Bostadsförsörjningsprogram. Antaget

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram Antaget Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Om boende i Översiktsplan Mål och strategier... 7 Övergripande mål... 7 Strategier... 7 Befolkningsutveckling... 8 Folkmängdsförändring i riket och länet... 8 Folkmängdsförändring i Arvika kommun... 8 Befolkningsprognos för Arvika kommun... 9 Flyttströmmar Pendling Bostadsbestånd Lägenhetsbestånd Ägarstruktur Nybyggnation Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Bostäder för personer med psykiskt funktionshinder Särskilt boende för äldre Aktuell marknadssituation Enkät till ägare av hyresfastigheter Enkät till mäklare Sammanfattning av marknadssituationen Planberedskap och villatomter Villabyggande Planberedskap för bostadsändamål Omvärldsanalys och framtidsspaning Befolkningsförändringar Ökad rörlighet Bostadsbrist Bostäder per 100 invånare har ökat Bostadens läge Bostaden uttryck för identitet Hållbarhet Särskilda gruppers behov Ungas boende Äldres boende Äldre och särskilt boende Funktionshinder Framtida behovsbedömning Nyproduktion lägenheter Ökat kvarboende Äldre och särskilt boende Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Bostäder för personer med psykiskt funktionshinder Planberedskap för bostadsändamål Övriga önskemål

4 4

5 Sammanfattning Enligt lag (2000:1383, Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar) ska kommunen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av Kommunfullmäktige. En översyn av dess aktualitet avses göras kontinuerligt. Bostadsförsörjningsprogrammet beskriver det bostadsbestånd som finns i kommunen samt redovisar kommunens förutsättningar såsom befolkningsutveckling och framtida befolkningsprognos samt analyserar det framtida behovet av bostäder som finns fram till år I bostadsförsörjningsprogrammet beskrivs det övergripande målet med bostadsförsörjningen samt de strategier som ska användas för att målet ska uppnås. Bakgrundsfakta och statistik har hämtats mestadels från kommunens översiktsplan 2007, SCB och Lantmäteriet. En enkät har besvarats av de flesta fastighetsägare som innehar det största beståndet av lägenheter. Syftet med enkäten var att få en uppfattning om vem som efterfrågar, vad som efterfrågas mest, uthyrningen i dagsläget, om nyproduktion planeras. En enkät har även besvarats av fastighetsmäklare i Arvika i syfte att spegla efterfrågan på köp av fastigheter samt tillgången på fastigheter som är till försäljning. Den sammanfattande bedömningen av marknadssituationen är att det är stor efterfrågan på lägenheter, samtliga lägenhetsstorlekar efterfrågas och få lägenheter är outhyrda. Det finns underlag för nyproduktion men höga produktionskostnader med medföljande höga hyresnivåer är det huvudsakliga hindret för ett genomförande. Hos mäklarna är det främst centralt läge som efterfrågas. En kort omvärldsanalys och framtidsspaning redovisas samt särskilda gruppers behov, såsom ungas boende, äldres boende samt äldre och särskilt boende samt funktionshinder. En bedömning är att behovet av nyproduktion är ca lägenheter per år fram till år Dels för att ersätta delar av det äldre lägenhetsbeståndet och dels för att möta förändrade behov från invånarna. Nyproduktion bör även inriktas på att möta behovet av hög standard och attraktiva lägen samt boenden för medelålders som flyttar från sin villa. Planberedskapen för flerbostadshus bedöms vara god. Antalet villatomter som är klara för byggnation samt det tillskott av tomter som tillkommer om planerna för Ingestrandshöjden verkställs, är tillräckligt utifrån rådande efterfrågan. 5

6 Inledning Enligt lag (2000:1383, Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar) ska kommunen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av Kommunfullmäktige. Bostadsförsörjningsprogrammet beskriver det bostadsbestånd som finns i kommunen samt redovisar kommunens förutsättningar såsom befolkningsutveckling och framtida befolkningsprognos samt analyserar det framtida behovet av bostäder som finns fram till år Detta avser både nyproduktion samt förvaltning av det samhällskapital som befintliga bostäder representerar. Det som skapar motiv och behov av nya bostäder är dock inte enbart antalet invånare i sig utan också förändringar i den demografiska strukturen och den geografiska fördelningen av befolkningen. Om boende i Översiktsplan 2007 Kommunens styrka är det breda utbudet av boendemiljöer med olika karaktär och kvaliteter. Ny- och ombyggnation bör inriktas på att bevara och utveckla det breda utbudet. Tätorten kommer att växa befolkningsmässigt främst genom förtätning och förnyelse av staden. Nyproduktionen ska omfatta ett allsidigt lägenhetsutbud med god tillgänglighet samt blandade upplåtelseformer. Ny bebyggelse ska byggas i sådana etapper att den kan införlivas i samhällena på ett naturligt sätt utan att det uppstår negativa konsekvenser i form av kategoriseringar, segregation och utanförskap. Kommunen ska kunna erbjuda möjligheter att bygga bostäder i attraktiva lägen. Ett antal utredningsområden för bostäder har pekats ut. Kommunen har en principiell positiv grundinställning till enskild permanentbebyggelse på landsbygden. Bostäder ska i första hand planeras så att möjligheterna att utnyttja befintlig service tas till vara. Inom strandskyddat område finns totalt 20 st områden utpekade för landsbygdsutveckling för boende (LIS-områden). Inom sådana områden kan dispens/upphävande av strandskyddet prövas, mot beaktande av strandskyddets syften. Vid lokalisering och planering av boende för dem som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver ett anpassat boende, ska tillgänglighet, trygghet och social gemenskap särskilt beaktas. 6

7 Mål och strategier Övergripande mål Bostadsförsörjningen har som huvudmål att tillgodose invånarnas behov av goda och väl fungerande bostäder, med ett varierat utbud av hustyper och upplåtelseformer. Enligt Arvika kommuns vision är målet för Förnyelse, tillväxt och utveckling att vi är en framgångsrik kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar god livskvalitet för dagens och morgondagens invånare. En av strategierna för att uppnå målet är att kommunen ska arbeta aktivt för att skapa fler boenden i kommunen. Strategier Strategier för att uppnå det övergripande målet och som ska bidra till att kommunens vision ska kunna uppnås är: Sträva efter att boendemiljöer kan tillskapas i attraktiva lägen. Kommunen bör vara en aktiv markägare. Ha en god planberedskap för bostadsförsörjningen. Planeringen inriktas på att ett varierat utbud av hustyper och upplåtelseformer ska kunna erbjudas. Förtätning i tätorten Arvika samt kringliggande bostadsområden ska möjliggöra fler boendemöjligheter i stadsnära lägen. I möjligaste mån ska befintlig infrastruktur användas. Kommunen ska medverka till att landsbygden hålls levande och medverka till en positiv utveckling med ny bebyggelse i t ex attraktiva sjönära lägen. För detta syfte finns bland annat ett antal LIS-områden utpekade. 7

8 Befolkningsutveckling Folkmängdsförändring i riket och länet År ökade befolkningen i riket med 6,7 %. Denna ökning beror både på ett positivt födelsenetto och på att invandringen varit större än utvandringen. Det senaste året, 2011, ökade befolkningen med 0,7 %. År har befolkningen i Värmlands län minskat med 0,8 %. Det senaste året, 2011, skedde en minskning med 0,2 %. Folkmängdsförändring i Arvika kommun Befolkningen i kommunen uppgick år 2000 till personer och år 2011 till personer. Befolkningen har under denna period minskat med 281 personer, vilket motsvarar 1,1 %. Från 2000 till 2007 ökade befolkningen under några år och under några år skedde en minskning. Från 2007 och fram till 2011 har dock en minskning skett varje år. Under år 2011 minskade befolkningen med 127 personer (-0,5 %). Kommunen har haft ett positivt flyttnetto under åren förutom år 2006 och år Flyttnettot år 2011 uppgår till -37. Födelseöverskottet har varit negativt under samtliga år Antal Födda Döda Inflyttade Utflyttade Nettoförändring År Antalet födda, döda, inflyttade, utflyttade samt nettoförändring år Källa: SCB 8

9 Ålder Arvika Riket 0-5 5,8 7, ,9 10, ,6 3, ,2 59, ,2 13,6 80-7,3 5,3 Kvinnor år 13,8 16,0 Åldersfördelningen i kommunen och riket år 2011 (%). Källa: SCB Arvika kommun har en relativt sett äldre befolkning än riket som helhet. I åldersgruppen kvinnor år är andelen i kommunen betydligt lägre än i riket. För en framtida befolkningstillväxt bör åldersgruppen öka. Församling Minskning/ökning % Arvika Östra ,3 Arvika Västra ,1 Brunskog ,0 Glava ,9 Gunnarskog/Bogen ,6 Mangskog ,4 Ny ,7 Stavnäs/Högerud ,2 Älgå ,5 Totalt ,1 Antalet invånare i kommunens församlingar samt förändring mellan år Källa: SCB Under 2000-talet har befolkningen i Arvika Västra och Östra församlingar ökat. Arvika Östra församling har en högre andel befolkning i åldersgruppen 75 år och uppåt än övriga församlingar. Procentuellt har Stavnäs/Högerud, Ny och Gunnarskog/Bogen församlingar minskat mest. Befolkningsprognos för Arvika kommun Enligt Region Värmlands befolkningsprognos, scenario låg, skulle befolkningen i kommunen 31/ uppgå till invånare. Utfallet år 2011 är personer. Enligt befolkningsprognosen ska invånarantalet uppgå till: År personer År personer År personer Befolkningen har dock minskat med ytterligare ca 0,2 % under 2011 jämfört med den prognostiserade för år

10 år år 75 år Befolkningsprognos för åldersgrupperna 0-19, samt 75 år-. Källa: Region Värmlands befolkningsprognos. Åldersgruppen år minskar från ca invånare till ca invånare. Åldersgruppen år är relativt stabil över perioden (visas ej i diagrammet). Fram till år 2019 håller sig invånarantalet relativt på samma nivå i åldersgruppen 75 år och äldre. År sker dock en markant ökning hade Arvika personer 75 år och äldre. År 2020 beräknas samma åldersgrupp öka till personer för att år 2025 uppgå till personer. 10

11 Flyttströmmar år 5-9 år In- och utflyttning per åldersgrupp (5-årsklasser) under år Källa: SCB år år år år år år år år år år år år år år år år år år 100+ år In- och utflyttningen är störst i åldersgrupperna år samt år. I åldersgruppen år flyttar en stor del för studier till orter med högskola och universitet. I båda dessa åldersgrupper avser en del av inflyttningen studenter till Musikhögskolan Ingesund. Varje höst är det ca 100 nya studenter som söker boende i staden varav några bor på skolans internatboende. Skolans största konkurrenter är musikhögskolor/universitet i Stockholm, Göteborg och Örebro orter där det är mycket svårare att få boende än i Arvika. Därför använder Musikhögskolan i sin marknadsföring att det är lätt att få boende här, vilket är ett viktigt konkurrensverktyg för skolan att kunna använda. Utöver in- och utflyttning till kommunen sker även en mängd flyttningar inom kommunen under ett år. I ungefär 20 % av Arvika Fastighets AB:s bestånd byts det hyresgäster under ett år och ca hälften av dessa byten görs av kommunens egna invånare. Pendling Inpendling till Arvika kommun och utpendling till andra kommuner inom Sverige för arbete: År Inpendling Utpendling Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, 16+ år. Inflyttade Utflyttade 11

12 Inpendlingen till kommunen minskade i samband med inträdande av lågkonjunkturen år 2008 men har under år 2010 börjat ökat igen. Antalet utpendlare har ökat med nästan 20 % under de senaste 5 åren. Utöver ovan redovisad pendlingsstatistik är det även ett antal personer som pendlar till framför allt Universitetet i Karlstad för studier. Utpendling för arbete i Norge: År Utpendling Källa: StatNord (senare statistik finns inte tillgänglig). Utpendlingen från Arvika till Norge har ökat under perioden med 40 %. Det kan även finnas ett antal personer som har sin arbetsplats i Norge och även en bostad, är folkbokförd i Norge och har dessutom en bostad i Arvika kommun där ledigheten tillbringas. Hur många det rör sig om går inte att få fram via statistik. Inpendlingen från Norge till Sverige är av mycket liten omfattning och redovisas därför inte. 12

13 Bostadsbestånd Lägenhetsbestånd I Arvika kommun finns ca lägenheter i flerbostadshus. 70 % av beståndet består av lägenheter med 2-3 rum och kök. 55,7 % av alla hushåll i Arvika kommun består av en person. Motsvarande siffra för riket är 54,2 %. Lägenhetsstorlek Antal 1k, 1rkv* rum och kök 648 2k, 2rkv** rum och kök rum och kök rum och kök rum och kök 61 6 rum och kök rum och kök 8 Totalt Lägenhetsbeståndet i flerbostadshus (oktober 2012). * 1k: rum med kokskåp, 1rkv: 1 rum och kokvrå ** 2k: 2 rum med kokskåo, 2rkv: 2 rum och kokvrå Källa: Lantmäteriets lägenhetsregister Ägarstruktur Av flerbostadshusen i kommunen innehar Arvika Fastighets AB ca lägenheter. Fem av de privata fastighetsägarna innehar mellan ca 100 och ca 500 lägenheter per fastighetsägare. Antalet bostadsrätter är ca 700 st, Riksbyggen och HSB. Nybyggnation Nyproduktionen av både flerbostadshus och småhus har varit låg under perioden Det har byggts/färdigställts 190 lägenheter fördelade på 128 småhus och 62 lägenheter i flerbostadshus. De flerbostadshus som producerats har uppförts i kvarteret Tigern (14 lgh) och Orgeln (ombyggnation från skola till lägenhetsboende, 48 lgh). I kvarteret Nattviolen på Prästängen har 12 radhuslägenheter uppförts. I Dottevik har 14 lgh som bostadsrätt uppförts i kvarteret Kanoten. Dessutom har 48 lägenheter byggts i äldreboendet Västängsgården. De flesta småhusen är uppförda på landsbygden. Linjen i diagrammet motsvarar befolkningsutvecklingen under perioden. 13

14 Småhus Flerbostadshus Befolkningsutvecklingen Nyproduktion av flerbostadshus och småhus år Källa: SCB Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Gruppbostäder och servicebostäder enligt LSS (lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade) är ett boende för vuxna med intellektuella funktionshinder. Här ges särskild service, med personal dygnet runt för att de boende ska kunna leva som andra och delta i samhällslivet. Kommunens LSS-handläggare fattar beslut om rätten att beviljas denna typ av boende. I kommunen finns drygt 60 lägenheter, till största delen 1-rumslägenheter. Merparten är lokaliserade i Arvika stad, resterande finns i Edane, Glava och Jössefors. Arvika har tidigare inte haft kö till LSS-boenden men nu ser vi en ökning och behov finns av ytterligare platser. Det är mycket svårt att få hyresgäster till Glava, då i princip alla vill bo i Arvika tätort. Bostäder för personer med psykiskt funktionshinder Gruppboende för psykiskt funktionshindrade är ett särskilt boende som kräver biståndsprövning enligt Socialtjänstlagen, 6 lägenheter finns i Glava. Det är svårt att hitta hyresgäster till dessa, eftersom önskemålet är att man vill bo i Arvika tätort. Särskilt boende för äldre Äldre som behöver mer omsorg och vård i vardagen, än vad som kan ges genom hemtjänsten och hemsjukvården, kan ansöka om en plats på ett särskilt boende. Det finns boende för olika typer av vård och omvårdnadsbehov, exempelvis servicehus, gruppboenden för åldersdementa och för somatiskt långtidssjuka. 14

15 Lägenheterna fördelar sig på följande kategorier: 142 lägenheter i servicehus. 247 lägenheter finns i gruppboende för somatiskt långtidssjukskrivna eller dementa. Utöver dessa finns 46 seniorlägenheter som hyrs ut till äldre utan särskild biståndsprövning. 22 av dessa finns i Edane och 24 på Korpralen i Arvika. Kötiderna varierar under året. Det är många i kö för servicehus, i synnerhet till Smedberg. 15

16 Aktuell marknadssituation Enkät till ägare av hyresfastigheter Under januari/februari 2012 besvarades en enkät av de flesta fastighetsägare som innehar det största beståndet av lägenheter. Syftet med enkäten var att få en uppfattning om vem som efterfrågar, vad som efterfrågas mest, uthyrningen i dagsläget och om nyproduktion planeras. De som efterfrågar lägenheter kommer från alla åldersgrupper och kategorier, som exempelvis ungdomar, studerande, nya parförhållande, skilsmässor, familjer, boende i intilliggande kommuner samt boende i annan kommun som fått jobb i Arvika kommun. På frågan om vilken storlek av lägenhet som efterfrågas varierar svaren, hos någon fastighetsägare är 1:or och 2:or mest efterfrågade, hos någon är det 2:or och 3:or och hos någon efterfrågas större lägenheter. Samtliga fastighetsägare har i stort sett hela sitt utbud uthyrt. Arvika Fastighets AB kan ha ett 20-tal lägenheter outhyrda vid månadsskiftet men dessa hyrs ut till ny hyresgäst oftast inom 1 månad. Några fastighetsägare har kö, och har så haft under flera år. Små förändringar har skett i utbudet det senaste året, men ingen nyproduktion. Det handlar främst om att några mindre lägenheter har omformats till större och för någon fastighetsägare köp av fastigheter. Vad avser nyproduktion finns inget beslut om detta hos någon av fastighetsägarna. Arvika Fastighets AB har underlag framtagna för byggnation i kvarteret Dungen och Styvern. Några av fastighetsägarna uppger att ombyggnation/konvertering i mindre omfattning är aktuellt framöver, samt i vissa fall även standardförbättringar. Enkät till mäklare En enkät har även besvarats av fastighetsmäklare i Arvika i syfte att spegla efterfrågan på köp av fastigheter samt tillgången på fastigheter som är till försäljning. Det som efterfrågas är mindre enplanshus nära centrum, större lägenheter, lägenheter med 3 r o k gärna centralt, centralt boende nära mataffär, villor med sjöläge. Det är främst centralt läge, inom stadsgränsen som efterfrågas, vilket gäller både lägenheter och villor. Yngre, födda på 70-talet, söker villa-boende och äldre söker ofta bostadsrätter. 16

17 Ingen större förändring i efterfrågan har märkts under senaste året. Samtliga mäklare kan erbjuda ett stort utbud av objekt. Någon svarar att det är för få objekt med central belägenhet. De objekt som är centralt belägna eller om objekten har sjöläge har många intressenter på visningar, däremot är antalet intressenter färre för övriga objekt på landsbygden. På frågan om nyproduktion behövs svarar de att det är behov av mindre enplanshus med centralt läge, lägenheter i centrum för par som flyttar från egen villa och mindre lägenheter i centrum för unga. Sammanfattning av marknadssituationen Den sammanfattande bedömningen av marknadssituationen är: Stor efterfrågan på lägenheter. Få lägenheter är outhyrda. Vakansgraden i Arvika Fastighets AB är under 1 %. Samtliga lägenhetsstorlekar efterfrågas. Underlag för nyproduktion finns, men inget beslut om och när byggstart kommer att ske. Höga produktionskostnader med medföljande höga hyresnivåer är det huvudsakliga hindret. Hos mäklarna är det främst centralt läge som efterfrågas, gäller både lägenheter och villor. Stort utbud av objekt till försäljning, men för få objekt med centralt läge. Många intressenter på visningar om objektet är centralt beläget. 17

18 Planberedskap och villatomter Villabyggande Kommunen har på egen mark ca 70 villatomter klara för byggnation. Cirka 30 av dessa är belägna i Arvika tätort, resterande i Edane, Jössefors, Gunnarskog, Klässbol, Mangskog och Sulvik. Under 2000-talet har efterfrågan på tomter stadigt ökat fram till lågkonjunkturens inträde år Nu märks återigen att det finns en efterfrågan, men i mindre omfattning än före lågkonjunkturen. Det finns en försiktighet hos marknaden, sannolikt delvis beroende på de högre kraven från bankerna vad gäller möjlighet att få lån samt osäkerheten angående ränteläget. Prisskillnaden mot att nyproducera en villa eller att köpa en äldre befintlig villa är fortfarande stor vilket sannolikt gör att flertalet istället väljer att vänta med sitt husköp än att välja alternativet nyproduktion. Planberedskap för bostadsändamål Detaljplan Stadsdel Hustyp ca antal lgh Markägare B262 Tången 4 Styckåsen Flerbostadshus 20 Privat B324 Apotekaren 7, Veterinären 5 & 8 Solbergastaden Flerbostadshus 100 Privat B315 Turbinen 5 Privat B270 Dungen Högåsen Arvika kommun B313 Katten 3 & 6 Solbergastaden Arvika Fastighets AB B314 Styvern 20 B317 Fogden Lundbergs B308 Tornstigen Dottevik Småhus 7 Arvika kommun B319 Övre Taserud Taserud Småhus 19 Arvika kommun B266 Prästängen etapp 3 Olika hustyper 100 Arvika kommun Planprogram för Ingestrandshöjden pågår. Detaljplanen beräknas kunna antas under höst/vinter Planen består av 140 villatomter i tre etapper. Första deletappen av etapp 1 består av tomter. 18

19 Omvärldsanalys och framtidsspaning Befolkningsförändringar Fler och fler flyttar till storstadsregionerna och de större städerna och det befolkningsmässiga glappet mellan storstad och glesbygd ökar. Nästan 77 procent av befolkningen bor i tätorter, drygt 21 procent i tätortsnära landsbygder och knappt 2 procent i glesbygder. Unga människor bor i storstadsregionerna och i de större högskoleorterna och den äldre befolkningen bor i de mindre kommunerna. Ofta är det kommunen med länets största stad som står för majoriteten av befolkningstillväxten, medan de omgivande kommunerna har en minskande befolkning. På många håll utanför de större städerna är det invandringen som gör att befolkningen ökar, eller åtminstone inte minskar mer än den gör. De flesta flyttningarna gör vi inom den egna kommunen. Av de som flyttar till ett annat län är hälften i åldern 20 till 30 år. Både kvinnor och män flyttar under denna period i genomsnitt fyra gånger. Efter 30- årsåldern är flyttningarna färre och också kortare. Bland personer som är äldre än 30 år går bara 11 procent av flyttlassen utanför länet. Ökad rörlighet Att kärnfamiljen ersätts med nya familjebildningar ger upphov till en rad nya begrepp: sambo, särbo, därbo, delsbo, mina barn, dina barn, bonusbarn, för att nämna några. Därtill ökar människors rörlighet och pendling. Fler människor har möjlighet eller tvingas att ha flera bostäder med fast boende, övernattningslägenheter, fritidshus, släktgårdar etc. Allt detta gör att det blir svårare att definiera var man bor, och med vem. Bostadsarean per person ökar stadigt, och olika typer av bostäder ska svara mot olika behov. Bostadsbrist Enligt Boverkets definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Brist på bostäder kan också innebära att det till antalet finns tillräckligt många bostäder men att det är fel sorts bostäder. På mindre orter är problemet kanske snarare att anpassa bostadsbeståndet till de behov som finns, till exempel få fram billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån eller tillgänglighetsanpassa beståndet efter den åldrande befolkningens behov. De lediga bostäderna kanske finns utanför centralorten där servicen har försvunnit. Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet lägenheter på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, behöver brist på bostäder inte alltid vara detsamma som nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. Bostäder per 100 invånare har ökat Av landets drygt 4 miljoner hushåll bor störst andel i hyresrätter, följt av äganderätt och bostadsrätt. År 2010 fanns det knappt 48 bostäder per 100 invånare. År 1990 fanns cirka 47 bostäder per 100 invånare. Totalt i landet har alltså antalet bostäder per 100 invånare ökat. I storstadsregionerna har antalet bostäder per 100 invånare minskat, samtidigt som antalet ökat betydligt bland de mindre kommunerna, mellan 1990 och 2010 från 44,9 till 48,6. 19

20 Bostadens läge Att bo nära vattnet lyfts ofta fram som ett exempel på ett attraktivt läge för en bostad. Önskemålet kommer från en liten grupp som verkligen vill ha sjöutsikt. I stället visar aktuell forskning att de flesta föredrar det som passar bäst in i deras livssituation. Ofta handlar det om trygghet, vård och omsorg, närhet till skolor och förskolor och om service och kommunikationer. För en barnfamilj är det viktigt med trygga utemiljöer och att ha nära till skola och förskola. Pensionärerna vill ha en centralt belägen lägenhet med hiss och närhet till service. Bostaden uttryck för identitet En trend som har vuxit sig starkare under de senaste två decennierna är att bostaden ska vara ett uttryck för den boendes identitet. Tidigare handlade bostad om läge, funktion och rådande ideal. Idag vill man att bostaden ska uttrycka ägarens val av livsstil och identitet på samma sätt som val av mode, bil och inredning gör. Byggnadens och bostadens arkitektur och uttryck ska visa vem man är, och vad man står för. Det kan innebära att livslängden förkortas för byggnaden, och att man väljer att bygga om och förnya med allt tätare intervall. Precis som modetrender svänger allt fortare, väljer man att bygga om kök och badrum innan inredningen slitits ut. Även planlösningar, rumsfördelningar, fönstersättningar, fasader och arkitektoniskt uttryck blir attribut som i sin tur ska uttrycka ägarens identitet. En fråga som fastighetsägarna bör ställa sig är om samtliga lägenheter behöver upprustas till samma standard? Hyresgästen kan ges möjlighet att vara med och påverka vilken standard lägenheten ska renoveras till genom att exempelvis kunna välja mellan olika renoveringspaket. Hållbarhet Energisnåla byggnader med miljövänliga och återvinningsbara material är på stark frammarsch. Enligt ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda ska nya byggnader senast 2020 vara nära-noll-energibyggnader (NNE-hus). Kraven har ännu inte implementerats i svensk lagstiftning. Byggnadsindustrin efterfrågar nu tydligare och hårdare krav på energieffektivitet för att ställa om produktionen till de kommande kraven. Bland bostadskonsumenterna märks också efterfrågan på miljödeklarerade bostäder. Ett exempel är Svanen-märkta hus, som förutom låg energianvändning kännetecknas av att miljö- och hälsofarliga ämnen har uteslutits. Materialkraven, bra ventilation och högre kvalitet i byggprocessen ger förbättrad inomhusmiljö. 20

21 Särskilda gruppers behov Ungas boende I en undersökning gjord av Hyresgästföreningen år 2011 framkom att 39 % av de unga vuxna (20-27 år) vill helst bo i hyresrätt, 23 % i bostadsrätt, 15 % i eget hus och 10 % hos föräldrarna. Bostadsrätten är betydligt populärare i storstadsområdena än i övriga riket och det egna huset är mer populärt utanför storstadsområdena. Två rum och kök är den mest efterfrågade bostadsstorleken. I rapporten Ungas syn på boende, SABO, 2011 en undersökning gjord av Kairos Future 1 har i analysen av det som skrivits i sociala medier visat att en lägre hyra är viktigare än en hög standard, vilket är tänkvärt inför stora renoveringar av bostadsbeståndet. En fråga som flera av bostadsföretagen bör ställa sig är om samtliga lägenheter behöver upprustas till samma standard? Köken och balkongerna fyller en viktig funktion för studenter (20-30 år) och unga yrkesverksamma. Köken är förenade med dess sociala funktion och det ökade matintresset. Den ständiga uppkopplingen som laptops och smartphones erbjuder har gjort att de olika uppdelningarna av rummen allt mer försvinner. Vi kan idag utföra diverse ärenden oavsett i vilket rum vi befinner oss i. Är framtidens boende för unga ett universalrum med kök? Äldres boende Andelen äldre i befolkningen ökar. En stor del av dem som varit i pensionsåldern några år eller som närmar sig bor i det bestånd av hus som kom till under villa-boomen, från slutet av 60talet till början av 80-talet. I stor utsträckning väljer de att bo kvar på äldre dar. Delvis kan detta vara en följd av att attraktiva alternativ saknas eller är bristfälliga på bostadsmarknaden, eller att man bor billigt i den redan avbetalade villan. En hel del av såväl dagens som morgondagens äldre bor i flerbostadshus byggda på fyrtio- och femtiotalen och som saknar hiss. I takt med att de som bor i dessa hus blir äldre ökar behovet av lyftanordningar i trapphusen. Dessa lösningar är ofta dyra och inte särskilt bra. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle andra lösningar vara att föredra, som att man sätter in hissar eller att de äldre flyttar till moderna, tillgängliga bostäder och att de billigare lägenheterna frigörs för unga hushåll. Morgondagens äldre och de som redan har nått pensionsåldern, kan behöva uppmuntras att genomföra de förändringar som behövs med tanke på sämre rörelseförmåga. Det kan handla om att planera flytt till mer tillgängligt boende eller genomföra renoveringar och förändringar i syfte att öka tillgängligheten i den egna bostaden. 1 Kairos Future har utvecklat en metod för att samla, strukturera och analysera sociala medier netnografi etnografiska studier på Internet. Studien har använt sig av det avtryck som folk lämnar i bloggosfären. 30 miljoner blogginlägg skrivna under en 18-månadersperiod har finkammats. 21