Borås Stads arbete mot våldsbejakande extremism

Transkript

1 Borås Stads arbete mot våldsbejakande extremism Ingen föds till extremist Tillsammans kan vi förebygga våldsbejakande extremism. Genom förebyggande arbete stärker vi individen och samhället.

2 Innehåll Förberedelse 3 Förebyggande arbete... 3 Metodstöd för samverkansgruppen 7 Det demokratiska samtalet... 7 Övningar... Acceptans eller nolltolerans? Push out & pull in! I ditt namn Våldets legitimitet Att tänka fel men göra rätt Demokrati är det minst dåliga Du blir vad du tror på Från behov till rättighet För eller mot Ingen människa en ö Kan det finnas något negativt med frihet? Metodstöd för dialog med unga 32 Inför dialog med unga Att stötta positiv förändring Förändringsprocesser Den första kontakten Att förbereda fler dialogmöten Om metodstödet Om uppdraget 43

3 Förberedelse Förebyggande arbete Att förebygga att en ung människa dras in i våldsbejakande extremism är ingen quick fix. Det är ett långsiktigt arbete, präglat av omsorg och empati. Det individuella riskbeteendet kan jämföras med motsvarande för kriminalitet eller missbruk. Det vill säga ett beteende som omedelbart eller på sikt kan medföra skador för en själv eller andra. Därför är förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism ett av flera perspektiv inom brottsförebyggande arbete. Och därför kan man använda mycket av den kunskap som finns inom brottsförebyggande arbete generellt. Det förebyggande arbetet kan bedrivas på flera nivåer (se bild). Grön zon: generella förebyggande insatser Gul zon: specifika förebyggande insatser Röd zon: individinriktade förebyggande insatser Nivå 1: Generella förebyggande insatser En bred insats för alla barn och unga i samhället. Det gäller hälsovård, utveckling av social och kognitiv kompetens på dagis, skolans kunskaps- och demokratiuppdrag m fl. Var och en av insatserna har ett mål i sig, men tillsammans utgör de en betydande förebyggande effekt i relation till riskbeteenden. När man arbetar med alla unga, inte bara specifika riskgrupper, kommer några ur riskgrupperna att fångas upp. Ett brett spektrum av yrkesverksamma inom t ex skola, fritids- och ungdomsverksamhet, dagis, hälsovård och föreningar bedriver ett generellt förebyggande arbete. 3

4 Tecken på oro Det finns olika typer av oroande tecken som pekar på att de generella insatserna behöver stärkas i ett bostadsområde, en stadsdel eller i en kommun. Exempel kan vara: Att många ger uttryck för en känsla av otrygghet Att många känner och visar bristande tillit till varandra och till samhället Att det förekommer våld, skadegörelse eller annan kriminalitet som riktar sig till specifika institutioner eller grupper av människor Att många upplever sig diskriminerade eller orättvist behandlade Att vissa individer eller grupper stöts bort För att skapa överblick kan man kartlägga hur situationen uppfattas. Vilka problem finns, vilka grupper är utsatta och vilka grupper utsätter andra? Som grund för kartläggningen kan man genomföra en trygghets- eller attitydundersökning. Den kan i sin tur mätas mot statistik över demografi, anmälda brott och socioekonomiska förhållanden. uppfatta av vuxna som står i kontinuerlig dialog med unga. Exempel kan vara: Att unga signalerar åsikter och budskap genom yttre symboler och märken Att unga ger uttryck för olika konspirationsteorier, synen på andra som fiender, hat mot bestämda grupper Att unga tycker att det är okej med våld i vissa situationer för att protestera mot eller ändra samhället Att unga lägger av med fritidsintressen och lämnar gamla kompisar och gäng för att ge uttryck för något av övriga tecken Att en grupp unga uppvisar ett eller flera av dessa tecken betyder inte automatiskt att de är på väg att radikaliseras eller att det finns en närvaro av våldsbejakande extremism i kommunen. Men det kan vara anledning till att närmare undersöka situationen i syfte att bättre kunna bedöma om ytterligare insatser är nödvändiga. Handlingsmöjligheter Undersök ungas behov och motivation: Vilka behov kan de unga få utlopp för i en destruktiv, kanske våldsbejakande extremistisk miljö? Kan behoven mötas på något annat sätt? Det kan handla om behov av spänning, social gemenskap eller en vilja att påverka samhället. Skapa relationer till små grupper med samma motivation: Försök att bygga relationer till mindre grupper om 2 5 unga som har samma behov och motivation. Relationerna kan göra det möjligt att erbjuda motiverande och attraktiva alternativ. Nivå 2: Specifika förebyggande insatser En mer målinriktad insats mot specifika problem eller unga i riskgrupper. Insatsen är resursorienterad och siktar på att erbjuda attraktiva alternativ. Skolpersonal, socialarbetare, poliser och andra som samverkar lokalt arbetar på den här nivån. Tecken på oro Tecken som pekar på en möjlig koppling till våldsbejakande extremism i ungdomsmiljöer har ofta att göra med ett kollektivt förändrat beteende. Det uttrycks ofta genom synliga tecken som är möjliga att Skala gruppen som en lök: I gruppens periferi finns medföljare och hang arounds som är lättast att nå. De har investerat minst i gruppen och har minst att förlora. Deras ideologiska engagemang är ofta lågt. Genom att nå dem med alternativ påverkas ändå gruppens kärna. Arbeta med gruppens kärna: En annan strategi är att fokusera på gruppens kärna de ledande medlemmarna. Ju mer centralt placerade personer man kan skapa relationer till och påverka, desto fler kan följa efter i en positiv riktning. Bygg föräldra- eller familjenätverk: Familjen spelar roll för de flesta. Unga bryr sig om sina familjer, vad de än säger. Och de flesta föräldrar bryr sig om och försöker ta ansvar för sina barn. Genom att samla familjer och sätta dem i kontakt med varandra kan 4

5 man utbyta tankar och dela oro med varandra. Gemensamt kan man stötta varandra i insatser och vägar framåt. Ger uttryck för konspirationsteorier, synen på andra som fiender, hat mot bestämda grupper. Det kan vara judar, muslimer, svennar, kapitalister, invandrare, homosexuella osv. Argumenterar för absoluta lösningar, t ex att en viss grupp ska bort, att samhället ska sprängas osv. Försöker legitimera sina åsikter genom att peka på missförhållanden i samhället eller världen Exempel på relationer Isolerar sig eller har dåliga relationer till familjen Nivå 3: Individinriktade förebyggande insatser En insats som riktar sig mot den enskilda individen som har ett riskbeteende. Insatsen går ofta hand i hand med förebyggande insatser mot riskgrupper. Insatsen kan handla om att utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder som t ex mentorer, stödpersoner, undervisningsstöd, praktikplats eller arbete. Pedagoger, socialarbetare, mentorer, personal inom psykiatri och sjukvård m fl. är exempel på yrkesgrupper som arbetar med enskilda unga. Tecken på oro I många kommuner finns utarbetade handlingsplaner och metoder för förebyggande arbete mot kriminalitet, missbruk och liknande. Det som tas upp nedan kan ses som ett komplement att integrera i befintliga metoder. Exempel på riskbeteende Att individen hänger på hemsidor, läser böcker eller ser film med våldsbejakande extremistiskt budskap Att individen är inblandad i tydliga händelser eller situationer, som våldsamma sammandrabbningar eller upplopp, möten med extremistiska budskap Att individen börjar omge sig med extremistiska symboler, klär sig enligt en viss grupps dress code eller tatuerar sig Att individen är inblandad i kriminalitet eller annan typ av allvarligt riskbeteende Exempel på åsikter Intoleranta åsikter, förkastar demokratiska principer, övertygad om att de egna åsikterna är de enda riktiga, försöker argumentera och överbevisa andra Hänger med nya kompisar och har relationer till personer eller grupper som ger anledning till oro, t ex kopplingar till kriminalitet eller våldsbejakande extremism Lägger av med fritidsintressen och lämnar gamla kompisar och gäng Handlingsmöjligheter Det finns två vägar att gå. Antingen följs tecken på oro upp direkt, eller så krävs ytterligare utredning för att bedöma fallet. Värdera risken I förebyggande arbete med grupper och individer (nivå 2 och 3) bör man värdera konsekvenserna av att agera eller vara passiv. Värderingen tar t ex hänsyn till: Riskerar en insats att förvärra problemet och ytterligare stigmatisera individen? Insatsen kan tolkas kontraproduktivt som en bekräftelse på att myndigheterna övervakar och förföljer individen. Riskerar man att situationen eskalerar? Att marginalisera grupper eller individer kan samtidigt innebära att man förlorar viktiga sociala aktörer som hade kunnat bromsa att något allvarligare händer. Riskerar man att missbedöma ungas beteende genom att bortse från rätt kontext? Exempel: yttre symboler som tatueringar eller kläder kan vara tydliga risktecken i en miljö, men absolut inte i en annan. Kontexten avgör vad som avviker från normen och vad som är mainstream. Riskerar man en förvärring av problemet, om man inte agerar? Riskerar man att göra ett oroande eller problematiskt beteende normalt och accepterat om man förhåller sig passiv? 5

6 Handlingsmöjligheter Dialog: utgå från eller bygg befintliga relationer för att skapa tillit som kan rymma dialog med den unga individen, föräldrar eller andra i den unges närhet. Ibland krävs att en särskild vuxen som den unga individen är trygg med involveras. Läs mer i Metodstöd för dialog med unga. Samverkan: samarbeta utifrån samverkansgruppens olika kompetenser och erfarenheter, ta kontakt med andra relevanta aktörer. Det handlar inte om överreagera, utan att få olika synpunkter som är viktiga för helhetsbilden. Nätverk: att mobilisera både professionella och personliga nätverk runt individen kan vara effektivt för att skapa en insats där föräldrarna, familjen eller andra närstående vuxna involveras i problemen och hur de ska lösas. Samtal: kalla individen och föräldrarna till samtal. Situationen avgör hur samtalen läggs upp och vem som kallar. Om det är möjligt bör föräldrarna vara med, men det kan också vara direkt olämpligt. Läs mer i Metodstöd för dialog med unga. Informera: det kan finnas fler institutioner och instanser i kommunen som har rätt att informeras och som kan bidra till särskilda insatser för individen. Inom samverkansgruppen finns kunskap om vad lagstiftning kräver och kan erbjuda. Utred: om det finns underlag för det tillsätt en utredning för eventuella stödinsatser. Det kan handla om att individen visar sig ha gått så långt in i en radikaliseringsprocess att det krävs särskild avhopparkompetens och resurser. Det kan också handla om att individen är så tätt knuten till en våldsbejakande extremistisk grupp att det utgör en fara för hans eller hennes säkerhet. Då kan kontakt med Säkerhetspolisen krävas. Utredningen kan dock visa att problemet inte är så stort som man befarade. Komplex bild Riskbeteenden varierar och kan visa sig på olika sätt för olika vuxna. Personal på fritids eller på fritidsgården kan lägga märke till oroande nätvanor. Föräldrar snappar upp saker som sägs och görs hemma, som inte märks i skolan. Fältare märker förändringar på gatan om kvällarna. Det gäller att använda sin yrkeskunskap för att tolka det man ser och hör. Som professionell får man fråga sig själv om beteendet kan vara ett rop på uppmärksamhet, utanförskap eller en helt naturlig del av en tonårsprocess där identitetssökande och fascination för subkulturer ingår. För att ta reda på hur pass oroad man ska vara behöver man undersöka situationen och beteendet närmare. 6

7 Metodstöd för samverkansgruppen Det demokratiska samtalet Du som ska förebygga att en ung människa dras in i våldsbejakande extremism, kommer att möta en individ med låg eller obefintlig tilltro till samhället. En individ som söker efter mening, gemenskap eller spänning hos antidemokratiska och våldsamma miljöer. Förr eller senare kommer du att konfronteras med dina egna demokratiska värderingar. Hur ser din värdegrund ut och hur tillämpar du den i praktiken? Och vem ska du tala med om det? Tala med varandra! Metodstödet riktar sig till lokala samverkansgrupper som arbetar med att förebygga att unga dras in i våldsbejakande extremism. Det är grundläggande för arbetet att man känner tillit och kan stötta varandra för att kunna vara ett bra stöd för de unga man möter. Det förebyggande arbetet visar att samhället bryr sig. Det utgår i första hand från vår demokratiska skyldighet att värna dem som är unga och sårbara för antidemokratiska krafter. Ni är det demokratiska samhället. Ta er därför tid till att reflektera över vad det betyder för er. Tala med varandra om demokrati på ett demokratiskt sätt. Metod: Det demokratiska samtalet Det demokratiska samtalet är en metod som stärker den demokratiska kompetensen och ökar förutsättningarna för ett medvetet handlande. Metoden tar fasta på hur våra åsikter bildas, formuleras och påverkas av andra. Samtalsprocessen synliggör hur olika synsätt kan jämkas samman eller ställas mot varandra. Metoden utvecklar deltagarnas reflektionsförmåga och demokratiska handlingskompetens. Det är inte vad vi säger till barn och unga som spelar störst roll. Det är hur vi säger det. Och hur vi som vuxna förebilder gör det vi säger. Ett demokratiskt samtal Förutsättningarna för ett demokratiskt samtal är: rätten att tala rätten att bli hörd skyldigheten att lyssna skyldigheten att vara öppen Spelreglerna blir därför att: delta aktivt lyssna aktivt stå upp för dina argument låta dig påverkas av andras argument vara nyfiken Tänk på att demokratiska samtal som metod bygger på: Goda relationer Möts med ömsesidig respekt ni behöver varandra 7

8 Kontinuitet Träffas regelbundet att reflektera och samtala är en process Tid Tänk långsiktigt tiden är avgörande för resultatet Förankring Säkra processen se till att samtalen sker inom ramen för en långsiktig verksamhet, med prioriterade resurser i form tid, plats, deltagare, uppföljning och utvärdering. Material: Samtal om demokrati Materialet innehåller olika aspekter av demokrati som princip och praktik. Det utgår både från den egna förförståelsen och från utbildningswebbens kunskapsbank. Uppgiften är att genom det demokratiska samtalet som metod samtala kring frågeställningarna genom att reflektera, ta ställning, argumentera, lyssna och vara öppen att förändra sina åsikter. Råd Förbered er i förväg genom att bestämma samtalsämne/ämnen för dagen. Då hinner alla fundera lite och kanske bidra med fler relevanta frågor. Ingen är chef över samtalen, men någon kommer säkert att vara drivande. Tänk på att samtalsprocessen är ett gemensamt ansvar, den blir vad alla gör den till. Avsätt gärna en timme. Hellre sluta lite tidigare, inspirerad av nya tankar än att sluta för sent, utmattad av för många ord. Om ni kan välja miljön spelar roll. Ett trevligt rum med gott kaffe är en bra start. Tänk på att sitta så att alla kan se varandra ordentligt. Turas gärna om att vara värd för samtalet och se till att ni får vara ostörda. Det handlar inte om att testa sina kunskaper. Det finns inga rätta svar och absolut inget facit. Materialet i Samtal om demokrati ger en serie förslag på demokratiska samtal om demokrati. Samtala gärna vidare om demokrati på egen hand! Varje övning består av: kort inledning beskrivning av syftet upplägg för genomförandet förslag på frågeställningar Övningar Acceptans eller nolltolerans? Om samhällets och vår egen syn på olika typer av våldsbejakande extremism. Push out & pull in! Om drivkrafter och dragningskrafter. I ditt namn Om att sätta en egen gräns för andras agenda Våldets legitimitet Om gränsen för legalt och illegalt våld Att tänka fel men göra rätt Om hjärnans förenklingar, moral och etik. Demokrati är det minst dåliga Om demokratins funktion och betydelse Du blir vad du tror på Om hur det som påverkar oss definierar oss Från behov till rättighet Om de mänskliga rättigheterna som idé och handling För eller mot Om demokratiska muskler Ingen människa en ö Om individens makt i förhållande till strukturell påverkan Kan det finnas något negativt med frihet? Om demokratiska rättigheter och skyldigheter 8

9 Övning: Acceptans eller nolltolerans Hur ser vi egentligen på de ideologiska inriktningar som står bakom olika typer av våldsbejakande extremism? Tar vi avstånd från samtliga, eller uppfattar vi en del som mer acceptabla än andra? Kan ändamålen helga medlen när medlen innebär våld? Och vad säger det om vår egen uppfattning om demokratiska spelregler? Utgångspunkten för samtalet är ett utdrag ur en opinionsbildande ledarartikel av journalisten Ivar Arpi, publicerad i Svenska Dagbladet den 29 september Syfte: Att utifrån ett tidningsklipp reflektera kring skillnader och likheter i hur vi uppfattar olika extrema ideologier som förespråkar våld som metod. Genomförande: Läs utdraget och samtala kring frågorna. För hela ledarartikeln: Sedan terrorattentaten i Norge 2011 har spaltmeter ägnats åt att fördöma Anders Behring Breivik, liksom att finna de ideologiska spåren i hans tankevärld. Men vad hände när Mohammed Merah mördade judiska barn och franska soldater i Toulouse 2012? Göran Greider, exempelvis, skrev: Mohammed Merah söndersliten av de globala krigen och motsättningarna, men också av det franska samhälle där klassorättvisorna och främlingsfientligheten är starka (Dala-Demokraten 23/3-12). Merahs dåd berodde inte främst på hans ideologi, ska man förstå, utan var ett naturligt resultat av rättmätig frustration och desperation. Det skulle varken vara rumsrent eller befogat att resonera så om Breiviks drivkraft eller om nynazister. Helt enkelt för att de flesta är eniga om att de drivs av ideologi. Varför är det så svårt att se att samma sak gäller vänsterextremister och neofundamentalistiska terrorister? Själva definitionen av våldsbejakande extremism är våld som medel för att uppnå en samhällsförändring i enlighet med en ideologisk övertygelse. Definitionen slår därmed fast att det finns ett ideologiskt mål som användandet av våld legitimerar. Samtala om följande: Håller ni med artikelförfattaren mäts olika typer av våldsbejakande extremism med olika måttstockar? Tycker ni själva att det är skillnad på olika typer av våldsbejakande extremism? På en definitionsskala, var skulle ni placera de olika typerna? Markera på skalan, dela med varandra och förklara era val Stämmer dåligt med definitionen Stämmer bra med definitionen Stämmer helt med definitionen 9

10 Vilka blir konsekvenserna av era val? Påverkar era val hur pass antidemokratiska ni tycker att olika typer av våldsbejakande extremism är? På en skala, var skulle ni placera dem? Markera på skalan, dela med varandra och förklara era val Demokratiska ideal Antidemokratiska ideal Vilka slutsatser drar ni? Påverkar samtalet era val? 10

11 Övning: Push out & pull in! Man kan analysera många situationer och händelser med hjälp av push och pull faktorer. Push är det som driver oss framåt (drivkrafter) och pull är det som lockar oss (dragningskrafter). I ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism är det viktigt att använda faktorerna både individuellt och i en bredare bemärkelse, som fångar kontexten runt individen. Push out blir då det som stöter bort, exkluderar individen och pull in det som erbjuder inkluderande alternativ. Syfte: Att reflektera kring varför ungdomar attraheras av och närmar sig våldsbejakande extremism genom att undersöka bakomliggande orsakssammanhang. Genomförande: Använd gärna en tavla för att skriva upp följande tabell: Push out Det som stöter bort/ exkluderar individen Push Individuella drivkrafter Pull Individuella dragningskrafter Pull in Det som erbjuder alternativ/ inkluderar individen Exempel Orsaker Samtalet handlar om vad som finns i och runt ungdomar som riskerar att dras in i våldsbejakande extremism. En del frågor föreslår olika utgångspunkter för samtalet. Föreslå gärna fler eller andra! Skriv upp exempel och orsaker som kommer upp i samtalet, gruppera under respektive rubrik. Avsluta med att försöka skapa en egen idékarta av hur sammanhangen kan gestaltas. Samtala: Vad kan exempel på push out-faktorer vara? Vad kan det vara som stöter bort, exkluderar ungdomar? Utgå från följande sammanhang: I familjen Bland kompisar I skolan I samhället 11

12 Vad kan push out-faktorer bero på, varför stöts ungdomar bort? Utgå från följande förslag: Värderingar Normer Relationer Prestationer Vad kan exempel på push-faktorer vara? Vilka drivkrafter kan känneteckna ungdomar som stöts bort? Hur ser orsakssambandet ut mellan push out- och push-faktorerna? Hur påverkar orsakerna till utstötning ungdomars drivkrafter? Vad är hönan och vad är ägget? Är det individens beteende som påverkar omgivningens reaktion, eller är individens beteende en reaktion på omgivningens beteende? Hur kan påverkan se ut i följande relationer: Familjen individen Kompisarna individen Skolan individen Samhället individen Ibland saknas push out-faktorer för att förklara individuella push-faktorer. Vad kan de individuella drivkrafterna bero på då? Hur kan samhället, vi, påverka push out-faktorerna? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Hur kan samhället, vi, möta ungdomars drivkrafter (push-faktorer)? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Vad kan exempel på pull-faktorer vara? Vad lockar ungdomar, vad dras de mot? Hur ser orsakssambandet ut mellan pull- och push out-faktorerna? Hur påverkas orsakerna till vad som lockar ungdomar av det som har stött bort dem? Hur kan samhället, vi, påverka pull-faktorer, vad ungdomar lockas av? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar 12

13 Skolan Polisen Socialtjänsten Vad kan exempel på pull in-faktorer vara? Vad kan erbjuda något lockande? Utgå från följande sammanhang: I familjen Bland kompisar I skolan I samhället Vad kan orsakerna bakom pull in-faktorer vara? Varför erbjuds det som lockar ungdomar? Utgå från följande förslag: Värderingar Normer Relationer Prestationer Hur kan samhället, vi, påverka pull in-faktorerna, det som lockar? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Utvärdera samtalet genom att titta på idékartan. Gestaltar den på ett bra sätt hur orsakssammanhangen kan se ut? Samtala om hur era tankar kan öka förståelsen kring hur det individuella riskbeteendet påverkas av omgivningen och hur omgivningen kan möta beteendet och reducera risken. 13

14 Övning: I ditt namn En del slåss för en utan att man har bett om det. Några säger sig föra ens talan utan att man har blivit tillfrågad. Oftast handlar det om att man tillhör, eller uppfattas tillhöra, en grupp. Det kan gälla en viss yrkesgrupp, en viss etnisk grupp eller kanske att man bor på en viss geografisk plats. Det kan naturligtvis upplevas positivt beroende på vad som sägs, vem som för ens talan och hur budskapet formuleras. Men var går gränsen för när det känns negativt? Vad påverkar den känslan? Och vilka konsekvenser kan det som sägs få både för dig som individ och för samhället? Syfte: Att reflektera över förhållandet individ kollektiv, ändamål medel, egen värdegrund det demokratiska samhällets värdegrund. Genomförande: Reflektera med pennan i hand Föreställ dig att några skriver en debattartikel i lokaltidningen och säger sig företräda fler som tycker likadant. Dessa omnämns som en definierad grupp. Du kan definieras som en i gruppen men ingen har frågat om du ställer dig bakom debattartikeln. Du håller med om budskapet. Du är en del av en definierad grupp. Var går gränsen för hur tydligt du vill bli förknippad med budskapet och de åtgärder som förespråkas? Varför, vad beror det på? Vad kan konsekvenserna av debattartikeln bli för dig själv och för samhället? Utgå från följande förslag, välj grupp, motivera valet och fundera över konsekvenserna. Vi vill inte ha fulla tonåringar i Norrbyparken stoppa rockfestivalen! 1. Vi som bor i stadsdelen Norrby 2. Vi som bor i stadsdelen Norrby och tänker demonstrera mot festivalen 3. Vi som bor i stadsdelen Norrby och tänker förhindra festivalen De barn som mobbar måste bort från skolan! 1. Vi som har barn på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola 2. Vi som har barn i årskurs 5 på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola 3. Vi som har döttrar i årskurs 5 på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola Ledningen diskriminerar anställda HBT-personer! 1. Vi som arbetar fackligt på socialförvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO 2. Vi socialsekreterare som arbetar på förvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO 3. Vi HBT-personer som arbetar på förvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO Den dömde pedofilen är fri igen efter avtjänat straff han är inte välkommen tillbaka till kommunen! 1. Vi föräldrar till förskolebarn 2. Vi föräldrar till förskolebarn i stadsdelen Brevik 3. Vi föräldrar till barn på förskolan Blåsippan 14

15 Föreställ dig nu att en person blir intervjuad i regionalnyheterna på teve. Personen säger sig företräda fler som tycker likadant. Precis som tidigare omnämns dessa som en definierad grupp. Du kan definieras som en i gruppen men har inte tillfrågats om det är okej med dig att ställa dig bakom uttalandet. Du håller med om budskapet. Du är en del av varje definierad grupp. Var går gränsen för hur tydligt du vill bli förknippad med budskapet? Varför, vad beror det på? Vad kan konsekvenserna av debattartikeln bli för dig själv och för samhället? Utgå från följande förslag, välj grupp, motivera valet och fundera över konsekvenserna. Vi säger nej till att ta emot fler flyktingar i kommunen! 1. Vi invånare i kommunen 2. Vi svensk-iranska invånare i kommunen 3. Vi som bor granne med den nya planerade flyktingmottagningen Sverigedemokrater är rasister och hör inte hemma i svensk politik! 1. Vi medlemmar i de politiska ungdomsförbunden SSU och LUF 2. Vi medlemmar i den ideella föreningen Krossa rasismen 3. Vi medlemmar i den ideella föreningen Demokrati till varje pris Vi säger nej till böneutrop från moskén! 1. Vi som bor i den här kommunen 2. Vi som bor i området 3. Vi som bor mittemot moskén Greenpeace gör rätt som bryter sig in på Forsmark vi stöder deras agerande! 1. Vi som är mot kärnkraft 2. Vi som röstar på Miljöpartiet 3. Vi miljöpartister i kommunfullmäktige Dela era val med varandra. Berätta hur ni resonerade. Samtala om följande: I vilka fall var ni beredda att bli tydligt förknippade med budskapet och varför? I vilka fall var ni inte beredda att bli tydligt förknippade med budskapet, varför inte? Spelar valet av media någon roll? Uppstod någon situation där budskapet krockade med demokratiska principer? Uppstod någon situation där budskapet krockade med lagen? Vad påverkade era val mest rädsla för konsekvenser eller behovet av att stå upp för det ni tror på? Tror ni att det är vanligt att personer uttalar sig offentligt och säger sig föra en viss grupps talan? Kan detta vara ett tema att ta upp i samtal med unga och vad skulle det i så fall kunna leda till? 15

16 Övning: Våldets legitimitet I den demokratiska staten har statsmakten våldsmonopol. Våldsmonopol är i allmänhet en av de grundläggande förutsättningarna för att en stat ska erkännas som suverän stat av andra länder. Det innebär i sin tur att politiskt våld är olagligt och politiska protester får hålla sig inom lagens råmärken. Det verkar ju tydligt och enkelt. I alla fall rent juridiskt. Men frågan om var går gränsen går för legalt och illegalt våld diskuteras ständigt utifrån moraliska och politiska aspekter. Våld och övergrepp kan ta sig olika uttryck och uppfattas av allmänheten som mer eller mindre allvarliga. En del menar att det demokratiska samhället och dess representanter ska tåla en del, att en absolut gräns för vad som är lagligt eller olagligt inte kan dras. Andra menar att syftet avgör hur handlingen ska bedömas. I mer instabila situationer aktualiseras frågan än mer, för att ställas på sin spets i ett instabilt samhälle. Syfte: Att reflektera över var gränsen går för legalt och illegalt våld. Genomförande: Inled genom att samtala kring modellen nedan. Här möts statsmakten och politiska protester på olika sätt genom dialog eller med våld. Beroende på hur parterna agerar vad anser ni blir resultatet i respektive ruta? Utgå från frågorna, välj bland begreppen i listan och fyll i modellen! Staten Dialog Våld Politiska protester Dialog Våld Samtala: Vad blir resultatet när: Parterna möts i dialog? När dialogförsök möts med våld? När våld möts av dialog? När våld möter våld? 16

17 Välj bland följande begrepp eller föreslå egna: Krig Legitimt våld Förhandling Förtryck Fred Demokrati Polisvåld Krigsförbrytelser Statsterrorism Våldsbejakande extremism Diktatur Illegitimt våld Terrorism Legitimt motstånd Kompromiss Summera: Var går gränsen för legalt och illegalt våld? Samtala vidare: Låt oss titta lite närmare på de olika parterna och deras villkor. Vad innebär det statliga våldsmonopolet egentligen? Vilka har rätt att utöva det? Vad finns det för garantier att våldsmonopolet inte missbrukas? Vilka andra former än rätten att bruka våld innebär monopolet? Vilka aktörer är aktiva då? Hur ser ni på situationer där statens rätt att bruka våld kan innebära någon form av övergrepp i ett relativt stabilt samhälle som Sverige? Utgå från följande exempel: Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet 2001? Upploppen våren 2013 i Husby och andra förorter i landet? Hur ser ni på statens rätt att bruka våld som kan innebära någon form av övergrepp i ett instabilt samhälle? Utgå från följande exempel: Grekland? Apartheidtiden i Sydafrika? Egypten? 17

18 Hur ser ni på politiska protester som innebär någon form av övergrepp i ett relativt stabilt samhälle som Sverige? Utgå från följande exempel: Att kasta en tårta i ansiktet på en folkvald politiker? Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet 2001? Hur ser ni på politiska protester som innebär någon form av övergrepp i ett instabilt samhälle? Utgå från följande exempel: Grekland? Apartheidtiden i Sydafrika? Egypten Fördjupningsfrågor: Mot bakgrund av det samtal ni fört: spelar det någon roll vem som utövar våld mot vem, vem som är måltavla för våldet och vilken motivering användandet av våld har för hur ni tar ställning till våldets legitimitet? Tillbaka till ursprungsfrågan: även om det politiska våldet som utövas är olagligt, kan det finnas omständigheter som gör det legitimt? 18

19 Övning: Att tänka fel men göra rätt Handen på hjärtat, vore inte världen en bättre plats om fler vore som du? Du är inte ensam om att tro det. Forskning visar att de flesta av oss gillar personer som är lika oss själva, utan att vara medvetna om det. Det kan handla om både utseende, beteende och intressen. Hjärnan signalerar spontant gillande när du möter någon som påminner om dig själv. Samtidigt visar forskning att vi är benägna att tycka att vi är lite bättre än andra. Hur lika oss själva de än är. Det handlar om en irrationell tendens att gilla saker vi själva har skapat mer än annat. Engagemanget och delaktigheten utlöser hjärnans belöningssystem och vi blir helt enkelt lite förälskade i resultatet av vår möda. Därför är vi också benägna att tro att våra egna fel och misslyckanden beror på situationen. Medan andras fel och misslyckanden beror på deras egenskaper. Vi faller i en vanlig tankefälla, som kallas Det fundamentala attributionsfelet. Det handlar om att hjärnan förenklar och tar genvägar för att sortera bland alla intryck. Skulle vi registrera verkligheten precis som den är, skulle våra hjärnor drunkna i intryck! Den förenklade versionen av vad som händer leder till att vi varje dag drar slutsatser utan att egentligen ha tillgång till all information. På psykologispråk kallas det för kognitiv bias och kan översättas till tankefel. Det finns många exempel på mänskliga tankefel. Man kan fråga sig vad det innebär för hur vi förhåller oss till och förstår varandra. Vad som är ofrivilliga tankefel och vad som är självgodhet, fördomar eller ren intolerans. Vilken roll spelar vår moral och samhällets normer för att balansera hur vi spontant förenklar verkligheten? Vad händer till exempel med den grundläggande regeln som säger att vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade? Syfte: Att samtala och reflektera kring hur och varför vi gör skillnad mellan vårt eget agerande och andras beteenden. Genomförande: Ta ställning till olika frågor, samtala om alternativ och reflektera över era val. Samtala kring följande: Du är en miljövänlig person. Självklart tycker du att det viktigt att sopsortera. Plastförpackningar för sig, papper för sig, konservburkar för sig, matrester i komposten och batterier i batterisamlaren på återvinningsstationen. Någon gång har det säkert hänt att du slängt en plastförpackning i hushållssoporna. Eller ställt en påse med glasflaskor bredvid den överfulla glasåtervinningen på gatan. Hur förklarar du det? 1. Jag hade bråttom 2. Det är inte mitt fel att glasåtervinningen inte töms tillräckligt ofta 3. Det var ansvarslöst 4. Jag är inte så miljövänlig som jag tror och säger 19

20 Du möter grannen vid soptunnan och ser en konservburk sticka upp i soppåsen. Du kör förbi återvinningsstationen och ser en annan granne lägga sina tidningar bredvid den proppfulla papperscontainern. Vad tänker du om dina grannar? 1. Äsch, de hade säkert bråttom 2. Tja, vad ska man göra när den där containern töms så sällan 3. Jag gör ju likadant ibland 4. Gud, så ansvarslöst Skulle ni tänka annorlunda om grannen var er bästa vän? Skulle ni tänka annorlunda om ni hade varit drivande i att få en återvinningsstation i området? Skulle ni tänka annorlunda om grannen kom från ett annat land? Alla har vi någon sorts moral. Den formas av kulturella normer och etiska regler, världsåskådningar och trosuppfattningar. Skulle ni säga att ni är moraliska personer? Är det för er del övervägande positivt eller övervägande negativt? Om någon annan beskriver er som moraliska personer, blir ni: 1. Kränkta 2. Hedrade 3. Misstänksamma 4. Oförstående Vad har varit avgörande för hur er moraliska kompass ser ut idag? Vad skulle ni säga är er viktigaste moraliska princip? Gäller den bara för er eller gäller den för hur ni bedömer andra? Innebär moral ansvar för er? Ansvar för er själva eller ansvar även för andra? Hur skulle ni agera i följande situationer? 1.Du är på väg till ett viktigt möte på jobbet, du är lite sen. Du cyklar förbi en liten flicka som går ensam i vägrenen. Trots att det är ganska kallt ute verkar hon vara tunt klädd. Det finns inga andra i närheten. Jag stannar direkt och tar reda på hur jag kan hjälpa henne Jag stannar och säger åt henne att det är farligt att gå i vägrenen Jag cyklar vidare och tänker att det säkert inte är någon fara Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en liten pojke? Spelar det någon roll hur flickan ser ut? Hade ni gjort annorlunda om det fanns fler på vägen? 2. Du är på väg till en fest. Du kliver på den halvtomma bussen och sätter dig bakom en ung kille. Lite senare kliver två unga tjejer på. De talar med varandra på ett språk som du inte förstår. När de ska kliva av skriker killen plötsligt att de ska åka hem till sitt eget jävla land. Jag säger åt honom direkt att sluta. Jag säger ingenting men gör en min åt kvinnorna så de ska förstå att jag tycker att killen är dum i huvudet 20

21 Jag säger ingenting men utbyter blickar med de som sitter nära mig Jag säger ingenting och tittar bara rakt fram Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en ung tjej som skrek åt två unga män? Spelar det någon roll hur killen ser ut? Hade ni gjort annorlunda om bussen var tom? 3. Du handlar middagsmat på väg hem från jobbet. Du är lite stressad och det är fullt med folk i affären. Du råkar se en kvinna skaka om ett litet barn som gråter. Jag går fram till dem och frågar hur det står till Jag går fram till kvinnan och säger åt henne att sluta Jag informerar personalen Jag gör ingenting, det är inte min sak Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en man? Spelar det någon roll hur kvinnan och barnet ser ut? Hade ni gjort annorlunda om det hade varit folktomt i affären? 4. Du går söndagspromenad med hunden. När du går förbi dina vänners hus tittar du in i köksfönstret och ser mannen i familjen stå omslingrad med en främmande kvinna. Jag ringer på dörren och frågar vad han håller på med Jag står kvar så att han ska se mig, sen går jag vidare Jag ringer frun på hennes mobil Jag fortsätter gå, det är inte min sak Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit kvinnan i familjen ni såg? Påverkas ert ansvar av att ni känner familjen? Hade ni gjort annorlunda om ni haft sällskap med andra? Behandla andra som du själv vill bli behandlad. På en direkt fråga skulle de flesta av oss hålla med om den grundläggande regeln. Om det var ert ensamma barn i vägrenen hur hade ni önskat att någon annan hade agerat? Om en av tjejerna på bussen var er dotter - hur hade ni önskat att folk på bussen hade agerat? Om det var ni som skakade ert barn för hårt - hur hade ni önskat att folk i affären hade agerat? Om det var er partner som prasslade - hur hade ni önskat att er vän hade agerat? Är det en moralisk fråga att behandla andra som man själv vill bli behandlad? Hur kan våra omedvetna tankefel (det fundamentala attributionsfelet) påverka hur vi behandlar andra? När övergår en moralisk handling i civilkurage? 21

22 Övning: Demokrati är det minst dåliga Frågan om vad demokrati egentligen innebär är ständigt aktuell. Det råder delade meningar om vad den måste innehålla och hur den ska fungera i praktiken. Den flitigt citerade Winston Churchill uttryckte sig så här på sin tid: Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna. Syfte: Att reflektera kring demokratins olika delar, deras funktion och betydelse. Genomförande: Ett sätt att bena ut demokratins innehåll är att göra en uppdelning av demokratiskt styrelseskick och demokratiska ideal. De länder som räknas som demokratier säger ja till alla delar när det gäller styrelseskicket. När det gäller idealen råder det dock delade meningar. Börja med att läsa igenom följande: Demokratiskt styrelseskick: Allmän och lika rösträtt Allmänna och fria val Valhemlighet Majoritetsprincip Fri partibildning Yttrande- tryck- och mötesfrihet Rättssäkerhet Demokratiska ideal: Deltagande i demokratin Alla människors lika värde Ekonomisk rättvisa Jämställdhet Solidaritet Pluralism Säkerhet Personlig integritet Tolerans Human fångvård Samtala kring följande: Hur skulle ni rangordna de demokratiska idealen från det viktigaste till det minst viktiga? Finns det fler exempel på demokratiska ideal som ni skulle vilja sätta upp på listan? Är det demokrati om det demokratiska styrelseskicket uppfylls till fullo men inga av de demokratiska idealen? Var går gränsen när det gäller vår personliga integritet och vår kollektiva säkerhet? Hur och i vilken omfattning är det demokratiskt godtagbart att övervaka medborgare för att förhindra brott? Kan man neka dömda brottslingar att rösta i en demokrati? I vilken omfattning lever den svenska demokratin upp till idealen? Vilka ideala skyldigheter innebär demokratins ideala rättigheter? Är vi generellt sett medvetna om att strävan efter ideala rättigheter också innebär strävan efter ideala skyldigheter? Var ligger ansvaret för uppfyllandet av demokratins ideala rättigheter och skyldigheter? 22

23 Övning: Du blir vad du tror på Olika tidsepoker har påverkat hur vi människor har definierats och i vilken omfattning vi har kunnat definiera oss själva. Länge var det religionen som definierade vilka vi var. Sedan kom idén om nationalstaten och vi definierades främst utifrån etnicitet. Den efterträddes av medborgarskapet som bärande definition som gjorde det möjligt att definiera oss som multietniska. Idag lever vi i en global tid där det som händer i världen påverkar oss mer än någonsin. Tidningen New York Times har kallat vår tid för The Age of Behaviour. Man menar att idéer och budskap, som sprids via media och på nätet, i hög grad påverkar vad vi tror på, hur vi beter oss och hur vi vill definiera oss. Det innebär både positiva och negativa konsekvenser. Syfte: Reflektera kring hur vi påverkas och hur vi väljer att definiera oss själva? Genomförande: Samtala enligt förslagen och reflektera över hur ni väljer att definiera er utifrån det som påverkar er. Samtala: Håller ni med om att vi idag påverkas mer av globala idéer och budskap? Om ni jämför med när ni var yngre är det skillnad? Kan ni ge exempel på globala idéer och budskap som har påverkat er? Utgå från följande förslag: 1. Kärlek då och nu 2. Hat då och nu 3. Normer då och nu 4. Allas lika värde då och nu 5. Rasism då och nu 6. Demokrati då och nu 7. Miljö då och nu 8. Egna förslag Kan ni ge exempel på hur det som påverkat er även har påverkat hur ni definierar er idag? Genom vilka kanaler påverkas ni mest av globala idéer och budskap? Utgå från följande förslag: 1. Sociala medier 2. Svenska webbsända nyhetssändningar 3. Internationella webbsända nyhetssändningar 4. Papperstidningar 5. Egna förslag Det krävs en del för att nå ut med ett idéburet budskap, oavsett om den sprids lokalt eller globalt och oavsett om vi uppfattar det som positiv eller negativ. Människor som saknar tillgång till formell makt kan mobilisera engagemang genom sociala rörelser. Det kan vara ett effektivt verktyg för att åstadkomma eller påverka förändring och för att skapa uppmärksamhet kring särskilda sociala frågor eller konflikter. För att nå framgång kan man säga att följande faktorer är viktiga: Stark ledare + Tydligt och angeläget budskap + Berättelser som bär och legitimerar budskapet + Symboler som skapar igenkänning + Kommunikativ genomslagskraft. 23

24 Samtala: Vilka exempel på framgångsrika sociala rörelser associerar ni med förslagen nedan? Utgå från beskrivningen ovan. 1. För demokrati 2. För miljö 3. För mänskliga rättigheter 4. För djurens rättigheter Reflektera över vad som var svårt att ge exempel på och vad som var enklare. Hur framgångsrika har olika sociala rörelser för våldsbejakande extremism varit? Framgångsrika i betydelsen att rörelsen nått ut och påverkat globalt. Vi utgår från framgångsfaktorerna för sociala rörelser ovan och undersöker al-qaida som exempel. Samtala kring följande frågor: 1. Kan ni beskriva en ledare för al-qaida? 2. Kan ni beskriva ungefär vad rörelsens budskap går ut på? 3. Kan ni ge exempel på någon händelse som berättar om rörelsen? 4. Kan ni ge exempel på någon symbol för rörelsen? 5. Kan ni ge exempel på hur rörelsen har kommunicerat? Utgå från framgångsfaktorerna för en social rörelse igen. Föreslå egna exempel på sociala rörelser för demokrati eller mänskliga rättigheter. Ställ er samma frågor som ovan och beskriv rörelsens ledare, budskap, händelser, symboler och kommunikation. Om ni jämför al-qaida och era egna exempel vilka likheter och skillnader ser ni i framgång? Vilka slutsatser drar ni av samtalet? Nätets betydelse och genomslagskraft att sprida budskap som påverkar oss är enorm. Det ställer höga krav på vår förmåga att bedöma informationen. Samtala: Hur skulle ni beskriva er egen förmåga att bedöma det som sprids på nätet? Välj bland följande alternativ: 1. Kompetenta och kritiska 2. Kompetenta men okritiska 3. Osäkra men kritiska 4. Självsäkra men okritiska Mellan tummen och pekfingret - hur skulle ni beskriva barns och ungas förmåga? 1. Kompetenta och kritiska 2. Kompetenta men okritiska 3. Osäkra men kritiska 4. Självsäkra men okritiska Vilka slutsatser drar ni av samtalet? Vad tror ni är viktigt för att ni ska kunna bedöma det som sprids på nätet? Hur erövrar ni det? Finns det någon skillnad mellan vad ni behöver för att bli smarta uttolkare och vad barn och unga behöver? 24

25 Övning: Från behov till rättighet Rättigheter är en typ av normer där någon kräver eller förväntar sig ett visst beteende av någon annan. FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna är både välkänd och självklar för de flesta av oss. För att mänskliga rättigheter som normer ska betyda något och inte bara bli tom retorik krävs ett samspel mellan: den som bestämmer normen (FN), dem som förväntar sig att normen ska följas (Världsorganisationen), dem som garanterar att rättigheterna följs (medlemsstaterna) och dem som erkänner att rättigheterna även innebär skyldighet (enskilda individer). Mänskliga rättigheter handlar alltså inte bara om tankar och känslor utan innebär i praktiken en kedja från beslut till handling. Det innebär också ett slags kontrakt mellan de inblandade parterna: stater som undertecknar FN-konvention legitimeras av FN i utbyte bekräftar staterna världsorganisationens auktoritet i vissa frågor staterna garanterar sina medborgare mänskliga rättigheter i utbyte förväntas medborgarna uppfylla vissa skyldigheter, som t ex att följa landets lagar och att betala skatt Långt från alla stater har undertecknat konventionen. Ändå har de mänskliga rättigheterna stärkts betydligt sedan FN grundades. Särskilda domstolar har upprättats, bland annat i Latin- och Centralamerika, Afrika och Europa. Organisationer som Amnesty och Human Rights Watch bevakar att rättigheterna följs och bedriver opinionsarbete över hela världen. Många länder och frivilligorganisationer arbetar särskilt för ekonomiska-, sociala- och kulturella rättigheter. Men det finns ett glapp mellan rättigheterna som abstrakta principer och som konkret handling i människors vardag. För att minska det glappet behöver vi bryta ned abstraktionsnivån och fundera över hur vi kan bidra till att rättigheterna genomsyrar samhället på ett mer konkret sätt. Det börjar, som alltid, med oss själva och vår egen förmåga att reflektera. (Den här övningen är hämtad från Demokratiakademin. Läs mer om Demokratiakademin och deras metoder på: Syfte: Att undersöka FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna närmare för att reflektera över glappet mellan de abstrakta principerna och deras konkreta närvaro i vardagen. Genomförande: Föreställ er att ni i morgon råkar ut för en olycka. Märkligt nog blir ni i dödsögonblicket erbjudna ytterligare ett liv men ni får inte veta var på jorden ni kommer att återfödas, vilka era föräldrar är, er familjs ekonomiska eller sociala ställning, landets statsskick osv. Skulle ni gå med på det riskabla erbjudandet? 25

26 Samtala och anteckna: 1. Vad är det som krävs för att kunna leva ett någorlunda värdigt liv? Vilka behov eller villkor tycker du är fundamentala för en mänsklig tillvaro? Skriv ner dem på separata post-it-lappar. Försök att vara så konkreta som möjligt! 2. Ladda ned deklarationen om de mänskliga rättigheterna: uploads/2012/09/6.1.1-fn-deklarationen.pdf 3. Läs igenom deklarationen. 4. Skriv gemensamt upp följande rubriker på en tavla eller blädderblock: FN- deklarationen Art. 1 Portalparagraf Art. 2-5 Grundläggande fri- och rättigheter Art Rättssäkerhet Art Rörelsefrihet och nationalitet Art Familj och egendom Art Medborgerliga och politiska rättigheter Art Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Art Internationellt 5. Sortera post-it-lapparna med grundläggande behov. Vilka av dessa garanteras uttryckligen i FN-deklarationen? Anteckna motsvarande paragraf på respektive post-it-lapp. 6. Skriv upp FN-deklarationens rubriker på tavlan i spalter eller på ett blädderblocksblad/rubrik. Sätt upp bladen längs väggarna. 7. Alla post-it-lappar som uttryckligen hänvisar till artiklar i FN-deklarationen sätts upp under respektive rubrik på blädderblocksbladen längs väggarna. Reflektera tillsammans över det mönster som uppstår: Är det glest under några rubriker? Är det proppfullt på andra ställen? Hur skall mönstret förklaras? Vad handlar de överblivna lapparna om? Samtala och rita: Ni har gemensamt dragit upp politiska ramar för ett någorlunda anständigt land där ni själva skulle kunna tänka er att leva. 1. Rita en stjärna (eller markera med en grön penna) vid den post-it-lapp som ni vill att landets myndigheter omedelbart prioriterar. 2. Rita en cirkel (eller markera med en röd penna) vid någon lapp som myndigheterna definitivt inte bör lägga sig i. Reflektera tillsammans över resultatet: Är det troligt att myndigheterna kommer att handla som ni vill? 26

27 Övning: För eller mot Våldsbejakande extremism handlar om kombinationen extrema ideologiska åsikter och bejakandet av våld som metod. Det är en demokratisk rättighet att hysa vilka åsikter man vill. Men våld som metod att förverkliga dem är brottsligt. Därför är ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism primärt en del av ett brottsförebyggande arbete. Samtidigt är det viktigt att våldsbejakande extremism motverkas på andra sätt, av flera aktörer i samhället. Idéerna varken uppstår eller försvinner i ett vakuum. De dyker upp i vårt demokratiska samhälle. Frågan är hur demokratiska idéer och metoder kan möta dem. Syfte: Att reflektera över hur och vilka verktyg samhället har för att möta demokratins motståndare. Genomförande: Läs följande citat som är hämtade ur Regeringens nationella handlingsplan: Ideologiskt våld har en benägenhet att uppstå i ett samhälle där intolerans, främlingsfientlighet och antidemokratiska attityder breder ut sig. Ett samhälle som inte tydligt tar avstånd från våldsbejakande extremism riskerar att bli polariserat. (Regeringens skrivelse 2011/12:44) Samtala kring följande frågor: Vad är hönan och vad är ägget: ett polariserat samhälle ger näring till ideologiskt våld, eller ideologiskt våld polariserar samhället? Vilka fler orsaker kan påverka framväxten av våldsbejakande extremism? Hur mycket intolerans och främlingsfientlighet tål det demokratiska samhället? Hur ska vi egentligen på ett tydligt sätt ta avstånd från våldsbejakande extremism? Vad tycker ni är bra och mindre bra med följande förslag? 1. Arrangera motdemonstrationer när extrema grupper demonstrerar 2. Skriva debattartiklar i lokaltidningen mot våldsbejakande extremism 3. Gilla motkampanjer på sociala medier 4. Bära pins med t ex texten Kramfors mot våldsbejakande extremism 5. Starta särskilda projekt för att sprida motargument 6. Arrangera temadagar i skolorna mot våldsbejakande extremism 7. Arrangera föreläsningar på biblioteket mot våldsbejakande extremism 8. Säga ifrån när någon säger något intolerant eller främlingsfientligt vid fikat på arbetsplatsen 9. Arrangera manifestationer av minnesdagar som högtidlighåller offren för extremistiska våldsdåd Gav diskussionen andra idéer om hur vi kan ta avstånd? 27