Miljö- och byggnadskontoret

Transkript

1 Sammanträdesprotokoll 1(16) Plats och tid Kommunhuset, Hultsfred, kl Beslutande Lennart Davidsson, KD Runa Petersson, KD Ulf Larsson, C Agneta Malmquist, S Konny Bogren, S Martin Rydén, S Sievert Andersson, M Åke Arvidsson, S Börje Karlsson, C Kenneth Rosén, V Lennart Odengrund, C Övriga deltagande Anders Helgée Daniel Johansson Karin Schultz Edgar Hofvergård, S Sara Dolk 86 Conny Daag, M Maria Vrethammar Margaretha Hultgren, FP Sophia Berggren Utses att justera Konny Bogren Underskrifter Paragrafer Sekreterare Ordförande Justerande. Karin Schultz. Lennart Davidsson. Konny Bogren ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Miljö- och byggnadsnämnden Datum för anslags Datum för anslags uppsättande nedtagande Förvaringsplats av protokollet Underskrift Miljö- och byggnadskontoret. Karin Schultz

2 Sammanträdesprotokoll 2(16) Länsstyrelsen i Kalmar län Kommunstyrelsen 86 Dnr P Detaljplan för del av Järeda 2:139 m fl, Hultsfreds kommun. Antagande Beslut Miljö- och byggnadsnämnden beslutar att anta detaljplanen för del av Järeda 2:139 m fl, Hultsfreds kommun. Ärendebeskrivning Miljö- och byggnadskontoret har fått i uppdrag att upprätta detaljplan för del av Järeda 2:139 m fl, Hultsfreds kommun. Syftet med detaljplanen är att omvandla gatumark (Lastplansgatan) till kvartersmark intill Plannjas industritomt på fastigheten Järeda 2:175. Plannja har för avsikt att stängsla av gatan för bättre logistik inom sin industritomt. Detaljplanen har varit tillgänglig för granskning under tiden 10 september till och med 1 oktober Ett utlåtande har upprättats efter utställningen i vilken inkomna yttranden redovisas. Där framgår att inga erinringar har framförts mot planen som påverkat planens utformning och att den kan antas i dess nuvarande form. Detaljplanen hanteras med normalt förfarande.

3 Sammanträdesprotokoll 3(16) 87 Dnr Xxxxxxxxxx, Hultsfreds kommun. Förbud mot eldning av avfall Beslut Miljö- och byggnadsnämnden förbjuder xxxxxxxxxx, organisationsnummer xxxxxxxxxx, att elda avfall. Förbudet är förenat med ett vite om kronor vid varje tillfälle som avfall eldas. Lagstöd 2 kap Miljöbalken 2 Kunskapskravet 3 Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik 5 Hushållnings- och kretsloppsprincipen 15 kap Miljöbalken 1 Avfallsdefinitionen 5a Avfallsinnehavarens ansvar 31 Förbud mot dumpning och förbränning av avfall 26 kap Miljöbalken 9 Rätten att meddela föreläggande och förbud 14 Rätten att kombinera föreläggande och förbud med vite Ärendebeskrivning Den 25 september 2012 inkom ett anonymt klagomål till miljö- och byggnadskontoret. Klagomålet gällde rök från vad anmälaren antog var eldning av avfall vid ett företag i Virserum. Enligt anmälaren har eldningen varit regelbundet förekommande under lång tid och röken är så pass besvärande att de inte kan ha fönstren öppna. När anmälan inkom hade ingen av miljö- och byggnadskontorets personal möjlighet att åka ut varför polisen kontaktades. En polispatrull besökte platsen senare på kvällen och konstaterade att skräp eldas vid en grusgrop bakom xxxxxxxxxx men att det inte finns någon risk för spridning. Polisen fotodokumenterade eldningen men vidtog ingen annan åtgärd. Miljö- och byggnadskontorets personal besöker platsen på förmiddagen den 26 september 2012 och finner att det fortfarande brinner rejält. På baksidan av ovan nämnda företag eldas flis men i elden och askan kan även ses

4 Sammanträdesprotokoll 4(16) lastpallar, övrigt trämaterial, metallrör med isolering, lampa, symaskinsunderrede, metallnät och spiralbottnar. Strax efter att miljö- och byggnadskontoret anlänt till platsen kommer personal från företaget. De informeras om anledningen till miljö- och byggnadskontorets besök på platsen och blir mycket upprörda. Enligt företagets representanter har de fått tillstånd från den före detta räddningschefen att elda, och att de gjort detta i alla år säkert en gånger. Miljö- och byggnadskontorets personal förklarar att eldning av avfall inte är tillåten och att platsen är särskilt olämplig då den gränsar till yttre skyddsområde för Virserums vattentäkt. Miljö- och byggnadskontoret fotodokumenterar och tar ut ett askprov. Miljö- och byggnadskontorets bedömning Eldning av avfall får endast ske under kontrollerade former i anläggningar som godkänts för ändamålet. Detta för att minimera utsläpp och risker förknippade med avfallsförbränning men även för att ha möjlighet att återvinna energi ur avfallet. Beroende på vad som förbränns kan ett flertal hälso- och miljöstörande ämnen bildas/frigöras, t ex PAH:er (polycykliska aromatiska kolväten), bromerade och klorerade dioxiner och tungmetaller som bly, kadmium och kvicksilver. För att förhindra upprepad eldning av avfall bör ett förbud meddelas. Förbudet bör förenas med vite.

5 Sammanträdesprotokoll 5(16) ÖSK Länsstyrelsen i Kalmar län 88 Dnr Hultsfred 3:1, Hultsfreds kommun. Mindre villkorsändring i tillstånd för Hultsfreds reningsverk Beslut Miljö- och byggnadsnämnden medger med stöd av 5 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) mindre ändring av villkor 1 i tillståndet för Hultsfreds reningsverk med tillägget att reningsanläggningen även får hantera avfall från latrintunnor från Hultsfreds och Högsbys kommuner. Antalet latrintunnor som årligen får belasta reningsanläggningen samt hanteringen av tunnorna regleras i anmälan om miljöfarlig verksamhet Ärendebeskrivning Östra Smålands kommunalteknikförbund (ÖSK) har önskemål om att mellanlagra samt tömma latrinkärl ifrån Högsby kommun vid Hultsfreds reningsverk inkom en anmälan om att mellanlagra och tömma latrintunnor från Hultsfreds kommun vid reningsverket i Hultsfred. Miljöoch byggnadsnämnden ställde då krav på hanteringen och att max 1500 kärl skulle hanteras på anläggningen per år. ÖSK anger att även om man tar emot latrinkärl från Högsby kommun så kommer mindre än 1500 kärl att hanteras vid reningsverket per år. I villkor 1 i tillståndet för Hultsfreds reningsverk står att reningsanläggningen ska vara utförd och driven i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommunen angivit i ansökningshandlingarna. I ansökningshandlingarna anges att reningsanläggningen ska ta emot avloppsvatten från Hultsfreds samhälle samt tätorterna Silverdalen- Lönneberga och Vena. Reningsverket i Hultsfred har idag god marginal till utsläppskraven i tillståndet och ÖSK bedömer inte att de tillförda latrinkärlen kommer att påverka detta. Lagstöd Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 5 Miljö- och byggnadskontorets bedömning Enligt 5 i förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs inte tillstånd för ändring av tillståndspliktig verksamhet om ändringen är mindre och inte innebär att en olägenhet av betydelse för människors hälsa eller miljön kan uppkomma. Miljö- och byggnads-

6 Sammanträdesprotokoll 6(16) nämnden bedömer att åtgärden inte kommer att innebära några sådana effekter. Antalet latrintunnor kommer inte att överstiga det antal som man 2006 anmälde att man skulle hantera på fastigheten. Därför bedömer miljöoch byggnadsnämnden att det är lämpligt att hantera ärendet som en mindre villkorsändring och ser inga hinder att medge denna ändring. Underlag för att följa upp hanteringen av latrintunnorna ska redovisas i den årliga miljörapporteringen enligt 26 kap 20 miljöbalken.

7 Sammanträdesprotokoll 7(16) Xxxxxxxxx Länsstyrelsen i Kalmar län 89 Dnr Xxxxxxxxxxx, Hultsfreds kommun. Anmälan om fiskodling Beslut Med stöd av 26 kap 9 miljöbalken samt med hänvisning till 26 kap 19 och 21 och 2 kap 3 miljöbalken föreläggs xxxxxxxxxx, xxxxxxxxxx, xxxxxxxxxx, organisationsnummer xxxxxxxxxx att bedriva den anmälda verksamheten på fastigheten xxxxxxxxxx enligt följande: 1. Om inte annat följer av detta beslut ska verksamheten bedrivas i enlighet med vad som angivits i ansökningshandlingarna och dess kompletteringar. 2. Vattnet ska renas innan det släpps till Silverån. Utgående vatten ska högst innehålla 20 kg fosfor per år eller högst 0,05 mg fosfor per liter som medelvärde per kalenderår. 3. Utgående vatten ska analyseras på fosfor och kväve genom dygnssamlingsprov en gång per månad. 4. Det ska finnas en representativ fysisk punkt där flödet mäts och provtagning sker på det samlade utflödet av avloppsvatten till Silverån. I denna punkt ska det även finnas möjlighet för miljö- och byggnadskontoret att ta prover. 5. Resultat från provtagningarna ska skickas till miljö- och byggnadskontoret varje månad. 6. Flytande kemikalier och farligt avfall ska förvaras inom invallning med tak. Invallningen ska rymma det inom invallningen förvarade största kärlets volym plus 10 % av övriga volymer som förvaras inom invallningen. 7. Buller från verksamheten får inte överskrida följande riktvärden: Ekvivalent Max Dagtid kl dba Kvällstid kl samt sö och helgdag 45 dba Nattetid kl dba 55 dba 8. Förslag till egenkontrollprogram ska inlämnas till miljö- och byggnadskontoret. Programmet ska inlämnas senast Förslaget ska visa hur företaget uppfyller miljöbalkens bestämmelser och baseras på förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll. Egenkontrollen ska innehålla provtagningsprogram på utgående vatten med uppgifter om mätmetod och mätfrekvens. Dessutom ska

8 Sammanträdesprotokoll 8(16) egenkontrollprogrammet innehålla ett åtgärdsprogram där det ska redovisas hur företaget arbetar med att minska utsläppen till utgående vatten. 9. Om inte ovanstående punkter följs kommer miljö- och byggnadsnämnden att vidta åtgärder för att skydda vattenstatusen i Silverån och Hulingen. Beslutet kan överklagas, se bifogad besvärshänvisning Ärendebeskrivning Den 21 augusti 2012 inkom anmälan enligt miljöbalken angående fiskodling på rubricerad fastighet. Enligt bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd är verksamheten anmälningspliktig och koden för verksamheten är 5.20 C: fiskodling eller övervintring av fisk där mer än 1,5 ton foder förbrukas per kalenderår. En fiskodling blir tillståndpliktig om mer än 40 ton foder förbrukas per kalenderår. Det anges i anmälan att verksamheten kommer att förbruka upp till 40 ton foder per år men sökanden vill ha möjlighet att utöka verksamheten i framtiden. Verksamheten kommer att kräva mycket vatten, under vissa perioder >1 m³ per minut. Två borrade brunnar ska producera upp till 1,5 m³ grundvatten per minut. Dessutom ska en del vatten tas från Silverån. Allt vatten ska släppas till Silverån efter filtrering. Vidare anges att anläggningen planerar att släppa ut m³ vatten per år där hälften är grundvatten och hälften vatten från Silverån. Ca 300 kg fosfor från foder och fekalier kommer att släppas ut i Silverån per år. Det anges att vattnet ska renas genom filtrering och sedimenteringsbassänger. Miljö- och byggnadskontoret begärde den 28 augusti in kompletteringar av anmälan där sökande bland annat skulle redogöra för hur fosfor- och kvävereningen ska utföras. Den 12 september inkom kompletterande uppgifter. Där anges att 25% av vattenförbrukningen ska tas från grundvatten medan 75% ska tas från Silverån. Det står även att odlingen kommer släppa ut 300 kg fosfor och 1800 kg kväve per år. Allt vatten som leds till Silverån filtreras så att fekalier och foderrester separeras och tas omhand. Det anges att eftersom det är frågan om så stora mängder vatten kräver annan rening orimligt stora investeringar. Miljö- och byggnadskontoret begärde in yttrande från Länsstyrelsen i ärendet den 19 september Den 2 oktober inkom länsstyrelsens yttrande. Där anges att statusklassningen för Silverån utifrån data från är fastställd till hög med avseende på fosfor (medelfosforhalt på 14 µg/l). Om 300 kg fosfor släpps till Silverån kan det ge en koncentrationsökning av fosfor på 2,2 µg/l vilket kan leda till att vattendragets status sänks en klass. I yttrandet framkommer också att

9 Sammanträdesprotokoll 9(16) Hulingen (nedströms Silverån) har statusklassning god med avseende på näringsämnen i nuläget men ligger på gränsen till måttlig. De senaste årens värden visar på en ökning i fosforkoncentrationen vilket kan leda till måttlig status vid nästa klassificering. Länsstyrelsen anger att det är viktigt att begränsa tillförseln av fosfor till Hulingen för att uppnå god status. Sökanden inkom med ytterligare kompletteringar där det redovisas olika åtgärder för att sänka utsläppsnivåerna av fosfor. Bland annat föreslås det att begränsa anmälan till att gälla högst 20 ton foder per år till och med samt att utsläppen av fosfor ska reduceras med ca 30% genom filtrering. Dessa åtgärder bör minska utsläppen av fosfor med ca 65% till ca 105 kg per år. Från och med ökas produktionen och upp till 40 ton foder kommer förbrukas per år. Ett föreslaget villkor är då att utsläppen av fosfor ska minska med 75-80% genom effektivare filtrering. Det skulle då minska utsläppen till kg fosfor per år. Reningsmetoden som anges är en bågsil som används för att utvattna och avskilja ämnen i processvatten och avloppsvatten. Den 29 oktober 2012 inkom ytterligare ändringar av anmälan med förslag på åtgärder för att begränsa utsläppen av fosfor. Bland annat föreslås att verksamheten ska begränsas till att förbruka högst 12 ton foder mellan till Efter filtrering beräknas 59 kg fosfor släppas ut i Silverån per år. Från och med föreslås det att verksamheten förbrukar upp till 20 ton foder per år. Sökanden föreslår ett villkor för att reducera utsläppet av fosfor med 65% genom effektivare filtrering. Det beräknas då bli ett utsläpp på 49 kg fosfor per år. I kompletteringen anges att m³ vatten kommer släppas till Silverån per år. Lagstöd Miljöbalken 2 kap 3 - Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik. 26 kap 9 miljöbalken rätt att förelägga 26 kap 19 miljöbalken egenkontroll 26 kap 21 miljöbalken inlämnande av uppgifter Miljö- och byggnadskontorets bedömning Miljö- och byggnadsnämnden anser att de fosforhalter i utgående vatten som anges i anmälan ger för hög belastning på Silverån och sjön Hulingen. Hultsfreds kommun utför inventering av enskilda avlopp och ställer krav på privatpersoner att åtgärda sina avloppsanläggningar. Man räknar med att varje person bidrar med 0,6 kg fosfor per år om man inte har någon reningseffekt på sitt avlopp. Kraven som ställs på enskilda avlopp idag är att 70% av fosforhalten ska minska om avloppsanläggningen befinner sig utanför hög skyddsnivå medan fosforhalten ska minska med 90% om avloppsanläggningen befinner sig inom hög skyddsnivå, till exempel längs

10 Sammanträdesprotokoll 10(16) med Silverån. Det ställs alltså höga krav på åtgärder av enskilda avlopp där fosfor utsläppen i förhållande till den anmälda fiskodlingen är små. Som exempel kan också nämnas att två av kommunens reningsverk under de tre senaste åren i genomsnitt har släppt ut 30 respektive 73 kg fosfor per år. Miljö- och byggnadsnämnden anser inte att det är rimligt att en fiskodling ska släppa ut mer fosfor än ett reningsverk som tar emot avloppsvatten från ett helt samhälle. Speciellt inte med tanke på att det kan förändra Silveråns och sjön Hulingens statusklasser med avseende på näringsämnen. Målsättningen är att alla vatten ska ha god eller hög status Hulingen har statusklassningen god men ligger på gränsen till måttlig och de senaste årens provtagning visar på att fosforkoncentrationen ökar. Enligt försiktighetsprincipen, 2 kap 3 i miljöbalken ska alla som bedriver en verksamhet utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. I samma syfte ska bästa möjliga teknik användas.

11 Sammanträdesprotokoll 11(16) ÖSK 90 Dnr xxxxxxxxxx, Hultsfreds kommun. Begäran om yttrande från ÖSK gällande enskild avloppsanläggning inom kommunalt VA-verksamhetsområde Beslut Miljö- och byggnadsnämnden begär ett yttrande från Östra Smålands kommunalteknikförbund (ÖSK) gällande denna avloppsansökan. Yttrandet ska tydliggöra ÖSK:s ställningstagande för enskilt avlopp på rubricerad fastighet. Om man förordar att ansökan om enskilt avlopp ska beviljas, på just denna fastighet, ska detta motiveras väl. Vidare önskar miljö- och byggnadsnämnden en redogörelse för den aktuella fastighetsägarens juridiska rättigheter/skyldigheter mot VA-kollektivet om han skulle få tillstånd till enskilt avlopp. Yttrandet ska vara miljö- och byggnadskontoret tillhanda senast den 23 november Ärendebeskrivning Ägaren till den rubricerade fastigheten har inkommit med ansökan om enskilt avlopp trots att miljö- och byggnadskontoret framfört att fastigheten ligger inom område för kommunalt VA-verksamhetsområde. Enligt ansökan önskar fastighetsägaren upprätta en konventionell avloppsanläggning med slamavskiljare och upphöjd infiltration. Normalt avslås ansökningar inom kommunalt verksamhetsområde då det är kommunens skyldighet att ansluta fastigheter som är i behov av VA inom verksamhetsområdena. ÖSK har dock framfört att miljö- och byggnadsnämnden i vissa fall bör se positivt på att tillåta enskilda avlopp, även inom verksamhetsområdena. Miljö- och byggnadsnämnden har redan tidigare ställt frågan till ÖSK och då begärt yttrande till den 30 oktober men något yttrande har inte inkommit. Miljö- och byggnadskontorets bedömning Normalt bör ansökningar för enskilda avlopp inom verksamhetsområden avslås. Detta med anledning av att de mycket sällan kan uppnå samma reningsnivå som kommunala reningsverk varvid enskilda anläggningar inte bör betraktas som bästa möjliga teknik. Den tekniska lösningen som

12 Sammanträdesprotokoll 12(16) ansökan förespråkar bedöms uppfylla reningskraven för normal skyddsnivå. Med en kommunal anslutning skulle reningen av avloppsvattnet bli bättre. Det finns även anledning att vara försiktig med att tillåta enskilda anläggningar inom verksamhetsområden då huvudmannen för kommunalt VA kan kräva anslutningsavgift från fastighetsägaren, även om denna väljer att inte ansluta sig till det kommunala nätet. Då representanter från ÖSK framfört att man önskar att miljö- och byggnadskontoret ska se positivt på att tillåta enskilda avlopp inom VAverksamhetsområdet bedöms det rimligt att begära skriftlig motivering inför ett sådant ställningstagande.

13 Sammanträdesprotokoll 13(16) ÖSK 91 Dnr xxxxxxxxxx, Hultsfreds kommun. Begäran om yttrande från ÖSK gällande enskild avloppsanläggning inom kommunalt VA-verksamhetsområde Beslut Miljö- och byggnadsnämnden begär ett yttrande från Östra Smålands kommunalteknikförbund (ÖSK) gällande denna avloppsansökan. Yttrandet ska tydliggöra ÖSK:s ställningstagande för enskilt avlopp på rubricerad fastighet. Om man förordar att ansökan om enskilt avlopp ska beviljas, på just denna fastighet, ska detta motiveras väl. Vidare önskar miljö- och byggnadsnämnden en redogörelse för den aktuella fastighetsägarens juridiska rättigheter/skyldigheter mot VA-kollektivet om han skulle få tillstånd till enskilt avlopp. Yttrandet ska vara miljö- och byggnadskontoret tillhanda senast den 23 november Ärendebeskrivning Ägaren till den rubricerade fastigheten har inkommit med ansökan om enskilt avlopp trots att miljö- och byggnadskontoret framfört att fastigheten ligger inom område för kommunalt VA-verksamhetsområde. Enligt ansökan önskar fastighetsägaren upprätta en konventionell avloppsanläggning med slamavskiljare och upphöjd infiltration. Normalt avslås ansökningar inom kommunalt verksamhetsområde då det är kommunens skyldighet att ansluta fastigheter som är i behov av VA inom verksamhetsområdena. ÖSK har dock framfört att miljö- och byggnadsnämnden i vissa fall bör se positivt på att tillåta enskilda avlopp, även inom verksamhetsområdena. Miljö- och byggnadskontorets bedömning Normalt bör ansökningar för enskilda avlopp inom verksamhetsområden avslås. Detta med anledning av att de mycket sällan kan uppnå samma reningsnivå som kommunala reningsverk varvid enskilda anläggningar inte bör betraktas som bästa möjliga teknik. Den tekniska lösningen som ansökan förespråkar bedöms uppfylla reningskraven för normal skyddsnivå. Med en kommunal anslutning skulle reningen av avloppsvattnet bli bättre.

14 Sammanträdesprotokoll 14(16) Det finns även anledning att vara försiktig med att tillåta enskilda anläggningar inom verksamhetsområden då huvudmannen för kommunalt VA kan kräva anslutningsavgift från fastighetsägaren, även om denna väljer att inte ansluta sig till det kommunala nätet. Då representanter från ÖSK framfört att man önskar att miljö- och byggnadskontoret ska se positivt på att tillåta enskilda avlopp inom VAverksamhetsområdet bedöms det rimligt att begära skriftlig motivering inför ett sådant ställningstagande.

15 Sammanträdesprotokoll 15(16) 92 Redovisning av delegationsbeslut Beslut Miljö- och byggnadsnämnden godkänner redovisade delegationsbeslut under perioden

16 Sammanträdesprotokoll 16(16) 93 Meddelanden Kommunstyrelsens arbetsutskott, beslut Begäran om ställningstagande för kommunalt vatten och avlopp i området Karlsborg Kommunstyrelsens arbetsutskott, beslut för kommunstyrelsens arbetsutskott 2013 Länsstyrelsen i Kalmar län, beslut Samråd angående underhållsröjning av ledningen 10kV Målilla, Hultsfreds kommun Länsstyrelsen i Kalmar län, meddelande Samråd angående underhållsröjning av ledningen 10kV Storebro i Vimmerby och Hultsfreds kommun er Länsstyrelsen i Kalmar län, beslut Bidrag till administration, spridningskontroll och effektuppföljning i samband med kalkning av sjöar och vattendrag under 2012 Länsstyrelsen i Kalmar län, beslut Angående tillträde för reglering av dammluckor på fastigheten Hällefors 11:3, Hultsfreds kommun Länsstyrelsen i Kalmar län, yttrande Yttrande angående anmälan om fiskodling xxxxxxxxxx, Hultsfreds kommun Länsstyrelsen i Kalmar län, beslut Föreläggande att ansöka om tillstånd enligt 9 kapitlet miljöbalken Länsstyrelsen i Kalmar län, beslut Länsstyrelsen överprövar ej beslutet om strandskyddsdispens, xxxxxxxxxx, Hultsfreds kommun Sveriges Kommuner och Landsting, Cirkulär 12:53 Delegationsordning enligt miljöbalken och livsmedelslagen