Metodstöd för samverkansgruppen. Det demokratiska samtalet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodstöd för samverkansgruppen. Det demokratiska samtalet"

Transkript

1 Metodstöd för samverkansgruppen Det demokratiska samtalet Du som ska förebygga att en ung människa dras in i våldsbejakande extremism, kommer att möta en individ med låg eller obefintlig tilltro till samhället. En individ som söker efter mening, gemenskap eller spänning hos antidemokratiska och våldsamma miljöer. Förr eller senare kommer du att konfronteras med dina egna demokratiska värderingar. Hur ser din värdegrund ut och hur tillämpar du den i praktiken? Och vem ska du tala med om det? Tala med varandra! Metodstödet riktar sig till lokala samverkansgrupper som arbetar med att förebygga att unga dras in i våldsbejakande extremism. Det är grundläggande för arbetet att man känner tillit och kan stötta varandra för att kunna vara ett bra stöd för de unga man möter. Det förebyggande arbetet visar att samhället bryr sig. Det utgår i första hand från vår demokratiska skyldighet att värna dem som är unga och sårbara för antidemokratiska krafter. Ni är det demokratiska samhället. Ta er därför tid till att reflektera över vad det betyder för er. Tala med varandra om demokrati på ett demokratiskt sätt. vi säger till barn och unga som spelar störst roll. Det är hur vi säger det. Och hur vi som vuxna förebilder gör det vi säger. Ett demokratiskt samtal Förutsättningarna för ett demokratiskt samtal är: rätten att tala rätten att bli hörd skyldigheten att lyssna skyldigheten att vara öppen Metod: Det demokratiska samtalet Det demokratiska samtalet är en metod som stärker den demokratiska kompetensen och ökar förutsättningarna för ett medvetet handlande. Metoden tar fasta på hur våra åsikter bildas, formuleras och påverkas av andra. Samtalsprocessen synliggör hur olika synsätt kan jämkas samman eller ställas mot varandra. Metoden utvecklar deltagarnas reflektionsförmåga och demokratiska handlingskompetens. Det är inte vad Spelreglerna blir därför att: delta aktivt lyssna aktivt stå upp för dina argument låta dig påverkas av andras argument vara nyfiken Tänk på att demokratiska samtal som metod bygger på: Goda relationer Möts med ömsesidig respekt ni behöver varandra 7

2 Kontinuitet Träffas regelbundet att reflektera och samtala är en process Tid Tänk långsiktigt tiden är avgörande för resultatet Förankring Säkra processen se till att samtalen sker inom ramen för en långsiktig verksamhet, med prioriterade resurser i form tid, plats, deltagare, uppföljning och utvärdering. Material: Samtal om demokrati Materialet innehåller olika aspekter av demokrati som princip och praktik. Det utgår både från den egna förförståelsen och från utbildningswebbens kunskapsbank. Uppgiften är att genom det demokratiska samtalet som metod samtala kring frågeställningarna genom att reflektera, ta ställning, argumentera, lyssna och vara öppen att förändra sina åsikter. Råd Förbered er i förväg genom att bestämma samtalsämne/ämnen för dagen. Då hinner alla fundera lite och kanske bidra med fler relevanta frågor. Ingen är chef över samtalen, men någon kommer säkert att vara drivande. Tänk på att samtalsprocessen är ett gemensamt ansvar, den blir vad alla gör den till. Avsätt gärna en timme. Hellre sluta lite tidigare, inspirerad av nya tankar än att sluta för sent, utmattad av för många ord. Om ni kan välja miljön spelar roll. Ett trevligt rum med gott kaffe är en bra start. Tänk på att sitta så att alla kan se varandra ordentligt. Turas gärna om att vara värd för samtalet och se till att ni får vara ostörda. Det handlar inte om att testa sina kunskaper. Det finns inga rätta svar och absolut inget facit. Materialet i Samtal om demokrati ger en serie förslag på demokratiska samtal om demokrati. Samtala gärna vidare om demokrati på egen hand! Varje övning består av: kort inledning beskrivning av syftet upplägg för genomförandet förslag på frågeställningar Övningar Acceptans eller nolltolerans? Om samhällets och vår egen syn på olika typer av våldsbejakande extremism. Push out & pull in! Om drivkrafter och dragningskrafter. I ditt namn Om att sätta en egen gräns för andras agenda Våldets legitimitet Om gränsen för legalt och illegalt våld Att tänka fel men göra rätt Om hjärnans förenklingar, moral och etik. Demokrati är det minst dåliga Om demokratins funktion och betydelse Du blir vad du tror på Om hur det som påverkar oss definierar oss Från behov till rättighet Om de mänskliga rättigheterna som idé och handling För eller mot Om demokratiska muskler Ingen människa en ö Om individens makt i förhållande till strukturell påverkan Kan det finnas något negativt med frihet? Om demokratiska rättigheter och skyldigheter 8

3 Övning: Acceptans eller nolltolerans Hur ser vi egentligen på de ideologiska inriktningar som står bakom olika typer av våldsbejakande extremism? Tar vi avstånd från samtliga, eller uppfattar vi en del som mer acceptabla än andra? Kan ändamålen helga medlen när medlen innebär våld? Och vad säger det om vår egen uppfattning om demokratiska spelregler? Utgångspunkten för samtalet är ett utdrag ur en opinionsbildande ledarartikel av journalisten Ivar Arpi, publicerad i Svenska Dagbladet den 29 september Syfte: Att utifrån ett tidningsklipp reflektera kring skillnader och likheter i hur vi uppfattar olika extrema ideologier som förespråkar våld som metod. Genomförande: Läs utdraget och samtala kring frågorna. För hela ledarartikeln: Sedan terrorattentaten i Norge 2011 har spaltmeter ägnats åt att fördöma Anders Behring Breivik, liksom att finna de ideologiska spåren i hans tankevärld. Men vad hände när Mohammed Merah mördade judiska barn och franska soldater i Toulouse 2012? Göran Greider, exempelvis, skrev: Mohammed Merah söndersliten av de globala krigen och motsättningarna, men också av det franska samhälle där klassorättvisorna och främlingsfientligheten är starka (Dala-Demokraten 23/3-12). Merahs dåd berodde inte främst på hans ideologi, ska man förstå, utan var ett naturligt resultat av rättmätig frustration och desperation. Det skulle varken vara rumsrent eller befogat att resonera så om Breiviks drivkraft eller om nynazister. Helt enkelt för att de flesta är eniga om att de drivs av ideologi. Varför är det så svårt att se att samma sak gäller vänsterextremister och neofundamentalistiska terrorister? Själva definitionen av våldsbejakande extremism är våld som medel för att uppnå en samhällsförändring i enlighet med en ideologisk övertygelse. Definitionen slår därmed fast att det finns ett ideologiskt mål som användandet av våld legitimerar. Samtala om följande: Håller ni med artikelförfattaren mäts olika typer av våldsbejakande extremism med olika måttstockar? Tycker ni själva att det är skillnad på olika typer av våldsbejakande extremism? På en definitionsskala, var skulle ni placera de olika typerna? Markera på skalan, dela med varandra och förklara era val Stämmer dåligt med definitionen Stämmer bra med definitionen Stämmer helt med definitionen 9

4 Vilka blir konsekvenserna av era val? Påverkar era val hur pass antidemokratiska ni tycker att olika typer av våldsbejakande extremism är? På en skala, var skulle ni placera dem? Markera på skalan, dela med varandra och förklara era val Demokratiska ideal Antidemokratiska ideal Vilka slutsatser drar ni? Påverkar samtalet era val? 10

5 Övning: Push out & pull in! Man kan analysera många situationer och händelser med hjälp av push och pull faktorer. Push är det som driver oss framåt (drivkrafter) och pull är det som lockar oss (dragningskrafter). I ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism är det viktigt att använda faktorerna både individuellt och i en bredare bemärkelse, som fångar kontexten runt individen. Push out blir då det som stöter bort, exkluderar individen och pull in det som erbjuder inkluderande alternativ. Syfte: Att reflektera kring varför ungdomar attraheras av och närmar sig våldsbejakande extremism genom att undersöka bakomliggande orsakssammanhang. Genomförande: Använd gärna en tavla för att skriva upp följande tabell: Push out Det som stöter bort/ exkluderar individen Push Individuella drivkrafter Pull Individuella dragningskrafter Pull in Det som erbjuder alternativ/ inkluderar individen Exempel Orsaker Samtalet handlar om vad som finns i och runt ungdomar som riskerar att dras in i våldsbejakande extremism. En del frågor föreslår olika utgångspunkter för samtalet. Föreslå gärna fler eller andra! Skriv upp exempel och orsaker som kommer upp i samtalet, gruppera under respektive rubrik. Avsluta med att försöka skapa en egen idékarta av hur sammanhangen kan gestaltas. Samtala: Vad kan exempel på push out-faktorer vara? Vad kan det vara som stöter bort, exkluderar ungdomar? Utgå från följande sammanhang: I familjen Bland kompisar I skolan I samhället 11

6 Vad kan push out-faktorer bero på, varför stöts ungdomar bort? Utgå från följande förslag: Värderingar Normer Relationer Prestationer Vad kan exempel på push-faktorer vara? Vilka drivkrafter kan känneteckna ungdomar som stöts bort? Hur ser orsakssambandet ut mellan push out- och push-faktorerna? Hur påverkar orsakerna till utstötning ungdomars drivkrafter? Vad är hönan och vad är ägget? Är det individens beteende som påverkar omgivningens reaktion, eller är individens beteende en reaktion på omgivningens beteende? Hur kan påverkan se ut i följande relationer: Familjen individen Kompisarna individen Skolan individen Samhället individen Ibland saknas push out-faktorer för att förklara individuella push-faktorer. Vad kan de individuella drivkrafterna bero på då? Hur kan samhället, vi, påverka push out-faktorerna? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Hur kan samhället, vi, möta ungdomars drivkrafter (push-faktorer)? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Vad kan exempel på pull-faktorer vara? Vad lockar ungdomar, vad dras de mot? Hur ser orsakssambandet ut mellan pull- och push out-faktorerna? Hur påverkas orsakerna till vad som lockar ungdomar av det som har stött bort dem? Hur kan samhället, vi, påverka pull-faktorer, vad ungdomar lockas av? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar 12

7 Skolan Polisen Socialtjänsten Vad kan exempel på pull in-faktorer vara? Vad kan erbjuda något lockande? Utgå från följande sammanhang: I familjen Bland kompisar I skolan I samhället Vad kan orsakerna bakom pull in-faktorer vara? Varför erbjuds det som lockar ungdomar? Utgå från följande förslag: Värderingar Normer Relationer Prestationer Hur kan samhället, vi, påverka pull in-faktorerna, det som lockar? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Utvärdera samtalet genom att titta på idékartan. Gestaltar den på ett bra sätt hur orsakssammanhangen kan se ut? Samtala om hur era tankar kan öka förståelsen kring hur det individuella riskbeteendet påverkas av omgivningen och hur omgivningen kan möta beteendet och reducera risken. 13

8 Övning: I ditt namn En del slåss för en utan att man har bett om det. Några säger sig föra ens talan utan att man har blivit tillfrågad. Oftast handlar det om att man tillhör, eller uppfattas tillhöra, en grupp. Det kan gälla en viss yrkesgrupp, en viss etnisk grupp eller kanske att man bor på en viss geografisk plats. Det kan naturligtvis upplevas positivt beroende på vad som sägs, vem som för ens talan och hur budskapet formuleras. Men var går gränsen för när det känns negativt? Vad påverkar den känslan? Och vilka konsekvenser kan det som sägs få både för dig som individ och för samhället? Syfte: Att reflektera över förhållandet individ kollektiv, ändamål medel, egen värdegrund det demokratiska samhällets värdegrund. Genomförande: Reflektera med pennan i hand Föreställ dig att några skriver en debattartikel i lokaltidningen och säger sig företräda fler som tycker likadant. Dessa omnämns som en definierad grupp. Du kan definieras som en i gruppen men ingen har frågat om du ställer dig bakom debattartikeln. Du håller med om budskapet. Du är en del av en definierad grupp. Var går gränsen för hur tydligt du vill bli förknippad med budskapet och de åtgärder som förespråkas? Varför, vad beror det på? Vad kan konsekvenserna av debattartikeln bli för dig själv och för samhället? Utgå från följande förslag, välj grupp, motivera valet och fundera över konsekvenserna. Vi vill inte ha fulla tonåringar i Norrbyparken stoppa rockfestivalen! 1. Vi som bor i stadsdelen Norrby 2. Vi som bor i stadsdelen Norrby och tänker demonstrera mot festivalen 3. Vi som bor i stadsdelen Norrby och tänker förhindra festivalen De barn som mobbar måste bort från skolan! 1. Vi som har barn på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola 2. Vi som har barn i årskurs 5 på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola 3. Vi som har döttrar i årskurs 5 på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola Ledningen diskriminerar anställda HBT-personer! 1. Vi som arbetar fackligt på socialförvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO 2. Vi socialsekreterare som arbetar på förvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO 3. Vi HBT-personer som arbetar på förvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO Den dömde pedofilen är fri igen efter avtjänat straff han är inte välkommen tillbaka till kommunen! 1. Vi föräldrar till förskolebarn 2. Vi föräldrar till förskolebarn i stadsdelen Brevik 3. Vi föräldrar till barn på förskolan Blåsippan 14

9 Föreställ dig nu att en person blir intervjuad i regionalnyheterna på teve. Personen säger sig företräda fler som tycker likadant. Precis som tidigare omnämns dessa som en definierad grupp. Du kan definieras som en i gruppen men har inte tillfrågats om det är okej med dig att ställa dig bakom uttalandet. Du håller med om budskapet. Du är en del av varje definierad grupp. Var går gränsen för hur tydligt du vill bli förknippad med budskapet? Varför, vad beror det på? Vad kan konsekvenserna av debattartikeln bli för dig själv och för samhället? Utgå från följande förslag, välj grupp, motivera valet och fundera över konsekvenserna. Vi säger nej till att ta emot fler flyktingar i kommunen! 1. Vi invånare i kommunen 2. Vi svensk-iranska invånare i kommunen 3. Vi som bor granne med den nya planerade flyktingmottagningen Sverigedemokrater är rasister och hör inte hemma i svensk politik! 1. Vi medlemmar i de politiska ungdomsförbunden SSU och LUF 2. Vi medlemmar i den ideella föreningen Krossa rasismen 3. Vi medlemmar i den ideella föreningen Demokrati till varje pris Vi säger nej till böneutrop från moskén! 1. Vi som bor i den här kommunen 2. Vi som bor i området 3. Vi som bor mittemot moskén Greenpeace gör rätt som bryter sig in på Forsmark vi stöder deras agerande! 1. Vi som är mot kärnkraft 2. Vi som röstar på Miljöpartiet 3. Vi miljöpartister i kommunfullmäktige Dela era val med varandra. Berätta hur ni resonerade. Samtala om följande: I vilka fall var ni beredda att bli tydligt förknippade med budskapet och varför? I vilka fall var ni inte beredda att bli tydligt förknippade med budskapet, varför inte? Spelar valet av media någon roll? Uppstod någon situation där budskapet krockade med demokratiska principer? Uppstod någon situation där budskapet krockade med lagen? Vad påverkade era val mest rädsla för konsekvenser eller behovet av att stå upp för det ni tror på? Tror ni att det är vanligt att personer uttalar sig offentligt och säger sig föra en viss grupps talan? Kan detta vara ett tema att ta upp i samtal med unga och vad skulle det i så fall kunna leda till? 15

10 Övning: Våldets legitimitet I den demokratiska staten har statsmakten våldsmonopol. Våldsmonopol är i allmänhet en av de grundläggande förutsättningarna för att en stat ska erkännas som suverän stat av andra länder. Det innebär i sin tur att politiskt våld är olagligt och politiska protester får hålla sig inom lagens råmärken. Det verkar ju tydligt och enkelt. I alla fall rent juridiskt. Men frågan om var går gränsen går för legalt och illegalt våld diskuteras ständigt utifrån moraliska och politiska aspekter. Våld och övergrepp kan ta sig olika uttryck och uppfattas av allmänheten som mer eller mindre allvarliga. En del menar att det demokratiska samhället och dess representanter ska tåla en del, att en absolut gräns för vad som är lagligt eller olagligt inte kan dras. Andra menar att syftet avgör hur handlingen ska bedömas. I mer instabila situationer aktualiseras frågan än mer, för att ställas på sin spets i ett instabilt samhälle. Syfte: Att reflektera över var gränsen går för legalt och illegalt våld. Genomförande: Inled genom att samtala kring modellen nedan. Här möts statsmakten och politiska protester på olika sätt genom dialog eller med våld. Beroende på hur parterna agerar vad anser ni blir resultatet i respektive ruta? Utgå från frågorna, välj bland begreppen i listan och fyll i modellen! Staten Dialog Våld Politiska protester Dialog Våld Samtala: Vad blir resultatet när: Parterna möts i dialog? När dialogförsök möts med våld? När våld möts av dialog? När våld möter våld? 16

11 Välj bland följande begrepp eller föreslå egna: Krig Legitimt våld Förhandling Förtryck Fred Demokrati Polisvåld Krigsförbrytelser Statsterrorism Våldsbejakande extremism Diktatur Illegitimt våld Terrorism Legitimt motstånd Kompromiss Summera: Var går gränsen för legalt och illegalt våld? Samtala vidare: Låt oss titta lite närmare på de olika parterna och deras villkor. Vad innebär det statliga våldsmonopolet egentligen? Vilka har rätt att utöva det? Vad finns det för garantier att våldsmonopolet inte missbrukas? Vilka andra former än rätten att bruka våld innebär monopolet? Vilka aktörer är aktiva då? Hur ser ni på situationer där statens rätt att bruka våld kan innebära någon form av övergrepp i ett relativt stabilt samhälle som Sverige? Utgå från följande exempel: Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet 2001? Upploppen våren 2013 i Husby och andra förorter i landet? Hur ser ni på statens rätt att bruka våld som kan innebära någon form av övergrepp i ett instabilt samhälle? Utgå från följande exempel: Grekland? Apartheidtiden i Sydafrika? Egypten? 17

12 Hur ser ni på politiska protester som innebär någon form av övergrepp i ett relativt stabilt samhälle som Sverige? Utgå från följande exempel: Att kasta en tårta i ansiktet på en folkvald politiker? Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet 2001? Hur ser ni på politiska protester som innebär någon form av övergrepp i ett instabilt samhälle? Utgå från följande exempel: Grekland? Apartheidtiden i Sydafrika? Egypten Fördjupningsfrågor: Mot bakgrund av det samtal ni fört: spelar det någon roll vem som utövar våld mot vem, vem som är måltavla för våldet och vilken motivering användandet av våld har för hur ni tar ställning till våldets legitimitet? Tillbaka till ursprungsfrågan: även om det politiska våldet som utövas är olagligt, kan det finnas omständigheter som gör det legitimt? 18

13 Övning: Att tänka fel men göra rätt Handen på hjärtat, vore inte världen en bättre plats om fler vore som du? Du är inte ensam om att tro det. Forskning visar att de flesta av oss gillar personer som är lika oss själva, utan att vara medvetna om det. Det kan handla om både utseende, beteende och intressen. Hjärnan signalerar spontant gillande när du möter någon som påminner om dig själv. Samtidigt visar forskning att vi är benägna att tycka att vi är lite bättre än andra. Hur lika oss själva de än är. Det handlar om en irrationell tendens att gilla saker vi själva har skapat mer än annat. Engagemanget och delaktigheten utlöser hjärnans belöningssystem och vi blir helt enkelt lite förälskade i resultatet av vår möda. Därför är vi också benägna att tro att våra egna fel och misslyckanden beror på situationen. Medan andras fel och misslyckanden beror på deras egenskaper. Vi faller i en vanlig tankefälla, som kallas Det fundamentala attributionsfelet. Det handlar om att hjärnan förenklar och tar genvägar för att sortera bland alla intryck. Skulle vi registrera verkligheten precis som den är, skulle våra hjärnor drunkna i intryck! Den förenklade versionen av vad som händer leder till att vi varje dag drar slutsatser utan att egentligen ha tillgång till all information. På psykologispråk kallas det för kognitiv bias och kan översättas till tankefel. Det finns många exempel på mänskliga tankefel. Man kan fråga sig vad det innebär för hur vi förhåller oss till och förstår varandra. Vad som är ofrivilliga tankefel och vad som är självgodhet, fördomar eller ren intolerans. Vilken roll spelar vår moral och samhällets normer för att balansera hur vi spontant förenklar verkligheten? Vad händer till exempel med den grundläggande regeln som säger att vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade? Syfte: Att samtala och reflektera kring hur och varför vi gör skillnad mellan vårt eget agerande och andras beteenden. Genomförande: Ta ställning till olika frågor, samtala om alternativ och reflektera över era val. Samtala kring följande: Du är en miljövänlig person. Självklart tycker du att det viktigt att sopsortera. Plastförpackningar för sig, papper för sig, konservburkar för sig, matrester i komposten och batterier i batterisamlaren på återvinningsstationen. Någon gång har det säkert hänt att du slängt en plastförpackning i hushållssoporna. Eller ställt en påse med glasflaskor bredvid den överfulla glasåtervinningen på gatan. Hur förklarar du det? 1. Jag hade bråttom 2. Det är inte mitt fel att glasåtervinningen inte töms tillräckligt ofta 3. Det var ansvarslöst 4. Jag är inte så miljövänlig som jag tror och säger 19

14 Du möter grannen vid soptunnan och ser en konservburk sticka upp i soppåsen. Du kör förbi återvinningsstationen och ser en annan granne lägga sina tidningar bredvid den proppfulla papperscontainern. Vad tänker du om dina grannar? 1. Äsch, de hade säkert bråttom 2. Tja, vad ska man göra när den där containern töms så sällan 3. Jag gör ju likadant ibland 4. Gud, så ansvarslöst Skulle ni tänka annorlunda om grannen var er bästa vän? Skulle ni tänka annorlunda om ni hade varit drivande i att få en återvinningsstation i området? Skulle ni tänka annorlunda om grannen kom från ett annat land? Alla har vi någon sorts moral. Den formas av kulturella normer och etiska regler, världsåskådningar och trosuppfattningar. Skulle ni säga att ni är moraliska personer? Är det för er del övervägande positivt eller övervägande negativt? Om någon annan beskriver er som moraliska personer, blir ni: 1. Kränkta 2. Hedrade 3. Misstänksamma 4. Oförstående Vad har varit avgörande för hur er moraliska kompass ser ut idag? Vad skulle ni säga är er viktigaste moraliska princip? Gäller den bara för er eller gäller den för hur ni bedömer andra? Innebär moral ansvar för er? Ansvar för er själva eller ansvar även för andra? Hur skulle ni agera i följande situationer? 1.Du är på väg till ett viktigt möte på jobbet, du är lite sen. Du cyklar förbi en liten flicka som går ensam i vägrenen. Trots att det är ganska kallt ute verkar hon vara tunt klädd. Det finns inga andra i närheten. Jag stannar direkt och tar reda på hur jag kan hjälpa henne Jag stannar och säger åt henne att det är farligt att gå i vägrenen Jag cyklar vidare och tänker att det säkert inte är någon fara Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en liten pojke? Spelar det någon roll hur flickan ser ut? Hade ni gjort annorlunda om det fanns fler på vägen? 2. Du är på väg till en fest. Du kliver på den halvtomma bussen och sätter dig bakom en ung kille. Lite senare kliver två unga tjejer på. De talar med varandra på ett språk som du inte förstår. När de ska kliva av skriker killen plötsligt att de ska åka hem till sitt eget jävla land. Jag säger åt honom direkt att sluta. Jag säger ingenting men gör en min åt kvinnorna så de ska förstå att jag tycker att killen är dum i huvudet 20

15 Jag säger ingenting men utbyter blickar med de som sitter nära mig Jag säger ingenting och tittar bara rakt fram Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en ung tjej som skrek åt två unga män? Spelar det någon roll hur killen ser ut? Hade ni gjort annorlunda om bussen var tom? 3. Du handlar middagsmat på väg hem från jobbet. Du är lite stressad och det är fullt med folk i affären. Du råkar se en kvinna skaka om ett litet barn som gråter. Jag går fram till dem och frågar hur det står till Jag går fram till kvinnan och säger åt henne att sluta Jag informerar personalen Jag gör ingenting, det är inte min sak Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en man? Spelar det någon roll hur kvinnan och barnet ser ut? Hade ni gjort annorlunda om det hade varit folktomt i affären? 4. Du går söndagspromenad med hunden. När du går förbi dina vänners hus tittar du in i köksfönstret och ser mannen i familjen stå omslingrad med en främmande kvinna. Jag ringer på dörren och frågar vad han håller på med Jag står kvar så att han ska se mig, sen går jag vidare Jag ringer frun på hennes mobil Jag fortsätter gå, det är inte min sak Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit kvinnan i familjen ni såg? Påverkas ert ansvar av att ni känner familjen? Hade ni gjort annorlunda om ni haft sällskap med andra? Behandla andra som du själv vill bli behandlad. På en direkt fråga skulle de flesta av oss hålla med om den grundläggande regeln. Om det var ert ensamma barn i vägrenen hur hade ni önskat att någon annan hade agerat? Om en av tjejerna på bussen var er dotter - hur hade ni önskat att folk på bussen hade agerat? Om det var ni som skakade ert barn för hårt - hur hade ni önskat att folk i affären hade agerat? Om det var er partner som prasslade - hur hade ni önskat att er vän hade agerat? Är det en moralisk fråga att behandla andra som man själv vill bli behandlad? Hur kan våra omedvetna tankefel (det fundamentala attributionsfelet) påverka hur vi behandlar andra? När övergår en moralisk handling i civilkurage? 21

16 Övning: Demokrati är det minst dåliga Frågan om vad demokrati egentligen innebär är ständigt aktuell. Det råder delade meningar om vad den måste innehålla och hur den ska fungera i praktiken. Den flitigt citerade Winston Churchill uttryckte sig så här på sin tid: Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna. Syfte: Att reflektera kring demokratins olika delar, deras funktion och betydelse. Genomförande: Ett sätt att bena ut demokratins innehåll är att göra en uppdelning av demokratiskt styrelseskick och demokratiska ideal. De länder som räknas som demokratier säger ja till alla delar när det gäller styrelseskicket. När det gäller idealen råder det dock delade meningar. Börja med att läsa igenom följande: Demokratiskt styrelseskick: Allmän och lika rösträtt Allmänna och fria val Valhemlighet Majoritetsprincip Fri partibildning Yttrande- tryck- och mötesfrihet Rättssäkerhet Demokratiska ideal: Deltagande i demokratin Alla människors lika värde Ekonomisk rättvisa Jämställdhet Solidaritet Pluralism Säkerhet Personlig integritet Tolerans Human fångvård Samtala kring följande: Hur skulle ni rangordna de demokratiska idealen från det viktigaste till det minst viktiga? Finns det fler exempel på demokratiska ideal som ni skulle vilja sätta upp på listan? Är det demokrati om det demokratiska styrelseskicket uppfylls till fullo men inga av de demokratiska idealen? Var går gränsen när det gäller vår personliga integritet och vår kollektiva säkerhet? Hur och i vilken omfattning är det demokratiskt godtagbart att övervaka medborgare för att förhindra brott? Kan man neka dömda brottslingar att rösta i en demokrati? I vilken omfattning lever den svenska demokratin upp till idealen? Vilka ideala skyldigheter innebär demokratins ideala rättigheter? Är vi generellt sett medvetna om att strävan efter ideala rättigheter också innebär strävan efter ideala skyldigheter? Var ligger ansvaret för uppfyllandet av demokratins ideala rättigheter och skyldigheter? 22

17 Övning: Du blir vad du tror på Olika tidsepoker har påverkat hur vi människor har definierats och i vilken omfattning vi har kunnat definiera oss själva. Länge var det religionen som definierade vilka vi var. Sedan kom idén om nationalstaten och vi definierades främst utifrån etnicitet. Den efterträddes av medborgarskapet som bärande definition som gjorde det möjligt att definiera oss som multietniska. Idag lever vi i en global tid där det som händer i världen påverkar oss mer än någonsin. Tidningen New York Times har kallat vår tid för The Age of Behaviour. Man menar att idéer och budskap, som sprids via media och på nätet, i hög grad påverkar vad vi tror på, hur vi beter oss och hur vi vill definiera oss. Det innebär både positiva och negativa konsekvenser. Syfte: Reflektera kring hur vi påverkas och hur vi väljer att definiera oss själva? Genomförande: Samtala enligt förslagen och reflektera över hur ni väljer att definiera er utifrån det som påverkar er. Samtala: Håller ni med om att vi idag påverkas mer av globala idéer och budskap? Om ni jämför med när ni var yngre är det skillnad? Kan ni ge exempel på globala idéer och budskap som har påverkat er? Utgå från följande förslag: 1. Kärlek då och nu 2. Hat då och nu 3. Normer då och nu 4. Allas lika värde då och nu 5. Rasism då och nu 6. Demokrati då och nu 7. Miljö då och nu 8. Egna förslag Kan ni ge exempel på hur det som påverkat er även har påverkat hur ni definierar er idag? Genom vilka kanaler påverkas ni mest av globala idéer och budskap? Utgå från följande förslag: 1. Sociala medier 2. Svenska webbsända nyhetssändningar 3. Internationella webbsända nyhetssändningar 4. Papperstidningar 5. Egna förslag Det krävs en del för att nå ut med ett idéburet budskap, oavsett om den sprids lokalt eller globalt och oavsett om vi uppfattar det som positiv eller negativ. Människor som saknar tillgång till formell makt kan mobilisera engagemang genom sociala rörelser. Det kan vara ett effektivt verktyg för att åstadkomma eller påverka förändring och för att skapa uppmärksamhet kring särskilda sociala frågor eller konflikter. För att nå framgång kan man säga att följande faktorer är viktiga: Stark ledare + Tydligt och angeläget budskap + Berättelser som bär och legitimerar budskapet + Symboler som skapar igenkänning + Kommunikativ genomslagskraft. 23

18 Samtala: Vilka exempel på framgångsrika sociala rörelser associerar ni med förslagen nedan? Utgå från beskrivningen ovan. 1. För demokrati 2. För miljö 3. För mänskliga rättigheter 4. För djurens rättigheter Reflektera över vad som var svårt att ge exempel på och vad som var enklare. Hur framgångsrika har olika sociala rörelser för våldsbejakande extremism varit? Framgångsrika i betydelsen att rörelsen nått ut och påverkat globalt. Vi utgår från framgångsfaktorerna för sociala rörelser ovan och undersöker al-qaida som exempel. Samtala kring följande frågor: 1. Kan ni beskriva en ledare för al-qaida? 2. Kan ni beskriva ungefär vad rörelsens budskap går ut på? 3. Kan ni ge exempel på någon händelse som berättar om rörelsen? 4. Kan ni ge exempel på någon symbol för rörelsen? 5. Kan ni ge exempel på hur rörelsen har kommunicerat? Utgå från framgångsfaktorerna för en social rörelse igen. Föreslå egna exempel på sociala rörelser för demokrati eller mänskliga rättigheter. Ställ er samma frågor som ovan och beskriv rörelsens ledare, budskap, händelser, symboler och kommunikation. Om ni jämför al-qaida och era egna exempel vilka likheter och skillnader ser ni i framgång? Vilka slutsatser drar ni av samtalet? Nätets betydelse och genomslagskraft att sprida budskap som påverkar oss är enorm. Det ställer höga krav på vår förmåga att bedöma informationen. Samtala: Hur skulle ni beskriva er egen förmåga att bedöma det som sprids på nätet? Välj bland följande alternativ: 1. Kompetenta och kritiska 2. Kompetenta men okritiska 3. Osäkra men kritiska 4. Självsäkra men okritiska Mellan tummen och pekfingret - hur skulle ni beskriva barns och ungas förmåga? 1. Kompetenta och kritiska 2. Kompetenta men okritiska 3. Osäkra men kritiska 4. Självsäkra men okritiska Vilka slutsatser drar ni av samtalet? Vad tror ni är viktigt för att ni ska kunna bedöma det som sprids på nätet? Hur erövrar ni det? Finns det någon skillnad mellan vad ni behöver för att bli smarta uttolkare och vad barn och unga behöver? 24

19 Övning: Från behov till rättighet Rättigheter är en typ av normer där någon kräver eller förväntar sig ett visst beteende av någon annan. FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna är både välkänd och självklar för de flesta av oss. För att mänskliga rättigheter som normer ska betyda något och inte bara bli tom retorik krävs ett samspel mellan: den som bestämmer normen (FN), dem som förväntar sig att normen ska följas (Världsorganisationen), dem som garanterar att rättigheterna följs (medlemsstaterna) och dem som erkänner att rättigheterna även innebär skyldighet (enskilda individer). Mänskliga rättigheter handlar alltså inte bara om tankar och känslor utan innebär i praktiken en kedja från beslut till handling. Det innebär också ett slags kontrakt mellan de inblandade parterna: stater som undertecknar FN-konvention legitimeras av FN i utbyte bekräftar staterna världsorganisationens auktoritet i vissa frågor staterna garanterar sina medborgare mänskliga rättigheter i utbyte förväntas medborgarna uppfylla vissa skyldigheter, som t ex att följa landets lagar och att betala skatt Långt från alla stater har undertecknat konventionen. Ändå har de mänskliga rättigheterna stärkts betydligt sedan FN grundades. Särskilda domstolar har upprättats, bland annat i Latin- och Centralamerika, Afrika och Europa. Organisationer som Amnesty och Human Rights Watch bevakar att rättigheterna följs och bedriver opinionsarbete över hela världen. Många länder och frivilligorganisationer arbetar särskilt för ekonomiska-, sociala- och kulturella rättigheter. Men det finns ett glapp mellan rättigheterna som abstrakta principer och som konkret handling i människors vardag. För att minska det glappet behöver vi bryta ned abstraktionsnivån och fundera över hur vi kan bidra till att rättigheterna genomsyrar samhället på ett mer konkret sätt. Det börjar, som alltid, med oss själva och vår egen förmåga att reflektera. (Den här övningen är hämtad från Demokratiakademin. Läs mer om Demokratiakademin och deras metoder på: Syfte: Att undersöka FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna närmare för att reflektera över glappet mellan de abstrakta principerna och deras konkreta närvaro i vardagen. Genomförande: Föreställ er att ni i morgon råkar ut för en olycka. Märkligt nog blir ni i dödsögonblicket erbjudna ytterligare ett liv men ni får inte veta var på jorden ni kommer att återfödas, vilka era föräldrar är, er familjs ekonomiska eller sociala ställning, landets statsskick osv. Skulle ni gå med på det riskabla erbjudandet? 25

20 Samtala och anteckna: 1. Vad är det som krävs för att kunna leva ett någorlunda värdigt liv? Vilka behov eller villkor tycker du är fundamentala för en mänsklig tillvaro? Skriv ner dem på separata post-it-lappar. Försök att vara så konkreta som möjligt! 2. Ladda ned deklarationen om de mänskliga rättigheterna: uploads/2012/09/6.1.1-fn-deklarationen.pdf 3. Läs igenom deklarationen. 4. Skriv gemensamt upp följande rubriker på en tavla eller blädderblock: FN- deklarationen Art. 1 Portalparagraf Art. 2-5 Grundläggande fri- och rättigheter Art Rättssäkerhet Art Rörelsefrihet och nationalitet Art Familj och egendom Art Medborgerliga och politiska rättigheter Art Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Art Internationellt 5. Sortera post-it-lapparna med grundläggande behov. Vilka av dessa garanteras uttryckligen i FN-deklarationen? Anteckna motsvarande paragraf på respektive post-it-lapp. 6. Skriv upp FN-deklarationens rubriker på tavlan i spalter eller på ett blädderblocksblad/rubrik. Sätt upp bladen längs väggarna. 7. Alla post-it-lappar som uttryckligen hänvisar till artiklar i FN-deklarationen sätts upp under respektive rubrik på blädderblocksbladen längs väggarna. Reflektera tillsammans över det mönster som uppstår: Är det glest under några rubriker? Är det proppfullt på andra ställen? Hur skall mönstret förklaras? Vad handlar de överblivna lapparna om? Samtala och rita: Ni har gemensamt dragit upp politiska ramar för ett någorlunda anständigt land där ni själva skulle kunna tänka er att leva. 1. Rita en stjärna (eller markera med en grön penna) vid den post-it-lapp som ni vill att landets myndigheter omedelbart prioriterar. 2. Rita en cirkel (eller markera med en röd penna) vid någon lapp som myndigheterna definitivt inte bör lägga sig i. Reflektera tillsammans över resultatet: Är det troligt att myndigheterna kommer att handla som ni vill? 26

Övning: Acceptans eller nolltolerans

Övning: Acceptans eller nolltolerans Övning: Acceptans eller nolltolerans Hur ser vi egentligen på de ideologiska inriktningar som står bakom olika typer av våldsbejakande extremism? Tar vi avstånd från samtliga, eller uppfattar vi en del

Läs mer

Borås Stads arbete mot våldsbejakande extremism

Borås Stads arbete mot våldsbejakande extremism Borås Stads arbete mot våldsbejakande extremism Ingen föds till extremist Tillsammans kan vi förebygga våldsbejakande extremism. Genom förebyggande arbete stärker vi individen och samhället. Innehåll Förberedelse

Läs mer

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika.

Diskriminering och fördomar. Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Diskriminering och fördomar Alla skall ha rätt att bli behandlade lika. Om arbetet Vi är två ungdomar som har sommarjobbat med Agenda 21 och folkhälsofrågor under fyra veckor. Som eget arbete valde vi

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Samhällskunskap Demokrati

Samhällskunskap Demokrati Demokrati omfattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper om skiftande samhällsförhållanden och deras relation till demokratiska principer, utvecklar kunskaper om rättigheter och skyldigheter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014

LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014 mot diskriminering och alla former av kränkande behandling Varje förskola ska årligen utarbeta plan för sitt arbete mot alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial

GENDER. diskutera könsroller. Handledarmaterial GENDER diskutera könsroller Handledarmaterial Till ledaren Det här materialet är tänkt att ge en inblick i kvinnans situation världen över. Genom att visa bildspelet och sedan ha diskussionsgrupper hoppas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013

SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 SOLNA STAD LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot mobbing, diskriminering och kränkande särbehandling TALLBACKA FÖRSKOLEENHET 2013 Förskolan: Stenbacka Likabehandlingsplan - Handlingsplan mot kränkande

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen Tema Kretslopp Vi har diskuterat tillsammans med barnen om de olika målen, kompostering, källsortering och nedbrytningsprocessen. Barnen tycker att det är spännande. - Varför vill maskarna ha våran mat?

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Värdegrund och uppdrag

Värdegrund och uppdrag MONTESSORIFÖRSKOLAN PÄRLUGGLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH FÖR LIKABEHANDLING. Lagar och förordningar som styr arbetet mot diskriminering och för lika behandling. Skollagen (2010:800) Diskrimineringslagen

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING

RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING RAOUL 2015 LÄRARHANDLEDNING Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !

Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola ! Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA Innehållsförteckning: Inledning... 3 Avsnitt 1: Organisationskulturen i dag... 4 Avsnitt 2: Vad behöver vi göra för att få en sund organisationskultur?...

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING

BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNKONVENTIONEN I PRAKTISK TILLÄMPNING BARNRÄTTSHANDEN Barnets bästa (artikel 3) Åsiktsfrihet och rätt att göra sin röst hörd (artikel 12) Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (artikel 2) Åtagande

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Brunna förskola. Läsåret 2014 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Brunna förskola Läsåret 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla

Läs mer

Utdrag ur FN:s barnkonvention

Utdrag ur FN:s barnkonvention Inledning Utdrag ur FN:s barnkonvention Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade. Varje barn har rätt att bli respekterad som den person den är och

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum 2012-03-11 Likabehandlingsplan 2012 Rockadens förskola Förskolechef: Camilla Norrhede Landskrona stad Stadshuset 261 80 Landskrona Besöksadress Drottninggatan 7 Tfn

Läs mer

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Lärarmaterial. Hundra hugg. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor: SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Aisha och hennes bror Karim. Karim har inget tålamod och är väldigt arg hela tiden. Han trivs inte i skolan och hotar familjen,

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Handlingsplan Trygg och säker

Handlingsplan Trygg och säker 1/7 Beslutad när: 2016-05-30 121 Beslutad av Kommunfullmäktige Diarienummer: KS/2016:215-003 Ersätter: Gäller fr o m: 2016-05-30 Gäller t o m: 2018-12-30 Dokumentansvarig: Uppföljning: 2018 Säkerhetschef

Läs mer

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012

Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Likabehandlingsplan för barn- och utbildningsförvaltningen 2010-2012 Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnets bästa

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA

ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA ORGANISATIONS- KULTUR EN WORKSHOP OM HUR VI ÄR MOT VARANDRA Innehållsförteckning: Inledning... 3 Avsnitt 1: Organisationskulturen i dag... 4 Avsnitt 2: Vad behöver vi göra för att få en sund organisationskultur?...

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL

TOLERANS 2 ÅSKÅDAREN SPELAR ROLL SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Europarådet. pass. till dina rättigheter

Europarådet. pass. till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter Europarådet pass till dina rättigheter 1 Välkommen med på en resa Livet är en fantastisk resa. Vi har många reskamrater på färden, och vi vill alla få en så säker,

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll

Läs mer

Bon Voice samtalsmetod?

Bon Voice samtalsmetod? Bon Voice samtalsmetod? Bakgrund Denna samtalsidé är inspirerad av Café Philo, ett samtals-café för vardags-filosofiska frågor. Idén till lärande dialoger härstammar redan från Sokrates. Hans idé var att

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA

Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA 1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook

24.4.2015. Barns och elevers rättigheter. Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook Barns och elevers rättigheter Hem och skolas årsmöte, G18 18.4.2014, Ulrika Krook 1 Barnens och elevens rättigheter Barnens rättigheter och barnens bästa Barnkonventionen grundläggande fri- och rättigheter

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

Riktlinje mot våldsbejakande extremism

Riktlinje mot våldsbejakande extremism Riktlinje 1 (5) Riktlinje mot våldsbejakande extremism 1. Bakgrund Sveriges regering tillsatte i juli 2014 en nationell samordnare för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism. Uppdraget, som

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12.

Stenbitens förskola. Likabehandlingsplan. Stenbitens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gäller 2014.12.05 2015.12. Likabehandlingsplan Stenbitens förskola 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gäller 2014.12.05 2015.12.05 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition av diskriminering, trakasserier

Läs mer

Trygghetsplan för Hästens förskola

Trygghetsplan för Hästens förskola Förvaltning för livslångt lärande April 2015 Trygghetsplan för Hästens förskola 2015-16 Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. a g a l i b s g n i n v Ö Stort tack för att du vill jobba med rädda Barnens inspirationsmaterial. Så här går övningarna till Här hittar du instruktioner för de olika övningarna. För att du enkelt ska

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Lagar 1.3 Skollagen 1.4 Diskrimineringslagen 1.5 Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010 1.6 Kolsva

Läs mer

Trygghetsplan för Solhagas förskola

Trygghetsplan för Solhagas förskola 2015-04-27 Trygghetsplan för Solhagas förskola Trygghetsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solhagas förskola 2015-2016 Förskolan vilar på demokratins grund. Människolivets okränkbarhet,

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten

Likabehandlingsplan. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Planen gäller för Montessoriförskolan Paletten Syfte Inget barn ska ställas

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 2012-10-15 Sid 1 (7) Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014 V A L B O F Ö R S K O L E O M R Å D E Tfn 026-178000 (vx), www.gavle.se Sid 2 (7) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer