Hälsa och Välbefinnande vid Högskolan i Halmstad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa och Välbefinnande vid Högskolan i Halmstad"

Transkript

1 Högskolan i Halmstad Sektionen för Hälsa och Samhälle Januari 2009 Hälsa och Välbefinnande vid Högskolan i Halmstad Reflexiva cirklar i kulturell biologi Samverkansprojekt: Högskolan i Halmstad och Matriztiska Institutet, Santiago de Chile, Chile.

2 Innehållsförteckning: Förord 1. Inledning och inbjudan. 2. Hälsa och Välbefinnande vid Högskolan i Halmstad 3. Kulturen kring alkohol vid Högskolan: en möjlighet 4. Kulturell biologi: Den biologiskt-kulturella matrisen för den mänskliga existensen 5. Generering och tvärvetenskaplig observation av reflexiva cirklar Referenser Appendix 1: Tvärvetenskaplig perifer observation av reflexiva cirklar.

3 Förord Sedan juni 2008 har vi konverserat med många personer på Högskolan i Halmstad om temat välbefinnande, och idén att generera reflexiva cirklar. Dessa konversationer har genomförts av vår samarbetare, Christopher Kindblad, som utövar sin professionella verksamhet vid denna Högskola. Vi vill särskilt tacka följande personer för konversationer i samband med utarbetandet av detta dokument: Per Österberg, Linda Emanuelsson, Elisabeth Kristiansson (Studenthälsan), Marita Hilliges (Prorektor), Sofia Brorsson ( Välbefinnandegruppen ), Kajsa Christensson (på Studentkåren), Lena Tunander (Personalavdelningen), Inger Hellström (Ledningskansliet), Ole Olsson (chef på Sektionen för Hälsa och Samhälle), Ove Svensson (ämnesföreträdare med Ann-Katrin i sociologigruppen) för samtal kring drog- och beroendeproblematiken, Magnus Tideman (professor i handikappsvetenskap, VV), Henrik Stenberg (ämnesföreträdare i socialpsykologigruppen), Agneta Hansson (i Argus), Hans Bengtsson (Statsvetenskap) Anders Nelsson (ämnesföreträdare pedagogik), Bengt Tjellander och Eva Flodin (Relationsvetargruppen), Lars Holmstrand (som forskar om forskningscirklar) vid Växjö Universitet och Marianne Norell och personal på Althea, liksom även studentgrupper i sociologi B. Även om detta dokument är inspirerat, och fått sin näring, av dessa konversationer, så ligger huvudansvaret på dess inspiratör, koordinatör och representant inför högskolan i Halmstad som myndighet och social gemenskap, Christopher Kindblad. 1. Inledning och inbjudan. Detta dokument är en inbjudan till reflexiva cirklar, som ett förslag, och modell, för det begreppsliga och praktiska arbete som Högskolan i Halmstad förväntar sig ska ske kring temat livskvalitet och välbefinnande. Detta förslag uppstod i samband med att Christopher Kindblad presenterade ansökan The Cultural Spread of Binge Drinking among Young People, Halmstad för Matriztiska Institutet i Santiago de Chile i Maj I denna ansökan visade han, på grundval av statistik från Studenthälsan, att konsumtionen av alkohol bland studenter vid Högskolan i Halmstad är hög jämfört med andra lärosäten, och att detta också medför en ökad risk för spridning av klamydia (enligt Studenthälsan uppger 96-97% som testat sig under 2008 att de haft oskyddat sex i samband med konsumtion av alkohol), som förefaller vara del av en större attitydförändring de senaste 10 åren i Halmstadregionen. Det matriztiska teamet föreslog att inbjuda Högskolan i Halmstad för ett samarbeta kring reflexiva cirklar i Kulturell Biologi, för att reflektera kring hur studenter, akademisk och icke-akademisk personal mår vid Högskolan i Halmstad, och för att förstå vad som händer med avseende förekomsten av psykosociala problem och det ibland överdrivna användandet av alkohol. Dessa cirklar är tänkta att inkludera såväl studenter, akademisk och icke-akademisk personal på Högskolan i Halmstad, och externa samverkanspartner. I det följande vill vi visa på relevansen av detta förslag för Högskolans arbete med hälsa och välbefinnande, men som även innebär en bredare generering av interna och externa samarbeten inom detta viktiga område. 2. Hälsa och Välbefinnande vid Högskolan i Halmstad I dokumentet Forsknings- och utbildningsstrategi (HiH) presenteras strategierna för Högskolan i Halmstad under perioden , som lyfter fram de tre styrkeområdena verksamhet, produkter och livskvalitet och de tre temana innovation, samverkan och

4 välbefinnande som ska genomsyra dessa. I denna skrift finns en allmän önskan att utveckla en konkurrenskraftig och framstående forskning vid högskolan, och att stärka forskningsanknytningen i utbildningen inom styrke - och temaområdena. Ett mål är att ha minst en forskargrupp på hög internationell nivå, och övriga som är i nivå med de nationellt ledande. Mycket av den forskning och undervisning som sker vid Sektionen för Hälsa och Samhälle där Christopher är verksam, är relaterat till temat välbefinnande, som i första hand är knutet till styrkeområdet livskvalitet. Enligt strategidokumentet omfattar välbefinnande utbildning och forskning om hälsa, kulturell identitet och livsstil, osv. I nuläget finns det tre forskningsmiljöer med anknytning till livskvalitet/välbefinnande CVHI, SLSR, KK - på HOS och HUM 1. Den vetenskapliga miljön vid Högskolan i Halmstad består av olika discipliner, som visar på olika erfarenheter, perspektiv och teorier kring hälsa, mående och välbefinnande t ex folkhälsa, idrottsvetenskap, vård, socialpsykologi, etc men det är forskningsmiljön CVHI (Tidigare Välfärd och Välbefinnande) som har livskvalitet och välbefinnande som ett centralt tema. Denna miljö fick 2008 mastersrättigheter i hälsovetenskap. I miljön ligger fokus på system för välbefinnande, livskvalitet och hälsa, och att formulera problem kring detta på nivåerna individ, grupp och samhälle. Den forskning som bedrivs i miljön är mycket seriös, produktiv och uppvisar hög kvalitet. Miljön har även grundat sin egen tidskrift inom området. (International Journal of Qualitative Studies of Health and Well- Being). Det finns också ett intresse att utveckla en tvärvetenskaplig forskning och utbildning inom området. I ett hållbarhetsperspektiv socialt och ekologiskt - är detta förmodligen en lämplig satsning av Högskolan i Halmstad, och kommer nog att visa sig mer och mer relevant i takt med att oljepriser börjar stiga på allvar om kanske år, och vi måste börja göra skillnad på levnadsstandard och livskvalitet. Mot bakgrund av denna önskan om att arbeta på en hög nationell och internationell nivå med livskvalitet/välbefinnande vid Högskolan i Halmstad, så föreslår vi det lämpligt att urskilja två domäner: a) En begreppslig domän som inbjuder till en eller flera centrala frågor kring forskningsområdet välbefinnande, som är tillräckligt grundläggande för att öppna upp för en transexperentiell och transdisciplinär konversation som tillåter en mångfald ett multiversum av erfarenheter, perspektiv och teorier att komma till tals. Vi vet att välbefinnande betyder olika saker för olika personer, och i olika kulturer, och historiska tidpunkter. Vi vet också att det finns olika teorier om hälsa, mående och välbefinnande. Vi menar att de frågor Högskolan ställer kring välbefinnande därför bör vara utformade på ett sådant sätt, att de är giltiga för alla medlemmar i den klass av levande varelser som är vi människor, och inte bara några personer i någon kultur, eller subkultur. Detta ger upphov till en rad frågor: Vad vet vi idag om det som genererar hälsa och välbefinnande hos oss människor som en klass av levande varelser? Hur kommer det sig att vi ofta finner att hälsa och välbefinnande går förlorat i vår kulturella samlevnad? Hur kan välbefinnande återupprättas om det har gått förlorat? Dessa frågor förutsätter att välbefinnande inte 1 CVHI=Centrum för forskning om Välfärd, Hälsa och Idrott, SLSR=Samhällsförändring, Lärande och Sociala Relationer, KK=Kontext och Kulturgränser.

5 uppstår, och bevaras, hur som helst, utan att det handlar om ett systemiskt-systemiskt 2 fenomen som har att göra med regelbundenheter i det mänskliga livet och samlivet som omfattar både en fysiologisk och relationell domän, och sammanvävningen av dem. En begreppslig domän som utvecklas kring temat välbefinnande bör, menar vi, ta hänsyn till detta, och öppna upp rum för reflexioner kring dessa frågor, för att kunna bevara en hög kvalitet i arbetet. b) En operationell/relationell domän som syftar på det praktiska arbete som har gjorts, görs, och kan komma att göras, för att generera välbefinnande i samlevnaden mellan studenter, akademisk och icke-akademisk personal. Ett arbete inom en operationell/relationell domän är förmodligen inte nödvändigt i sig för att uppnå framgång i forskning om hälsa och välbefinnande, men det är rimligt att anta att det ger ökad kvalitet, och även trovärdighet åt Högskolan, om så sker. Det talas mycket om teorier i det akademiska livet, och på konferenser kring denna tematik, men i sista hand kan det nog sägas att teorier som inte förändrar praktiken är överflödiga. Det intressanta med temat välbefinnande är just att det hos oss, som vetenskapliga observatörer, inte bara riktar uppmärksamheten mot hur olika grupper av människor mår ute i samhället, eller i världen där ute, utan även mot hur vi själva mår i de kulturella världar som vi genererar i vår samlevnad på Högskolan, såväl bland studenter, akademisk och icke-akademisk personal, och i vårt privata liv. Det är möjligt att vi upptäcker i dessa reflexioner att vi delar en önskan om att vilja må bra. I det avseendet är det frågan om en inbjudan om reflexion kring vårt eget välbefinnande på och utanför Högskolan, och öppnar upp för sådana frågor som: Hur mår vi i vår samlevnad som studenter, akademisk och icke-akademisk personal? I vad av det vi gör mår vi bra, i vad i det vi gör mår vi dåligt? Hur gör vi det vi gör, och hur känner vi oss när vi gör det? Om vi ser på betydelsen av att arbeta i dessa två domäner, så uppstår frågan hur vi kan göra det på ett demokratiskt och etiskt ansvarsfullt sätt? Vi har fått veta att det i Sverige finns en tradition av att göra forskningscirklar som ett sätt att generera kunskap kring ett socialt problem, som har uppstått i något område i samhället, och där forskare samarbetar med personer ute i samhället som har blivit berörda av problemet, som t ex när det gäller orättvisa villkor i arbetslivet, diskriminering på grund av kön eller etnicitet, eller kriminalitet i ett bostadsområde, etc. I forskningscirkeln är alla deltagare forskare och praktiker viktiga, och bidrar till de reflexioner som görs kring problematiken. Som Holmstrand och Larsson (2007) betonar har dessa cirklar en demokratisk karaktär, på grund av att deltagarna möts som jämlika även om de kan variera i termer av gender, etnicitet, utbildning och fysisk förmåga, etc och bevarar ömsesidig respekt, ansvar och vilja att lyssna på varandra, även om de inte bär med sig samma kunskaper och erfarenheter till cirkeln. Mångfalden av erfarenheter, och kunskaper, är dock en tillgång för att söka en lösning på problemet, eftersom den utgör en pool av kunskaper som bidrar till ömsesidig inspiration. I det följande föreslår vi reflexiva cirklar kring välbefinnande vid Högskolan i Halmstad som ett sätt att göra detta. I likhet med forskningscirklar kännetecknas dessa av en demokratisk anda i kunskapsgenerering som lägger stor tonvikt vid etiskt-reflexiv konversation, inte minst kring olika emotioner, som vi ska visa längre fram. Låt oss först 2 Ximena Dávila vid Matriztiska Institutet föreslog distinktionen av det systemiska-systemiska för att uppmärksamma den rekursiva naturen i de systemiska processerna och för den linjära betoning som har utvecklats i det s k systemiska tänkandet.

6 beskriva kulturen kring alkohol på Högskolan, som ett möjligt arbetstema för de reflexiva cirklarna. 3. Kulturen kring alkohol vid Högskolan: En möjlighet. Vad finns det för skäl att uppmärksamma kulturen kring alkohol på Högskolan i Halmstad, och mera generellt i Halmstadregionen? Upprinnelsen till detta samarbetsprojekt är den studie om studenters alkoholvanor som rapporterades av Linda Emanuelsson från Studenthälsan i samband med Högskolans första interna konferens om Välbefinnande i November Hon berättade att alkoholkonsumtionen bland studenter vid Högskolan låg i topp bland de åtta lärosäten som ingick i en studie som mättes med Audit (Bergman). Senare fick Christopher även veta att alkoholkonsumtionen bland värnpliktiga i Halmstad låg över genomsnittet. Det finns också tydliga tecken på att spridningen av klamydia har ökat i Hallandsregionen 3 under de senaste 10 åren, och sammanfaller med en dramatisk ökning bland ungdomar i Sverige - på gränsen till epidemi - som sannolikt kan förklaras med hänvisning till sådana aspekter av ungdomskulturen som innefattar bristande kunskaper om spridning av sexuellt överförbara sjukdomar, tidigare debutålder för sexuellt umgänge, frikoppling av sex från kärlek, otillräcklig användning av kondom, och ökad alkoholkonsumtion i samband med olika typer av fester och firande. I en artikel i Hallandsposten den 16 september 2008 med titeln Högskolan följer inte sin egen alkoholpolicy, berättades det om att Högskolans policy från 2002, som innebär att högskolan endast får servera lättöl och vatten vid representationer, inte följs fullt ut i och med att det i samband med interna konferenser även serveras vin, trots att policyn tillåter detta endast vid måltider med utländska gäster. En grupp lärare i forskningsmiljön Välfärd och Välbefinnande har uttryckt sitt missnöje med detta utifrån vetskapen om att det på en så stor arbetsplats som Högskolan, med över 500 anställda, i regel finns några personer som har problem med alkoholen. De avsteg som har skett från den restriktiva alkoholpolicyn sedan 2002 innebär, menar lärargruppen, att det försvåras för de kollegor som har alkoholproblem eller riskerar att utveckla dem, i och med att de utsätts för frestelser, och måste säga nej framför kollegor. Denna artikel är intressant i och med att den visar på ett etiskt-socialt dilemma, som förmodligen hänger ihop med att alkoholen å ena sidan är en social dryck för såväl studenter som lärare, som är en fråga om trivsel, eller välbefinnande, och å andra sidan innefattar en risk i det avseendet att det inte är önskvärt att det leder till utveckling av beroende eller missbruk. Artikeln visar att frågan om alkohol inte bara har relevans för studenter, utan även har väckts bland anställd personal på Högskolan. Den höga alkoholkonsumtionen bland studenter, och frågorna kring Högskolans policy i alkoholfrågor, kan urskiljas som både ett problem och en möjlighet. När vi vet vilka konsekvenser som alkoholen kan få så visar den på ett socialt problem. Den tillgängliga forskningen på området visar att hög alkoholkonsumtion i synnerhet under ungdomsåren ökar risken för beroende, och alkoholrelaterade skador. Den kultur 3 I Halland steg klamydia bland ungdomar i åldern år med 46% under 2007 enligt Studenthälsan på Högskolan.

7 som finns kring fylledrickande (engelska=binch drinking) är associerat med en mångfald av olika fenomen, såsom våld, kriminalitet, skadegörelse, våldtäkt, oskyddat sex (med ökad risk för sexuellt överförbara sjukdomar), trafikolyckor, självmord, depression, och minnesförlust, etc. (Andersson 2008) I ett Högskoleperspektiv är det mest uppenbara dock en sämre mental och fysisk hälsa, som ofta innebär ökad frånvaro från undervisningen t ex på torsdagar efter s k lillördag (onsdag) -, och sämre prestationer i det akademiska livet (skola/högskolan), och försämrade relationer i det akademiska livet, som också får konsekvenser för oss lärare. Vad vi kan se är att fylledrickandet genererar smärta och lidande med vittgående konsekvenser för hälsa och relationer. Det bör också betonas att många ungdomar under sin studieperiod grundlägger sina alkoholvanor som vuxna. (O Neill 2001) Med anledning av detta vill vi också lyfta fram att det överdrivna användandet av alkohol bland studenter på Högskolan i Halmstad är ett systemiskt-systemiskt fenomen. I sin forskning har Christopher Kindblad försökt visa att det skett en spridning av nya vanor av alkohol i Halmstadregionen under de senaste åren, som kan associeras med sommarfirande bland turister och besökande, som inkluderar alkohol som en tradition, som en del av sociala rekreativa aktiviteter som att bada, fiska, sola, surfa, idrotta, spela och sjunga, som sker t ex i samband med midsommarfirande, fester och kräftskivor på campingplatser och i sommarstugor. Christopher antar att barn och ungdomar från Halmstad har lärt sig nya, och mera överdrivna sätt, att relatera sig till alkohol, och droger, i samlevnad med andra ungdomar, eller vuxna, som har semestrat eller varit på besök, eller alternativt själva lärt sig i samband med resor i Sverige eller utomlands. På grund av studenters egna traditioner, och ritualer, kring festande och firande på såväl högstadium, gymnasium som Högskola, så har detta nya förhållningssätt till alkohol sedan kunnat bevaras under resten av året som ett sätt att leva och samleva. Men vi tror också att användandet av alkohol bland studenter berör frågan om ojämlikhet i vår patriarkala/matriarkala kultur, som framförallt inkluderar gender, men även sexualitet, etnicitet, klass, utbildningsnivå och funktionshinder, osv. Det förhåller sig på detta viset på grund av att alkoholen många gånger verkar avslöja social gränser för inkludering och exkludering. Det är inte minst viktigt att betona att alkoholen spelar en viktig roll för genderrelationer t ex att våga närma sig det andra könet, och vilja vara cool, men också risk för våld och övergrepp, osv i den perioden i livet som studenterna befinner sig i, som är övergången till ett patriarkalt/matriarkalt vuxenliv. Det är rimligt att anta att olika typer av uteslutning och marginalisering är förbundna med denna övergång, t ex när legitima Andra förnekas, ignoreras eller glöms bort. I ett systemiskt-systemiskt perspektiv står det klart att konsekvenserna av ett överdrivet användande av alkohol under denna period i livet kan ha oönskade konsekvenser i samhället, på grund av att det kan bevaras som sätt att samleva i arbetsliv, och även familj, där det kan ske dolt eller öppet missbruk av alkohol, som i sin tur kan leda till våld, misshandel och övergrepp, osv. 4 4 Under de senaste åren har olika studier uppmärksammat unga tjejers och kvinnors drickande, och visar på behovet att anlägga ett genderperspektiv på alkohol. I studien Upptäck flickorna berättas det att tjejers alkoholkonsumtion har ökat sedan 1990-talet. Även om det 2007 kunde noteras en nedgång bland både unga killar och tjejer, så är tjejers alkoholkonsumtion fortfarande markant högre än på 1990-talet. I synnerhet är det intensivkonsumtionen, eller fylledrickandet, som har ökat, dvs att man dricker sig full mer än en gång varje månad. (Alkoholkommittén 2008) Den alkoholrelaterade sjukligheten bland unga kvinnor i åldern år är mycket oroväckande gjorde Stockholms läns landsting en undersökning som visade att antalet personer som vårdats för alkoholrelaterade sjukdomar har fortsatt att öka. Jämfört med åren var antalet vårdade % högre i befolkningen, bland kvinnor var ökningen 25% och bland män 3%,

8 Mot bakgrund av beslutet att arbeta seriöst, ansvarsfullt och med hög kvalitet kring jämlikhet och välbefinnande, och i medvetandet om de konsekvenser som en överdriven användning av alkohol kan medföra, så ser vi att reflexiva cirklar kring gender och alkohol är en möjlighet att börja reflektera kring mående och välbefinnande i samlevnaden mellan studenter, akademisk och icke-akademisk personal på Högskolan. Med anledning av den kunskap som vi har om alkoholen bland ungdomar och studenter i Halmstad, och den oro som finns hos personalen, så inbjuder Matriztiska Institutet med detta dokument, som kommer att presenteras av Christopher Kindblad, till att detta kan bli första steget i en reflexiv process kring temat välbefinnande utifrån en förståelse av kulturell biologi. Detta möjliggör ett systematiskt betraktande av problemet, som på så vis kan leda till generering, amplifiering och återupprättande av jämlikhet och välbefinnande, som också kan få gynnsamma konsekvenser för Halmstad som stad. Vi menar att det inte på förhand går att utforma ett system av handlingar som definitivt löser de dilemman, och problem, som finns kring psykosociala problem och alkohol, men att genereringen av reflexiva cirklar möjliggör konsolideringen av en förståelse som kan överväga adekvata åtgärder som kan leda till en mera allmän generering, amplifiering och återupprättande av välbefinnande. Detta är möjligt på grund av att den kulturella biologin just innefattar både en begreppslig och operationell domän, som gör det möjligt att sammanväva forskning och handling (forskning-handling), och som i den utsträckning som deltagarna lär sig etiskt-reflexiva konversationer eller frigörande konversationer genererar möjligheten för bevarande av jämlika relationer och återupprättande av välbefinnande i de områden där vi lägger märke till att den gått förlorad. De reflexiva cirklarna har likhet med de s k forskningscirklarna i det avseendet att de har en demokratisk karaktär, som delar ett gemensamt sökandet efter kunskap kring ett problem, men det utmärkande är att de visar relationella-operationella vägar för generering av jämlikhet och välbefinnande. 4. Kulturell biologi. Vid Matriztiska Institutet i Santiago de Chile, som grundades av Dr. Humberto Maturana och Ximena Dávila, har den kulturella biologin utvecklats under det senaste årtiondet. Den kulturella biologin har uppstått genom reflexiva konversationer kring den forskning om kärlekens biologi och kunskapens biologi som Dr. Maturana bedrivit sedan början av 1960-talet, och den reflexion som Dávila gjort i sitt professionella arbete med familjer och organisationer kring Frigörande Konversationer, där hon visat att den smärta som människor söker hjälp för i olika behandlingar har ett kulturellt ursprung i den patriarkala/matriarkala kulturen som vi lever på nästan hela jorden. Den kulturella biologin är inte en teori eller vetenskap i traditionell mening, på grund av att dess konstitutiva ontologi som bryter med den över 2000 år gamla Västerländska tanketradition, som har ställt varat eller i sig i fokus, och istället lägger betoningen på och bland kvinnor mellan år var ökningen hela 119%. (Stockholms läns landsting 2007) Den nationella folkhälsoenkäten visar också att unga kvinnor mår sämre än män, och ofta känner ångest, ängslan och annan psykisk ohälsa. (Alkoholkommittén 2008). I artikeln Chockökning av antalet alkoholiserade kvinnor (Andreasson 2008) den 30 Augusti berättas det också att antalet kvinnliga alkoholister har ökat med nästan 50% och bland män med 25% mellan åren enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet. (Uppskattningsvis handlar det om en ökning från till bland kvinnor och bland män.)

9 görat, dvs hur vi gör det vi gör som observatörer, eller människor, i eller utanför vetenskapen. Den kulturella biologin är som ett sätt att tänka både en vetenskap och en konst, som gör det möjligt vilket är av intresse i det här sammanhanget - att förstå vad som konstituerar det mänskliga, vad som ger genererar hälsa och välbefinnande hos oss människor, hur det kommer sig att vi ofta finner att välbefinnandet går förlorat i vår kulturella samlevnad, och hur det kan återupprättas om vi finner att det gått förlorat: 1. Vad konstituerar oss människor som en klass av levande varelser? Denna uråldriga fråga om vad människan är, eller vad som konstituerar det mänskliga, har varit föremål för många teorier och spekulationer i vår kulturella historia. Den kulturella biologin gör en distinktion mellan en fysiologisk och relationell domän, och visar att det som bestämmer karaktären på levande varelser är hur de lever den relationella eller psykiska/mentala domänen. Människan lever denna domän i språket, som en konsensuell koordinering av konsensuella koordineringar, men den grundläggande förutsättningen för detta ligger i hennes biologi, och det är det som gett henne namnet: Homo Sapiens, där sapiens avser vår reflexiva förmåga på grund av att vi lever i språket, och att detta är vår vardagliga grund för allt vårt vetande. Med språkets uppkomst uppstår även kulturen som ett nätverk av konversation som sammanväver språk och emotioner, men språket skulle aldrig kunna uppkomma och bevaras från en generation till en annan om det inte vore för att det fanns starka sociala band i den släktlinje som gav upphov till oss människor, och dessa har en grund i vår biologi, och därav är det korrekt att lägga till: Amans, dvs att vi biologiskt eller fysiologiskt - primärt är sociala, eller älskande varelser. Som människor lever vi i en social samlevnad som sker som en relationell dynamik, som konstitueras genom att vi lever, och samlever, i slutna nätverk av konversation (kultur) som konstituerar olika sociala grupper eller gemenskaper. Det betyder, enligt vår förståelse, att vi är Homo Sapiens-Amans i en fysiologisk domän. 2. Hur uppstår, förverkligas och bevaras hälsa och välbefinnande hos oss människor? Med utgångspunkt i den biologiskt-kulturella matrisen för den mänskliga existensen, kan vi uppnå en djupare förståelse för hur detta sker. En skillnad jämfört med flera teorier och förklaringar på området (se appendix 3) är att den tydligt visar hur kultur och biologi ömsesidigt modulerar varandra i den biologiskt-kulturella matris där den mänskliga identiteten uppstår, förverkligas och bevaras i en dynamisk sammanvävning av kärlekens biologi och kunskapens biologi. Och därmed uppstår också alla de världar som vi lever som aspekter av vårt kulturella liv. Den kulturella biologin innebär därmed ett brott med den Västerländska tradition som har separerat biologi och kultur, i och med att den utifrån ett enhetligt epistemologiskt tänkande visar på hur de är sammanvävda, inte bara teoretiskt, eller begreppsligt, utan även operationellt. Den betyder att den gör det möjligt att förstå hur välbefinnande uppstår, förverkligas och bevaras, och därmed också hur den kan återuppstå om vi lägger märke till att den har gått förlorad. Det innebär att den uppfyller det kriterium på både en begreppslig och operationell domän kring hälsa och välbefinnande som efterfrågades ovan. Låt oss se på dessa två domäner utifrån ett biologiskt-kulturellt perspektiv: a) I den begreppsliga domänen utgör den biologiskt-kulturella matrisen för den mänskliga existensen en domän för de reflexioner som uppstår utifrån en förståelse av den relationella matris där den mänskliga identiteten uppstår, existerar, och bevaras. Människan är en klass av levande varelser, som på grund av sin autopoietiska organisation i likhet med andra levande varelser alltid befinner sig väl i sin fysiologi i den bemärkelsen att vi lever, dvs sjukdom är en distinktion av en observatör som opererar

10 med distinktioner som görs i språket. Det betyder att ursprunget till såväl obehag och smärta, som glädje och välbehag, ligger den relationella domänen. Men på grund av att vi i vår biologi är sociala, eller kärleksfulla varelser, så är det framförallt ett sätt att leva och samleva som genererar hälsa och välbefinnande: att älska. Det möjliggör en biologisktkulturell förståelse av den mänskliga existensen, eller det mänskliga livet som en helhet, som gör det möjligt för oss att känna oss hela. Människan kan urskiljas som Homo Sapiens-Amans på grund av sin fysiologi, som sammanväver kärlekens och kunskapens biologi, men även Amans om vi vill bevara älskandet, eller socialiserandet, som ett sätt att samleva, som är förenligt med denna biologi. Det är därför som det är adekvat att säga i termer av vår evolutionära historia, och villkor för hälsa och välbefinnande, att vi är Homo Sapiens-Amans Amans. Den relevans som ligger i de reflexioner som kan göras utifrån den kulturella biologin är att den tillåter oss att förstå hur hälsa och välbefinnande genereras i samlevnaden mellan oss människor. b) I den operationella domänen avser den Biologiskt-Kulturella Matrisen för den Mänskliga Existensen det faktiska nätverket av biologiska processer som gör möjligt uppkomsten, förverkligandet och bevarandet av den mänskliga existensen. Den kulturella biologin gör det möjligt för oss att förstå hur genereringen av välbefinnande i vårt biologiska liv sker genom älskandet som ett relationellt sätt att leva och samleva. Som Humberto Maturana, Ximena Dávila och Verden-Zoller (1996) har visat beror merparten av våra sjukdomar på att kärlekens biologi störs, eller förhindras att operera, i den relationella domänen på grund av kulturella världar, eller verkligheter, som förnekar, ignorerar eller glömmer bort den sociala och lekfulla dynamiken som fundament för vårt välbefinnande. Vi menar att över 95% av alla sjukdomar beror på dessa störningar. Det finns en tydlig relation mellan våra relationella sätt att leva och vår hälsa. Om det sker en störning av kärlekens biologi i samlevnaden, genom att vi förnekas eller ignoreras i vårt samliv med andra människor, så riskerar det att leda till att immunförsvaret försvagas på kort eller lång sikt, och gör det lättare att vi blir mottagliga för eller annat av de många virus som ständigt finns runtomkring oss. Det betyder att vi mår dåligt, och förr eller senare blir sjuka. Det betyder att de kulturella världar som vi genererar, genom de operationer av distinktioner som vi gör i språket, i sammanvävning med de emotioner vi rör oss i, inte är godtyckliga, eftersom de kontinuerligt får konsekvenser för vår hälsa och vårt välbefinnande. I förbindelse med denna förståelse av hur välbefinnande genereras hos oss människor som levande varelser, så är det inte trivialt att notera, som Christopher Kindblad gjort inför oss, att vi i vardagsspråket finner en nära förbindelse mellan den fysiologiska och den relationella domänen. I svenskan har han t ex noterat att ordet hälsa står för ett fysiologiskt tillstånd av välbefinnande, men att hälsa också är den sociala relationella handling av rituell karaktär, som innebär att vi ser, och accepterar den Andre som legitim Andre i samexistens med oss själva. I spanskan är salud på motsvarande sätt det fysiologiska tillståndet av välbefinnande, och saludar den sociala relationella handlingen att hälsa på någon. Det är förstås orimligt att tro att denna likhet skulle vara endast en tillfällighet mellan två språkliga domäner. Det är snarare ett uttryck för giltigheten i den kunskap, och förståelse, som den kulturella biologin visar oss med avseende på våra sociala relationer och dess betydelse för vår hälsa och välbefinnande. 3. Hur kommer det sig att vi ofta finner att välbefinnandet går förlorat i vår kultur? Den Västerländska kulturen har sina rötter i minst tre civilisationer, som alla i grunden var patriarkala/matriarkala, dvs de bevarande dominans och auktoritet som sätt att samleva,

11 och därmed också misstro, kontroll och konkurrens. Om vi vet att den mänskliga identiteten uppstår, förverkligas, och bevaras i en relationell matris, som sammanväver kunskapens och kärlekens biologi, så förstår vi att vi här har att göra med en djupt liggande konflikt mellan vår biologi och kultur, som innebär att det sociala och lekfulla som fundament för det mänskliga ofta förnekas, ignoreras eller glöms bort i vår patriarkala/matriarkala kultur. I vardagslivet kommer detta bland annat till uttryck som emotionella konflikter, eller fragmentering i vårt tänkande, som medför smärta och lidande för de inblandade, som t ex bland ungdomar i övergången till ett patriarkalt/matriarkalt vuxenliv. Ofta handlar det om överdrivna krav, förväntningar, eller konkurrens, som får många att må dåligt, och i vissa fall känna sig svikna av vuxenvärlden, och söker sin tillflykt till spel, alkohol, droger, som kan utvecklas till beroenden och missbruk. Den patriarkala/matriarkala kulturen möjliggör uppkomsten av två mänskliga släktlinjer som kan förändra vår biologi, och det är Homo Sapiens Aggregans, som bevarar aggression som ett sätt att samleva, och Homo Sapiens Arrogans, som bevarar allsmäktighet, eller arrogans, som sätt att samleva. 4. Hur kan vi återupprätta välbefinnandet om vi finner att det gått förlorat? En förståelse av den Biologiskt-Kulturella Matrisen för den Mänskliga Existensen innebär inte bara, som Ximena Dávila har visat, ett medvetande om att vi lever i en patriarkal/matriarkal kultur, som genererar emotionella motsägelser, och konflikter mellan män och kvinnor, och vuxna och ungdomar, utan medför även ett sätt att leva och samleva i etiskt-reflexiva konversationer, som tillåter oss att urskilja de relationella matriser som genererar, förverkligar och bevarar ett intimt tillstånd av obehag, eller smärta, i våra liv i denna kultur. (Maturana & Davila Yánez 2008) Det är framförallt emotionerna smärta och nyfikenhet som visar vägen till reflexionen, som är en ärlig sammanvävning av kärlek och förnuft som innebär att vi släpper säkerheten, eller vilken annan emotion som helst, för att se hur det som händer händer, och om det händer på det sätt som vi tror eller på annat sätt. Det tillåter oss att acceptera legitimiteten i våra omständigheter, och på det sättet ta oss ut ur vilken kulturell fälla som helst i den patriarkala/matriarkala kulturen. De etisktreflexiva konversationerna är det relationella sätt att leva och samleva som genererar, förverkligar och bevarar en post-post-modern period, som redan har börjat för många personer på många håll på jorden, som drivna av smärta eller nyfikenhet har funnit väg till en etisk reflexion, som genom kärleken som grundläggande emotion tillåtit återupprättandet av hälsa och välbefinnande. Den korrekta distinktionen av oss människor under denna period är därför Homo Sapiens-Amans Ethicus, som Dávila har föreslagit i den bok som hon skrev med Humberto Maturana (Maturana & Davila 2008). 4. Generering och tvärvetenskaplig observation av reflexiva cirklar. I det som sagts ovan har vi visat på den relevans som den kulturella biologin har för arbetet med välbefinnande i såväl en begreppslig som operationell domän. I det följande kommer vi i detalj presentera inbjudan från Matriztiska Institutet att generera reflexiva cirklarna i samarbete med Högskolan i Halmstad, som tillåter ett praktiskt arbete med jämlikhet och välbefinnande mellan studenter, akademisk och icke-akademisk personal med tvärvetenskaplig karaktär. Dessa cirklar skulle inledningsvis utgå från etiskt-reflexiva konversationer kring konsekvenserna av det överdrivna användandet av alkohol bland studenter och bland ungdomar i allmämhet i Halmstadregionen. I detta arbete är tanken att vi i det matriztiska teamet genom videokonferenser förklarar och fördjupar de reflexiva konversationer som sker i de reflexiva cirklarna. I det följande ska vi förklara vad som avses med reflexiva cirklar, och visa på konsekvenserna av att delta i dessa, och slutligen

12 presentera en preliminär samdesign som den har utvecklats i de konversationer som Christopher Kindblad har fört med såväl oss som kollegor vid Högskolan. 1. Reflexiva cirklar: En förklaring. Med reflexiva cirklar avses etiskt-reflexiva konversationer som sker utifrån kunskap om den kulturella biologin, och som har som syfte att utforska, och förstå de klasser av kulturella världar som vi genererar och bebor i vårt liv och samliv, och där de personer som deltar är inbjudna att se hur detta sker i sin egen erfarenhet. I en fundamental bemärkelse kan sägas att alla som vill delta är inbjudna att reflektera kring frågan om hur vi gör det som vi gör som observatörer, och att lägga märke till att vi bebor kulturer som genererar emotionella motsägelser och fragmentering i tänkandet. Om denna fråga accepteras bland deltagarna i cirkeln, så öppnas möjligheten att gå vidare utifrån den kulturella biologin i sökandet efter ett förklarande svar om hur vi gör det vi gör, eller hur vi får kunskap, utifrån kunskapens biologi, och se på dess konsekvenser för livet och samlivet för de som accepterar den. På det sättet ser vi hur vi gör det vi gör, och vi lägger även märke till att göra det vi gör som mänskliga varelser bara är möjligt som levande varelser, och att vi inte kan skilja på perception och illusion i vår erfarenhet, och att vi inte kan förklara giltigt det vi säger med hänvisning till en verklighet som existerar oberoende av oss. Detta gör det möjligt att besvara frågan om kunskap på den förklarande väg som är objektivieteten-inom-parantes, och se att du, vi och alla andra människor i en fundamental bemärkelse är observatörer vetenskapliga eller icke-vetenskapliga -, som gör operationer av distinktioner i språket: Allting som sägs, sägs av en observatör till en annan observatör som kan vara honom eller henne själv (Maturana). Det betyder att världen, eller verkligheten, inte föregår vår existens, utan att den uppstår, och frambringas, genom de distinktioner som vi gör i språket, sammanvävt med våra egna emotioner, i generationen av de olika kulturella världar som vi sedan själva bebor. I de reflexiva cirklarna sker på detta viset en expansion av vår förståelse av den klass av levande varelser som är vi människor, som kan generera frihet, kreativitet och välbefinnande i detta fall bland studenter, akademisk och icke-akademisk personal i de gemenskaper vi konstituerar i vår samlevnad. Detta är möjligt på grund av att det i de etiskt-reflexiva konversationerna skapas ett rum för samarbete och saminspiration, i och med att vi ser att vi genom våra egna distinktioner, och emotioner, själva är ansvariga för den värld, eller verklighet, som vi lever. Det handlar således om att förstå vår mänskliga natur, inte som någonting teoretiskt och abstrakt, utan genom att vara uppmärksam på den egna nisch, eller relationella matris, där vår existens sker, dvs se hur vi gör det vi gör i vårt vardagsliv, något som genererar stora och oväntade konsekvenser i vårt personliga liv, i familjen och i arbetet. De konversationer som sker i de reflexiva cirklarna får i regel, på grund av detta, en etiskt-reflexiv karaktär, eftersom de berör konsekvenserna av de egna distinktionerna och emotionerna för samlevnaden med oss själva och andra. 2. Reflexiva cirklar kring hälsa och välbefinnande: a. Antalet deltagare. En reflexiv cirklar kan bestå av personer, som representerar hela den mångfald av personer, åsikter och tendenser som finns vid Högskolan. De reflexiva cirklarna skulle i första hand konstitueras av alla de studenter, lärare/forskare och annan personal som önskar delta. Mångfalden är inte ett problem. Att det kan uppstå konflikter, konkurrens, polarisering av idéer, argumentationer, politiska ställningstagande är inte ett problem i sig, utan ett motiv för ärlig reflexion kring vad det är som händer. b. Motiv att delta. Det finns två grundläggande motiv, som kan ligga till grund för en önskan att delta: i. En nyfikenhet

13 kring temat välbefinnande, och hur en adekvat förståelse av kulturell biologi kan skapa möjligheter för ett medvetet och/eller omedvetet bevarande av välbefinnande i de kulturella världar vi genererar i vårt liv i och utanför den akademiska värld som är Högskolan, ii. En smärta som t ex kan uppstå på grund av upplevelser av krav eller förväntningar på att dricka alkohol för att bli accepterad i en studentgrupp, upplevelser av konkurrens och uteslutning i grupparbeten, erfarenhet av att ha blivit sviken, eller förnekad i samlevnaden med andra, som kan ha sitt ursprung i tidigare erfarenheter, eller i den kulturella värld som genereras i samlevnaden på Högskolan. Dessa motiv utgör själva andan i forskningen-handlingen i de reflexiva cirklarna, som guidar den etiskt-reflexiva konversationen. Dessa två motiv till deltagande i den Reflexiva Cirkeln illustreras i följande figur: c. Etiskt-Reflexiva Konversationer: Det centrala i reflexionerna är inte att analysera, klassificera eller ge uttryck för åsikter, även om detta givetvis kan ske, utan att släppa säkerheten, och observera om det som sker sker som vi tror, eller om det sker på något annat sätt. I dessa konversationer är var och en inbjuden att reflektera kring hur de gör det som de gör som observatörer, vilket genererar ansvar för vad man säger och lyssnar i förhållande till de andra. d. Teman. I en inledande fas skulle cirklarna direkt utgå från två teman som kan behandlas separat eller sammanflätade: i. de observationer som Studenthälsan har gjort om psykosociala problem och den höga alkoholkonsumtionen vid Högskolan, och om den ökade förekomsten av klamydia, som har en direkt konsekvens för studenters hälsa och välbefinnande. ii. de observationer kring diskriminering, och social uteslutning, som har förekommit, förekommer och kan förekomma mellan studenter, liksom även bland akademisk personal och icke-akademisk personal. I enlighet med den kulturella biologin förstår vi att dessa teman har relevans i förbindelse med studenters hälsa och välbefinnande på Högskolan. Genom att reflektera kring detta så visar lärare/forskare och anställd personal på ett tydligt sätt att de inte är likgiltiga för det liv som studenterna lever under sin tid vid Högskolan. e. Studiematerial/litteratur. Boken The Origin of Humaness in the Biology of Love (2008) och boken Habitar Humano. En seis Ensayos de Biologia-Cultural, som är under översättning till engelska, utgör litteratur för den undervisning som skulle ske från Matriztiska Institutet. I detta ögonblick har Christopher Kindblad också kontakt med ett svenskt förlag som undersöker möjligheter att översätta den senare boken till svenska. f. Tidsomfattning. Det krävs tid att lära sig de etiskt-reflexiva konversationerna, på grund av att reflexionen berör, och innefattar, inte bara urskiljandet av vad andra gör, utan också vad vi själva gör, och distinktionen av den relationella matrisen i vardagslivet. Det handlar också om att känna tillit i gruppen, och våga tala om teman som kan kännas jobbiga att beröra, och där sådana emotioner som rädsla, oro, hat, arrogans, ångest, skuld, avundsjuka, skam och fåfänga,

14 etc. Det betyder att gruppen bör träffas regelbundet varje vecka eller varannan under ett eller två år. g. Koordinatorer. Konversationerna är tänkta som en demokratisk konversation mellan jämställda, vilket betyder att ledarskap, auktoritet och hierarkier inte är konstitutivt för cirklarna, som organiseras genom en eller flera koordinatörer som underlättar processen. I ett inledande skede skulle dock cirklarna koordineras av oss, det matriztiska teamet, i samarbete med en mindre grupp från Högskolan, och därigenom även stödja, och förklarar, den reflexiva processen, som t ex skillnaden mellan reflexiva cirklar och andra grupprocesser. Koordinatorerna kan även förklara och abstrahera vad som händer i gruppen, och göra det motiv för reflexion. 3. Tvärvetenskaplig observation: Perifera observatörer. Den transdisciplinära karaktären i de reflexiva cirklarna ligger i förslaget från matriztiska teamets sida, att inkludera ett antal perifera observatörer från olika discipliner, som studerar olika aspekter av det som händer i de reflexiva cirklarna, dvs den relationella dynamik som genereras. Vi föreslår att dessa perifera observatörer rekryteras från forskningsgrupper som önskar delta utifrån sina respektive forskningsmiljöer. De perifera observatörerna bör även delta själva i de reflexiva cirklarna, och på det viset se vad som händer, och uppleva deltagandet i de etiskt-reflexiva konversationerna. Vi menar att detta deltagande är viktigt, eftersom de perifera observatörerna, förutom att bidra med distinktioner och reflexioner kring teori, och forskningserfarenhet kring olika teman, även kan tala utifrån egen erfarenhet av smärta, och lidande, från sitt vardagsliv. Med utgångspunkt i de transdisciplinära observationerna som görs av de reflexiva cirklarna så blir det sedan möjligt för dessa observatörer, och deras kollegor, att organisera en eller flera interna konferenser kring jämlikhet, välbefinnande och livskvalitet. De resultat som man kommit fram till kan presenteras på dessa konferenser. De blir också möjligt att problematisera olika vetenskapsteoretiska perspektiv på grund av de olika positionerna som observatörer har utifrån sina respektive discipliner. Det bör noteras att detta är lämpligt utifrån önskan att expandera den interna och externa samverkan på Högskolan i Halmstad. Samverkan mellan olika discipliner skulle öka på grund av den transdiciplinära samverkan. Men det uppstår också en möjlighet att inbjuda studenter, och externa samverkansparter, att delta i dessa konferenser, och på det sättet i likhet med forskningscirklar - skapa en direkt koppling mellan forskning, undervisning och extern samverkan, som även kan medföra önskvärda konsekvenser för Halmstad som stad. Vi i det matriztiska teamet vill också påpeka att detta gör det möjligt att leva reflexionen i privatlivet och det akademiska livet utan att den ena förnekar den andra. Det material som skapas genom dessa konferenser, och möten, kan sedan med fördel användas i undervisningen, och publiceras i form av artiklar och rapporter individuellt eller i grupp. På detta sätt kan Högskolan i Halmstad arbeta seriöst, etiskt ansvarsfullt och med hög kvalitet i sammanvävningen av forskning, undervisning och extern samverkan kring hälsa och välbefinnande, i relation till psykosociala problem, alkohol och jämlikhet, såväl begreppsligt som operationellt. Möjligheten att publicera studierna i tidskriften Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being är mycket fördelaktig i detta sammanhang. D. Tidsram och genomförande. Den övergripande planen är att börja de reflexiva cirklarna under Det går att urskilja fyra mer eller mindre tydliga faser i arbetet. Fas 1: Sondera i olika forskningsgrupper och bland externa samverkansparter vilket intresse det finns att generera reflexiva cirklar, vilket ff a inkluderar fortsatta konversationer med Studenthälsan, Enheten för Kontakter och Samverkan, Studentkåren och

15 Personalavdelningen, och även med chefer, forskare, och lärare från de olika forskningsgrupperna som vill delta som perifera observatörer, liksom för externa samverkansparter som Althea. Sonderingen har skett i konversationer som har genomförts av Christopher Kindblad sedan juni Fas 2: Presentera detta dokument under November 2008-januari 2009 för tänkbara perifera observatörer eller externa samverkanspartner, som får möjlighet att kommentera detta dokument, och motivera varför man skulle vilja delta i projektet, och hur i så fall. Om möjligt presenteras även förslaget för Kvalitetsrådet och Rektorer på Högskolan, för att få ett beslut om att acceptera eller inte acceptera inbjudan om reflexiva cirklar, och föreslå lämplig koordinering. Om inbjudan accepteras är det lämpligt att detaljerna i designen, t ex perifera observatörers roll, utarbetas i samarbete mellan koordinatörer tillsammans med lämpliga parter vid Högskolan, som har i uppgift att arbeta med jämlikhet och välbefinnande - detta för att de reflexiva cirklarna ska designas på ett sådant sätt, att så många som möjligt känner det är adekvat och bekvämt för Högskolan i Halmstad. Fas 3: Börja de reflexiva cirklarna under hösten 2009, eller om det uppstår försening på grund av koordinering, under våren Fas 4: De reflexiva cirklarna pågår under två terminer, och sedan gör de perifera observatörerna en utvärdering, som presenteras för Enheten för Kontakter och Samverkan (Välbefinnandegruppen), och sedan tas ett beslut i Kvalitetsrådet om det ska ske en fortsättning. Om så är fallet sker fortsatt samarbete med Matriztiska Institutet kring formerna.

16 Litteraturförteckning Alkoholkommittén Upptäck flickorna förebyggande arbete med genderperspektiv. Stiftelsen Kvinnoforum. Andersson, Peter Binge Drinking and Europe. The Institute of Alcohol Studies, London. Andreasson, Sven Chockökning av antalet alkoholiserade kvinnor. Dagens Nyheter 30 Augusti. Argyris, C., & Schön, d.a Theory in practice: Increasing professional effectiveness. San Francisco: Jossey-Bass. Argyris, C Overcoming organizational defenses: Facilitating organizational learning. Boston: Allyn & Bacon. Bateson, Gregory Steps to an Ecology of Mind. New York: Ballantine. Bergman, Hans. Audit, översatt och bearbetad av professor Hans Bergman vid Karolinska Institutet. Bohm, David. On Dialogue Routledge, London. Edited by Lee Nichol. Dávila Yánez, X. & H. Maturana Romesín Habitar Humano en seis ensayos de Biologia-Cultural. J.C. Sáez Editor. Grint, K What is Leadership? From Hydra to Hybrid. Oxford, Said. Business School and Templeton College, Oxford University. Holmstrand, Lars & Lars Olsson Research Circles as Knowledge Sources in Educational and Historical Research with Trade Unions. Internet: Högskolan i Halmstad Forsknings- och Utbildningsstrategi Maturana, H. & G. Verden-Zoller Biology of Love. Maturana Romesin, Humberto & Gerda Verden-Zöller (Ed Pille Bunnell) The Origin of Humanness in the Biology of Love. Charlottesville: Imprent Academic. Northhouse, P Leadership in Theory And Practise. London. Sage Publications. O Neill, S.E., Parra, G.R. och Sher, K.J Clinical relevance of heavy drinking during the college years: Cross-Sectional and prospective perspectives. Psychology of Addictive Behaviors 15(4), p Senge, P. M The Fifth Discipline: The art & practice of the learning organization. New York: Doubleday/Currency.

17 Stockholms läns landsting Alkohol- och narkotikarelaterd vårdkonsumtion och dödlighet i Stockholms län. Vetenskapsrådet Forskningsetiska Principer inom Humanistisk- Samhällsvetenskaplig Forskning. Vetenskapsrådet.

18 Appendix 1: Tvärvetenskaplig perifer observation av reflexiva cirklar. I det följande presenterar vi ett mycket preliminärt förslag på teman som de perifera observatörena skulle kunna arbeta med, och använda som underlag för att stimulera reflexioner i cirklarna. Detta förslag har utvecklats i konversationer med Matriztiska institutet, och med ídeer som uppstått i konversationer med kollegor från olika forskningsgrupper på Högskolan. Vi presenterar dessa teman enbart för att ge ett exempel på hur teman för de perifera observatörerna skulle kunna se ut, och för att inspirera, men syftet är dock att tänkbara perifera observatörer och externa samverkansparter ska kommentera detta dokument, ge sin syn på sitt deltagande, och hur de kan bidra till reflexionerna, på grundval av sina egna kunskaper och kompetenser, vilket betyder att det helt eller delvis kan komma att formuleras om: 1. Sociala mötens betydelse för återhämtning från alkoholmissbruk. Det matriztiska teamet har föreslagit en forskning i form av livshistorier med studenter, ex-studenter, akademisk och icke-akademisk personal, som syftar att visa på betydelsen av att leva i älskandet vivir en el amar - för att bevara vårt välbefinnande. Livshistorierna skulle utforska den historia av förnekande som ligger till grund för de upplevelser av smärta, och obehag, (= må dåligt) som en person har levat, och den historia av återupprättande av välbefinnande, och harmoni, som har skett i mötet med personer som accepterat, sett och respekterat (älskat) dem. Detta skulle göras utifrån medvetandet, och kunskapen, att det bakom varje person som blivit kriminell, drogberoende, eller utvecklat ett anti-socialt beteende, finns en historia av svek och förnekande av älskandet. (Planen för detta projekt är utarbetad i appendix 2) 2. Gender- och familjeaspekter på alkoholmissbruk. I samarbete mellan t ex sociologin, Rådet för Jämställdhet och Mångfald, och Jämställdhetscentrum, skulle det vara relevant att fokusera gender i de livshistorier som ska göras. De historier av förnekelser som män och kvinnor har levt, och historian av återupprättande, kan uppvisa variationer som beror av gender. Som vi har sagt ovan bör det betonas att alkoholen spelar en viktig roll för genderrelationer i den period i livet som många studenter befinner sig i, som är övergången till ett patriarkalt/matriarkalt vuxenliv, och att historier av negationer kan vara associerade med denna övergång. Som Christopher visat ovan har i synnerhet fylledrickande ökat dramatiskt bland unga tjejer under senare tiden, även om alkoholism som fenomen fortfarande är mest utbrett bland män. Med livsberättelser kan vi urskiljer relationella matriser kring alkohol som genererar och bevarar smärta och obehag i gender relationer. I detta sammanhang skulle det också kunna vara relevant att undersöka familjernas, och andra vuxnas betydelse lärare och forskare, osv -, för studenterna. 3. Den svenska alkoholpolitiken. Med utgångspunkt i den problematik som ligger i den svenska alkoholpolitiken, som varit rätt så restriktiv vad gäller att kontrollera tillgången till alkohol, och ökade svårigheter att lyckas med detta på grund av nya faktorer som Internet och ökad organiserad brottslighet, och stor efterfrågan bland ungdomar och medelålders på billig alkohol, skulle forskare från statsvetenskap, i samverkan med forskare från andra ämnen kunna utforska betydelsen av detta på lokal och regional nivå. Detta är ett tema som Christopher har berört i konversationer med Hans Bengtsson, som har ett intresse kring detta tema utifrån ett statsvetenskapligt perspektiv.

19 4. Alkoholkulturen och dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande. I ett samarbete mellan Studenthälsan, Althea och forsknings-grupper i VV, så skulle observationer av reflexiva cirklar kunna leda till en bättre förståelse av alkoholkulturen i Halmstad, och dess konsekvenser för hälsa och välbefinnande, såväl i Högskolan som utanför, och såväl bland vuxna som ungdomar. I samarbete med andra grupper av perifera observatörer skulle man i. kunna reflektera kring effektivitet i tidigare metoder, ii. föreslå metoder, och lösningar, i samarbete med Studentkåren och forskarteam. Min egen forskning har viss relevans i detta sammanhang, eftersom den visar på den kulturella dynamiken i bevarandet av fylledrickande vid Högskolan, och i Halmstad. Detta skulle resultera i en forskning-handling som potentiellt kan ha mycket gynnsamma effekter på alkoholkulturen i Halmstad i allmänhet och vid Högskolan i synnerhet. 5. Multikulturella aspekter på alkoholdrickande. Några forskargrupper t ex etnologi och sociologi, skulle i samarbete kunna ägna sig åt att forska kring den nya multikulturella miljö, som Högskolan har kommit att bli, med många nya studenter ff a från Asiatiska länder, som nyligen rapporterats i Hallandsposten (6/9-08) och lärare/forskare med utländsk bakgrund. Liksom i fallet med utforskandet av genusrelationer, skulle detta arbete lämpligen kunna ske i samarbete med JäMå, t ex för att se på de risker, och tendenser till diskriminering, som kan ske på grund av kulturella och etniska skillnader, och att inte dessa studenter blir accepterade, sedda och respekterade. En central fråga är hur samlevnaden sker mellan studenter, akademisk, och icke-akademisk personal från olika kulturer? I detta sammanhang bör förstås uppmärksammas de olika sätten att leva, och samleva, kring alkohol, i form av vanor, sedvänjor och traditioner, och uppkomst av eventuella konflikter eller uteslutningar. Avslutningsvis: Mot bakgrund av deltagandet av perifera observatörer vill vi även framhäva den möjlighet som ligger i projektet med reflexiva cirklar till att utveckla metodologin kring den svenska traditionen av forskningscirklar, som Lars Holmstrand (2007) bland andra har skrivit om. Om medlemmar från t ex forskningsgrupper i statsvetenskap, pedagogik, sociologi, humaniora och arbetsvetenskap, och kanske även andra, studerar vad som händer i de reflexiva cirklarna, och deltagandet av perifera observatörer, så finns möjlighet att utveckla idén om forskningscirklar på ett sätt som gynnar intern samverkan mellan akademiska discipliner, och även samverkan mellan Högskolan i Halmstad och externa parter i arbetsliv och fritidsliv, som t ex i förhållande till olika sociala problem som t ex kriminalitet, droger och våld, eller problem i arbetsorganisationer, osv.

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER?

MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? HUR SKALL VI BEHÅLLA MONTESSORIPEDAGOGIKENS PRINCIPER I UNDERVISNINGEN OCH ÄNDÅ ARBETA EFTER LÄROPLANENS INTENTIONER? Margareta Abenius, Trilobiten Johanna Larsson, Orust Montessori FÖRTYDLIGANDE AV RIKTLINJERNA

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD:

ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: ALLMÄN INFORMATION OCH RÅD: - Var tydlig med dina svar! Ge konkreta exempel och statistik och visa på en tydlig koppling mellan din vision och hur din lösning kan förverkligas. - Varje svar får innehålla

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PC1245, Personlighet, hälsa och socialpsykologi, 30,0 högskolepoäng Psychology, Intermediate Course with Emphasis on Personality, Health and Social Psychology, 30.0

Läs mer

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Policy vid Konstvetenskapliga institutionen Institutionen arbetar

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17

Dnr: 2014/396-1.1. Regeldokument. Språkpolicy. Beslutat av Rektor. Gäller från 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Regeldokument Språkpolicy Beslutat av Rektor Gäller från 2014-11-17 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 2014-11-17 Dnr: 2014/396-1.1 Innehåll Inledning 3 Linnéuniversitetet en kreativ kunskapsmiljö

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Uppförandekod. Inledning

Uppförandekod. Inledning Uppförandekod Inledning Kvinna till Kvinna stödjer och samarbetar med kvinnoorganisationer som kämpar för kvinnors rättigheter och tar en aktiv del i arbetet för fred. Våra samarbetsorganisationer utbildar

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Sektionsstyrelsesammanträde 2006-12-11

Sektionsstyrelsesammanträde 2006-12-11 HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL 1 (9) Sektionen för Hälsa och Samhälle 2006-12-11 Sektionsstyrelsesammanträde 2006-12-11 Närvarande ledamöter: Övriga närvarande: Alexandra Bengtsson AnneCharlotte Berggren

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur

Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning

Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskningscirkeln en metod för kunskapsbildning Forskning för ömsesidig kunskapsbildning 30 mars 2012 Fia Andersson, Stockholms universitet & Högskolan på Gotland Gunilla Larsson, Botkyrka kommun En väg

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Värdegrund och policy för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR Illustrationer: Moa Dunfalk En grundläggande beskrivning av SKR ges i organisationens stadgar, där det bland annat finns en ändamålsparagraf

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson

Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid Sam Larsson Högskolan i Gävle Hälsofrämjande arbetsliv vid Högskolan i Gävle Forskning och forskarutbildningar, samverkan och framtid 2016-11-22 Sam Larsson Verksamhetsidé: Högskolan i Gävle sätter människan i centrum

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.

Teknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system. Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Oskuld är ingen skuld

Oskuld är ingen skuld Oskuld är ingen skuld DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Oskuld är ingen skuld problematiseras begreppet oskuld och de värderingar och föreställningar som ordet bär på. Filmen visar också tydligt på vilket utanförskap

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Naturorienterande ämnen

Naturorienterande ämnen OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN SW2216, Psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder i ett socialt perspektiv, 15,0 högskolepoäng A Social Perspective on Mental Health and Mental Illness, 15.0 higher

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet biologi Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet Hur hanteras alkoholfrågan? Riskdrickande Drickandet tilltar Alkoholproblem

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Kursplan Arbetskopia Uttagen: 2009-09-15 Inrättad: 2008-12-12 Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences Högskolepoäng: 30.0 Kurskod: 2ÖÄ006 Ansvarig enhet: Pedagogiska inst SCB-ämne: Pedagogik

Läs mer

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling

Riktlinjer för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av kränkande särbehandling r för hantering av 1 av 8 INNEHÅLL INLEDNING... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande särbehandling... 3 2. Mobbning... 3 3. Allvarlig mobbning... 4 Diskriminering,

Läs mer

P E R S O N A L P O L I C Y

P E R S O N A L P O L I C Y P E R S O N A L P O L I C Y Delaktighet, rätt kompe - tens och öppet ledarskap är nyckelbegrepp Åtgärder som rör anställda i Landstinget Sörmland ska ske utifrån gemensamma grundvärderingar, förankrade

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer

2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2012-2013 2012-10-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Bilder av arbete för social hållbar utveckling

Bilder av arbete för social hållbar utveckling Bilder av arbete för social hållbar utveckling (kenneth.ritzen@uppsala.se) Att konkretisera en vision Balanser, avvägningar, förhandlingar Arbetsklimatet Folkhälsoarbete Omvärldsanalys Människosynen i

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige

En nykomling frågar. Anonyma Alkoholister i Sverige En nykomling frågar Anonyma Alkoholister i Sverige AA Anonyma Alkoholister, är en gemenskap av män och kvinnor som delar sina erfarenheter, sina förhoppningar och sin styrka med varandra för att söka lösa

Läs mer

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården Malin Lindroth Fil. Dr. Hälsa och samhälle Centrum för sexologi och sexualitetsstudier, Malmö högskola Idag: Forskning och förslag Forskningsprojekt om unga

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kritan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen?

WORLD AIDS DAY. Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? WORLD AIDS DAY Hur kan man arbeta med World Aids Day i undervisningen? Den 1:a december är det World Aids Day. Hivfrågan i Sverige har fått ett uppsving bland annat genom Jonas Gardells uppmärksammade

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer