Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde

Transkript

1 Kallelse till sammanträde sid. 1 Samhällsbyggnadsnämndens ledamöter och ersättare kallas till sammanträde Tid: Onsdagen den 18 februari kl Plats: Magistern, Storgatan 35 B Efter sammanträdet, ca blir det utbildning i miljölagstiftningarna för de nyvalda ledamöterna/ersättarna. Förhinder för ledamot att närvara vid sammanträdet skall meddelas samhällsbyggnadskontoret tfn så att ersättare kan kallas. Monica Helgesson Mattias Adolfson har gruppmöte i sammanträdesrummet Magistern kl onsdagen den 18 feb. Jonas Lövgren har gruppmöte i sammanträdesrummet Gathörnet onsdagen den 18 feb. Se nämndens hemsida: Föredragningslista Formella ärenden 1 Ändringar och godkännande av föredragningslista. 2 Val av protokollsjusterare. G:\Samhällsbyggnadskontoret\Kontoret\Nämnd\Sammanträden\2015\ \Kallelse docx

2 Samhällsbyggnadsnämnden Medborgarförslag 3 Handläggare: Linda Almljung-Törngren Dnr: Ärende: Medborgarförslag Sänkt hastighet i väntan på förbifart Rockneby Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram en hastighetsplan för Rockneby. Innan ett sammanhållet grepp är taget gällande hastigheterna tillstyrker samhällsbyggnadsnämnden inte en sänkning av hastigheten på Ryssbylundsvägen. Vidare ska samhällsbyggnadskontoret lyfta förbifart Rockneby i de kommande samarbeten som sker med Trafikverket. 4 Handläggare: Emma Andersson Dnr: Ärende: Medborgarförslag Belysning på Ängö Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden tillstyrker inte förslaget om att sätta upp belysning på grusvägen utmed fiskarstugorna på Ängö.

3 Samhällsbyggnadsnämnden Informationsärenden 5 Ärende: Information om aktuella ärenden m m a) Förvaltningschefen informerar

4 Samhällsbyggnadsnämnden Administrativa ärenden 6 Handläggare: Victoria Schön Månsson, 30 min Ärende: Årsrapport 2014 Handling: Årsrapport 2014, BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden godkänner årsrapporten. 7 Handläggare: Victoria Schön Månsson, 30 min Ärende: Budget och verksamhetsplan 2015 Handling: Samhällsbyggnadskontorets budget 2015, BILAGA Förslag till beslut: 8 Handläggare: Rebecka Persson Dnr: Ärende: Begäran om tillsyn över handläggande av bygglov för kv. Gesällen, skrivelse från Staffan Strindberg Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Detaljplan samt bygglov för kv. Gesällen har vunnit laga kraft ( resp ). Då samhällsbyggnadsnämnden inte kan utöva tillsyn över frågor som rör den egna verksamheten beslutar samhällsbyggnadsnämnden att inte vidta ytterligare åtgärder då ärendet är överlämnat till länsstyrelsen.

5 Samhällsbyggnadsnämnden Planärenden Punkt 9 Handläggare: Birgit Endom, 5 min Dnr: Ärende: Detaljplan för Hagby 16:5 i Hagby, Kalmar kommun Beskrivning: Planens syfte är att möjliggöra utökning av Hagbyskolans område, Hagby 16:5, västerut mot Hagby 16:1, för nybyggnad av förskola med 6 avdelningar och därtill hörande ytor för lek, transporter och parkeringar. Vidare ska framtida om- och tillbyggnad av skolans byggnader såsom tillagningskök, matsal och fritidshem, möjliggöras inom skoltomten som erbjuder lämpliga placerings- och angöringsmöjligheter. Byggnationer avses ske i två etapper, varav ny förskola utgör första etappen. Stenmuren mot Kyrkallén bedöms ha kulturhistoriskt och estetiskt värde och ska skyddas i planen. För befintlig sporthall i norra delen regleras byggrätt. Vidare ska möjiggöras avstyckning för bostadsändamål från skoltomtens sydöstra delen av planområdet. Handling: Förslag till detaljplan Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. Förslaget till detaljplan godkänns för samråd. Punkt 10 Handläggare: Rebecka Sandelius Dnr: Björn Strimfors, 15 min Ärende: Beskrivning: Detaljplan för del av Gösbäck 2:95 m fl, ny förskola i Lindsdal, Kalmar kommun Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för att anlägga en ny förskola i ett kollektivtrafiknära läge i Lindsdals centrum. Angöring för biltrafik till förskolan ska ske på ett effektivt, miljöklokt sätt och om möjligt samordnas med övriga verksamheter. Handling: Förslag till detaljplan Förslag till beslut: Kommunens bedömning är att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning erfordras. Förslaget till detaljplan godkänns för samråd.

6 Samhällsbyggnadsnämnden Bygglovärenden Punkt 11 Handläggare: Roberto Cattaneo Dnr: Fastighet: Källstorp 6:1 Sökande: Wahlin, Arletta Ärende : Förhandsbesked, nybyggnad av enbostadshus och garage Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Negativt förhandsbesked ges med stöd av 9 kap. 17 plan- och bygglagen för nybyggnad av enbostadshus och garage på fastigheten Källstorp 6:1. Kalmar kommuns riktlinjer för avstånd mellan bostäder och djurhållning kan inte uppfyllas på fastigheten och översiktsplanen (ÖP) medger att exploatering på jordbruksmark ska ha starkt motiv och föregås av prövning av andra alternativa platser. Dessutom bedöms åtgärden inte uppfylla kraven som medges av 2 kap. 6 plan- och bygglagen (bebyggelse ska placeras på ett lämpligt sätt med hänsyn till landskapsbilden). Punkt 12 Handläggare: Catrin Thörnvall Dnr: Fastighet: Lättorp 1:8 Fastighetens adress: Lättorp 107 Sökande: Catarina Linde och Dag Esbjörnsson Ärende : Nybyggnad ridhus samt parkering Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 31 plan- och bygglagen. Punkt 13 Handläggare: Martin Jältås Dnr: Fastighet: Leoparden 6 Fastighetens adress: Appeltoffts väg 11 Sökande: Saber, Niko Heman Ärende : Nybyggnad av garage Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Med hänvisning till 9 kap 31 plan- och bygglagen avslår samhällsbyggnadsnämnden bygglov för nybyggnad av garage eftersom åtgärden strider mot gällande detaljplan avseende byggande på prickmark. Avvikelsen kan inte bedömas som liten.

7 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 14 Handläggare: Catrin Thörnvall Dnr: Fastighet: Korsgården 1:3 Sökande: Jonas och Pelle Weidlitz Ärende : Utredning av eventuell olovlig åtgärd Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Med stöd av 5 Lag (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning och med hänvisning till att fastighetsägarna har plockat bort de olovligt uppförda skyltarna finns inte behov av ytterligare åtgärder och därmed ska ärendet avskrivas. Punkt 15 Handläggare: Malin Persson Dnr: Fastighet: Bo 1:120 Fastighetens adress: Flyxövägen 1 Sökande: Björkman, Lena Ärende : Tillbyggnad av komplementbyggnad Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Bygglov beviljas med stöd av 9 kap. 30 plan- och bygglagen då åtgärden avviker mot gällande detaljplan avseende högsta tillåtna byggnadsarea för uthus samt tillbyggnaden placeras närmare tomtgränsen än 4,5 m men är förenlig med planens syfte. Punkt 16 Handläggare: Torbjörn Ziegler Dnr: Fastighet: Blåklockan 7 Fastighetens adress: Kalmarsundsparken 25 Sökande: Per-Gunnar och Gun-Marie Fransson Ärende : Tillbyggnad av flerbostadshus Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande utkast , BILAGA Förslag till beslut: Ansökan avslås med stöd av 8 kap. 13 och 17, samt 9 kap 30 plan- och bygglagen.

8 Samhällsbyggnadsnämnden Miljöärenden Punkt 17 Ärende : Handläggare: Eva Jansson, 10 min Årsplanering med behovsutredning 2014 uppföljning Årsplanering med behovsutredning 2015 Handling: Årsplanering med behovsutredning 2014 uppföljning, BILAGA A Årsplanering med behovsutredning 2015, BILAGA B Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden lägger årsplanering med behovsutredning 2014 uppföljning till handlingarna. Samhällsbyggnadsnämnden godkänner förslaget till årsplanering med behovsutredning för Punkt 18 Ärende : Handläggare: Ingeborg Nikkanen Kontrollplan för livsmedelskontrollen, Samhällsbyggnadskontoret Handling: Kontrollplan för livsmedelskontrollen, , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden lägger kontrollplan för livsmedelskontrollen till handlingarna. Punkt 19 Handläggare: Tomas Burén Dnr: Fastighet: Flakö 1:1 Fastighetens adress: Flakö gård 401, Rockneby Sökande: Berit Johansson Ärende : Strandskyddsdispens Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Strandskyddsdispens beviljas för uppförande av enbostadshus och garage. Som särskilt skäl enligt miljöbalken 7 kap. 18 c punkt 2 anges att området genom annan bebyggelse är väl avskilt från området närmast strandlinjen. Tomtplatsavgränsning, ca m2, med ungefärlig placering av bostadshus och garage framgår av karta i yttrandet.

9 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 20 Handläggare: Tomas Burén Dnr: Fastighet: Vadstena 1:21 Fastighetens adress: Drag 221, Rockneby Sökande: Patrik Källåker Ärende : Strandskyddsdispens Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Strandskyddsdispens beviljas för uppförande av komplementbyggnad (förvaringsbod) på fastigheten Vadstena 1:21. Som särskilt skäl enligt 7 kap. 18 c miljöbalken anges att området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Eftersom byggnaden avses att uppföras inom en etablerad tomt görs ingen tomtplatsavgränsning. Dispensen gäller den yta som byggnaden upptar. Byggnadens placering framgår av bilagd karta.

10 Samhällsbyggnadsnämnden Punkt 21 Handläggare: Tomas Burén Dnr: Ärende : Remiss, Trafikverkets ansökan om tillstånd för vattenverksamhet för omgrävning av Törnebybäcken, 2 nya broar samt lagligförklaring av befintlig bro Mål Nr M Handling: Samhällsbyggnadskontorets yttrande , BILAGA Förslag till beslut: Samhällsbyggnadsnämnden antar yttrandet som sitt eget och skickar det till mark- och miljödomstolen i Växjö som svar på remissen.

11 Samhällsbyggnadsnämnden Ärende: Handling: Beslut från länsstyrelsen, länsrätten m fl Tallhagen 2:13, tidsbegränsat bygglov i fem år för nybyggnad av studentbostäder, markoch miljödomstolens dom, mark- och miljödomstolen upphäver underinstansernas beslut och avslår ansökan om bygglov, Dörby 8:59, bygglov för fasadändring/takbyte, länsstyrelsens beslut, överklagandet avslås, Neptunus 16, bygglov för flyttning av fönster på fasader, ändrat höjdläge samt markuppfyllnad o anordnande av stödmurar och terrasser, mark- och miljödomstolens dom, överklagandet avslås, Kläckeberga 10:2, bygglov för utökning av golfbana, länsstyrelsens beslut, samtliga överklaganden avslås, Vadstena 2:1, strandskyddsdispens, mark- och miljödomstolen dom, mark- och miljödomstolen upphäver det överklagade beslutet och fastställer den tomtplatsavgränsning som samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar kommun har gjort, Ärende: a) Anmälan av avslutade förrättningar och beslut från lantmäterimyndigheten. b) Anmälan av delegationsbeslut under tiden c) Anmälan av beslut om bostadsanpassningsbidrag. d) Anmälan av tillsyner på serviceförvaltningen. e) Anmälan av lagakraftvunna detaljplaner m m.

12 Handläggare Datum Ärendebeteckning Linda Almljung Törngren Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Sänkt hastighet i väntan på förbifart Rockneby Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ger samhällsbyggnadskontoret i uppdrag att arbeta fram en hastighetsplan för Rockneby. Innan ett sammanhållet grepp är taget gällande hastigheterna tillstyrker samhällsbyggnadsnämnden inte en sänkning av hastigheten på Ryssbylundsvägen. Vidare ska samhällsbyggnadskontoret lyfta förbifart Rockneby i de kommande sammarbeten som sker med Trafikverket. Bakgrund Samhällsbyggnadskontoret arbetar med att anpassa hastigheterna i Kalmar kommun enligt rätt fart i staden. Smedby, Rinkabyholm och Lindsdal har skyltats om i enlighet med hastighetsöversynen och arbetet med omskyltning av norra Kalmar tätort pågår. På sikt ser samhällsbyggnadskontoret att samtliga kommunens tätorter ska ses över och föreslår att arbetet fortsätter med Rockneby tätort. Gällande höga hastigheter är det polisen som övervakar dessa överträdelser, därför har vi skickat ärendet för kännedom till polisen. Ryssbylundsvägen är en statlig väg och fysiska åtgärder utförs av Trafikverket. Samhällsbyggnadskontoret har skickat ärendet till Trafikverket för kännedom samt påbörjat ett sammarbeta gällande eventuella trafiksäkerhetsåtgärder i Rockneby. Linda Almljung Törngren Trafikplanerare Park- och infrastrukturenheten Samhällsbyggnadskontoret Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

13

14

15

16

17

18 Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Persson Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Begäran om tillsyn över handläggande av bygglov för kv. Gesällen, skrivelse från Staffan Strindberg Förslag till beslut Detaljplan samt bygglov för kv. Gesällen har vunnit laga kraft ( resp ). Då Samhällsbyggnadsnämnden inte kan utöva tillsyn över frågor som rör den egna verksamheten beslutar Samhällsbyggnadsnämnden att inte vidta ytterligare åtgärder då ärendet är överlämnat till länsstyrelsen. Bakgrund Efter granskning av bygglovhandling och detaljplanen för kv. Gesällen finner Strindberg omfattande avvikelser från såväl den formella plankartan som planbeskrivning. Med anledning av avvikelserna begär Strindberg att Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar skall utöva tillsyn över sitt handläggande av bygglov, för kv. Gesällen 3,4 & 25 (nuvarande) daterat , enligt PBL 11 kap. 5. Rebecka Persson Samhällsbyggnadschef Samhällsbyggnadskontoret Bygglovenheten Adress Box 611, Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

19 Samhällsbyggnadsnämnden Kalmar kommun Box Kalmar Begäran om tillsyn över handläggande av bygglov för kv. Gesällen Jag begär härmed att Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar skall utöva tillsyn över sitt handläggande av bygglov, för kv. Gesällen 3,4 & 25 (nuvarande) daterat , enligt PBL 11 kap. 5. Bakgrund till begäran. Jag har genom åren följt Samhällsbyggnadsnämndens arbete. Den beslutskultur som utvecklats tycks mig allt mera godtycklig. Respekten för Plan- och Bygglagen, PBL och specifikt för detaljplanen är sjunkande och med detta också likhet inför lagen och de demokratiska spelregler som satts upp av lagstiftaren. De mindre projekt som jag själv, som yrkesman, kommit att syssla med, granskas väl. I en del fall har det, av tjänstemän, skrivits åtskilligt och detaljerat i förslag till beslut som underlag för Samhällsbyggnadsnämnden. Så bör det ju också vara för att samhällsbyggnadsnämndens förtroendevalda lekmän skall kunna förstå vad man skall ta beslut kring. Hur är det då med beredningen av, de för stadsgestaltningen viktigare projekten, som t.ex. Varvsholmen, hanteras de annorlunda? Detaljplaner har arbetats fram i samarbete med exploatör. Samma exploatör har sedan efter lagakraftvunnen detaljplan lämnat in bygglov som i flera fall och i omfattande utsträckning kommit att avvika från detaljplanen. Hur dessa ärenden beretts, vilka aktörer inom kommunen som agerat och hur, vad som skrivits och hur dessa ärenden förberetts för beslut har jag inte i större utsträckning velat informera mig om. Det gäller ju inte mina uppdrag eller mina huvudmän, men naturligtvis har jag både som Kalmarbo och som yrkesman en uppfattning om resultatet av samhällsbyggnadsnämndens och byggherrarnas arbete med Kalmars gestaltning. När bostadsrättsföreningen Angöringen överklagade de bygglov kommunen beviljat för de sjövillor jag ritat blev det dock, för att bemöta länsstyrelsen beslut i överklagan till Mark- och miljödomstolen, nödvändigt att studera bygglovet för kv Angöringen. Hur såg planen ut, hur såg bygglovet ut, vad byggdes och hur handlades detta? I bygglovet för kv. Angöringen medgav kommunen en mindre avvikelse och tillät att bygga 270 kvm mera än de 2600 kvm som planen medgav. Om man följer PLBs sätt att räkna, vilket man skall, så medgavs istället 1110 kvm mera än vad planen tillåter. Det går inte att undvika frågan om hur grannarna blivit informerade, en demokratifråga, och hur man kunnat misstolka lagstiftningen för att

20 kunna lämna bygglov, en juridikfråga. Det är ju rimligt att anta att en kommunal myndighet skall kunna och följa den lagstiftning som ligger till grund för myndighetsutövandet. En ytligt titt på kv. Trossen, Varvsholmen, och man kan konstatera att man också här fått bygga åtskilligt mera än vad detaljplanen rymmer, kring 4000 kvm vid en enkel uppskattning. I det följande byggandet i kvarteret Spantrutan blev ju avvikelsen uppmärksammad men aldrig prövad, endast frågan om någon som bor på Ängö kan vara sakägare togs upp. Nämnden har i dessa fall har varit villig att lämna bygglov för avvikelse långt förbi rättspraxis, så länge inga grannar klagat. Man får intrycket att samhällsbyggnadsnämnden avhänder sig ansvaret för stadsgestaltningen och överlåter detta till enskilda exploatörer och de grannar som kan betraktas som sakägare. När jag så fick läsa i tidningen om kv. Gesällen och de avvikelser man i samband med bygglovet skulle höra grannarna om, såg jag samma mönster upprepas. Kan jag som praktiserande arkitekt ha en så annorlunda uppfattning om hur lagstiftningen fungerar? Kan det vara så att de mindre projekt som jag kommit att syssla med bedöms efter annan måttstock? På Kalmar kommuns hemsida kalmar.se/demokrati/vad-vill-vi-i-kalmar/ finner man följande text om Attraktiva Kalmar Kalmar kommunfullmäktige har formulerat sin vision om det framtida Kalmar. En idé som direkt eller indirekt berör oss alla som bor, arbetar och lever i Kalmar. Visionen sammanfattas i begreppet Attraktiva Kalmar, ett samhälle som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor. Det är också ett samhälle där bokstavligen alla, män och kvinnor, gamla och unga, fattiga och rika, välintegrerade och nyanlända, svarta och vita, homo och hetero, med eller utan funktionshinder, har precis samma möjligheter att påverka och utveckla sina liv. Stärkt av att innefattas i ett samhälle som präglas av demokrati, solidaritet och rättvisa villkor, ett samhälle där alla har precis samma möjligheter att påverka och utveckla sina liv, satte jag mig att gå igenom detaljplanen och det lämnade bygglovet för kv Gesällen. En detaljplan på Kvarnholmen som ligger inom riksintresse för kulturmiljövård. En del av staden, högt älskad av såväl Kalmarbor som besökare för sin bevarade miljö. Mycket har den senaste tiden sagts om kv Gesällen och den stora hänsyn till kulturmiljön och riksintresset som tagits av byggherre, entreprenör, arkitekt och samhällsbyggnadsnämnd. Samma aktörer har, på samma sätt som på Varvsholmen, svarat för arbetet med såväl detaljplan som bygglov. När jag nu gått igenom detaljplan och bygglov saknar jag mycket av den hänsyn som uppgiften att komplettera riksintresset Kvarnholmen kräver. Utgångspunkten för denna begäran är dock inte att diskutera detaljplanens kvalité. Egentligen inte heller det i bygglovhandling beskrivna projektet. Frågan jag ställer är om det är rimligt/möjligt och framför allt lagligt att bevilja bygglov för ett projekt som i sådan utsträckning avviker från en alldels ny lagakraftvunnen detaljplan. Jag kan tänka mig att det för de flesta bygglovsökande kan vara mycket svårt att förstå varför man blivit nekad bygglov med hänvisning till en detaljplan om man samtidigt kan medge avvikelser i den omfattning som i fallet med kv. Gesällen.

21 Kv. Gesällen kommer att påverka mitt liv. Jag kommer varje gång jag promenerar på Fiskargatan undra hur detta kunde gå till. Jag kommer, varje gång, att känna ett uselt samvete inför alla Kalmarbor jag svikit för att jag inte som yrkesman i protest tog till orda även om jag är helt medveten om att jag inte har rätten att som sakägare påverka detta bygglovbeslut. Frågan är om samhällsbyggnadsnämnden har rätten att ta detta beslut? Denna begäran om tillsyn får bli min protest, i första hand mot samhällsbyggnadsnämndens beslutskultur, i andra hand mot en gestaltning och en exploatering som är Kvarnholmen och riksintresset främmande. Sammanfattning av skäl för begäran om tillsyn av beslut. Vid genomläsning av bygglovhandlingen och hur den relaterar till detaljplanen för kv. Gesällen, lagakraftvunnen , finner man omfattande grava avvikelser från såväl den formella plankartan som planbeskrivning. Jag anser att det givna bygglovet strider mot planens övergripande gestaltningsidé, mot utformningsbestämmelser, mot exploateringsnivå, mot antal bilplatser och att avvikelser i denna omfattning inte kan medges enligt Plan- och Bygglagen PBL. Därav följer att grannarna inte skall höras eftersom avvikelserna från planen är allt för omfattande för att bygglov kan prövas och än mindre lämnas. Jag anser att de grannar som felaktigt hörts inte blivit ärligt informerade om de avvikelser, de av kommunen påstås ha rätt att tycka till om. De har inte har informerats om omfattningen av dessa avvikelser och inte heller fått möjlighet att förstå vad den gestaltningsmässiga konsekvensen de avvikelser man ansetts ha möjlighet att tycka om innebär. Jag anser att yttrandet och förslag till beslut inte tydligt och objektivt redogör för förslagets relation till detaljplan, innehåller missvisande uttryck och behandlar allt för ytligt avvikelser från planens övergripande gestaltningsidé. Yttrandet för inte heller något resonemang kring avvikelsens inverkan på riksintresset. Jag anser att som skäl för avvikelse från en 2 månader gammal detaljplan anföra en allmän bostadsbrist är närmast hårresande och förefaller vara ett rent partsargument från den sökandes sida. Genom denna begäran om tillsyn över bygglovbeslut för kv Gesällen 3,4&25 (nuvarande) daterad önskar jag att samhällsbyggnadsnämnden motiverar och redogör för hur det kan vara möjligt att lämna bygglov och vilka lagrum och vilken rättspraxis som man anser stöder detta beslut. Kalmar Staffan Strindberg arkitekt SAR/MSA Bilaga: Kommentarer kring avvikelser i bygglov och bilaga illustrationer

22 Kommentarer kring avvikelser i bygglov Avvikelser från detaljplanens planbeskrivning. (citerade texter ur beskrivning redovisas kursivt, kommentarer i rak stil) I planbeskrivningen förs ett resonemang kring gatans rytm och på flera ställen i beskrivningen poängterar man att man visuellt skall behålla den ursprungliga tomtindelningen. gavelställda hus mot gatan återkommer nu, men med en annan skala och modern färgsättning. Den nya planen innebär lika många uppdelningar som tidigare funnits. Då var det 11 olika fastigheter medan det nu är en fastighet med 11 olika byggnadskroppar. Bygglovhandlingen redovisar inte längre visuellt 10 fastigheter inom detaljplanen längs Fiskargatan utan istället 18. I dokumentet Fördjupad översiktsplan för Kvarnholmen med omgivande vattenrum, anges att bebyggelsen innanför befästningsmuren ska inordna sig i det traditionella kvartersmönstret från 1600-talet som till exempel den vertikala uppdelningen med små tomter och en byggnadshöjd på 2-4 våningar. Kvarteret Gesällen har tidigare varit bebyggt och att på nytt bebygga det gör att det traditionella kvartersmönstret återskapas. Bygglovhandlingen redovisar inte längre en vertikal uppdelning med en byggnadshöjd om 2-4 våningar utan istället 2 kulissfastigheter om 5 våningar (6+5 takkupor/gavlar) och däremellan instoppade lägre kroppar som i nästan samtliga fall överskrider den i planen angivna maximala nockhöjden. Utformningen av nya byggnader inom övriga delar av planområdet, kommer att ske i enlighet med den arkitekttävling som nämndes ovan och som ligger till grund för detaljplanen. Bygglovhandlingen avviker kraftigt mot det vinnande förslaget i den markanvisningstävling, anmälarens anmärkning, som ligger till grund för detaljplanen. Husen, som ligger innanför befästningsverket får sin karaktär genom att ta upp den gamla fastighetsstrukturen i kvarteret med många smala tomter och gavelställda hus mot Fiskaregatan. Kvarteret får ett uttryck där varje hus gestaltas som en egen individ. De lägre husen är en ny tolkning av den äldre träbebyggelsen som funnits här tidigare. Utefter Fiskaregatan samsas hus i 2 våningar med hus i 3-4 våningar där gavlarna blir till huvudfasader mot gatan. Bilaga Begäran om tillsyn över handläggande av bygglov för kv. Gesällen

23 Bygglovhandlingen tar inte upp den gamla fastighetsstrukturen, de visuella tomternas längd längs Fiskargatan har närmast halverats. Bygglovhandlingen redovisar inte ett förslag som möjliggör att kvarteret får ett uttryck där varje hus gestaltas som en egen individ Det medeltida uttryck, med gavelfasader i fem våningar och som smalast med endast en fönsteraxel, som redovisas i bygglovet, strider helt mot planens idé att eftersträva den ursprungliga strukturen. Det medeltida uttrycket, med sin förvrängda höjdskala är också helt främmande i Kvarnholmens historiska kontext. Totalt projekteras för ca 90 bostäder med tonvikt på kompakta citylägenheter med upplåtelseform hyresrätt. I källarvåningen inryms ca 120 bilplatser, och på marken cirka 10 stycken. Sammanlagt är det ungefär lika många som tidigare funnits som markparkering. Bilplatserna är avsedda för bostäderna och affärerna i kvarteret. Bygglovhandlingen avviker avseende antalet lägenheter och parkeringsplatser. Antalet lägenheter har i bygglovet ökat till 111st (+21) till detta skall läggas att den byggnad som i framtiden kan komma att uppföras enligt plan kan komma att inrymma ytterligare lägenheter. Man har alltså i själva verket nu 130 (+40) lägenheter att anordna bilplatser åt. Samtidigt som man nu har ökat antalet lägenheter så minskar man antalet bilplatser. Den totala parkeringen inom planen har minskat från ca 130 platser till 74, varav till 60 garageplatser (-60) och 14 platser på mark (+4) Om vi sätter antalet möjliga bilplatser för centrumverksamhet till 0 och ger alla, i planområdet möjliga bilplatser, till de boende får vi följande: 130 bilplatser/90 lägenheter=1,44 bilplatser/lägenhet. I bygglovet, inklusive de framtida lägenheter som ingår i planen men inte i bygglovet får vi istället 74 bilplatser/130 lägenheter = 0,57 bilplatser. Inga bilplatser för centrumverksamhet ryms då i kv Gesällen. Byggnadshöjd samt högsta nockhöjd har reglerats. Tillåten taklutning inom intervallet grader. Lägsta tillåtna färdig golvhöjd är + 2,64 meter men kan tillåtas lägre om byggherren kan redovisa åtgärder för att undvika skador på bebyggelsen vid en framtida översvämning. Bygglovet avviker från de angivna höjderna, högsta nockhöjd med 6 avvikelser, högsta hushöjd med 1 avvikelse. Bygglovet avviker generellt från det angivna intervallet för taklutning, grader, och detta gäller också den angivna taklutningen för takkupor som föreskrivs grader eller lägre. Enkelt kan sägas att praktiskt taget samtliga takfall och takkupor avviker från detaljplanens bestämmelser. Bygglovet redovisar, vad undertecknad kan förstå, inga åtgärder för att undvika skador på bebyggelsen vid en framtida översvämning. Bilaga Begäran om tillsyn över handläggande av bygglov för kv. Gesällen

24 Kommentar till brev för att höra sakägare (citerade texter ur beskrivning redovisas kursivt, kommentarer i rak stil) Skäl till underrättelse Avvikelsen innebär att mindre delar av huskropparna avviker mot planbestämmelserna gällande byggnadshöjd och placering. Avvikelserna innebär inte att mindre delar av huskropparna avviker mot planbestämmelserna. Påståendet är inte korrekt och närmast vilseledande. Man redogör inte i brevet för samtliga avvikelser eller dess konsekvenser. Brevet borde inte skickats ut eftersom det inte är möjligt att lämna bygglov, avvikelsen är inte att betrakta som liten. Kommentar till Yttrande (citerade texter ur beskrivning redovisas kursivt, kommentarer i rak stil) Förslag till beslut att Samhällsbyggnadsnämnden ger ordföranden i uppdrag att på delegation bevilja bygglov när förutsättningarna för lov föreligger Det är tveksamt om så omfattande beslut får tas på delegation. PBL 12 kap Detaljplanen är inom riksintresse. Det är också oklart om förutsättningar för beslut föreligger. Bakgrund Efter att planen upprättades har tävlingsförslaget bearbetats. Byggnaderna har förenklats. Gavelmotivet mot Fiskargatan kvarstår. Förenklingen bryter till viss del mot den detaljerade planen. En märklig formulering. Det är väl förslaget från markanvisningstävlingen som av parterna bearbetas till en detaljplan. Bygglovet skall sedan utformas utifrån detaljplanens beskrivning och bestämmelser. Arbetet med bygglovet borde ha skett parallellt med detaljplanearbetet och bearbetningar av bygglovet skulle löpande arbetats in i detaljplanen. Det är just detta förfarande som är vitsen med ett samarbete mellan kommun och exploatör. Bygglovet skall följa detaljplanen. Det är bara två månader mellan detaljplan och bygglov och inga avgörande förutsättning som ursäktar den minsta avvikelse kan rimligen ha inträffat under en så kort tidsperiod. Förenklingen bryter i detta fall inte till viss del utan helt och hållet mot detaljplanen. Bilaga Begäran om tillsyn över handläggande av bygglov för kv. Gesällen

25 Plan- och bygglagen (PBL) Enligt 9 kap. 31 b får bygglov ges för en åtgärd som avviker från detaljplan, om avvikelsen är liten och förenlig med detaljplanens syfte. Bygglovet avviker på avgörande sätt mot detaljplanen och avvikelserna kan varken i avseende på antal eller omfattning betraktas som liten. Planförutsättningar planbestämmelserna anger att ny byggnad skall utformas med särskild hänsyn till Kvarnholmens historia Bygglovet tar inte denna särskilda hänsyn. Det inlämnade bygglovet lånar sina formelement från den medeltid som vi i Kalmar rev redan på 1600-talet då vi byggde den nya moderna renässansstaden på Kvarnholmen. Vad finns motivet till denna förvanskade historiska återblick, och hur ser bygglovet på sin relation till riksintresset? Byggnadshöjd samt högsta nockhöjd har reglerats. Tillåten taklutning inom intervallet grader. Lägsta tillåtna färdig golvhöjd är + 2,64 meter men kan tillåtas lägre om byggherren kan redovisa åtgärder för att undvika skador på bebyggelsen vid en framtida översvämning. Bygglovet avviker från de angivna höjderna, högsta nockhöjd med 6 avvikelser, högsta hushöjd med 1 avvikelse. Bygglovet avviker generellt från det angivna intervallet för taklutning, grader, och detta gäller också den angivna taklutningen för takkupor som föreskrivs grader eller lägre. Enkelt kan sägas att praktiskt taget samtliga takfall och takkupor avviker från detaljplanens bestämmelser. Bygglovet redovisar, inga åtgärder för att undvika skador på bebyggelsen vid en framtida översvämning. Överenskommelser i avtal För att täcka det parkeringsbehov som genereras inom området så ska exploatören anordna bilpool. Parkeringen skall vara tillgängliga för samnyttjande av besökande på Kvarnholmen. Anser samhällsbyggnadsnämnden att parkeringsbehovet från de verksamheter och de sammanlagt 130 lägenheter kvm centrumverksamhet som kommer att byggas inom planen till fullo täcks av de 74 bilplatserna?. Bilaga Begäran om tillsyn över handläggande av bygglov för kv. Gesällen

26 Avser nämnden här att samtliga parkeringsplatser skall samnyttjas och i så fall i vilken utsträckning och hur skall detta i praktiken regleras? Med vilken varaktighet och mellan vilka parter kan ett avtal om bilpool garantera att hela/övervägande del av behovet av bilplatser för de verksamheter och de 130 lägenheterna i kv Gesällen kan komma att täckas av de 74 bilplatserna. Skäl till beslut Föreslagen byggnad mot Fiskargatan har högre nockhöjd än vad som tillåts i plan, gäller fyra mindre områden. Bostäder föreslås inom mindre område som är avsatt för centrumändamål, avsteg gäller på våning 2-4, byggnaden i hörnet Fiskaregatan och Västra Sjögatan. Föreslagna byggnader mot Fiskargatan.. gäller 4 mindre områden Uttrycket förringar helt den betydelse dessa mindre avvikelser innebär. Inget resonemang redovisas kring den totala avvikelse av takfall som bygglovet innebär. Bedömning Stadsbilden längs Fiskargatan ansluter till den byggnadstradition som tidigare funnits inom kvarteret med hus av varierande höjd, med gavlarna mot gatan. De byggnader som tidigare fanns i kvarteret var betydligt mindre, men med en tomtindelning som medförde att byggnaderna byggdes med gavlarna mot gatan. Detta motiv återkommer i sökandens förslag. Byggnadsvolymerna delas upp i mindre delar med olika höjd, färgsättning, fasadmaterial mm. Motivet med gavelställda hus finns kvar även när byggnadsvolymen har ökat. Resonemanget är allt för förenklat. Inget resonemang förs kring relationerna mellan byggnadshöjd och byggnadens visuella bredd. Inget resonemang kring de i planbeskrivningen redovisade ursprungliga tomtmåtten. Inget resonemang kring den helt främmande karaktären som den nya tätheten innebär eller kring det faktum att rytmiken helt har förändrats. Detaljplanens enkla lite varierade rytm, låg hög låg hög låg hög låg hög låg hög, har bytts mot låg hög hög hög hög hög hög låg låg hög hög hög hög hög låg låg hög hög i ett främmande medeltida staccato. Byggnadsvolymen har ökat för att kunna bygga flera bostäder i kvarteret. Motiv för att öka byggnadsvolymen är den stora brist på små lägenheter som finns i Kalmar. Förslaget medger att 111 nya hyreslägenheter byggs, 79 st av lägenheterna är 1:or och 2:or. Motiv för att bygga skall mötas i detaljplanen inte i ett bygglov som strider mot detaljplan. Bilaga Begäran om tillsyn över handläggande av bygglov för kv. Gesällen

27 Avvikelsen kan vid en samlad bedömning betraktas som liten och är förenlig med planens syfte. Avvikelsen kan inte betraktas som liten och om den är förenlig med planens syfte eller ej, saknar därför relevans. Vid bedömning av ärendet anser samhällsbyggnadsnämnden att föreslagen åtgärd uppfyller utformningskraven i 2 och 8 kap PBL. Kan det verkligen anses vara korrekt att påstå att bygglovet uppfyller utformningskraven i 2 och 8 kap. PBL? Samhällsbyggnadsnämnden bör, med bakgrund av att den är satt att förvalta och utveckla riksintresset Kvarnholmen, tydligare redovisa hur dess kriterier uppfylls. Är det så att samhällsbyggnadsnämnden anser att en, för Kalmar, i skala förvrängd medeltida kuliss verkligen kan utveckla renässansstaden Kvarnholmen så bör man grundligt och kunnigt motivera detta. Kommentar till beslut om bygglov (citerade texter ur beskrivning redovisas kursivt, kommentarer i rak stil) Beslut Bygglov beviljas med stöd av 9kap.31b plan - och bygglagen. Åtgärden avviker från detaljplan avseende byggnadshöjd och placering. Beslutet redogör, på långt när, från alla de avvikelser som bygglovet innebär och kan inte meddelas med stöd av 9 kap. 31 plan och bygglagen. Skäl till beslut Åtgärden avviker från detaljplanen avseende byggnadshöjd och placering. Avvikelsen kan dock betraktas som liten Åtgärden uppfyller gällande krav i plan- och bygglagen, PBL. Vid bedömningen av ärendet anser samhällsbyggnadsnämnden att föreslagen åtgärd uppfyller utformningskraven i 2 och 8 kapitlet i plan och bygglagen Bygglovet avviker gravt mot detaljplanen och kan inte anses uppfylla utformningskraven i plan- och bygglagen. Bilaga Begäran om tillsyn över handläggande av bygglov för kv. Gesällen

28

29

30

31

32

33

34 Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom Upprättad (28) PLANBESKRIVNING Samrådshandling Detaljplan för Hagby 16:5 i Hagby, Kalmar kommun Planenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

35 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Syfte med detaljplanen... 3 Plandata... 3 Inledning... 4 Handlingar... 4 Planförfarande och tidsplan... 4 Genomförandetid... 5 Medverkande tjänstemän... 5 Beslut... 5 Tidigare ställningstaganden... 6 Överkommunala beslut och dokument... 6 Översiktliga plandokument... 7 Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden... 7 Kommunala beslut i övrigt... 8 Förutsättningar och förändringar... 9 Natur- och kulturmiljö... 9 Bebyggelseområden Friytor Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Genomförande Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Tekniska frågor Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser... 26

36 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Sammanfattning Syfte med detaljplanen Planens syfte är att möjliggöra utökning av Hagbyskolans område, Hagby 16:5, västerut mot Hagby 16:1. Utökningen innebär nybyggnad av förskola med 6 avdelningar med därtill hörande ytor för lek samt justering av transport- och parkeringsmiljö. Vidare ska framtida om- och tillbyggnad av skolans byggnader såsom tillagningskök, matsal och fritidshem möjliggöras inom skoltomten med lämpliga placerings- och angöringsmöjligheter. Byggnationer avses ske i två etapper, varav ny förskola utgör första etappen. Stenmuren mot Kyrkallén bedöms ha kulturhistoriskt och estetiskt värde och ska skyddas i planen. För befintlig sporthall i norra delen regleras byggrätt. Vidare ska möjliggöras avstyckning för bostadsändamål från skoltomten sydöstra delen av planområdet. Plandata Del av HAGBY 16:1 HAGBY 16:5 Del av HAGBY S:6 Del av HAGBY 7:1 Del av HAGBY KYRKA 7:1 Del av HAGBY 7:1 Planområdet i västra delen av Hagby Planområdet omfattar skolområdet med fastigheten Hagby 16:5. Vidare ingår del av angränsande åkermark inom Hagby 16:1, samt vägområden med delar av fastigheter Hagby 7:1, Hagby S:7, Hagby S:6 och Hagby kyrka 1:1. Planområdets areal är ca m 2. Planområdet ligger i västra delen av Hagby norr om Kyrkallén. Fornlämningsbilden kring Hagby kyrka samt utfartsförhållanden och stenmuren vid Kyrkallén utgör förutsättningar för planarbetet.

37 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Till planen hör också: Fastighetsförteckning Behovsbedömning Geoteknisk utredning Arkeologisk förundersökning, förväntas till granskningen Planförfarande och tidsplan Normalt planförfarande (PBL 2010:900) Detaljplanen följer planprocessen för de planer som påbörjades enligt s k normalt planförfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan, Samråd 1:a kvartalet 2015 Granskning 2:a kvartalet 2015 Godkännande/Antagandeprövning i samhällsbyggnadsnämnden 2:akvartalet 2015 Antagandeprövning i kommunfullmäktige 2:a kvartalet 2015

38 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 10 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Beslut Antagen av Samhällsbyggnadskontoret/Kommunfullmäktige 20xx-xxxx Laga kraft 20xx-xx-xx Genomförandetid t o m 20xx-xx-xx

39 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Planområdet ligger i nordvästra delen av riksintresseområdet för kulturmiljövård K46 Halltorp-Hagby (områdeskod ). Riksintresseområdet omfattar en 20 km bred zon mellan Hagby och Söderåkra. Riksintresseområdet beskrivs som en strategisk centralbyggd inom flack odlingsmark med betydande fornlämningskoncentrationer. Vid planområdet finns följande värdekärnor utpekade: Mörebygden med uppodlad mark och åsrygg med känd fornlämningsbild Planområdet (RAÄ 138 m.fl), den medeltida rundkyrkan Hagby kyrka och södra Hagby (klungby). Mörebygden (mörar = sandmarker) visar tydliga tecken på tidig kolonisation betingad av närheten till en viktig landsväg och flera sjöleder. Från talen är försvarskyrkorna, byggda i ett band utmed kusten för att tillsammans med andra befästningar försvarar Kalmarkusten och Öland. Vidare finns storgårdar och exempel på tidig industriell verksamhet. Byarna är i regel utskiftade. I riksintresseområdet finns ett 15-tal gravfält, samt i terrängen finns också ett stort antal rösen och stensättningar. Hagby utgjordes före laga skiftet på 1850-talet av tre större bybildningar, varav södra Hagby utgör en klungby med kyrkan och det gamla vägskälet som centralpunkt. Hagby kyrka, en medeltida rundkyrka, ligger som alla försvarskyrkor i ett vidöppet landskap. Skolhus, sockenstuga samt enkel- och parstugor ligger kring kyrkan. (källa: Registerblad av riksintresseområdet, Länsstyrelsen i Kalmar län) Planområdet befinner sig i övergångszonen mellan uppodlad mark, klungbyn och rundkyrkan. I ett historiskt perspektiv är kyrkor och skolor ofta placerade nära till varandra och är en viktig förutsättning för en levande landsbygdskultur med dess serviceutbud. En utveckling av skolverksamheten inom tidigare skolområde samt utökning västerut bedöms vara förenlig med en utveckling av Hagby klungby. Kommunen gör bedömning att de i riksintresseområdet utpekade värdekärnorna, Hagby kyrka och Hagby klungby, inte påverkas negativt genom ny bebyggelse inom skolområdet. Kyrkmiljön i sig är ett tydligt avgränsat område genom dess stenmurar och den runda, monumentala stenbyggnaden. Kyrkallén med dess stenmurar utgör vidare ett avskiljande element mellan nutida och kulturhistorisk bebyggelsemiljö. Kommunen gör bedömning att en byggnadsfri zon mot Kyrkallén, skydd av stenmurar och utfartsförbud närmast kyrkan anses utgöra lämpliga regleringar för att visa hänsyn till befintlig värdefull kulturmiljö. En bebyggelseförtätning inom och intill skolgården kan främjas så att Hagby klungby fortsättningsvis utgör en levande by med bostäder och servicefunktioner. Fornlämningsbilden vid planområdet visar att det finns inom en radie av 500 m en rad indikationer på förhistorisk aktivitet, i form av stenåldersboplatser (nr 11, 104, 105, 115, 124 och 138), gravar (nr 17, 73), borttagna eller förstörda gravar (nr 12, 13, 18, 34, 35). Markingrepp i området kräver tillstånd enligt Kul-

40 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) turminneslagen, kap 2. Fornlämningsbilden för västra delen av planområdet med första byggnadsetapp (förskolebyggnad samt ny tillfart) utreds inom arkeologisk förundersökning (planerad genomförande februari-mars 2015). Förundersökningen utförs som ett led i borttagandet av fornlämingen med syftet att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Resultat från förundersökningen ska arbetas in i planhandlingar. Enligt Kalmar läns Naturvårdsplan berör planförslaget området Nybroåsen (nr 54 e området mellan Norra Hagby ner till Hagby rundkyrka). Utökning av skolområdet västerut bedöms utgöra en måttlig bebyggelsekomplettering i anslutning till bebyggt område med viktiga samhällsfunktioner. Påverkan på naturområdet bedöms vara liten. Miljökvalitetsnormer för vatten För att uppnå EU:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Målsättningen är att alla vattenförekomster ska uppnå god status Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och grundvatten. Planförslaget finns inom ett kustavrinningsområde som påverkar kustvattenförekomsten N v s Kalmarsund. Kustvattenförekomsten är påverkad av övergödning och det finns även tecken på förhöjda halter miljögifter. Generellt behövs vidta åtgärder som minskar övergödningen. Planförslaget medför att jordbruksareal minskar inom avrinningsområdet. Detta kan bidra till att belastningen för näringsämnet kväve minskar, vilket kan bidra till minskad andel övergödning för kustvattenförekomsten. Översiktliga plandokument Enligt ÖP 2013 ser kommunen positivt till nya bostäder i södra Hagby. Vidare ska gång- och cykelförbindelserna stärkas i ett längre perspektiv. Planförslaget möjliggör ny bostadstomt samt utveckling av social service/skolverksamhet som stärker Hagbys bykärna. Jordbruksareal på ca 7000 kvm överförs till kvartersmark. Utfartsförhållanden vid Kyrkallén har studerats särskilt för att upprätthålla god trafiksäkerhet. Möjlighet till gång-/cykelled skild från biltrafik är ytterst begränsad vid planområdet pga av värdefulla stenmurar längs Kyrkallén. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden För nuvarande skolområde gäller detaljplan för Södra Hagby 0880K-I:412, fastställd För planområdet medges allmänt ändamål A, med särskild miljöhänsyn m (byggnadsutformningskrav i relation till områdets egenart och ortens bebyggelsetradition). Exploateringsgrad styrs endast av s.k. prickmark. Inom denna prickmark finns dock bl.a. sporthallen uppförd, vilket behöver revideras genom planförslaget. Åkermark i väster som ska tillföras till skolområdet är inte planlagt idag. Tillåten byggnadshöjd är 4,2 meter. I sydväst finns ett x-område som tidigare syftade på en passagemöjlighet mellan Maria Carlanders väg och Kyrkallén. Uthus i sydväst har planbestämmelse m likväl

41 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) som hela skoltomten. Kyrkallén är planlagt som GATA. Utfartsmöjligheter mot Kyrkallén begränsas genom planbestämmelse. PLANOMRÅDET Utsnitt DP för Södra Hagby 0880K-I:412, planområdesgräns redovisas med röd linje Hagby kyrka, söder om planområdet, utgör Kyrkligt kulturminne enligt 4 kap. KML. Planförslaget bedöms inte påverka kulturminnet. Kommunala beslut i övrigt Enligt Kommunfullmäktiges investeringsbudget finns beslut gällande om- och tillbyggnation av Hagbyskolan. Ett behov av en ny förskola i Hagby har funnits sedan en tid tillbaka. I dag finns flera avdelningar utspridda i olika byggnader på olika fastigheter och man vill samla dessa avdelningar till en plats. Planerad utbyggnad inom skolområdet avser förutom ny förskola även ett nytt tillagningskök, matsal och fritidshem. Förprojektering för ny- och ombyggnation har påbörjats under hösten 2014 och ansökan om arkeologisk utredning har inlämnats till länsstyrelsen med hänsyn till fornlämningsbilden runt Hagby kyrka.

42 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Förutsättningar och förändringar Hagby utgör en by i sydöstra delen av Kalmar kommun vars befolkning har ökad stadigt under stora delar av 2000-talet och där det finns en högre andel barn i förskoleåldern än i genomsnitt för kommunen. Ett behov av en ny förskola har funnits länge i Hagby. I dag finns flera avdelningar utspridda i olika byggnader på olika fastigheter och man vill samla dessa avdelningar till en plats. Om- och tillbyggnationer ska ske i två etapper där den första etappen omfattar en ny förskola med 6 nya avdelningar. Vidare ska byggas ett nytt tillagningskök, matsal och fritidshem till i den första etappen. Utbyggnad av skolverksamheten medför utökning av skolfastigheten och planändring. Projekteringen har påbörjats och inflyttning till nya förskolebyggnaden förväntas ske till höst Natur- och kulturmiljö Planområdet utgörs främst av skolområdet med både byggnader, hårdjorda ytor (grus och asfalt) och friytor med inslag av träd och lekredskap. Området för nybyggnation i väster utgörs av ängsmark. Geotekniska förhållanden Markytan inom planområdet är tämligen plan med markhöjder kring m. Inom skolområdet finns en mindre pulkakulle. Kyrkalléns marknivå är något högre än skolområdet vilket medfört en viss släntbildning. Enligt genomförd geoteknisk utredning består jordlagren under ytskikten av sand. Sanden varierar från siltig till grusig. Sanden är halvfast och vid ca 0,8 m under nuvarande marknivån fast lagrad. Jordlagren bedöms som icke tjälfarliga till något tjälfarliga. Grundvatten bedöms finnas lägre än 2 meter under nuvarande marknivå. Marken klassas enligt utförda mätningar som normalradonmark. För grundläggning av nybyggnation krävs inga särskilda åtgärder. Konstruktioner mot mark ska utföras radonsäkert. Naturmiljö Inom skolområdet finns i norra och östra delen sammanhängande gräsytor som används för spontan- och undervisningsidrott. Längs Kyrkallén finns en del träd, såsom björk, tall och ek. I centrala delen finns en sammanhängande talldunge med relativt tätt stående tallar. Talldungen utgör en viktig del för både landskapsbilden och möjlighet till fri lek. Området ska bevaras och säkerställs via planbestämmelse n 2, Träddunge ska bevaras. Marklov krävs vid fällning av träd med stamdiameter större än 20 cm vid 1 m ovanför mark. Västra del av planområdet utgör åkermark idag och ska integreras med skolgården.

43 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Kulturmiljö Fornlämningar skyddade enligt KML kan beröras av planförslaget Markingrepp i området kräver tillstånd enligt Kulturminneslagen, kap 2. För fornlämningar och riksintresset kulturmiljö se ovan under avsnitt Överkommunala beslut och dokument. Längs Kyrkallén finns bevarade stenmurar som har betydelse för kulturmiljön vid Hagby kyrka samt för landskapsbilden. Stenmur vid norra sidan av Kyrkallén Stenmurar längs båda sidor av Kyrkallén (i bakgrunden syns skolområdets byggander) (stenmur till höger ingår i planområdet) Planförslaget reglerar skydd av dessa stenmurar genom planbestämmelse n 1 inom planområdet Stenmur ska bevaras. Bygglov krävs vid ingrepp på stenmurar. Nuvarande tillfarter till skolan har beaktats. Bebyggelseområden Markanvändning och byggrätter Skolområdet har ett flertal byggnader som utgörs av undervisnings- och administrationslokaler samt matsal. Byggnad i sydost används för förskola Hagby kyrka Översikt byggnader inom skolområdet med sifferbeteckning

44 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Sporthallen, fasad mot väster (hus 5) Sporthallen, fasad mot öster (hus 5) Sporthallen byggdes i början på 1990-talet och fick sitt nuvarande utseende med släta, ljus fasadskivor och svart takpapp år 2011/2012. Sporthallen används både inom skolverksamheten och även rätt frekvent av en rad sportföreningar. Användning för skolidrotten sker främst dagtid, medan sportföreningar använder hallen främst på kvällar och helger. Hus 2, fasad mot nordost Hus 2 och 6, sett från skolgården väster om Byggnaden i sydöstra delen av skolområdet, hus 2 samt bygganden inom fastigheten Hagby 16:30, används idag för förskoleverksamhet. Byggnaderna är uppförda i 1,5 plan, har ljus träfasad och sadeltak med röda lertegel. Huvudingången till hus 2 finns idag mot väster, ytterligare ingång med ramp finns mot öster. Till huvudbyggnaden hör en röd komplementbyggnad, placerad med långsidan i norra delen av förskoleområdet. Skolan använder byggnaden idag som förråd. För denna komplementbyggnad finns enligt gällande detaljplan en bestämmelse m särskild miljöhänsyn. Det saknas dock dokumentation eller beskrivning kring syftet eller orsak för denna planbestämmelse. Bestämmelsen m gäller även för hela skolområdet och tolkas av planförfattaren som en upplysning att vid byggnationer ska hänsyn tas till Hagby kyrkmiljön. Detta hänsynstagande regleras dock idag enligt PBL2010:900 i bl.a. 8 kap, 13. Därför anses att det inte behövs en särskild varsamhetsplanbestämmelse i nya planförslaget.

45 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Skolans huvudbyggnad, hus 1, består av en T-formad byggnad, vars äldsta del är placerad mot Kyrkallén. Byggnaden har successivt byggts till mot norr och har ljusa fasader i både puts och träpanel. Byggnaden i söder är byggd i 1,5 plan, medan byggnadsdelarna i norr har endast en våning samt källare. Hus 1, skolbygganden med entré mot Kyrkallén Hus 1, fasader mot öster Under senare tid har ytterligare undervisningslokaler i form av skolmoduler byggts till hus 1. Dessa har ljusa fasader och platt tak. Hus 1 med skolmoduler, fasad mot öster

46 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Hus 4 utgörs också av en byggnad med syftet att tillgodoses tillfälliga behov för förskoleverksamhet. Byggnaden har ljusa fasader och platt tak. Hus 4, sett från nordväst I hus 3 finns idag undervisningslokaler, kontor, kök och matsal. Byggnaden har, i likhet med hus 1, en ljus fasad och lertegeltak. Byggnaden har en våning och sadeltak. Hus 3, fasad mot öster Hus 3 och 1, från Kyrkallén

47 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Förändringar Skolutbyggnaden planeras ske i två etapper. Skolområdet Etapp 1. ( ) Projektet avser nybyggnad av en förskola enligt Kalmarmodellen omfattande sex avdelningar på totalt ca 1150 m². Vidare utförs ett tillagningskök på ca 180 m² med en tillhörande matsal på 230 m². Matsalen är avsedd för barn i åldersgrupp 6-12 år. (Förskolebarnen äter på avdelningarna). Maximalt personantal i matsalen kommer att vara 100 personer. Detta personantal kan uppnås vid speciella arrangemang såsom möten, luciafirande etc. Miljöstation och förrådsutrymmen utförs i ny friliggande byggnad. Yta ca 65 m². Viss del av tomtytan ska iordningställas för förskoleverksamhet med normal utrustningsstandard. Befintlig förskola (hus 4) ska rivas vilket även medför att marken måste iordningställas efter rivningen. Solceller kommer att placeras på den nya förskolans tak. Illustration fasad ny förskolebyggnad med 6 avdelningar, s.k. Kalmarmodellen, Arkforum arkitekter & Ingenjörer Etapp 2. (ej tidsbestämd, beroende på etapp 1) Nuvarande matsal och kök (södra delen av hus 3) ombyggs till fritidshem och bibliotek. Yta ca 180 m². Biblioteket skall vara tillgängligt för skolan och även för allmänheten. Paviljongen som är sammanbyggd med hus 1 skall ersättas med en ny byggnad i norra delen av hus 1. Hur mycket som behöver tillskapas är under utredning (klart början av 2015).

48 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Vidare kommer vissa delar av hus 1 renoveras och disponeras om för att skapa en effektivare administration och så att samtliga klassrum fungerar efter skolan behov. Ny Matsal kök Parkering Sporthall/personal skolan Befintlig sporthall Dagvatten Ny förskola Parkering Hämtning/lämning Tillfart Skolan/ BS-tomt Situationsplan skolområdet efter utbyggnad samt tillfarter, Outside Planbestämmelser för skolområdet reglerar endast byggnaders nockhöjd, 9 meter för undervisnings- och kontorsbyggnader samt 12 meter för sporthallens bebyggelseområde, samt att byggnader generellt ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns, planbestämmelse p 1. Tidigare prickmark inom skoltomten utgår och ersätts med denna placeringsbestämmelse p 1. Med hänsyn till kulturmiljön vid Hagby kyrka och Kyrkallén samt lämpliga siktförhållanden får inga byggnader uppföras inom en 10 meter bred zon norr om Kyrkallén. I övrigt finns inga regleringar för skolbyggnaders utformning för att medge en flexibilitet av skolverksamhetens utveckling framöver. Skolverksamhetens utvecklingsmöjligheter tryggar utvecklingen av Hagby samt angränsande samhällen. I sydöstra delen av Hagby 16:5 föreslås markanvändning för bostäder, B, i kombination med skoländamål, S. Detta möjliggör avstyckning och utökad flexibilitet till markanvändning. Inom nya BS-tomten får byggnader uppföras med en största byggnadsarea på 220 m 2 per fastighet, planbestämmelse e 1. Byggnaders högsta nockhöjd regleras till 9 meter och de ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns. Stenmuren mot Kyrkallén skyddas via planbestämmelse n 1.

49 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Gestaltning För byggnaderna regleras inga särskilda utformningsbestämmelser för att medge en flexibilitet anpassade för ändamålet. Kyrkomiljön på södra sidan Kyrkallén utgör Byggnadskultur och gestaltningsfrågor. Service Närmaste kommersiell service med dagligvarubutik finns i Vassmolösa, ca 5 km norr om Hagby. Offentlig service och större utbud av kommersiell service finns i Ljungbyholm, ca 10 km norr om Hagby. Inom Hagby finns äldreomsorg, Möregården med ett 20-tal lägenheter. Friytor Lek och rekreation Inom skolområdet finns olika möjligheter för lek och rekreation. Norr om skolområdet finns ett skogsparti med ett flertal stigar. Omgestaltningen av skolgården och omstruktureringen av tillfarter i samband med utbyggnad av skolans byggnader medför en förbättring och uppfräschning av lekutrustning till gällande standarder. Behovet och rörelsefrihet, säkerhet och tillgänglighet är stort, och nödvändigt för barns utveckling. En barnanpassad gestaltning av skolområdet är därför särskilt viktigt. I västra delen av skolgården avses lekytor och utrustning främst för förskolebarn medan de äldre barn (6års och äldre) uppehåller sig i de östra och norra delar av skolgården. På situationsplan på föregående sida redovisas framtida skolgårdsmiljön. Friluftsliv Närheten till Kalmarsund och badmöjligheter finns inom avstånd 3km.

50 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Gator och trafik Gatunät Planområdet angörs via Kyrkallén söder om skolgården. Kyrkallén/väg 534 utgör förbindelsväg mellan väg 570 (genomfartsled genom Hagby) västerut mot Kvarnlyckan och Skälby. Vägen utgör en mindre trafikerad väg med 286 fordon ÅDT Kyrkallén är en tvåfilig väg och har en asfaltbeläggning på ca 5,5 meter. I höjd med Hagby kyrkan har vägen stenmurar på båda sidor. Kyrkallén i höjd med Hagby kyrka har endast mindre sidoområden Hastigheten på Kyrkallén från fastighetsgräns Hagby 16:30 till skolområdet är reglerad till 30 km/h. Väster om denna skolfastighet Hagby 16:5 slutar samhället idag och vägen har förskriven hastighet 70 km/h. I samband med planerad nyanslutning mot Kyrkallén i väster, bedöms uppstå behov till justering av hastigheten. Föreslagen ny hastighet för Kyrkallén mellan väg 570 och skolans nya tillfart i väster är 40 km/h. Ansökan ska ske till länsstyrelsen. Maria Carlanders väg utgör en bostadsgata som idag har ett vändplan väster om fastigheten Hagby 16:10. Vändplanen ligger enligt gällande detaljplan helt och hållet inom skolans användningsområde. Med hänsyn till behov av en tillfart för avstyckningstomten samt skötsel och tillgänglighetskrav (snöröjning, sophämtning) föreslås att markområdet förses med användningsbestämmelsen GATA. I samband med samlad placering av barnomsorgen kring Hagby skolområde förflyttas transportrörelser från delar inom Hagby till endast Kyrkallén. Marginellt uppstår utökade transporter på Kyrkallén i samband skolutbyggnaden. Trafiken på Maria Carlanders väg bedöms att minska i samband med omgestaltning av angörings-, lämnings- och parkeringsytor som sker från Kyrkallén. Gång- och cykelvägar Inom Hagby finns i likhet med andra mindre orter på landsbygden inga särskilda gång- och cykelvägar utan oskyddade trafikanter delar det allmänna gaturummet med biltrafikanter. Möjligheter att tillskapa separat gc-väg vid Kyrkallén bedöms vara svåra med tanke på stenmurar längs denna väg. Vidare finns en del in- och utfarter till skolan och kyrkan som behöver beaktas. En del gc-trafik sker via Maria Carlanders väg som är en mindre bostadsgata inom samhället. Korsningspunkter mellan oskyddade trafikanter ska ägnas särskild stor omsorg. Enligt redovisat förslag (se situationsplan Outside ) sker förbättringar för oskyddade trafikanter i samband med omgestaltning av in-/utfarter

51 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) vid Kyrkallén samt platser för lämning och hämtning till skolan. Se nedan under avsnitt In- och utfarter samt varutransporter. Kollektivtrafik Närmaste kollektivtrafikförbindelse finns inom 300 meters avstånd vid väg 570 öster om planområdet. Skolbussen trafikerer även skolområdet med angöring från Kyrkallén. Parkering Personalparkering finns idag inom skolområdet vid hus 3 och 4 men även på parkeringen utanför inhägnad skolområde sydväst om hus 3. Parkering för besökare till sporthallen finns väster om sporthallen. Parkering vid Kyrkallén sydväst om hus 3 Parkering väster om sporthallen I samband med ombyggnationer inom skolområdet sker vissa förändringar av parkeringsplatser. Parkeringen mellan hus 3 och 4 inom skolgården försvinner för att ge plats till lekområde för barnen. Parkeringen vid sporthallen utökas för att sammanlagt erbjuda plats för 35 bilar och 1 handikapparkering. Skolpersonalen och besökare till sporthallen hänvisas till denna plats. Parkeringen vid Kyrkallén (20 p-platser) omgestaltas med bl.a. gc-väg och tydligare passager för korsande oskyddade trafikanter över bilparkeringen. Parkeringsbehov för avstyckningstomten i sydost avses kunna tillgodoses inom den nya fastigheten.

52 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) In- och utfarter samt varutransporter In- och utfart till skolområdet inom Hagby 16:5 sker idag vid två platser, direkt från Kyrkallén samt från Maria Carlanders väg. Via Kyrkalléns tillfarter sker varutransporter till köket, tillfart till parkeringar och sporthallen enligt ovan samt viss hämtning och lämning. Skolbussen trafikerar parkeringsplatsen sydväst om hus 3. Infart till denna parkering kan idag ske vid två ställen. Vid den östra tillfarten får endast bussoch varutransporter ske. Besökare är hänvisade till den västra och bredare tillfarten. Via vändplanen på Maria Carlanders väg sker idag främst hämtning och lämning av förskolebarn i hus 2. MARIA CARLANDERS VÄG Skolområdets nuvarande tillfarter, redovisad med röda pilar Planförslaget reglerar framtida tillfarter från Kyrkallén till endast tre platser för att säkerställa en bra trafiksäkerhet. I väster anordnas ny tillfart för varutransporter och parkering framför sporthallen. I övrigt gäller utfartsförbud mot Kyrkallén. Se situationsplan skolområdet under avsnitt Bebyggelseområden ovan. Räddningsväg och brandpost Gällande regler och normer för åtkomligheten för räddningstjänsten ska beaktas vid ombyggnationer och bevakas i samband med bygglovet. Avstånd mellan bebyggelsen till brandpost samt eventuellt behov av ny brandpost utreds för närvarande och kompletteras till granskningsskedet. Teknisk försörjning Skolområdet ingår i kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten. Ny anslutningspunkt krävs för avstyckningstomten, lämpligen via Maria Carlanders väg och dess tillskapade vägområde. Dagvattenledningar är inte utbyggda i Södra Hagby. Enligt Kalmar kommuns Dagvattenpolicy (antagen 2011) förespråkas lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) och att dagvattensystem ska utformas i enlighet med denna policy. För planområdet gäller LOD, vilket innebär att man försöker efterlikna naturens sätt att ta hand om dagvattnet genom avdunstning, fördröjning och infiltration i marken. Dagvatten från hårdgjorda ytor ska i första hand ledas ut och renas i vegetationsytor eller i stenfyllningar. Även där LOD tillämpas kan ytterligare avledning behövas. I dessa fall ska en öppen dagvattenhantering eftersträvas i form av så kallad trög avledning, exempelvis svackdiken. Om

53 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) överskottsvatten måste avledas kan särskilda dagvattendammar anordnas i form av torrdammar som tillåts översvämmas vid nederbörd. Dessa ska utformas med flacka slänter för att säkerställa säkerheten. Slänterna vid en dagvattenanläggning bör inte vara brantare än 1:5 och 1:20 är eftersträvansvärt. Där slänten blir längre än 4 meter bör den delas in i två etapper med ett minst 1 meter brett vilplan mellan. De djupaste partierna av anläggningen bör vara max 1 meter vid normalvattenstånd. Ett varierande djup ger goda förutsättningar för ett rikt biologiskt liv. Inom planområdet avses att anordnas en torrdamm i väster. På plankartan regleras den som E Teknisk anläggning, dagvatten. Denna anläggning bedöms ha goda förutsättningar för att öka den biologiska mångfalden i området. Planerad öppen dagvattenlösning har vidare pedagogiska och estetiska fördelar. Dagvatten inom avstyckningstomt avses att omhändertas inom egna fastigheten i likhet med som det sker vid angränsande bostadstomter. Värmesystem Skolans värmeförsörjning sker idag via närvärme från Möregården, norr om planområdet. Närvärmekulvert kommer från äldreboendet Möregården (ca 300 meter norr om skolan) som levereras av Kalmar Energi AB. Framtida värmeförsörjningen kommer att ske på samma sätt med hjälp av närvärme. Installation av solcellsanläggning avses ske som ett komplement till detta. Värmeförsörjning till avstyckningstomt avses ske i egen regi. El- och tele Teledningar med anslutningspunkt till skolan finns vid Maria Carlanders väg. Skolan har idag 10 par teleanslutningar och en fiber. Med en ny anslutning finns det möjlighet att ha par teleanslutningar men sannolikt kommer skolan att minska sina anslutningar till förmån för fiber (där antalet är obegränsat). Ny anslutningspunkt för tele sker lämpligen från Maria Carlanders väg. Längs östra fastighetsgränsen av Hagby 16:1 finns vidare en stor transportkabel mellan väg 534 och överordnad anslutningsstation norr om Möregården. Vid utbyggnad av skolområdet krävs flyttning av denna kabel. Planförslaget säkerställer ett u-område vid västra plangränsen. Fastigheten Hagby 16:30 samt hus 2 inom planerad avstyckningstomt försörjs idag med teleledning via samma anslutningspunkt som skolan har från Maria Carlanders väg, med underjordiska ledningar över skolområdet. Dessutom finns till Hagby 16:30 en egen ledning österifrån över dess angränsade fastigheter. För ny avstyckningstomt föreslås ny anslutningspunkt och nydragning av ledning från Maria Carlanders väg. För Hagby 16:30 föreslås att nuvarande P20-ledning österifrån omvandlas till att endast försörja Hagby 16:30. Möjlighet till anslutning med fiberkabel för den nya BS-fastigheten samt Hagby 16:30 finns direkt från Kyrkallén där även elledningar finns nedgrävda. I samråd med TeliaSkanova Access och E.ON bedöms utrymmet för samordnad markförläggning av el- och teleledningar inom samma schakt som tillräckligt.

54 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Ny anslutningspunkt el för Hagby 16:30 Elledningar vid planområdet. Elledningar finns idag vid Maria Carlanders väg samt Kyrkallén. Skolan har anslutningspunkter från båda platserna, se kartan ovan. För Hagby 16:30 avses ny anslutningspunkt från Kyrkallén enligt kartan ovan. Skolans elledning som passerar BS-tomten i söder säkerställs genom u-område. Avfallshantering Sophämtning för skolan sker idag från Kyrkallén. I samband med ombyggnationer inom skolområdet kommer nya att miljöhus uppföras. Framtida avfallshämtning inom planområdet ska följa KSRR s Råd och Rekommendationer för avfallshämtning. Närmaste återvinningsstation finns i Vassmolösa, ca 5 km norr om planområdet. Störningar och risker Ca 100 meter norr om nuvarande skolbyggnader finns sedan en lång tid tillbaka Lantmännen Swehatch AB (kycklingproduktion). Det förekommer ingen djurhållning eller gödselhantering utomhus. Kommunen är tillsynsmyndighet för anläggningen och känner inte till några klagomål avseende luktstörningar från djurverksamheten. Med hänsyn till rådande vindförhållanden med vindar främst från sydväst mot nordost bedöms endast ringa, tidsbegränsade störningar kunna uppstå framöver. Planområdets markanvändning, bostäder och skola, bedöms inte generera några föroreningar till dagvattnet eller grundvattnet och orsakar inte några betydande föroreningar vid rätt val av byggnadsmaterial. Därför bedöms rening genom infiltration i planområdets grönytor som tillfredsställande rening av dagvattnet. Planområdet ligger en dryg kilometer ifrån Hagbyån som inte bedöms påverkas av planen.

55 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Dagvattenanläggningen ska gestaltas efter platsens förutsättningar, vilket i detta fall bedöms vara naturlik. Staket och stängsel bör i möjligaste mån undvikas då detta dels kan ge en falsk känsla av trygghet och dessutom ge ett onaturligt intryck. Utformning av anläggningen (slänter mm) hanteras genom bygglovet.

56 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark GATA vid Kyrkallén samt Maria Carlanders väg. Det innebär att kommunens ansvar för underhåll och skötsel av gatan ökar. Regler och tillstånd För nyanslutning mot Kyrkallén/väg 534 krävs tillstånd från Trafikverket. Ansökan har lämnats vid årsskiftet 2014/2015. I samband med planens genomförande avses justering av hastigheten på Kyrkallén/väg 534 mellan väg 570 och skolans nya tillfart i väster till ny hastighet 40 km/h. Ansökan ska ske till länsstyrelsen. Markingrepp i området kräver tillstånd enligt Kulturminneslagen, kap 2. Avtal eller andra överenskommelser Överenskommelse om fastighetsreglering mellan Kalmar kommun och markägaren till Hagby 16:1 har träffats. Överenskommelsen avser att ett markområde på ca 7000 m 2 överförs från Hagby 16:1 till Hagby 16:5. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Karta med fastighetsrättsliga konsekvenser

57 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Fastighet Konsekvenser Hagby 7:1 Från Hagby 7:1 ska ett markområde, figur 10 (ca 40 m2) överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Området är sedan tidigare upplåtet med vägrätt för allmän väg. Denna rättighet påverkas inte av detaljplanen eller marköverföringen. Hagby 16:1 Från Hagby 16:1 ska två markområden, figur 1 (ca 7621 m2) och figur 2 (ca 619 m2) överföras genom fastighetsreglering till Hagby 16:5 (skolfastigheten). Från Hagby 16:1 ska ett markområde, figur 8 (ca ca 245 m2) överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Området är sedan tidigare upplåtet med vägrätt för allmän väg. Denna rättighet påverkas inte av detaljplanen eller marköverföringen. Hagby 16:5 Till Hagby 16:5 ska två markområden, figur 1 (ca 7621 m2) och figur 2 (ca 619 m2) överföras genom fastighetsreglering från Hagby 16:1. Från Hagby 16:5 ska två markområden, figur 4 (ca 332 m2) och figur 6 (ca 75 m2), överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Ett område, figur 3, kan avstyckas till egen fastighet med egen tillfart mot Maria Carlanders väg. Rättigheter Ledningsrätt ska bildas för E.ON (elledningar) inom u- område inom figur 3. Ledningsrätt ska bildas för TeliaSonera Skanova Access AB (teleledning, transportkabel) inom u-område inom figur 1. Nyttjanderätt för nuvarande ledningsläge bör samtidigt tas bort. Om dagvattenanläggningen som ska anläggas inom figur 2 ska användas av mer än en fastighet, kan gemensamhetsanläggning eller servitut behöva bildas. Hagby 16:9 Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 4 (ca 332 m2) överföras från Hagby 16:5. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 5 (ca 53 m2) överföras från Hagby 12:43. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 6 (ca 75 m2) överföras från Hagby 16:5. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 7 (ca 554 m2) överföras från Hagby Kyrka 1:1. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 8 (ca 245 m2) överföras från Hagby 16:1.

58 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 9 (ca 424 m2) överföras från samfälld mark Hagby s:6. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 10 (ca 40 m2) överföras från Hagby 7:1. Till Hagby 16:9 ska ett markområde, figur 11 (ca 532 m2) överföras från samfälld mark Hagby s:7. Alla dessa områden (4-11) avser mark som i detaljplanen är allmän plats med kommunen som huvudman. Hagby 12:43 Från Hagby 12:43 ska ett markområde, figur 5 (ca 53 m2), överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Rättigheter Nyttjanderätt för teleledning kan beröras inom området och behöva flyttas över till Hagby 16:9. Detta får utredas i samband med fastighetsregleringen. Hagby kyrka 1:1 Hagby S:6 Hagby S:7 Från Hagby kyrka 1:1 ska ett markområde, figur 7 (ca 554 m2) överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Området är sedan tidigare upplåtet med vägrätt för allmän väg. Denna rättighet påverkas inte av detaljplanen eller marköverföringen. Från samfälld mark Hagby S:6 ska ett markområde, figur 9 (ca 424 m2), överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Området är sedan tidigare upplåtet med vägrätt för allmän väg. Denna rättighet påverkas inte av detaljplanen eller marköverföringen. Från samfälld mark Hagby S:7 ska ett markområde, figur 11 (ca 532 m2), överföras till kommunens gatumarksfastighet Hagby 16:9. Kalmar kommun ansöker om fastighetsregleringarna och eventuell avstyckning. Ledningshavarna ansöker om ledningsrättsåtgärder. Ansökan lämnas till Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Fastighetsindelningsbestämmelser Kommunen bedömer att några fastighetsindelningsbestämmelser inte behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Ifall behov skulle uppstå, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan.

59 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Tekniska frågor Tekniska utredningar Geoteknisk utredning är genomförd och resultatet har inarbetats i planhandlingarna och beaktas vid projektering och bygglovhantering. Arkeologisk undersökning planeras starta under våren Övriga tekniska frågor hanteras inom pågående förprojektering för skolutbyggnaden. Tekniska anläggningar För utbyggnad av vägar, vatten och avlopp, dagvatten, brandpost samt el- och teleledningar se ovan under avsnitt Gator och trafik samt Teknisk försörjning. Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Enligt PBL 5:18 ska en miljökonsekvensbeskrivning upprättas om detaljplanen medger en användning av mark eller av byggnader eller andra anläggningar som innebär en betydande påverkan på miljön, hälsan eller hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser. Sociala konsekvenser Möjlighet till utbyggnad och omgestaltning av skolområdet bedöms gynna främst de boende i Hagby då skolomsorgen säkerställs på lång sikt. Det kan bidra till en bra trivsel och identitetskänsla för platsen där man bor bland olika åldersgrupper och personer med och utan förvärvsarbete. Den demografiska utvecklingen med både barnfamiljer och äldre kan gynnas då det finns anläggningar för både skol- och äldreomsorg i Hagby. Ekonomiska konsekvenser Samtliga nedan redovisade översiktliga inkomster och utgifter är angivna i 2015 års prisnivå exklusive moms. Ekonomiska konsekvenser för kommunen Samtliga kostnader för kommunen kommer att belasta servicenämnden.

60 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning (27) Servicenämndens utgifter: Plankostnad och utredningsarbeten Arkeologisk förundersökning Förrättningskostnader Flytt av el- och teleledningar samt nyanslutning Iordningställande vändplan i västra delen av Maria Carlanders väg Ersättning vid markförvärv Den totala kostnadsbelastningen för servicenämndens investeringsbudget uppgår till ca 1,1 miljon kronor. Därtill tillkommer kostnader för ny skolbyggnad, skolgård, anslutningsvägar och dagvattenanläggning som uppskattats till ca 43 miljoner kronor. Ekonomiska konsekvenser för fastighetsägare Hagby 16:1 Fastighetsägaren får en intäkt vid försäljning av kvartersmark för Skola och Teknisk anläggning. Hagby 16:9, Hagby 12:43, Hagby s:6, Hagby s:7 och Hagby kyrka 1:1 Fastighetsägarna påverkas marginellt vid överlåtelse av gatumark som redan är upplåten med vägrätt. Men den slutliga ersättningsfrågan avgörs först vid lantmäteriförrättning. Ekonomiska konsekvenser för rättighetshavare En optokabel i västra delen av planområdet kommer att behöva flyttas till u- område. Skanova och kommunen har en överenskommelse om att Skanova ska bekosta hela flytten. Planavgift Planeringen bekostas av servicenämnden. Planavgift tas därför inte ut vid bygglov. Birgit Endom Planarkitekt

61 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela området. GRÄNSER Detaljplanegräns Användningsgräns 19 Egenskapsgräns ANVÄNDNING AV ALLMÄN PLATSMARK MED ENSKILT HUVUDMANNASKAP GATA Gata 20 ANVÄNDNING AV KVARTERSMARK B S Bostäder Skola E Teknisk anläggning. Dagvatten. 16 Egenskapsbestämmelser för kvartersmark e1 Största byggnadsarea är 220 m2 per fastighet. 16 p1 n1 n2 Byggnader ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns. Stenmur ska bevaras. Träddunge ska bevaras. 16 S Högsta nockhöjd i meter E1 p 1 Marken får inte förses med byggnad Utfartsförbud ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER u Område som ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar Genomförandetiden är 10 år från den dag planen vunnit laga kraft. n 2 16 GATA Kommuen är huvudman för allmän platsmark GATA. n1 Marklov krävs för fällning av träd med stamdiameter större än 20 cm vid 1 m ovan mark inom området. u 16 n2 Bygglov krävs för ingrepp i stenmur inom området. GATA 16 n 1 n 1 BS u n 1 e 1 p 1 Detaljplan för Hagby 16:5 Samrådshandling Beslutsdatum Godkännande Antagande Instans SBN 17 Kalmar kommun Upprättad Reviderad 20 Laga kraft SBN ALLMÄNNA RÅD 2015 Skala 1: m Birgit Endom Planarkitekt

62 Handläggare Datum Ärendebeteckning Birgit Endom (12) BEHOVSBEDÖMNING (FÖR MKB) Detaljplan för Hagby 16:5 Kalmar kommun Inledning Syftet med en behovsbedömning är att ta reda på om en miljöbedömning behöver göras för detaljplanen. En miljöbedömning, med miljökonsekvensbeskrivning, ska göras om detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan. Behovsbedömningen hjälper också till att avgränsa och peka ut de viktigaste frågeställningarna i en eventuell miljökonsekvensbeskrivning. Behovsbedömningen grundar sig på kriterierna i bilagorna till MKB-förordningen. Bakgrund Enligt Kommunfullmäktiges investeringsbudget finns beslut gällande om- och tillbyggnation av Hagbyskolan. Ett behov av en ny förskola i Hagby har funnits sedan en tid tillbaka. I dag finns flera avdelningar utsprida i olika byggnader på olika fastigheter och man vill samla dessa avdelningar till en plats. Planerad utbyggnad inom skolområdet avser förutom ny förskola även ett nytt tillagningskök, matsal och fritidshem samt ytterligare skollokaler. Förprojektering för ny- och ombyggnation har påbörjats under hösten 2014 och ansökan om arkeologisk utredning har inlämnats till länsstyrelsen med hänsyn till fornlämningsbilden runt Hagby kyrka. Platsen Planområdet omfattar skolområdet och fastigheten Hagby 16:5 samt del av angränsande åkermark inom Hagby 16:1. med en sammanlagd areal på ca m 2. Del av Kyrkallén söder om skolområdet ingår i planområdet. Planenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

63 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (12) Fornlämningsbilden kring Hagby kyrka samt utfartsförhållanden och stenmuren vid Kyrkallén utgör förutsättningar för planarbetet. Planen Planens syfte är att möjliggöra utökning av Hagbyskolans område, Hagby 16:5, västerut mot Hagby 16:1. Utökningen innebär nybyggnad av förskola med 6 avdelningar med därtill hörande ytor för lek samt justering av transport- och parkeringsmiljö. Vidare ska framtida om- och tillbyggnad av skolans byggnader såsom tillagningskök, matsal och fritidshem möjliggöras inom skoltomten med lämpliga placerings- och angöringsmöjligheter. Byggnationer avses ske i två etapper, varav ny förskola utgör första etappen. Stenmuren mot Kyrkallén bedöms ha kulturhistoriskt och estetiskt värde och ska skyddas i planen. För befintlig sporthall i norra delen regleras byggrätt. Vidare ska möjliggöras avstyckning för bostadsändamål från skoltomten sydöstra delen av planområdet. Påverkan Planförslaget medför att en samlad placering av skolomsorgsfunktioner inom Hagby skola kan genomföras. I samband med det förflyttas transportrörelser från delar inom Hagby till främst Kyrkallén, där det marginellt uppstår utökade transporter. Jordbruksareal på ca 7000 kvm överförs till kvartersmark för skola i anslutning till befintlig bebyggelse. Utökning av skolområdet västerut bedöms utgöra en lämplig bebyggelseåtgärd som sker intill redan för skoländamål bebyggt område och med lämpligt avstånd till Hagby kyrkomiljön. Fornlämningsbilden utreds inom arkeologisk förundersökning och arbetas in i planhandlingar. Samlad bedömning Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivning och i denna behovsbedömning. Birgit Endom Planarkitekt

64 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (12) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Förordnanden och skyddsvärden Stor Måttlig Liten Ingen inte 1. Riksintressen x 2. Andra skyddsvärden Planområdet ligger inom riksintresset för kulturmiljövård K46 ( ), Halltorp- Hagby. Riksintressets värdekärnor bedöms inte påverkas negativt av planförslaget. Markingrepp i området kräver tillstånd enligt Kulturminneslagen, kap 2. Fornlämningsbilden för västra delen av planområdet med första byggnadsetapp (förskolebyggnad samt ny tillfart) utreds inom arkeologisk förundersökning (planerad genomförande februari-mars 2015). Förundersökningen utförs som ett led i borttagandet av fornlämingen med syftet att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Resultat från förundersökningen ska arbetas in i planhandlingar. Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål x 4. Miljökvalitetsnormer x Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper 6. Växtliv x 7. Djurliv x 8. Kulturmiljö x 9. Landskapsbild / stadsbild x 10. Rekreation och rörligt friluftsliv x 11. Transporter och kommunikationer x 12. Mark- och vattenanvändning x 13. Energi x x Planförslaget bedöms följa främst intentionerna av nationella miljömålen God bebyggd miljö. Positiva effekter bedöms uppstå genom måttlig förtätning av bebyggelsen som stödjer landsbygdsutvecklingen genom utbyggnad av social service. På åkern väster om Hagby kyrka har påträffats en riklig förekomst av Klibbveronika (VU). Påverkan bedöms vara liten genom planförslaget. Resultat från arkeologisk förundersökning ska arbetas in i planhandlingar. Jordbruksareal på ca 7000 kvm överförs till kvartersmark i anslutning till befintlig bebyggelse.

65 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning (12) Sammanfattning planens Påverkan Berörs Kommentar miljöpåverkan Stor Måttlig Liten Ingen inte 14. Naturresurser x 15. Mark x 16. Vatten x 17. Luft x 18. Störningar x 19. Risker för hälsa och säkerhet x Störningar från Lantmännen Swehatch AB kycklingproduktion) norr om planområdet bedöms endast vara ringa och tidsbegränsade.

66 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (12) Förordnanden och skyddsvärden 1. Riksintressen Påverkan på något riksintresse - järnvägar Stor Måttlig Liten Ingen Berörs inte - sjöfart, farled x - transportnät, vägar x - TEN-vägar x - rörligt friluftsliv (MB 4 kap 2 ) x - obruten kust (MB 4 kap 3 ) x - högexploaterad kust (MB 4 kap 4 ) x - kulturmiljö x - Natura 2000 x - naturvård x - vindbruk x - yrkesfiske x x Kommentar Planförslaget ligger inom riksintresseområdet för kulturmiljövård K46, Halltorp-Hagby. Planområdet befinner sig i övergångszonen mellan uppodlad mark (Mörebygden), södra Hagby klungbyn och Hagby rundkyrkan. Kommunen gör bedömning att de i riksintresseområdet utpekade värdekärnorna, Hagby kyrka och Hagby klungby, inte påverkas negativt genom ny bebyggelse inom skolområdet. Fornlämningsbilden vid planområdet visar att det finns inom en radie av 500 m en rad indikationer på förhistorisk aktivitet, i form av stenåldersboplatser (nr 11, 104, 105, 115, 124 och 138), gravar (nr 17, 73), borttagna eller förstörda gravar (nr 12, 13, 18, 34, 35). Markingrepp i området kräver tillstånd enligt Kulturminneslagen, kap 2. Fornlämningsbilden för västra delen av planområdet med första byggnadsetapp (förskolebyggnad samt ny tillfart) utreds inom arkeologisk förundersökning (planerad genomförande februari-mars 2015). Förundersökningen utförs som ett led i borttagandet av fornlämingen med syftet att fastställa och beskriva fornlämningens karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning och komplexitet. Resultat från förundersökningen ska arbetas in i planhandlingar.

67 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (12) 2. Andra skyddsvärden Påverkas område eller natur som har särskild skyddsstatus enligt Miljöbalken 3, 4 och 7 kap: - världsarv? (ej aktuellt just nu) - Förordnanden gäller nationalparker, - naturreservat, - kulturreservat, - naturminnen, - djur- och växtskyddsområden, - strandskyddsområden, - miljöskyddsområden, - vattenskyddsområden - eller andra enligt lagen särskilt skyddade områden. Påverkas områden med biotopskydd (t.ex. stenmurar, alléer och odlingsrösen) Höjdbegränsning runt flygplatsen Övergripande mål och normer 3. Miljökvalitetsmål Berörs något av de 16 nationella miljömål som ska ligga till grund för all planering. Berörs något av de regionala miljömålen? 4. Miljökvalitetsnormer Överskrids några miljökvalitetsnormer? - utomhusluft x - vattenkvalitet x - fisk- och musselvatten x - omgivningsbuller x x x x x Fornlämningar skyddade enligt KML kan beröras av planförslaget. Se vidare under 1. Riksintressen-kulturmiljö ovan. Planförslaget bedöms följa främst intentionerna av nationella miljömålen God bebyggd miljö. Positiva effekter bedöms uppstå genom måttlig förtätning av bebyggelsen som stödjer landsbygdsutvecklingen genom utbyggnad av social service. Se ovan. Planförslaget finns inom ett kustavrinningsområde som påverkar kustvattenförekomsten N v s Kalmarsund. Kustvattenförekomsten är påverkad av övergödning och det finns även tecken på förhöjda halter miljögifter. Generellt behövs vidta åtgärder som minskar övergödningen. Planförslaget medför att jordbruksareal minskar inom avrinningsområdet. Detta kan bidra till att belastningen för näringsämnet kväve minskar, vilket kan bidra till minskad andel övergödning för kustvattenförekomsten.

68 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (12) Effekter på miljö, hälsa och säkerhet 5. Ekologiska naturvärden och nyckelbiotoper Påverkan på område som pekats ut i: - länsstyrelsens (Natur i östra Småland) eller kommunens naturvårdsprogram - skogsstyrelsens nyckelbiotop- eller sumpskogsinventering - kommunens grönstrukturplan x - ängs- och betesmarksinventeringen x - ÖP x 6. Växtliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter - träd utpekat i länsstyrelsens trädinventering 7. Djurliv Påverkan på - rödlistade, fridlysta eller sällsynta arter - flyttfågelsträck eller vandring för djuren 8. Kulturmiljö Påverkan på - fornlämning - på industriarv x - äldre vägar x x x x x x x x Enligt Kalmar läns Naturvårdsplan berör planförslaget området Nybroåsen (nr 54 e området mellan Norra Hagby ner till Hagby rundkyrka). Utökning av skolområdet västerut bedöms utgöra en måttlig bebyggelsekomplettering intill redan för skoländamål bebyggt område. Påverkan på naturvärdet bedöms endast vara liten. På åkern väster om Hagby kyrka har påträffats en riklig förekomst av Klibbveronika (VU). Påverkan bedöms vara liten genom planförslaget. På södra sidan Kyrkallén finns grova ekar inventerade som samtliga hyser rödlistade lavar. Planförslaget påverkar inte dessa ekar. Se trädinventering ovan. Fornlämningar skyddade enligt KML kan beröras av planförslaget. Se vidare under 1. Riksintressen-kulturmiljö ovan. Stenmurar inom planområdet skyddas genom planbestämmelse n1. Gamla vägskälet öster om Hagby kyrka (nuv. väg 570 och Kyrkallén) bedöms inte av planförslaget.

69 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (12) - plats av kulturhistoriskt intresse x - byggnadsminne x - kulturhistoriskt eller konstnärligt värdefulla byggnader, föremål mm - skyddsvärt kulturlandskap x 9. Landskapsbild / stadsbild Påverkan på - betydelsefulla utsikter eller siktlinjer - områdets skala x 10. Rekreation och rörligt friluftsliv Påverkan på - det rörliga friluftslivet. - lekmöjligheter. x - park eller annan rekreationsanläggning. x - allmänhetens tillgänglighet till naturskön utsiktsplats. - område utpekat i ÖP 2013 x x x x x Planområdet ligger norr om medeltida rundkyrkan Hagby kyrka och övergångszonen mellan södra Hagby (klungby) och Mörebygden med uppodlad mark och åsrygg med känd fornlämningsbild. Utökning av skolområdet bedöms inte påverka kyrkomiljön negativt utan som en lämplig förtätningsåtgärd inom Hagby. Fornlämningsbilden utreds inom arkeologisk förundersökning (planerad genomförande februari-mars 2015) och resultat arbetas in i planhandlingar. Hagby kyrka utgör Kyrkligt kulturminne enligt 4 kap. KML. Se påverkan på fornlämning och plats av kulturhistoriskt intresse ovan. Längs Kyrkallén finns bevarade stenmurar. Planbestämmelse n1 reglerar skydd av dessa. Se påverkan på fornlämning och plats av kulturhistoriskt intresse ovan. Utökning av skolområdet med byggnadskompletteringar inom tidigare jordbruksmark anses utgöra en liten påverkan på landskapsbilden. Omgestaltning av skolgården medför en lokal förbättring av lekmöjligheter inom Hagby. Enligt ÖP 2013 ska gång- och cykelförbindelser stärkas i ett längre perspektiv. Utfartsförhållanden har studerats särskilt i planförslaget för att upprätthålla god trafiksäkerhet vid Kyrkallén. Möjlighet till gång-/cykelled skild från biltrafik är ytterst begränsad vid planområdet pga av värdefulla stenmurar längs Kyrkallén.

70 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (12) 11. Transporter och kommunikationer Påverkan på - transportrörelser (antal) - transportmönster för människor och varor (hur) - transportsystem x - parkeringsmöjligheter x - trafiksäkerhet x 12. Mark- och vattenanvändning Förändring mot - gällande ÖP / FÖP x x x Kyrkallén/väg 534 utgör förbindelsväg mellan väg 570 (genomfartsled genom Hagby) västerut mot Kvarnlyckan och Skälby. Trafikprognoser tyder på en ökning från 286 fordon (ÅDT 2003) till 300 fordon I samband med samlad placering av barnomsorg kring Hagby skolområdet förflyttas transportrörelser från delar inom Hagby till främst Kyrkallén. Marginellt uppstår utökade transporter på Kyrkallén i samband skolutbyggnaden. Trafiken på Maria Carlanders väg bedöms minska i samband med omgestaltning av angörings-, lämnings- och parkeringsytor riktade mot Kyrkallén. Parkeringsmöjligheter förbättras i samband med omgestaltning av angörings-, lämnings- och utfartsvägar. Trafiksäkerheten förbättras i samband med omgestaltning av angörings-, lämningsoch utfartsvägar. Kommunens planer/önskemål på förändrad hastighet (från 70 km/h i väster) till 40 km/h på Kyrkallén ända fram till planområdet bedöms bidra till en förbättring av trafiksäkerheten. Enligt ÖP 2013 ser kommunen positivt till nya bostäder i södra Hagby. Vidare ska gång- och cykelförbindelserna stärkas i ett längre perspektiv. Planförslaget möjliggör ny bostadstomt samt utveckling av social service/skolverksamhet som stärker Hagbys bykärna. Jordbruksareal på ca 7000 kvm överförs till kvartersmark. Utfartsförhållanden har studerats särskilt för att upprätthålla god trafiksäkerhet vid Kyrkallén. Möjlighet till gång-/cykelled skild från biltrafik är ytterst begränsad vid planområdet pga av värdefulla stenmurar längs Kyrkallén.

71 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (12) - gällande DP x - nuvarande mark- och vattenanvändning Påverkan på - viktig samhällsservice t ex skola - andra tänkta projekt x x x För nuvarande skolområde gäller detaljplan för Södra Hagby 0880K-I:412, fastställd För planområdet medges allmänt ändamål A, med särskild miljöhänsyn m (byggnadsutformningskrav i relation till områdets egenart och ortens bebyggelsetradition). Inom s.k. prickmark finns bl.a. sporthallen uppförd, vilket ska revideras genom planförslaget. Åkermark som ska tillföras skolområdet är inte planlagt idag. Planförslaget avser främst att hela skolområdet omfattas av skoländamål S Byggnaden som enligt planförslaget avses för avstyckning som bostadstomt (BS) ingår enligt gällande detaljplan i område A. Mot Kyrkallén råder i stora delar utfartsförbud. Jordbruksareal på ca 7000 kvm överförs till kvartersmark i anslutning till befintlig bebyggelse. Utbyggnad och samling av flera funktioner för barnomsorg (fritidshem, förskola, ÅK 1-9) och sporthall inom skolområdet medför en stor förbättring för samhällsservicen inom Hagby skolområde. 13. Energi Möjlighet att använda förnybar energikälla. Behov av nya system för distribution x Installation av solceller planeras på taket av nya förskolsbyggnaden. Värmeförsörjning sker med närvärme (ledning från Möregården). Se kolumn ovan. 14. Naturresurser Påverkar användning av ej förnybar naturresurs. Påverkan på - jordbruksareal - annan produktionsyta (skog) x x x Jordbruksareal på ca 7000 kvm tas i anspråk för utökning av skolområdet. 15. Mark Påverkas jorden av förflyttning, sammanpressning eller täckning? x Projektering för nybyggnation medför mindre påverkan på marken. Påverkas topografi? x Påverkas unikt geologiskt eller fysiskt särdrag? Påverkas området av ökad vind- eller vattenerosion? x x Planförslaget berör utkanten av Nybroåsen men byggnationer bedöms inte påverka åsformationen negativt.

72 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (12) Påverkan i form av ändrad sedimentering eller erosion som förändrar vattendrags fåra eller strand och botten av hav, sjö mm? Påverkan på människor eller egendom i form av geologiska risker så som instabila markförhållanden, skred mm? Påverkas området av hög markradonhalt? Påverkas området av att tidigare använts som tipp, utfyllnadsplats eller dylikt så att miljö- och hälsofarliga ämnen kan finnas lagrade i marken? Påverkas området av att tidigare verksamheter funnits på platsen. Kan markföroreningar finnas inom området eller i närheten. 16. Vatten Påverkas ytvattnets eller vattendragens rörelser (strömmar eller riktning)? Påverkas vattenflöden (riktning och mängd) vid högvatten? Påverkas mängden ytvatten i någon vattensamling, t.ex. damm eller våtmark? Påverkas absorptionsförmåga, dräneringsmönster eller frekvens och mängd av ytvattenavrinning? Behöver åtgärder vidtas för att hantera dagvatten? Påverkas grundvattnets: - in- eller utströmningsområde? - flödesriktning eller hastighet? x - mängd genom tillskott av eller uttag eller genom förändring av akvifer till följd av genombrott? - kvalitet? x Påverkas mängd yt- eller grundvatten, som annars varit tillgänglig för vattenförsörjningen, som dricksvatten eller annan användning? Påverkas människor eller egendom för risker i samband med vatten som dålig vattenkvalitet eller översvämning? Påverkan från enskilda avlopp? x x x x x x x x x x x x x x x Planområdet ligger inom normalriskområde. Konstruktioner mot mark ska utföras radonsäkert. Lokalt omhändertagande av dagvatten avses ske inom skolområdet som har måttligt stora ytor där infiltration kan ske naturligt och anordnad. I väster avses att anordnas en torrvattendam för omhändertagande av dagvatten vid extrem nederbörd. Planförslaget berör utkanten av Nybroåsen men bedöms inte påverka vattenförsörjningen negativt.

73 Samhällsbyggnadskontoret Behovsbedömning - Checklista (12) Finns möjlighet att klara lägsta höjd på färdigt golv? Påverkar markavvattning omgivande fuktiga områden? 17. Luft Påverkan på luftkvaliteten Risk för obehaglig lukt. 18. Störningar Risk för störning från - höga ljudnivåer för människa eller djur. - vibrationer x - starkt ljus eller reflexion x - miljöstörande verksamhet x 19. Risker för hälsa och säkerhet Risk för - explosion - utsläpp av hälso-/miljöfarliga ämnen x - att sårbara system eller ett strategiskt mål för terrorangrepp skapas - behov av brandskydd eller annan typ av räddningstjänst - behov av polisskydd eller annan bevakning - otrygga miljöer skapas x - elektromagnetiska fält (EMF) x x x x x x x x x x Ca 100 meter norr om skolbyggnader finns sedan lång tid tillbaka Lantmännen Swehatch AB (kycklingproduktion). Det förekommer ingen djurhållning eller gödselhantering utomhus. Kommunen känner inte till några klagomål avseende luktstörningar från djurverksamheten. Med hänsyn till rådande vindförhållanden med vindar främst från sydväst mot nordost bedöms endast ringa, tidsbegränsade störningar kunna uppstå framöver. Kommunen är tillsynsmyndighet för anläggningen. Lantmännen Swehatch AB. Se ovan under kolumn 17. Luft/Risk för obehaglig lukt.

74 Handläggare Datum Ärendebeteckning Rebecka Sandelius (12) PLANBESKRIVNING Samrådshandling - Utkast Detaljplan för del av Gösbäck 2:95 m fl, Ny förskola i Lindsdal, Kalmar kommun Planenheten Adress Box 611, KALMAR Besök Storgatan 35 A Tel vx Fax E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se

75 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Syfte med detaljplanen... 3 Plandata... 4 Inledning... 5 Handlingar... 5 Planförfarande och tidsplan... 5 Genomförandetid... 6 Medverkande tjänstemän... 6 Tidigare ställningstaganden... 7 Överkommunala beslut och dokument... 7 Översiktliga plandokument... 7 Detaljplaner... 8 Kommunala beslut i övrigt... 9 Förutsättningar och förändringar... 9 Natur- och kulturmiljö... 9 Bebyggelseområden Friytor Gator och trafik Teknisk försörjning Störningar och risker Genomförande Organisatoriska frågor Fastighetsrättsliga frågor Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Sociala konsekvenser Ekonomiska konsekvenser... 18

76 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Sammanfattning Detaljplanen innebär att en ny förskola kan uppföras i ett centralt läge med god tillgänglighet för fotgängare och cyklister samt närhet till kollektivtrafik. Detta underlättar för lämning/hämtning och förenklar för barnfamiljer att lösa vardagspusslet. Förskolan tar i anspråk en grönyta och nordöstra delen av idrottsplatsen, men skolidrotten kan även i fortsättningen ha kvar sin verksamhet med plats för en 11-mannaplan, löparbanor, längdhoppsgrop och kulstötningsring. Det tidigare skissade området för aktivitetsparken blir mindre, men närheten till förskolan innebär en möjligheten att nyttja lekredskap på kvällar och helger vilket kompletterar parken med aktiviteter även för de mindre barnen. För att möjliggöra en säker parkering tas parkdepån och återvinningsstationen i anspråk. Parkeringen är i första hand avsedd för lämning och hämtning på förskolan, men övrig tid ska parkeringsplatserna kunna användas av besökare till övriga verksamheter i centrum. Planområdets norra del har stora möjligheter att lokalt ta omhand och fördröja dagvatten så att dagvattenvolymen minskas och renas innan vattnet når förbindelsepunkten till den befintliga dagvattenledningen längs Östra Gösbäcksvägen. I söder måste så mycket som möjligt av dagvattnet infiltreras och fördröjas vid källan för att minska föroreningsbelastningen innan anslutning till den befintliga dagvattenledningen i Kanngjutarvägen. Detaljplanen innebär att delar av de gamla stenmurarna med både kulturhistoriska och biologiska värden bevaras. En ny fastighet behöver bildas för skoländamål efter att detaljplanen vunnit laga kraft. Kommunen har gjort bedömningen att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Syfte med detaljplanen Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för att anlägga en ny förskola i ett kollektivtrafiknära läge i Lindsdals centrum. Angöring för biltrafik till förskolan ska ske på ett effektivt, miljöklokt sätt och om möjligt samordnas med övriga verksamheter.

77 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Plandata Flygfoto över planområdet Planområdet ligger i centrala Lindsdal och omfattar nordöstra delen av idrottsplatsen, gång- och cykelvägen samt ett område för parkdepå. Området avgränsas i norr av Östra Gösbäcksvägen och i sydost av Kanngjutarvägen. Planområdet är ca m 2 och omfattar delar av de kommunala fastigheterna Gösbäck 2:95 och 6:4.

78 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Inledning En planbeskrivning ska underlätta förståelsen för planförslagets innebörd och redovisa de syften och förutsättningar planen har. Planbeskrivningen ska också redovisa eventuella avsteg som gjorts från kommunens översiktsplan eller upprättat planprogram. I beskrivningen ska skälen till planens utformning och de bestämmelser som valts motiveras. Planbeskrivningen har ingen egen rättsverkan utan ska vara vägledande vid tolkning av detaljplanen. Detaljplanen innebär att området i sydost, som i dag används som parkdepå och upplag samt återvinningsstation, kan iordningställas för parkering (se plankartan; P-PLATS) och komplettera området med ytterligare parkeringsplatser. Delar av parkeringen är i första hand avsedd för lämning och hämtning på förskolan, men övrig tid ska parkeringsplatserna kunna användas av besökare till övriga verksamheter i centrum. Detaljplanen innebär att den befintliga gång- och cykelvägen planläggs för gång- och cykelväg Handlingar Planhandlingarna består av: Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning Illustration Till planen hör också: Fastighetsförteckning Behovsbedömning Dagvattenutredning (Kalmar vatten, ) Geoteknisk och miljöteknisk utredning (Geo & Markkonsult, slutrapport kommer senare) Magnetfältsmätning (Sweco, kommer v 7) Planförfarande och tidsplan Normalt planförfarande Detaljplanen följer planprocessen för de planer som påbörjades enligt s k normalt planförfarande. Plankartan är utformad enligt Boverkets allmänna råd (2014:5) om planbestämmelser för detaljplan, Planen förväntas ha följande preliminära tidsplan

79 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Samråd 1:a kvartalet 2015 Granskning 2:a kvartalet 2015 Godkännandeprövning i samhällsbyggnadsnämnden 3:e kvartalet 2015 Antagandeprövning i kommunfullmäktige 3:e kvartalet 2015 Genomförandetid Planens genomförandetid är satt till 5 år räknat från den dag då planen vinner laga kraft. Medverkande tjänstemän Planen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret i samarbete med kommunledningskontoret och Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun.

80 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Flygplatsens hinderytor Planområdet ligger inom flygplatsens hinderytor. Detaljplanen förväntas inte påverka flygplatsens verksamhet eftersom planområdet ligger i befintlig samlad bebyggelse och byggnader över 20 meter inte får uppföras. Miljökvalitetsnormer för vatten För att uppnå EU:s mål om god vattenstatus har Sverige infört miljökvalitetsnormer för vatten (Vattenförvaltningsförordningen 2004:660). Målsättningen är att alla vattenförekomster ska uppnå god status Vattenmyndigheterna beslutade i december 2009 om de normer (=kvalitetskrav) som ska gälla för yt- och grundvatten. Planområdet ligger inom huvudavrinningsområde 76/77 och delavrinningsområde Mynnar i havet ( ) som omfattar hela nordvästra Lindsdal. Närmaste statusklassade vattenförekomster som berörs av dagvattenavrinningen från planområdet är Surrebäcken (SE ). Den ekologiska statusen för Surrebäcken har klassats som dålig och den kemiska statusen har klassats som god. Anstånd har beviljats till 2021 för att uppnå god ekologisk status. Avrinningsområdet har ett befintligt dagvattenutlopp via ett dikessystem anslutet till Surrebäcken. Ingen rening av dagvattnet sker idag innan utsläppspunkten, men en större våtmark planeras i anslutning till Surrebäcken vid Stävleområdet innan utloppet i Kalmarsund. Modellsimuleringar visar att vissa ledningar i avrinningsområdet kan bli överbelastade vid ett regn med 10 års återkomsttid. Vid nyexploatering måste fördröjning av dagvattenavrinning därför ske för att inte förvärra situationen för befintlig bebyggelse. Den naturliga infiltrationskapaciteten i planområdet bedöms som relativt god. (Källa: Dagvattenutredning för detaljplan för del av Gösbäck 2:95, Ny förskola, Kalmar Vatten, ) Risken att förorenat dagvatten från planområdet kommer att försämra statusen bedöms som liten. Översiktliga plandokument Översiktsplan för Kalmar kommun Översiktsplan för Kalmar kommun (Antagen av kommunfullmäktige ) beskriver Lindsdals centrum som ett stadsdelscentrum, som är motor för att utveckla en blandad stadsmiljö och även servicecentrum för landsbygden runt om. Närmast centrum krävs ett effektivt markutnyttjande. Utvecklingen kring centrum bör samordnas, eftersom intresse och behov av utveckling finns för skolan, omsorgen, näringsidkare, landstinget, kultur- och fritidsaktiviteter samt bostäder. Om centrum förtätas med fler verksamheter och bostäder, ökar förutsättningarna att fler väljer att gå, cykla och åka kollektivt. Detaljplanen följer översiktsplanens intentioner, där en centralt placerad förskola med närhet till kollektivtrafik även kan samnyttja parkeringsplatser tillsammans med övriga verksamheter i centrum.

81 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Dagvattenpolicy I Kalmar kommuns dagvattenpolicy finns riktlinjer för hur dagvatten ska tas om hand (Dagvattenpolicy för Kalmar kommun, ). I första hand ska dagvattnet tas om hand lokalt. Om dagvattnet inte kan omhändertas lokalt ska det fördröjas ytligt vid källan, så kallad trög avledning. För att inte påverka vattenmiljön negativt kan dagvattnet behöva renas. Föroreningar i dagvattnet ska förebyggas och begränsas så nära källan som möjligt. Detaljplaner För området gäller två detaljplaner Stadsplan för nordvästra delen av Lindsdals samhälle (0880K-I:316, ) Den del av området som berörs är planlagd för idrottsändamål (Ri). Marken får inte bebyggas(prickad mark). I nordväst finns ett område markerat med u, som är reserverat för allmänna underjordiska ledningar. Detaljplan för kvarteren Dragkroken och Tömmen mm (0880K-P92/03, ) Den södra delen av området som berörs är planlagd för centrum och/eller parkdepå (CU). Högsta byggnadshöjd är 4,5 meter. ( 4.5 ) Den västra delen av området som berörs är planlagd för parkområde (PARK). Parkområdet ska vara en skyddszon mellan bostäderna och idrottsområdet, som kan nyttjas av gående mellan Östra Gösbäcksvägen och Kanngjutarvägen. Utdrag ur detaljplanerna 0880K-I:316 Streckad linje visar ungefärligt läge för ny plangräns och 0880K-P92/03

82 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Kommunala beslut i övrigt I Kalmar kommuns investeringsbudget finns pengar att anlägga en ny förskola i Lindsdals centrum anvisade för 2015, 2016 och Förutsättningar och förändringar Utdrag ur plankartan Natur- och kulturmiljö Geotekniska förhållanden Provtagningar av markmiljön har utförts. Tidiga resultat visar att för grundläggning av byggnader krävs att organisk jord schaktas bort. Fyllning utförs med kontrollerat fyllnadsmaterial lämpligast krossat berg eller friktionsjord. Slutlig rapport för den geotekniska undersökningen kommer att presenteras inom kort.

83 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Naturmiljö Norra delen av planområdet, slänten mot Östra Gösbäcksvägen, är en gräsbevuxen grönyta med i huvudsak björk och gran. Slänten i norra delen av planområdet ingår i förskoletomten och ger möjlighet till en spännande utemiljö Detaljplanen innebär att grönytan kan tas i anspråk för att anlägga förskola. Kulturmiljö Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Inom planområdet finns delar av äldre stenmurar, som har kulturhistoriska och biologiska värden, men de är inte skyddade eftersom de inte omfattas av det generella biotopskyddet (Miljöbalken 7 kap 11, förordning 1998:1252). Stenmur öster om gång- och cykelvägen Detaljplanen innebär att delar av stenmurarna ligger på allmän platsmark och ska bevaras (se plankartan; stenmur).

84 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Bebyggelseområden Markanvändning Marken är inte bebyggd i dag. Detaljplanen innebär att området kan bebyggas med byggnader för skolverksamhet (se plankartan; S). I skolverksamhet ingår alla slags skolor, undervisnings- och forskningslokaler, förskolor och fritidshem. I dagsläget är det dock en ny förskola med möjlighet till sex avdelningar som planeras eftersom behovet av ytterligare förskoleplatser är stort i Lindsdal. Byggrätter Detaljplanen innebär att området kan bebyggas med maximalt m 2 byggnadsarea (se plankartan; e 1700). Byggnadsarean är den yta som byggnaderna tar upp på marken. Gestaltning Detaljplanen innebär att byggnaderna ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgränsen (se plankartan; p) och får uppföras med högsta byggnadshöjd fem meter (se plankartan; 5,0 ). Service Planområdet ligger i Lindsdals centrum med både offentlig och kommersiell service på gångavstånd, t ex skola, förskola, bibliotek, tandläkare, hälsocentral, sporthall, fritidsgård, kyrka, dagligvarubutik, blomsteraffär, restaurang och frisör. Detaljplanen innebär att den offentliga servicen kan utökas i centrum. Med en centralt placerad förskola, som har nära till kollektivtrafik och övrig service, ökar möjligheterna för barnfamiljer att lösa vardagspusslet utan att vara beroende av bil. Friytor Lek och rekreation Efter att Lindsdals IF flyttade sin fotbollsverksamhet från idrottsplatsen norr om sporthallen, används planerna för skolidrott av Lindsdalsskolan och för spontanidrott. Skisser på att omvandla idrottsplatsen till en aktivitetspark togs fram 2007 och hittills har en multisportarena och nya löparbanor iordningställts. En sorts klätterställning, i form av bollar, finns i anslutning till multisportarenan. Grus/asfaltsytan mellan multisportarenan och fritidsgården är avsatt för olika typer av livsstilsidrotter. Där har skate-intresserade ungdomar till och från byggt egna ramper.

85 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Mulitarena Klätterbollar Detaljplanen innebär att den nordöstra delen av idrottsplatsen tas i anspråk för förskola. Skolidrotten kommer även i fortsättningen ha kvar sin verksamhet med plats för en 11-mannaplan, löparbanor, längdhoppsgrop och kulstötningsring. Detta medför att det tidigare skissade området för aktivitetsparken blir mindre, men närheten till förskolan innebär en möjligheten att nyttja lekredskap på kvällar och helger vilket kompletterar parken med aktiviteter även för de mindre barnen. Gator och trafik Gatunät Inom planområdet finns inga gator för fordonstrafik, men området avgränsas i norr av Östra Gösbäcksvägen och i sydost av Kanngjutarvägen. Gång- och cykelvägar Öster om idrottsplatsen finns en gång- och cykelväg som knyter ihop Östra Gösbäcksvägen och Kanngjutarvägen. I gällande detaljplan är marken planlagd för park, som ska fungera som skyddszon mellan idrottsplatsen och bostäderna, men också avsedd att användas av gående. Detaljplanen innebär att den befintliga gång- och cykelvägen planläggs för gång- och cykelväg (se plankartan; GC-VÄG). Kollektivtrafik Kalmarvägen är en del i ett kollektivtrafikstråk, som trafikeras av bussar till/från Kalmar och Läckeby. Detaljplanen innebär att en ny förskola kan uppföras på ett avstånd av ca 300 meter till närmaste busshållplats. En kollektivtrafiknära förskola ökar möjligheterna för barnfamiljer att lösa vardagspusslet utan att vara beroende av bil. In-/utfarter och varutransporter Transporter till/från förskolan består dels av varutransporter till/från köket och dels av angöring för att lämna/hämta förskolebarnen. Det är viktigt att detta görs på ett säkert sätt. Längs med Östra Gösbäcksvägen ligger 12 bostadsfastigheter med friliggande villor, varav sex har utfart mot Östra Gös-

86 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) bäcksvägen. Vägen är ca 7 m bred och har ingen trottoar. Angöring till förskolan för hämtning och lämning av förskolebarnen skulle kunna medföra en stor belastning för Östra Gösbäcksvägen. Med angöring för lämning/hämtning via Kanngjutarvägen samordnas dessa bilar med övrig trafik till/från centrum. Eftersom det också går att samordna hämtning/lämning med övriga ärenden i centrum utan att behöva flytta bilen, är det dessutom positivt för miljön. Med angöring för varutransporter till/från förskolans kök i norr via Östra Gösbäcksvägen kan förskolans barntransporter helt separeras från varutransporterna till köket. Eftersom förskolans behov uppskattas till en transport per dag bedöms Östra Gösbäcksvägens kapacitet väl klara detta. Parkering I centrum finns i dag fyra allmänna parkeringsplatser, som används för alla verksamheter i centrum. Detaljplanen innebär att området i sydost, som i dag används som parkdepå och upplag samt återvinningsstation, kan iordningställas för parkering (se plankartan; P-PLATS) och komplettera området med ytterligare parkeringsplatser. Delar av parkeringen är i första hand avsedd för lämning och hämtning på förskolan, men övrig tid ska parkeringsplatserna kunna användas av besökare till övriga verksamheter i centrum. Den befintliga parkdepån kommer behöva en ny lokalisering. En möjlig placering är i Fjölebro. Även återvinningsstationen kan behöva flyttas. En möjlig placering är i korsningen Kalmarvägen-Förlösavägen vid transformatorstationen. Teknisk försörjning Vatten och spillvatten Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten (spillvatten = vatten från dusch, toalett, disk mm). I norra delen av planområdet längs Östra Gösbäcksvägen samt i gång- och cykelvägen finns befintliga vatten- och spillvattenledningar. Detaljplanen ger möjlighet att inom område markerat med u på plankartan, bilda ledningsrätt för befintliga ledningar och därigenom säkerställa ledningarna. Marken inom u-området får inte bebyggas (se plankartan; u och punktprickat område). Dagvatten Planområdet ligger inom kommunalt verksamhetsområde för dagvatten (dagvatten=vatten från regn och snö). Befintliga dagvattenledningar finns i norra delen av planområdet längs Östra Gösbäcksvägen samt i gång- och cykelvägen. Söder om planområdet i Kanngjutarvägen finns också befintliga dagvattenledningar. Nederbörden som faller över området infiltreras i huvudsak i marken och bildar grundvatten. Infiltrationskapaciteten bedöms som relativt god, men begränsningar finns. Vid kraftig och långvarig nederbörd rinner delar av nederbörden norrut eftersom idrottsplatsen svagt lutar mot norr.

87 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Detaljplanen medför att andelen hårdgjord yta ökar inom planområdet, vilket innebär att dagvattenvolymen och belastningen av föroreningar också ökar. Även om det är ett kommunalt ansvar att avleda och rena dagvatten, så är det viktigt att vid all exploatering försöka göra så mycket som möjligt på den egna fastigheten för att minska miljöbelastningen (se kommunens dagvattenpolicy sidan 8). Den del av planområdet som är planlagd för skola har stora möjligheter att lokalt ta omhand och fördröja dagvatten, eftersom området har stor andel genomsläppliga ytor, relativt goda infiltreringsmöjligheter och gynnsamma höjdförhållanden. Med t ex gröna tak, makadamstråk, rain-gardens eller ytlig dagvattenhantering som en del i förskolans pedagogiska verksamhet kan dagvattenvolymen minskas och renas innan vattnet når förbindelsepunkten till den befintliga dagvattenledningen längs Östra Gösbäcksvägen. Vid parkeringsplatsen i söder ska så mycket som möjligt av dagvattnet infiltreras och fördröjas vid källan för att minska föroreningsbelastningen, t ex med makadamstråk eller perkolationsbrunnar. Behövs en bräddledning ska anslutning i första hand ske till den befintliga dagvattenledningen i Kanngjutarvägen, eftersom kapaciteten är något bättre i detta system. (Källa: Dagvattenutredning för detaljplan för del av Gösbäck 2:95, Ny förskola, Kalmar Vatten, ) Fjärrvärme Inom planområdet finns inga fjärrvärmeledningar, men i närområdet finns fjärrvärme så området räknas som fjärrvärmeområde. Det innebär att det finns förutsättningar för ny bebyggelse inom planområdet att ansluta till fjärrvärme. Tele I planområdets nordöstra del finns befintliga underjordiska teleledningar. Detaljplanen ger möjlighet att inom område markerat med u på plankartan, bilda ledningsrätt för befintliga ledningar och därigenom säkerställa ledningarna. Marken inom u-området får inte bebyggas (se plankartan; u och punktprickat område). El I planområdets nordvästra del finns en befintlig underjordisk elledning (10 kilovolt). Eftersom detaljplanen innebär att barn kan komma att tillbringa kortare eller längre stunder över denna ledning har en magnetfältsmätning gjorts. Den visade att (klar v 7, Torbjörn Josefsson, Sweco) Om förhöjda värden uppmäts finns två alternativ: antingen sätta en planbestämmelse att fasta lekredskap inte får anläggas inom den delen av tomten eller ta bort den delen av planområdet. Detaljplanen ger möjlighet att inom område markerat med u på plankartan, bilda ledningsrätt för befintliga ledningar och därigenom säkerställa ledningarna. Marken inom u-området får inte bebyggas (se plankartan; u och punktprickat område). Avfallshantering Bebyggelse inom planområdet ska ingå i den kommunala avfallshanteringen. I södra delen av planområdet finns i dag en återvinningsstation.

88 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Detaljplanen innebär att marken där återvinningsstationen ligger planläggs för parkeringsplats. Återvinningsstationen kan behöva flyttas. En möjlig placering är i korsningen Kalmarvägen-Förlösavägen vid transformatorstationen. Störningar och risker Ev magnetfält från elledning?

89 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Genomförande Organisatoriska frågor Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Det innebär att kommunen ansvarar för underhåll och skötsel av dessa områden. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning Detaljplanen medför att fastighetsbildningsåtgärder behöver göras för att fastigheterna och deras gränser ska överensstämma med detaljplanen. Gösbäck 2:95 Ny fastighet bildas för skoländamål - område 1 på kartan nedan. Nybildad fastighet för skoländamål Område 2 på kartan nedan överförs till den nybildade fastigheten från Gösbäck 6:4. Gösbäck 6:4 Område 2 på kartan nedan överförs från Gösbäck 6:4 till nybildad fastighet för skoländamål. Fastighetsbildningsåtgärder

90 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Detaljplanen kan även genomföras genom fastighetsreglering av de kommunala fastigheterna i planområdet och de angränsande kommunala fastigheterna utanför planområdet. Genomförs planen på detta sätt kommer återstoden av Gösbäck 2:95 att utgöra fastigheten för skoländamål. Kalmar kommun, kommunledningskontoret ansöker om förrättning hos lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Rättigheter Befintliga och nya underjordiska allmänna ledningar på kvartersmark ska säkerställas med ledningsrätt. Ledningsrätt ska bildas för befintliga vatten- och avloppsledningar samt befintliga tele- och elledningar inom planens u-område (se plankartan; u och punktprickat område). För bildande av ledningsrätter ansöker ledningsägarna om förrättning hos lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Bestämmelser om fastighetsindelning Kommunen bedömer att några bestämmelser omfastighetsindelning inte behövs för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan fastighetsindelningsbestämmelser införas senare genom ändring av detaljplan.

91 Samhällsbyggnadskontoret Planbeskrivning - Utkast (18) Konsekvenser Inverkan på miljön behovsbedömning Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Kommunen bedömer att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan och en miljökonsekvensbeskrivning krävs därför inte. Relevanta miljöaspekter behandlas i planbeskrivningen. Sociala konsekvenser Detaljplanen innebär att en ny förskola kan uppföras i ett centralt läge med god tillgänglighet för fotgängare och cyklister samt närhet till kollektivtrafik. Den här lokaliseringen underlättar för lämning/hämtning och förenklar för barnfamiljer att lösa vardagspusslet. Idrottsplatsen/aktivitetsparken blir en mötesplats för bl a skolidrottande elever från de båda skolorna i Lindsdal, boule-spelande pensionärer och lekande förskolebarn. Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser för kommunen Kostnader: Kalmar kommun, Serviceförvaltningen får kostnader för detaljplan, fastighetsbildning, anläggning av parkering och flytt av belysningsstolpar (?). Uppskattad kostnad för detta uppgår till XX kr. Av detta finns XX kr beviljat i investeringsbudgeten för Kalmar kommun, Serviceförvaltningen och/eller Kommunledningskontoret får kostnader för flytt av parkdepån. Uppskattad kostnad uppgår till XX kr. Av detta finns XX kr beviljat i investeringsbudgeten för Kalmar kommun, Serviceförvaltningen kommer att få utökade drift- och skötselskostnader för förskolan. Utökade kostnader för parkeringen. Mindre idrottsplats att sköta. Intäkter: Detaljplanen genererar inga intäkter. Ekonomiska konsekvenser för övriga Kostnader:Ledningsägare får kostnader för bildande av ledningsrätt. Förpacknings- och tidningsindustrin (FTI) får kostnader för flytt av ÅVS. Uppskattad kostnad uppgår till XX kr. Intäkter: Detaljplanen genererar inga intäkter. Planavgift Planavgift ska inte utgå vid bygglov, eftersom plankostnaden regleras i ett särskilt avtal.

92 SKÄRAN SLAGAN OKET 3 4 SELEN 4 SVINGELN Traktgräns Fastighetsgräns 6 Användningsgräns TÖMMEN Egenskapsgräns Lr Rättighetsgräns GÖSBÄCK Traktnamn/kvartersnamn 2:95 Fastighetsbeteckning s Servitut s:1 Samfällighet ga:1 Gemensamhetsanläggning Bostadshus, fasadlinjen redovisad Bostadshus, takkonturen redovisad Uthus, fasadlinjen redovisad Uthus, takkonturen redovisad Byggnad i allmänhet, 10 fasadlinjen redovisad Byggnad i allmänhet, takkonturen redovisad Skärmtak Transformatorbyggnad Staket J J Stödmur/Kaj 1 Höjdkurvor 6 Häck Mur 5 Slänt Kantsten Cykel/gångväg Vägkant Ägoslagsgräns Teleledning Elledning Fjärrvärme! ( Belysningsstolpe Ê Elstolpe/telestolpe 0,00 Mark- och gatuhöjder GÖSBÄCK Idrottsplats 3: : GÖSBÄCK 4:7 45 DRAGKROKEN 2:95!!! Kanngjutarvägen! 9 BRYNSTENEN! \ \ 40 2: Förskola med möjlighet till sex avdelningar 3 2 Angöring för varumottagning Stenmuren bevaras Koordinatsystem SWEREF Mätklass II. Höjdsystem RH Meters Utdrag ur Kalmar kommuns baskarta, samt kontroll med nymätning. 1 HINKEN 100 Illustration D en Lr 38 väg Grundkartans beteckningar G s äck ösb 7! 36 tra Ös Planområde Dnr : GA: SLIPSTENEN 9 Översiktskarta ägen 2 Kalmarv Plankarta Upprättad på samhällsbyggnadskontoret, 8 stadsingenjörsavdelningen SÅLLET 1 1 Ola Skogler Mätningsingenjör Simon Vestlund Kartingenjör Parkering för lämning och hämtning på förskola Skolidrott och aktivitetspark multisportarena Meters 80 PULPETEN Gränser (41 kap 5 1 PBL) Planområdesgräns - begränsar det område på kartan som detaljplanen omfattar Användningsgräns - avgränsar områden med olika användningar Egenskapsgräns - avgränsar områden med olika egenskaper E Egenskapsgräns och Administrativ gräns - kombination av egnskapsgräns och administrativ gräns 100 Meters FRIKADELLEN Användningsbestämmelser Allmän platsmark GC-VÄG P-PLATS NATUR Utnyttjandegrad (4 2 kap 5 2, 8 2 PBL) Gång- och cykelväg Naturmark Egenskapsbestämmelser Utformning av allmän platsmark Stenmuren ska bevaras (4 kap 5 2, 10 PBL) Utfart (4 kap 11 1 PBL) Största byggnadsarea i m2 e Parkeringsplats Kvartersmark (4 kap 5 3, 11 2 PBL) Skola S stenmur Utformning av kvartersmark 2!!!!!!!!!!!!!!!!! Lr Marken får inte förses med byggnad! Höjd på byggnader (4 kap 11 1, 16 1 PBL)!!! 5,0 ) Placering p! Högsta byggnadshöjd i meter (4 kap 16 1 PBL) Byggnad ska placeras minst 4,5 meter från fastighetsgräns (4 kap 9 PBL) Utfartsförbud Huvudmannaskap (4 kap 11 1, 16 1 PBL) Lr 4 (4 kap 7 PBL) Kommunen är huvudman för allmänna platser Genomförandetid 1 Detaljplan för Administrativa bestämmelser Begränsning av markens utnyttjande Utkast VAGGVISAN ASKKAKAN (4 kap PBL) Lr Genomförandetiden är 5 år från den dag planen vinner laga kraft del av Gösbäck 2:95 m fl, Ny förskola i Lindsdal, Kalmar kommun Upprättad Markreservat för allmännyttiga ändamål (4 kap 6, 5 2, 8 2 PBL) u E E E Följande gäller iniom områden med nedanstående beteckningar. Endast angiven användning och utformning är tillåten. Bestämmelser utan beteckning gäller inom hela planområdet Planbestämmelser Lr : sv 20 Lr :10 Lr 0 BESMANET E E 3 4 Marken ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar Rebecka Sandelius Planarkitekt