Psykisk ohälsa bland barn och unga. - och vikten av tidiga stödinsatser
|
|
- Sven-Erik Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Psykisk ohälsa bland barn och unga - och vikten av tidiga stödinsatser
2 Denna skrift riktar sig framförallt till dig som möter barn och unga i din vardag, exempelvis inom ditt dagliga arbete eller i egenskap av beslutsfattare inom kommun eller landsting. Den riktar sig även till dig som är barn eller ung, till dig som förälder eller annan anhörig samt andra som vill veta mer om hur situationen ser ut när det gäller barns och ungas psykiska hälsa. Skriften ger en bakgrundsbild till vad som behövs för att må bra, vad som kan stärka eller hota den psykiska hälsan. Den sammanfattar det aktuella forskningsläget när det gäller förekomst av psykisk ohälsa, individuella och samhälleliga bakgrundsfaktorer samt vilka myndigheter och verksamheter som har ansvar för att ge hjälp och stöd. Skriften pekar även på de brister Rädda Barnen anser att samhället behöver komma till rätta med för att kunna tillgodose behoven och rätten till stöd och hjälp för de barn och unga som lider av psykisk ohälsa. För en del barn som mår psykiskt dåligt räcker resurserna till inom det egna nätverket med stöd från familj, släkt och vänner kombinerat med de generella förebyggande stödinsatser som finns för att skapa goda uppväxtvillkor exempelvis inom barnhälsovård, förskola och skola. Andra barn är i behov av individuellt anpassade stöd och behandlingsinsatser. I denna skrift väljer Rädda Barnen att framförallt fokusera på brister när det gäller tidiga stödinsatser för alla de barn och unga i behov av stöd och hjälp utifrån psykisk ohälsa, men som ännu inte kräver omfattande insatser i form av specialistvård. Vi har allt att vinna på att fånga upp barn och unga som mår dåligt, tidigt, innan svårigheterna vuxit sig alltför stora Rädda Barnen Författare: Karin Blomgren, Rädda Barnen Foto: Claes Herrlander (omslag, sid 4, 7, ) och Pernilla Norström (sid 11) Barnen på bilderna har ingen koppling till innehållet. 2 Formgivning: Psykisk Linda ohälsa Askervall bland barn och unga
3 Vad behöver barn för att må bra BARNS UPPVÄXTVILLKOR OCH INDIVIDUELLA FAKTORER påverkar hur den fysiska och psykiska hälsan utvecklas. Barn har generella behov där en trygg vardagsmiljö och god anknytning till minst en förälder eller en annan person i barnets närhet, som kan ge värme, omsorg, skydd mot eventuella faror, struktur och förutsägbarhet, spelar en viktig roll för barns motståndskraft till att utveckla psykisk ohälsa. Andra familjemedlemmars fysiska och psykiska mående påverkar barnet. Att under uppväxten utsättas för påfrestande händelser ökar risken för att barnet utvecklar känslomässiga eller psykiska besvär. Hur ett barn tas omhand i samband med svåra händelser till exempel i samband med kriser, katastrofer, sjukdom eller dödsfall i familjen, kan vara avgörande för barnets psykiska mående, nu och på sikt. Förskola och skola är viktiga arenor för hälsa och utveckling. En väl fungerande förskola och skola kan fungera kompensatoriskt för ett barn med problem med t ex inlärning eller i hemmiljön. En god självkänsla, trygga nära relationer, bra kamrater och positiva fritidsaktiviteter är exempel på viktiga skyddsfaktorer som främjar psykisk hälsa. Individuella förutsättningar, familjeförhållanden och andra nära relationer har med andra ord en stor inverkan på den psykiska hälsan. På senare tid har man även börjat uppmärksamma andra aspekter och livsvillkor som viktiga påverkansfaktorer, såsom skolsystem, bostadsområde, familjens socioekonomiska status, konjunkturen på arbetsmarknaden och framtidsutsikter. Psykisk ohälsa bland barn och unga 3
4 Psykisk ohälsa bland barn och unga kan beskrivas som: Självupplevda självrapporterade besvär som inte kan räknas in i den normala tonårsutvecklingen. Beteendemässiga, sociala eller kognitiva svårigheter som kan ge såväl emotionella som somatiska besvär. Ett tillstånd som medför symptom som har en negativ inverkan på barnets välbefinnande och känslomässiga utveckling. 4 Psykisk ohälsa bland barn och unga
5 Psykisk ohälsa i Sverige idag DET FINNS EN GENERELL UPPFATTNING om att psykisk ohälsa bland barn och unga har ökat. En tillbakablick 20 år i tiden visar att den psykiska hälsan, framförallt bland tonåringar, tycks ha försämrats. Skolbarns hälsovanor som presenteras av Folkhälsomyndigheten är en internationell undersökning som sedan 1985 genomförs var fjärde år. De senaste resultaten av Skolbarns hälsovanor 2013/2014 visar att majoriteten av skolbarnen mår bra. Med åldern ökar dock andelen med återkommande psykiska och somatiska besvär, som huvudvärk, nedstämdhet och sömnsvårigheter. Sedan början av 1900-talet har svenska ungdomars självupplevda psykiska hälsa haft en oroväckande utveckling. Mellan 1989 och 2005 tredubblades antalet ungdomar i åldern år som uppgav att de led av ängslan, oro eller ångest. Uppgifter om ihållande trötthet, sömnsvårigheter och värk i nacke och skuldror ökade också. Ett observandum är att det under de senaste åren skett en stor ökning av barn och unga inom den psykiatriska öppen- och slutenvården. Parallellt med ett ökat tryck inom vården har det även skett en ökning av utskriven psykofarmaka till ungdomar, både pojkar och flickor. Samhällsfaktorer med inverkan på den psykiska hälsan En tillbakablick på de senaste trettio åren och en sammanfattning av de större utredningar och undersökningar visar att den psykiska hälsan hos unga inte förbättrats i den mån man skulle kunna förvänta sig utifrån ett förhållandevis välutvecklat samhälleligt socialt skyddsnät. Orsakerna till varför så många ungdomar berättar att de mår psykiskt dåligt är delvis outforskade. En av orsakerna anses dock vara att Sverige är ett individualistiskt samhälle som ställer krav på individen att själv skapa sin identitet och göra framgångsrika val. En resursstark individ kan ha goda möjligheter att ta sig fram i ett sådant samhälle medan det riskerar att slå ut andra. Psykisk ohälsa bland barn och unga 5
6 Senare forskning visar på ett samband mellan psykisk ohälsa och familjens sociala och ekonomiska status. Barn som lever i ekonomisk utsatthet har en kraftigt förhöjd risk för att utveckla psykisk ohälsa. Hälsoproblem under barndomen får dessutom allvarligare konsekvenser för barn som växer upp i ekonomiskt utsatta familjer jämfört med andra barn. Stress inom skolan och inför framtiden påverkar barns psykiska hälsa negativt. Studier visar på ett starkt samband mellan psykisk hälsa och skolprestationer. Drygt 87 procent av alla elever i årskurs 9 lyckades uppnå gymnasiebehörighet våren När det gäller barn med psykisk ohälsa var motsvarande siffra endast 60 procent. Majoriteten av ungdomar i Sverige anger skolarbete och oron för framtida arbetslöshet som den främsta källan till känslan av stress. Självmord bland unga Sverige har en hög självmordsfrekvens bland unga. Under 2013 valde personer i Sverige att ta sitt liv och av dem var 176 mellan år. Det motsvarar drygt 14 unga människor varje månad. Det finns ett samband mellan upplevd psykisk ohälsa i ungdomen och att insjukna i psykiska sjukdomar och begå självmord senare i livet. Tidiga tecken på psykisk ohälsa är med andra ord en allvarlig riskfaktor för psykiska besvär på sikt. En expertenhet inom självmordsforskning och självmordsprevention, Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP), har på uppdrag av regeringen kartlagt självmordsförebyggande arbete i Sverige och kommit fram till att förebyggande insatser som riktar sig direkt till unga är de som ger bäst effekt. Samtidigt visar granskningar att det självmordsförebyggande arbetet i Sverige dras med stora brister. 6 Psykisk ohälsa bland barn och unga
7 Vanliga symptom kopplade till psykisk ohälsa: Sömnsvårigheter Irritation Nedstämdhet Dålig självkänsla Psykosomatiska besvär Inlärningssvårigheter Oro och ångest Aggressivt beteende Ätstörningar Självskadebeteende Självmordsbenägenhet Fobier Psykisk ohälsa bland barn och unga 7
8 Samhällets ansvar och förutsättningar DET ÄR MYNDIGHETERNAS ANSVAR att ge stöd till barn och unga med psykisk ohälsa. Kommuner och landsting måste verka tillsammans för att systematisera stödet. Stödet ska ges med en helhetssyn utifrån barnets särskilda behov och förutsättningar. Det är inte bara barnen som ska komma till de vuxna utan de vuxna kan åtminstone visa att de finns där eller fråga hur man mår. Ung Röst, Rädda Barnen, 2014 Eftersom psykisk ohälsa hos barn och ungdomar kan bottna i en sammansatt problematik blir samverkan viktig mellan olika huvudmän såsom hälso- och sjukvård, skola, socialtjänst och polis. När samverkan mellan olika stödinstanser brister medför det ofta att barnet hamnar i kläm. Svårigheter att samverka kan exempelvis bero på bristfälliga eller otydliga strukturer, att det saknas ekonomiska incitament eller en bristande förståelse bland professionella för var och ens respektive kompetensområde. Flera studier visar att samhällets kostnader för vård och omsorg minskar när samverkan mellan myndigheter fungerar. Omvänt ökar en god samverkan förutsättningarna för ett gott individuellt bemötande och för att tillgodose barnets unika behov av stöd och hjälp. 8 Psykisk ohälsa bland barn och unga
9 Första linjen I takt med att barn- och ungdomspsykiatrins uppdrag allt mer kommit att handla om att erbjuda högspecialiserade vård och diagnosticering av barn med neuropsykiatrisk problematik, uppmärksammar Rädda Barnen att barn och unga med begynnande och/eller lindrigare former av psykisk ohälsa ofta hamnar i kläm. Vi ser allvarliga brister inom den så kallade första linjens psykiatri (se faktaruta nedan). På många håll saknas stödinsatser till barn och unga med psykisk ohälsa och barn och föräldrar vet ofta inte vart de ska vända sig för att få stöd. Rädda Barnen anser att första linjen inte är tillräckligt utvecklad för att kunna avlasta den specialiserade psykiatrin i önskvärd omfattning. Första linjens psykiatri Första linjen är en benämning på verksamheter som ansvarar för att ta emot, ge stöd till och i viss mån behandla barn och unga med lindriga till måttliga symptom på psykisk ohälsa. Det kan handla om svårigheter som har psykologiska, medicinska, sociala eller pedagogiska orsaker. Första linjen är inte ett tydligt definierat begrepp i svensk lagstiftning. Detta medför ett tolkningsutrymme där kommuner och landsting kan välja att tolka sitt ansvar och uppdrag olika, vilket får negativa konsekvenser och möjliggör orimliga skillnader runt om i landet. I vissa fall riskerar barn att bli helt utan vård vilket kan få allvarliga, livsavgörande följder. Ett pågående utvecklingsarbete syftar till att ta fram modeller inom första linjen som ser till att barn och ungdomar som uppvisar symptom på psykisk ohälsa snabbt ska få rätt stöd av rätt aktör. En tidig upptäckt anses viktigt för att kunna förebygga och motverka omfattande vård på specialistnivå senare i livet. Psykisk ohälsa bland barn och unga 9
10 En tidig upptäckt kan betyda att det sker tidigt i barnets liv eller tidigt i en sjukdomsutveckling. För en del barn räcker resurserna till inom det egna nätverket med stöd från familj, släkt och vänner kombinerat med de generella förebyggande stödinsatser som finns för att skapa goda uppväxtvillkor exempelvis inom BVC, förskola och skola. Andra barn är i behov av individuellt anpassade stöd och/eller behandlingsinsatser inom första linjen eller specialistvården. Stöd på olika nivåer Stöd på olika nivåer Specialiserad vård t ex Socialtjänst, BUP Första linjens psykiatri Familj, släkt och vänner Generellt förebyggande t ex BVC, elevhäsan, ungdomsmottagning, familjecentral. 10 Psykisk ohälsa bland barn och unga
11 Jag känner ganska många som har mått dålig. Så dåligt att dom har skadat sig själva. Ung Röst, Rädda Barnen, 2014 Psykisk ohälsa bland barn och unga 11
12 Vad säger Barnkonventionen? SVERIGE HAR RATIFICERAT BARNKONVENTIONEN och därmed förbundit sig till att använda alla sina tillgängliga resurser för att uppfylla den. Några särskilt relevanta artiklar i Barnkonventionen gällande rättigheter för barn med psykisk ohälsa är: Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet (artikel 3). Barnet har rätt till goda uppväxtvillkor och till bästa uppnåeliga hälsa samt rätt till sjukvård och rehabilitering (artikel 24). Barnet har rätt till likvärdiga villkor och till att skyddas från diskriminering (artikel 2). Barnet har rätt till liv, hälsa och utveckling (artikel 6). Barnet har rätt att uttrycka sin åsikt i frågor som berör det (artikel 12). Barnet har rätt till skydd mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld (artikel 19). FN:s Barnrättskommitté i Genève har kritiserat Sverige för diskriminerande effekter som bottnar i kommunala skillnader när det gäller stöd till utsatta barn. I rekommendationerna från FN:s Barnrättskommitté som Sverige tog emot i februari 2015 lyfts bland annat behovet av att säkerställa en jämlik hälsovård, särskilt för barn i marginaliserade grupper. När det gäller barn- och ungdomspsykiatrisk vård nämns särskilt barn med ADHD och en oro för den stora ökningen av medicinering av dessa barn. FN:s Barnrättskommitté betonar också hur viktigt det är med en fungerande elevhälsa som kan ge barn rätt stöd och i viss mån behandling vid psykisk ohälsa och annan problematik. 12 Psykisk ohälsa bland barn och unga
13 Lagar som reglerar stöd, vård och behandling till barn och unga Hälso- och sjukvårdslagen Vården ska arbeta för att förebygga ohälsa och uppfylla kraven för en god vård. Vårdinsatser ska vara lättillgängliga och bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Patientlagen Barnet ska få information om sitt hälsotillstånd och vilken behandling som finns att få exempelvis metoder, hjälpmedel, stöd, risker och eftervård. Barnet ska också få veta möjligheten att välja behandlingsalternativ, få ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt. Informationen ska anpassas efter barnets ålder, mognad, erfarenhet och språkliga bakgrund. Socialtjänstlagen Reglerar att barnets bästa ska beaktas vid åtgärder som rör barn, i det här fallet vård- och behandlingsinsatser för barn. Barnet ska få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter, med betydelse i förhållande till ålder och mognad. Ett barn som har fyllt 15 år har rätt att föra sin egen talan. Skollagen Reglerar elevhälsovårdens skyldigheter att vara förebyggande och hälsofrämjande. I den nya skollagen (2011) lyfts elevhälsans förebyggande roll fram och alla elever ska ha tillgång till psykolog, kurator och personal med specialpedagogisk kompetens, utöver skolläkare och skolsköterska. Skollagen reglerar också att skolan ska ta hänsyn till elevers olika behov och elever som riskerar att inte nå kunskapskraven ska snabbt få rätt stöd. Myndigheter har en särskild skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Det regleras i sin tur i lagstiftningen för polis, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Psykisk ohälsa bland barn och unga 13
14 14 Psykisk ohälsa bland barn och unga
15 Rädda Barnens uppdrag inom området RÄDDA BARNEN HAR EN VIKTIG ROLL i att framhålla barnets perspektiv i förhållande till förändringar, samhällsfunktioner och beslut på olika nivåer i samhället som påverkar barn. Rädda Barnens enkätundersökning Ung Röst (2011) visade att 87 procent, av de nära ungdomar som deltog i studien, oroade sig för sin egen eller kompisars psykiska hälsa och tyckte att det var viktigt, eller mycket viktigt att Sverige gör mer för att det ska gå fortare för barn och unga att komma i kontakt med en kurator, psykolog eller motsvarande. I vår skola pratar vi knappt om vad man ska göra om man mår dåligt eller känner sig stressad eller vem man ska vända sig till. Ung Röst, Rädda Barnen, 2014 När Ung röst genomfördes 2014 visade undersökningen att andelen barn som känt sig nedstämda ökar med åldern och att 33 procent av alla barn och ungdomar inte vet vart de ska vända sig om de har problem i familjen. Undersökningen visade också att 90 procent av barnen som deltog har känt sig stressade över skolarbetet under det senaste året. Psykisk ohälsa bland barn och unga 15
16 16 Psykisk ohälsa bland barn och unga
17 Rädda Barnen vill: att ansvaret för det första mottagandet av barn och unga med psykisk ohälsa ska vara tydligt utpekat och resurssatt i samtliga kommuner och landsting. att det ska vara lätt att söka stöd och gå snabbt att få hjälp i samband med psykisk ohälsa. att insatser som erbjuds ska präglas av långsiktighet och stabilitet. För att ge ett bra stöd till barnet krävs ofta ett helhetsperspektiv som inkluderar hela barnet och dess omgivning. att stöd som riktar sig till barn ska vara likvärdigt oavsett var i landet barnet bor. att det, utöver första linjen, ska finnas en tillgänglig och väl fungerande elevhälsa, barnavårdscentral, ungdomsmottagning och specialistmottagning. Hela kedjan måste finnas. att det ska vara möjligt för ett barn att vid behov själv söka stöd, utan en förälder. att rutiner för att upptäcka förekomst av våldsutsatthet ska finnas inom alla verksamheter med ansvar för att ge stöd till barn utifrån psykisk ohälsa, t ex inom första linjen, elevhälsan, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten. Psykisk ohälsa bland barn och unga 17
18 Referenser och lästips Hellre Rik och Frisk om familjebakgrund och barns hälsa. SNS förlag, (2014) Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. (SOU:2006:77) Ung Röst Sverige Rädda Barnen (2014) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Folkhälsomyndigheten (2014) När livet känns fel Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (2015) Att vilja se, vilja veta och vilja fråga vägledning för att öka förutsättningarna att upptäcka våldsutsatthet. Socialstyrelsen (2014) 18 Psykisk ohälsa bland barn och unga
19 Psykisk ohälsa bland barn och unga 19
20 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: kundservice@rb.se 20 Psykisk ohälsa bland barn och unga Plusgiro: Bankgiro:
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs merSamarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019
Tuvans förskola, Härnösand Samarbete förskola barnavårdscentral En nationell enkätundersökning 2019 Svenska OMEP i samarbete med Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet
Läs merSamordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Läs merPsykisk hälsa - främja och förebygga i skolan
Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan Solveig Petersen Folkhälsomyndigheten Definitioner Psykisk hälsa: känslor-tanker-beteende Angenäma och funktionella (positiv psykisk hälsa psykisk välbefinnande)
Läs merUngas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Läs merYttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kristina Laurell Laroussi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (2) HSN 2017-0031 Yttrande över motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merHÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa
HÖK - Barn och ungas psykiska ohälsa Första linjens ansvar och uppgifter Förhållningssätt Så mycket som möjligt av vård och stöd till barn och ungdomar med psykisk ohälsa ska ske i första linjens vård,
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merNyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014
Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är
Läs merOm Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Läs merDe flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs merVarför bör vi erbjuda stöd till föräldrar?
Varför bör vi erbjuda föräldrastöd under barnets hela uppväxt och vad vill föräldrar ha? Camilla Pettersson Länsstyrelsen i Örebro län Örebro universitet Illustration: Eva Lindén Varför bör vi erbjuda
Läs merEn rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och
Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merBRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag
Läs merUtvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan
2018-08-14 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SOCN 2018/88 Socialnämnden Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan Förslag till beslut 1. Socialnämnden tar del av informationen i utvärderingsrapporten.
Läs merSamverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa
Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk
Läs merKära politiker BRIS VALMANIFEST - FÖR EN BÄTTRE BARNDOM
Kära politiker BRIS VALMANIFEST - FÖR EN BÄTTRE BARNDOM Kära politiker! Alla barn har rätt till en god start i livet. Låt valet 2018 bli valet för en bättre barndom. Barn är en särskilt utsatt grupp i
Läs merKvalitetsprogram för elevhälsoarbetet
Bilaga 1 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
Läs merLyckas med SIP-mötet. - Samordnad individuell plan. 26/11/2018 Anette Ståhl och Fanny Eklund
Lyckas med SIP-mötet - Samordnad individuell plan Vilka är vi? Anette Ståhl Socionom Kurator Barnsamordnare Handledare Psykiatri Sydväst Stockholms läns landsting Fanny Eklund Socionom SIP-samordnare Kungsholmen
Läs merLyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014
Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under
Läs merHälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.
Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam
Läs merVälfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som
Läs merStrukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående
Hur mår unga idag? Perspektiv: Sverige i världen Sverige Örnsköldsvik Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående Världens Lycka
Läs merGemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade 2012-01-01)
Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd (reviderade 2012-01-01) 1 2 Innehållsförteckning Förord... 4 Målet för samverkan och målgruppen... 5 Grundläggande utgångspunkter...
Läs merSkolfrånvaro. Anette Stockhaus, leg psykolog
Skolfrånvaro Anette Stockhaus, leg psykolog Vill ni ha kontakt? Anette Stockhaus Legitimerad psykolog med erfarenhet från skola och elevhälsa, barnhälsovård och företagshälsa. Malevik Utveckling och Psykologi
Läs merBarn som närstående/anhöriga
(5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning
Läs merBarnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017
Grimstofta Förskoleenhet Barnhälsoplan Grimstofta förskoleenhet 2017 Upprättad 2017-01-18 av specialpedagog: Eleonor Larsson och Eva-Karin Oldén. Revideras Våren 2018 Fastställd av förskolechef: Sofie
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merFem fokusområden fem år framåt
REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens
Läs merAtt möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården
Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning Ett utbildningspaket för barnhälsovården Utbildningspaketet innehåller ett kunskapsstöd två filmer två scenarier en broschyr till föräldrar en studiehandledning
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merKommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Läs merVerksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats
2017-03-16 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som då avser
Läs merBarnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist
Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Vad kommer jag att prata om? Barnkonventionen som lag Barnkonventionens grundprinciper Nyanlända barns psykiska
Läs merMotion 2016:44 av Maria Kjellsdotter Rydinger m.fl. (S) om fler öppna mottagningar där kommun och landsting samverkar för att minska psykisk ohälsa
Motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter Rydinger m.fl. (S) om fler öppna mottagningar där kommun och landsting samverkar för att minska psykisk ohälsa bland barn och unga 17 LS 2016-1573 1 (2) Landstingsrådsberedningen
Läs merVägledning för Elevhälsan
Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,
Läs merMotionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan
MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4283 och 15/4299 2015-10-23 Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Åsa Ernestam Motionerna 50 - Elevhälsogaranti och 65 - Stärk den svenska elevhälsan Beslut Styrelsen föreslår
Läs merElevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015
Gäller fr.o.m. 11.07.01 Barn- och ungdomsförvaltningen Elevhälsoplan för Rättviks kommun 2011-2015 Foto: Anita Hogeborn-Kullander INNEHÅLL 1. Inledning...3 2. Mål och syfte...3 3. Elevhälsans organisation...3
Läs merSverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.
090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda
Läs merMONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR. Onkologikliniken, Västerås
MONICA SÖDERBERG, SOCIONOM/KURATOR Onkologikliniken, Västerås HSL Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som
Läs merTranspersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92)
REMISSVAR 2018-03-19 Dnr 3.9:0980/17 Kulturdepartementet Transpersoner i Sverige Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92) (dnr KU2017/02516/DISK) Utredningen om stärkt ställning
Läs merKonsultation med BVC och elevhälsa
Konsultation med BVC och elevhälsa När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsultera den medicinska komptens som finns runt barnet. Nedanstående punkter är ett stöd vid konsultation kring
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merUppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga
Regeringsbeslut I:2 2017-03-16 U2017/01236/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade
Läs merElevhälsan. Informationsblad
Informationsblad 1 (6) Elevhälsan Huvudmannen ska se till att det finns elevhälsa för alla elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Läs merBarn och ungdomars hälsa i Norrbotten
Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn
Läs merPsykisk hälsa, barn och unga
POSITIONSPAPPER Psykisk hälsa, barn och unga 2016 Psykisk hälsa, barn och unga 1 Psykisk hälsa, barn och unga 2 Förord Psykisk ohälsa i barndomen ger sämre förutsättningar att leva ett gott och långt liv.
Läs merOmrådet psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren
Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen
Läs merBarn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde
Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder
Läs merMål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun
SOTENÄS KOMMUN Arbetsutskottet 2007-05-10 Beslut i Utbildningsnämnden 2007-05-31 68 och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun K:\PROT\UN\2007\ och riktlinjer för skolhälsovården 070531.doc 2008-08-21
Läs merELEVHÄLSOPLAN. Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll. Läsåret 2013-2014
ELEVHÄLSOPLAN Rutiner och organisation för elevhälsoarbetet på Urfjäll Läsåret 2013-2014 Urfjälls Montessoriskola Rektor Mette Sandh Urfjällsvägen 2 Telefon 08-581 740 42 196 93 Kungsängen E-mejl rektor@urfjall.se
Läs merbarns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län
barns psykiska hälsa Överenskommelse mellan barnpsykiatrin i Kalmar län och socialtjänsten i Kalmar län 2015 2016 Datum 2014-11-07 Överenskommelse om samverkan mellan BUP och kommunernas socialtjänst i
Läs merUPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET
1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda
Läs merAnhörigperspektiv och Anhörigstöd Tina Hermansson, anhörigkonsulent
Anhörigperspektiv och Anhörigstöd 180315 Tina Hermansson, anhörigkonsulent Vad menas med anhörigperspektiv? Göteborgs stads riktlinje för anhörigperspektiv: Att uppmärksamma brukarens/klientens behov av
Läs merKvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) 2010-03-01 Bilaga 1 Kvalitetsprogram för elevhälsa inklusive specialpedagogisk verksamhet Utgångspunkter, mål och uppdrag Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön,
Läs merBARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET?
BARNKONVENTIONEN I LANDSTINGET HUR FUNKAR DET? VAD ÄR BARNKONVENTIONEN? VISSA BASFAKTA Barnkonventionen har funnits i över 20 år, sedan 1989. Alla länder utom USA och Somalia har ratificerat den. Vi är
Läs merBarn- och elevhälsoteamet
Barn- och elevhälsoteamet Riktlinjer för en gemensam Barn- och elevhälsa i Gullspångs kommun inom förskola och grundskola Vision Barn och unga i Gullspångs kommun påverkar sina liv och bidrar till hållbar
Läs merHerman Pettersson Inspektör / Jurist. Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO
Herman Pettersson Inspektör / Jurist Karin Dahlberg Inspektör / Nationell ämnessamordnare för elevhälsa på IVO De viktigaste lagarna som berör medicinska insatsen Det går inte att välja vilka lagar som
Läs merAnsvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.
Senast uppdaterad 2016-02-29 Ansvar och uppdrag Elevhälsan Elevhälsan är en del av skolans lärandeuppdrag och en resurs för hälsofrämjande skolutveckling, så här står det i dokumentet:. Skolans uppdrag
Läs merKvalitetsprogram för elevhälsoarbetet
Bilaga 1 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (9) 2016-10-28 Kvalitetsprogram för elevhälsoarbetet Utgångspunkter, mål och uppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
Läs merBästa platsen att växa upp på
Bästa platsen att växa upp på Nätverksträff barnrättsombud 23 oktober 2018 Noomi Carlsson, Folkhälsa o sjukvård Liza Muhic, VO medicin Är Region Jönköpings län bästa platsen att växa upp på? Carlsson/
Läs merDokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr
Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn
Läs merUppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Läs merSamverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län
Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merVänersborg 29 maj Omvärldsspaning - insatser för barn och unga!
Vänersborg 29 maj 2013 Omvärldsspaning - insatser för barn och unga! Ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Har vi ett gemensamt ärende? www.skl.se/psynk 2 miljoner barn 2-5% behöver omfattande insatser
Läs merHandlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018
Handlingsplan för Elevhälsan på Brandthovdaskolan Läsåret 2017/2018 Innehållsförteckning Elevhälsans organisation. 3 Elevhälsans gemensamma arbetsuppgifter..3 Elevhälsans specifika arbetsuppgifter...4
Läs merHandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling
Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel
Läs merGrundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga
Jämlikt Göteborg Vägledning för att främja skolnärvaro: Grundläggande främjande framgångsfaktorer som bildar ramverk för arbetet inom de verksamheter som möter barn och unga 2018-05-18 Versionshantering
Läs merHälsoutskottets motion
Ungdomsparlamentet Hälsoutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland unga? Begrepp Psykisk ohälsa: Är en samlande betäckning för både mindre allvarliga problem
Läs merFörsta linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa
Första linjen för barn och unga vid psykisk ohälsa - Ansvarsfördelning, målgrupp och insatser (arbetsmaterial) 1 Sammanfattning 2 Innehåll Inledning... 5 Bakgrund... 5 En ny modell... 6 Första linjen...
Läs merLOKAL ELEVHÄLSOPLAN. Vedby skola
150909 LOKAL ELEVHÄLSOPLAN Vedby skola Inledning Enligt skollagen (2010:800) som trädde i kraft den 1 juli 2011 behandlas elevhälsan i 2 kap 25-28. I dessa paragrafer regleras allt från personalens kompetenser
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Läs merKommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merKRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN
KRAV FÖR EN LIKVÄRDIG FÖRSKOLA OCH SKOLA RÄDDA BARNEN Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2015 02 162015 02 16 Rädda
Läs merKommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Läs merKommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Läs merBasprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun
Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun 2016-2017 Ett basprogram säkerställer likvärdig Elevhälsa medicinsk inriktning - för alla elever i Tierps kommun och programmet följer Socialstyrelsens
Läs merÖverläggning om nyanlända och asylsökande barns psykiska ohälsa
Överläggning om nyanlända och asylsökande barns psykiska ohälsa Rekommendationer från kommuner, landsting, regioner och Barnombudsmannen i en dialog den 21 november 2017 Dnr. 3.3:0787/17 Barnombudsmannen
Läs merFörsta linjen unga, Karlstadsområdet
Första linjen unga, Karlstadsområdet Forshaga kommun, Grums kommun, Hammarö kommun, Karlstads kommun, Kils kommun, Landstinget i Värmland För barn och unga 6-20 år Vad är första linjen för barn och unga
Läs merHabiliteringen. Info om Habiliteringen, H&H till gruppen. Mitt i livet
Habiliteringen Info om Habiliteringen, H&H till gruppen Mitt i livet 2017-10-31 Habiliteringens kännetecken är utredande och behandlande åtgärder som har sin utgångspunkt i funktionshinder med fokus på
Läs merÖppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa
2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt
Läs merTrender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor
Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor
Läs merHälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Läs merPLAN FÖR ELEVHÄLSA. Elevhälsa. Plan för elevhälsa S i d a 1 7
Elevhälsa Plan för elevhälsa 2018 S i d a 1 7 Elevhälsan Skolan, förskoleklassen och fritidshemmet får sitt uppdrag från läroplanen för grundskolan (lgr 11), skollagen (2010), skolförordningen (2011:185)
Läs merStyrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa
Styrdokument för Västra Götalandsregionens verksamheter inom Habilitering & Hälsa Beslutad av regionfullmäktige 2010-02-02 Redaktionella justeringar p g a namnbyte 2 Bakgrund Grunden för Västra Götalandsregionens
Läs merPsykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Läs mer/2018 1(5) Socialdepartementet
2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett
Läs mer