Bostadsförsörjningsprogram. Antaget

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsförsörjningsprogram. Antaget 2012-12-17"

Transkript

1 Bostadsförsörjningsprogram Antaget Arvika kommun, Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: Telefon: E-post: Org.nr:

2 2

3 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Om boende i Översiktsplan Mål och strategier... 7 Övergripande mål... 7 Strategier... 7 Befolkningsutveckling... 8 Folkmängdsförändring i riket och länet... 8 Folkmängdsförändring i Arvika kommun... 8 Befolkningsprognos för Arvika kommun... 9 Flyttströmmar Pendling Bostadsbestånd Lägenhetsbestånd Ägarstruktur Nybyggnation Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Bostäder för personer med psykiskt funktionshinder Särskilt boende för äldre Aktuell marknadssituation Enkät till ägare av hyresfastigheter Enkät till mäklare Sammanfattning av marknadssituationen Planberedskap och villatomter Villabyggande Planberedskap för bostadsändamål Omvärldsanalys och framtidsspaning Befolkningsförändringar Ökad rörlighet Bostadsbrist Bostäder per 100 invånare har ökat Bostadens läge Bostaden uttryck för identitet Hållbarhet Särskilda gruppers behov Ungas boende Äldres boende Äldre och särskilt boende Funktionshinder Framtida behovsbedömning Nyproduktion lägenheter Ökat kvarboende Äldre och särskilt boende Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Bostäder för personer med psykiskt funktionshinder Planberedskap för bostadsändamål Övriga önskemål

4 4

5 Sammanfattning Enligt lag (2000:1383, Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar) ska kommunen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av Kommunfullmäktige. En översyn av dess aktualitet avses göras kontinuerligt. Bostadsförsörjningsprogrammet beskriver det bostadsbestånd som finns i kommunen samt redovisar kommunens förutsättningar såsom befolkningsutveckling och framtida befolkningsprognos samt analyserar det framtida behovet av bostäder som finns fram till år I bostadsförsörjningsprogrammet beskrivs det övergripande målet med bostadsförsörjningen samt de strategier som ska användas för att målet ska uppnås. Bakgrundsfakta och statistik har hämtats mestadels från kommunens översiktsplan 2007, SCB och Lantmäteriet. En enkät har besvarats av de flesta fastighetsägare som innehar det största beståndet av lägenheter. Syftet med enkäten var att få en uppfattning om vem som efterfrågar, vad som efterfrågas mest, uthyrningen i dagsläget, om nyproduktion planeras. En enkät har även besvarats av fastighetsmäklare i Arvika i syfte att spegla efterfrågan på köp av fastigheter samt tillgången på fastigheter som är till försäljning. Den sammanfattande bedömningen av marknadssituationen är att det är stor efterfrågan på lägenheter, samtliga lägenhetsstorlekar efterfrågas och få lägenheter är outhyrda. Det finns underlag för nyproduktion men höga produktionskostnader med medföljande höga hyresnivåer är det huvudsakliga hindret för ett genomförande. Hos mäklarna är det främst centralt läge som efterfrågas. En kort omvärldsanalys och framtidsspaning redovisas samt särskilda gruppers behov, såsom ungas boende, äldres boende samt äldre och särskilt boende samt funktionshinder. En bedömning är att behovet av nyproduktion är ca lägenheter per år fram till år Dels för att ersätta delar av det äldre lägenhetsbeståndet och dels för att möta förändrade behov från invånarna. Nyproduktion bör även inriktas på att möta behovet av hög standard och attraktiva lägen samt boenden för medelålders som flyttar från sin villa. Planberedskapen för flerbostadshus bedöms vara god. Antalet villatomter som är klara för byggnation samt det tillskott av tomter som tillkommer om planerna för Ingestrandshöjden verkställs, är tillräckligt utifrån rådande efterfrågan. 5

6 Inledning Enligt lag (2000:1383, Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar) ska kommunen planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av Kommunfullmäktige. Bostadsförsörjningsprogrammet beskriver det bostadsbestånd som finns i kommunen samt redovisar kommunens förutsättningar såsom befolkningsutveckling och framtida befolkningsprognos samt analyserar det framtida behovet av bostäder som finns fram till år Detta avser både nyproduktion samt förvaltning av det samhällskapital som befintliga bostäder representerar. Det som skapar motiv och behov av nya bostäder är dock inte enbart antalet invånare i sig utan också förändringar i den demografiska strukturen och den geografiska fördelningen av befolkningen. Om boende i Översiktsplan 2007 Kommunens styrka är det breda utbudet av boendemiljöer med olika karaktär och kvaliteter. Ny- och ombyggnation bör inriktas på att bevara och utveckla det breda utbudet. Tätorten kommer att växa befolkningsmässigt främst genom förtätning och förnyelse av staden. Nyproduktionen ska omfatta ett allsidigt lägenhetsutbud med god tillgänglighet samt blandade upplåtelseformer. Ny bebyggelse ska byggas i sådana etapper att den kan införlivas i samhällena på ett naturligt sätt utan att det uppstår negativa konsekvenser i form av kategoriseringar, segregation och utanförskap. Kommunen ska kunna erbjuda möjligheter att bygga bostäder i attraktiva lägen. Ett antal utredningsområden för bostäder har pekats ut. Kommunen har en principiell positiv grundinställning till enskild permanentbebyggelse på landsbygden. Bostäder ska i första hand planeras så att möjligheterna att utnyttja befintlig service tas till vara. Inom strandskyddat område finns totalt 20 st områden utpekade för landsbygdsutveckling för boende (LIS-områden). Inom sådana områden kan dispens/upphävande av strandskyddet prövas, mot beaktande av strandskyddets syften. Vid lokalisering och planering av boende för dem som till följd av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver ett anpassat boende, ska tillgänglighet, trygghet och social gemenskap särskilt beaktas. 6

7 Mål och strategier Övergripande mål Bostadsförsörjningen har som huvudmål att tillgodose invånarnas behov av goda och väl fungerande bostäder, med ett varierat utbud av hustyper och upplåtelseformer. Enligt Arvika kommuns vision är målet för Förnyelse, tillväxt och utveckling att vi är en framgångsrik kommun, som utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska hänsyn skapar god livskvalitet för dagens och morgondagens invånare. En av strategierna för att uppnå målet är att kommunen ska arbeta aktivt för att skapa fler boenden i kommunen. Strategier Strategier för att uppnå det övergripande målet och som ska bidra till att kommunens vision ska kunna uppnås är: Sträva efter att boendemiljöer kan tillskapas i attraktiva lägen. Kommunen bör vara en aktiv markägare. Ha en god planberedskap för bostadsförsörjningen. Planeringen inriktas på att ett varierat utbud av hustyper och upplåtelseformer ska kunna erbjudas. Förtätning i tätorten Arvika samt kringliggande bostadsområden ska möjliggöra fler boendemöjligheter i stadsnära lägen. I möjligaste mån ska befintlig infrastruktur användas. Kommunen ska medverka till att landsbygden hålls levande och medverka till en positiv utveckling med ny bebyggelse i t ex attraktiva sjönära lägen. För detta syfte finns bland annat ett antal LIS-områden utpekade. 7

8 Befolkningsutveckling Folkmängdsförändring i riket och länet År ökade befolkningen i riket med 6,7 %. Denna ökning beror både på ett positivt födelsenetto och på att invandringen varit större än utvandringen. Det senaste året, 2011, ökade befolkningen med 0,7 %. År har befolkningen i Värmlands län minskat med 0,8 %. Det senaste året, 2011, skedde en minskning med 0,2 %. Folkmängdsförändring i Arvika kommun Befolkningen i kommunen uppgick år 2000 till personer och år 2011 till personer. Befolkningen har under denna period minskat med 281 personer, vilket motsvarar 1,1 %. Från 2000 till 2007 ökade befolkningen under några år och under några år skedde en minskning. Från 2007 och fram till 2011 har dock en minskning skett varje år. Under år 2011 minskade befolkningen med 127 personer (-0,5 %). Kommunen har haft ett positivt flyttnetto under åren förutom år 2006 och år Flyttnettot år 2011 uppgår till -37. Födelseöverskottet har varit negativt under samtliga år Antal Födda Döda Inflyttade Utflyttade Nettoförändring År Antalet födda, döda, inflyttade, utflyttade samt nettoförändring år Källa: SCB 8

9 Ålder Arvika Riket 0-5 5,8 7, ,9 10, ,6 3, ,2 59, ,2 13,6 80-7,3 5,3 Kvinnor år 13,8 16,0 Åldersfördelningen i kommunen och riket år 2011 (%). Källa: SCB Arvika kommun har en relativt sett äldre befolkning än riket som helhet. I åldersgruppen kvinnor år är andelen i kommunen betydligt lägre än i riket. För en framtida befolkningstillväxt bör åldersgruppen öka. Församling Minskning/ökning % Arvika Östra ,3 Arvika Västra ,1 Brunskog ,0 Glava ,9 Gunnarskog/Bogen ,6 Mangskog ,4 Ny ,7 Stavnäs/Högerud ,2 Älgå ,5 Totalt ,1 Antalet invånare i kommunens församlingar samt förändring mellan år Källa: SCB Under 2000-talet har befolkningen i Arvika Västra och Östra församlingar ökat. Arvika Östra församling har en högre andel befolkning i åldersgruppen 75 år och uppåt än övriga församlingar. Procentuellt har Stavnäs/Högerud, Ny och Gunnarskog/Bogen församlingar minskat mest. Befolkningsprognos för Arvika kommun Enligt Region Värmlands befolkningsprognos, scenario låg, skulle befolkningen i kommunen 31/ uppgå till invånare. Utfallet år 2011 är personer. Enligt befolkningsprognosen ska invånarantalet uppgå till: År personer År personer År personer Befolkningen har dock minskat med ytterligare ca 0,2 % under 2011 jämfört med den prognostiserade för år

10 år år 75 år Befolkningsprognos för åldersgrupperna 0-19, samt 75 år-. Källa: Region Värmlands befolkningsprognos. Åldersgruppen år minskar från ca invånare till ca invånare. Åldersgruppen år är relativt stabil över perioden (visas ej i diagrammet). Fram till år 2019 håller sig invånarantalet relativt på samma nivå i åldersgruppen 75 år och äldre. År sker dock en markant ökning hade Arvika personer 75 år och äldre. År 2020 beräknas samma åldersgrupp öka till personer för att år 2025 uppgå till personer. 10

11 Flyttströmmar år 5-9 år In- och utflyttning per åldersgrupp (5-årsklasser) under år Källa: SCB år år år år år år år år år år år år år år år år år år 100+ år In- och utflyttningen är störst i åldersgrupperna år samt år. I åldersgruppen år flyttar en stor del för studier till orter med högskola och universitet. I båda dessa åldersgrupper avser en del av inflyttningen studenter till Musikhögskolan Ingesund. Varje höst är det ca 100 nya studenter som söker boende i staden varav några bor på skolans internatboende. Skolans största konkurrenter är musikhögskolor/universitet i Stockholm, Göteborg och Örebro orter där det är mycket svårare att få boende än i Arvika. Därför använder Musikhögskolan i sin marknadsföring att det är lätt att få boende här, vilket är ett viktigt konkurrensverktyg för skolan att kunna använda. Utöver in- och utflyttning till kommunen sker även en mängd flyttningar inom kommunen under ett år. I ungefär 20 % av Arvika Fastighets AB:s bestånd byts det hyresgäster under ett år och ca hälften av dessa byten görs av kommunens egna invånare. Pendling Inpendling till Arvika kommun och utpendling till andra kommuner inom Sverige för arbete: År Inpendling Utpendling Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, 16+ år. Inflyttade Utflyttade 11

12 Inpendlingen till kommunen minskade i samband med inträdande av lågkonjunkturen år 2008 men har under år 2010 börjat ökat igen. Antalet utpendlare har ökat med nästan 20 % under de senaste 5 åren. Utöver ovan redovisad pendlingsstatistik är det även ett antal personer som pendlar till framför allt Universitetet i Karlstad för studier. Utpendling för arbete i Norge: År Utpendling Källa: StatNord (senare statistik finns inte tillgänglig). Utpendlingen från Arvika till Norge har ökat under perioden med 40 %. Det kan även finnas ett antal personer som har sin arbetsplats i Norge och även en bostad, är folkbokförd i Norge och har dessutom en bostad i Arvika kommun där ledigheten tillbringas. Hur många det rör sig om går inte att få fram via statistik. Inpendlingen från Norge till Sverige är av mycket liten omfattning och redovisas därför inte. 12

13 Bostadsbestånd Lägenhetsbestånd I Arvika kommun finns ca lägenheter i flerbostadshus. 70 % av beståndet består av lägenheter med 2-3 rum och kök. 55,7 % av alla hushåll i Arvika kommun består av en person. Motsvarande siffra för riket är 54,2 %. Lägenhetsstorlek Antal 1k, 1rkv* rum och kök 648 2k, 2rkv** rum och kök rum och kök rum och kök rum och kök 61 6 rum och kök rum och kök 8 Totalt Lägenhetsbeståndet i flerbostadshus (oktober 2012). * 1k: rum med kokskåp, 1rkv: 1 rum och kokvrå ** 2k: 2 rum med kokskåo, 2rkv: 2 rum och kokvrå Källa: Lantmäteriets lägenhetsregister Ägarstruktur Av flerbostadshusen i kommunen innehar Arvika Fastighets AB ca lägenheter. Fem av de privata fastighetsägarna innehar mellan ca 100 och ca 500 lägenheter per fastighetsägare. Antalet bostadsrätter är ca 700 st, Riksbyggen och HSB. Nybyggnation Nyproduktionen av både flerbostadshus och småhus har varit låg under perioden Det har byggts/färdigställts 190 lägenheter fördelade på 128 småhus och 62 lägenheter i flerbostadshus. De flerbostadshus som producerats har uppförts i kvarteret Tigern (14 lgh) och Orgeln (ombyggnation från skola till lägenhetsboende, 48 lgh). I kvarteret Nattviolen på Prästängen har 12 radhuslägenheter uppförts. I Dottevik har 14 lgh som bostadsrätt uppförts i kvarteret Kanoten. Dessutom har 48 lägenheter byggts i äldreboendet Västängsgården. De flesta småhusen är uppförda på landsbygden. Linjen i diagrammet motsvarar befolkningsutvecklingen under perioden. 13

14 Småhus Flerbostadshus Befolkningsutvecklingen Nyproduktion av flerbostadshus och småhus år Källa: SCB Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Gruppbostäder och servicebostäder enligt LSS (lagen om särskilt stöd och service för vissa funktionshindrade) är ett boende för vuxna med intellektuella funktionshinder. Här ges särskild service, med personal dygnet runt för att de boende ska kunna leva som andra och delta i samhällslivet. Kommunens LSS-handläggare fattar beslut om rätten att beviljas denna typ av boende. I kommunen finns drygt 60 lägenheter, till största delen 1-rumslägenheter. Merparten är lokaliserade i Arvika stad, resterande finns i Edane, Glava och Jössefors. Arvika har tidigare inte haft kö till LSS-boenden men nu ser vi en ökning och behov finns av ytterligare platser. Det är mycket svårt att få hyresgäster till Glava, då i princip alla vill bo i Arvika tätort. Bostäder för personer med psykiskt funktionshinder Gruppboende för psykiskt funktionshindrade är ett särskilt boende som kräver biståndsprövning enligt Socialtjänstlagen, 6 lägenheter finns i Glava. Det är svårt att hitta hyresgäster till dessa, eftersom önskemålet är att man vill bo i Arvika tätort. Särskilt boende för äldre Äldre som behöver mer omsorg och vård i vardagen, än vad som kan ges genom hemtjänsten och hemsjukvården, kan ansöka om en plats på ett särskilt boende. Det finns boende för olika typer av vård och omvårdnadsbehov, exempelvis servicehus, gruppboenden för åldersdementa och för somatiskt långtidssjuka. 14

15 Lägenheterna fördelar sig på följande kategorier: 142 lägenheter i servicehus. 247 lägenheter finns i gruppboende för somatiskt långtidssjukskrivna eller dementa. Utöver dessa finns 46 seniorlägenheter som hyrs ut till äldre utan särskild biståndsprövning. 22 av dessa finns i Edane och 24 på Korpralen i Arvika. Kötiderna varierar under året. Det är många i kö för servicehus, i synnerhet till Smedberg. 15

16 Aktuell marknadssituation Enkät till ägare av hyresfastigheter Under januari/februari 2012 besvarades en enkät av de flesta fastighetsägare som innehar det största beståndet av lägenheter. Syftet med enkäten var att få en uppfattning om vem som efterfrågar, vad som efterfrågas mest, uthyrningen i dagsläget och om nyproduktion planeras. De som efterfrågar lägenheter kommer från alla åldersgrupper och kategorier, som exempelvis ungdomar, studerande, nya parförhållande, skilsmässor, familjer, boende i intilliggande kommuner samt boende i annan kommun som fått jobb i Arvika kommun. På frågan om vilken storlek av lägenhet som efterfrågas varierar svaren, hos någon fastighetsägare är 1:or och 2:or mest efterfrågade, hos någon är det 2:or och 3:or och hos någon efterfrågas större lägenheter. Samtliga fastighetsägare har i stort sett hela sitt utbud uthyrt. Arvika Fastighets AB kan ha ett 20-tal lägenheter outhyrda vid månadsskiftet men dessa hyrs ut till ny hyresgäst oftast inom 1 månad. Några fastighetsägare har kö, och har så haft under flera år. Små förändringar har skett i utbudet det senaste året, men ingen nyproduktion. Det handlar främst om att några mindre lägenheter har omformats till större och för någon fastighetsägare köp av fastigheter. Vad avser nyproduktion finns inget beslut om detta hos någon av fastighetsägarna. Arvika Fastighets AB har underlag framtagna för byggnation i kvarteret Dungen och Styvern. Några av fastighetsägarna uppger att ombyggnation/konvertering i mindre omfattning är aktuellt framöver, samt i vissa fall även standardförbättringar. Enkät till mäklare En enkät har även besvarats av fastighetsmäklare i Arvika i syfte att spegla efterfrågan på köp av fastigheter samt tillgången på fastigheter som är till försäljning. Det som efterfrågas är mindre enplanshus nära centrum, större lägenheter, lägenheter med 3 r o k gärna centralt, centralt boende nära mataffär, villor med sjöläge. Det är främst centralt läge, inom stadsgränsen som efterfrågas, vilket gäller både lägenheter och villor. Yngre, födda på 70-talet, söker villa-boende och äldre söker ofta bostadsrätter. 16

17 Ingen större förändring i efterfrågan har märkts under senaste året. Samtliga mäklare kan erbjuda ett stort utbud av objekt. Någon svarar att det är för få objekt med central belägenhet. De objekt som är centralt belägna eller om objekten har sjöläge har många intressenter på visningar, däremot är antalet intressenter färre för övriga objekt på landsbygden. På frågan om nyproduktion behövs svarar de att det är behov av mindre enplanshus med centralt läge, lägenheter i centrum för par som flyttar från egen villa och mindre lägenheter i centrum för unga. Sammanfattning av marknadssituationen Den sammanfattande bedömningen av marknadssituationen är: Stor efterfrågan på lägenheter. Få lägenheter är outhyrda. Vakansgraden i Arvika Fastighets AB är under 1 %. Samtliga lägenhetsstorlekar efterfrågas. Underlag för nyproduktion finns, men inget beslut om och när byggstart kommer att ske. Höga produktionskostnader med medföljande höga hyresnivåer är det huvudsakliga hindret. Hos mäklarna är det främst centralt läge som efterfrågas, gäller både lägenheter och villor. Stort utbud av objekt till försäljning, men för få objekt med centralt läge. Många intressenter på visningar om objektet är centralt beläget. 17

18 Planberedskap och villatomter Villabyggande Kommunen har på egen mark ca 70 villatomter klara för byggnation. Cirka 30 av dessa är belägna i Arvika tätort, resterande i Edane, Jössefors, Gunnarskog, Klässbol, Mangskog och Sulvik. Under 2000-talet har efterfrågan på tomter stadigt ökat fram till lågkonjunkturens inträde år Nu märks återigen att det finns en efterfrågan, men i mindre omfattning än före lågkonjunkturen. Det finns en försiktighet hos marknaden, sannolikt delvis beroende på de högre kraven från bankerna vad gäller möjlighet att få lån samt osäkerheten angående ränteläget. Prisskillnaden mot att nyproducera en villa eller att köpa en äldre befintlig villa är fortfarande stor vilket sannolikt gör att flertalet istället väljer att vänta med sitt husköp än att välja alternativet nyproduktion. Planberedskap för bostadsändamål Detaljplan Stadsdel Hustyp ca antal lgh Markägare B262 Tången 4 Styckåsen Flerbostadshus 20 Privat B324 Apotekaren 7, Veterinären 5 & 8 Solbergastaden Flerbostadshus 100 Privat B315 Turbinen 5 Privat B270 Dungen Högåsen Arvika kommun B313 Katten 3 & 6 Solbergastaden Arvika Fastighets AB B314 Styvern 20 B317 Fogden Lundbergs B308 Tornstigen Dottevik Småhus 7 Arvika kommun B319 Övre Taserud Taserud Småhus 19 Arvika kommun B266 Prästängen etapp 3 Olika hustyper 100 Arvika kommun Planprogram för Ingestrandshöjden pågår. Detaljplanen beräknas kunna antas under höst/vinter Planen består av 140 villatomter i tre etapper. Första deletappen av etapp 1 består av tomter. 18

19 Omvärldsanalys och framtidsspaning Befolkningsförändringar Fler och fler flyttar till storstadsregionerna och de större städerna och det befolkningsmässiga glappet mellan storstad och glesbygd ökar. Nästan 77 procent av befolkningen bor i tätorter, drygt 21 procent i tätortsnära landsbygder och knappt 2 procent i glesbygder. Unga människor bor i storstadsregionerna och i de större högskoleorterna och den äldre befolkningen bor i de mindre kommunerna. Ofta är det kommunen med länets största stad som står för majoriteten av befolkningstillväxten, medan de omgivande kommunerna har en minskande befolkning. På många håll utanför de större städerna är det invandringen som gör att befolkningen ökar, eller åtminstone inte minskar mer än den gör. De flesta flyttningarna gör vi inom den egna kommunen. Av de som flyttar till ett annat län är hälften i åldern 20 till 30 år. Både kvinnor och män flyttar under denna period i genomsnitt fyra gånger. Efter 30- årsåldern är flyttningarna färre och också kortare. Bland personer som är äldre än 30 år går bara 11 procent av flyttlassen utanför länet. Ökad rörlighet Att kärnfamiljen ersätts med nya familjebildningar ger upphov till en rad nya begrepp: sambo, särbo, därbo, delsbo, mina barn, dina barn, bonusbarn, för att nämna några. Därtill ökar människors rörlighet och pendling. Fler människor har möjlighet eller tvingas att ha flera bostäder med fast boende, övernattningslägenheter, fritidshus, släktgårdar etc. Allt detta gör att det blir svårare att definiera var man bor, och med vem. Bostadsarean per person ökar stadigt, och olika typer av bostäder ska svara mot olika behov. Bostadsbrist Enligt Boverkets definition anses det råda brist på bostäder om det hela tiden finns en efterfrågan som överstiger utbudet. Brist på bostäder kan också innebära att det till antalet finns tillräckligt många bostäder men att det är fel sorts bostäder. På mindre orter är problemet kanske snarare att anpassa bostadsbeståndet till de behov som finns, till exempel få fram billiga hyresrätter så att ungdomar kan flytta hemifrån eller tillgänglighetsanpassa beståndet efter den åldrande befolkningens behov. De lediga bostäderna kanske finns utanför centralorten där servicen har försvunnit. Oavsett om det handlar om obalans mellan antalet lägenheter på marknaden och antalet bostadssökande, eller att utbudet inte motsvarar det som efterfrågas, behöver brist på bostäder inte alltid vara detsamma som nybyggnadsbehov. Ett ökat utbud kan uppstå genom en ökad omsättning av bostäder i beståndet. Det kan även vara så att man behöver få till flyttkedjor för att möjliggöra eller underlätta generationsväxling i olika delar av beståndet. Bostäder per 100 invånare har ökat Av landets drygt 4 miljoner hushåll bor störst andel i hyresrätter, följt av äganderätt och bostadsrätt. År 2010 fanns det knappt 48 bostäder per 100 invånare. År 1990 fanns cirka 47 bostäder per 100 invånare. Totalt i landet har alltså antalet bostäder per 100 invånare ökat. I storstadsregionerna har antalet bostäder per 100 invånare minskat, samtidigt som antalet ökat betydligt bland de mindre kommunerna, mellan 1990 och 2010 från 44,9 till 48,6. 19

20 Bostadens läge Att bo nära vattnet lyfts ofta fram som ett exempel på ett attraktivt läge för en bostad. Önskemålet kommer från en liten grupp som verkligen vill ha sjöutsikt. I stället visar aktuell forskning att de flesta föredrar det som passar bäst in i deras livssituation. Ofta handlar det om trygghet, vård och omsorg, närhet till skolor och förskolor och om service och kommunikationer. För en barnfamilj är det viktigt med trygga utemiljöer och att ha nära till skola och förskola. Pensionärerna vill ha en centralt belägen lägenhet med hiss och närhet till service. Bostaden uttryck för identitet En trend som har vuxit sig starkare under de senaste två decennierna är att bostaden ska vara ett uttryck för den boendes identitet. Tidigare handlade bostad om läge, funktion och rådande ideal. Idag vill man att bostaden ska uttrycka ägarens val av livsstil och identitet på samma sätt som val av mode, bil och inredning gör. Byggnadens och bostadens arkitektur och uttryck ska visa vem man är, och vad man står för. Det kan innebära att livslängden förkortas för byggnaden, och att man väljer att bygga om och förnya med allt tätare intervall. Precis som modetrender svänger allt fortare, väljer man att bygga om kök och badrum innan inredningen slitits ut. Även planlösningar, rumsfördelningar, fönstersättningar, fasader och arkitektoniskt uttryck blir attribut som i sin tur ska uttrycka ägarens identitet. En fråga som fastighetsägarna bör ställa sig är om samtliga lägenheter behöver upprustas till samma standard? Hyresgästen kan ges möjlighet att vara med och påverka vilken standard lägenheten ska renoveras till genom att exempelvis kunna välja mellan olika renoveringspaket. Hållbarhet Energisnåla byggnader med miljövänliga och återvinningsbara material är på stark frammarsch. Enligt ett EU-direktiv om byggnaders energiprestanda ska nya byggnader senast 2020 vara nära-noll-energibyggnader (NNE-hus). Kraven har ännu inte implementerats i svensk lagstiftning. Byggnadsindustrin efterfrågar nu tydligare och hårdare krav på energieffektivitet för att ställa om produktionen till de kommande kraven. Bland bostadskonsumenterna märks också efterfrågan på miljödeklarerade bostäder. Ett exempel är Svanen-märkta hus, som förutom låg energianvändning kännetecknas av att miljö- och hälsofarliga ämnen har uteslutits. Materialkraven, bra ventilation och högre kvalitet i byggprocessen ger förbättrad inomhusmiljö. 20

21 Särskilda gruppers behov Ungas boende I en undersökning gjord av Hyresgästföreningen år 2011 framkom att 39 % av de unga vuxna (20-27 år) vill helst bo i hyresrätt, 23 % i bostadsrätt, 15 % i eget hus och 10 % hos föräldrarna. Bostadsrätten är betydligt populärare i storstadsområdena än i övriga riket och det egna huset är mer populärt utanför storstadsområdena. Två rum och kök är den mest efterfrågade bostadsstorleken. I rapporten Ungas syn på boende, SABO, 2011 en undersökning gjord av Kairos Future 1 har i analysen av det som skrivits i sociala medier visat att en lägre hyra är viktigare än en hög standard, vilket är tänkvärt inför stora renoveringar av bostadsbeståndet. En fråga som flera av bostadsföretagen bör ställa sig är om samtliga lägenheter behöver upprustas till samma standard? Köken och balkongerna fyller en viktig funktion för studenter (20-30 år) och unga yrkesverksamma. Köken är förenade med dess sociala funktion och det ökade matintresset. Den ständiga uppkopplingen som laptops och smartphones erbjuder har gjort att de olika uppdelningarna av rummen allt mer försvinner. Vi kan idag utföra diverse ärenden oavsett i vilket rum vi befinner oss i. Är framtidens boende för unga ett universalrum med kök? Äldres boende Andelen äldre i befolkningen ökar. En stor del av dem som varit i pensionsåldern några år eller som närmar sig bor i det bestånd av hus som kom till under villa-boomen, från slutet av 60talet till början av 80-talet. I stor utsträckning väljer de att bo kvar på äldre dar. Delvis kan detta vara en följd av att attraktiva alternativ saknas eller är bristfälliga på bostadsmarknaden, eller att man bor billigt i den redan avbetalade villan. En hel del av såväl dagens som morgondagens äldre bor i flerbostadshus byggda på fyrtio- och femtiotalen och som saknar hiss. I takt med att de som bor i dessa hus blir äldre ökar behovet av lyftanordningar i trapphusen. Dessa lösningar är ofta dyra och inte särskilt bra. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv skulle andra lösningar vara att föredra, som att man sätter in hissar eller att de äldre flyttar till moderna, tillgängliga bostäder och att de billigare lägenheterna frigörs för unga hushåll. Morgondagens äldre och de som redan har nått pensionsåldern, kan behöva uppmuntras att genomföra de förändringar som behövs med tanke på sämre rörelseförmåga. Det kan handla om att planera flytt till mer tillgängligt boende eller genomföra renoveringar och förändringar i syfte att öka tillgängligheten i den egna bostaden. 1 Kairos Future har utvecklat en metod för att samla, strukturera och analysera sociala medier netnografi etnografiska studier på Internet. Studien har använt sig av det avtryck som folk lämnar i bloggosfären. 30 miljoner blogginlägg skrivna under en 18-månadersperiod har finkammats. 21

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18

BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 BOSTADSPOLITISK STRATEGI reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2012-12-18 Innehållsförteckning Bostadspolitisk strategi... 4 Förutsättningar och behov... 5 Strategier Boendeplanering utifrån befolkningsstrukturen...

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder

Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Förändrade flyttmönster och målgrupper för nya bostäder Maria Pleiborn, WSP Analys & Strategi Bostadsmötet 2014-10-01 Svenskarnas flyttningar Vi flyttar ungefär 10 gånger i livet i genomsnitt och varje

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson Ulrika Hägred Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014

Åtgärdsplan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2012 2014 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-06-20 splan för Bostadsprogram för Falu kommun 2 I åtgärdplanen redovisas de åtgärder som bedöms behöva genomföras under

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010... 4 Bostadssituationen idag... 5 Befolkning... 6 Bostadsmarknad...

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030

Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun med utblick mot 2030 T J Ä N S T E S K R I V E L S E 1 (5) 2016-03-18 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg

4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4:1 4 Befolkning, skolor, förskolor och äldreomsorg 4.1 Befolkning och bostäder Vallentunas befolkning uppgick den 2001-12-31 till 25 643 personer. Kommunen har idag en relativt ung befolkning med en hög

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 215:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, huvudsekreterare Dir 214:44 Analysera hinder och föreslå åtgärder

Läs mer

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004

efolkningsprognos Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 b efolkningsprognos 2004-2015 Kommunledningskontoret Utveckling Pirjo Kovalainen Mars 2004 Befolkningsprognos 2004-2015 Sammanfattning Inför framtagande av en ny kommunprognos har två huvudalternativ testats.

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025

Befolkningsprognos för Jönköpings kommun med utblick mot 2025 Befolkningsprognos för Jönköpings kommun 2016-2019 med utblick mot 2025 STADSKONTORET AUGUSTI 2016 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Kontakt Webbplats Andreas Zeidlitz andreas.zeidlitz@jonkoping.se

Läs mer

Bostadspolitisk strategi

Bostadspolitisk strategi Bostadspolitisk strategi Reviderad och antagen av Kommunfullmäktige 2016-09-26, 76 1 (17) Revidering gjord hösten 2016 av Gunilla Jonsson, kommunstyrelseförvaltningen, Erik Lundh, samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Alla har rätt till en bra bostad!

Alla har rätt till en bra bostad! Alla har rätt till en bra bostad Bostadspolitiskt program Hyresgästföreningen Södertälje/Nykvarn Bostadsbrist Idag råder det bostadsbrist i Södertäljes och Nykvarns kommuner och framför allt saknas det

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet

Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet Utvecklingsavdelningen Aktuellt om bostadsbyggandet 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 4, juni 211 I rapporten redovisas bostadsbyggandet omfattning, sammansättning och lokalisering

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 %

Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Bostadsförsörjningsprogram väx med 1 % Del av utvecklingsstrategin Samrådsversion december 2014 Samråd vår-höst 2015 Antagande KsAU-Ks-KF 2015-12-09 Reglerad i lag Varje kommun ska ha riktlinjer för bostadsförsörjning

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018

Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 Riktlinjer fo r bostadsfo rso rjning i Storumans kommun 2014-2018 1. Varför en bostadsförsörjningsplan? Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:183) föreskriver att varje kommun ska planera

Läs mer

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030

PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 RAPPORT PROGNOS FÖR SOCIALTJÄNSTENS BEHOV AV BOSTÄDER 2015-2030 2014-12-01 Lotta Nordkvist SÄN 2014/503-709 POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB ORG.NUMMER Nacka kommun, 131 81 Nacka Stadshuset,

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Ewa Samuelsson, särskild utredare Analysera hinder och föreslå åtgärder i syfte att: underlätta för äldre personer

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

6. Mark och bostäder. november 2004

6. Mark och bostäder. november 2004 november 2004 6. Mark och bostäder 1 INNEHÅLL Bostäder... 3 Bostadsområden Gislavedshus Privata fastigheter Bostadsrätter Lediga bostäder Behov inför framtiden Villor Tomtmark... 6 Markkö 2 Av Camilla

Läs mer

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå

Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Ny bostadspolitik för ett växande Skellefteå Inledning: Skellefteå har som mål att kommunen ska växa till 80 000 innevånare till år 2030. För att nå detta mål måste det finnas en lokal politik som skapar

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering.

Som en följd av de slopade reglerna måste kommunerna nu själva ta ansvar för bostadsförsörjningen och finna former för sin planering. FÖRORD Kommunfullmäktiges beredning för samhällsbyggnadsfrågor, samhällsbyggnadsberedningen, har tagit initiativ till att arbeta fram politiska viljeinriktningar för bostadsförsörjningen. Fram till avregleringen

Läs mer

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret

Rapport. Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan. Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Rapport Var kommer Mariestrandsborna ifrån? - Första länken i flyttkedjan Olov Häggström mars 2008 Umeå kommun / Stadsledningskontoret Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning och syfte...

Läs mer

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten

Befolkningsprognos 2013-2033 Mora kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten Befolkningsprognos 213-233 Mora kommun Näringslivs- och utvecklingsenheten Sammanfattning Mora kommuns befolkning vid 213 års slut uppgick till 19998 personer med en befolkningsminskning på -84 personer.

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1(10) Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Älvkarleby kommun, arbetsutskottets remissversion 1. Inledning Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun med riktlinjer

Läs mer

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr

Hushåll och bostäder. Umeås bostadsbestånd. Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr Hushåll och bostäder Umeås bostadsbestånd Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 5 2016 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Umeås bostadsbestånd 3 Bostadsbeståndet i Umeå kommun hustyper

Läs mer

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18)

RAPPORT BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 2014-06-15 1 (18) BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 2014-2023 STOCKHOLM 1 (18) S w e co Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm Telefon +46 (0)8 6956000 www.sweco.se S we c o S tra te g y AB Org.nr 556342-6559

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun

Befolkningsprognos för Uppsala kommun Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2016-2050 Ett prognostiserat positivt födelse- och flyttningsnetto ger fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun. Befolkningstillväxten uppskattas fram till och

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94

BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING BOSTADSPOLITISK STRATEGI FÖR VÄSTERVIKS KOMMUN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-05-28, 94 Varför en bostadspolitisk strategi? Tillgången till och utbudet av bostäder

Läs mer

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407

Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan. Lotta Jaensson 140407 Bostaden är lösningen - en helhetssyn på bostadsfrågan Lotta Jaensson 140407 Bostadsmarknaden i ett sammanhang Befolkningsökning. Industrisamhället ersatts med tjänstesamhälle. Urbanisering. Utflyttning

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS NYNÄSHAMNS KOMMUN 1 BEFOLKNINGSPROGNOS 2015-2024 NYNÄSHAMNS KOMMUN Innehållsförteckning 2 Inledning Nynäshamns kommuns befolkningsförändring under 2014 i siffror Nynäshamns kommuns befolkningsstruktur Antaganden om födda

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020

Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 2011 2020 Utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos för Umeå 211 22 1 (13) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 2, mars 211 INNEHÅLL Inledning 3 Metod 3 Resultat för kommunnivån 3 Fler äldre

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

Regional befolkningsprognos

Regional befolkningsprognos Regional befolkningsprognos Typ: Kommun Kod: 019200 Namn: Nynäshamn År: 2014-2034 Befolkningsprognos för Nynäshamns kommun gjort på SCB för period 2014-2034(bearbetat av Irina Martin) 1 Antal Personer

Läs mer

Befolkningsprognos 2013

Befolkningsprognos 2013 Underlag för arbete med budget 2015 KS13.745 2013-10-22 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1

Läs mer

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09

Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Inte(GR)erad bostadsplanering med fokus på äldre 2012-05-09 Samverkansprojekt FoU i Väst/GR Göteborgsregionen (GR) Härryda kommun Ale kommun Kungälv kommun Mölndal kommun Tjörn kommun Pågår maj 2011 maj

Läs mer

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016

Bostadspolitik. för tillväxt och rättvisa. Tillväxt kräver rättvisa! Bostadspolitiskt program för Socialdemokraterna i Sundsvall 2012-2016 Bostadspolitik för tillväxt och rättvisa Tillväxt kräver rättvisa! Utvecklingen i en kommun är beroende av en aktiv bostadspolitik så även i Sundsvall Fem förslag för utveckling och rättvisa! 1 2 3 4 5

Läs mer

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Kommunalt bostadsförsörjningsprogram 64 Dnr 2016/00329 Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 64 Den 2016-09-19 Kommunalt bostadsförsörjningsprogram Kommunfullmäktiges beslut Kommunalt bostadsförsörjningsprogram

Läs mer

Boendeplaneringsprogram 2011-2014

Boendeplaneringsprogram 2011-2014 Boendeplaneringsprogram 2011-2014 2 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning.. 2 2 Inledning 3 3 Syfte... 3 4 Bostadsbyggande och befolkningsutveckling 1985-2010. 4 5 Bostadssituationen idag. 5 6

Läs mer

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag.

Detta ägardirektiv gäller tillsammans med den av fullmäktige beslutade Ägarpolicy för Eslövs kommun och dess bolag. ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 35 C ÄGARDIREKTIV FÖR ESLÖVS BOSTADS AB Godkända av kommunfullmäktige 2011-12-19, antagna på bolagsstämma Bakgrund Eslövs kommun är en relativt stor aktör på bostadsmarknaden

Läs mer

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG

PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 2014-2038 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG PROGNOS FÖR NYPRODUCERADE LÄGENHETER PÅ ÅRSTAFÄLTET 214-238 BEFOLKNING OCH KOMMUNAL BARNOMSORG Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB Karin Fägerlind 8-58 35 34 karin.fagerlind@usk.stockholm.se

Läs mer

Befolkningsprognos

Befolkningsprognos Befolkningsprognos 2015-2024 Vetlanda här växer människor och företag Sammanfattning Under de senaste tre senaste åren har befolkningen i Vetlanda kommun ökat med cirka 580 personer, främst beroende på

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län

Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Skåne län Mäklarinsikt 2014:4 Skåne län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare. I

Läs mer

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008

Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Tomtköer i Sveriges kommuner 2008 Björn Nordlund, Utredare Villaägarnas Riksförbund 1. INLEDNING... 3 2. Sammanfattning... 3 3. Syfte... 4 4. Metod... 4 5. Avgränsningar... 4 6. Resultat... 5 6.1 Kommuner

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast

Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Bostadsmarknaden i Hudiksvall - Utkast Västra Hamnen Statistikunderlag, Maria Pleiborn, 2015-01-09 Information Valda jämförelsekommuner: Jämnstora och/eller närliggande WSPs befolkningsprognos bygger på

Läs mer

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4

https://bostad.stockholm.se/statistik/bostadsformedlingen-statistik-bostadskon-2014/, 4 Bostadsutskottet: Motion gällande: Hur kan vi lösa bostadsbristen bland ungdomar i Stockholm? Inledning: Boverket varnar för förvärrad bostadsbrist 1. Att ha en egen bostad är en självklarhet för många,

Läs mer

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad

Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad 2011 : 1 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Andrahandsuthyrning underlättar en trög bostadsmarknad Sammanfattning Det saknas 85 000 bostäder i Stockholms län, enligt preliminära siffror.

Läs mer

Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län Bostadsmarknaden och bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2005-2006 Sammanställning av 2005 års bostadsmarknadsenkät i Västernorrlands län. Beställning och information: Ulla Ullstein telefon 0611-34

Läs mer

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län

Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Stockholms län Mäklarinsikt 2014:4 Stockholms län Undersökningen genomfördes mellan den 9 och 29 september 2014. Den skickades ut till samtliga medlemmar i Mäklarsamfundet och beades av 1074 fastighetsmäklare.

Läs mer

BOSTADSPROGRAM 2011-2016

BOSTADSPROGRAM 2011-2016 BOSTADSPROGRAM 2011-2016 Antagen av kommunstyrelsen 2011-08-15 172 Innehåll Inledning...1 Målsättningar...1 Utbud och efterfrågan... 3 Planerad bostadsproduktion och prioriteringar 2011-2016... 6 INLEDNING

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Äldreriksdagen, Sigtuna 13 november, 2013 Vad är Hjälpmedelsinstitutet HI?

Läs mer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer

SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer SOU 2015:85 Bostäder att bo kvar i Bygg för gemenskap i tillgänglighetssmarta boendemiljöer Ewa Samuelsson, särskild utredare Ulrika Hägred, utredningssekreterare Dir 2014:44 Analysera hinder och föreslå

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.39

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.39 Bostadsförsörjningsprogram för Kungsörs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2016-09-05, 130 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Kungsörs kommun... 2 3. Arbetspendling... 3 4. Mål med bostadsförsörjningen...

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan

FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN. - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan FLYTTKEDJAN OCH DEN ÖVERSKATTADE EFFEKTEN - en insiktsfull text om synen på flyttkedjan Strävar du efter att skapa rörlighet på bostadsmarknaden eller att få in unga på bostadsmarknaden? Eller vill du

Läs mer

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad

Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad Intresse trygghetsboende Göteborgs Stad RAPPORT DECEMBER 0 David de Courcy ScandInfo Marketing Research, Pnr: Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och syfte Målgrupp och metod Frågeområden Delgrupper

Läs mer

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun

Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun Befolkningsprognos för Sundsvalls kommun 216-235 I Sundsvalls kommuns målbild för hållbar tillväxtstrategi, RIKARE från 212 är ett av målen att Sundsvalls kommun ska ha över 1 invånare 221. Enligt SCB:s

Läs mer

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN

SVENSKA LUFTSLOTT OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN OM ÄLDRES VALMÖJLIGHETER PÅ BOSTADSMARKNADEN Mäklarsamfundet granskar trögrörligheten på bostadsmarknaden JULI 2015 VI HAR FRÅGAT DE ÄLDRE VAD DE SJÄLVA VILL! FAKTA OM GRANSKNINGEN TNS Sifo har ställt

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden?

Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? KOMMUNLEDNINGSKONTORET Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Hur vill Hamrångeborna bo i framtiden? Enkätundersökning våren 2014 Författare : Per-Erik Mårtensson Citera gärna

Läs mer

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012

Befolkningsprognos för Lunds kommun 2012 Kommunkontoret 1 (12) Utvecklingsavdelningen 212-4-19 Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos för Lunds kommun 212 Sammanfattning Befolkningen förväntas öka med 1 232 personer 212

Läs mer

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos

Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos 214-4-24 1 (9) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 214/347-13 Kommunstyrelsen Befolkningsutveckling i Nacka kommun utfall och prognos Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen till protokollet. Sammanfattning

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström

Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Kommunens olika geografiska områdens förutsättningar Av: Frida Lindahl Åkerström och David Sundström Uppdragsbeskrivning; - En beskrivning och analys av kommunens olika geografiska områdens förutsättningar

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019

Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019 Dnr KS 2015/271 Riktlinjer för Bostadsförsörjning i Forshaga kommun 2015-2019 Antaget av kommunfullmäktige 2015-xx-xx 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Inledning 3 Mål och riktlinjer för bostadsbyggande

Läs mer