Förslag Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism

Transkript

1 Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism

2 Innehåll Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism... 1 Uppföljning och ansvar... 1 Definition... 1 Gemensamma kännetecken... 1 Mål och åtgärder... 2 Mål... 2 Åtgärder i det förebyggande arbetet... 2 Kunskap om symboler och radikaliseringsprocessen... 3 Symboler... 3 Tecken vid våldsbejakande extremism... 3 Verktyg i arbetet mot våldsbejakande extremism... 4 Rutin vid oro och misstanke... 5 Nationella stödlinjen för anhöriga... 5 Stöd från socialtjänsten... 5 Kontakta Polisen... 5 Rutin vid akut läge... 6

3 Riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism Alingsås kommun arbetar förebyggande och aktivt mot våldsbejakande extremism. Ett verktyg som ska underlätta arbetet är riktlinjerna i arbetet mot våldsbejakande extremism. Dessa har tagits fram av kommunens Brottsförebyggande grupp och BUS ledningsgrupp. Riktlinjerna följer den nationella samordnarens övergripande avgränsning, definitioner och åtgärdsområden. Uppföljning och ansvar Kommunstyrelsen har ett ansvar för att godkänna riktlinjerna, att de följs upp och att de revideras årligen. Definition Regeringen definierar våldsbejakande extremism som ideologier som bejakar och legitimerar våld som medel för att förverkliga extrema ideologiska åsikter och idéer. 1 Det finns i dag i huvudsak tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige som inte accepterar de principer som det öppna demokratiska samhället vilar på: våldsbejakande högerextremism, våldsbejakande vänsterextremism och våldsbejakande islamistisk extremism. Utöver detta finns ensamagerande extremister som kan motiveras till våldshandlingar av olika ideologier, men som inte tillhör etablerade grupper eller nätverk. Gemensamma kännetecken Våldsbejakande politisk eller religiös extremism utgår ofta från en konspiratorisk och en svart-vit världsbild. Ett gemensamt drag är ett vi och dem -perspektiv där den egna ideologiska tillhörigheten framställs som god och de andra utmålas som mindre värda eller som fiender. Konflikten med det omgivande samhället och förhärligandet av våld är centralt. Våldet eller hotet riktar sig mot enskilda individer på grund av exempelvis deras politiska eller religiösa övertygelse, etniska tillhörighet, sexuella läggning, könsidentitet eller könsuttryck och mot företrädare för samhället, som politiker, poliser och andra myndighetsföreträdare. Vissa specifika manliga ideal kan hyllas. Inom högerextremistiska grupper och islamistisk extremism finns exempelvis material som anspelar på en manlig gemenskap och manliga ideal om styrka och mod. Även inom vänsterextremistiska grupper finns bland vissa individer en hyllning av aggressiv maskulinitet. 1 Regeringens skrivelse, Åtgärder för att göra samhället mer motståndskraftigt mot våldsbejakande extremism (2014/15:144). 1

4 Mål och åtgärder Det övergripandet syftet med arbetet mot våldsbejakande extremism är att värna och stärka demokratin. Mål 1) Förebygga så att våldsbejakande extremism inte får fäste och/eller sprider sig i Alingsås kommun 2) Om det sker ska rutiner finnas för hur det ska hanteras Åtgärder i det förebyggande arbetet 1) Utbildning och spridning av kunskap Frågor om våldsbejakande extremism är relativt nytt för kommunen. Genom ökad kunskap och utbildning kan fler individer fångas upp. Utbilda berörd personal med syftet att höja kunskapsnivån och medvetenheten om våldsbejakande extremism. Information till allmänheten om t.ex. stödfunktioner till anhöriga. Ansvarig: Samhällsskydd, Alingsås Vårgårda Räddningstjänstförbund tillsammans med HR-avdelningen, Kommunledningskontoret. 2) Dialog och samverkan mellan olika parter En väl fungerande samverkan är av stor vikt för ett framgångsrikt arbete mot våldsbejakande extremism, både mellan kommunens olika verksamheter och med andra myndigheter och organisationer. Kommunens brottsförebyggande arbete och SSPF-arbete ska inkludera våldsbejakande extremism. Samverkansaktörer ska identifieras och kontaktas. Ansvarig: BRÅ-gruppen i samarbete med BUS ledningsgrupp. 3) Uppdaterade lägesbilder Grupperingar från de våldsbejakande extremistiska miljöer behöver identifieras var de finns och hur aktiva de är. Detta kan skifta över tid och förändringar kan ske snabbt. Brottsförebyggande gruppen ska ta fram en aktuell lägesbild. Lägesbilden ska uppdateras minst en gång per halvår. Ansvarig: BRÅ-gruppen, Kommunledningskontoret. 4) Riktade åtgärder och stöd till de som befinner sig i dessa miljöer Tydliggöra och kommunicera vilket stöd kommunen/samverkanspartners kan erbjuda till individer i radikaliseringsprocessen eller som befinner sig i extremistmiljöer samt till deras anhöriga. Ansvarig: Individ och familjeomsorg IFO, Socialförvaltningen. 2

5 Kunskap om symboler och radikaliseringsprocessen Symboler Vanligt förekommande symboler på höger, vänster samt islamistiska våldsbejakande organisationer (se bilaga 1). Symboler kan tillkomma och ändras över tid. Tecken vid våldsbejakande extremism Att förebygga att en ung människa dras in i våldsbejakande extremism är ett långsiktigt arbete, präglat av omsorg och empati. Det individuella riskbeteendet kan jämföras med motsvarande för kriminalitet eller missbruk. Det vill säga ett beteende som omedelbart eller på sikt kan medföra skador för en själv eller andra. För mer information: Samordnaren mot våldsbejakande extremism har en hemsida med mycket information och utbildningsmaterial. Hemsidan är ett stöd för både professioner och allmänhet. 3

6 Verktyg i arbetet mot våldsbejakande extremism Det förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism är ett av flera perspektiv inom det brottsförebyggande arbetet. Det gör att man kan använda mycket av den kunskap som finns inom brottsförebyggande arbete även inom detta område. De verktyg som kommunen redan arbetar med idag kan därför med fördel användas inom arbetet mot våldsbejakande extremism. Det förebyggande arbetet kan bedrivas på flera nivåer: Nivå 1: Generella förebyggande insatser En bred insats för alla barn och unga i samhället. Det gäller hälsovård, utveckling av social och kognitiv kompetens på förskola, skolans kunskaps- och demokratiuppdrag m fl. Var och en av insatserna har ett mål i sig, men tillsammans utgör de en betydande förebyggande effekt i relation till riskbeteenden. Alla elever i Alingsås kommun får tillgång till elevhälsan i grundskolan och gymnasiet. Där finns medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska kompetenser. Elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Den har ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Hög närvaro i skolan är en viktig skyddsfaktor och idag finns det inom kommunen tydliga rutiner vid elevers frånvaro. Barn- och ungdomsförvaltningen arbetar aktivt med att skapa Lust att lära. Den innebär bland annat att bygga en styrkebaserad organisation som tar till vara på individers förmågor och skapar framtidstro. Nivå 2: Specifika förebyggande insatser En mer målinriktad insats mot specifika problem eller unga i riskgrupper. Skolpersonal, socialarbetare, poliser och andra som samverkar lokalt arbetar på den här nivån. Idag arbetar kommunen med uppsökande arbete genom exempelvis fältgruppen som identifierar ungdomar som riskerar att utveckla ett av samhället icke-accepterat beteende, så som kriminalitet och missbruk. I dessa miljöer kan även ungdomar som riskerar att dras in i våldsbejakande extremism identifieras. SSPF-modellen arbetar även kommunen efter (en samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid). Syftet är att förhindra och minimera ungdomsbrottslighet, drogmissbruk och riskbeteenden. Målgruppen är barn och unga i åldrarna år som skolkar, misstänks begå brott, missbrukar eller befinner sig i destruktiva miljöer. Nivå 3: Individinriktade förebyggande insatser En insats som riktar sig mot den enskilda individen som har ett riskbeteende. Insatsen går ofta hand i hand med förebyggande insatser mot riskgrupper. Insatsen kan handla om att utreda, anpassa erbjudanden och åtgärder som t ex mentorer, stödpersoner, undervisningsstöd, praktikplats eller arbete. Pedagoger, socialarbetare, mentorer, personal inom psykiatri och sjukvård m fl. är exempel på yrkesgrupper som arbetar med enskilda unga. I kommunen tar vi exempelvis fram, inom skolan och socialtjänsten, individuella handlingsplaner/åtgärdsplaner som kan omfatta även detta område. 4

7 Rutin vid oro och misstanke Nationella stödlinjen för anhöriga Röda korset driver den nationella stödlinjen för anhöriga. Där kan man få tips och råd om vad man kan göra för att hindra att en anhörig dras in en våldsbejakande extremistisk rörelse. De ger också stöd om man bara vill prata om sin oro. Stödlinjen har personal som pratar svenska, engelska, arabiska och kurdiska och nås på Stöd från socialtjänsten Kommunen erbjuder stöd till barn och unga samt till deras anhöriga efter individuell bedömning. Om oro finns för att barn under 18 år far illa, antingen misstanke om den unges egen radikalisering eller att ett barn indirekt påverkas, hänvisas till Barn- och ungdomsenheten på Socialförvaltningen: eller Socialjour på kvällar, nätter och helger: Alla har ett ansvar för att uppmärksamma barn som far illa. Alla som arbetar med barn och ungdomar, samt inom myndigheter, har en skyldighet enligt lag att anmäla oro för att barn far illa. Kontakta Polisen Vid oro tas kontakt via Polisen tar i sin tur kontakt med SÄPO som gör en bedömning av ärendet. Vid en akut händelse, så som att någon är på väg att resa iväg för att kriga, genomföra ett terrordåd eller annan kriminell handling, tas kontakt via

8 Rutin vid akut läge Vid akut läge ska alltid polis kontaktas via 112 och därefter närmsta chef. Chefen följer sedan Ledningsoch kommunikationsplan för samhällsstörningar och extraordinär händelse. Exempel på akuta lägen: - Individ: Någon är på väg att resa iväg för att kriga, genomföra ett terrordåd eller annan kriminell handling - Grupp: En grupp extremister samlas för att genomföra en våldsam attack i deras syfte. - Är personerna under 18 år ska socialförvaltningen kontaktas. 6

9 Bilaga 1 Vanlig förekommande symboler på höger/ vänster samt islamistiska våldsbejakande organisationer Källa: Hemsida nationella samordnaren för våldsbejakande extremism. Tyrrunan Svenska motståndsrörelsens symbol består av en svart Tyr-runa (efter den fornnordiska guden Tyr) mot en grön bakgrund. Runan användes i Nazityskland och ska symbolisera kamp och seger. Triskele Triskele, eller Triskelon, kallas en slags trebent svastika. Den har använts av en rad organisationer både i Sverige och andra länder, bland annat det sydafrikanska nazistpartiet. Livsruna Livsrunan eller Livets träd (kallas även ibland för älgrunan eller algiz). Symbolen användes av Waffen SS. Förekommer bland annat hos Svenska motståndsrörelsen. Odalruna Odalrunan är i dag en av de allra vanligaste symbolerna i högerextremistiska sammanhang De tyska nazisterna använde odalrunan som symbol. Varghake Den förekom hos Waffen SSdivisioner och har i Sverige bland annat förknippats med organisationen Vitt Ariskt Motstånd, VAM, på talet. Den förekommer också hos den Ukrainska Azov-bataljonen där flera svenskar deltar i striderna. Solhjulet Förekommer på år gamla nordiska hällristningar. Den användes också av den tidigare svenska nazistorganisationen Nordiska Rikspartiet. IS, Daeshs, ISIS Daeshs vanligast förekommande symbol, tillika flagga. Överst i flaggan finns muslimska trosbekännelsen Först var al-qaida i Irak och al- Shabaab i Somalia Även Boko Haram i Nigeria använder flaggan. Jabhat al-nusrahs vanligast förekommande symbol, tillika flagga. Överst i flaggan finns shahada, den muslimska trosbekännelsen: Det finns ingen Gud utom Allah, Mohammed är Guds budbärare. Under shahadan står texten Jabhat al-nusrah.. Al-Shabaabs Symbolen visar två AK-47 över en uppslagen Koran mot bakgrunden av Somalias karta. Al-Shabaab använder också samma svarta flagga som Daesh. AFA: Antifascistisk aktion, vänster RF: Revolutionära fronten, vänster