Grundtrygghetsnämnden nr 3/ INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Transkript

1 nr 3/2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING GRTRN 20 GRTRN 21 GRTRN 22 GRTRN 23 GRTRN 24 Mötets konstituering Laglighetsövervakning av tjänsteinnehavarbeslut Anskaffningar och tjänster inom grundtrygghetsavdelningen Bidrag som grundtrygghetsnämnden beviljar Utnämnande av en representant i en samarbetsgrupp för rehabiliteringsklienter GRTRN 25 Ändringar i grundtrygghetsnämndens dispositionsplan för budgeten 2013 GRTRN 26 GRTRN 27 GRTRN 28 Reservpersonalsystem Inrättande av en vakans som applikationsspecialist inom grundtrygghetsavdelningen fr.o.m Utlåtande om godkännande av detaljplanen i Karlsåker GRTRN 29 s ekonomiska utfall 2/2013 GRTRN 30 Övriga ärenden

2 MÖTESPROTOKOLL Sida 2 Nr 3/2013 Mötesplats och -tid Kommunhuset klo Närvarande medlemmar Lindström Bo, ordförande Dahlström Kaj, medlem Elo Tuula, medlem Kaisla Sirpa, medlem Mäenpää Mika, medlem Nordenswan-Lindén Eva, medlem Pekkinen Vesa-Matti, medlem Pettersson-Perklén Nina, medlem Tarnanen Keijo, medlem Övriga närvarande Öberg Benita, grundtrygghetschef, föredragande Wetterstrand Cathrinne, seniorservicechef Ärenden Underskrifter Bo Lindström ordförande Cathrinne Wetterstrand protokollförare Sirpa Kaisla protokolljusterare Nina Pettersson-Perklén protokolljusterare Protokollet framlagt till påseende, tid och plats Kommunhuset Intygar, underskrift Martina Kinnunen kanslisekreterare

3 Sida 3 GRTRN 20 MÖTETS KONSTITUERING beslutar 1. konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört 2. välja två protokolljusterare Beslut: Nämnden beslöt - konstatera mötet vara lagenligt sammankallat och beslutfört - välja Sirpa Kaisla och Nina Pettersson-Perklén till protokolljusterare.

4 Sida 4 GRTRN 21 LAGLIGHETSÖVERVAKNING AV TJÄNSTEINNEHAVARBESLUT Kompletterande material Sedan början av året har till nämnden skickats beslutsprotokoll gällande ärenden som avgjorts av en sektion i nämnden eller av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden och vilka i enlighet med 51 i kommunallagen kan tas till nämnden för behandling. Kompletterande material - Beslutsförteckningarna finns som kompletterande material Förslag: Nämnden beslutar - att i enlighet med 51 i kommunallagen inte ta till behandling följande ärenden som ingår i sektionernas protokoll och i tjänsteinnehavarbeslut gjorda av tjänsteinnehavare som lyder under nämnden: Grundtrygghetschef Benita Öbergs beslutsförteckning , 24-33/2013 Socialservicechef Pia Mäkeläinen inga beslut efter 2/2013 Beslut: Enligt förslaget.

5 Sida 5 PERUSTLTK:189 /2013 GRTRN 22 ANSKAFFNINGAR OCH TJÄNSTER INOM GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN Bilaga 1 Samarbetsområdet (LOST) har handhaft social- och hälsovårdsverksamheten i Lojo, Ingå, Karislojo och under perioden Kommunfullmäktige i Lojo stad beslöt att säga upp detta avtal per kommunfullmäktige beslöt att kommun ordnar social- och hälsovården i egen regi fr.o.m För tryggande av social- och hälsovårdstjänsterna i kommun fr.o.m var det nödvändigt att anskaffa behövliga tjänster för verksamheten. De tjänster som kommunen inte själva kan producera var man tvungen att köpa från andra kommuner, samkommuner och privata serviceproducenter. En stor del av dessa tjänster har konkurrensutsatts och avtal har uppgjorts om under den s.k. LOST-tiden. Enligt 3 i kommuns instruktion om anskaffningar beslutar avdelningscheferna om anskaffningar som avser respektive avdelnings verksamhet upp till inom ramen för budgeten. För de tjänster och anskaffningar som beräknas överstiga har separata tjänstemannabeslut gjorts. Bilagor och kompletterande material: - som bilaga finns en förteckning över anskaffningar för verksamheten Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , benita.oberg@siuntio.fi Förslag: - antecknar tjänsterna och anskaffningarna för kännedom. Beslut: - antecknade tjänsterna och anskaffningarna för kännedom.

6 Sida 6 PERUSTLTK:186 /2013 GRTRN 23 BIDRAG SOM GRUNDTRYGGHETSNÄMNDEN BEVILJAR Enligt 5 i instruktionen för grundtrygghetsnämnden och grundtrygghetsavdelningen är det grundtrygghetsnämndens uppgift att besluta om anslagen för sitt resultatområde. I budgeten för 2013 har dock inte reserverats direkta medel för utbetalande av bidrag, men grundtryggheten i kommun har årligen beviljat bidrag till organisationer och föreningar verksamma inom kommunen och Västra Nyland. I budgeten för år 2012 hade det för bidragen reserverats 500 euro. Kommunfullmäktige har beslutat att de kommunala kungörelserna och annonserna offentliggörs på kommunens anslagstavla och Internetsidor. har godkänt följande villkor för beviljande av bidrag: 1. Den verksamhet för vilken bidrag beviljas bör rikta sig mot kommunens invånare. 2. I första hand ges bidrag till organisationer och föreningar verksamma i. 3. Ett allmänt villkor för beviljande av bidraget är att verksamheten stöder och kompletterar kommunala tjänster. 4. Det är ändamålsenligt att bidragen anvisas så att de ger största möjliga nytta, d.v.s. att bidragets belopp är betydande för föreningens verksamhet. 5. Bidragets användningsändamål bör specificeras i ansökan. 6. Bidrag beviljas inte till organisationer för vidare utdelning. 7. Bidrag beviljas inte för yrkesmässiga eller politiska organisationer. 8. De som erhåller bidrag bör till den kommunala myndigheten ge tillräckliga uppgifter om organisationens eller föreningens verksamhet och ekonomi och uppgöra bokföringen så att uppföljning av bidragets användning är möjlig. samt följande grunder för beviljande: 1. Bidrag beviljas i första hand för sådan stödverksamhet inom socialoch hälsovården som med tanke på främjande av välmående och hälsovård riktas mot betydelsefulla befolkningsgrupper, även om de är mindre. 2. Det ansökta bidragets belopp och föreslaget användningsändamål.

7 Sida 7 Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Päätös: Nämnden beslutar - att utgå från de grunder och villkor för beviljande av bidragen som fastställts av grundtrygghetsnämnden att utdela bidrag till totalt max att ansökningstiden för ansökan om bidrag kan sökas fr.o.m och utgår kl och offentliggörs på kommunens anslagstavla och Internetsidor - att de ansökningar som inkommit före ansökningstiden detta år tas i beaktande Enligt förslaget.

8 Sida 8 PERUSTLTK:185 /2013 GRTRN 24 Bilaga 2 UTNÄMNANDE AV EN REPRESENTANT I EN SAMARBETSGRUPP FÖR REHABILITERINGSKLIENTER Lagen om klientsamarbete inom rehabiliteringen (497/2003) förutsätter att det inom kommunen finns en verksam rehabiliteringssamarbetsgrupp. Kommunen tillsätter samarbetsgruppen för fyra år i sänder och informerar kommuninvånarna, andra myndigheter och sådana sammanslutningar som ordnar rehabilitering om gruppens verksamhet och sammansättning. Flera kommuner kan avtala om en gemensam samarbetsgrupp. Mandatperioden för rehabiliteringssamarbetsgruppen är I en rehabiliteringssamarbetsgrupp skall ingå representanter som utses av socialvårds-, hälso- och sjukvårds-, undervisnings- och arbetskraftsmyndigheterna, Folkpensionsanstalten och andra relevanta sammanslutningar. För behandlingen av ärenden kan samarbetsgruppen vara indelad i sektioner. Samarbetsgruppen skall vid behov till sina möten också kalla företrädare för andra myndigheter, olycksfalls-, trafik- och arbetspensionsförsäkringssystemen, arbetsgivarna och arbetstagarna samt andra sammanslutningar och inrättningar. Dessutom kan den också höra andra sakkunniga. Tidigare har till arbetsgruppen hört en representant för missbrukarvården och en representant från Lojo sjukvårdsområde inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS). Rehabiliteringssamarbetsgruppens uppgift är att utveckla myndigheters, andra sammanslutningars och inrättningars samarbetsformer, avtala om principerna och tillvägagångssätten för samarbetet mellan myndigheterna och dem som tillhandahåller tjänster, dra försorg om det informationsutbyte som behövs för samarbetet samt behandla andra gemensamma ärenden som gäller ordnandet av rehabilitering. Samarbetsgruppen planerar, främjar och följer genomförandet av klienternas rehabilitering. Samarbetsgruppen behandlar också ärenden som gäller klientsamarbetet för enskilda rehabiliteringsklienters vidkommande. Det är kommunens interna sak att tillsätta samarbetsgruppen och att sörja för dess verksamhet. Med beaktande av samarbetsgruppens tväradministrativa natur kan den tillsättas t.ex. av kommunstyrelsen. Samarbetsgruppen är emellertid inte ett kommunalt organ. För kostnader föranledda av klientsamarbetet svarar vart och ett deltagande samfund själv. I och med att LOST-samarbetet upplöstes har kommun bett om möjlighet att få delta i Lojos samarbetsgrupp för rehabiliteringsklienter. En förutsättning för deltagandet är att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader. De kalkylerade kostnaderna

9 Sida 9 omfattar närmast personalkostnaderna. kommuns andel kommer att vara under euro i året. Lojo stads grundtrygghetsnämnd har beslutat föreslå för stadsstyrelsen att den ber kommun utnämna en representant och konstaterar att ifall kommun deltar i arbetsgruppen betalar den 15 procent av de kalkylerade kostnaderna. Bilagor och kompletterande material: - som bilaga Lojo stads beslut Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , e-post: benita.oberg@siuntio.fi Förslag: beslutar föreslå för kommunstyrelsen - att den utnämner seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter - att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader vilka beräknas vara under euro i året. Beslut: beslöt föreslå för kommunstyrelsen - att den utnämner seniorservicechef Cathrinne Wetterstrand till kommuns representant i samarbetsgruppen för rehabiliteringsklienter och medlem Tuula Elo som suppleant - att kommun årligen betalar 15 procent av arbetsgruppens kalkylerade kostnader vilka beräknas vara under euro i året.

10 Sida 10 GRTRN 25 ÄNDRINGAR I GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS DISPOSITIONSPLAN FÖR BUDGETEN 2013 godkände på sitt möte dispositionsplanen för år Lojo stad som handhaft social- och hälsovården sedan beslöt att säga upp samarbetsavtalet (LOST) per Kommunfullmäktige i har beslutat att kommun ordnar social- och hälsovården i egen regi fr.o.m En stor del av personalen på HVC läkarmottagningen meddelade att de inte fortsätter som anställda i kommun. Trots försök att rekrytera läkare för verksamheten var kommunen tvungen att göra avtal med en privat serviceproducent för läkarmottagningsverksamheten för att trygga invånarnas hälso- och sjukvård. I den tidigare godkända dispositionsplanen har under resultatområdet Hälsoservice budgeterats medel för personalkostnader på mottagningsverksamheten (KP 265) en summa på och Hälsoservicens förvaltning en summa på (KP 269) På grund av utlokaliseringen av verksamheten har kommunen inga personalkostnader under dessa kostandsställen för år Kostnaderna finns under Hälsoservicens mottagningsverksamhet (Kp 265) som köp av tjänster. Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , benita.oberg@siuntio.fi Förslag: beslutar göra en ändring i grundtrygghetsnämndens dispositionsplan för år 2013 så att medel för personalkostnader på resultatområdet Hälsoservice mottagningsverksamhet (KP 265), summa och Hälsoservicens förvaltning (KP 269), summa överförs på Hälsoservice mottagningsverksamheten (KP 265) som köp av tjänster. Totalt överförs Beslut: Enligt förslaget.

11 Sida 11 PERUSTLTK:237 /2013 GRTRN 26 RESERVPERSONALSYSTEM Tillgången på personal kommer att vara en av de största utmaningarna inom social- och hälsobranschen och det är något man måste förbereda sig på. I och med att befolkningen åldras och personalen går i pension kommer behovet av personal inom hälsovårdsbranschen att öka. Hälsovårdsbranschen är en kvinnodominerad bransch och det medför mycket frånvaron i form av föräldra- och vårdledigheter. Det är nödvändigt att skaffa vikarier för personer som arbetar i treskiften även för korta frånvaron föranledda av sjukledigheter och årssemestrar. Även då man ställer sig positiv till alterneringsledigheter, studieledigheter och deltidspensionering medför detta ett ökat behov av vikarier. För att trygga en god och trygg vård för patienterna under den tid som de ordinarie tjänste- och befattningsinnehavarna är frånvarande behövs det yrkeskunniga vikarier. Inom den offentliga sektorn är användningen av hyrd arbetskraft inte ännu så vanlig men inom social- och hälsovården har användningen av hyrd arbetskraft ökat. Även i samband med PARAS-projektet steg användningen av hyrd arbetskraft fram som en metod för att trygga tillgången på personal. Enligt Meriös (2007) forskning om hyrd arbetskraft inom skötarbranschen gjorde största delen av de hyrda skötarna hyrt arbete vid sidan av sitt eget huvudarbete. Enligt Lehto (2005) uppstår det i samband med den hyrda arbetsraften problem som beror på att det finns två parallella arbetsgivare, stor omsättning och brist på förbindelse till sitt arbete. Ifall behovet av arbetskraft är kontinuerligt, t.ex. ett bestående behov av vikarier, kan arbetsgivaren inte anställa arbetstagare för arbetsförhållanden på viss tid. Således bör arbetsgivaren besluta på vilket sätt detta bestående behov av arbetskraft i praktiken ska ordnas. Arbetsgivaren kan t.ex. anställa ordinarie reservpersonal eller hyra personal. Med hjälp av ordinarie reservpersoner kan arbetsgivaren dra försorg om att arbetsförhållanden på viss tid utnyttjas endast i sådana situationer som grundar sig på lagen (Kommunarbetsgivaren 2009). Både i arbetsavtalslagen och i lagen om kommunala tjänsteinnehavare utgår man från att en person ska anställas permanent om behovet av arbetskraft är bestående. Inom hälsovården har användningen av olika reservpersonsystem ökat under de senaste åren. I och med användningen av reservpersonal önskar man minska vikariaten på viss tid samt förbereda sig på personalbrist. Inom LOST-området fungerar en rekryteringsenhet för vikarier. Meningen med enheten är att säkra tillgången på vikarierande personal inom grundtrygghetsväsendet. Denna rekryteringsenhet för vikarier fungerar fortfaran-

12 Sida 12 de i Lojo stad. Vikarieförmedlingen förmedlar kortvariga vikariat i vårdbranschen inom åldringsvårdsenheterna. Vikarieförmedlingen har sina egna ordinarie personer som vid behov styrs till de olika enheterna. Utöver detta förmedlar vikarieförmedlingen tillfälliga arbetstagare t.ex. studerande inom vårdbranschen som önskar ströjobba i olika enheter vid sidan av studierna. Under år 2012 kom det till vikarierekryteringsenheten förfrågningar från s enheter enligt följande: s hemvård; i medeltal 7 förfrågningar/månad Villa Charlotta; i medeltal 28 förfrågningar/månad Azalea; i medeltal 5 förfrågningar/månad Bäddavdelningen: i medeltal 38 förfrågningar/månad sammanlagt: i medeltal 77 förfrågningar/månad Efter att samarbetsavtalet LOST upphörde finns det inte inom åldringsvårdsenhterna i någon vikarierekryteringsenhet eller något reservpersonsystem. I kommunerna finns det olika reservpersonsystem enligt vilka man har anställt personer i permanenta arbetsförhållanden och deras uppgifter har varit att som reservpersoner cirkulera inom de olika enheterna. Rekrytering av vikarier tar mycket av förmännens och de anställdas arbetstid. Även den ordinarie personalen hamnar tidvis göra dubbla skift och övertid för att säkerställa en tillräcklig resursering på enheterna. Inom seniorserviceenheterna (bäddavdelning, Villa Charlotta, Azalea och hemvården) finns det budgeterat totalt i lönekostnader för vikarier. Av dessa medel skulle kunna användas för anställande av reservpersoner för ovan nämnda enheter, vilket i sin tur minskar på behovet av vikarier och utbetalande av övertid för den ordinarie personalen. Inrättande av reservpersoner inom seniorservice skulle på detta sätt inte medföra ökade anslag i budgeten för år 2013, utan arrangemangen skulle vara kostnadsneutrala. Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar föreslå för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige - att den inrättar två närvårdar reservpersoner och en sjukskötarreservperson inom grundtrygghetsavdelningen, seniorservice fr.o.m att det för detta ändamål används av det budgeterade vikarieanslaget för år Beslut: Enligt förslaget.

13 Sida 13 PERUSTLTK:217 /2013 GRTRN 27 INRÄTTANDE AV EN VAKANS SOM APPLIKATIONSSPECIALIST INOM GRUNDTRYGGHETSAVDELNINGEN FR.O.M Grundtryggheten är en stor användare av datateknik inom kommunen. Det är således motiverat att verksamhetsområdet, för att garantera funktionsdugligheten och för att utveckla systemet på en hög nivå, får en egen specialist då det gäller datateknikapplikationer. Som en betydande användare av datateknik och även med tanke på de kostnader som uppstår inom sektorn är det viktigt att dokumenteringen gällande datasystemen ligger på en god nivå och att rapporteringen är tidsenlig. På så sätt kan man bättre gestalta hela kommunens användning av datateknik och dess kostnader samt hur verksamhetsområdets system kopplas samman till den gemensamma helheten. Kommunen har en egen IT-förvaltning som nu belastas av hälsovårdens system. I och med hemförlovningen av grundtryggheten har IT-förvaltningens arbetsbörda ökat märkbart, datorerna har ökat, likaså har antalet program och användare ökat betydligt. Inom hälsovården används patientdatasystemet Pegasos. För Pegasos och de därtill hörande klienthanteringssystemen som används inom grundtryggheten behövs det, för innehållsmässigt utvecklande och för praktiska informations- och stöduppgifter, arbetsresurser för en stor del av personalen inom primärhälsovården. Applikationsspecialisten fungerar även som huvudanvändare för Pegosos. Pegasos huvudanvändaren informerar, vägleder och utbildar personalen vid hälsostationens mottagning, hemvården, boendeservicen, bäddavdelningen, rådgivningarna, skolhälsovården samt tandvården. Pegasos huvudanvändaren löser problemsituationer så att arbetena ska fungera utan avbrott och så friktionsfritt som möjligt. Vid betjäning av en enskild klient som behöver akutvård på hälsocentralen kan betjäningen avbrytas av att systemet inte fungerar. Så är fallet då vårdpersonalen inte kommer in i patient- och vårddatasystemet, det går inte att kontrollera anvisningarna gällande vården av patienten, recept kan inte utskrivas och det kan således leda till att beslutet om vård fördröjs eller att beslutet görs med bristfälliga patientuppgifter varvid riskerna är oersättliga. Förutom patientdatasystemet omfattar Pegasos-programmet även personalförvaltningen. Pegasos huvudanvändarens uppgiftshelheter: - upprätthållande av Pegasos-användarnamn - användarvägledning - tekniskt stöd - utbildning för nya användare

14 Sida 14 - behandling av respons och information om systemet - uppgörande av statistik/rapporter - bearbetning av rapporteringsbottnen - behärskande av problemsituationer - fungerande som kontaktperson till systemproducenten (CGI/Logica) - interna möten - årliga utbildningstillfällen - koordinering av ändringar i nya programuppdateringar - ändringar i inställningarna i systemet Då det gäller grundtrygghetens system finns det ett kontinuerligt behov av utbildning till följd av att personalen byts och för att nya programuppdelningar anskaffas. det blir avsevärt mycket billigare att sköta utbildningen internt än att beställa servicen från CGI/Logica, dessutom finns det behov av fortgående repetitionskurser. Applikationsspecialistens arbetsuppgifter ökar i takt med varje nytt projekt, även p.g.a. de ändringar som sker i riksomfattande statistik- och rapporteringssystem och i takt med de behov av de ändringar i systemen som föranleds av samarbete med kompanjonskapsaktörer exempel på dessa är: - avohilmo (vårdanmälan till Institutet för hälsa och välfärd), som insamlar uppgifter om hur befolkningen utnyttjar service, om tillgången på vård, arbetsfördelningen, vårdpraxis, befolkningens hälsoproblem, spridningen av epidemier, service för hälsofrämjande det elektroniska e-receptet en ny vårdjournal och -klassificering (KanTa e-arkisto) I lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) och lagen om elektroniska recept (61/2007) förutsätts att varje tillhandahållare av social- och hälsovårdstjänster och apoteken samt Folkpensionsanstalten och Rättsskyddscentralen för hälsovården utnämner en dataskyddsansvarig. Kommunen har en dataskyddsansvarig (chefen för småbarnsfostran) men i och med hemförlovningen av grundtryggheten har arbetsmängderna och kraven på yrkeskunskap ökat behovet av tilläggsresurser. Den dataskyddsansvarigas uppgiftshelheter: deltar i planeringsverksamheten gällande behandlingen av personuppgifterna inom organisationen, deltar i beredning och upprätthållande av de dataskydd och dataskyddsanvisningar som registerföraren godkänt,

15 Sida 15 följer och övervakar behandlingen av personuppgifterna och dessas skyddsmetoder, deltar i förverkligandet av utbildningen gällande dataskydd riktad till registerförarens personal, stöder personalen och de registrerade i dataskyddsfrågor, fungerar som länk till övervakningsmyndigheterna, rapporterar till ledningen för organisationen om dataskyddssituationen (och datasäkerheten) och om utvecklingsbehov (intern auditering och användarövervakning), ansvarar för andra uppgifter som stöder datasäkerheten och som anvisats av ledningen för organisationen. Enligt personuppgiftslagen (523/1999) ska den registreringsansvarige göra upp en registerbeskrivning över personregistret, av vilken framgår den registreringsansvarige och/eller dennes företrädare som bör sörja för de tjänster som hänför sig till förverkligandet av de registrerade rättigheterna. Den registreringsansvariges uppgiftshelheter: att definiera ändamålet med uppsamling och behandling av personuppgifter, att planera behandlingen av personuppgifterna för uppgiftens hela livscykel, att analysera, uppteckna och beskriva behandling och ansvar, behörighet och förfaringssätt gällande de personuppgifter som den registeransvarige upprätthåller, att försäkra sig om lagenligheten vid behandling av personuppgifterna, att sörja för kvaliteten, viktigheten och felfriheten gällande uppgifterna, att försäkra sig om skydd av personuppgifterna, att sörja för att de registrerade rättigheterna fullföljs, speciellt vid fullföljandet av granskning, korrigering och förbudsrätt, att uppgöra en dataskyddsredogörelse och informera de registrerade att sköta eventuella meddelanden till myndigheter, att uppgöra dataskyddsanvisningar åt personalen, uppgiftshelheterna: att följa upp och övervaka behandlingen av personuppgifter. Lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården (159/2007) ålägger organisationerna inom den offentliga hälsovården att lagra klientdata i ett riksomfattande dataarkiv. Syftet med personuppgiftslagen är att främja behandlingen av personuppgifterna med iakttagande av dataskydd, att främja tillgängligheten av klientuppgifter samt att producera ett patientsäkert och effektivt hälsovårdsarbete.

16 Sida 16 Som de första inom HNS-området övergår och Ingå i mars 2014 till det elektroniska patientdataarkivet. De övriga kommunerna inom HNSområdet övergår antingen i maj (bl.a. Lojo och Esbo) eller i september 2014 (bl.a. Vanda och Helsingfors). Före ibruktagandet av patientdataarkivet krävs en förberedande period om minst 9 månader vilken kommer att ta en resurs i anspråk nästan på heltid. Även planeringen av arkiveringen AMS (i samråd med arkivföreståndaren) skulle inkluderas i arbetsbeskrivningen för applikationsspecialisten. Vidare skulle beställning och utgivande av certifikatkorten VRK (e-recept) och upprätthållandet av RAVATAR-programmet höra till uppgifterna liksom även tvärsnittsundersökningarna (mätare ämnade för utvärdering av äldre personers funktionsförmåga och behov av hjälp), LOVE - upprätthållande av läkemedelsräkningar, undervisning och arrangemang, uppdatering och underhåll av Intranets social- och hälsovårdssidor. Behovet av tilläggsanslag för inrättandet av en vakans som applikationsspecialist fr.o.m är för år Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden föreslår för kommunstyrelsen att den föreslår för kommunfullmäktige att den inrättar en vakans som applikationsspecialist inom grundtrygghetsavdelningen fr.o.m , att för inrättande av vakansen beviljas ett tilläggsanslag om för år Beslut: Enligt förslaget.

17 Sida 17 TEKNLTK:120 /2012 GRTRN 28 UTLÅTANDE OM GODKÄNNANDE AV DETALJPLANEN I KARLSÅKER Kompletterande material Tekniska nämnden ber om grundtrygghetsnämndens utlåtande om avtalet om inledande av detaljplanering av lägenheten Karlsberg RN:o 1:394. Då det gäller planeärenden är nämndernas roll i kommunen främst att utvärdera verkningarna av planeringen. Således bör nämnden ge sitt utlåtande om de frågor som ur det egna förvaltningsområdets synpunkt sett är viktiga För att planläggaren skall kunna uppgöra en plan där man så väl som möjligt tar i beaktande vederbörande förvaltningsområdes behov är det således viktigt att varje nämnd ger sitt utlåtande gällande de frågor som är viktiga för dess förvaltningsområde. Man bör utvärdera vilka verkningar planen har bl.a. på områdes- och samhällsstrukturen, trafiken, samhälls- och energihushållningen, naturen och naturtillgångarna, landskapet, stadsbilden, kulturarvet, den bebyggda miljön, människornas levnadsförhållanden och livsmiljön. Målet är att föra fram alla förutsägbara verkningar så att kommunfullmäktige, då den beslutar om planen, känner till vilka förbindelser kommunen har t.ex. då det gäller producerande av service. En idealisk situation skulle vara att kommunfullmäktige, då den fattar beslut om en plan, skulle ha tillgång till de helhetskostnader som planen föranleder och å andra sidan också en kalkyl över kommande inkomster. Ur grundtrygghetsnämndens synpunkt sett är det viktigt att, då det gäller det nya planeområdet, ta ställning till bl.a. - äldre personers och handikappades möjligheter till ett anpassat boende både fysiskt, socialt och ekonomiskt möjliga - hurudana kostnader som uppstår för grundtrygghetsväsendet till följd av nya invånare - att närservicen är lätt tillgänglig - planering av hinderfritt boende och miljö Lägenheten Karlsberg RN:o 1:294 i Sjundby by gränsar i norr till Åkergränden och i öst till egnahemsområdet invid Åkerbukten. I generalplanen är området delvis beläget inom A-området (område med tätortsfunktioner) och det omfattar tre byggnadsplatser för separata småhus (AO) och delvis inom ett område MT-2 (lantbruksområde, odlingslandskap). I den nya detaljplanen skulle det i stället för tre byggnadsplatser finnas 13 byggnadsplatser. Planen tillåter även parhus. Ifall det på varje byggnadsplats skulle

18 Sida 18 uppföras ett egnahems- eller parhus skulle det till området flytta ca personer av vilka barns och ungas andel skulle vara drygt (enligt den första planen skulle antalen vara ca 15 personer, barn och unga ca nio). Den service som behövs inom området finns huvudsakligen inom radien av en kilometer (skolor, daghem, hälsocentral, socialkansli, apotek, livsmedelsbutik, kultur- och fritidsservice). Vägen kan inte anses som farlig eftersom invånarna inte behöver gå längs vägen till kommuncentrum utan de kan färdas längs Fanjunkarsvägen. Kompletterande material och bilagor: - som kompletterande material planen för deltagande och bedömning - som kompletterande material detalplanen - som kompletterande material planebeskrivningen - som kompletterande material detalplaneanteckningar och bestämmelser Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn , benita.oberg@siuntio.fi Förslag: Nämnden konstaterar som sitt utlåtande om detaljplaneändringen i Karlsåker: - att det nya bostadsområdet är planerat nära de befintliga tjänsterna och att tjänsterna på så vis är lätt tillgängliga - att planer som omfattar nya bostadsområden inverkar positivt på verksamheten i framtiden och på ekonomin, eftersom nya trivsamma egnahemsområden också för med sig nya invånare. - att planerande av nya bostadsområden eventuellt förorsakar ett ökat servicebehov, vilket bör beaktas i framtida planering inom grundtrygghetsavdelningen. - att planerna omfattar egnahemshusområde och inte eventuella hyresbostäder för åldringar och handikappade Beslut: Enligt förslaget.

19 Sida 19 GRTRN 29 GRUNDTRYGGHETSNÄMNDENS EKONOMISKA UTFALL 2/2013 Kompletterande material Budgetutfallet för grundtrygghetsnämndens driftsekonomi är 17,8 procent enligt situationen Enligt budgeten skulle driftsekonomiutfallet i slutet av februari i genomsnitt få vara 16,7 procent. Inkomstutfallet var lägre än prognosen (10,5 procent) och utgifterna högre än prognosen (17,2 procent). Kompletterande material - Som kompletterande material finns det ekonomiska utfallet 2/2013 Beredning: grundtrygghetschef Benita Öberg, tfn fornamn.efternamn@siuntio.fi Förslag: Nämnden beslutar - anteckna ärendet för kännedom. Beslut: Nämnden beslöt - anteckna ärendet för kännedom.

20 Sida 20 GRTRN 30 Förslag: Beslut: ÖVRIGA ÄRENDEN diskuterar aktuella ärenden. Enligt förslaget.

21 Sida 21 ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE OCH BESVÄRSANVISNING BESVÄRSFÖRBUD Vad förbudet Enligt 91 kommunallagen kan rättelseyrkande inte göras och kommunalbesvär inte anföras över följande beslut, grundar sig på eftersom de endast gäller beredning eller verkställighet. Paragrafer: Eftersom ett skriftligt rättelseyrkande enligt 89 1 mom. kommunallagen kan göras över nedan nämnda beslut, kan besvär inte anföras över beslutet: Paragrafer: Enligt förvaltningslagen/annan lagstiftning kan besvär inte anföras över nedan nämnda beslut. Paragrafer och grund för besvärsförbudet: ANVISNING FÖR RÄTTELSEYRKANDE till vilken rättelseyrkande kan göras samt tid för yrkande av rättelse Den som är missnöjd med nedan nämnda beslut kan göra skriftligt rättelseyrkande. hos vilken rättelse yrkas, myndighetens adress, post- och e-postadress: kommun Parkstigen sjundea@sjundea.fi Paragrafer: Yrkandet skall göras inom 14 dagar från delfåendet av beslutet. En kommunmedlem anses ha fått del av beslutet när protokollet har lagts fram offentligt. En part anses, om inte något annat påvisas, ha fått del av beslutet sju dagar efter att ett brev därom blivit sänt eller vid den tidpunkt som framgår av mottagningsbeviset eller som har antecknats i ett särskilt intyg om delfående av beslutet. Vad förbudet grundar sig på Av rättelseyrkandet skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Yrkandet skall undertecknas av den som gör det. ANVISNING FÖR ANSÖKAN OM ÄNDRING HOS MARKNADSDOMSTOLEN till vilken ansökan om ändring kan göras samt tid för ansökan Om det vid en upphandling förfarits i strid med upphandlingslagen eller med stöd av bestämmelser utfärdade enligt den eller i strid med Europeiska gemenskapens lagstiftning eller världshandelsorganisationens avtal om offentlig upphandling kan skriftlig ansökan om ändring inlämnas till: Paragrafer: Ansökan skall göras inom 14 dagar från det att en anbudssökande eller anbudsgivare skriftligen fått del av ifrågavarande beslut samt en anvisning om hur man söker ändring. Av ansökan skall framgå yrkandet och vad det grundar sig på. Ansökan skall undertecknas av den som gör det. Bifogas protokollet