Övning: Acceptans eller nolltolerans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övning: Acceptans eller nolltolerans"

Transkript

1 Övning: Acceptans eller nolltolerans Hur ser vi egentligen på de ideologiska inriktningar som står bakom olika typer av våldsbejakande extremism? Tar vi avstånd från samtliga, eller uppfattar vi en del som mer acceptabla än andra? Kan ändamålen helga medlen när medlen innebär våld? Och vad säger det om vår egen uppfattning om demokratiska spelregler? Utgångspunkten för samtalet är ett utdrag ur en opinionsbildande ledarartikel av journalisten Ivar Arpi, publicerad i Svenska Dagbladet den 29 september Syfte: Att utifrån ett tidningsklipp reflektera kring skillnader och likheter i hur vi uppfattar olika extrema ideologier som förespråkar våld som metod. Genomförande: Läs utdraget och samtala kring frågorna. För hela ledarartikeln: Sedan terrorattentaten i Norge 2011 har spaltmeter ägnats åt att fördöma Anders Behring Breivik, liksom att finna de ideologiska spåren i hans tankevärld. Men vad hände när Mohammed Merah mördade judiska barn och franska soldater i Toulouse 2012? Göran Greider, exempelvis, skrev: Mohammed Merah söndersliten av de globala krigen och motsättningarna, men också av det franska samhälle där klassorättvisorna och främlingsfientligheten är starka (Dala-Demokraten 23/3-12). Merahs dåd berodde inte främst på hans ideologi, ska man förstå, utan var ett naturligt resultat av rättmätig frustration och desperation. Det skulle varken vara rumsrent eller befogat att resonera så om Breiviks drivkraft eller om nynazister. Helt enkelt för att de flesta är eniga om att de drivs av ideologi. Varför är det så svårt att se att samma sak gäller vänsterextremister och neofundamentalistiska terrorister? Själva definitionen av våldsbejakande extremism är våld som medel för att uppnå en samhällsförändring i enlighet med en ideologisk övertygelse. Definitionen slår därmed fast att det finns ett ideologiskt mål som användandet av våld legitimerar. Samtala om följande: Håller ni med artikelförfattaren mäts olika typer av våldsbejakande extremism med olika måttstockar? Tycker ni själva att det är skillnad på olika typer av våldsbejakande extremism? På en definitionsskala, var skulle ni placera de olika typerna? Markera på skalan, dela med varandra och förklara era val Stämmer dåligt med definitionen Stämmer bra med definitionen Stämmer helt med definitionen 9

2 Vilka blir konsekvenserna av era val? Påverkar era val hur pass antidemokratiska ni tycker att olika typer av våldsbejakande extremism är? På en skala, var skulle ni placera dem? Markera på skalan, dela med varandra och förklara era val Demokratiska ideal Antidemokratiska ideal Vilka slutsatser drar ni? Påverkar samtalet era val? 10

3 Övning: Push out & pull in! Man kan analysera många situationer och händelser med hjälp av push och pull faktorer. Push är det som driver oss framåt (drivkrafter) och pull är det som lockar oss (dragningskrafter). I ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism är det viktigt att använda faktorerna både individuellt och i en bredare bemärkelse, som fångar kontexten runt individen. Push out blir då det som stöter bort, exkluderar individen och pull in det som erbjuder inkluderande alternativ. Syfte: Att reflektera kring varför ungdomar attraheras av och närmar sig våldsbejakande extremism genom att undersöka bakomliggande orsakssammanhang. Genomförande: Använd gärna en tavla för att skriva upp följande tabell: Push out Det som stöter bort/ exkluderar individen Push Individuella drivkrafter Pull Individuella dragningskrafter Pull in Det som erbjuder alternativ/ inkluderar individen Exempel Orsaker Samtalet handlar om vad som finns i och runt ungdomar som riskerar att dras in i våldsbejakande extremism. En del frågor föreslår olika utgångspunkter för samtalet. Föreslå gärna fler eller andra! Skriv upp exempel och orsaker som kommer upp i samtalet, gruppera under respektive rubrik. Avsluta med att försöka skapa en egen idékarta av hur sammanhangen kan gestaltas. Samtala: Vad kan exempel på push out-faktorer vara? Vad kan det vara som stöter bort, exkluderar ungdomar? Utgå från följande sammanhang: I familjen Bland kompisar I skolan I samhället 11

4 Vad kan push out-faktorer bero på, varför stöts ungdomar bort? Utgå från följande förslag: Värderingar Normer Relationer Prestationer Vad kan exempel på push-faktorer vara? Vilka drivkrafter kan känneteckna ungdomar som stöts bort? Hur ser orsakssambandet ut mellan push out- och push-faktorerna? Hur påverkar orsakerna till utstötning ungdomars drivkrafter? Vad är hönan och vad är ägget? Är det individens beteende som påverkar omgivningens reaktion, eller är individens beteende en reaktion på omgivningens beteende? Hur kan påverkan se ut i följande relationer: Familjen individen Kompisarna individen Skolan individen Samhället individen Ibland saknas push out-faktorer för att förklara individuella push-faktorer. Vad kan de individuella drivkrafterna bero på då? Hur kan samhället, vi, påverka push out-faktorerna? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Hur kan samhället, vi, möta ungdomars drivkrafter (push-faktorer)? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Vad kan exempel på pull-faktorer vara? Vad lockar ungdomar, vad dras de mot? Hur ser orsakssambandet ut mellan pull- och push out-faktorerna? Hur påverkas orsakerna till vad som lockar ungdomar av det som har stött bort dem? Hur kan samhället, vi, påverka pull-faktorer, vad ungdomar lockas av? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar 12

5 Skolan Polisen Socialtjänsten Vad kan exempel på pull in-faktorer vara? Vad kan erbjuda något lockande? Utgå från följande sammanhang: I familjen Bland kompisar I skolan I samhället Vad kan orsakerna bakom pull in-faktorer vara? Varför erbjuds det som lockar ungdomar? Utgå från följande förslag: Värderingar Normer Relationer Prestationer Hur kan samhället, vi, påverka pull in-faktorerna, det som lockar? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Utvärdera samtalet genom att titta på idékartan. Gestaltar den på ett bra sätt hur orsakssammanhangen kan se ut? Samtala om hur era tankar kan öka förståelsen kring hur det individuella riskbeteendet påverkas av omgivningen och hur omgivningen kan möta beteendet och reducera risken. 13

6 Övning: I ditt namn En del slåss för en utan att man har bett om det. Några säger sig föra ens talan utan att man har blivit tillfrågad. Oftast handlar det om att man tillhör, eller uppfattas tillhöra, en grupp. Det kan gälla en viss yrkesgrupp, en viss etnisk grupp eller kanske att man bor på en viss geografisk plats. Det kan naturligtvis upplevas positivt beroende på vad som sägs, vem som för ens talan och hur budskapet formuleras. Men var går gränsen för när det känns negativt? Vad påverkar den känslan? Och vilka konsekvenser kan det som sägs få både för dig som individ och för samhället? Syfte: Att reflektera över förhållandet individ kollektiv, ändamål medel, egen värdegrund det demokratiska samhällets värdegrund. Genomförande: Reflektera med pennan i hand Föreställ dig att några skriver en debattartikel i lokaltidningen och säger sig företräda fler som tycker likadant. Dessa omnämns som en definierad grupp. Du kan definieras som en i gruppen men ingen har frågat om du ställer dig bakom debattartikeln. Du håller med om budskapet. Du är en del av en definierad grupp. Var går gränsen för hur tydligt du vill bli förknippad med budskapet och de åtgärder som förespråkas? Varför, vad beror det på? Vad kan konsekvenserna av debattartikeln bli för dig själv och för samhället? Utgå från följande förslag, välj grupp, motivera valet och fundera över konsekvenserna. Vi vill inte ha fulla tonåringar i Norrbyparken stoppa rockfestivalen! 1. Vi som bor i stadsdelen Norrby 2. Vi som bor i stadsdelen Norrby och tänker demonstrera mot festivalen 3. Vi som bor i stadsdelen Norrby och tänker förhindra festivalen De barn som mobbar måste bort från skolan! 1. Vi som har barn på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola 2. Vi som har barn i årskurs 5 på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola 3. Vi som har döttrar i årskurs 5 på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola Ledningen diskriminerar anställda HBT-personer! 1. Vi som arbetar fackligt på socialförvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO 2. Vi socialsekreterare som arbetar på förvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO 3. Vi HBT-personer som arbetar på förvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO Den dömde pedofilen är fri igen efter avtjänat straff han är inte välkommen tillbaka till kommunen! 1. Vi föräldrar till förskolebarn 2. Vi föräldrar till förskolebarn i stadsdelen Brevik 3. Vi föräldrar till barn på förskolan Blåsippan 14

7 Föreställ dig nu att en person blir intervjuad i regionalnyheterna på teve. Personen säger sig företräda fler som tycker likadant. Precis som tidigare omnämns dessa som en definierad grupp. Du kan definieras som en i gruppen men har inte tillfrågats om det är okej med dig att ställa dig bakom uttalandet. Du håller med om budskapet. Du är en del av varje definierad grupp. Var går gränsen för hur tydligt du vill bli förknippad med budskapet? Varför, vad beror det på? Vad kan konsekvenserna av debattartikeln bli för dig själv och för samhället? Utgå från följande förslag, välj grupp, motivera valet och fundera över konsekvenserna. Vi säger nej till att ta emot fler flyktingar i kommunen! 1. Vi invånare i kommunen 2. Vi svensk-iranska invånare i kommunen 3. Vi som bor granne med den nya planerade flyktingmottagningen Sverigedemokrater är rasister och hör inte hemma i svensk politik! 1. Vi medlemmar i de politiska ungdomsförbunden SSU och LUF 2. Vi medlemmar i den ideella föreningen Krossa rasismen 3. Vi medlemmar i den ideella föreningen Demokrati till varje pris Vi säger nej till böneutrop från moskén! 1. Vi som bor i den här kommunen 2. Vi som bor i området 3. Vi som bor mittemot moskén Greenpeace gör rätt som bryter sig in på Forsmark vi stöder deras agerande! 1. Vi som är mot kärnkraft 2. Vi som röstar på Miljöpartiet 3. Vi miljöpartister i kommunfullmäktige Dela era val med varandra. Berätta hur ni resonerade. Samtala om följande: I vilka fall var ni beredda att bli tydligt förknippade med budskapet och varför? I vilka fall var ni inte beredda att bli tydligt förknippade med budskapet, varför inte? Spelar valet av media någon roll? Uppstod någon situation där budskapet krockade med demokratiska principer? Uppstod någon situation där budskapet krockade med lagen? Vad påverkade era val mest rädsla för konsekvenser eller behovet av att stå upp för det ni tror på? Tror ni att det är vanligt att personer uttalar sig offentligt och säger sig föra en viss grupps talan? Kan detta vara ett tema att ta upp i samtal med unga och vad skulle det i så fall kunna leda till? 15

8 Övning: Våldets legitimitet I den demokratiska staten har statsmakten våldsmonopol. Våldsmonopol är i allmänhet en av de grundläggande förutsättningarna för att en stat ska erkännas som suverän stat av andra länder. Det innebär i sin tur att politiskt våld är olagligt och politiska protester får hålla sig inom lagens råmärken. Det verkar ju tydligt och enkelt. I alla fall rent juridiskt. Men frågan om var går gränsen går för legalt och illegalt våld diskuteras ständigt utifrån moraliska och politiska aspekter. Våld och övergrepp kan ta sig olika uttryck och uppfattas av allmänheten som mer eller mindre allvarliga. En del menar att det demokratiska samhället och dess representanter ska tåla en del, att en absolut gräns för vad som är lagligt eller olagligt inte kan dras. Andra menar att syftet avgör hur handlingen ska bedömas. I mer instabila situationer aktualiseras frågan än mer, för att ställas på sin spets i ett instabilt samhälle. Syfte: Att reflektera över var gränsen går för legalt och illegalt våld. Genomförande: Inled genom att samtala kring modellen nedan. Här möts statsmakten och politiska protester på olika sätt genom dialog eller med våld. Beroende på hur parterna agerar vad anser ni blir resultatet i respektive ruta? Utgå från frågorna, välj bland begreppen i listan och fyll i modellen! Staten Dialog Våld Politiska protester Dialog Våld Samtala: Vad blir resultatet när: Parterna möts i dialog? När dialogförsök möts med våld? När våld möts av dialog? När våld möter våld? 16

9 Välj bland följande begrepp eller föreslå egna: Krig Legitimt våld Förhandling Förtryck Fred Demokrati Polisvåld Krigsförbrytelser Statsterrorism Våldsbejakande extremism Diktatur Illegitimt våld Terrorism Legitimt motstånd Kompromiss Summera: Var går gränsen för legalt och illegalt våld? Samtala vidare: Låt oss titta lite närmare på de olika parterna och deras villkor. Vad innebär det statliga våldsmonopolet egentligen? Vilka har rätt att utöva det? Vad finns det för garantier att våldsmonopolet inte missbrukas? Vilka andra former än rätten att bruka våld innebär monopolet? Vilka aktörer är aktiva då? Hur ser ni på situationer där statens rätt att bruka våld kan innebära någon form av övergrepp i ett relativt stabilt samhälle som Sverige? Utgå från följande exempel: Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet 2001? Upploppen våren 2013 i Husby och andra förorter i landet? Hur ser ni på statens rätt att bruka våld som kan innebära någon form av övergrepp i ett instabilt samhälle? Utgå från följande exempel: Grekland? Apartheidtiden i Sydafrika? Egypten? 17

10 Hur ser ni på politiska protester som innebär någon form av övergrepp i ett relativt stabilt samhälle som Sverige? Utgå från följande exempel: Att kasta en tårta i ansiktet på en folkvald politiker? Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet 2001? Hur ser ni på politiska protester som innebär någon form av övergrepp i ett instabilt samhälle? Utgå från följande exempel: Grekland? Apartheidtiden i Sydafrika? Egypten Fördjupningsfrågor: Mot bakgrund av det samtal ni fört: spelar det någon roll vem som utövar våld mot vem, vem som är måltavla för våldet och vilken motivering användandet av våld har för hur ni tar ställning till våldets legitimitet? Tillbaka till ursprungsfrågan: även om det politiska våldet som utövas är olagligt, kan det finnas omständigheter som gör det legitimt? 18

11 Övning: Att tänka fel men göra rätt Handen på hjärtat, vore inte världen en bättre plats om fler vore som du? Du är inte ensam om att tro det. Forskning visar att de flesta av oss gillar personer som är lika oss själva, utan att vara medvetna om det. Det kan handla om både utseende, beteende och intressen. Hjärnan signalerar spontant gillande när du möter någon som påminner om dig själv. Samtidigt visar forskning att vi är benägna att tycka att vi är lite bättre än andra. Hur lika oss själva de än är. Det handlar om en irrationell tendens att gilla saker vi själva har skapat mer än annat. Engagemanget och delaktigheten utlöser hjärnans belöningssystem och vi blir helt enkelt lite förälskade i resultatet av vår möda. Därför är vi också benägna att tro att våra egna fel och misslyckanden beror på situationen. Medan andras fel och misslyckanden beror på deras egenskaper. Vi faller i en vanlig tankefälla, som kallas Det fundamentala attributionsfelet. Det handlar om att hjärnan förenklar och tar genvägar för att sortera bland alla intryck. Skulle vi registrera verkligheten precis som den är, skulle våra hjärnor drunkna i intryck! Den förenklade versionen av vad som händer leder till att vi varje dag drar slutsatser utan att egentligen ha tillgång till all information. På psykologispråk kallas det för kognitiv bias och kan översättas till tankefel. Det finns många exempel på mänskliga tankefel. Man kan fråga sig vad det innebär för hur vi förhåller oss till och förstår varandra. Vad som är ofrivilliga tankefel och vad som är självgodhet, fördomar eller ren intolerans. Vilken roll spelar vår moral och samhällets normer för att balansera hur vi spontant förenklar verkligheten? Vad händer till exempel med den grundläggande regeln som säger att vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade? Syfte: Att samtala och reflektera kring hur och varför vi gör skillnad mellan vårt eget agerande och andras beteenden. Genomförande: Ta ställning till olika frågor, samtala om alternativ och reflektera över era val. Samtala kring följande: Du är en miljövänlig person. Självklart tycker du att det viktigt att sopsortera. Plastförpackningar för sig, papper för sig, konservburkar för sig, matrester i komposten och batterier i batterisamlaren på återvinningsstationen. Någon gång har det säkert hänt att du slängt en plastförpackning i hushållssoporna. Eller ställt en påse med glasflaskor bredvid den överfulla glasåtervinningen på gatan. Hur förklarar du det? 1. Jag hade bråttom 2. Det är inte mitt fel att glasåtervinningen inte töms tillräckligt ofta 3. Det var ansvarslöst 4. Jag är inte så miljövänlig som jag tror och säger 19

12 Du möter grannen vid soptunnan och ser en konservburk sticka upp i soppåsen. Du kör förbi återvinningsstationen och ser en annan granne lägga sina tidningar bredvid den proppfulla papperscontainern. Vad tänker du om dina grannar? 1. Äsch, de hade säkert bråttom 2. Tja, vad ska man göra när den där containern töms så sällan 3. Jag gör ju likadant ibland 4. Gud, så ansvarslöst Skulle ni tänka annorlunda om grannen var er bästa vän? Skulle ni tänka annorlunda om ni hade varit drivande i att få en återvinningsstation i området? Skulle ni tänka annorlunda om grannen kom från ett annat land? Alla har vi någon sorts moral. Den formas av kulturella normer och etiska regler, världsåskådningar och trosuppfattningar. Skulle ni säga att ni är moraliska personer? Är det för er del övervägande positivt eller övervägande negativt? Om någon annan beskriver er som moraliska personer, blir ni: 1. Kränkta 2. Hedrade 3. Misstänksamma 4. Oförstående Vad har varit avgörande för hur er moraliska kompass ser ut idag? Vad skulle ni säga är er viktigaste moraliska princip? Gäller den bara för er eller gäller den för hur ni bedömer andra? Innebär moral ansvar för er? Ansvar för er själva eller ansvar även för andra? Hur skulle ni agera i följande situationer? 1.Du är på väg till ett viktigt möte på jobbet, du är lite sen. Du cyklar förbi en liten flicka som går ensam i vägrenen. Trots att det är ganska kallt ute verkar hon vara tunt klädd. Det finns inga andra i närheten. Jag stannar direkt och tar reda på hur jag kan hjälpa henne Jag stannar och säger åt henne att det är farligt att gå i vägrenen Jag cyklar vidare och tänker att det säkert inte är någon fara Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en liten pojke? Spelar det någon roll hur flickan ser ut? Hade ni gjort annorlunda om det fanns fler på vägen? 2. Du är på väg till en fest. Du kliver på den halvtomma bussen och sätter dig bakom en ung kille. Lite senare kliver två unga tjejer på. De talar med varandra på ett språk som du inte förstår. När de ska kliva av skriker killen plötsligt att de ska åka hem till sitt eget jävla land. Jag säger åt honom direkt att sluta. Jag säger ingenting men gör en min åt kvinnorna så de ska förstå att jag tycker att killen är dum i huvudet 20

13 Jag säger ingenting men utbyter blickar med de som sitter nära mig Jag säger ingenting och tittar bara rakt fram Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en ung tjej som skrek åt två unga män? Spelar det någon roll hur killen ser ut? Hade ni gjort annorlunda om bussen var tom? 3. Du handlar middagsmat på väg hem från jobbet. Du är lite stressad och det är fullt med folk i affären. Du råkar se en kvinna skaka om ett litet barn som gråter. Jag går fram till dem och frågar hur det står till Jag går fram till kvinnan och säger åt henne att sluta Jag informerar personalen Jag gör ingenting, det är inte min sak Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en man? Spelar det någon roll hur kvinnan och barnet ser ut? Hade ni gjort annorlunda om det hade varit folktomt i affären? 4. Du går söndagspromenad med hunden. När du går förbi dina vänners hus tittar du in i köksfönstret och ser mannen i familjen stå omslingrad med en främmande kvinna. Jag ringer på dörren och frågar vad han håller på med Jag står kvar så att han ska se mig, sen går jag vidare Jag ringer frun på hennes mobil Jag fortsätter gå, det är inte min sak Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit kvinnan i familjen ni såg? Påverkas ert ansvar av att ni känner familjen? Hade ni gjort annorlunda om ni haft sällskap med andra? Behandla andra som du själv vill bli behandlad. På en direkt fråga skulle de flesta av oss hålla med om den grundläggande regeln. Om det var ert ensamma barn i vägrenen hur hade ni önskat att någon annan hade agerat? Om en av tjejerna på bussen var er dotter - hur hade ni önskat att folk på bussen hade agerat? Om det var ni som skakade ert barn för hårt - hur hade ni önskat att folk i affären hade agerat? Om det var er partner som prasslade - hur hade ni önskat att er vän hade agerat? Är det en moralisk fråga att behandla andra som man själv vill bli behandlad? Hur kan våra omedvetna tankefel (det fundamentala attributionsfelet) påverka hur vi behandlar andra? När övergår en moralisk handling i civilkurage? 21

14 Övning: Demokrati är det minst dåliga Frågan om vad demokrati egentligen innebär är ständigt aktuell. Det råder delade meningar om vad den måste innehålla och hur den ska fungera i praktiken. Den flitigt citerade Winston Churchill uttryckte sig så här på sin tid: Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna. Syfte: Att reflektera kring demokratins olika delar, deras funktion och betydelse. Genomförande: Ett sätt att bena ut demokratins innehåll är att göra en uppdelning av demokratiskt styrelseskick och demokratiska ideal. De länder som räknas som demokratier säger ja till alla delar när det gäller styrelseskicket. När det gäller idealen råder det dock delade meningar. Börja med att läsa igenom följande: Demokratiskt styrelseskick: Allmän och lika rösträtt Allmänna och fria val Valhemlighet Majoritetsprincip Fri partibildning Yttrande- tryck- och mötesfrihet Rättssäkerhet Demokratiska ideal: Deltagande i demokratin Alla människors lika värde Ekonomisk rättvisa Jämställdhet Solidaritet Pluralism Säkerhet Personlig integritet Tolerans Human fångvård Samtala kring följande: Hur skulle ni rangordna de demokratiska idealen från det viktigaste till det minst viktiga? Finns det fler exempel på demokratiska ideal som ni skulle vilja sätta upp på listan? Är det demokrati om det demokratiska styrelseskicket uppfylls till fullo men inga av de demokratiska idealen? Var går gränsen när det gäller vår personliga integritet och vår kollektiva säkerhet? Hur och i vilken omfattning är det demokratiskt godtagbart att övervaka medborgare för att förhindra brott? Kan man neka dömda brottslingar att rösta i en demokrati? I vilken omfattning lever den svenska demokratin upp till idealen? Vilka ideala skyldigheter innebär demokratins ideala rättigheter? Är vi generellt sett medvetna om att strävan efter ideala rättigheter också innebär strävan efter ideala skyldigheter? Var ligger ansvaret för uppfyllandet av demokratins ideala rättigheter och skyldigheter? 22

15 Övning: Du blir vad du tror på Olika tidsepoker har påverkat hur vi människor har definierats och i vilken omfattning vi har kunnat definiera oss själva. Länge var det religionen som definierade vilka vi var. Sedan kom idén om nationalstaten och vi definierades främst utifrån etnicitet. Den efterträddes av medborgarskapet som bärande definition som gjorde det möjligt att definiera oss som multietniska. Idag lever vi i en global tid där det som händer i världen påverkar oss mer än någonsin. Tidningen New York Times har kallat vår tid för The Age of Behaviour. Man menar att idéer och budskap, som sprids via media och på nätet, i hög grad påverkar vad vi tror på, hur vi beter oss och hur vi vill definiera oss. Det innebär både positiva och negativa konsekvenser. Syfte: Reflektera kring hur vi påverkas och hur vi väljer att definiera oss själva? Genomförande: Samtala enligt förslagen och reflektera över hur ni väljer att definiera er utifrån det som påverkar er. Samtala: Håller ni med om att vi idag påverkas mer av globala idéer och budskap? Om ni jämför med när ni var yngre är det skillnad? Kan ni ge exempel på globala idéer och budskap som har påverkat er? Utgå från följande förslag: 1. Kärlek då och nu 2. Hat då och nu 3. Normer då och nu 4. Allas lika värde då och nu 5. Rasism då och nu 6. Demokrati då och nu 7. Miljö då och nu 8. Egna förslag Kan ni ge exempel på hur det som påverkat er även har påverkat hur ni definierar er idag? Genom vilka kanaler påverkas ni mest av globala idéer och budskap? Utgå från följande förslag: 1. Sociala medier 2. Svenska webbsända nyhetssändningar 3. Internationella webbsända nyhetssändningar 4. Papperstidningar 5. Egna förslag Det krävs en del för att nå ut med ett idéburet budskap, oavsett om den sprids lokalt eller globalt och oavsett om vi uppfattar det som positiv eller negativ. Människor som saknar tillgång till formell makt kan mobilisera engagemang genom sociala rörelser. Det kan vara ett effektivt verktyg för att åstadkomma eller påverka förändring och för att skapa uppmärksamhet kring särskilda sociala frågor eller konflikter. För att nå framgång kan man säga att följande faktorer är viktiga: Stark ledare + Tydligt och angeläget budskap + Berättelser som bär och legitimerar budskapet + Symboler som skapar igenkänning + Kommunikativ genomslagskraft. 23

16 Samtala: Vilka exempel på framgångsrika sociala rörelser associerar ni med förslagen nedan? Utgå från beskrivningen ovan. 1. För demokrati 2. För miljö 3. För mänskliga rättigheter 4. För djurens rättigheter Reflektera över vad som var svårt att ge exempel på och vad som var enklare. Hur framgångsrika har olika sociala rörelser för våldsbejakande extremism varit? Framgångsrika i betydelsen att rörelsen nått ut och påverkat globalt. Vi utgår från framgångsfaktorerna för sociala rörelser ovan och undersöker al-qaida som exempel. Samtala kring följande frågor: 1. Kan ni beskriva en ledare för al-qaida? 2. Kan ni beskriva ungefär vad rörelsens budskap går ut på? 3. Kan ni ge exempel på någon händelse som berättar om rörelsen? 4. Kan ni ge exempel på någon symbol för rörelsen? 5. Kan ni ge exempel på hur rörelsen har kommunicerat? Utgå från framgångsfaktorerna för en social rörelse igen. Föreslå egna exempel på sociala rörelser för demokrati eller mänskliga rättigheter. Ställ er samma frågor som ovan och beskriv rörelsens ledare, budskap, händelser, symboler och kommunikation. Om ni jämför al-qaida och era egna exempel vilka likheter och skillnader ser ni i framgång? Vilka slutsatser drar ni av samtalet? Nätets betydelse och genomslagskraft att sprida budskap som påverkar oss är enorm. Det ställer höga krav på vår förmåga att bedöma informationen. Samtala: Hur skulle ni beskriva er egen förmåga att bedöma det som sprids på nätet? Välj bland följande alternativ: 1. Kompetenta och kritiska 2. Kompetenta men okritiska 3. Osäkra men kritiska 4. Självsäkra men okritiska Mellan tummen och pekfingret - hur skulle ni beskriva barns och ungas förmåga? 1. Kompetenta och kritiska 2. Kompetenta men okritiska 3. Osäkra men kritiska 4. Självsäkra men okritiska Vilka slutsatser drar ni av samtalet? Vad tror ni är viktigt för att ni ska kunna bedöma det som sprids på nätet? Hur erövrar ni det? Finns det någon skillnad mellan vad ni behöver för att bli smarta uttolkare och vad barn och unga behöver? 24

17 Övning: Från behov till rättighet Rättigheter är en typ av normer där någon kräver eller förväntar sig ett visst beteende av någon annan. FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna är både välkänd och självklar för de flesta av oss. För att mänskliga rättigheter som normer ska betyda något och inte bara bli tom retorik krävs ett samspel mellan: den som bestämmer normen (FN), dem som förväntar sig att normen ska följas (Världsorganisationen), dem som garanterar att rättigheterna följs (medlemsstaterna) och dem som erkänner att rättigheterna även innebär skyldighet (enskilda individer). Mänskliga rättigheter handlar alltså inte bara om tankar och känslor utan innebär i praktiken en kedja från beslut till handling. Det innebär också ett slags kontrakt mellan de inblandade parterna: stater som undertecknar FN-konvention legitimeras av FN i utbyte bekräftar staterna världsorganisationens auktoritet i vissa frågor staterna garanterar sina medborgare mänskliga rättigheter i utbyte förväntas medborgarna uppfylla vissa skyldigheter, som t ex att följa landets lagar och att betala skatt Långt från alla stater har undertecknat konventionen. Ändå har de mänskliga rättigheterna stärkts betydligt sedan FN grundades. Särskilda domstolar har upprättats, bland annat i Latin- och Centralamerika, Afrika och Europa. Organisationer som Amnesty och Human Rights Watch bevakar att rättigheterna följs och bedriver opinionsarbete över hela världen. Många länder och frivilligorganisationer arbetar särskilt för ekonomiska-, sociala- och kulturella rättigheter. Men det finns ett glapp mellan rättigheterna som abstrakta principer och som konkret handling i människors vardag. För att minska det glappet behöver vi bryta ned abstraktionsnivån och fundera över hur vi kan bidra till att rättigheterna genomsyrar samhället på ett mer konkret sätt. Det börjar, som alltid, med oss själva och vår egen förmåga att reflektera. (Den här övningen är hämtad från Demokratiakademin. Läs mer om Demokratiakademin och deras metoder på: Syfte: Att undersöka FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna närmare för att reflektera över glappet mellan de abstrakta principerna och deras konkreta närvaro i vardagen. Genomförande: Föreställ er att ni i morgon råkar ut för en olycka. Märkligt nog blir ni i dödsögonblicket erbjudna ytterligare ett liv men ni får inte veta var på jorden ni kommer att återfödas, vilka era föräldrar är, er familjs ekonomiska eller sociala ställning, landets statsskick osv. Skulle ni gå med på det riskabla erbjudandet? 25

18 Samtala och anteckna: 1. Vad är det som krävs för att kunna leva ett någorlunda värdigt liv? Vilka behov eller villkor tycker du är fundamentala för en mänsklig tillvaro? Skriv ner dem på separata post-it-lappar. Försök att vara så konkreta som möjligt! 2. Ladda ned deklarationen om de mänskliga rättigheterna: uploads/2012/09/6.1.1-fn-deklarationen.pdf 3. Läs igenom deklarationen. 4. Skriv gemensamt upp följande rubriker på en tavla eller blädderblock: FN- deklarationen Art. 1 Portalparagraf Art. 2-5 Grundläggande fri- och rättigheter Art Rättssäkerhet Art Rörelsefrihet och nationalitet Art Familj och egendom Art Medborgerliga och politiska rättigheter Art Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Art Internationellt 5. Sortera post-it-lapparna med grundläggande behov. Vilka av dessa garanteras uttryckligen i FN-deklarationen? Anteckna motsvarande paragraf på respektive post-it-lapp. 6. Skriv upp FN-deklarationens rubriker på tavlan i spalter eller på ett blädderblocksblad/rubrik. Sätt upp bladen längs väggarna. 7. Alla post-it-lappar som uttryckligen hänvisar till artiklar i FN-deklarationen sätts upp under respektive rubrik på blädderblocksbladen längs väggarna. Reflektera tillsammans över det mönster som uppstår: Är det glest under några rubriker? Är det proppfullt på andra ställen? Hur skall mönstret förklaras? Vad handlar de överblivna lapparna om? Samtala och rita: Ni har gemensamt dragit upp politiska ramar för ett någorlunda anständigt land där ni själva skulle kunna tänka er att leva. 1. Rita en stjärna (eller markera med en grön penna) vid den post-it-lapp som ni vill att landets myndigheter omedelbart prioriterar. 2. Rita en cirkel (eller markera med en röd penna) vid någon lapp som myndigheterna definitivt inte bör lägga sig i. Reflektera tillsammans över resultatet: Är det troligt att myndigheterna kommer att handla som ni vill? 26

19 Övning: För eller mot Våldsbejakande extremism handlar om kombinationen extrema ideologiska åsikter och bejakandet av våld som metod. Det är en demokratisk rättighet att hysa vilka åsikter man vill. Men våld som metod att förverkliga dem är brottsligt. Därför är ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism primärt en del av ett brottsförebyggande arbete. Samtidigt är det viktigt att våldsbejakande extremism motverkas på andra sätt, av flera aktörer i samhället. Idéerna varken uppstår eller försvinner i ett vakuum. De dyker upp i vårt demokratiska samhälle. Frågan är hur demokratiska idéer och metoder kan möta dem. Syfte: Att reflektera över hur och vilka verktyg samhället har för att möta demokratins motståndare. Genomförande: Läs följande citat som är hämtade ur Regeringens nationella handlingsplan: Ideologiskt våld har en benägenhet att uppstå i ett samhälle där intolerans, främlingsfientlighet och antidemokratiska attityder breder ut sig. Ett samhälle som inte tydligt tar avstånd från våldsbejakande extremism riskerar att bli polariserat. (Regeringens skrivelse 2011/12:44) Samtala kring följande frågor: Vad är hönan och vad är ägget: ett polariserat samhälle ger näring till ideologiskt våld, eller ideologiskt våld polariserar samhället? Vilka fler orsaker kan påverka framväxten av våldsbejakande extremism? Hur mycket intolerans och främlingsfientlighet tål det demokratiska samhället? Hur ska vi egentligen på ett tydligt sätt ta avstånd från våldsbejakande extremism? Vad tycker ni är bra och mindre bra med följande förslag? 1. Arrangera motdemonstrationer när extrema grupper demonstrerar 2. Skriva debattartiklar i lokaltidningen mot våldsbejakande extremism 3. Gilla motkampanjer på sociala medier 4. Bära pins med t ex texten Kramfors mot våldsbejakande extremism 5. Starta särskilda projekt för att sprida motargument 6. Arrangera temadagar i skolorna mot våldsbejakande extremism 7. Arrangera föreläsningar på biblioteket mot våldsbejakande extremism 8. Säga ifrån när någon säger något intolerant eller främlingsfientligt vid fikat på arbetsplatsen 9. Arrangera manifestationer av minnesdagar som högtidlighåller offren för extremistiska våldsdåd Gav diskussionen andra idéer om hur vi kan ta avstånd? 27

20 Regeringen skriver vidare i handlingsplanen: Politiska omständigheter i Sverige eller i omvärlden kan även på sikt påverka individers benägenhet att sanktionera våld för att uppnå en ideologisk målsättning. Demokratin kan därför aldrig tas för given utan måste ständigt utvecklas, stärkas och värnas. (Regeringens skrivelse 2011/12:44) Samtala kring följande frågor: Vilka politiska omständigheter i omvärlden skulle ni säga påverkar förekomsten av våldsbejakande extremism i Sverige? Vilka politiska omständigheter i Sverige skulle kunna påverka förekomsten av våldsbejakande extremism i landet? Vilken del av samhället har störst ansvar för att utveckla demokratin? Vilken del av samhället har störst ansvar för att stärka demokratin? Vilken del av samhället har störst ansvar för att värna demokratin? Vilket ansvar har du? Hur ska vi egentligen på ett tydligt sätt vara för demokrati? Vad tycker ni är bra och mindre bra med följande förslag? 1. Arrangera demonstrationer för demokrati och allas lika värde 2. Skriva debattartiklar i lokaltidningen för demokrati och mänskliga rättigheter 3. Gilla kampanjer för demokrati på sociala medier 4. Bära pins med t ex texten Kramfors för demokrati 5. Starta särskilda projekt för att sprida demokratiska värderingar 6. Arrangera temadagar i skolorna för demokrati 7. Arrangera föreläsningar på biblioteket om demokratiska rättigheter 8. Ta upp diskussioner om demokrati och förmedla sina åsikter vid fikat på arbetsplatsen 9. Arrangera manifestationer av minnesdagar som högtidlighåller demokratins utveckling Vad tror ni är effektivast att vara mot våldsbejakande extremism eller att vara för demokrati? Eller en kombination av båda? 28

21 Övning: Ingen människa en ö Vilken makt har vi människor egentligen att fatta våra egna beslut? Är det individen som har makten eller är vi bara en del av en struktur som ger förutsättningar och begränsningar för vilka beslut vi fattar? De flesta av oss kanske tycker att det är en mix av båda. Hur mixen ser ut varierar i livet. Som vuxna har vi generellt större makt och manöverutrymme. Även om olika strukturer påverkar våra val kan vi ha större möjligheter att påverka hur vi förhåller oss till det. Som barn och tonåring ser förutsättningarna annorlunda ut. Syfte: Att reflektera kring vad det är som i första hand påverkar våra beslut. Att i samtalet synliggöra hur vi som individer, på gott och ont, är en del av olika strukturer som omger oss. Genomförande: Reflektera med pennan i hand Vad behöver du för att kunna ha makten över ditt eget liv? Försök att lyfta fram tre saker du anser vara viktigast. Vilka strukturer finns runt dig som ger dig positiva förutsättningar att påverka ditt liv? Försök ge tre exempel. Vilka strukturer finns runt dig som negativt begränsar dina möjligheter att påverka ditt liv? Försök ge tre exempel. Vad har du mest makt över i ditt liv? Och när påverkas du mer av strukturer runt dig? Utgå från följande exempel: val av partner, val av boende, val av vänner, val av utbildning, val av yrke, val av politiska åsikter, val av religiös tro, val av fritidssysselsättningar, Vad är viktigast för dig att ha makt över? Försök motivera de tre viktigaste delarna i ditt liv. Dela era funderingar med varandra. Reflektera kring likheter och skillnader vad beror de på? Har ni mer makt än ni trodde? Eller är ni mer påverkade av omgivande strukturer än ni hade föreställt er? 29

22 Övning: Kan det finnas något negativt med frihet? Det finns grundmurade begrepp och principer som vi kanske inte reflekterar så mycket över eller ifrågasätter. Det kan handla om demokrati, jämställdhet och rättvisa. De är en del av vår allmänna begreppsvärld och innebär för de flesta av oss positivt laddade självklarheter. Ändå är det enkla ofta det mest komplicerade. Och det vi bejakar i teorin kan visa sig svårt att definiera och verkligen stå upp för i praktiken. Syfte: Genom att reflektera över definition och praktisk tillämpning av demokratiska begrepp, öka förståelsen för våra rättigheter och skyldigheter. Genomförande: Samtala kring följande Nedanstående begrepp är självklara. Men vad betyder de egentligen? Och vad innebär de i praktiken? Försök definiera och förklara tillsammans. Yttrandefrihet Personlig frihet Religionsfrihet Jämställdhet Jämlikhet Demokrati Privat äganderätt Tolerans När ni har gått igenom listan, reflektera över följande frågor: Vad är det för skillnad mellan yttrandefrihet och personlig frihet? Vad är det för skillnad mellan jämställdhet och jämlikhet? Hur förhåller sig begreppet jämlikhet till alla människors lika värde är det olika saker eller samma sak på olika nivåer? Vilken roll spelar begreppet tolerans i sammanhanget är det en nödvändighet för demokratin? Eller är tolerans resultatet av demokratin? Handen på hjärtat: tycker ni att alla ska ha rätt att säga precis vad de tycker? Varför varför inte? Om ni skulle vara tvungna att välja bort två begrepp, vilka skulle det vara och varför? Skulle det fortfarande vara ett demokratiskt samhälle? Vilka konsekvenser kan det få om ni tycker olika i det här samtalet? Fundera med pennan i hand Även det som i grunden är positivt kan ha negativa aspekter Dela in ett papper i en positiv och en negativ spalt. Reflektera kring begreppen igen. Lägg inte ner så mycket tid, se det mer som en snabb personlig brainstorming. Skriv ned en positiv och en negativ aspekt av varje begrepp. 30

23 Exempel: pressfrihet Positivt Negativt Kritisk granskning av makten! Media är en egen maktfaktor! Yttrandefrihet Personlig frihet Religionsfrihet Jämställdhet Jämlikhet Demokrati Privat äganderätt Tolerans Samtala kring följande: Dela era spalter med varandra. Reflektera över vad ni kom fram till. Vilka likheter och skillnader finns i era resonemang? Ställer de negativa aspekterna krav på hur begreppen praktiseras - vilka utmaningar innebär det för samhället? Tycker ni att samhället möter de kraven? Varför varför inte? Finns det något av begreppen som ni skulle vilja ersätta med ett annat för att bättre beskriva betydelse och innehåll? Varför varför inte? Vilka begrepp skulle ni välja som motsatser till begreppen i listan? 31

Metodstöd för samverkansgruppen. Det demokratiska samtalet

Metodstöd för samverkansgruppen. Det demokratiska samtalet Metodstöd för samverkansgruppen Det demokratiska samtalet Du som ska förebygga att en ung människa dras in i våldsbejakande extremism, kommer att möta en individ med låg eller obefintlig tilltro till samhället.

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Fakta om Malala Yousafzai

Fakta om Malala Yousafzai SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Malala, den yngsta någonsin som har fått Nobels fredspris. I boken får vi veta hur Malala vuxit

Läs mer

Borås Stads arbete mot våldsbejakande extremism

Borås Stads arbete mot våldsbejakande extremism Borås Stads arbete mot våldsbejakande extremism Ingen föds till extremist Tillsammans kan vi förebygga våldsbejakande extremism. Genom förebyggande arbete stärker vi individen och samhället. Innehåll Förberedelse

Läs mer

Verktyg för Achievers

Verktyg för Achievers Verktyg för Achievers 2.5. Glöm aldrig vem som kör Bengt Elmén Sothönsgränd 5 123 49 Farsta Tel 08-949871 Fax 08-6040723 http://www.bengtelmen.com mailto:mail@bengtelmen.com Ska man kunna tackla sina problem

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,

Läs mer

Samhällskunskap Demokrati

Samhällskunskap Demokrati Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin KREATIVA BÖNESÄTT en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin Information om materialet Till vem? I vår verksamhet är andakter en viktig del, men ibland är det

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder

Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Så bidrar du till en inkluderande arbetsmiljö Checklistor för diskrimineringslagens sju diskrimineringsgrunder Vi är varandras arbetsmiljö Därför har vi alla ett gemensamt ansvar för att skapa en trygg

Läs mer

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Ronja. En dag får hon ett meddelande på Facebook av Lisa i klassen. Det står bara Tjockis! Ronja vill vara kompis med Lisa.

Läs mer

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014 FOTA BAR N KONV EN TIONEN 25 ÅR! 20 november 2014 FÖR DINA RÄTTIGHETER! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen Tävling åk. 4-7 HEJ! FOTOTÄVLING FÖR ÅK. 4-7 I höst fyller Barnkonventionen 25 år och vi

Läs mer

Övning: Dilemmafrågor

Övning: Dilemmafrågor Övning: Dilemmafrågor Placera föräldrarna i grupper med ca 6-7 st/grupp. Läs upp ett dilemma i taget och låt föräldrarna resonera kring tänkbara lösningar. Varje fråga kan även visas på OH/ppt samtidigt,

Läs mer

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER

Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER Nära smågrupp JAKOBS BREV ETT BIBEL OCH SAMTALSMATERIAL FÖR SMÅGRUPPER I ETT SAMARBETE MED FÖRSAMLINGSPROGRAMMET I EVANGELISKA FRIKYRKAN, HYLLIE PARKS FOLKHÖGSKOLA OCH STUDIEFÖRBUNDET BILDA 2 Nära smågrupp

Läs mer

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas 52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling

Vad handlar boken om? Vem passar boken för? Mål från Lgr 11: ring mig Lärarmaterial. Författare: Thomas Halling sidan 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Dennis Strid. Han är en kille som bor ensam i en lägenhet tillsammans med sin pitbull, Blixt. Dennis är arbetslös och fyller sina

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta

Jämlik medborgarservice. En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice En broschyr om hur dialog och service ska arbeta för att uppnå detta Jämlik medborgarservice, hur arbetar vi för det? Dialog och services vision Dialog och service har en vision

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Mynta och den mystiske rånaren

Mynta och den mystiske rånaren SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? När Mynta är i Sofias godisbutik kommer plötsligt en rånare in. Rånaren lämnar ett hotbrev. Sofia vågar inte gå

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min)

Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) Presentera kursledarna Ge deltagarna möjlighet att presentera sig (9 min) 1 Gå igenom agenda Var tydlig med praktikaliteter (toaletter, lokal för fika etc.) (2 min) 2 Gå igenom kursens utgångspunkter med

Läs mer

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA

Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Fortbildningsdag MÖDRAHÄLSOVÅRDEN AKADEMISKA Hur lyckas vi hitta våra mammor som är i behov av extra stöd? Hur får vi förtroende från våra kvinnor med funktionsnedsättning som väntar barn? Hur lägger man

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

Lösa konflikter som orsakar skada

Lösa konflikter som orsakar skada Lösa konflikter som orsakar skada Definitionen av konflikt är en meningsskiljaktighet eller dispyter i vilken de inblandade parterna upplever att deras behov eller intressen hotas. Det finns öppna konflikter

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2015/2016 På Kunskapsskolan Enskede värnar vi om oss själva och varandra samt bemöter alla med respekt. Vi är även måna om

Läs mer

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen.

Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Hej! Vad roligt att ni har valt att bjuda varandra på den här timmen. Att prata med en ny person kan kännas nervöst även om man som ni redan har en hel del gemensamt. Därför finns den här guiden som ska

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr sidan 1 Författare: Morten Dürr Vad handlar boken om? Boken handlar om Amir som är 9 år och går i andra klass. Amir vill göra saker på sitt eget sätt. I skolan ska de skriva om sitt sommarlov och Amir

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Handlingsplan mot kränkande behandling Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Likabehandling och trygghet 2015

Likabehandling och trygghet 2015 Likabehandling och trygghet 2015 1 Jag är Man 58 48,3 Kvinna 58 48,3 Jag avstår från att definiera 4 3,3 mig Total 120 100 100% (120/120) 2 Det känns bra att gå i skolan Alltid 46 38,3 Oftast 55 45,8 Ibland

Läs mer

Konsten att leda workshops

Konsten att leda workshops Konsten att leda workshops Förbättra din kommunikation, prestation och ledarskap. www.lacinai.se 1 Några grundbultar: I ett seminarium är målet satt liksom innehållet I en workshop är målet satt, men innehållet

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

En värdegrundad skola

En värdegrundad skola En värdegrundad skola Samverkan för barns bästa Stephan Andersson 1 Värdegrundad utbildning Allas rätt till en likvärdig utbildning och allas rätt att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina förutsättningar

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9

Föräldramöte i Kramfors skolor. Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 ÅK7-ÅK9 Material med frågor och svar att användas på föräldramöten från förskola till åk 9 Läs igenom frågan, tillsammans eller var för sig. Välj det svar du tycker passar dig bäst eller eget alternativ. Lägg

Läs mer

Att driva förändring med kommunikation

Att driva förändring med kommunikation 1/17 Att driva förändring med kommunikation Detta är ett verktyg för dig som: Står inför uppgiften att driva ett förändringsarbete Redan ansvarar för och har påbörjat ett förändringsarbete Inser att kommunikation

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola 151015-161014 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Gullvivans förskola 151015-161014 Vår vision: På vår förskola skall alla känna sig välkomna, trygga och ha lika rättigheter. Förskolan ska vara fri från

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag

Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Att ordna en interaktiv diskussion för Raoul Wallenbergs dag Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet och civilkurage. Genom enastående ledarskap och kreativitet

Läs mer

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR)

WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) SIDA 1/6 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER (MR) LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder

Läs mer

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016

Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 1 (6) Textning av avsnitt 3, Skolverkets poddradio 2016 Temat för avsnittet är arbetet mot rasism i skolan. Samtalet utgår från ett scenario som handlar om modet att ta upp frågan om främlingsfientlighet

Läs mer

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Max har en rymdvarelse, Allan Zongo hemma hos sig. Den har råkat landa i deras trädgård med sitt rymdskepp. Max mamma är på sjukhuset,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Att höra barn och unga

Att höra barn och unga Att höra barn och unga Barn och unga under 18 år har rätt att höras i frågor som handlar om dem. Vuxna, så som beslutsfattare, vårdnadshavare och rektorer, har en skyldighet att ta de ungas röster på allvar.

Läs mer

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015

Rosa utmaningar Ana Rodríguez García http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 http://anarodriguezgarcia.com Mars 2015 Inledningen Rosa Den farliga färgen (Ambjörnsson, 2011) här hjälpt mig förstå färgen rosa från ett nytt perspektiv. Rosa är en symbol som är laddat med starka känslor

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

Barn för bjudet Lärarmaterial

Barn för bjudet Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Enskede 2014/2015 På Kunskapsskolan Enskede värnar vi om oss själva och varandra samt bemöter alla med respekt. Vi är även måna om

Läs mer

Mother, I love you En filmhandledning av Elisabet Jonsved, Medioteket

Mother, I love you En filmhandledning av Elisabet Jonsved, Medioteket Mother, I love you En filmhandledning av Elisabet Jonsved, Medioteket Tema: att stå för sina handlingar, vänskap och svek Lettlands Oscarsbidrag handlar om 12-åriga Raimonds som bor med sin hårt arbetande

Läs mer

Barnets rättigheter. Barnkonventionen

Barnets rättigheter. Barnkonventionen Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några

Läs mer

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org

Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Från Per and Abbi Åkvist E-nyhetsbrev-Vinter-10 januari, 2010 www.peroabbi.org Käre vän, Vi hoppas och tror att det nya året har börjat bra för dig!!! Paulus uppmanar oss i 1kor13:5 Pröva er själva om

Läs mer

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET 2009-200 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR LÄSÅRET 09/0... 4 METODER...5 Ansvarsområden:...5...

Läs mer

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar

Jag går till jobbet nu. Hon försvann igen, ville inte vakna. Där inne var smärtan mjuk. Där inne i sömnens dimma var han kvar finns, finns inte. En så mycket bättre värld. Den var vadderad, full av förmildrande omständigheter. Hon ville aldrig vakna mer och behöva återvända till det där andra till verkligheten. Nej, hellre då

Läs mer

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund

Arbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.

Läs mer

en möjlighet för alla

en möjlighet för alla är en fristående del FÖRSTA GÅNGEN SIDAN 1 Lärarmaterial Klicka HÄR för att skriva ut arbetsmaterialet. VAD HANDLAR BOKEN OM? Max tvingas följa med sin pappa och hans nya fru Linnea till Norrland, där

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 SDF Västra Innerstaden Mellanhedens förskoleområde Mellanhedens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013 Oktober 2012 Linda Tuominen, förskolechef, Mellanhedens förskoleområde

Läs mer

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Jönåkers skola Förskoleklass Grundskola Fritidshem 2013/14 Vi Lyckas tillsammans! Syftet med planen är: Syftet är att skydda elever mot diskriminering och

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1

Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder ÅTERRAPPORT 2011 1 Flickafadder Tack för att du stödjer Plans arbete för flickors rättigheter! Här får du som är Flickafadder en rapport om Plans arbete för flickors rättigheter. Vi berättar

Läs mer

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn. TILLSAMMANS MOT NÄTHAT www.nohate.se. www.statensmedierad.

Hat och kränkningar. på internet. En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn. TILLSAMMANS MOT NÄTHAT www.nohate.se. www.statensmedierad. Hat och kränkningar på internet En vägledning till föräldrar och andra vuxna nära barn TILLSAMMANS MOT NÄTHAT www.nohate.se www.statensmedierad.se Till dig som är förälder innehåll HEJ! Är du orolig när

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys

Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Syns norm e r i vårdens dokument? Del 1 Dokumentanalys Del 1 Dokumentanalys Skrivhjälp för jämlik text Ett verktyg som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder. En produkt

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller

Läs mer

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger

Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Polisutbildningen vid Umeå universitet Höstterminen, 2004 Moment 4 Fördjupningsarbete Rapport nr. 83 Ersängskolans förebyggande arbete mot droger Författare: Sammanfattning Ungdomars inställning till droger

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.

Topboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är. SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats.

Om du har några frågor om undersökningen kan du vända dig till <<Kontaktperson>>, <<Tfn kontaktp.>>, som är kontaktperson på din arbetsplats. DAGS ATT TYCKA TILL OM DITT JOBB! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan arbetar här och för blivande arbetare. För att kunna vara det behöver

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Självbestämmande och delaktighet

Självbestämmande och delaktighet NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Självbestämmande och delaktighet November 2014 Instruktioner till träff 1, Hösten 2014. Värdighetsgarantierna i Mölndal Stad Instruktioner för samtalet

Läs mer

5 vanliga misstag som chefer gör

5 vanliga misstag som chefer gör 5 vanliga misstag som chefer gör och vad du kan göra för att undvika misstagen! www.helenastrom.se Telefon: +46(0)704 32 83 08 Inledning Först tänkte jag ge mina fem bästa tips till ledare. Men jag kom

Läs mer