CAMPUSPLAN 2025 HÖGSKOLAN I HALMSTAD. Framtagen på uppdrag av Högskolan i Halmstad

Transkript

1 CAMPUSPLAN 2025 HÖGSKOLAN I HALMSTAD Framtagen på uppdrag av Högskolan i Halmstad

2 Campusplanen är framtagen på uppdrag av Högskolan i Halmstad av Sweco Architects. Grafisk profil: Margareta Diedrichs Sweco Architects Foto: Högskolan i Halmstad, Joachim Brink, Christer Järeslätt, Jennifer Larsson, Christel Lind och Thorbjörn Andersson Sweco

3 HÖGSKOLAN I HALMSTAD startades år Då gick här ett hundratal studenter och personalen var ett 40-tal. Idag har Högskolan växt till cirka 9000 studenter och cirka 600 anställda. Högskolan erbjuder ett 80-tal utbildningsprogram och 250 olika kurser på skilda nivåer. Högskolan har också forskarutbildningsrättigheter i innovationsvetenskap, informationsteknologi samt hälsa och livsstil. Nu står Högskolan inför ännu en översyn av lokaler och campusmiljön. En sådant arbete är ett ärende inte bara för skolan själv utan i högsta grad också för staden och regionen. Tillsammans ska högskola och stad kunna erbjuda attraktiva miljöer för såväl utbildning, forskning och innovation som för boende, studentliv och stadsliv. För att kunna åstadkomma detta behövs en framtidsinriktad planering av verksamheter, infrastruktur och service. En campusplan är ett samrådsdokument som tar avstamp i ett visionsarbete. Campusplanen omsätter visionen i fysisk verklighet, diskuterar möjligheter till förbättringar och resonerar kring olika alternativ. Rollen för campusplanen är klargöra och visa hur högskolans fysiska miljö kan utvecklas i framtiden. På senare år har det blivit tydligt att attraktionskraft för högskolor och universitet inte bara ligger i de enskilda lokalerna utan att helheten är viktig. Den fysiska miljön är viktig när man väljer studieort både själva campusområdet och stadens miljö som helhet. 3

4 INNEHÅLL 1. CAMPUSPLANENS UPPLÄGG (Läsanvisningar) 5 2. FRAMTIDSBILD BÄRANDE IDÉER 6 Vision, mål och strategier 7 Tre alternativa utvecklingsscenarier 9 3. SYFTE OCH UPPDRAG 10 Campusplanens syfte, metod och avgränsningar 11 Vilken typ av plan är det? 13 Målgrupp BAKGRUND 14 Läge i regionen 15 Campusområdets framväxt 15 Nuvarande markanvändning 15 Planförutsättningar 16 Den fysiska miljöns styrkor och svagheter 17 Högskolans utvecklingsbehov FRAMTID 18 Visionen för Högskolans verksamhet 19 Visionen för campusmiljön 19 Mål och strategier ALTERNATIVA UTVECKLINGSSCENARIER 24 Corso 26 Campuspark 30 Nytt stadscampus 34 Ny huvudentré 38 Långsiktig stadsomvandling av högskolekvarteret CAMPUS SOM HÅLLBAR MILJÖ ORGANISATION 44 Arbetsgrupp GENOMFÖRANDE 46 4

5 Campusplanen är indelad i avsnitt som fungerar såväl samlat som i fristående delar. I de två inledande avsnitten sammanfattas planens FRAMTIDSBILD, BÄRANDE IDÉER och SYFTE. Avsnittet BAKGRUND behandlar läget i regionen, den historiska bakgrunden till campusområdets framväxt, nuvarande markanvändning och övriga planeringsförutsättningar. Dessutom redogörs för den fysiska miljöns styrkor och svagheter som resultat av en genomförd SWOT-analys. Med utgångspunkt från gällande verksamhets- och lokalutvecklingsplaner beskrivs också Högskolans fysiska utvecklingsbehov. Avsnittet FRAMTID beskriver den vision och de mål som arbetats fram för campus fysiska utveckling och gemensamma strategier för att uppnå dessa. Vision, mål och strategier ligger till grund för de alternativa utvecklingsscenarier som beskrivs längre fram i planen. Avsnittet ALTERNATIVA UTVECKLINGSSCENARIER beskriver de huvudalternativ för framtida utveckling som tagits fram i workshoparbetet. Dessutom skisseras en möjlig omvandling av högskolekvarteret utgående från kommunens översiktliga planer för stadsdelen. Avsnittet CAMPUS SOM HÅLLBAR MILJÖ redogör för hållbarhetsstrategier ur ett miljömässigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. CAMPUSPLAN 2025 HÖGSKOLAN I HALMSTAD De två sista avsnitten ORGANISATION och GENOMFÖRANDE beskriver projektorganisation och former för fortsatt arbete med campusplanen som grund. 5

6 2. FRAMTIDSBILD BÄRANDE IDÉER mål strategier vision 6

7 VISION, MÅL OCH STRATEGIER En VISION är en bild av ett framtida önskvärt tillstånd. Visionen för ett framtida campus i Halmstad är: Att skapa ett vackert och attraktivt campus med plats för gränsöverskridande möten och innovation, som i sin fysiska gestalt uttrycker Högskolans profil som det innovationsdrivande lärosätet. Visionen stöds av ett antal MÅL och STRATEGIER för campus fysiska utveckling I campusplanen anges de konkreta målen, samt strategier för att nå dem. En strategi är ett långsiktigt övergripande tillvägagångssätt för hur man ska tänka och agera för att uppnå de mål man satt upp: Mål Stärka sambanden mellan campus och den omgivande staden Skapa rum för möten och gränsöverskridande samverkan Skapa en gemensam, tydlig identitet Skapa miljöer som stöder forskning, utbildning och innovation Skapa ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart campus Strategier Campus integreras med den omgivande staden med tydliga entrépunkter, stråk och noder. Campus vitaliseras med nya mötesplatser, boende och service. Den yttre miljön utvecklas med rumslighet och grönska. Nya typer av formella och informella lärandemiljöer tillskapas. Framtida lokalbehov tillgodoses genom förtätning. Befintligt lokalbestånd ses över för ökad areaeffektivitet och nyttjandegrad. VISION Att skapa ett vackert och attraktivt campus med plats för gränsöverskridande möten och innovation, som i sin fysiska gestalt uttrycker Högskolans profil som det innovationsdrivande lärosätet. 7

8 8

9 ALTERNATIVA UTVECKLINGSSCENARIER Utifrån campusplanens gemensamt formulerade vision, mål och strategier har tre alternativa utvecklingsscenarier för campus fysiska utveckling tagits fram. Gemensamt för de tre scenarierna är att campus förtätas och organiseras kring tydliga stråk och noder. Det nuvarande byggnadsbeståndet ligger utspritt, är delvis ineffektivt och i behov av förnyelse. Ett syfte är att koncentrera lokalbeståndet för att få ett tätare campus och möjliggöra ett effektivare utnyttjande av gemensamma funktioner och service. I två scenarier skisseras en utveckling av befintligt campus medan det tredje innebär att campus flyttas närmare stadens centrum. TRE SCENARIER CORSO I ett alternativ benämnt Corso, förlängs Högskolans nuvarande inomhusstråk vidare in i Oerlikons nuvarande fabriksbyggnad. Genom förlängningen av inomhusstråket skapas ett visuellt sammanhållande rum som ger bra orienterbarhet, överblick och plats för sociala aktiviteter och spontana möten. Detta alternativ förutsätter att Oerlikons fabriksbyggnad kan förvärvas och göras tillgänglig för Högskolans verksamhet. BIBLIOTEK CAMPUS- STRÅK STUDENT- BOSTÄDER PARKERING STUDENT- BOSTÄDER KÅRHUS CAMPUS- PARK STUDENT- BOSTÄDER CAMPUSPARK Alternativet Campuspark innebär att en ny campuspark etableras i områdets sydvästra del. Kring detta uterum koncentreras Högskolans byggnadsbestånd. Campusparken blir ett öppet och inbjudande, attraktivt, samlande park/torgrum för dialog, rekreation, trivsel och samvaro. BIBLIOTEK PARKERING CAMPUS- PARK KÅRHUS STADSCAMPUS I alternativet Stadscampus flyttas campus till nytt läge i centrala Halmstad, mellan Nissan och Centralstationen. I en integrerad anläggning ges mycket goda möjligheter att stärka sambanden mellan campus och den omgivande staden. Skapa rum för möten och gränsöverskridande samverkan och att skapa en gemensam, tydlig identitet för Högskolan. CAMPUS HALMSTAD alternativt läge 3 IDROTT GYM SCIENCE PARK FRAMTIDA BOSTÄDER KÅRHUS HUVUDENTRÉ BIBLIOTEK BIBLIOTEK CAMPUS- PARK UTBILDNINGS- LOKALER KAJ- PROMENAD TORG PIR PEDAGOGISKA VERKSTÄDER STUDENT- BOSTÄDER STUDENT- BOSTÄDER STUDENT- BOSTÄDER BÅTHUS 9

10 3. SYFTE OCH UPPDRAG syfte, metod, avgränsningar... 10

11 CAMPUSPLANENS SYFTE, METOD OCH AVGRÄNSNINGAR Ett viktigt syfte med arbetet har varit att skapa ett forum för att behandla långsiktiga och komplexa frågor kring campus långsiktiga fysiska utveckling. Arbetet med campusplanen har gett en samsyn i dessa frågor och en gemensam vision av ett framtida campus år 2025 har tagit form. Visionsarbete är ett sätt att skapa en tydlig bild av en önskvärd framtid och förmedla denna till alla som verkar på campus och i den omgivande staden. Samtidigt måste vi förhålla oss till en parallell och kontinuerligt pågående utveckling, med snabba förändringar av samhället och den högre utbildningen. Syftet har alltså inte varit att i detalj bestämma hur det framtida campus skall se ut, utan snarare i vilken riktning det skall utvecklas. Alternativa utvecklingsscenarier har också belysts. Planens vision och mål stöds av ett antal strategier och delprojekt för att nå det uppsatta målet. Visionsarbetet har bedrivits i workshopform kring ett antal viktiga frågeställningar. Arbetssättet har inneburit att ett flertal väsentliga frågor kunnat belysas och att ett stort antal synpunkter framkommit från såväl Högskolans studenter och anställda som representanter från Halmstads kommun. Campusplanen skall i ett samlat dokument uttrycka visionerna för högskolans fysiska utveckling. Högskolans vision och verksamhetsidé är utgångspunkt för campusplanens utformning. Utifrån detta skapas en gemensam målbild för den fysiska miljön och klarläggs principer för framtida markanvändning. Det yttersta syftet att utveckla en ännu mer kreativ och stimulerande studieoch forskarmiljö med en tydlig, egen identitet är ett gemensamt intresse. år 2025 Planen skapar beredskap för utvecklingen av campus med ett tidsperspektiv fram till Den omfattar konkreta planeringsförutsättningar strategier för utveckling av campus. Planen anger också strategier för mera övergripande utveckling av omgivande stadsfunktioner i syfte att länka samhällsservice mot campusområdet och tydligare förmedla närvaron av akademin mot befolkning och näringsliv. Planen är ett instrument för att förankra åtgärder inom högskolan, men också mellan Högskolan och intressenter i det omgivande samhället. Den ska kunna användas som information till studenter och anställda, till myndigheter, grannar och olika aktörer i samhället. Planen ska vara långsiktig och flexibel och det fysiska dokumentet ska vara lättläst och koncentrerat. 11

12 12

13 Inriktningen för planen är att vara visionär och framtidsinriktad. Den skall vara en handledning för beslut om framtida utbyggnad och förändringar med anvisningar på riktningar och förhållningssätt. Skötsel och hantering av befintliga miljöer sorterar under underhållsprojekt och omfattas inte av planen. Utvecklingen av campusområdet är i hög grad beroende av vad som händer i dess omgivning. Arbetet med planen begränsar sig därför inte bara till kärnområdet utan även inkluderat dess närmaste omgivningar. Funktionella och stadsbyggnadsmässiga kopplingar till stadscentrum skall också beaktas. Traditionellt har högskolebyggandet i Sverige varit starkt präglat av statligt fastighetsägande och ansvar för byggprojekten, med relativt stora utbyggnadsmöjligheter i sammanhållna campusområden i eller i anslutning till städerna. Denna egenskap har förstärkts av den starka funktionsuppdelning som utgjorde planeringsprincip under det sena 1900-talets stadsplanering. Sedan sekelskiftet 2000 har stadsplaneidealet alltmer övergått till funktionsblandade miljöer och urbant vitala offentliga platser. För campus innebär det att planeringsfokus förskjuts från den tidigare koncentrationen på rena institutionsmiljöer och lokaler mot ett synsätt där integration med staden betonas och campus- och stadsutveckling flätas in i varandra. EN GEMENSAM VISIONSBILD Vilken typ av plan är det? En gemensam visions- och målbild Ett styrdokument för de närmaste årens planering Ett planeringsinstrument för utveckling av lokaler och fysisk miljö Ett kommunikationsverktyg Målgrupp Beslutsfattare inom Högskolan Studenter, forskare och övrig personal Myndigheter, grannar och övriga aktörer integration med staden! 13

14 4. BAKGRUND framväxt markanvändning planförutsättningar 14

15 LÄGE I REGIONEN Halmstad är beläget mittemellan storstadsregionerna Göteborg i norr och Öresundsregionen i söder och med goda kommunikationer till dessa. Högskoleområdet ligger två kilometer från Halmstads centrum i väster och Europaväg 6 i öster. Järnvägsstation och regionbussterminal ligger en kilometer västerut i riktning mot centrum. Halmstad City Airport har dagliga förbindelser med Stockholm. Högskolan bedriver även utbildning på Campus Varberg. Campusområdets framväxt Det beslutades att Halmstad skulle bli högskoleort 1975 och den första högskoleutbildningen startade Det dröjde dock tills 1983 innan det formellt blev en högskola flyttade Högskolan till sina nuvarande lokaler på Larsfrid i östra Halmstad. Området har fått namnet Kvarteret Bærtling efter konstnären Olle Bærtling som föddes i närheten. LÄGE I REGIONEN Den gångna tjugofemårsperioden sedan 1988 har kännetecknats av ökat lokalbehov och utbyggnad inom kvarteret. Anläggningen utgjordes till en början av fyra sammanbyggda huskroppar i fem våningar. Höghuset, som är utmärkande för högskolans fysiska identitet, stod klart Ett nytt högskolebibliotek invigdes 1998 och togs Dormers ombyggda fabrikslokaler i bruk. Det s k O-huset, för ekonomer, naturvetare och tekniker, stod klart 2002 och Q-huset, för bland annat lärarutbildning, färdigställdes ett nytt kårhus som efter kårobligatoriets avskaffande delvis tomställts. Parallellt har ett flertal studentbostadshus byggts, varav några i anslutning till campusområdet. Nuvarande markanvändning Området där Högskolan är beläget är ursprungligen ett industriområde och fortfarande pågår omfattande industriell och annan näringsverksamhet, samt handel. I kvarterets sydvästra del finns en större livsmedelshall med omgivande ytor för markparkering. Högskolans utbyggnad har därför fått ske på tillgänglig mark och genom att befintliga industri- och lagerbyggnader kunnat tas i anspråk för utbildningsverksamhet. Detta har fått till följd att högskolelokalerna är relativt utspridda i kvarteret med delvis dåliga interna samband och att Högskolan har en otydlig, fysisk identitet. 15

16 Planförutsättningar Inom Halmstads kommun pågår ett arbete att långsiktigt sammankoppla stadsdelarna Andersberg och Linehed norr om Laholmsvägen med Östra stranden i söder. Detta föreslås ske genom en planmässig förändring av markanvändningen mot ökad stadsmässighet och större inslag av bostäder. Larsfridsvägen och Västervallavägen förutsätts i ett sådant scenario omvandlas till stadsgator omgivna av bostadskvarter med aktiva bottenvåningar med butiker, caféer etc. För kvarteret Baertling innebär detta att en småskalig kvartersstruktur kan implementeras och bilda ramverk för en successiv omvandling mot ökad stadsmässighet och inslag av t ex bostäder och verksamheter. Tvärgående gång- och cykelstråk, t ex i förlängningen av Hertig Knutsgatan, kan också etableras. 16

17 Den fysiska miljöns styrkor och svagheter Att förvalta och utveckla: Det sammanhållande stråket Intilliggande industribyggnader kan på sikt bli en tillgång Biblioteket som mötesplats och bärare av identitet Kårhuset en potentiell resurs Att bygga bort, bygga till eller förändra: Campus kopplas närmare till staden Gång- och cykelstråk behöver utvecklas Tydligare entrépunkter till campus Fler mötespunkter inomhus och utomhus Utspritt campus med svaga samband mellan olika delar Svag fysisk identitet för Högskolan behöver utvecklas Mer service, matställen och caféer Mer studentbostäder på campus Utemiljön behöver utvecklas med mötesplatser och grönska Högskolans utvecklingsbehov förvalta utveckla förändra Högskolans långsiktiga utveckling förutsätter samverkan med såväl lokala och regionala som nationella aktörer. Den nya campusplanen skall ge handlingsutrymme under många år framöver och peka ut möjliga handlingsalternativ. En effektiv lokalförsörjning förutsätter att grundläggande frågor om markanvändning är utredda och att god planberedskap finns genom kommunens fysiska planering. Såväl Högskolan som staden gynnas av planer som anger både möjligheter på lång sikt och i tiden mer närliggande åtgärder. Högskolans fysiska utveckling har nära samband med aktuell stadsutveckling i Halmstad, både vad gäller planerna för Larsfridsområdet och vid Tullkammarkajen, som rymmer en flera möjligheter till kvalitativa förbättringar för både Högskolan och staden, där tydliga synergieffekter kan uppnås. På grund av demografiska förändringar förväntas studentantalet minska under de närmast kommande åren togs därför ett beslut att minska den totala lokalarean från ca kvm till ca kvm år

18 5. FRAMTID Att skapa ett vackert och attraktivt campus med plats för gränsöverskridande möten och innovation, som i sin fysiska gestalt uttrycker Högskolans profil som det innovationsdrivande lärosätet. 18

19 VISIONEN FÖR HÖGSKOLANS VERKSAMHET Högskolan i Halmstad har sedan starten 1983 förknippats med innovation och nytänkande, och idag profilerar sig Högskolan som det innovationsdrivande lärosätet. Profileringen uttrycker en strävan att bidra till och driva samhällsutvecklingen, genom utbildning, forskning och innovationsinriktade insatser. Öppenheten och de många samverkansytorna mot samhället är grundläggande för Högskolans förmåga att vara innovationsdrivande. Högskolan i Halmstad har tre styrkeområden inom sin utbildning och forskning: informationsteknologi, innovationsvetenskap samt hälsa och livsstil. Inom dessa områden har Högskolan forskarutbildningsrättigheter. Gemensamt för alla forskningsmiljöer ska vara ett tydligt fokus på forskning i nära samverkan med aktörer utanför akademin. Forskare i de olika miljöerna uppmanas också att i stor utsträckning samverka mellan miljöerna; det är Högskolans styrka att ha en närhet mellan verksamheterna. Högskolan i Halmstad antog en ny vision för sin verksamhet under hösten 2013, liksom en ny forskning- och utbildningsstrategi för Högskolans utveckling fram till Visionen lyder: Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Visionen sammanfattas i tre ord: värdeskapande, innovationsdrivande och samhällsutvecklande. Visionen för campusmiljön Att skapa ett vackert och attraktivt campus med plats för gränsöverskridande möten och innovation, som i sin fysiska gestalt uttrycker Högskolans profil som det innovationsdrivande lärosätet. Visionen för Högskolans fortsatta utveckling som fysisk miljö utgår från visionen för Högskolans verksamhet och skall stödja denna. Den övergripande strategin för att förverkliga verksamhetsvisionen kan sägas vara samverkan över gränser och profilering av tydliga styrkeområden. Målet är en kultur präglad av öppenhet och förmåga till gränsöverskridande samarbeten. Förutsättningarna för det är goda. Högskolans utveckling sker i samspel och samverkan med omvärlden och många samarbetspartner inom näringsliv och offentlig verksamhet. Det är också genom samverkan som nytt vetande - nya kunskaper utvecklas. Campus fysiska utformning påverkar verksamheten och är en del av Högskolans identitet och varumärke. VÄRDESKAPANDE INNOVATIONSDRIVANDE SAMHÄLLSUTVECKLANDE 19

20 20

21 Under 2012 tog Högskolans ledning initiativ till ett antal förändringsprocesser. En del av processerna är relativt begränsade i tid och omfattning, medan andra är mer komplexa och pågår under flera år. Förändringsprocesserna hänger nära samman och påverkar varandra i stor utsträckning. Syftet som helhet är att samordna, integrera och effektivisera för att bidra till kvalitet inom lärosätets alla verksamhetsområden. En av dessa processer avser översyn av lokalbeståndet för att fastigheter och lokalytor ska kunna anpassas till verksamheten, samtidigt som ambitionen är att samla ihop Högskolan så att den inte blir så utspridd lokalmässigt. Arbetet med campusplanen ingår som en del i denna process. Vi formar våra byggnader, därefter formar de oss Winston Churchill Mål och strategier Visionen stöds av ett antal MÅL och STRATEGIER för campus fysiska utveckling En strategi är ett långsiktigt övergripande tillvägagångssätt för hur man ska tänka och agera för att uppnå de mål man satt upp. Mål Stärka sambanden mellan campus och den omgivande staden Skapa rum för möten och gränsöverskridande samverkan Skapa en gemensam, tydlig identitet Skapa miljöer som stöder forskning, utbildning och innovation Skapa ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart campus Strategier Campusplanens sex strategier skall utgöra grunden för campusutveckling och för projekt inom campus. Campus integreras med den omgivande staden med tydliga entrépunkter, stråk och noder. Campus behöver knytas närmare till och öppna sig mot staden. Detta förutsätter en utveckling av såväl campusområdet som den omgivande staden. Tydliga entrépunkter och stråk som kopplar till det omgivande stadslandskapet ger ökad integration. Aktiva inre stråk ger god orienterbarhet och förutsättningar för möten. Kontakten med stadskärnan stärks genom utveckling av viktiga huvudstråk och områdets randzoner. Campus vitaliseras med nya mötesplatser, boende och servi- 21

22 ce. Campus utvecklas till en blandstad med utbildnings- och forskningslokaler, verksamheter, service och boende, där man inom gångavstånd kan nå högskolans lokaler, butiker, restauranger, caféer, bostäder och sociala mötesplatser. På campus skall finnas offentliga rum där alla kan uppehålla sig och där det är liv och rörelse dagar och kvällar. Det byggda skall ha en tät struktur med det offentliga rummet som bärande element. Det bör finnas ett samspel mellan ute och inne och bottenvåningarna bör vara publika med ett innehåll som kan förändras över tid. Den yttre miljön utvecklas med rumslighet och grönska. Forskning visar att gröna miljöer har betydelse för lärande och innovation. De mest framgångsrika akademiska miljöerna i världen kännetecknas av grönska. Ett grönt campus är också identitetsskapande och ökar välbefinnandet hos de människor som vistas där. Nya typer av formella och informella lärandemiljöer tillskapas. 22

23 Högskolans nuvarande lokalbestånd kompletteras med nya typer av formella och informella lärande- och forskningsmiljöer för att stödja olika pedagogiska metoder. Det är viktigt att dessa miljöer formas utifrån tydliga pedagogiska idéer. Studiemiljöer som utgörs av en blandning av olika typer av lokaler och platser ger studenterna bästa möjliga förutsättningar att genomföra lyckade studier, utrymmen för grupparbeten men även tyst enskilt arbete, socialt umgänge och experiment och innovation. Studiemiljöerna bör vara tillgängliga även kvällstid och helger. Framtida lokalbehov tillgodoses genom förtätning. Förtätning av campusområdet innebär hushållning med mark samtidigt som kvaliteten i den yttre gröna miljön kan förstärkas genom att exploateringsgraden ökar inom en given yta. Förtätning kan på flera sätt bidra till ett attraktivt ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart campus. Förtätning innebär att fler personer studerar, bor och arbetar på samma yta, vilket ökar underlaget för service och kollektivtrafik. Möjligheten att skapa en levande stad med nya offentliga mötesplatser bidrar till en högre social hållbarhet. Förtätning kan också bidra till att överbrygga barriärer som trafikleder och outnyttjade områden. Områden kan sammanlänkas och tryggare passager och stadsmiljöer skapas genom att fler väljer att röra sig till fots eller med cykel. Mikroklimatet förbättras genom att platser skapas som är behagliga att vistas på under olika väderleksförhållanden. Befintligt lokalbestånd ses över för ökad areaeffektivitet och nyttjandegrad. Lokalbeståndet ses över för att fastigheter och lokalytor ska kunna anpassas till verksamheten, samtidigt som ambitionen är att samla ihop Högskolan så att den inte blir så utspridd lokalmässigt. Erfarenhetsvärden visar att vid nybyggnad eller anpassning genom ombyggnad kan den totala lokalarean minskas med procent vid oförändrad verksamhet. 23

24 6. ALTERNATIVA UTVECKLINGS- SCENARIER Corso 24 Campuspark Stadscampus

25 Campusplanen skisserar tre olika utvecklingsscenarier. Två av dem bygger på förändringar av den befintliga miljön, medan det tredje innebär att Högskolan flyttar och tar plats vid Nissan-kajen i anslutning till Halmstad centrum. Vi har kallat utvecklinsscenarierna för Corso, Campuspark samt Stadscampus. Alternativen Corso och Campusstråk innebär att miljön får en koncentration jämfört med idag. BEFINTLIGT LÄGE: CORSO är ett klassiskt begrepp inom campusplanering och betyder stråk. Kring corson tar händelserna plats och corson blir högskolans pulsåder och samlande inslag. Corsoalternativet innebär en stark riktning mot sydost där man bland annat gör hål i den nuvarande Oerlikons industribyggnad som idag skär av högskolans olika delar och separerar verksamheterna. CAMPUSPARK bygger istället på en stark sydvästlig riktning. Stråket utgörs här av en park, inte olika amerikanska campus, och en utbyggnad på Ica Maxis parkeringsplats. Dessa scenarier innebär alltså olika huvudriktningar, antingen mot sydost eller mot sydväst. NYTT LÄGE: STADSCAMPUS innebär en helt ny placering i ett för staden centralare läge nere vid Nissan. Det är en placering i en äldre hamnmiljö under omställning; inte helt olikt den som Högskolan i Malmö valde för 15-talet år sedan. Tomten är mycket attraktiv för högskolans ändamål och skulle innebära tillgång till en stor campuspark, historiskt spännande byggnader som kan återanvändas och en nybyggnad som kan bli profilskapande och representera det senaste vad gäller högskolebyggnader. Närheten till staden gör att detta scenario kallas Stadscampus. nytt läge: STADSCAMPUS befintligt läge: CORSO och CAMPUSPARK 25

26 STUDEN BOSTÄD P ENTRÉ BIBLIOTEK ICA PARKERING HÖGSKOLA STUDENT- BOSTÄDER CAMPUS- PARK CAMPUS- STRÅK P ICA STUDENT- BOSTÄDER CAMPUS- PARK STUDENT- BOSTÄDER KÅRHUS PARKERING HÖGSKOLA STUDENT- BOSTÄDER SCIENCE PARK PARKERING HÖGSKOLA BIBLIOTEK C ST 26

27 CORSO Alternativet Corso innebär att Glasgången (Hus A och B) förlängs via Hus R in i Oerlikons industribyggnad. Genom förlängningen av inomhusstråket skapas ett visuellt sammanhållande rum som ger bra orienterbarhet, överblick och plats för sociala aktiviteter och spontana möten. Den östra delen av fabriksbyggnaden, som för närvarande används för industriverksamhet, tas i anspråk av Högskolan och anpassas för utbildningsverksamhet. Detta förutsätter att byggnaden kan förvärvas av nuvarande ägare. Samtidigt lämnar Högskolan Hus O, P, N och T i kvarterets nordöstra del. Sektionen för Ekonomi och teknik (SET) och övrig verksamhet i dessa lokaler integreras med Högskolans lokaler i kvarterets västra del. alternativ CORSO Genom att koncentrera verksamheten kring en sammanbindande central axel, en Corso, skapas en ryggrad i anläggningen med rum för möten och gränsöverskridande samverkan mellan olika delar av Högskolan. Corson mynnar i en central ljusgård som tillskapas i mitten av nuvarande Oerlikons industribyggnad. Denna blir ett nytt karaktärsstarkt, samlande, publikt rum, ett vardagsrum med uppehållsytor för studenter och plats för samling och festivitas. Samtidigt kan utemiljön mellan byggnaderna uppgraderas till en kringbyggd, grönskande campuspark med plats för såväl studentaktiviteter som rekreation. Parken avgränsas mot ICA stormarknad i sydväst genom att nya studentbostadshus byggs i detta läge. AMPUS- RÅK STUDENT- BOSTÄDER CAMPUS- PARK KÅRHUS T- ER STUDENT- BOSTÄDER PARKERING 27

28 ENTRÉTORG STUDENTBOSTÄDER ICA BIBLIOTEK CAMPU PARK STUDENTBOSTÄDER PARKERING ICA 28 PARKERING

29 alternativ CORSO S- CAMPUS- STRÅK CAMPUS- PARK STUDENT- BOSTÄDER KÅRHUS STUDENT- BOSTÄDER PARKERING 29

30 PARKERING ENTRÉ BIBLIOTEK CAMPUS- STRÅK PARKERING HÖGSKOLA PARKERING ICA CAMPUS- PARK KÅRHUS PARKERING HÖGSKOLA BIBLIOTEK 30

31 CAMPUSPARK Alternativet Campuspark innebär att en ny campuspark etableras i områdets sydvästra del. Kring denna koncentreras Högskolans byggnadsbestånd. Även i detta alternativ lämnar Högskolan Hus O, P, N och T i kvarterets nordöstra del. Sektionen för Ekonomi och teknik (SET) och övrig verksamhet i dessa lokaler integreras med Högskolans lokaler i kvarterets västra del, i en nybyggnad som avgränsar den centrala campusparken mot ICA stormarknad i sydväst. Samtliga högskolebyggnader får entréer mot parken och den nya byggnaden sträcker sig fram emot och fångar upp Hus Q och I som blir en del av helheten. I detta alternativ blir campusparken högskolans centrala och samlande publika rum, en Halmstad Yard där parkmiljön blir ett karaktärsskapande element som bärare av Högskolans identitet. Campusparken blir ett öppet och inbjudande, attraktivt, samlande park/torgrum för dialog, rekreation, trivsel och samvaro. Samtidigt förlängs och utvecklas inomhusstråket Glasgången (Hus A och B) genom Hus R och S till Hus Q och I, i syfte att knyta dessa delar närmare till varandra. alternativ CAMPUS PARK KÅRHUS CAMPUS- PARK 31

32 ENTRÉTORG BIBLIOTEK PARKERING HÖGSKOLAN ICA ICA PARKERING 32

33 alternativ CAMPUS PARK CAMPUSPARK KÅRHUS PARKERING 33

34 BÅTHUS PARKERING NISSAN BOSTÄDER BOLLPLAN CAMPUS- PARK PARKERING KAJPROMENAD PEDAGOGISKA VERKSTÄDER BOSTÄDER TORG KRAN ENTRÉPARK KÅRHUS BOSTÄDER SCIENCE PARK BIBLIOTEK ENTRÉ CAMPUSGATA PASSAGE GC+BIL INVÄNDIGT STRÅK IDROTT GYM BOSTÄDER 34

35 NYTT STADSCAMPUS Detta alternativ innebär att campus flyttas till nytt läge i centrala Halmstad, till Tullkammarekajen mellan Nissan och Resecentrum. Här kan ett nytt campus byggas med utgångspunkt i platsens många befintliga kvaliteter med närheten till stan och vattnet. Läget innebär en stark synergi - bra för Högskolan, bra för staden. I detta läge ges mycket goda möjligheter att stärka sambanden mellan campus och den omgivande staden, skapa rum för möten och gränsöverskridande samverkan och att skapa en gemensam, tydlig identitet för Högskolan. I en integrerad anläggning, där huvuddelen av Högskolans lokaler inryms i en sammanhängande byggnad, kan goda interna samband skapas mellan Högskolans olika verksamheter. Byggnaden kan också ges en större generalitet och flexibilitet och anpassas för dagens och morgondagens pedagogiska metoder. Tidigare erfarenheter visar att den totala lokalarean kan reduceras med ca 10-20% genom att byggnadens struktur ges en generell och areaeffektiv utformning. Högskolan får ett attraktivt läge invid vattnet nära stadens centrum. Tillsammans med den planerade utbyggnaden av bostäder i området skapas ett livaktigt kajstråk med restauranger och kaféer där studenter och Halmstadsbor möts. Närheten till resecentrum underlättar inpendling för studenter och personal från hela regionen, med kortare restider och en förstärkt arbetsmarknadsregion som följd. Det attraktiva läget i kontakt med stadskärnan och hela dess utbud av handel, service och boende stärker Högskolans konkurrenskraft vid val av högskoleort. alternativ STADS- CAMPUS Gemensamt RESE- CENTRUM NYTT STADS- CAMPUS 35

36 3 CAMPUS alternativ STADS- CAMPUS HALMSTAD altern BOSTÄDER IDROTT GYM UTBILDNINGS- LOKALER HUVUDENTRÉ SCIENCE PARK BOSTÄDER KÅRHUS CAMPUS- PARK BOSTÄDER 36

37 ativt läge KAJ- PROMENAD PIR BIBLIOTEK TORG PEDAGOGISKA VERKSTÄDER MARINA BOSTÄDER BÅTHUS 37

38 häckar cykelparkering torg med spännande markbeläggning attraktiva sittplatser parkering cykelparkering häckar 38

39 NY HUVUDENTRÉ I den nya strukturen för Högskolan i Halmstad ingår att se över den viktiga huvudentrén. Entréns uppgift är att utgöra ett representativt och tydligt annonserande yttre samtidigt som det ska vara en plats som inbjuder till att sitta ner, invänta en bekant, förbereda ett möte, ta del i ett samtal eller vara en del av ett aktivt liv där många passerar, kommer och går. Entrén ska också förena och samla upp flera olika riktningar och utgöra ett centralt beläget nav. Dessutom ska en rad funktioner samsas här utan de att uppfattas som påträngande i miljön, till exempel bil- och cykelparkering. I förslaget utformas entréplatsen som ett öppet torg som dock möbleras med informellt placerade sittmöbler. Möblerna riktar sig åt olika väderstreck. Golvet beläggs med naturstensmaterial i ett spännande mönster. Längst ut mot Kristian IV:s väg ställs en lekfullt utformad rad stenklotsar där man kan sitta på flera olika sätt. Vissa av klotsarnas sitsar är bronsplattor som är uppvärmda. Denna möbel förhindrar fordonstrafik in över entrétorget samtidigt som den ger en välkomnande gest åt besökare. Sidoordnat finns bilparkeringen samt cykelparkeringar på ömse sidor. Häckar och träd delar upp dessa funktioner i mindre rum. ENTRÉ Entrétorget ges en ny markbeläggning i form av en livfull matta, kanske med Högskolan i Halmstads nya logotyp som inspiration... 39

40 LÅNGSIKTIG STADSOMVANDLING AV HÖGSKOLEKVARTERET Nedanstående illustration visar hur stadsdelarna Andersberg och Linehed norr om Laholmsvägen kan sammankopplas fysiskt med Östra stranden i söder, genom att etablera en kvartersstruktur som ram för en långsiktig planmässig förändring av markanvändningen mot ökad stadsmässighet. Larsfridsvägen och Västervallavägen förutsätts i ett sådant scenario omvandlas till stadsgator omgivna av bostadskvarter med aktiva bottenvåningar med butiker, caféer etc. ÖSTRA STRANDEN Larsfridsvägen omvandlas till stadsgata VÄSTERVALLAVÄGEN LARSFRIDSVÄGEN LAHOLMSVÄGEN ANDERSBERG LINEHED 40

41 Även i kvarteret Baertling kan en småskalig kvartersstruktur implementeras och bilda ramverk för en successiv omvandling mot ökad stadsmässighet och inslag av till exempel bostäder och verksamheter. Med fördel kan en del av de nya bostäderna utformas för studentboende på campus. Tvärgående gång- och cykelstråk, till exempel i förlängningen av Hertig Knutsgatan, kan också etableras. STADS- OMVANDLING Successiv omvandling till stadskvarter med bostäder och verksamheter koppla samman kvartersstruktur stadsgator stadsmässighet genomgående stråk HERTIGS KNUTSGATAN KRISTIAN IV VÄG 41

42 7. CAMPUS SOM HÅLLBAR MILJÖ Campus skall utvecklas till en attraktiv, sammanhängande grön miljö som är långsiktigt hållbar: socialt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. 42

43 CAMPUS SOM HÅLLBAR MILJÖ Campus skall utvecklas till en attraktiv, sammanhängande grön miljö som är långsiktigt hållbar: socialt, ekonomiskt, ekologiskt och kulturellt. Hållbarhetstänkandet skall genomsyra all planering. När campus utvecklas skall sunda, attraktiva studentbostadsmiljöer, funktionsblandning, service, grönska, kultur och rekreationsmöjligheter tillskapas. Att reducera energianvändningen i samband med framtida planering har en avgörande betydelse för att minska klimatförändringarna. Materialval är också viktigt för hållbarheten och i ett livscykelperspektiv. Det är också viktigt att verka för god kollektivtrafik och skapa bekväma och attraktiva gång- och cykelvägar som stimulerar att gå och cykla till Högskolan. Campusplanens strategi att vitalisera campus med nya mötesplatser, boende och service har betydelse för att öka den sociala hållbarheten. I samband med förtätning och omvandling av lokalbeståndet ges möjlighet att tillföra nya lärande- och forskningsmiljöer speciellt anpassade för ny pedagogik, ny teknik och nya arbetssätt. I morgondagens campusmiljöer behövs kvalitativt utvecklade kunskaps- och innovationsmiljöer. Dessa kan också fungera som värdefulla skyltfönster för Högskolans verksamhet. LÅNG- SIKTIGT HÅLLBART! Vid utveckling av centrala, sammanbindande stråk kan byggnadernas bottenvåningar med fördel kompletteras med offentliga lokaler. Sådana lättillgängliga platser rätt placerade där studenter och personal rör sig främjar gränsöverskridande möten och samverkan mellan olika grupper och discipliner inom Högskolan. Byggnaderna utformas så att de upplevs som öppna och med siktlinjer som ökar orienterbarheten. En viktig hållbarhetsaspekt är att lokaler utformas med stor generalitet och flexibilitet för att möjliggöra framtida förändring. Även studiemiljöer och uppehållsytor bör i första hand placeras i anslutning till entréer och stråk. Dessa miljöer bör vara tillgängliga även kvällstid och helger. 43

44 8. ORGANISATION en samverkansprocess 44

45 ORGANISATION Högskolan i Halmstad genomförde under hösten 2013 en samverkansprocess avseende utveckling av det framtida campusområdet. Arbetet har bedrivits i workshopform med deltagande av representanter för Högskolan i Halmstad, studentkåren och Halmstads kommun med stöd av Sweco Architects. Då Högskolans ledning medverkat i det löpande arbetet i arbetsgruppen har en separat styrgrupp för projektet inte ansetts nödvändig. Arbetsgrupp Mikael Alexandersson Inger Johansson Mats Lyberg Henrik Barth Cecilia Kjellman Magnus Hållander Johan Lindström Josefine Nilsson Patrik Mattisson Victor Rundqvist PeGe Hillinge Thorbjörn Andersson Högskolan i Halmstad, rektor Högskolan i Halmstad, förvaltningschef Högskolan i Halmstad, teknisk chef Högskolan i Halmstad, sektionschef SET Högskolan i Halmstad, sektionschef LUT Högskolan i Halmstad, sektionschef IDE Högskolan i Halmstad, arbetsmiljöombud Högskolan i Halmstad, studentinspiratör Studentkåren, ordförande Studentkåren, ordförande Sweco Architects, konsult Sweco Architects, konsult Externa referenspersoner: Cecilia Bergström Andreas Ahlman Torsten Tunebro Halmstads kommun, planchef Halmstads kommun, Mark- och exploateringschef Lokalplanerare, konsult 45

46 9. GENOMFÖRANDE projektplan! 46

47 GENOMFÖRANDE Denna campusplan innehåller tre möjliga utvecklingsalternativ för ett framtida campus. Valet av huvudalternativ för campusutvecklingen på lång sikt kommer att göras under de närmaste åren och kommer att vara styrande för genomförandet av delprojekt och investeringar i lokaler och fysisk miljö. Utifrån vilket alternativ som väljs, kommer sedan en projektplan att tas fram, som beskriver ett antal möjliga projekt med planerat genomförande fram till år Oavsett den långsiktiga projektplanen, finns också konkreta projekt som behöver genomföras på kort sikt. Följande projekt planeras : HH år 2025 Forskningslabb för ett planerat elektronikcentrum Kunskapssmedja (en kreativ labb- och upplevelsemiljö) En samlad förvaltning Tydligare huvudentré 47