nystart Väl förberedd för Bankmarknad I FÖR- ÄNDRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nystart Väl förberedd för Bankmarknad I FÖR- ÄNDRING"

Transkript

1 4DEC 2014 Väl förberedd för nystart Jukka Vesala är en av ECB:s nya tillsynschefer. Efter årets stora städjobb som möjliggjort en gemensam tillsyn i Europa laddar han om. Foto: Anna Rut Fridholm Bankmarknad I FÖR- ÄNDRING HÄR ÄR 2015 ÅRS VIKTIGASTE FRÅGOR BANKMÖTET: VAD BLIR SUMMAN AV REGLERINGARNA?

2 VD HAR ORDET Slå vakt om den svenska bankmodellen Riskbaserade kapitalkrav är en viktig grund för den bankmodell som svenska banker använder med framgång. Nya krav på bruttosoliditet kan öka risken i banksystemet. Krav på bruttosoliditet är ett av de mest omdiskuterade inslagen i den omfattande bankreglering som tagits fram efter finanskrisen. Enkelt uttryckt innebär kravet att en viss mängd kapital ska hållas i förhållande till bankens totala utlåning, oberoende av hur riskfylld utlåningen är. Banken måste hålla lika mycket kapital för utlåning med låg risk som för utlåning med hög risk. Baselkommittén och EU ska först år 2017 ta slutlig ställning till hur kravet ska genomföras och vilken nivå som ska gälla. Svenska banker tillhör de bäst kapitaliserade i världen. De stresstester som nyligen genomförts i regi av den europeiska banktillsynsmyndigheten EBA stärker denna slutsats. Den svenska bankmodellen, med universalbanker som har bolånen kvar på balansräkningen, använder säkerställda obligationer som en viktig finansieringskälla och tillämpar ett riskbaserat synsätt i den interna styrningen, vilket visat sig fungera väl i såväl goda som svåra tider. Vår syn är att ett högt och bindande bruttosoliditetskrav kan vara skadligt för den svenska bankmodellen. Ett krav skulle medföra restriktioner för i första hand banker med en stor andel lågrisktillgångar, typiskt sett bolån och lån till stat och kommun. Även banker som håller en stor likviditetsreserv skulle drabbas. Risken är uppenbar att utlåning med låg risk knuffas ut från banksektorn och i stället hamnar i delar av ekonomin som varken är reglerad eller står under tillsyn. En metod kan vara att värdepapperisera lån, det vill säga att sälja stora stockar av till exempel bolån till vad som brukar benämnas skuggbanker. Den omfattande värdepapperiseringen av amerikanska bolån framhålls ofta som en av de viktigaste orsakerna till den senaste finanskrisen. Vidare ger ett bruttosoliditetskrav felaktiga incitament till bankerna, både för prissättningen och för den interna riskstyrningen. Bankernas balansräkningar kan därmed komma att innehålla en större andel utlåning med stor risk än vad som annars skulle vara fallet. Kravet kan också vara kontraproduktivt i kristider. Om en bank får problem att uppfylla ett bruttosoliditetskrav kan den tvingas minska sin likviditetsreserv. Kapitalproblem kan då förvandlas till likviditetsproblem. Vi ser sammantaget betydande negativa effekter av att införa ett bindande bruttosoliditetsmått. Svenska och nordiska banker skulle globalt sett tillhöra de banker vars verksamhet skulle drabbas av störst omställningar. Det är svårt att se hur de skulle kunna hantera kravet utan att ändra den modell som empiriskt visat sig fungera väl även under tider av betydande finansiell stress. Särskilt allvarligt vore det om Sverige skulle gå före den internationella regelutvecklingen och i förtid ställa strikta krav på bruttosoliditet. Vi anser i stället att svenska politiker och myndighetsföreträdare i Baselkommittén och i EU bör verka för att bruttosoliditetsmåttet inte införs som ett bindande krav utan förblir ett mått av flera som tillsynsmyndigheten använder inom ramen för tillsynsprocessen. Med en önskan om en god jul och ett gott nytt år. Thomas Östros Nyhets brevet ges ut av Svenska Bankföreningen. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Ellen Karlberg Bodil Bjerre Sekund (föräldraledig) Produktion: M Pacerek AB NR

3 NYHETER Våra viktiga frågor 2015 Bankföreningens experter om prioriterade områden Anne Sundqvist Senior Adviser Magnus Karlsson Analytiker Åsa Arffman Bankjurist Mats Stenhammar Redovisningsexpert Stibor är en viktig fråga. Bankföreningen har sedan mars 2013 ansvar för underhåll och regelverk för Stibor. Vi följer ESMA/EBA:s principer och Riksbanken visar i sina rapporter att de är nöjda med hur Stibor hanteras. EU-kommissionen har nyligen kommit med ett förslag till förordning om benchmark som ställer nya krav på banker och administratörer. Vi har därför startat en utredning om förutsättningarna för att Bankföreningen kan vara kvar som administratör av Stibor. Peter Göransson Senior Adviser Inom Operativa risker, som omfattar informationssäkerhet, kontinuitetshantering och bedrägeriprevention, fortsätter implementeringen av Finansinspektionens föreskrifter att vara en utmaning för svenska banker. Inom bedrägeriprevention intensifieras den nationella samverkan med Polisen och den internationella samverkan inom cyber security i takt med att bedrägerierna förändras. Riksbankens sedel- och myntutbyte ställer krav på kontanthanteringskedjans aktörer. Det blir fortsatt fokus på riskbaserade kontra riskokänsliga regleringar. Vi ser allt fler initiativ när det gäller riskokänsliga krav, vilka sätter de riskbaserade synsättet ur spel. Exempelvis kommer Baselkommittén med nya schablonmodeller för riskvikter och nya golvregler för kapitalkraven. Viktigt blir också att knyta ihop de senaste årens regleringar med de nya för att bilda sig en helhetsbild det finns konflikter mellan regleringarna, vilket inte är effektivt för bankerna eller reglerarna. Slutligen fortsätter vi följa utvecklingen av hushållens skuldsättning, främst förslaget kring amorteringskrav från Finansinspektionen. Agneta Brandimarti Bankjurist En viktig fråga är arbetet med projektet Tillträdesportalen, som går in i en intensivare fas. Tillträdesportalen är en webblösning för att underlätta administrationen vid bostadsaffärer mellan köparens och säljarens bank samt mellan banker och mäklare. Portalen kommer också att bli till nytta för kunderna, som slipper de väntetider på bankkontoret eller hos mäklaren som ofta förekommer på tillträdesdagen. 3 Penningtvättsområdet kommer att vara i fokus i och med att FATF (Financial Action Task Force) ska utvärdera Sverige Ett nytt fjärde penningtvättsdirektiv väntas vara klart runt årsskiftet. Regeringskansliet har tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag till de lagändringar som behövs i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast i slutet av juni Redan under våren kommer dock vissa ändringar i penningtvättsregelverket att träda i kraft bland annat avseende PEP (politiskt utsatta personer). Finansinspektionen kommer därför att besluta om en delrevidering av sina föreskrifter. Även under 2014 har det skett förändringar i regelverket genom införandet av en ny lag om penningtvättsbrott och en möjlighet för Finanspolisen att meddela så kallat dispositionsförbud. Bankföreningen anordnar under våren en konferens som fokuserar på de nya reglerna. Hur ska penningtvätt bekämpas? Den nya revisionsstandarden för redovisning av finansiella instrument, IFRS 9. Utmaningar för bankerna är tillämpningen och tolkningen av standarden samt påverkan i bankernas affärsmodeller. IFRS 9 Finansiella instrument behandlar redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018 eller senare givet att EU antar standarden, som Accounting Standards Board, IASB, godkände i somras. IFRS 9 indelas i tre områden: klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, nedskrivning av finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde i resultaträkningen samt säkringsredovisning av enskilda transaktioner. Finansiella tillgångar indelas i tre klasser: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via resultaträkningen samt verkligt värde via övrigt totalresultat. Klassificeringen av finansiella tillgångar sker utifrån de kassaflöden som det finansiella instrumentet har samt den affärsmodell som utgör utgångspunkt för hur det finansiella instrumentet innehas. Nedskrivning följer en trestegsprocess. (1) För friska krediter redovisas dag 1 med 12-månaders förväntad förlust. (2) För de kontrakt där kreditrisken anses ha ökat väsentligt beräknas reserveringar för kontraktets hela löptid. (3) När krediten blir individuellt nödlidande används nuvarande modell. Säkringsredovisningen knyts närmare företagens riskhantering, där det blir enklare att identifiera riskkomponenter och att säkra dessa. Standarden möjliggör även säkring av icke-finansiella instrument i högre grad samt att en förenklad effektivitetsuppföljning införs. NR

4 NYHETER Nya amorteringsregler till våren Finansinspektionen arbetar med att ta fram förslag till nya amorteringskrav. Bankföreningens rekommendation om att bankerna bör ge en individuellt anpassad amorteringsplan till kunderna finns kvar tills vidare. BOLÅN Bankföreningen har under de senaste åren haft en rekommendation kring amortering och individuella amorteringsplaner. Konkurrensverket ansåg att amorteringsrekommendationen kunde strida mot konkurrensreglerna, varför Bankföreningen har tagit bort rekommendationen och lämnat över frågan till Finansinspektionen. Rekommendationen om att bankerna bör ge sina kunder en individuellt anpassad amorteringsplan finns dock kvar tills vidare. Det finns ingen anledning att sluta göra detta jobb även om initiativet formellt har flyttats från branschen till lagstiftaren. Att ha en diskussion om bolån och amorteringsalternativ är något som är bra både för kunden och för banken, säger Bankföreningens chefekonom Johan Hansing. En amorteringskultur har återetablerats, mycket tack vare den tidigare amorteringsrekommendationen och även med hjälp av de individuella amorteringsplanerna. Därmed är steget mellan det beteende vi i dag kan se hos hushållen och kravet inte så stort för många nya låntagare. Till dess regelverket är på plats fortsätter arbetet på bankerna i samma anda som tidigare. Tack vare Bankföreningens tidigare rekommendationer har rådgivare i dag rutiner för att prata med kunderna om deras bostadsekonomi och bolånen på ett strukturerat sätt. Bankerna ställer sedan lång tid krav på återbetalningsförmåga i samband med att bolån beviljas. Stesstester av nya bolånetagare visar att de klarar en betydande stress, i form av till exempel ökade räntor och inkomstbortfall. Bostadspriser kan gå både upp och ner då är det viktigt för hushållen att de har marginaler vid en eventuell nedgång i bostadspriserna. Det är inte säkert att ett amorteringskrav minskar den totala skuldsättningen hos hushållen. Det kommer att sänka tillväxttakten något, men det finns väldigt många andra faktorer som påverkar skuldutvecklingen. En positiv effekt är att varje enskilt hushåll kommer att vara bättre rustat för händelser som påverkar deras ekonomi negativt. Vad är skillnaden på ett krav och en rekommendation? En rekommendation är mycket mjukare än ett krav. Det är enklare för bankerna, som arbetar nära sina kunder, att bedöma vad som är bäst för respektive kund vid olika tillfällen i livet. Det är svårare att i en reglering, som är ett uttalat krav, ha mjuka formuleringar. Därmed blir en reglering något trubbigare som verktyg. Läs gärna intervjun med Bankföreningens bolåneexpert på sid 16. Johan Hansing, Bankföreningen Fakta/Finansinspektionen föreslår amorteringskrav Finansinspektionen har presenterat ett förslag till nya amorteringskrav som innebär att bolånetagare ska amortera ner nya bolån till 50 procents belåningsgrad. Detta ska ske i två steg. Först ska lånen amorteras med minst 2 procent varje år ner till 70 procents belåningsgrad. Efter det ska minst 1 procent amorteras årligen ner till 50 procents belåningsgrad. Finansinspektionen arbetar nu med att ta fram de nya reglerna i detalj. Det beräknas ta några månader. Bankföreningen önskar alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år! Från och med den 2 februari finns Bankföreningen på Blasieholmsgatan 4 B NR

5 NYHETER Bolånemarknaden i ett tioårsperspektiv Bolån, huspriser och hushållens skuldsättning står i fokus för samhällsdebatten. Här blickar vi tillbaka och jämför dagens situation med hur det såg ut för tio år sedan. Då (september 2004) Nu (september 2014) Bolån till hushåll Olika typer av bolån Ökningstakten Skuldsättning Ränteutveckling Räntebindning Hushållens bolån uppgår till totalt miljarder kronor, motsvarande cirka kronor per svensk. 79 procent av lånen är till småhus, 16 procent till bostadsrätter och resterande 5 procent till flerbostadshus. Den årliga ökningstakten för bolån ligger på cirka 13,4 procent. För bostadsrätter är ökningstakten 24,4 procent och för småhus 11,0 procent. Hushållens skuldsättning motsvarar 128 procent av den disponibla inkomsten. Räntan på nya lån är cirka 3,2 procent för lån med rörlig ränta och cirka 5,5 procent för fem års bindningstid. Ungefär 60 procent av de nya lånen har rörlig ränta. I stocken är motsvarande siffra 37 procent. Hushållens bolån har ökat till totalt miljarder kronor, motsvarande cirka kronor per svensk. Bolånen har ökat med 144 procent på tio år. 70 procent av lånen är till småhus, 28 procent till bostadsrätter och resterande 2 procent till flerbostadshus. Utlåningen till bostadsrätter har ökat med 313 procent på tio år. För småhus är ökningen 116 procent. Ökningstakten för bolån har avtagit. Totalt sett är den 5,8 procent. Utlåningen till bostadsrätter ökar med 9,7 procent per år och utlåningen till småhus med 4,5 procent. Skuldkvoten, det vill säga skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, har ökat till 175 procent. Bostadsräntorna sjönk kraftigt efter finanskrisen och har sedan dess legat på historiskt låga nivåer. Den rörliga räntan är cirka 2,0 procent och för räntebindningstid på fem år är den cirka 3,5 procent. Rörlig ränta har ökat kraftigt. 73 procent av de nya lånen har rörlig ränta. I den totala stocken är 57 procent av lånen med rörlig ränta. Huspriser Genomsnittspriset för ett småhus i Sverige är kronor. I Stockholm (län) kostar småhus i genomsnitt kronor. Medianpriset för en bostadsrätt i Stockholms län är kronor (eller ca kr/kvm). Bostadspriserna har stigit kraftigt. Det svenska genomsnittshuset har ökat med 76 procent till kronor. Ett småhus i Stockholm (län) kostar i genomsnitt kronor (+72 procent) och en bostadsrätt kronor (+110 procent). Bostadsrätter i Stockholms län kostar kr/kvm 55 NR

6 NYHETER TLAC nytt kapitalkrav för systemviktiga banker? Redan i september 2013 riktade G20 en förfrågan till Financial Stability Board,FSB, om att utveckla förslag till regler för globalt systemviktiga banker för att säkerställa att de har tillräcklig förmåga att absorbera förluster om de går omkull. FSB har under en längre tid arbetat fram förslaget, som presenterades vid G20:s toppmöte i Brisbane i november. Globalt verksamma banker som kvalificerar sig som globalt systemviktiga, så kallade G-SIBs, kommer att behöva hålla förlustabsorberande instrument kapital eller konverterbar skuld, motsvarande minst procent av riskvägda tillgångar och motsvarande det dubbla bruttosoliditetskravet. När Baselkommittén antog den så kallade Basel III-överenskommelsen låg riktmärket för bruttosoliditet på 3 procent, men i nuläget diskuteras nivåer kring 4 6 procent. Det nya kravet förkortas TLAC, vilket står för Total Loss Absorbing Capacity. Av de fyra svenska stora bankerna som anses systemviktiga är det initialt bara Nordea som omfattas av kravet. Finansinspektionen har dock sedan 2011 haft ett angreppssätt när det gäller tillsynen över systemviktiga banker som innebär att de fyra stora bankerna ska behandlas lika. Därför ligger det nära till hands att kraven i någon mån utvidgas till att omfatta även Handelsbanken, Swedbank och SEB. Det är framför allt två saker i TLAC-förslaget som inte passar ihop med den svenska kapitalkravsmodellen. Efterställda instrument Det preliminära förslaget från FSB slår fast att de skulder som ska anses medräkningsbara eller kvalificera för TLAC-kravet måste vara konverterbara till aktier eller kunna skrivas ned på ett effektivt sätt utan att man riskerar de viktigaste, mest kritiska delarna av bankens verksamhet. FSB har därför föreslagit att skulderna måste vara efterställda instrument som i praktiken har sämre förmåga att absorbera förluster. Det innebär att skulderna antingen ska vara emitterade av ett holdingbolag som äger de olika bankverksamheterna inom en grupp eller att det måste finnas en kontraktuell komponent som slår fast att dessa instrument är efterställda annan skuld, alternativt att de skulder som kan ingå i TLAC efterställs genom lag eller föreskrift. Kapitalbuffertarna enligt Basel III ovanpå TLAC-kravet I Sverige kommunicerade Finansinspektionen, Riksbanken och regeringen redan i november 2011 att man ville gå längre när det gällde krav på kapital för systemviktiga banker än de miniminivåer som gällde enligt Baselöverenskommelsen. Eftersom EU har infört Basel-överenskommelsen genom ett regelpaket (förordning och direktiv, så kallat CRR/CRD4), med intentionen att skapa en fullt ut harmoniserad tillsyn över bankernas kapital och likviditet, kan medlemsländerna inte utan vidare sätta högre nivåer på kapitalkrav än de som EU-direktivet medger. I EU-regelverket kan länder slå på en så kallad systemriskbuffert, vilket man i Sverige valt att utnyttja. Därutöver kan tillsynsmyndigheten kräva mer buffertkapital inom ramen för tillsynsdialogen (det som kallas pelare 2) med de systemviktiga bankerna. I Sverige har vi alltså infört en kapitalkonserveringsbuffert och en kontracyklisk buffert enligt Basel III och därutöver en systemriskbuffert enligt CRR/CRD4, samt diverse Pelare 2-buffertar. Vad är då problemet med TLAC? Jo, TLAC bygger på att bankernas buffertkapital fullt ut ska kunna återställas även när en bank hamnar på obestånd eller är på väg att gå omkull. Kapitalbuffertarna ska alltså ligga ovanpå TLAC-kravet på konverterbara skulder. Både i Sverige och i flertalet andra EU-länder (till exempel Storbritannien) kräver myndigheterna buffertkapital som vida överstiger de nivåer som gäller för andra systemviktiga banker i världen. Det är osäkert om allt detta extra buffertkapital kommer att komma dem till godo när myndigheterna ska bedöma om en bank uppfyller TLAC. Förslaget är ute på konsultation (svarstiden löper ut den 2 februari) och sedan ska Basel genomföra en så kallad QIS (quantitative impact study). Oberoende analysfirmor som studerat de globalt systemviktiga bankerna konstaterar att de flesta stora amerikanska bankerna redan uppfyller TLAC, medan europeiska banker riskerar att behöva emittera nya skuldinstrument i stor skala, om förslaget tolkas strikt. JP Morgan, Goldman Sachs och Citibank sägs l igga i topp när det gäller compliancenivå med TLAC-kravet, som det ser ut i dag. Johanna Orth Kapitaltäckningsexpert NR

7 NYHETER Jag ser fram emot att samarbeta med Jonathan Hill och att driva på Pierre Moscovici vad gäller de ekonomiska reformer som Europeiska unionen måste gå i täten för. Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M) Hur går det med arbetet mot en kapitalmarknadsunion? EU-kommissionen arbetar nu med en rapport, en så kallad grönbok, som kommer att publiceras i början av nästa år. Ryktet säger att publiceringen kommer att ske under januari månad. Efter publiceringen har intressenter möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. I ett led att öka och underlätta flödet av kapitaltransaktioner inom EU har många frågor diskuterats. Värdepapperisering, finansieringslösningar genom crowdfunding, private placement samt även insolvens-, skatte- och bolagsrätt. Något som också har diskuterats inom området för en kapitalmarknadsunion är regleringen av clearinginstituten. Ett initialt förslag som kommer att reglera dessa icke-bankers risktagande är väntat i mars. Christopher Hamilton, Adviser European Affairs, Bankföreningen I oktober frågades den nye kommissionären Jonathan Hill ut av parlamentsledamöterna. På bild ser vi Gunnar Hökmark (M) från Sverige, som varit med under hela resan mot ett mer strikt regelverk på det finansiella området. Jonathan Hill deklarerade tidigt att han tänker arbeta för en fortsättning på bankunionen, en kapitalmarknadsunion. Kapitalmarknadsunion en vision på sikt EU-kommissionen vill skapa en kapitalmarknadsunion inom EU där pengar flyter friare mellan länderna än de gör i dag. En förutsättning för kapitalmarknadsunionen är dock att bankunionen fungerar som det är tänkt. Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, och Jonathan Hill, ny EU-kommissionär för finansiella tjänster, driver frågan om att skapa en kapitalmarknadsunion inom EU. Det är min uppgift att se till att alla EU:s 28 medlemsstater deltar i kapitalmarknadsunionen, sa Hill när han tillträdde i oktober. I kapitalmarknadsunionen är det tänkt att pengar ska flyta friare än i dag mellan olika länder inom EU, vilket bland annat ska underlätta investeringar och ge företagen fler finansieringskällor. Tanken är mycket god, men pengar flyter redan i dag relativt fritt mellan de olika EU-länderna. Att de gör det ser jag som en av EU:s större framgångar, menar Pehr Wissén, chef för SIFR (Institutet för Finansforskning). Regelverken skiljer sig dock mycket åt från land till land. Problemen blev uppenbara i samband med de grekiska och cypriotiska bankkriserna, där nationella regelverk visade sig stå i vägen för smidiga lösningar. Liksom bankunionen anses därför kapitalmarknadsunionen ge allra störst fördelar vid kriser av olika slag. Bankunionen började försiktigt sjösättas i november, men är fortfarande långt ifrån att förverkligas i sin helhet. Det krävs en rad organisatoriska förändringar, vilka i sin tur kan göra en kapitalmarknadsunion möjlig. Dessutom måste sannolikt alla EU-länder, och alla banker, ingå i bankunionen, innan det är möjligt att ta nästa steg. Ett svenskt deltagande i kapitalmarknadsunionen skulle bland annat kräva ändringar av vår grundlag för att ge ECB mandat att inte bara övervaka svenska aktörer på kapitalmarknaden utan också utfärda sanktioner, vilka i sin tur ska implementeras av svenska myndigheter. 7 NR

8 PROFILEN Det utmanande grundarbetet är gjort och 2015 kommer vi att bedriva en mer normal tillsynsverksamhet. Jukka Vesala Genom att skapa en bankunion ska det skapas bättre beredskap för att förebygga och hantera finansiella kriser och då spelar en fungerande banktillsyn en viktig roll. Huvudansvaret för tillsynen av Europas viktigaste banker inom eurozonen flyttades formellt över från de nationella tillsynsmyndigheterna till ECB den 4 november. NR Foto: Anna Rut Fridholm

9 PROFILEN Ett rent hus med stabil grund ECB-chefen Jukka Vesala måste bevisa att det går att bedriva en gemensam tillsyn av Europas banker. Nu fortsätter bygget av bankunionen. Den som någon gång målat om hemma vet hur viktigt det är med underarbetet, det ofta slitsamma grovjobbet som avgör hur bra slutresultatet blir. Lika viktigt är förarbetet för den som ger sig på att bygga en bankunion, där ett gemensamt regel- och ramverk för tillsynen av Europas banker är en viktig del. Den 4 november tog Europeiska centralbanken över huvudansvaret för tillsynen av Europas banker. Verktyget som används är en ny tillsynsmekanism som testats i förväg. Jukka Vesala, före detta chef för banktillsynen i Finland, men med ett förflutet på ECB och i EBA, fick så sent som i februari i år det viktiga jobbet att förbereda Europas banker och tillsynsmyndigheter för den nya kontrollmekanismen SSM, som är en första viktig byggsten i bankunionen. Det förberedande grundarbetet genomfördes med en comprehensive assessment, en genomgång och utveckling av rutiner för tillsynen och ett omfattande stresstest och en granskning av de stora bankernas balansräkningar. Resultatet presenterades den 26 oktober prick klockan 12 i alla deltagande länder. Jukka Vesala besökte Stockholm i november och berättade då hur det kändes när jobbet var gjort och publicerat svart på vitt. Vi klarade deadline! Men det var en spännande förmiddag den 26 oktober, för att uttrycka det milt. På morgonen fanns det fortfarande frågetecken att räta ut. Efter ett möte i ECB-rådet fick bankens kommunikatörer bokstavligt talat riva loss sidor ur pressmaterialet och byta ut viss information. 9 Nu när eldprovet är avklarat väntar lugnare arbete. Det lite utmanande grundarbetet är gjort och 2015 kommer vi att bedriva en mer normal tillsynsverksamhet, säger Jukka Vesala, som är uppenbart lättad efter en lång period med hårt arbete. Det gäller även många av hans medarbetare. På Vesalas tillsynsavdelning arbetar i dag 110 personer, varav alla rekryterats under Därutöver finns 700 medarbetare ute på fältet och hos lokala tillsynsmyndigheter. Det är förstås en utmaning att bygga en organisation samtidigt som verksamheten ska formas, säger Jukka Vesala, Samtidigt har Europas storbanker fått bistå med sin tid och sina resurser. Bankerna har bemött de nya kraven och besvarat frågorna. NR

10 PROFILEN FAKTA Jukka Vesala Chef för Mikrotillsyn III på ECB, ansvarar för de kreditinstitut där en nationell tillsynsmyndighet, NCA, sköter kontrollen. Ledde projektet Comprehensive assessment där 130 stora banker stresstestades Ålder 50 år Bor Frankfurt, Tyskland, och i Helsingfors, där familjen finns Utbildning Doktor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Helsingfors Karriär Chef för banktillsynen, finska Finansinspektionen , i styrelsen för EBA, ECB-expert finansiell stabilitet, sekreterare i ESCB:s banktillsynskommitté Det handlar om att ge och ta. Vi träffade varje bank redan tidigt för att underlätta processen kring bankernas informationsgivning. Sedan fick de återkoppling under hösten vid så kallade dialogmöten. Så det var knappast någon bank som blev överraskad över sitt eget slutresultat (25 av 130 banker klarade inte stresstestet och gavs nio månader att åtgärda sina problem). Gränsöverskridande grupparbeten och nya rutiner, det låter som att det är upplagt för konflikter. Hur har det gått? De gränsöverskridande teamen har fungerat bra efter omständigheterna. Ett bra samarbetsklimat bådar gott för framtiden, säger Jukka Vesala, som påpekar att nyheten om att den som leder granskningen av en stor, viktig bank inte får komma från samma land tillför en ny dimension; rutinen säkerställer en ännu mer oberoende tillsyn. Tillsynsvärlden är liten och många har arbetat tillsammans redan tidigare. Kommunikation är viktigt. Personlig tillit underlättar väldigt mycket. När du vet vem du jobbar med kan du lita på att jobbet blir gjort och att kvaliteten är bra. Det finns förstås skillnader i hur människor prioriterar och hur proaktiva de är. Personligen skulle jag gärna se att Sverige gick med i bankunionen. Det är ordning och reda här, säger Jukka Vesala, som har ett gott öga till dem som arbetar proaktivt i stället för under bilan. Jag uppskattar tyskarnas arbete. Det är föredömligt, medan det finns andra som förhalar och inte berättar om vilka risker som finns. När problem dyker upp i ett sent skede blir de mycket svårare att hantera, säger Jukka Vesala. För att genomföra en förändring krävs att den som ska förändras förstår varför och accepterar det. Har alla varit med på noterna? Det hör till människans natur att vara lite skeptisk. Visst finns det ett visst motstånd här och där, men inte värre än att det går att lösa. Har projektet väckt intresse internationellt? Jag besökte den amerikanska centralbanken Federal Reserve nyligen. Det finns många som är väldigt intresserade av vad vi gör i Europa och hur och varför regelverken kommit till, säger Jukka Vesala. Känner du någon oro för fortsättningen? Vi har ju testat vår metod och vet att den fun gerar. Nu ska vi bara fortsätta att arbeta på den inslagna vägen. Avslutningsvis: har du några tips till andra projektledare som ger sig på att leda stora och komplicerade projekt? Identifiera och ta itu med de största och viktigaste riskerna först. Det är alltid en bra idé, avslutar Jukka Vesala. Foto: Anna Rut Fridholm NR

11 BANKMÖTET Banker i förändring ett möte i tiden När branschens företrädare strålade samman under 2014 års upplaga av Bankmötet fanns många frågor att diskutera. Omvandlingstrycket på marknaden för banktjänster är stort. Foto: Anna Rut Fridholm TEXT: STEFAN HÄLLBERG, ELLEN KARLBERG OCH HENRIK NORBERG FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM Bankföreningens ordförande Annika Falkengren har ett gott samarbete med bankchefer, myndigheter och EU:s institutioner. Både de kort- och långsiktiga perspektiven ventilerades när branschen träffades på Bankföreningens årsmöte. Hur kan det europeiska banksystemet bidra till Europas fortsatta tillväxt, tillföra nya resurser och skapa nya jobb? Mötet hölls samma vecka som bankunionens första steg blev verklighet, den gemensamma tillsynsmekanismen som övervakas av Europeiska centralbanken. EU-kommissionen fattade beslut om denna nyordning så sent som förra året för att stärka förtroendet för bankväsendet i eurozonen. Arbetet från ax till limpa har därefter gått fort. Bankföreningens vd Thomas Östros satte ord på mångas känsla. Vi kritiserar ofta EU för att agera långsamt och för att ha svårt att fatta beslut. Men nu är bankunionens första del på plats. Det hade få trott vara möjligt så sent som för två år sedan, men nu har visionen blivit verklighet. Thomas Östros blickade tillbaka på en spännande höst med nya politiska ledningar både hemma i Sverige och i EU. Han lyfte även fram några prioriterade frågor som Bankföreningen har arbetat med under det gångna året. Implementeringen av Basel III-regelverket, reformering av Stibor-regelverket och arbetet med att få ett Fatca-avtal mellan USA och Sverige på plats, men även hushållens skuldsättning har varit under lupp och arbetet för att bygga en amorteringskultur bland svenska bolånetagare har fortsatt. Vi fortsätter att värna om den nordiska universalbanks-modellen som har fungerat bra, sa Thomas Östros och fick medhåll av Bankföreningens ordförande och SEB:s koncernchef Annika Falkengren. Svenska banker klarade krisen bra och är mycket kostnadseffektiva. Vi har visat att vår svenska bankmodell där vi känner våra kunder väl, minimerar vårt risktagande och har gott om kapital har underlättat för landets ekonomi och samhället i stort. Svenska banker är lönsamma, har starka balansräkningar och ett stabilt ägande. Jämfört med andra branscher på börsen har bankerna en genomsnittlig lönsamhetsnivå. Vi sitter i samma båt som våra kunder. När det går bra för dem går det bra för oss. Vi strävar efter att skapa bra förutsättningar för tillväxt i ekonomin och arbetar för ökad transparens och enkelhet. Shadow banking, den oreglerade delen av sektorn, växer snabbt vilket oroar Bankföreningens ordförande. I dagsläget bedömer Financial Stability Board att denna relativt nya nisch omsätter svindlande miljarder dollar, motsvarande 25 procent av det globala finansiella systemet. Ett sätt att förbättra våra bankers konkurrensfördelar är att hitta gemensamma lösningar och kundvänlig infrastruktur. Det har aldrig varit enklare att vara bankkund än nu. Tillgängligheten har aldrig varit högre, sa Annika Falkengren. Svenska bankkunder kan besöka bankkontor och bankomater och utföra banktjänster med de 21 miljoner kort som används i landet. Bankernas betalningsapp Swish har utvecklats gemensamt av bankerna och förenklar vardagen för 1,7 miljoner svenskar. Vi får förtroende genom att vara tydliga, öppna och konstruktiva. Vi måste lyssna på våra kunder, komma överens om gemensamma regler och infrastruktur. Sist men inte minst måste vi utveckla och använda ny teknik i samklang med samhällsutvecklingen, avslutade Annika Falkengren. Europas tillväxt i fokus På Bankmötet avhandlades EU:s nya kommission, ECB:s nya roll, pågående regleringar och omdiskuterade förslag av inbjudna gäster från Bryssel, Frankfurt och Strasbourg. Jukka Vesala berättade om arbetet med den samlade bedömningen av bankernas motståndskraft och tillgångar, The 11 NR

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort 2015-06-18 Finansiella stabilitetsrådet Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni 2015 Sammanfattning Stabilitetsrådets medlemmar diskuterade stabilitetsläget och det fanns en samsyn

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2014

Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari-juni 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank, org nr 528500-6408 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet A N F Ö R A N D E Datum 2013-03-20 Talare Martin Andersson Möte Bank & Finans Outlook, Berns Salonger Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 212-8-3 Publicerad i september 213 Regeringsgatan 38, Box 763 SE-13 94 Stockholm t: +46 ()8 453 44 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll 1 Den ekonomiska situationen

Läs mer

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt.

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. 2011-03-24 MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete Ärade stämmodeltagare, SEB har en aktiv styrelse. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. Under

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Mindre lån dyrare ränta

Mindre lån dyrare ränta Mindre lån dyrare ränta Resultat från Räntekollen Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se www.villaagarna.se

Läs mer

Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014

Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014 Promemoria 2014-06-02 Finansiella stabilitetsrådet Fi 2013:09 Protokoll från det finansiella stabilitetrådets möte den 23 maj 2014 Sammanfattning Rådets medlemmar välkomnade Finansinspektionens förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: 2014-06-08 Lars Hustoft D.nr: 15/104 040. Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninveste ekonomisk förening

Ekonomikontoret Datum: 2014-06-08 Lars Hustoft D.nr: 15/104 040. Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninveste ekonomisk förening DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2014-06-08 Lars Hustoft D.nr: 15/104 040 Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninveste ekonomisk förening Bakgrund Den senaste finanskrisen

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 21 FEBRUARI 2008 DNR 07-12625-399 2008:6 Utvecklingen på bolånemarknaden INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 UTGÅNGSPUNKT 2 Förutsättningar 2 Omfattning och kvalitet 2 Kreditrisk i utlåning mot småhus

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn ANFÖRANDE DATUM: 2013-03-20 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärsvärldens Bank & Finans Outlook, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Pengar. är energi. Klas Eklund om MINUS- RÄNTAN. Per Bolund, finansmarknadsminister

Pengar. är energi. Klas Eklund om MINUS- RÄNTAN. Per Bolund, finansmarknadsminister 1MARS 2015 Pengar är energi Per Bolund, finansmarknadsminister Klas Eklund om MINUS- RÄNTAN Foto: Lars Nyman SVENSKA KRISFONDER BLAND DE STÖRSTA AMORTERINGSKRAVET IKRAFT UPPRUSTNING MOT PENNINGTVÄTT VD

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Finansinspektionen införde nyligen ett tak för belåningsgraden för nya bolån dvs. för hur mycket man får låna i förhållande till marknadsvärdet på den underliggande säkerheten

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 31.3.2015 SV L 86/13 EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) 2015/534 av den 17 mars 2015 om rapportering av finansiell tillsynsinformation (ECB/2015/13) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Utvecklingen på fastighetsmarknaden

Utvecklingen på fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans

- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2.

Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2. Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2. ANFÖRANDE DATUM: 2009-11-19 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan

14 oktoberr 2013 INNEHÅLL. Sammanfattning. Bakgrund. Amorteringsk 7. Finansinspek Handlingsplan Individuellt anpassad amorteringsplan 14 OKTOBER 2013 14 oktoberr 2013 Dnr 13-8919 INNEHÅLL Sammanfattning Bakgrund 3 4 Individuellt anpassad amorteringsplan Finansinspektionens förslag 6 Amorteringsk

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1 PROMEMORIA Datum 2013-11-14 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Ålandsbankens bolagsstämma 2012

Ålandsbankens bolagsstämma 2012 Ålandsbankens bolagsstämma 2012 1 Percent index, 2005 = 100 Konjunkturen 2 Bankkrisen blev en statskris 3 Styrräntorna på låg nivå höjningarna startar Styrräntorna på låg nivå höjningarna dröjer 4 Euribor

Läs mer

Söderberg & Partners Wealth Management

Söderberg & Partners Wealth Management DJUPANALYS Söderberg & Partners Söderberg & Partners Wealth Management SEKTORUPPDATERING: NORDISKA BANKER December 2012 Sid 1 Var god läs informationen på sista sidan. Övergripande neutral syn på bankerna

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Konkurrensen inom den finansiella tjänstemarknaden

Konkurrensen inom den finansiella tjänstemarknaden KKV2002, v1.2, 2011-02-05 2013-11-22 1 (6) Konkurrensavdelning 2 Konkurrensen inom den finansiella tjänstemarknaden Anförande av Gunnel Schön, avdelningschef Konkurrensverket, vid Finansbolagens förenings

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2012-11-08 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Kommentar till situationen i Grekland

Kommentar till situationen i Grekland Kommentar till situationen i Grekland Finansminister Magdalena Andersson 29 juni 2015 AGENDA Vad har hänt? Möjliga följder för Sverige 3 Allvarligt läge 26 juni Tsipras meddelar folkomröstning den 5 juli

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv KKV2002, v1.2, 2011-02-05 ANFÖRANDE 2012-03-15 1 (5) Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Riksdagens finansutskott

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker.

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2015-01-01-2015-06-30 Omvärlden Första halvåret 2015 har

Läs mer

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni 2014. Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret?

Fryksdalens Sparbank. Delårsrapport för januari - juni 2014. Allmänt om verksamheten. Vad händer under resten av verksamhetsåret? Fryksdalens Sparbank Delårsrapport för januari - juni 2014 Allmänt om verksamheten Den extremt låga inflationen och inflationstrycket i Sverige, och större delen av omvärlden, gjorde att Riksbanken i början

Läs mer

Är hushållens skulder ett problem?

Är hushållens skulder ett problem? Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Ärade stämmodeltagare, Jag vill helt kort inleda med att sammanfatta koncernens resultat från fjolåret. Mellan klockan 15 och

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren Kapitaltäckningsregler Mats Walberg och Jenny Nordgren Juni 2014 Innehåll Kapitaltäckningsreglerna... 3 Bakgrund till reglerna... 3 Vad syftar de nya reglerna till?... 3 De tre pelarna... 4 Pelare 1 (kapitalkrav)...

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer