innehåller stora mängder svavel i form av svavelväte. Gasen renas i biproduktverket och svavelvätehalten mäts efter rening. Utifrån denna halt beräknas utsläppet vid förbränning av koksgas. Svavlet som ingår i koksen hamnar till stor del i masugnsslaggen och en del av detta svavel avgår från slaggen vid tappning. En annan svavelkälla är det svavel som finns i brännolja, bensin och diesel. Företaget strävar efter att använda lågsvavliga produkter. Svavelutsläppet beräknas efter halter och mängd bränslen. Lösningsmedelsutsläpp från målningsanläggningar Följande tre platser finns för målning av plåt: Bläster och målning vid Hall 5, Härdlinje 2 (H2) samt vid den nya målningsterminalen. Kolväten mäts kontinuerligt vid samtliga anläggningar och kontrolleras 1 gång/år av extern mätkonsult. Efter beräkningar redovisas resultaten i företagets kvartalsrapport. NOx-utsläpp Kväveoxider bildas vid all förbränning. Förbränning av en blandning av koks- och masugnsgas ger som regel låga flamtemperaturer och därmed låg NOx-bildning. NOx från kraftverk, OK2 och OK3 mäts kontinuerligt och kontrolleras 1 gång/år av kontrollant som är ackrediterad. Resultatet av mätningarna redovisas årsvis till Naturvårdsverket som beslutar om inbetalning eller återbetalning av NO-avgift. Företaget har i december 2008 lämnat in två prövotidsutredningar för NOx utsläpp från processer och transporter. Inspektion av koksugnsbatteriet Emissionen av rök och stoft från koksbatteriet i samband med fyllning, koksning, tryckning och i övrigt går inte att mäta utan mycket stora svårigheter. Kontrollen av läckage sker därför genom ett index som bedöms av personal vid koksugnarna Kontroll av gasfacklor Övervakningen av tändutrustning på masugns-, koksugns och LD-facklan är av mycket stor betydelse för att säkerställa att brännbar gas inte släpps ut utan att förbrännas. På samtliga facklor finns termoelement som registrerar när gasen brinner. Övervakningen av facklorna sker från respektive kontrollrum. Med hjälp av processdatorerna kan uppgift erhållas om gasflöde till facklorna och bränntiden på facklan. Vid koksverket har ett arbete pågått under året för automatisk tändning av facklorna vid respektive koksugnsbatteri, sammanlagt 5 stycken.

26 Öppen 26 av 58 Begränsning av diffus damning Företagets interna transporter samt den verksamhet som Merox bedriver för att upparbeta och omhänderta biprodukter och avfall medför att diffus damning uppstår. Bolaget vidtar fortlöpande skyddsåtgärder beträffande den diffusa damningen inom verksamhetsområdet. Åtgärder för att förebygga diffus damning sker genom bevattning, sopning etc. Transportvägar och asfalterade ytor sopas regelbundet. En plan för dammbekämpning och åtgärder finns framtagen. Planen kommer att revideras årligen i samråd med tillsynsmyndigheten. 6.3 Kemikaliehantering För att ha god kontroll på de kemikalier som hanteras på företaget finns kemikaliesystemet Chemsoft där säkerhetsdatabladen för alla använda kemikalier finnas. Av systemet skall det även framgå var de olika kemikalierna finns. Möjlighet till riskbedömning av kemikalier finns även. Inköp av kemikalier sker enligt en intern rutin som skall säkerställa att alla kemikalier registreras. Arbete pågår att förena inköpssystemet och kemikaliesystemet, för att kunna ha bättre kontroll av förbrukningen av kemikalier. I samband med miljötillståndet fick företaget ett villkor på invallning av kemikalier. Ett första steg i det arbetet har under året varit att genomföra en inventering av de platser där kemikalier förekommer för att i ett senare skede avgöra vilka kemikaliebehållare som behöver vallas in. Inventeringen har hittills genomförts för Metallurgienheten (M) och under 2009 kommer detta även att genomföras för enhet Plåt (P). Ett omfattande arbete med invallning av koksverkets tjäracisterner har genomförts under året och arbetet med detta fortsätter under REACH Företaget har förhandsregistrerat 14 kemikalier till ECHA (europeiska kemikaliemyndigheten). Metallurgiska slagger, järnoxider samt koksverksprodukter, råbensen, stenkolstjära och ammoniumsulfat. Ett arbete pågår för att bilda SIEF (forum för informationsutbyte om ämnen). Där alla tillverkare av våra kemikalier deltar. I ett SIEF tas alla data fram som krävs för en registrering. Slutgiltig registrering av de förhandsregistrerade kemikalierna ska vara slutförd Rutiner för fortlöpande kontroll av miljöförbättrande arbete. Företagets nya miljötillstånd innebär att ett antal åtgärder och prövotidsutredningar genomförs de kommande åren. Ett nytt kontrollprogram har även tagits fram vilket medför en översyn av mätningar och provtagningar.

27 Öppen 27 av 58 7 Uppfyllande av villkor Kontrollplatser för utsläppsmätningar till luft och vatten finns sammanställda i kontrollprogrammet. Av tabellerna nedan framgår att flertalet utsläpp är reglerade genom villkor i tillståndet. Villkoret är i form av riktvärden och gränsvärden. Uppfyllande av villkor 2008 Villkor V Provisoriska villkor P * Ej aktuellt villkor Enhet Villkor Medel totalt Produktionstillstånd Rampkoks kton Råjärn kton Prima ämnen kton Leverard plåt kton Gods över kaj kton Granulerat järn kton Utsläpp till luft P10 Stoft ton Riktvärden år E Ej villkor Koldioxid kton 2335 E P10 Svaveldioxid ton Riktvärden år E P7 P8 Svaveltrioxid fr svavelsyraverket Svaveldioxid fr svavelsyraverket Metod M mätt C ber. E estim. kg/ton svavelsyra Riktvärden år 0,2 0,1 C kg/ton svavelsyra Riktvärden år 3 5,8 C P9 Svavelhalt i renad koksgas g H2S/m3 ren gas Riktvärde mån 0,6 0,6 C P10 Kväveoxider ton Riktvärden år E P10 Bensen ton Riktvärden år 4 4 E P10 Zink ton Riktvärden år 1,5 1,6 C P10 Bly ton Riktvärden år 0,15 0,004 C P10 Kadmium kg Riktvärden år 2 1,1 C P10 Kvicksilver kg Riktvärden år 5 0,2 E P10 PAH kg Riktvärden år E P10 Kolväten fr målningsanl. ton Riktvärden år 3 2,6 C

28 Se koksverk nedan Titel Öppen 28 av 58 Utsläpp till vatten, Ålöfjärden P11 Suspenderade ämnen ton Riktvärden år E P11 COD ton Riktvärden år C P11 Olja/fett ton Riktvärden år 5 6 C P11 Ammoniumkväve ton Riktvärden år 5 1 C P11 Cyanid lättillgänglig ton Riktvärden år 0,05 0,07 C P11 Fosfor fr biologiska reningen ton Riktvärden år 0,2 0,09 C P11 Zink ton Riktvärden år 0,6 0,4 E P11 Bly ton Riktvärden år 0,05 0,04 E P11 PAH ton Riktvärden år 0,02 0,00 E P11 ph Riktvärden år ,3 C P1 Fenol fr biologiskareningen ton P6 Koppar fr järngranuleringen ton P6 Bly fr järngranuleringen ton P6 Krom fr järngranuleringen ton P6 Nickel fr järngranuleringen ton P6 Vanadin fr järngranuleringen ton Koksverk V2 Fyllhålslock, läckage index Riktvärde mån 2 0,3 E V3 Ugnsdörrar, planerarlucka index Riktvärde mån 10 4,2 E V4 Stigrör index Riktvärde mån 1 0 E V5 Tryckning index Riktvärde mån Målsättningsvärde 2 1 1,1 E V6 Huv stoft i renad gas* mg/m3 Riktvärde mån 5 Ej införd V8 Släcktornet stoft g/ton koks Riktvärde år C Svavelsyraverket P7 Svaveltrioxid kg/ton svavelsyra Riktvärde år 0,2 0,111 C P8 Svaveldioxid kg/ton svavelsyra Riktvärde år 3 5,8 C Renad gas P9 Svavelväte g/m3 gas Riktvärde mån 0,6 0,58 C Biologin utsläpp till havet P1 Suspenderade ämnen mg/l Riktvärde mån C P1 Ammonium kväve ton Riktvärde mån 5 10 C P1 COD mg/l Riktvärde mån C P1 Cyanid lättillgänglig mg/l Riktvärde mån 0,1 0,04 C P1 Fenol mg/l Riktvärde mån 0,1 0,05 E P1 ph Riktvärde mån C Masugnar P2 Lanteniner, torped- o slaggfyllning, tapphål mm stoft kg/ton råjärn Riktvärde år 0,07 0,01 C Gasreningsvatten P3 Suspenderade ämnen mg/l Riktvärde mån 10 7 C P3 Bly mg/l Riktvärde mån 0,2 0,012 C P3 Fri cyanid mg/l Riktvärde mån 0,1 0,16 C P3 Zink mg/l Riktvärde mån 1 0,2 C

29 Öppen 29 av 58 Stålverk P4 Stoft fr lanterniner mm kg/ton stål Riktvärde år 0,15 0,076 C P4 Stoft fr lanterniner mm kg/ton stål Gränsvärde år 0,2 0,076 C P5 Stoft i renad LD-gas ef skrubber mg/nm3 Riktvärde år M Granuleringsanläggningen V10 Torkning m gas NO2* mg/mj bränsle Riktvärde mån 100 Ej aktuell V10 Torkning m olja NO2* mg/mj bränsle Riktvärde mån 150 Ej aktuell Kylvatten fr vämeväxlare V12 Temperatur till havet max C Riktvärde 6 h M Temp.differens kylvatten/hav V12 max C Riktvärde 6 h 10 Avdragsvatten V13 Suspenderade ämnen mg/l Riktvärde dygn E V13 ph Riktvärde dygn E P6 Koppar mg/l Riktvärde mån 0,1 0,07 E P6 Zink mg/l Riktvärde mån 0,1 0,06 E P6 Bly mg/l Riktvärde mån 0,1 0,003 E P6 Krom mg/l Riktvärde mån 0,1 0,003 E P6 Nickel mg/l Riktvärde mån 0,1 0,02 E P6 Vanadin mg/l Riktvärde mån 0,1 0,07 E P6 Cyanid fri mg/l Riktvärde mån 0,2 0,0 E Valsverk V21 MTB kolväten ton/anläggning Riktvärde år 1 0,3 C V21 Anl Blästring o målning kolväten ton/anläggning Riktvärde år 1 1,2 C V21 Anl Målningsanläggning H2 kolväten ton/anläggning Riktvärde år 1 1,1 C Vatten till industrivattendammen V9 Suspenderade ämnen mg/l Riktvärde mån 10 7 C V9 Olja mg/l Riktvärde mån 2 0,2 C Skrotskärning V28 Stoft fr avsugningsluft* mg/m3 Riktvärde mån 5 Ej aktuell Buller Bostäder V 25 Dagtid db/a) Riktvärde 55 ej redov. V 25 Kvällstid db/a) Riktvärde 50 M V 25 Nattetid db/a) Riktvärde 45 M V 25 Momentanljud natt db/a) Riktvärde 60 M H2 o sorteringsterminalen fritidsbostäder P 12 Måndag-lördag dagtid db/a) Riktvärde 40 M P 12 Övrig tid( sön) db/a) Riktvärde 35 M P 12 Momentanljud natt db/a) Riktvärde 50 M

30 Öppen 30 av Kommentarer till överskridna riktvärden Utsläpp till vatten Suspenderande ämnen från den biologiska reningen har överskridit riktvärdet under flera av årets månader pga. av återkommande driftstörningar i reningsprocessen. Arbete pågår för att komma tillrätta med detta. Under augusti överskreds riktvärdet för COD tillfälligt för att under september återgå till stabil nivå. Det totala utsläppet av ammoniumkväve har överskridits för året. För den biologiska reningen är villkoren provisoriska. För masugnarnas avdragsvatten har riktvärdet överskridits för suspenderande ämnen vid två tillfällen och för fri cyanid under hösten. Orsaken till de höga cyanidhalterna har varit driftproblem vid masugn 2 med förhöjd toppgastemperatur. Masugn 4 har under december körts ned vilket också orsakar höga toppgastemperaturer med förhöjd cyanidhalt. För stålverkets granuleringsanläggning har företaget under 2008 haft ett provisoriskt villkor för avdragsvattnet från anläggningen. De provisoriska riktvärdena har kunnat hållas för fri cyanid och för metallerna nickel, krom och bly. För koppar har riktvärdet överskridits under april månad och för zink och vanadin har riktvärdet tangerats vid vardera ett tillfälle under prövotidsperioden. Riktvärdet för suspenderande ämnen har överskridits under prövotiden. Under året har två cykloner installerats och företaget räknar med att på så sätt kunna sänka halterna av suspenderande ämnen från anläggningen, vilket i sin tur oftast medför lägre metallhalter. Villkoret för temperaturen ut från avlopp 20 (max 30 C) har överskridits vid ett tillfälle under augusti då temperaturen var 31 C. Orsaken var att en ventil som reglerar kylvattenflödet var trasig Utsläpp till luft Stoftutsläpp från några filteranläggningar har överskridit riktvärdet 10 mg/m3 för några anläggningar. Prestanda mäts normalt en gång per år, men om riktvärdet överskrids åtgärdas anläggningen och en förnyad mätning görs. Överskridandena har dessutom resulterat i översyn av förebyggande underhåll och rondering så att reningsanläggningarnas funktion säkerställs. Det provisoriska villkoret för utsläpp av svaveldioxid från svavelsyraverket har inte kunnat hållas på grund av anläggningsproblem. Företaget lägger stort fokus på frågan. Det provisoriska riktvärdet för det totala utsläppet till luft för zink har överskridits. Zink till luft kommer huvudsakligen från stålverket. För utsläpp av kolväten vid målningsanläggningarna har villkoret överskridits. Här finns en felskrivning i domen som anger utsläppet i ton kolväten, där det istället ska vara ton totalkol. Tillsynsmyndigheten har informerats.

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor

Bilaga H. SSAB Tunnplåt. Förslag till slutliga villkor. Allmänna villkor SSAB Tunnplåt Bilaga H Förslag till slutliga villkor Allmänna villkor 1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och vatten och

Läs mer

Dokument-id/Version Miljörapport 2012 288288 Sekretessmärkning Öppen Sida 1 av 65. Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund

Dokument-id/Version Miljörapport 2012 288288 Sekretessmärkning Öppen Sida 1 av 65. Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund Öppen 1 av 65 Miljörapport 2012 SSAB EMEA AB och SSAB Merox AB Oxelösund 1 Öppen 2 av 65 2 Öppen 3 av 65 SAMMANFATTNING... 5 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING... 6 1.1 ALLMÄNNA UPPGIFTER FÖR SSAB EMEA AB - OXELÖSUND...

Läs mer

CHECKLISTA - Fordonstvättar

CHECKLISTA - Fordonstvättar BILAGA 2 CHECKLISTA - Fordonstvättar 1. ALLMÄNNA UPPGIFTER Företagets/anläggningens namn Org nr Postadress Post nr, ort Besöksadress Fastighetsbeteckning Kontaktperson Tel nr Fax nr Kommun Besöksdatum

Läs mer

Energieffektivisering inom SSAB i Oxelösund under åren 1996-2007

Energieffektivisering inom SSAB i Oxelösund under åren 1996-2007 ENET-Steel Energinätverk för effektivisering av gruv- och stålindustrins energisystem. Nätverket delfinansieras av Energimyndigheten Energieffektivisering inom SSAB i Oxelösund under åren 1996-2007 Inledning

Läs mer

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291

Miljörapport 2011 MILJÖRAPPORT. Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 MILJÖRAPPORT 2011 Anläggningens namn: MILJÖRAPPORT Organisationsnummer: 556706-5759 Fastighetsbeteckning: Iggesund 14:291 Besöksadress: Postadress Telefon: 0771-416417 Fax: 0653-12063 Miljöansvarig Kommun:

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2012 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 13-03-26 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL

MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL MILJÖRAPPORT 2013 SVENSK BIOGAS, KATRINEHOLM TEXTDEL Miljörapport 2013 Katrineholm 1 1 VERKSAMHETSBESKRIVNING 1.1 ORGANISATION OCH ANSVARSFÖRDELNING Svensk Biogas i Linköping AB ägs till 100 % av Tekniska

Läs mer

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå

Miljörapport 2012. SSAB EMEA AB Luleå 2012 SSAB EMEA AB Luleå SSAB EMEA 1 Sammanfattning av miljöåret Enligt kraven i 26 kapitel 20 Miljöbalken inlämnar bolaget härmed 2012. Denna del av miljörapporten, som avser textdelen, samt därutöver

Läs mer

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21

Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Anmälan enligt Miljöbalken 9 kap 6 samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 21 Administrativa uppgifter: Anläggningens namn: Fastighetsbeteckning: Besöksadress: Utdelningsadress:

Läs mer

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Nr 362 1809. Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Nr 362 1809 Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner Bilaga I Vid bestämningen av totalkoncentrationen (den toxiska ekvivalensen) i fråga om dioxiner och furaner skall koncentrationerna

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014

Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Årsrapport-Miljö för Forsbacka Biobränslepanna år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013

Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Miljörapport för Ersbo hetvattencentral år 2013 Lucas Enström Driftchef Ansvarig för godkännande av miljörapport 14-03-19 Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Profu Bilaga D Miljökonsekvensbeskrivning gällande ökad produktion vid SSAB Luleå Fryksta & Mölndal 2008-10-24 Lennart Lindeström, Svensk MKB AB Gun Löfblad, Profu AB Ebba Löfblad, Profu AB Omslagsfoto:

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm

DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar

Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Riktlinjer Diarienummer 114-14/013 Riktlinjer för utsläpp till avlopp från tågtvättar Antagen av Ledningsgruppen 2014-08-13 Käppalaförbundet Käppalaförbundet Riktlinjer 2 (8) Sammanfattning För att minska

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi 2014

Miljöinformation Skara Energi 2014 Miljöinformation Skara Energi 2014 2 Miljöinformation Skara Energi 2014 Skara Energi har under 2014 arbetat med att lyfta in miljömål i bolagets styrkort för att miljömålen ska bli tydligare i helheten

Läs mer

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se

Kontrollprogram. Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Linköpings kommun linkoping.se Kontrollprogram Vad ska ett kontrollprogram innehålla? Denna information är tänkt att underlätta framtagandet av kontrollprogram för er verksamhet. Tänk på att ett kontrollprogram enbart är en del av egenkontrollen

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Ljungby kommun Tekniska kontoret

Ljungby kommun Tekniska kontoret 1 (7) Ljungby kommun Tekniska kontoret VA-avdelningen Allmänt AVLOPPSRENINGSVERKEN ÄR BYGGDA FÖR ATT TA EMOT OCH RENA SPILLVATTEN FRÅN HUSHÅLL. Avloppsvatten från industrier och andra verksamheter kan

Läs mer

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN 1(7) Bygg- och miljönämnden 592 80 Vadstena ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ENLIGT MILJÖBALKEN Enligt 10 och 11 i Miljöförordningen (2013:251) Anmälan avser Ny verksamhet med startdatum: Ändring av befintlig

Läs mer

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Anmälan om miljöfarlig verksamhet enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) Verksamhetens namn Organisationsnummer Adress Fastighetsbeteckning (där verksamheten bedrivs) Postadress Faktureringsadress

Läs mer

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver.

Sammanfattning. Pulververket. Sida 1 av 7. I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Sammanfattning Pulververket I Pulververket tillverkas huvudsakligen svampbaserade och atomiserade baspulver. Kapaciteten i Pulververket är idag cirka 350 000 ton per år och avses öka till cirka 550 000

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014

UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 Byggnads- och miljönämnden 103 15.09.2015 UTSLÄPPEN TILL LUFTEN FRÅN PRODUKTIONSANLÄGGNINGARNA I SKÖLDVIKS INDUSTRIOMRÅDE ÅR 2014 324/60.600/2013, 328/60.600/2013, 243/60.606/2015, 346/60.600/2015 ByMiN

Läs mer

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning

Vatten från Spillepengs avfallsanläggning Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Avveckla koppargjuteriverksamhet

Avveckla koppargjuteriverksamhet Avveckla koppargjuteriverksamhet Inom Kopparlunden Västerås Jenny Seppas 2014-02-05 Vi avvecklar vårt koppargjuteri Vi tar ansvar för de föroreningar vi orsakat. Vi vill ha en nöjd miljömyndighet och nöjd

Läs mer

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket

Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Samrådsunderlag avseende träpulverpanna Sörbyverket Ärende Ronneby Miljö & Teknik AB (nedan kallat Miljöteknik) planerar för förändring av den befintliga verksamheten vid Sörbyverket, fastighetsbeteckning

Läs mer

Produktöversikt om miljöpåverkan

Produktöversikt om miljöpåverkan Sid 1(8) Produktnummer Produkttyp Aducerade rördelar Leverantör Namn Wema AB Adress Ollebovägen 14 Postadress 230 44 Bunkeflostrand Telefon/ e-post 040-467515 Kontaktperson Benämning Aducerade rördelar

Läs mer

Instruktion för användning av emissionsdeklaration

Instruktion för användning av emissionsdeklaration SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY 2001-10-18 Gunnar Sedvallson Tillsynsenheten Tel 08-698 1203 Fax 08-698 1222 Gunnar.Sedvallson@environ.se Instruktion för användning av emissionsdeklaration Allmänt

Läs mer

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17

KMA-plan. Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare. Stockholm 2015-05-17 KMA-plan Kvalitets-, Miljö-, Arbetsmiljökrav för Oventos medarbetare anlitade underentreprenörer och beställare Stockholm 2015-05-17 1. Inledning Oventos KMA-plan beskriver hur företaget arbetar med kvalitets-,

Läs mer

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014.

Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Miljörapport. Värmepumpverket Västerås 2014. Textdel 2014 års miljörapport Värmepumpverket ADMINISTRATIVA UPPGIFTER UPPGIFTER OM ANLÄGGNINGEN Anläggningens (platsens) namn: Västerås Värmepumpverk Anläggningens

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental

Exempel på masshantering i stora och små projekt. Magnus Dalenstam WSP Environmental Exempel på masshantering i stora och små projekt Magnus Dalenstam WSP Environmental Generella frågeställningar Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans i vilket skede tas

Läs mer

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST

FÖRETAGETS ANSVAR EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST EN BROSCHYR FRAMTAGEN AV TILLSYNSMYNDIGHETERNA I KALMAR & GOTLANDS LÄN GENOM MILJÖSAMVERKAN SYDOST FÖRETAGETS ANSVAR Alla företag påverkar miljön på något sätt och ansvarar för sin egen miljöpåverkan.

Läs mer

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW.

Pannor Två stycken oljepannor på vardera 10 MW samt 2st pelletspannor på vardera 3MW. version 1. Verksamhetsbeskrivning 4 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten samt en översiktlig beskrivning av verksamhetens huvudsakliga påverkan på miljön och människors hälsa. De förändringar som

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets föreskrifter om ändring av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning; NFS 2010:3 Utkom från trycket den 3

Läs mer

En starkare, lättare och mer hållbar värld. SSABs vision

En starkare, lättare och mer hållbar värld. SSABs vision Stålboken En starkare, lättare och mer hållbar värld SSABs vision Stålboken Innehåll Världen behöver stål 4 Så används stål 5 SSAB i stålvärlden 8 SÅ GÖR VI STÅL Malmbaserat råjärn och stål 10 Skrotbaserat

Läs mer

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014

Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Årsrapport-Miljö för Skutskär reservanläggning år 2014 Gävle den 27/3 2015 Underskrift: Roger Belin VD Bionär Närvärme AB Års /Miljörapporten är utformad med stöd av Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport

Läs mer

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket

BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket BAT-slutsatser för produktion av massa och papper Olof Åkesson Naturvårdsverket Foto av Cozyta, flickr.com 1 BAT-slutsatserna och Miljöbalken (MB) BAT-slutsatserna ersätter inte villkor i tillstånd enligt

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 1 av 5 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND

UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND UTSLÄPP AV AVLOPPSVATTEN FRÅN YRKESMÄSSIG VERKSAMHET I HÄLSINGLAND Förord 3 Allmänt 4 Lagar och bestämmelser 6 Olämpliga utsläpp 10 Dagvatten 12 Oönskade ämnen 14 Riktlinjer för utsläpp 16 Särskild reningsavgift

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR Water Treatment Chemicals Rent vatten kräver mycket rena lösningar Även avloppsvatten måste uppfylla stränga normer. På Grönland känner man till minst tio olika

Läs mer

RAPPORT. Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från järn- och stålindustrin

RAPPORT. Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från järn- och stålindustrin RAPPORT Utredning om möjligheterna att minska utsläppen av fossil koldioxid från järn- och stålindustrin Kristina Holmgren, Magnus Klingspor, Malin Ribbenhed, Catarina Sternhufvud, Mathias Thorén B1649

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar

SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar SSAB tillverkar högkvalitetsstål för många tillämpningar Höghållfast stål globalt Slitstål Hardox Branschbenchmark Den bredaste portföljen (0,7 160 mm) Konstruktionsstål - Strenx Möjligt att nå nya höjder

Läs mer

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007 1 Grunddata Produktidentifikation Varunamn LLENTAB Högprofilplåt Ny deklaration Ändrad deklaration Upprättad/ändrad den 2013-01-10

Läs mer

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin

Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet

Läs mer

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Välkommen till REKO information Fjärrvärme Välkommen till REKO information Fjärrvärme REKO Information 2012-12-01 Vad vill vi säga? 1. Vad är REKO 2. Vad har hänt de senaste året 3. Ekonomi 4. Hur ser prisutvecklingen ut 5. Fjärrvärmens miljöpåverkan

Läs mer

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening

LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening LAQUA TVÄTT Miljöanpassad vattenrening Laqua Treatment AB Siriusvägen 16 296 92 Yngsjö www.laqua.se Introduktion Laqua tvätt är en ny typ av reningsanläggning som baseras på filterteknik primärt framtaget

Läs mer

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013

Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 2014-04-15 Miljöredovisning Verksamhetsår 2013 Ewerman AB Knut Påls väg 9 256 69 Helsingborg Telefon: 042 490 11 00 Fax: 042 490 11 53 Hemsida: www.ewerman.se Verksamhetsutövaren. Ewerman AB Anläggningsnummer:

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

Miljörapport enligt miljöbalken - textdel. Befesa ScanDust AB. Landskrona kommun. År 2014

Miljörapport enligt miljöbalken - textdel. Befesa ScanDust AB. Landskrona kommun. År 2014 Miljörapport enligt miljöbalken - textdel Befesa ScanDust AB Landskrona kommun År 2014 Landskrona 2015-03-20 VD Fredrik Trydegård 2(29) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Verksamhetsbeskrivning... 4 1.1 Organisation

Läs mer

MILJÖRAPPORT. Miljöledningssystem: Marinbasen har ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. Systemet är ej certifierat.

MILJÖRAPPORT. Miljöledningssystem: Marinbasen har ett miljöledningssystem enligt ISO 14001. Systemet är ej certifierat. MILJÖRAPPORT Grunddel För Södra Skärgårdens Skjutområde(1480-1367) år: 2011 version: 1 UPPGIFTER OM VERKSAMHETSUTÖVAREN Verksamhetsutövare: Marinbasen Organisationsnummer: 202100-4615 UPPGIFTER OM VERKSAMHETEN

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning

Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning 2014-08-07 Underlag för samråd angående tillståndsprövning enligt miljöbalken för Tekniska verkens biogasproduktionsanläggning i Linköping Tekniska verken i Linköping AB (publ) äger och driver biogasproduktionsanläggningen

Läs mer

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Syfte: Att kontrollera att kraven i Miljöbalken, tillhörande förordningar och gällande tillstånd för rening och avledning av avloppsvatten uppfylls. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL Kontrollen av avloppsverksamheten

Läs mer

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun

Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Riktlinjer för oljeavskiljare samt tvätt av fordon i Nynäshamns kommun Antagen av: Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2005-06-02, 91 1. Inledning 2 2. Oljeavskiljare 3 2.1. VERKSAMHETER DÄR OLJEAVSKILJARE

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet

Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar. Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig verksamhet Sid 1 (5) Miljöfarlig verksamhet, råd och anvisningar Har du frågor? Samhällsbyggnad Gävle Telefon 026-17 80 00 samhallsbyggnad@gavle.se Råd och anvisningar vid anmälan enligt miljöbalken om miljöfarlig

Läs mer

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder

Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder 2013-10-23 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE M2013-638 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Kummelnäs 1:500, Kummelnäs varv, Pråmvägen 6 Föreläggande om utredning, undersökning och åtgärder Förslag till beslut Miljö-

Läs mer

Hållbarhetsredovisning Rönnskär 2012

Hållbarhetsredovisning Rönnskär 2012 Hållbarhetsredovisning Rönnskär 212 Med den här hållbarhetsredovisningen vill vi visa vår omgivning hur vi arbetar med frågor som rör hälsa, säkerhet och miljö, samt på vilket sätt vi bidrar till ett hållbart

Läs mer

Metallinnehåll i vattenverksslam

Metallinnehåll i vattenverksslam R nr 25, okt 1997 Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Metallinnehåll i vattenverksslam Johanna Blomberg, Stockholm Vatten AB Rapport Nr 25, oktober 1997 1 INLEDNING Om

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2004:7 (M) Bassängbad. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2004:7 (M) frfattningssam ling Allmänna råd Bassängbad Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. November 2002 Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter November 2002 2 3 Förord Skriften du håller i din hand är en samlad presentation av riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten

Läs mer

1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt

1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt Aktiespararna Borlänge Martin Lindqvist 1 december 2008 VD, SSAB Tunnplåt 0 SSAB i kort Ledande global leverantör av avancerade höghållfasta stål Nordens största aktör inom tunnplåt Välinvesterade verksamheter

Läs mer

Mer stål med mindre olja, el och kol

Mer stål med mindre olja, el och kol Mer stål med mindre olja, el och kol Stålindustrins energiforskningsprogram 2006-2010. En satsning för bättre energiutnyttjande, sänkta kostnader och ökad konkurrenskraft i samarbete med Energimyndigheten.

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Fordonstvättar. Anders Westerfors

Fordonstvättar. Anders Westerfors miljö RAPPORT 2002:2 MILJÖKONTORET Fordonstvättar Anders Westerfors Adress: Miljökontoret, Rådstugatan 11, 971 85 LULEÅ Besök oss: Stadshuset vån 4 Telefon: 0920-29 30 00 E-post: Miljokontoret@lulea.se

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys

E.ON Värme Sverige AB Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-10-05 Sida 1 Anläggning: Järfälla Metod: Grovanalys Bilaga A8. Projekt: P86 Protokoll över Riskbedömning miljö Datum: 2007-0-05 Sida Pannhus (bränslen eller kemikalier ej inkluderade) Pannor Explosion i pannan Hög halt koloxid. Fel på styrning. 2 Stoftfilter

Läs mer

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare

Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Policy för fordonstvätt och oljeavskiljare Denna policy gäller för samtliga fordonstvättar i Tranemo kommun. För fordonstvättar som tvättar mer än 1000 personbilstvättar eller mer än 200 lastbilar, bussar

Läs mer

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063)

AVFALLSLAG. SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) AVFALLSLAG SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder i bilaga 2 (Avfallsförordningen SFS 2001:1063) Avfallsslag SRV har tillstånd att deponera utifrån avfallskoder (i bilaga 2 avfallsförordningen

Läs mer

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank. BIOMAL-projektet som startades i januari 2004 och som delvis finansierats inom LIFE Environmental Program har nu framgångsrikt avslutats. En ny beredningsfabrik för Biomal, med kapaciteten 85 000 ton/år,

Läs mer

Egenkontroll Enligt miljöbalken

Egenkontroll Enligt miljöbalken Egenkontroll Enligt miljöbalken 1 Innehåll Miljösamverkan Kronoberg 3 Miljöbalken berör alla 4 Miljöbalkens mål 4 Förordningen om egenkontroll 4 Hur gör man i praktiken 5 Skaffa överblick 5 Kemikalier,

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetsbeskrivning

MILJÖBERÄTTELSE. Verksamhetsbeskrivning 2012-12-04 Utgåva (1) MILJÖBERÄTTELSE Verksamhetsbeskrivning Glafsfjordens maskin & Svets AB är en komplett mekanisk verkstad etablerad på Jössefors industriområde utanför Arvika. Företaget har 12 personer

Läs mer

Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder

Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder Miljöpåverkan, störningar och risker samt åtgärder Fredrik Cederholm Täkttillsyn 10 okt 2011 1 Miljöpåverkan Förändrad naturmiljö och landskapsbild Buller Sprängning Vibrationer Luftstötvågor Kväve från

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 MILJÖLEDNINGSSYSTEM Bröderna Näslund Byggare AB Januari 2008 Revision A mars 2009 Revision B mars 2011 Revision C april 2012 INNEHÅLL MILJÖLEDNINGSSYSTEM 3 Vår miljöpolicy 3 Våra riktlinjer 3 Våra miljömål

Läs mer

Dragprov, en demonstration

Dragprov, en demonstration Dragprov, en demonstration Stål Grundämnet järn är huvudbeståndsdelen i stål. I normalt konstruktionsstål, som är det vi ska arbeta med, är kolhalten högst 0,20-0,25 %. En av anledningarna är att stålet

Läs mer

Sammanfattning Tynnereds panncentral

Sammanfattning Tynnereds panncentral Sammanfattning Tynnereds panncentral I den här miljörapporten beskrivs verksamheten på Tynnereds Panncentral under år 2014. En sammanfattning över drift- och emissionsdata visas i tabellerna nedan. Drifttid:

Läs mer

Blankett A Administrativa uppgifter

Blankett A Administrativa uppgifter Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (20) Objekt Gnarps masugn IDnr F2132-0063 Kommun Nordanstig Upprättad (namn) Åsa Duell Senast reviderad (namn) Jon Böhlmark 2004-09-28 2005-08-10 Inventeringens

Läs mer

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB

MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB MILJÖLEDNINGSSYSEM MORA DATORER AB Sida 1 av 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB INNEHÅLL MILJÖPOLICY 3 RIKTLINJER FÖR MILJÖARBETET 3 ORGANISATION OCH LEDARSKAP 3 Organisation och ledarskap 3 Miljöledningssystem

Läs mer

Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön

Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön Riskbedömning för att förebygga olägenhet för människors hälsa eller miljön De flesta verksamheter påverkar miljön. Hur och i vilken omfattning varierar däremot. Genom att skaffa sig kunskap om hur verksamheten

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer