Yttrande över remiss Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism - Handlingsplan

Transkript

1 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Annelie Olsson BUN 2017/0562 Tfn Barn- och ungdomsnämnden Yttrande över remiss Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism - Handlingsplan Förslag till beslut Barn- och ungdomsnämnden beslutar att överlämna yttrandet till kommunstyrelsen. Bakgrund Barn och ungdomsnämnden är remissinstans att yttra sig kring kommunstyrelsens förslag på Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism- Handlingsplan. Föreslagen handlingsplan utgår från rekommendationer som Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism samt Sveriges kommuner och landsting föreslagit och innehåller insatser på tre tydliggjorda förebyggande preventionsnivåer; generella, specifika samt individinriktade insatser. Handlingsplanen trycker även på vikten av stärkt samverkan i befintliga strukturer samt samverkan med civilsamhällets aktörer. Genusperspektivets betydelse ska beaktas och insatserna kan komma att anpassas utifrån kön. Synpunkter Handlingsplanen har inriktning på strukturer och processer och innehåller därmed inte specifika åtgärder eller tidsplaner för åtgärder utifrån en lokal lägesbedömning. I rekommendationerna från Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism ingår att handlingsplanen ska bygga på analys av en lokal lägesbedömning. I handlingsplanen framgår att en samverkansgrupp, som ska träffas regelbundet, har i uppgift att ta fram en lokal lägesbild inom området. Antagandet är då att lägesbilden kommer att revideras löpande. Det är då viktigt att de åtgärder och tidsplaner som tas fram genom analys av läget tydligt kommuniceras ut i verksamheterna, då de inte kommer att stå med handlingsplanen. Barn- och ungdomsförvaltningen Förvaltningskontoret Adress Box 951, KALMAR Besök Skeppsbrogatan 55 Tel vx Annelie.Olsson@kalmar.se

2 BUN 2017/ (3) Som helhet uppfattas de preventiva insatserna relevanta och ligger i linje med rekommenderade insatser. Dock väcks ett antal frågor som behöver besvaras och förtydligas i handlingsplanen. Det saknas beskrivning över handlingsplanens tidsperspektiv. Vid vilken tidpunkt ska den utvärderas och revideras? Hur dokumenteras lägesbedömning, analys av denna och de åtgärder som ska vidtas samt hur kommuniceras detta ut i verksamheterna? Det saknas någon form av beskrivning av ekonomiska konsekvenser. Detta gäller t.ex. utbildning och fortbildningsinsatser samt avsatt tid för personer som ska ingå i grupper. Det bör förtydligas i vilken instans beslut ska tas. (Åtgärder, ekonomi m.m.) Under rubriken Orosanmälan föreslås att trycka lite tydligare på lagstiftningen kring orosanmälan och anmälningsskyldigheten som ligger på vissa verksamheter. På socialstyrelsens webplats står följande: Allmänheten bör anmäla misstankar om att barn far illa. I lagen står det att alla som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det till socialnämnden (14 kap. 1 c SoL). Som privatperson har du möjlighet att vara anonym, men det förutsätter att du inte berättar vem du är när du kontaktar socialtjänsten. Anmälningsskyldiga ska anmäla genast. Anmälningsskyldigheten gäller till exempel personal i hälso- och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan, socialtjänsten och kriminalvården. Den gäller också personal som arbetar med barn och unga i yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet eller i annan sådan verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller socialtjänstens område. Beskrivningen av individinriktade insatser (s.9). För att minimera risk att misstolka formuleringen med ett antal uppräknade exempel på insatser kunde formuleringen istället lyda: Insatserna ska syfta till att återanpassa individen till samhället. Det finns begrepp och förkortningar som behöver förtydligas och beskrivas. T.ex. familjenätverk, SSPF, SIG. Synpunkter kring bildandet av samverkansgrupp och konsultationsforum Det finns en fara i att organisera verksamheter i olika typer av grupper som kräver kontinuerlig representation för att kunna vara operativa och som kräver att kommunikation mellan grupper fungerar. Samverkansgrupp Samverkansgruppen ska enligt beskrivningen bestå av representant från bland annat barn- och ungdomsförvaltningen. Gruppen ska träffas regelbundet, bevaka området och bidra till lokal lägesbild. Det bör förtydligas vad regelbundet innebär, om det är en beslutsför grupp samt vilka resurser representation i gruppen innebär för förvaltningen. Det behöver förtydligas vilket ansvar respektive medlem i gruppen har. I beskrivningen av samverkansgrupp ingår ej representation från Södermöre kommundelsförvaltning. Orsak till det?

3 BUN 2017/ (3) I rekommendationerna från Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism står följande att läsa: Samverkan i befintliga strukturer. Framgångsrik samverkan mot våldsbejakande extremism ska bygga på eller införlivas i redan befintliga strukturer som exempelvis Brottaförebyggande råd, Sociala insatsgrupper (SIG), Skola, socialtjänst, polis, fritid (SSPF) eller liknande. Kalmar kommun har sedan 2013 ett brottsförebyggande råd som träffas regelbundet, fyra ggr/år. I denna grupp ingår chefer med beslutsmandat och den har en heltäckande representation av berörda aktörer. Vi föreslår att området våldsbejakande extremism lyfts in på agendan i detta samverkansforum. Ingen ny grupp behöver bildas och det blir en kommunikationsväg mindre. Förslag att även kommunens företagslots ingår i gruppen då en stor del av känsla av oro rotar sig i en bristande integration. Konsultationsforum Det beskrivs att samverkansgruppen ska organisera ett konsultationsforum. Konsultationsforumet ska bestå av specialutbildade representanter från bland annat barn- och ungdomsförvaltningen. Konsultationsforumet ska ge dem som i sin yrkesvardag möter barn och unga kunskaper och vägledning vid frågeställningar inom området. Beskrivningen väcker ett antal frågeställningar som behöver förtydligas. Ekonomiska konsekvenser. Det bör förtydligas vilka resurser som knyts till representationen samt till kompetenspåfyllnad och vilken instans som fattar beslut om det. Specialutbildad personal. Vad innebär det? Vilken tid/insats ska avsättas för representation? Är forumet en grupp som ska träffas fysiskt regelbundet? Vilken tid/insats ska avsättas för kompetensutveckling/utbildning? Mats Linde Förvaltningschef Annelie Olsson Planeringssekreterare

4

5 Handläggare Datum Ann-Sofie Lagercrantz , Förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism Handlingsplan Kansli och omvärld Kommunledningsförvaltningen Adress Box 611, Kalmar Besök Östra Sjögatan 16 Tel vx

6 2 (10) Inledning Att förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism är av avgörande betydelse för att förhindra att odemokratiska krafter får fäste i samhället. För att göra detta krävs ett väl fungerande och långsiktigt samarbete mellan de aktörer som berörs av frågan. Kalmar kommuns handlingsplan syftar till att hjälpa såväl kommunen med dess medarbetare som samverkansaktörer att konkretisera och samverka i det förebyggande arbetet inom området. Ett väl samordnat och tydligt agerande mot den våldsbejakande extremismen är en prioriterad fråga i Kalmar kommun. Definition Vi använder den av regeringen formulerade definitionen av våldsbejakande extremism, som innebär att det rör sig om ideologier som inte accepterar en demokratisk samhällsordning och som bejakar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. 1 Våldsbejakande extremism kan ta sig olika uttryck, från att trakassera, hota eller skada andra människor till att på olika sätt stödja, planera eller uppmana andra att utföra ideologiskt motiverade våldshandlingar och terrorism. Att värna demokratin mot våldsbejakande extremism kan handlar om både främjande, förebyggande och förhindrande insatser. Övergripande utgångspunkter Följande övergripande inriktning ska känneteckna Kalmar kommuns agerande för att motverka våldsbejakande extremism: Det demokratiska samhället ska värnas Arbetet ska bedrivas kunskapsbaserat Stärkt central samordning inom området och ökad lokal samverkan Samverkan med civilsamhället ska öka Det demokratiska samhället ska värnas Ett demokratiskt samhälle förutsätter att var och en respekterar andra människors rättigheter och att motsättningar löses med demokratiska metoder. Våldshandlingar som står i strid med demokratins grundläggande regler kan aldrig accepteras. Det förebyggande arbetet ska särskilt beakta hur normer kring kriminalitet och en våldsbejakande mansroll långsiktigt kan förändras. Ökade kunskaper om förhållanden för kvinnor och män och ett genomgående genusperspektiv innebär även att insatserna mot den våldsbejakande extremismen kan anpassas utifrån kön. Det gäller både insatser riktade mot de som drabbas av och de som befinner sig i våldsbejakande extremismmiljöer. 1 Regeringens skrivelse, åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism 2014/15:144

7 3 (10) Arbetet ska bedrivas kunskapsbaserat Kalmar kommuns arbete ska utgå från den forskning och evidens som finns inom området, och vi ska löpande ta del av ny kunskap på såväl nationell som internationell nivå. För att kunna bedriva ett effektivt förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism är vi beroende av en ökad kunskapsnivå hos delaktiga aktörer, bättre samverkan mellan aktörer och ett bra stöd för praktiker inom olika verksamheter. Stärkt central samordning inom området och ökad lokal samverkan En väl fungerande samverkan är central för ett framgångsrikt arbete, både mellan kommunens olika verksamheter och med andra myndigheter och organisationer. Särskilt vikt bör ligga i samverkan med polisen och omfatta områden som insamling och utbyte av kunskap och erfarenheter, information och utbildning till berörda målgrupper samt samordning av kommunövergripande åtgärder. Samverkan för att motverka våldsbejakande extremism ska även fortsättningsvis ingå i det lokala samverkansavtalet mellan kommun och polis. Kommunstyrelsen ansvarar för den förstärkta samordningen. Samverkan med civilsamhället ska öka Civilsamhället har en viktig roll i arbetet mot våldsbejakande extremism. Många gånger agerar extremismen i miljöer som inte är offentliga och inte tillgängliga för insyn. Aktörer med hög trovärdighet som i sin verksamhet möter ungdomar som finns i extremistiska miljöer eller i riskzon för att hamna där ska bjudas in i arbetet och behöver ges goda förutsättningar för att arbeta med frågorna. Kalmar kommun ska inte ge stöd i form av ekonomiska bidrag eller andra resurser till någon aktör som inte står bakom den demokratiska rättsstatens principer (de mänskliga rättigheterna och jämställdhet mellan kvinnor och män).

8 4 (10) Handlingsplan Handlingsplanen bygger på den Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremisms tolv rekommendationer samt SKLs Lokala insatser mot våldsbejakande politisk extremism Handlingsplanen omfattar insatser flera preventionsnivåer: Generella förebyggande insatser som omfattar alla medborgare med särskilt fokus på barn och unga (Grön nivå) Specifika målinriktade insatser som riktas mot specifika problem eller unga i riskgrupper (Gul nivå) Individinriktade förebyggande insatser som omfattar insatser som riktar sig till enskilda individer med riskbeteende.(röd nivå)

9 5 (10) Generella förebyggande insatser Generella förebyggande insatser innebär breda insatser för alla barn och unga i samhället. Det gäller hälsovård, utveckling av social och kognitiv kompetens i förskolan, skolans kunskaps- och demokratiuppdrag mm. Var och en av insatserna har ett mål i sig, men tillsammans utgör de en betydande förebyggande effekt i relation till riskbeteenden. När man arbetar med alla unga, inte bara specifika riskgrupper, kommer också individer i riskgrupperna att fångas upp. Ett brett spektrum av yrkesverksamma inom skola, fritids- och ungdomsverksamheter, hälsovård och föreningar bedriver ett generellt förebyggande arbete. Tecken på oro Det finns olika typer av oroande tecken som pekar på att de generella insatserna behöver stärkas i olika delar av kommunen, exempel på detta kan vara att många ger uttryck för en känsla av otrygghet, att många känner och visar bristande tillit till varandra och samhället, att det förekommer våld, skadegörelser eller annan kriminalitet som riktar sig till specifika institutioner eller grupper av människor, att många känner sig diskriminerade eller orättvist behandlade eller att vissa individer eller grupper stöts bort. Förstärkning av generella insatser för att förebygga våldsbejakande extremism: Kontaktperson och lokal samordnare för arbetet mot våldsbejakande extremism Kommunledningskontoret ska ha en lokal kontaktperson gentemot den nationella samordnaren som även är ansvarig för att samordna det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism. Denna funktion har i uppdrag att omvärldsbevaka och förmedla information och initiera kunskapshöjande insatser. Samverkansgrupp En samverkansgrupp bestående av representanter från socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund samt polis och den lokala samordnaren träffas regelbundet. Gruppens syfte är att deltagarna utifrån respektive arbetsområde bevakar frågan och på så vis bidrar till en lokal lägesbild. För att kunna hantera tecken på oro i förebyggandearbetet ska olika verksamheters undersökningar om lokala läget, polisens

10 6 (10) trygghetsundersökning och välfärdsbokslutet finnas med i samverkansgruppens underlag. Lägesbilden förmedlas regelbundet till lokala brottsförebyggande rådet och områdesgrupperna. Gruppen bidrar också till informationsspridning och kunskapshöjning samt ska med jämna mellanrum utvärdera och följa upp arbetet som bedrivs för att följa med i utvecklingen och justera ev. insatser. Dialog med lokala föreningar och samfund För att skapa nätverk och kontakter med de föreningar, organisationer/samfund som möter unga tar samverkansgruppen kontakt med relevanta aktörer med syfte att samverka, sprida information och skapa relationer

11 7 (10) Specifika förebyggande insatser Specifika förebyggande insatser är insatser mot specifika problem eller unga i riskgrupper. Insatsen är resursorienterad och siktar på att erbjuda attraktiva alternativ. Skolpersonal, socialarbetare, poliser och andra som samverkar i bl.a. områdesgrupperna arbetar på den här nivån. Tecken på oro Tecken som pekar på en möjlig koppling till våldsbejakande extremism i ungdomsmiljöer har ofta att göra med ett kollektivt förändrat beteende. Det uttrycks ofta genom synliga tecken som är möjliga att uppfatta av omvärlden som står i kontinuerlig dialog med unga, exempel kan vara: - Att unga signalerar åsikter och budskap genom yttre symboler - Att unga ger uttryck för olika konspirationsteorier, synen på andra som fiender, hat mot bestämda grupper - Att unga uttrycker acceptans för våld för att protestera mot eller ändra samhället Att unga uppvisar ett eller flera tecken betyder inte automatiskt att de är på väg att radikaliseras eller att det finns en närvaro av våldsbejakande extremism i kommunen, men det kan vara anledningar till att närmare undersöka situationen i syfte att bättre kunna bedöma om ytterligare insatser bör tas. Förstärkning av specifika insatser för att förebygga våldsbejakande extremism: Konsultativt team/konsultationsforum Samverkansgruppen ska organisera ett konsultationsforum som fungerar som ett specialiststöd för de lokala verksamheterna. Genom forumet kan de som i sin yrkesvardag möter unga få grundläggande kunskaper för att kunna känna igen tecken och signaler samt vägledning i ärenden som rör oro för våldsbejakande extremism. I konsultationsforumet finns specialutbildad personal från barn- och ungdomsförvaltningen, socialförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen, Kalmarsunds Gymnasieförbund samt polisen. Den lokala samordnaren säkerställer kompetensen i konsultationsforumet och har ansvar för att berörda nyckelpersoner får möjlighet till kompetenspåfyllnad.

12 8 (10) Föräldrastöd/familjenätverk Utveckla den kommunala samverkan i det förebyggande områdesarbetet och inkludera boende. Stimulera till familjenätverk. Socialtjänsten erbjuder familjer stöd genom rådgivande samtal och hembesök. SSPF-samverkan Vid oro ska operativ SSPF-samverkan ske. I gruppen ska enhetschefer, rektorer, befäl alt. andra funktioner med mandat att fatta beslut om resursfördelning finnas. Även andra roller kan ingå. Arbetet koordineras av socialförvaltningen. Orosanmälan Om oro finns för att barn under 18 år far illa, antingen misstanke om den unges egen radikalisering eller att ett barn indirekt påverkas hänvisas till socialförvaltningens barn- och familjeenhet. Alla har ett ansvar för att uppmärksamma barn som far illa eller riskerar att fara illa. Alla som arbetar med barn och ungdomar, samt inom myndigheter, har en skyldighet att anmäla oro för barn far illa.

13 9 (10) Individinriktade förebyggande insatser Individinriktade insatser En insats som riktas till den person som har ett riskbeteende. Insatsen kan handla om att utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder som ex. mentorer, stödpersoner, undervisningsstöd, praktikplats eller arbete. Tecken på oro I Kalmar kommun finns utarbetade planer, samverkan och metoder som används i det förebyggande arbetet som bygger på kunskap om risk och skyddsfaktorer. Det som tas upp nedan kan ses som komplement till den kunskapen. Exempel på riskbeteende vid sidan av om en individ är inblandad i kriminalitet som alltid är ett riskbeteende, är ett stort intresse för våldsbejakande extremistiskt budskap på nätet eller andra källor, att individen besöker möten med extremistiska budskap eller är med i sammandrabbningar eller upplopp. Riskbeteende kan också manifesteras i åsikter och förändrade relationer. Förstärkning av individinriktade förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism: Sprida information om Orostelefonen Samordningsgruppen ska ta ansvar för att sprida information om Rädda Barnens Orostelefon. Syftet med orostelefonen är främst att stödja anhöriga till individer som är på väg att ansluta sig till extremistiska miljöer. Anhöriga är en viktig komponent i det förebyggande arbetet för att motverka radikalisering och rekrytering till våldbejakande extremismmiljöer. Genom stöd och vägledning till oroliga närstående utgör Orostelefonen en del i det nationella breda arbetet för att förebygga och förhindra våldbejakande extremism. Sociala insatsgrupper (SIG) Vid oro för enskilda individer ska samverkan ske genom sociala insatsgrupper. Samverkan koordineras av socialförvaltningen

14 10 (10) Stöd till avhoppare Kalmar kommun erbjuder stöd till barn och unga samt till deras anhöriga efter individuell bedömning. Socialförvaltningen samordnar insatser om fler aktörer berörs. Kontakta polis Vid oro tas kontakt via Polisen tar i sin tur kontakt med Säkerhetspolisen som gör en bedömning av ärendet. Vid en akut händelse, om någon ex är på väg att resa iväg för att kriga, genomföra ett terrordåd eller annan kriminell handling, tas kontakt vid 112.