Metodstöd för samverkansgruppen. Det demokratiska samtalet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Metodstöd för samverkansgruppen. Det demokratiska samtalet"

Transkript

1 Metodstöd för samverkansgruppen Det demokratiska samtalet Du som ska förebygga att en ung människa dras in i våldsbejakande extremism, kommer att möta en individ med låg eller obefintlig tilltro till samhället. En individ som söker efter mening, gemenskap eller spänning hos antidemokratiska och våldsamma miljöer. Förr eller senare kommer du att konfronteras med dina egna demokratiska värderingar. Hur ser din värdegrund ut och hur tillämpar du den i praktiken? Och vem ska du tala med om det? Tala med varandra! Metodstödet riktar sig till lokala samverkansgrupper som arbetar med att förebygga att unga dras in i våldsbejakande extremism. Det är grundläggande för arbetet att man känner tillit och kan stötta varandra för att kunna vara ett bra stöd för de unga man möter. Det förebyggande arbetet visar att samhället bryr sig. Det utgår i första hand från vår demokratiska skyldighet att värna dem som är unga och sårbara för antidemokratiska krafter. Ni är det demokratiska samhället. Ta er därför tid till att reflektera över vad det betyder för er. Tala med varandra om demokrati på ett demokratiskt sätt. vi säger till barn och unga som spelar störst roll. Det är hur vi säger det. Och hur vi som vuxna förebilder gör det vi säger. Ett demokratiskt samtal Förutsättningarna för ett demokratiskt samtal är: rätten att tala rätten att bli hörd skyldigheten att lyssna skyldigheten att vara öppen Metod: Det demokratiska samtalet Det demokratiska samtalet är en metod som stärker den demokratiska kompetensen och ökar förutsättningarna för ett medvetet handlande. Metoden tar fasta på hur våra åsikter bildas, formuleras och påverkas av andra. Samtalsprocessen synliggör hur olika synsätt kan jämkas samman eller ställas mot varandra. Metoden utvecklar deltagarnas reflektionsförmåga och demokratiska handlingskompetens. Det är inte vad Spelreglerna blir därför att: delta aktivt lyssna aktivt stå upp för dina argument låta dig påverkas av andras argument vara nyfiken Tänk på att demokratiska samtal som metod bygger på: Goda relationer Möts med ömsesidig respekt ni behöver varandra 7

2 Kontinuitet Träffas regelbundet att reflektera och samtala är en process Tid Tänk långsiktigt tiden är avgörande för resultatet Förankring Säkra processen se till att samtalen sker inom ramen för en långsiktig verksamhet, med prioriterade resurser i form tid, plats, deltagare, uppföljning och utvärdering. Material: Samtal om demokrati Materialet innehåller olika aspekter av demokrati som princip och praktik. Det utgår både från den egna förförståelsen och från utbildningswebbens kunskapsbank. Uppgiften är att genom det demokratiska samtalet som metod samtala kring frågeställningarna genom att reflektera, ta ställning, argumentera, lyssna och vara öppen att förändra sina åsikter. Råd Förbered er i förväg genom att bestämma samtalsämne/ämnen för dagen. Då hinner alla fundera lite och kanske bidra med fler relevanta frågor. Ingen är chef över samtalen, men någon kommer säkert att vara drivande. Tänk på att samtalsprocessen är ett gemensamt ansvar, den blir vad alla gör den till. Avsätt gärna en timme. Hellre sluta lite tidigare, inspirerad av nya tankar än att sluta för sent, utmattad av för många ord. Om ni kan välja miljön spelar roll. Ett trevligt rum med gott kaffe är en bra start. Tänk på att sitta så att alla kan se varandra ordentligt. Turas gärna om att vara värd för samtalet och se till att ni får vara ostörda. Det handlar inte om att testa sina kunskaper. Det finns inga rätta svar och absolut inget facit. Materialet i Samtal om demokrati ger en serie förslag på demokratiska samtal om demokrati. Samtala gärna vidare om demokrati på egen hand! Varje övning består av: kort inledning beskrivning av syftet upplägg för genomförandet förslag på frågeställningar Övningar Acceptans eller nolltolerans? Om samhällets och vår egen syn på olika typer av våldsbejakande extremism. Push out & pull in! Om drivkrafter och dragningskrafter. I ditt namn Om att sätta en egen gräns för andras agenda Våldets legitimitet Om gränsen för legalt och illegalt våld Att tänka fel men göra rätt Om hjärnans förenklingar, moral och etik. Demokrati är det minst dåliga Om demokratins funktion och betydelse Du blir vad du tror på Om hur det som påverkar oss definierar oss Från behov till rättighet Om de mänskliga rättigheterna som idé och handling För eller mot Om demokratiska muskler Ingen människa en ö Om individens makt i förhållande till strukturell påverkan Kan det finnas något negativt med frihet? Om demokratiska rättigheter och skyldigheter 8

3 Övning: Acceptans eller nolltolerans Hur ser vi egentligen på de ideologiska inriktningar som står bakom olika typer av våldsbejakande extremism? Tar vi avstånd från samtliga, eller uppfattar vi en del som mer acceptabla än andra? Kan ändamålen helga medlen när medlen innebär våld? Och vad säger det om vår egen uppfattning om demokratiska spelregler? Utgångspunkten för samtalet är ett utdrag ur en opinionsbildande ledarartikel av journalisten Ivar Arpi, publicerad i Svenska Dagbladet den 29 september Syfte: Att utifrån ett tidningsklipp reflektera kring skillnader och likheter i hur vi uppfattar olika extrema ideologier som förespråkar våld som metod. Genomförande: Läs utdraget och samtala kring frågorna. För hela ledarartikeln: Sedan terrorattentaten i Norge 2011 har spaltmeter ägnats åt att fördöma Anders Behring Breivik, liksom att finna de ideologiska spåren i hans tankevärld. Men vad hände när Mohammed Merah mördade judiska barn och franska soldater i Toulouse 2012? Göran Greider, exempelvis, skrev: Mohammed Merah söndersliten av de globala krigen och motsättningarna, men också av det franska samhälle där klassorättvisorna och främlingsfientligheten är starka (Dala-Demokraten 23/3-12). Merahs dåd berodde inte främst på hans ideologi, ska man förstå, utan var ett naturligt resultat av rättmätig frustration och desperation. Det skulle varken vara rumsrent eller befogat att resonera så om Breiviks drivkraft eller om nynazister. Helt enkelt för att de flesta är eniga om att de drivs av ideologi. Varför är det så svårt att se att samma sak gäller vänsterextremister och neofundamentalistiska terrorister? Själva definitionen av våldsbejakande extremism är våld som medel för att uppnå en samhällsförändring i enlighet med en ideologisk övertygelse. Definitionen slår därmed fast att det finns ett ideologiskt mål som användandet av våld legitimerar. Samtala om följande: Håller ni med artikelförfattaren mäts olika typer av våldsbejakande extremism med olika måttstockar? Tycker ni själva att det är skillnad på olika typer av våldsbejakande extremism? På en definitionsskala, var skulle ni placera de olika typerna? Markera på skalan, dela med varandra och förklara era val Stämmer dåligt med definitionen Stämmer bra med definitionen Stämmer helt med definitionen 9

4 Vilka blir konsekvenserna av era val? Påverkar era val hur pass antidemokratiska ni tycker att olika typer av våldsbejakande extremism är? På en skala, var skulle ni placera dem? Markera på skalan, dela med varandra och förklara era val Demokratiska ideal Antidemokratiska ideal Vilka slutsatser drar ni? Påverkar samtalet era val? 10

5 Övning: Push out & pull in! Man kan analysera många situationer och händelser med hjälp av push och pull faktorer. Push är det som driver oss framåt (drivkrafter) och pull är det som lockar oss (dragningskrafter). I ett förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism är det viktigt att använda faktorerna både individuellt och i en bredare bemärkelse, som fångar kontexten runt individen. Push out blir då det som stöter bort, exkluderar individen och pull in det som erbjuder inkluderande alternativ. Syfte: Att reflektera kring varför ungdomar attraheras av och närmar sig våldsbejakande extremism genom att undersöka bakomliggande orsakssammanhang. Genomförande: Använd gärna en tavla för att skriva upp följande tabell: Push out Det som stöter bort/ exkluderar individen Push Individuella drivkrafter Pull Individuella dragningskrafter Pull in Det som erbjuder alternativ/ inkluderar individen Exempel Orsaker Samtalet handlar om vad som finns i och runt ungdomar som riskerar att dras in i våldsbejakande extremism. En del frågor föreslår olika utgångspunkter för samtalet. Föreslå gärna fler eller andra! Skriv upp exempel och orsaker som kommer upp i samtalet, gruppera under respektive rubrik. Avsluta med att försöka skapa en egen idékarta av hur sammanhangen kan gestaltas. Samtala: Vad kan exempel på push out-faktorer vara? Vad kan det vara som stöter bort, exkluderar ungdomar? Utgå från följande sammanhang: I familjen Bland kompisar I skolan I samhället 11

6 Vad kan push out-faktorer bero på, varför stöts ungdomar bort? Utgå från följande förslag: Värderingar Normer Relationer Prestationer Vad kan exempel på push-faktorer vara? Vilka drivkrafter kan känneteckna ungdomar som stöts bort? Hur ser orsakssambandet ut mellan push out- och push-faktorerna? Hur påverkar orsakerna till utstötning ungdomars drivkrafter? Vad är hönan och vad är ägget? Är det individens beteende som påverkar omgivningens reaktion, eller är individens beteende en reaktion på omgivningens beteende? Hur kan påverkan se ut i följande relationer: Familjen individen Kompisarna individen Skolan individen Samhället individen Ibland saknas push out-faktorer för att förklara individuella push-faktorer. Vad kan de individuella drivkrafterna bero på då? Hur kan samhället, vi, påverka push out-faktorerna? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Hur kan samhället, vi, möta ungdomars drivkrafter (push-faktorer)? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Vad kan exempel på pull-faktorer vara? Vad lockar ungdomar, vad dras de mot? Hur ser orsakssambandet ut mellan pull- och push out-faktorerna? Hur påverkas orsakerna till vad som lockar ungdomar av det som har stött bort dem? Hur kan samhället, vi, påverka pull-faktorer, vad ungdomar lockas av? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar 12

7 Skolan Polisen Socialtjänsten Vad kan exempel på pull in-faktorer vara? Vad kan erbjuda något lockande? Utgå från följande sammanhang: I familjen Bland kompisar I skolan I samhället Vad kan orsakerna bakom pull in-faktorer vara? Varför erbjuds det som lockar ungdomar? Utgå från följande förslag: Värderingar Normer Relationer Prestationer Hur kan samhället, vi, påverka pull in-faktorerna, det som lockar? Vilken roll spelar: Familjen Kompisar Skolan Polisen Socialtjänsten Utvärdera samtalet genom att titta på idékartan. Gestaltar den på ett bra sätt hur orsakssammanhangen kan se ut? Samtala om hur era tankar kan öka förståelsen kring hur det individuella riskbeteendet påverkas av omgivningen och hur omgivningen kan möta beteendet och reducera risken. 13

8 Övning: I ditt namn En del slåss för en utan att man har bett om det. Några säger sig föra ens talan utan att man har blivit tillfrågad. Oftast handlar det om att man tillhör, eller uppfattas tillhöra, en grupp. Det kan gälla en viss yrkesgrupp, en viss etnisk grupp eller kanske att man bor på en viss geografisk plats. Det kan naturligtvis upplevas positivt beroende på vad som sägs, vem som för ens talan och hur budskapet formuleras. Men var går gränsen för när det känns negativt? Vad påverkar den känslan? Och vilka konsekvenser kan det som sägs få både för dig som individ och för samhället? Syfte: Att reflektera över förhållandet individ kollektiv, ändamål medel, egen värdegrund det demokratiska samhällets värdegrund. Genomförande: Reflektera med pennan i hand Föreställ dig att några skriver en debattartikel i lokaltidningen och säger sig företräda fler som tycker likadant. Dessa omnämns som en definierad grupp. Du kan definieras som en i gruppen men ingen har frågat om du ställer dig bakom debattartikeln. Du håller med om budskapet. Du är en del av en definierad grupp. Var går gränsen för hur tydligt du vill bli förknippad med budskapet och de åtgärder som förespråkas? Varför, vad beror det på? Vad kan konsekvenserna av debattartikeln bli för dig själv och för samhället? Utgå från följande förslag, välj grupp, motivera valet och fundera över konsekvenserna. Vi vill inte ha fulla tonåringar i Norrbyparken stoppa rockfestivalen! 1. Vi som bor i stadsdelen Norrby 2. Vi som bor i stadsdelen Norrby och tänker demonstrera mot festivalen 3. Vi som bor i stadsdelen Norrby och tänker förhindra festivalen De barn som mobbar måste bort från skolan! 1. Vi som har barn på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola 2. Vi som har barn i årskurs 5 på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola 3. Vi som har döttrar i årskurs 5 på Nyhemsskolan och kräver att mobbarna byter skola Ledningen diskriminerar anställda HBT-personer! 1. Vi som arbetar fackligt på socialförvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO 2. Vi socialsekreterare som arbetar på förvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO 3. Vi HBT-personer som arbetar på förvaltningen och tänker anmäla ledningen till DO Den dömde pedofilen är fri igen efter avtjänat straff han är inte välkommen tillbaka till kommunen! 1. Vi föräldrar till förskolebarn 2. Vi föräldrar till förskolebarn i stadsdelen Brevik 3. Vi föräldrar till barn på förskolan Blåsippan 14

9 Föreställ dig nu att en person blir intervjuad i regionalnyheterna på teve. Personen säger sig företräda fler som tycker likadant. Precis som tidigare omnämns dessa som en definierad grupp. Du kan definieras som en i gruppen men har inte tillfrågats om det är okej med dig att ställa dig bakom uttalandet. Du håller med om budskapet. Du är en del av varje definierad grupp. Var går gränsen för hur tydligt du vill bli förknippad med budskapet? Varför, vad beror det på? Vad kan konsekvenserna av debattartikeln bli för dig själv och för samhället? Utgå från följande förslag, välj grupp, motivera valet och fundera över konsekvenserna. Vi säger nej till att ta emot fler flyktingar i kommunen! 1. Vi invånare i kommunen 2. Vi svensk-iranska invånare i kommunen 3. Vi som bor granne med den nya planerade flyktingmottagningen Sverigedemokrater är rasister och hör inte hemma i svensk politik! 1. Vi medlemmar i de politiska ungdomsförbunden SSU och LUF 2. Vi medlemmar i den ideella föreningen Krossa rasismen 3. Vi medlemmar i den ideella föreningen Demokrati till varje pris Vi säger nej till böneutrop från moskén! 1. Vi som bor i den här kommunen 2. Vi som bor i området 3. Vi som bor mittemot moskén Greenpeace gör rätt som bryter sig in på Forsmark vi stöder deras agerande! 1. Vi som är mot kärnkraft 2. Vi som röstar på Miljöpartiet 3. Vi miljöpartister i kommunfullmäktige Dela era val med varandra. Berätta hur ni resonerade. Samtala om följande: I vilka fall var ni beredda att bli tydligt förknippade med budskapet och varför? I vilka fall var ni inte beredda att bli tydligt förknippade med budskapet, varför inte? Spelar valet av media någon roll? Uppstod någon situation där budskapet krockade med demokratiska principer? Uppstod någon situation där budskapet krockade med lagen? Vad påverkade era val mest rädsla för konsekvenser eller behovet av att stå upp för det ni tror på? Tror ni att det är vanligt att personer uttalar sig offentligt och säger sig föra en viss grupps talan? Kan detta vara ett tema att ta upp i samtal med unga och vad skulle det i så fall kunna leda till? 15

10 Övning: Våldets legitimitet I den demokratiska staten har statsmakten våldsmonopol. Våldsmonopol är i allmänhet en av de grundläggande förutsättningarna för att en stat ska erkännas som suverän stat av andra länder. Det innebär i sin tur att politiskt våld är olagligt och politiska protester får hålla sig inom lagens råmärken. Det verkar ju tydligt och enkelt. I alla fall rent juridiskt. Men frågan om var går gränsen går för legalt och illegalt våld diskuteras ständigt utifrån moraliska och politiska aspekter. Våld och övergrepp kan ta sig olika uttryck och uppfattas av allmänheten som mer eller mindre allvarliga. En del menar att det demokratiska samhället och dess representanter ska tåla en del, att en absolut gräns för vad som är lagligt eller olagligt inte kan dras. Andra menar att syftet avgör hur handlingen ska bedömas. I mer instabila situationer aktualiseras frågan än mer, för att ställas på sin spets i ett instabilt samhälle. Syfte: Att reflektera över var gränsen går för legalt och illegalt våld. Genomförande: Inled genom att samtala kring modellen nedan. Här möts statsmakten och politiska protester på olika sätt genom dialog eller med våld. Beroende på hur parterna agerar vad anser ni blir resultatet i respektive ruta? Utgå från frågorna, välj bland begreppen i listan och fyll i modellen! Staten Dialog Våld Politiska protester Dialog Våld Samtala: Vad blir resultatet när: Parterna möts i dialog? När dialogförsök möts med våld? När våld möts av dialog? När våld möter våld? 16

11 Välj bland följande begrepp eller föreslå egna: Krig Legitimt våld Förhandling Förtryck Fred Demokrati Polisvåld Krigsförbrytelser Statsterrorism Våldsbejakande extremism Diktatur Illegitimt våld Terrorism Legitimt motstånd Kompromiss Summera: Var går gränsen för legalt och illegalt våld? Samtala vidare: Låt oss titta lite närmare på de olika parterna och deras villkor. Vad innebär det statliga våldsmonopolet egentligen? Vilka har rätt att utöva det? Vad finns det för garantier att våldsmonopolet inte missbrukas? Vilka andra former än rätten att bruka våld innebär monopolet? Vilka aktörer är aktiva då? Hur ser ni på situationer där statens rätt att bruka våld kan innebära någon form av övergrepp i ett relativt stabilt samhälle som Sverige? Utgå från följande exempel: Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet 2001? Upploppen våren 2013 i Husby och andra förorter i landet? Hur ser ni på statens rätt att bruka våld som kan innebära någon form av övergrepp i ett instabilt samhälle? Utgå från följande exempel: Grekland? Apartheidtiden i Sydafrika? Egypten? 17

12 Hur ser ni på politiska protester som innebär någon form av övergrepp i ett relativt stabilt samhälle som Sverige? Utgå från följande exempel: Att kasta en tårta i ansiktet på en folkvald politiker? Göteborgskravallerna i samband med EU-toppmötet 2001? Hur ser ni på politiska protester som innebär någon form av övergrepp i ett instabilt samhälle? Utgå från följande exempel: Grekland? Apartheidtiden i Sydafrika? Egypten Fördjupningsfrågor: Mot bakgrund av det samtal ni fört: spelar det någon roll vem som utövar våld mot vem, vem som är måltavla för våldet och vilken motivering användandet av våld har för hur ni tar ställning till våldets legitimitet? Tillbaka till ursprungsfrågan: även om det politiska våldet som utövas är olagligt, kan det finnas omständigheter som gör det legitimt? 18

13 Övning: Att tänka fel men göra rätt Handen på hjärtat, vore inte världen en bättre plats om fler vore som du? Du är inte ensam om att tro det. Forskning visar att de flesta av oss gillar personer som är lika oss själva, utan att vara medvetna om det. Det kan handla om både utseende, beteende och intressen. Hjärnan signalerar spontant gillande när du möter någon som påminner om dig själv. Samtidigt visar forskning att vi är benägna att tycka att vi är lite bättre än andra. Hur lika oss själva de än är. Det handlar om en irrationell tendens att gilla saker vi själva har skapat mer än annat. Engagemanget och delaktigheten utlöser hjärnans belöningssystem och vi blir helt enkelt lite förälskade i resultatet av vår möda. Därför är vi också benägna att tro att våra egna fel och misslyckanden beror på situationen. Medan andras fel och misslyckanden beror på deras egenskaper. Vi faller i en vanlig tankefälla, som kallas Det fundamentala attributionsfelet. Det handlar om att hjärnan förenklar och tar genvägar för att sortera bland alla intryck. Skulle vi registrera verkligheten precis som den är, skulle våra hjärnor drunkna i intryck! Den förenklade versionen av vad som händer leder till att vi varje dag drar slutsatser utan att egentligen ha tillgång till all information. På psykologispråk kallas det för kognitiv bias och kan översättas till tankefel. Det finns många exempel på mänskliga tankefel. Man kan fråga sig vad det innebär för hur vi förhåller oss till och förstår varandra. Vad som är ofrivilliga tankefel och vad som är självgodhet, fördomar eller ren intolerans. Vilken roll spelar vår moral och samhällets normer för att balansera hur vi spontant förenklar verkligheten? Vad händer till exempel med den grundläggande regeln som säger att vi ska behandla andra som vi själva vill bli behandlade? Syfte: Att samtala och reflektera kring hur och varför vi gör skillnad mellan vårt eget agerande och andras beteenden. Genomförande: Ta ställning till olika frågor, samtala om alternativ och reflektera över era val. Samtala kring följande: Du är en miljövänlig person. Självklart tycker du att det viktigt att sopsortera. Plastförpackningar för sig, papper för sig, konservburkar för sig, matrester i komposten och batterier i batterisamlaren på återvinningsstationen. Någon gång har det säkert hänt att du slängt en plastförpackning i hushållssoporna. Eller ställt en påse med glasflaskor bredvid den överfulla glasåtervinningen på gatan. Hur förklarar du det? 1. Jag hade bråttom 2. Det är inte mitt fel att glasåtervinningen inte töms tillräckligt ofta 3. Det var ansvarslöst 4. Jag är inte så miljövänlig som jag tror och säger 19

14 Du möter grannen vid soptunnan och ser en konservburk sticka upp i soppåsen. Du kör förbi återvinningsstationen och ser en annan granne lägga sina tidningar bredvid den proppfulla papperscontainern. Vad tänker du om dina grannar? 1. Äsch, de hade säkert bråttom 2. Tja, vad ska man göra när den där containern töms så sällan 3. Jag gör ju likadant ibland 4. Gud, så ansvarslöst Skulle ni tänka annorlunda om grannen var er bästa vän? Skulle ni tänka annorlunda om ni hade varit drivande i att få en återvinningsstation i området? Skulle ni tänka annorlunda om grannen kom från ett annat land? Alla har vi någon sorts moral. Den formas av kulturella normer och etiska regler, världsåskådningar och trosuppfattningar. Skulle ni säga att ni är moraliska personer? Är det för er del övervägande positivt eller övervägande negativt? Om någon annan beskriver er som moraliska personer, blir ni: 1. Kränkta 2. Hedrade 3. Misstänksamma 4. Oförstående Vad har varit avgörande för hur er moraliska kompass ser ut idag? Vad skulle ni säga är er viktigaste moraliska princip? Gäller den bara för er eller gäller den för hur ni bedömer andra? Innebär moral ansvar för er? Ansvar för er själva eller ansvar även för andra? Hur skulle ni agera i följande situationer? 1.Du är på väg till ett viktigt möte på jobbet, du är lite sen. Du cyklar förbi en liten flicka som går ensam i vägrenen. Trots att det är ganska kallt ute verkar hon vara tunt klädd. Det finns inga andra i närheten. Jag stannar direkt och tar reda på hur jag kan hjälpa henne Jag stannar och säger åt henne att det är farligt att gå i vägrenen Jag cyklar vidare och tänker att det säkert inte är någon fara Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en liten pojke? Spelar det någon roll hur flickan ser ut? Hade ni gjort annorlunda om det fanns fler på vägen? 2. Du är på väg till en fest. Du kliver på den halvtomma bussen och sätter dig bakom en ung kille. Lite senare kliver två unga tjejer på. De talar med varandra på ett språk som du inte förstår. När de ska kliva av skriker killen plötsligt att de ska åka hem till sitt eget jävla land. Jag säger åt honom direkt att sluta. Jag säger ingenting men gör en min åt kvinnorna så de ska förstå att jag tycker att killen är dum i huvudet 20

15 Jag säger ingenting men utbyter blickar med de som sitter nära mig Jag säger ingenting och tittar bara rakt fram Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en ung tjej som skrek åt två unga män? Spelar det någon roll hur killen ser ut? Hade ni gjort annorlunda om bussen var tom? 3. Du handlar middagsmat på väg hem från jobbet. Du är lite stressad och det är fullt med folk i affären. Du råkar se en kvinna skaka om ett litet barn som gråter. Jag går fram till dem och frågar hur det står till Jag går fram till kvinnan och säger åt henne att sluta Jag informerar personalen Jag gör ingenting, det är inte min sak Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit en man? Spelar det någon roll hur kvinnan och barnet ser ut? Hade ni gjort annorlunda om det hade varit folktomt i affären? 4. Du går söndagspromenad med hunden. När du går förbi dina vänners hus tittar du in i köksfönstret och ser mannen i familjen stå omslingrad med en främmande kvinna. Jag ringer på dörren och frågar vad han håller på med Jag står kvar så att han ska se mig, sen går jag vidare Jag ringer frun på hennes mobil Jag fortsätter gå, det är inte min sak Eget förslag Vad skulle ni säga är den moraliska principen som är avgörande för hur ni agerar? Hade ni gjort likadant om det hade varit kvinnan i familjen ni såg? Påverkas ert ansvar av att ni känner familjen? Hade ni gjort annorlunda om ni haft sällskap med andra? Behandla andra som du själv vill bli behandlad. På en direkt fråga skulle de flesta av oss hålla med om den grundläggande regeln. Om det var ert ensamma barn i vägrenen hur hade ni önskat att någon annan hade agerat? Om en av tjejerna på bussen var er dotter - hur hade ni önskat att folk på bussen hade agerat? Om det var ni som skakade ert barn för hårt - hur hade ni önskat att folk i affären hade agerat? Om det var er partner som prasslade - hur hade ni önskat att er vän hade agerat? Är det en moralisk fråga att behandla andra som man själv vill bli behandlad? Hur kan våra omedvetna tankefel (det fundamentala attributionsfelet) påverka hur vi behandlar andra? När övergår en moralisk handling i civilkurage? 21

16 Övning: Demokrati är det minst dåliga Frågan om vad demokrati egentligen innebär är ständigt aktuell. Det råder delade meningar om vad den måste innehålla och hur den ska fungera i praktiken. Den flitigt citerade Winston Churchill uttryckte sig så här på sin tid: Ingen påstår att demokrati är perfekt eller allsmäktigt. Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla de övriga formerna som prövats genom tiderna. Syfte: Att reflektera kring demokratins olika delar, deras funktion och betydelse. Genomförande: Ett sätt att bena ut demokratins innehåll är att göra en uppdelning av demokratiskt styrelseskick och demokratiska ideal. De länder som räknas som demokratier säger ja till alla delar när det gäller styrelseskicket. När det gäller idealen råder det dock delade meningar. Börja med att läsa igenom följande: Demokratiskt styrelseskick: Allmän och lika rösträtt Allmänna och fria val Valhemlighet Majoritetsprincip Fri partibildning Yttrande- tryck- och mötesfrihet Rättssäkerhet Demokratiska ideal: Deltagande i demokratin Alla människors lika värde Ekonomisk rättvisa Jämställdhet Solidaritet Pluralism Säkerhet Personlig integritet Tolerans Human fångvård Samtala kring följande: Hur skulle ni rangordna de demokratiska idealen från det viktigaste till det minst viktiga? Finns det fler exempel på demokratiska ideal som ni skulle vilja sätta upp på listan? Är det demokrati om det demokratiska styrelseskicket uppfylls till fullo men inga av de demokratiska idealen? Var går gränsen när det gäller vår personliga integritet och vår kollektiva säkerhet? Hur och i vilken omfattning är det demokratiskt godtagbart att övervaka medborgare för att förhindra brott? Kan man neka dömda brottslingar att rösta i en demokrati? I vilken omfattning lever den svenska demokratin upp till idealen? Vilka ideala skyldigheter innebär demokratins ideala rättigheter? Är vi generellt sett medvetna om att strävan efter ideala rättigheter också innebär strävan efter ideala skyldigheter? Var ligger ansvaret för uppfyllandet av demokratins ideala rättigheter och skyldigheter? 22

17 Övning: Du blir vad du tror på Olika tidsepoker har påverkat hur vi människor har definierats och i vilken omfattning vi har kunnat definiera oss själva. Länge var det religionen som definierade vilka vi var. Sedan kom idén om nationalstaten och vi definierades främst utifrån etnicitet. Den efterträddes av medborgarskapet som bärande definition som gjorde det möjligt att definiera oss som multietniska. Idag lever vi i en global tid där det som händer i världen påverkar oss mer än någonsin. Tidningen New York Times har kallat vår tid för The Age of Behaviour. Man menar att idéer och budskap, som sprids via media och på nätet, i hög grad påverkar vad vi tror på, hur vi beter oss och hur vi vill definiera oss. Det innebär både positiva och negativa konsekvenser. Syfte: Reflektera kring hur vi påverkas och hur vi väljer att definiera oss själva? Genomförande: Samtala enligt förslagen och reflektera över hur ni väljer att definiera er utifrån det som påverkar er. Samtala: Håller ni med om att vi idag påverkas mer av globala idéer och budskap? Om ni jämför med när ni var yngre är det skillnad? Kan ni ge exempel på globala idéer och budskap som har påverkat er? Utgå från följande förslag: 1. Kärlek då och nu 2. Hat då och nu 3. Normer då och nu 4. Allas lika värde då och nu 5. Rasism då och nu 6. Demokrati då och nu 7. Miljö då och nu 8. Egna förslag Kan ni ge exempel på hur det som påverkat er även har påverkat hur ni definierar er idag? Genom vilka kanaler påverkas ni mest av globala idéer och budskap? Utgå från följande förslag: 1. Sociala medier 2. Svenska webbsända nyhetssändningar 3. Internationella webbsända nyhetssändningar 4. Papperstidningar 5. Egna förslag Det krävs en del för att nå ut med ett idéburet budskap, oavsett om den sprids lokalt eller globalt och oavsett om vi uppfattar det som positiv eller negativ. Människor som saknar tillgång till formell makt kan mobilisera engagemang genom sociala rörelser. Det kan vara ett effektivt verktyg för att åstadkomma eller påverka förändring och för att skapa uppmärksamhet kring särskilda sociala frågor eller konflikter. För att nå framgång kan man säga att följande faktorer är viktiga: Stark ledare + Tydligt och angeläget budskap + Berättelser som bär och legitimerar budskapet + Symboler som skapar igenkänning + Kommunikativ genomslagskraft. 23

18 Samtala: Vilka exempel på framgångsrika sociala rörelser associerar ni med förslagen nedan? Utgå från beskrivningen ovan. 1. För demokrati 2. För miljö 3. För mänskliga rättigheter 4. För djurens rättigheter Reflektera över vad som var svårt att ge exempel på och vad som var enklare. Hur framgångsrika har olika sociala rörelser för våldsbejakande extremism varit? Framgångsrika i betydelsen att rörelsen nått ut och påverkat globalt. Vi utgår från framgångsfaktorerna för sociala rörelser ovan och undersöker al-qaida som exempel. Samtala kring följande frågor: 1. Kan ni beskriva en ledare för al-qaida? 2. Kan ni beskriva ungefär vad rörelsens budskap går ut på? 3. Kan ni ge exempel på någon händelse som berättar om rörelsen? 4. Kan ni ge exempel på någon symbol för rörelsen? 5. Kan ni ge exempel på hur rörelsen har kommunicerat? Utgå från framgångsfaktorerna för en social rörelse igen. Föreslå egna exempel på sociala rörelser för demokrati eller mänskliga rättigheter. Ställ er samma frågor som ovan och beskriv rörelsens ledare, budskap, händelser, symboler och kommunikation. Om ni jämför al-qaida och era egna exempel vilka likheter och skillnader ser ni i framgång? Vilka slutsatser drar ni av samtalet? Nätets betydelse och genomslagskraft att sprida budskap som påverkar oss är enorm. Det ställer höga krav på vår förmåga att bedöma informationen. Samtala: Hur skulle ni beskriva er egen förmåga att bedöma det som sprids på nätet? Välj bland följande alternativ: 1. Kompetenta och kritiska 2. Kompetenta men okritiska 3. Osäkra men kritiska 4. Självsäkra men okritiska Mellan tummen och pekfingret - hur skulle ni beskriva barns och ungas förmåga? 1. Kompetenta och kritiska 2. Kompetenta men okritiska 3. Osäkra men kritiska 4. Självsäkra men okritiska Vilka slutsatser drar ni av samtalet? Vad tror ni är viktigt för att ni ska kunna bedöma det som sprids på nätet? Hur erövrar ni det? Finns det någon skillnad mellan vad ni behöver för att bli smarta uttolkare och vad barn och unga behöver? 24

19 Övning: Från behov till rättighet Rättigheter är en typ av normer där någon kräver eller förväntar sig ett visst beteende av någon annan. FN:s konvention om de mänskliga rättigheterna är både välkänd och självklar för de flesta av oss. För att mänskliga rättigheter som normer ska betyda något och inte bara bli tom retorik krävs ett samspel mellan: den som bestämmer normen (FN), dem som förväntar sig att normen ska följas (Världsorganisationen), dem som garanterar att rättigheterna följs (medlemsstaterna) och dem som erkänner att rättigheterna även innebär skyldighet (enskilda individer). Mänskliga rättigheter handlar alltså inte bara om tankar och känslor utan innebär i praktiken en kedja från beslut till handling. Det innebär också ett slags kontrakt mellan de inblandade parterna: stater som undertecknar FN-konvention legitimeras av FN i utbyte bekräftar staterna världsorganisationens auktoritet i vissa frågor staterna garanterar sina medborgare mänskliga rättigheter i utbyte förväntas medborgarna uppfylla vissa skyldigheter, som t ex att följa landets lagar och att betala skatt Långt från alla stater har undertecknat konventionen. Ändå har de mänskliga rättigheterna stärkts betydligt sedan FN grundades. Särskilda domstolar har upprättats, bland annat i Latin- och Centralamerika, Afrika och Europa. Organisationer som Amnesty och Human Rights Watch bevakar att rättigheterna följs och bedriver opinionsarbete över hela världen. Många länder och frivilligorganisationer arbetar särskilt för ekonomiska-, sociala- och kulturella rättigheter. Men det finns ett glapp mellan rättigheterna som abstrakta principer och som konkret handling i människors vardag. För att minska det glappet behöver vi bryta ned abstraktionsnivån och fundera över hur vi kan bidra till att rättigheterna genomsyrar samhället på ett mer konkret sätt. Det börjar, som alltid, med oss själva och vår egen förmåga att reflektera. (Den här övningen är hämtad från Demokratiakademin. Läs mer om Demokratiakademin och deras metoder på: Syfte: Att undersöka FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna närmare för att reflektera över glappet mellan de abstrakta principerna och deras konkreta närvaro i vardagen. Genomförande: Föreställ er att ni i morgon råkar ut för en olycka. Märkligt nog blir ni i dödsögonblicket erbjudna ytterligare ett liv men ni får inte veta var på jorden ni kommer att återfödas, vilka era föräldrar är, er familjs ekonomiska eller sociala ställning, landets statsskick osv. Skulle ni gå med på det riskabla erbjudandet? 25

20 Samtala och anteckna: 1. Vad är det som krävs för att kunna leva ett någorlunda värdigt liv? Vilka behov eller villkor tycker du är fundamentala för en mänsklig tillvaro? Skriv ner dem på separata post-it-lappar. Försök att vara så konkreta som möjligt! 2. Ladda ned deklarationen om de mänskliga rättigheterna: uploads/2012/09/6.1.1-fn-deklarationen.pdf 3. Läs igenom deklarationen. 4. Skriv gemensamt upp följande rubriker på en tavla eller blädderblock: FN- deklarationen Art. 1 Portalparagraf Art. 2-5 Grundläggande fri- och rättigheter Art Rättssäkerhet Art Rörelsefrihet och nationalitet Art Familj och egendom Art Medborgerliga och politiska rättigheter Art Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Art Internationellt 5. Sortera post-it-lapparna med grundläggande behov. Vilka av dessa garanteras uttryckligen i FN-deklarationen? Anteckna motsvarande paragraf på respektive post-it-lapp. 6. Skriv upp FN-deklarationens rubriker på tavlan i spalter eller på ett blädderblocksblad/rubrik. Sätt upp bladen längs väggarna. 7. Alla post-it-lappar som uttryckligen hänvisar till artiklar i FN-deklarationen sätts upp under respektive rubrik på blädderblocksbladen längs väggarna. Reflektera tillsammans över det mönster som uppstår: Är det glest under några rubriker? Är det proppfullt på andra ställen? Hur skall mönstret förklaras? Vad handlar de överblivna lapparna om? Samtala och rita: Ni har gemensamt dragit upp politiska ramar för ett någorlunda anständigt land där ni själva skulle kunna tänka er att leva. 1. Rita en stjärna (eller markera med en grön penna) vid den post-it-lapp som ni vill att landets myndigheter omedelbart prioriterar. 2. Rita en cirkel (eller markera med en röd penna) vid någon lapp som myndigheterna definitivt inte bör lägga sig i. Reflektera tillsammans över resultatet: Är det troligt att myndigheterna kommer att handla som ni vill? 26

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL

RAOUL 2015 SKOLMATERIAL RAOUL 2015 SKOLMATERIAL Den 27 augusti är Raoul Wallenbergs dag, Sveriges nationella dag för medmänsklighet, civilkurage och alla människors lika värde. Inför denna dag erbjuder vi på Raoul Wallenberg

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin

Ska vi ses? Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Eleverna tränar på att: Författare: Mårten Melin sidan 1 Författare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Maria sitter på tåget och ska åka till sin mormor i Göteborg. Mittemot Maria sitter en jättesnygg tjej som läser dikter. Det brukar Maria också göra.

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet

Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet KÅSAN I UR OCH SKUR AB Likabehandlingsplan inklusive handlingsplan för jämställdhet Mål: En förskola utan kränkande behandling Vad är kränkande behandling? Gemensamt för all kränkande behandling är att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET

MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET ABF MOT RASISM OCH FRÄMLINGSFIENTLIGHET rollspel Upplägget: Det finns 4 roller i varje scen, en roll som uttrycker sig främlingsfientligt, en cirkelledare/föreningsledare och en som ger stöd åt respektive

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se

2014-09-01. www.newconnexion.se. info@newconnexion.se www.newconnexion.se Birgitta Hägg 070-672 80 39 Ulrica Tackerudh 070-672 80 31 info@newconnexion.se www.newconnexion.se Om du kommer till en öde ö och du bara har med dig en konservburk, hur skulle du

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11

Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Ett undervisningsmaterial bestående av film och lärarhandledning samt måldokument ur nya läroplanen Lgr 11 Beskrivning och måldokument Ämne: Samhällskunskap Målgrupp: Högstadiet och Gymnasiet Lektionstyp:

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt

Vad handlar boken om? Mål ur Lgr 11. Bort från dig Lärarmaterial. Författare: Tomas Dömstedt sidan 1 Författare: Tomas Dömstedt Vad handlar boken om? Lukas är orolig för att Jonna är på fest utan honom. Han skickar ett antal sms till henne men får bara ett enda svar. Lukas kan inte slappna av

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Tummen upp! Religion ÅK 6

Tummen upp! Religion ÅK 6 TUMMEN UPP! Ç SO ÅK 6 Anna Lindstam KARTLÄGGNING LGR 11 BIOLOGI RELIGIONSKUNSKAP Tummen upp! Religion ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

En serie om demokratibegreppet

En serie om demokratibegreppet AV-nummer: 101659tv 1 5 Programlängd: 5 x 10 min. En serie om demokratibegreppet Inledning Om serien Vem bestämmer? Vem bestämmer? är en fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Hantera hot mot allmän ordning

Hantera hot mot allmän ordning Hantera hot mot allmän ordning Det här är ett utdrag ur en publikation från Institutet för strategisk dialog. Läs hela texten här: I frontlinjen: en vägledning för att motverka högerextremism 3. Hantera

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01)

ARBETSMATERIAL DEMOKRATI 6 NÄTHATET OCH DET ÖPPNA SAMHÄLLET ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) SIDA 1/6 ÖVNING 1- SID.1 JAG HAR FÅTT MÄNNISKOR ATT MÅ RIKTIGT ILLA (DN 2011-11-01) Vilka är det som döljer sig bakom allt hat som grasserar på internet? Insidan har träffat näthataren Erik Walfridsson

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla

Ordbok. SVT Fri television /Om alla, för alla Ordbok 1 SVT Fri television /Om alla, för alla Välkommen att vara med och utveckla SVT! Vi har många utmaningar framför oss. En av de största är att göra viktiga frågor i samhället intressanta och engagerande

Läs mer

Morgonsamling för högstadie- och gymnasieelever samt yrkesskolor

Morgonsamling för högstadie- och gymnasieelever samt yrkesskolor Morgonsamling för högstadie- och gymnasieelever samt yrkesskolor Röda Korset är en världsomfattande organisation, vars huvudsyfte är att hjälpa människor i nöd. Organisationens verksamhet baserar sig på

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Vad ska jag prata om?

Vad ska jag prata om? Vad ska jag prata om? En utflykt i omvärlden samtalet om rasism och intolerans Tid för tolerans teoretiska och empiriska exempel Sammanfattning utmaningar och möjligheter Samtalet om rasism i media och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR!

VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! VÄLKOMNA SÅ VÄLKOMNAR NI NYA MEDLEMMAR! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

Jag vill inte Lärarmaterial

Jag vill inte Lärarmaterial sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Dina och Isak. De har varit tillsammans länge och Isak har flyttat in till Dina. Dina älskar Isak och tycker att de har det

Läs mer