nystart Väl förberedd för Bankmarknad I FÖR- ÄNDRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "nystart Väl förberedd för Bankmarknad I FÖR- ÄNDRING"

Transkript

1 4DEC 2014 Väl förberedd för nystart Jukka Vesala är en av ECB:s nya tillsynschefer. Efter årets stora städjobb som möjliggjort en gemensam tillsyn i Europa laddar han om. Foto: Anna Rut Fridholm Bankmarknad I FÖR- ÄNDRING HÄR ÄR 2015 ÅRS VIKTIGASTE FRÅGOR BANKMÖTET: VAD BLIR SUMMAN AV REGLERINGARNA?

2 VD HAR ORDET Slå vakt om den svenska bankmodellen Riskbaserade kapitalkrav är en viktig grund för den bankmodell som svenska banker använder med framgång. Nya krav på bruttosoliditet kan öka risken i banksystemet. Krav på bruttosoliditet är ett av de mest omdiskuterade inslagen i den omfattande bankreglering som tagits fram efter finanskrisen. Enkelt uttryckt innebär kravet att en viss mängd kapital ska hållas i förhållande till bankens totala utlåning, oberoende av hur riskfylld utlåningen är. Banken måste hålla lika mycket kapital för utlåning med låg risk som för utlåning med hög risk. Baselkommittén och EU ska först år 2017 ta slutlig ställning till hur kravet ska genomföras och vilken nivå som ska gälla. Svenska banker tillhör de bäst kapitaliserade i världen. De stresstester som nyligen genomförts i regi av den europeiska banktillsynsmyndigheten EBA stärker denna slutsats. Den svenska bankmodellen, med universalbanker som har bolånen kvar på balansräkningen, använder säkerställda obligationer som en viktig finansieringskälla och tillämpar ett riskbaserat synsätt i den interna styrningen, vilket visat sig fungera väl i såväl goda som svåra tider. Vår syn är att ett högt och bindande bruttosoliditetskrav kan vara skadligt för den svenska bankmodellen. Ett krav skulle medföra restriktioner för i första hand banker med en stor andel lågrisktillgångar, typiskt sett bolån och lån till stat och kommun. Även banker som håller en stor likviditetsreserv skulle drabbas. Risken är uppenbar att utlåning med låg risk knuffas ut från banksektorn och i stället hamnar i delar av ekonomin som varken är reglerad eller står under tillsyn. En metod kan vara att värdepapperisera lån, det vill säga att sälja stora stockar av till exempel bolån till vad som brukar benämnas skuggbanker. Den omfattande värdepapperiseringen av amerikanska bolån framhålls ofta som en av de viktigaste orsakerna till den senaste finanskrisen. Vidare ger ett bruttosoliditetskrav felaktiga incitament till bankerna, både för prissättningen och för den interna riskstyrningen. Bankernas balansräkningar kan därmed komma att innehålla en större andel utlåning med stor risk än vad som annars skulle vara fallet. Kravet kan också vara kontraproduktivt i kristider. Om en bank får problem att uppfylla ett bruttosoliditetskrav kan den tvingas minska sin likviditetsreserv. Kapitalproblem kan då förvandlas till likviditetsproblem. Vi ser sammantaget betydande negativa effekter av att införa ett bindande bruttosoliditetsmått. Svenska och nordiska banker skulle globalt sett tillhöra de banker vars verksamhet skulle drabbas av störst omställningar. Det är svårt att se hur de skulle kunna hantera kravet utan att ändra den modell som empiriskt visat sig fungera väl även under tider av betydande finansiell stress. Särskilt allvarligt vore det om Sverige skulle gå före den internationella regelutvecklingen och i förtid ställa strikta krav på bruttosoliditet. Vi anser i stället att svenska politiker och myndighetsföreträdare i Baselkommittén och i EU bör verka för att bruttosoliditetsmåttet inte införs som ett bindande krav utan förblir ett mått av flera som tillsynsmyndigheten använder inom ramen för tillsynsprocessen. Med en önskan om en god jul och ett gott nytt år. Thomas Östros Nyhets brevet ges ut av Svenska Bankföreningen. Det publiceras på i pdf-format och skickas även med e-post till prenumeranter. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Lena Barkman Redaktion: Ellen Karlberg Bodil Bjerre Sekund (föräldraledig) Produktion: M Pacerek AB NR

3 NYHETER Våra viktiga frågor 2015 Bankföreningens experter om prioriterade områden Anne Sundqvist Senior Adviser Magnus Karlsson Analytiker Åsa Arffman Bankjurist Mats Stenhammar Redovisningsexpert Stibor är en viktig fråga. Bankföreningen har sedan mars 2013 ansvar för underhåll och regelverk för Stibor. Vi följer ESMA/EBA:s principer och Riksbanken visar i sina rapporter att de är nöjda med hur Stibor hanteras. EU-kommissionen har nyligen kommit med ett förslag till förordning om benchmark som ställer nya krav på banker och administratörer. Vi har därför startat en utredning om förutsättningarna för att Bankföreningen kan vara kvar som administratör av Stibor. Peter Göransson Senior Adviser Inom Operativa risker, som omfattar informationssäkerhet, kontinuitetshantering och bedrägeriprevention, fortsätter implementeringen av Finansinspektionens föreskrifter att vara en utmaning för svenska banker. Inom bedrägeriprevention intensifieras den nationella samverkan med Polisen och den internationella samverkan inom cyber security i takt med att bedrägerierna förändras. Riksbankens sedel- och myntutbyte ställer krav på kontanthanteringskedjans aktörer. Det blir fortsatt fokus på riskbaserade kontra riskokänsliga regleringar. Vi ser allt fler initiativ när det gäller riskokänsliga krav, vilka sätter de riskbaserade synsättet ur spel. Exempelvis kommer Baselkommittén med nya schablonmodeller för riskvikter och nya golvregler för kapitalkraven. Viktigt blir också att knyta ihop de senaste årens regleringar med de nya för att bilda sig en helhetsbild det finns konflikter mellan regleringarna, vilket inte är effektivt för bankerna eller reglerarna. Slutligen fortsätter vi följa utvecklingen av hushållens skuldsättning, främst förslaget kring amorteringskrav från Finansinspektionen. Agneta Brandimarti Bankjurist En viktig fråga är arbetet med projektet Tillträdesportalen, som går in i en intensivare fas. Tillträdesportalen är en webblösning för att underlätta administrationen vid bostadsaffärer mellan köparens och säljarens bank samt mellan banker och mäklare. Portalen kommer också att bli till nytta för kunderna, som slipper de väntetider på bankkontoret eller hos mäklaren som ofta förekommer på tillträdesdagen. 3 Penningtvättsområdet kommer att vara i fokus i och med att FATF (Financial Action Task Force) ska utvärdera Sverige Ett nytt fjärde penningtvättsdirektiv väntas vara klart runt årsskiftet. Regeringskansliet har tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag till de lagändringar som behövs i svensk rätt. Uppdraget ska redovisas senast i slutet av juni Redan under våren kommer dock vissa ändringar i penningtvättsregelverket att träda i kraft bland annat avseende PEP (politiskt utsatta personer). Finansinspektionen kommer därför att besluta om en delrevidering av sina föreskrifter. Även under 2014 har det skett förändringar i regelverket genom införandet av en ny lag om penningtvättsbrott och en möjlighet för Finanspolisen att meddela så kallat dispositionsförbud. Bankföreningen anordnar under våren en konferens som fokuserar på de nya reglerna. Hur ska penningtvätt bekämpas? Den nya revisionsstandarden för redovisning av finansiella instrument, IFRS 9. Utmaningar för bankerna är tillämpningen och tolkningen av standarden samt påverkan i bankernas affärsmodeller. IFRS 9 Finansiella instrument behandlar redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den tillämpas på räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2018 eller senare givet att EU antar standarden, som Accounting Standards Board, IASB, godkände i somras. IFRS 9 indelas i tre områden: klassificering och värdering av finansiella tillgångar och skulder, nedskrivning av finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde i resultaträkningen samt säkringsredovisning av enskilda transaktioner. Finansiella tillgångar indelas i tre klasser: upplupet anskaffningsvärde, verkligt värde via resultaträkningen samt verkligt värde via övrigt totalresultat. Klassificeringen av finansiella tillgångar sker utifrån de kassaflöden som det finansiella instrumentet har samt den affärsmodell som utgör utgångspunkt för hur det finansiella instrumentet innehas. Nedskrivning följer en trestegsprocess. (1) För friska krediter redovisas dag 1 med 12-månaders förväntad förlust. (2) För de kontrakt där kreditrisken anses ha ökat väsentligt beräknas reserveringar för kontraktets hela löptid. (3) När krediten blir individuellt nödlidande används nuvarande modell. Säkringsredovisningen knyts närmare företagens riskhantering, där det blir enklare att identifiera riskkomponenter och att säkra dessa. Standarden möjliggör även säkring av icke-finansiella instrument i högre grad samt att en förenklad effektivitetsuppföljning införs. NR

4 NYHETER Nya amorteringsregler till våren Finansinspektionen arbetar med att ta fram förslag till nya amorteringskrav. Bankföreningens rekommendation om att bankerna bör ge en individuellt anpassad amorteringsplan till kunderna finns kvar tills vidare. BOLÅN Bankföreningen har under de senaste åren haft en rekommendation kring amortering och individuella amorteringsplaner. Konkurrensverket ansåg att amorteringsrekommendationen kunde strida mot konkurrensreglerna, varför Bankföreningen har tagit bort rekommendationen och lämnat över frågan till Finansinspektionen. Rekommendationen om att bankerna bör ge sina kunder en individuellt anpassad amorteringsplan finns dock kvar tills vidare. Det finns ingen anledning att sluta göra detta jobb även om initiativet formellt har flyttats från branschen till lagstiftaren. Att ha en diskussion om bolån och amorteringsalternativ är något som är bra både för kunden och för banken, säger Bankföreningens chefekonom Johan Hansing. En amorteringskultur har återetablerats, mycket tack vare den tidigare amorteringsrekommendationen och även med hjälp av de individuella amorteringsplanerna. Därmed är steget mellan det beteende vi i dag kan se hos hushållen och kravet inte så stort för många nya låntagare. Till dess regelverket är på plats fortsätter arbetet på bankerna i samma anda som tidigare. Tack vare Bankföreningens tidigare rekommendationer har rådgivare i dag rutiner för att prata med kunderna om deras bostadsekonomi och bolånen på ett strukturerat sätt. Bankerna ställer sedan lång tid krav på återbetalningsförmåga i samband med att bolån beviljas. Stesstester av nya bolånetagare visar att de klarar en betydande stress, i form av till exempel ökade räntor och inkomstbortfall. Bostadspriser kan gå både upp och ner då är det viktigt för hushållen att de har marginaler vid en eventuell nedgång i bostadspriserna. Det är inte säkert att ett amorteringskrav minskar den totala skuldsättningen hos hushållen. Det kommer att sänka tillväxttakten något, men det finns väldigt många andra faktorer som påverkar skuldutvecklingen. En positiv effekt är att varje enskilt hushåll kommer att vara bättre rustat för händelser som påverkar deras ekonomi negativt. Vad är skillnaden på ett krav och en rekommendation? En rekommendation är mycket mjukare än ett krav. Det är enklare för bankerna, som arbetar nära sina kunder, att bedöma vad som är bäst för respektive kund vid olika tillfällen i livet. Det är svårare att i en reglering, som är ett uttalat krav, ha mjuka formuleringar. Därmed blir en reglering något trubbigare som verktyg. Läs gärna intervjun med Bankföreningens bolåneexpert på sid 16. Johan Hansing, Bankföreningen Fakta/Finansinspektionen föreslår amorteringskrav Finansinspektionen har presenterat ett förslag till nya amorteringskrav som innebär att bolånetagare ska amortera ner nya bolån till 50 procents belåningsgrad. Detta ska ske i två steg. Först ska lånen amorteras med minst 2 procent varje år ner till 70 procents belåningsgrad. Efter det ska minst 1 procent amorteras årligen ner till 50 procents belåningsgrad. Finansinspektionen arbetar nu med att ta fram de nya reglerna i detalj. Det beräknas ta några månader. Bankföreningen önskar alla läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år! Från och med den 2 februari finns Bankföreningen på Blasieholmsgatan 4 B NR

5 NYHETER Bolånemarknaden i ett tioårsperspektiv Bolån, huspriser och hushållens skuldsättning står i fokus för samhällsdebatten. Här blickar vi tillbaka och jämför dagens situation med hur det såg ut för tio år sedan. Då (september 2004) Nu (september 2014) Bolån till hushåll Olika typer av bolån Ökningstakten Skuldsättning Ränteutveckling Räntebindning Hushållens bolån uppgår till totalt miljarder kronor, motsvarande cirka kronor per svensk. 79 procent av lånen är till småhus, 16 procent till bostadsrätter och resterande 5 procent till flerbostadshus. Den årliga ökningstakten för bolån ligger på cirka 13,4 procent. För bostadsrätter är ökningstakten 24,4 procent och för småhus 11,0 procent. Hushållens skuldsättning motsvarar 128 procent av den disponibla inkomsten. Räntan på nya lån är cirka 3,2 procent för lån med rörlig ränta och cirka 5,5 procent för fem års bindningstid. Ungefär 60 procent av de nya lånen har rörlig ränta. I stocken är motsvarande siffra 37 procent. Hushållens bolån har ökat till totalt miljarder kronor, motsvarande cirka kronor per svensk. Bolånen har ökat med 144 procent på tio år. 70 procent av lånen är till småhus, 28 procent till bostadsrätter och resterande 2 procent till flerbostadshus. Utlåningen till bostadsrätter har ökat med 313 procent på tio år. För småhus är ökningen 116 procent. Ökningstakten för bolån har avtagit. Totalt sett är den 5,8 procent. Utlåningen till bostadsrätter ökar med 9,7 procent per år och utlåningen till småhus med 4,5 procent. Skuldkvoten, det vill säga skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, har ökat till 175 procent. Bostadsräntorna sjönk kraftigt efter finanskrisen och har sedan dess legat på historiskt låga nivåer. Den rörliga räntan är cirka 2,0 procent och för räntebindningstid på fem år är den cirka 3,5 procent. Rörlig ränta har ökat kraftigt. 73 procent av de nya lånen har rörlig ränta. I den totala stocken är 57 procent av lånen med rörlig ränta. Huspriser Genomsnittspriset för ett småhus i Sverige är kronor. I Stockholm (län) kostar småhus i genomsnitt kronor. Medianpriset för en bostadsrätt i Stockholms län är kronor (eller ca kr/kvm). Bostadspriserna har stigit kraftigt. Det svenska genomsnittshuset har ökat med 76 procent till kronor. Ett småhus i Stockholm (län) kostar i genomsnitt kronor (+72 procent) och en bostadsrätt kronor (+110 procent). Bostadsrätter i Stockholms län kostar kr/kvm 55 NR

6 NYHETER TLAC nytt kapitalkrav för systemviktiga banker? Redan i september 2013 riktade G20 en förfrågan till Financial Stability Board,FSB, om att utveckla förslag till regler för globalt systemviktiga banker för att säkerställa att de har tillräcklig förmåga att absorbera förluster om de går omkull. FSB har under en längre tid arbetat fram förslaget, som presenterades vid G20:s toppmöte i Brisbane i november. Globalt verksamma banker som kvalificerar sig som globalt systemviktiga, så kallade G-SIBs, kommer att behöva hålla förlustabsorberande instrument kapital eller konverterbar skuld, motsvarande minst procent av riskvägda tillgångar och motsvarande det dubbla bruttosoliditetskravet. När Baselkommittén antog den så kallade Basel III-överenskommelsen låg riktmärket för bruttosoliditet på 3 procent, men i nuläget diskuteras nivåer kring 4 6 procent. Det nya kravet förkortas TLAC, vilket står för Total Loss Absorbing Capacity. Av de fyra svenska stora bankerna som anses systemviktiga är det initialt bara Nordea som omfattas av kravet. Finansinspektionen har dock sedan 2011 haft ett angreppssätt när det gäller tillsynen över systemviktiga banker som innebär att de fyra stora bankerna ska behandlas lika. Därför ligger det nära till hands att kraven i någon mån utvidgas till att omfatta även Handelsbanken, Swedbank och SEB. Det är framför allt två saker i TLAC-förslaget som inte passar ihop med den svenska kapitalkravsmodellen. Efterställda instrument Det preliminära förslaget från FSB slår fast att de skulder som ska anses medräkningsbara eller kvalificera för TLAC-kravet måste vara konverterbara till aktier eller kunna skrivas ned på ett effektivt sätt utan att man riskerar de viktigaste, mest kritiska delarna av bankens verksamhet. FSB har därför föreslagit att skulderna måste vara efterställda instrument som i praktiken har sämre förmåga att absorbera förluster. Det innebär att skulderna antingen ska vara emitterade av ett holdingbolag som äger de olika bankverksamheterna inom en grupp eller att det måste finnas en kontraktuell komponent som slår fast att dessa instrument är efterställda annan skuld, alternativt att de skulder som kan ingå i TLAC efterställs genom lag eller föreskrift. Kapitalbuffertarna enligt Basel III ovanpå TLAC-kravet I Sverige kommunicerade Finansinspektionen, Riksbanken och regeringen redan i november 2011 att man ville gå längre när det gällde krav på kapital för systemviktiga banker än de miniminivåer som gällde enligt Baselöverenskommelsen. Eftersom EU har infört Basel-överenskommelsen genom ett regelpaket (förordning och direktiv, så kallat CRR/CRD4), med intentionen att skapa en fullt ut harmoniserad tillsyn över bankernas kapital och likviditet, kan medlemsländerna inte utan vidare sätta högre nivåer på kapitalkrav än de som EU-direktivet medger. I EU-regelverket kan länder slå på en så kallad systemriskbuffert, vilket man i Sverige valt att utnyttja. Därutöver kan tillsynsmyndigheten kräva mer buffertkapital inom ramen för tillsynsdialogen (det som kallas pelare 2) med de systemviktiga bankerna. I Sverige har vi alltså infört en kapitalkonserveringsbuffert och en kontracyklisk buffert enligt Basel III och därutöver en systemriskbuffert enligt CRR/CRD4, samt diverse Pelare 2-buffertar. Vad är då problemet med TLAC? Jo, TLAC bygger på att bankernas buffertkapital fullt ut ska kunna återställas även när en bank hamnar på obestånd eller är på väg att gå omkull. Kapitalbuffertarna ska alltså ligga ovanpå TLAC-kravet på konverterbara skulder. Både i Sverige och i flertalet andra EU-länder (till exempel Storbritannien) kräver myndigheterna buffertkapital som vida överstiger de nivåer som gäller för andra systemviktiga banker i världen. Det är osäkert om allt detta extra buffertkapital kommer att komma dem till godo när myndigheterna ska bedöma om en bank uppfyller TLAC. Förslaget är ute på konsultation (svarstiden löper ut den 2 februari) och sedan ska Basel genomföra en så kallad QIS (quantitative impact study). Oberoende analysfirmor som studerat de globalt systemviktiga bankerna konstaterar att de flesta stora amerikanska bankerna redan uppfyller TLAC, medan europeiska banker riskerar att behöva emittera nya skuldinstrument i stor skala, om förslaget tolkas strikt. JP Morgan, Goldman Sachs och Citibank sägs l igga i topp när det gäller compliancenivå med TLAC-kravet, som det ser ut i dag. Johanna Orth Kapitaltäckningsexpert NR

7 NYHETER Jag ser fram emot att samarbeta med Jonathan Hill och att driva på Pierre Moscovici vad gäller de ekonomiska reformer som Europeiska unionen måste gå i täten för. Gunnar Hökmark, Europaparlamentariker (M) Hur går det med arbetet mot en kapitalmarknadsunion? EU-kommissionen arbetar nu med en rapport, en så kallad grönbok, som kommer att publiceras i början av nästa år. Ryktet säger att publiceringen kommer att ske under januari månad. Efter publiceringen har intressenter möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. I ett led att öka och underlätta flödet av kapitaltransaktioner inom EU har många frågor diskuterats. Värdepapperisering, finansieringslösningar genom crowdfunding, private placement samt även insolvens-, skatte- och bolagsrätt. Något som också har diskuterats inom området för en kapitalmarknadsunion är regleringen av clearinginstituten. Ett initialt förslag som kommer att reglera dessa icke-bankers risktagande är väntat i mars. Christopher Hamilton, Adviser European Affairs, Bankföreningen I oktober frågades den nye kommissionären Jonathan Hill ut av parlamentsledamöterna. På bild ser vi Gunnar Hökmark (M) från Sverige, som varit med under hela resan mot ett mer strikt regelverk på det finansiella området. Jonathan Hill deklarerade tidigt att han tänker arbeta för en fortsättning på bankunionen, en kapitalmarknadsunion. Kapitalmarknadsunion en vision på sikt EU-kommissionen vill skapa en kapitalmarknadsunion inom EU där pengar flyter friare mellan länderna än de gör i dag. En förutsättning för kapitalmarknadsunionen är dock att bankunionen fungerar som det är tänkt. Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, och Jonathan Hill, ny EU-kommissionär för finansiella tjänster, driver frågan om att skapa en kapitalmarknadsunion inom EU. Det är min uppgift att se till att alla EU:s 28 medlemsstater deltar i kapitalmarknadsunionen, sa Hill när han tillträdde i oktober. I kapitalmarknadsunionen är det tänkt att pengar ska flyta friare än i dag mellan olika länder inom EU, vilket bland annat ska underlätta investeringar och ge företagen fler finansieringskällor. Tanken är mycket god, men pengar flyter redan i dag relativt fritt mellan de olika EU-länderna. Att de gör det ser jag som en av EU:s större framgångar, menar Pehr Wissén, chef för SIFR (Institutet för Finansforskning). Regelverken skiljer sig dock mycket åt från land till land. Problemen blev uppenbara i samband med de grekiska och cypriotiska bankkriserna, där nationella regelverk visade sig stå i vägen för smidiga lösningar. Liksom bankunionen anses därför kapitalmarknadsunionen ge allra störst fördelar vid kriser av olika slag. Bankunionen började försiktigt sjösättas i november, men är fortfarande långt ifrån att förverkligas i sin helhet. Det krävs en rad organisatoriska förändringar, vilka i sin tur kan göra en kapitalmarknadsunion möjlig. Dessutom måste sannolikt alla EU-länder, och alla banker, ingå i bankunionen, innan det är möjligt att ta nästa steg. Ett svenskt deltagande i kapitalmarknadsunionen skulle bland annat kräva ändringar av vår grundlag för att ge ECB mandat att inte bara övervaka svenska aktörer på kapitalmarknaden utan också utfärda sanktioner, vilka i sin tur ska implementeras av svenska myndigheter. 7 NR

8 PROFILEN Det utmanande grundarbetet är gjort och 2015 kommer vi att bedriva en mer normal tillsynsverksamhet. Jukka Vesala Genom att skapa en bankunion ska det skapas bättre beredskap för att förebygga och hantera finansiella kriser och då spelar en fungerande banktillsyn en viktig roll. Huvudansvaret för tillsynen av Europas viktigaste banker inom eurozonen flyttades formellt över från de nationella tillsynsmyndigheterna till ECB den 4 november. NR Foto: Anna Rut Fridholm

9 PROFILEN Ett rent hus med stabil grund ECB-chefen Jukka Vesala måste bevisa att det går att bedriva en gemensam tillsyn av Europas banker. Nu fortsätter bygget av bankunionen. Den som någon gång målat om hemma vet hur viktigt det är med underarbetet, det ofta slitsamma grovjobbet som avgör hur bra slutresultatet blir. Lika viktigt är förarbetet för den som ger sig på att bygga en bankunion, där ett gemensamt regel- och ramverk för tillsynen av Europas banker är en viktig del. Den 4 november tog Europeiska centralbanken över huvudansvaret för tillsynen av Europas banker. Verktyget som används är en ny tillsynsmekanism som testats i förväg. Jukka Vesala, före detta chef för banktillsynen i Finland, men med ett förflutet på ECB och i EBA, fick så sent som i februari i år det viktiga jobbet att förbereda Europas banker och tillsynsmyndigheter för den nya kontrollmekanismen SSM, som är en första viktig byggsten i bankunionen. Det förberedande grundarbetet genomfördes med en comprehensive assessment, en genomgång och utveckling av rutiner för tillsynen och ett omfattande stresstest och en granskning av de stora bankernas balansräkningar. Resultatet presenterades den 26 oktober prick klockan 12 i alla deltagande länder. Jukka Vesala besökte Stockholm i november och berättade då hur det kändes när jobbet var gjort och publicerat svart på vitt. Vi klarade deadline! Men det var en spännande förmiddag den 26 oktober, för att uttrycka det milt. På morgonen fanns det fortfarande frågetecken att räta ut. Efter ett möte i ECB-rådet fick bankens kommunikatörer bokstavligt talat riva loss sidor ur pressmaterialet och byta ut viss information. 9 Nu när eldprovet är avklarat väntar lugnare arbete. Det lite utmanande grundarbetet är gjort och 2015 kommer vi att bedriva en mer normal tillsynsverksamhet, säger Jukka Vesala, som är uppenbart lättad efter en lång period med hårt arbete. Det gäller även många av hans medarbetare. På Vesalas tillsynsavdelning arbetar i dag 110 personer, varav alla rekryterats under Därutöver finns 700 medarbetare ute på fältet och hos lokala tillsynsmyndigheter. Det är förstås en utmaning att bygga en organisation samtidigt som verksamheten ska formas, säger Jukka Vesala, Samtidigt har Europas storbanker fått bistå med sin tid och sina resurser. Bankerna har bemött de nya kraven och besvarat frågorna. NR

10 PROFILEN FAKTA Jukka Vesala Chef för Mikrotillsyn III på ECB, ansvarar för de kreditinstitut där en nationell tillsynsmyndighet, NCA, sköter kontrollen. Ledde projektet Comprehensive assessment där 130 stora banker stresstestades Ålder 50 år Bor Frankfurt, Tyskland, och i Helsingfors, där familjen finns Utbildning Doktor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Helsingfors Karriär Chef för banktillsynen, finska Finansinspektionen , i styrelsen för EBA, ECB-expert finansiell stabilitet, sekreterare i ESCB:s banktillsynskommitté Det handlar om att ge och ta. Vi träffade varje bank redan tidigt för att underlätta processen kring bankernas informationsgivning. Sedan fick de återkoppling under hösten vid så kallade dialogmöten. Så det var knappast någon bank som blev överraskad över sitt eget slutresultat (25 av 130 banker klarade inte stresstestet och gavs nio månader att åtgärda sina problem). Gränsöverskridande grupparbeten och nya rutiner, det låter som att det är upplagt för konflikter. Hur har det gått? De gränsöverskridande teamen har fungerat bra efter omständigheterna. Ett bra samarbetsklimat bådar gott för framtiden, säger Jukka Vesala, som påpekar att nyheten om att den som leder granskningen av en stor, viktig bank inte får komma från samma land tillför en ny dimension; rutinen säkerställer en ännu mer oberoende tillsyn. Tillsynsvärlden är liten och många har arbetat tillsammans redan tidigare. Kommunikation är viktigt. Personlig tillit underlättar väldigt mycket. När du vet vem du jobbar med kan du lita på att jobbet blir gjort och att kvaliteten är bra. Det finns förstås skillnader i hur människor prioriterar och hur proaktiva de är. Personligen skulle jag gärna se att Sverige gick med i bankunionen. Det är ordning och reda här, säger Jukka Vesala, som har ett gott öga till dem som arbetar proaktivt i stället för under bilan. Jag uppskattar tyskarnas arbete. Det är föredömligt, medan det finns andra som förhalar och inte berättar om vilka risker som finns. När problem dyker upp i ett sent skede blir de mycket svårare att hantera, säger Jukka Vesala. För att genomföra en förändring krävs att den som ska förändras förstår varför och accepterar det. Har alla varit med på noterna? Det hör till människans natur att vara lite skeptisk. Visst finns det ett visst motstånd här och där, men inte värre än att det går att lösa. Har projektet väckt intresse internationellt? Jag besökte den amerikanska centralbanken Federal Reserve nyligen. Det finns många som är väldigt intresserade av vad vi gör i Europa och hur och varför regelverken kommit till, säger Jukka Vesala. Känner du någon oro för fortsättningen? Vi har ju testat vår metod och vet att den fun gerar. Nu ska vi bara fortsätta att arbeta på den inslagna vägen. Avslutningsvis: har du några tips till andra projektledare som ger sig på att leda stora och komplicerade projekt? Identifiera och ta itu med de största och viktigaste riskerna först. Det är alltid en bra idé, avslutar Jukka Vesala. Foto: Anna Rut Fridholm NR

11 BANKMÖTET Banker i förändring ett möte i tiden När branschens företrädare strålade samman under 2014 års upplaga av Bankmötet fanns många frågor att diskutera. Omvandlingstrycket på marknaden för banktjänster är stort. Foto: Anna Rut Fridholm TEXT: STEFAN HÄLLBERG, ELLEN KARLBERG OCH HENRIK NORBERG FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM Bankföreningens ordförande Annika Falkengren har ett gott samarbete med bankchefer, myndigheter och EU:s institutioner. Både de kort- och långsiktiga perspektiven ventilerades när branschen träffades på Bankföreningens årsmöte. Hur kan det europeiska banksystemet bidra till Europas fortsatta tillväxt, tillföra nya resurser och skapa nya jobb? Mötet hölls samma vecka som bankunionens första steg blev verklighet, den gemensamma tillsynsmekanismen som övervakas av Europeiska centralbanken. EU-kommissionen fattade beslut om denna nyordning så sent som förra året för att stärka förtroendet för bankväsendet i eurozonen. Arbetet från ax till limpa har därefter gått fort. Bankföreningens vd Thomas Östros satte ord på mångas känsla. Vi kritiserar ofta EU för att agera långsamt och för att ha svårt att fatta beslut. Men nu är bankunionens första del på plats. Det hade få trott vara möjligt så sent som för två år sedan, men nu har visionen blivit verklighet. Thomas Östros blickade tillbaka på en spännande höst med nya politiska ledningar både hemma i Sverige och i EU. Han lyfte även fram några prioriterade frågor som Bankföreningen har arbetat med under det gångna året. Implementeringen av Basel III-regelverket, reformering av Stibor-regelverket och arbetet med att få ett Fatca-avtal mellan USA och Sverige på plats, men även hushållens skuldsättning har varit under lupp och arbetet för att bygga en amorteringskultur bland svenska bolånetagare har fortsatt. Vi fortsätter att värna om den nordiska universalbanks-modellen som har fungerat bra, sa Thomas Östros och fick medhåll av Bankföreningens ordförande och SEB:s koncernchef Annika Falkengren. Svenska banker klarade krisen bra och är mycket kostnadseffektiva. Vi har visat att vår svenska bankmodell där vi känner våra kunder väl, minimerar vårt risktagande och har gott om kapital har underlättat för landets ekonomi och samhället i stort. Svenska banker är lönsamma, har starka balansräkningar och ett stabilt ägande. Jämfört med andra branscher på börsen har bankerna en genomsnittlig lönsamhetsnivå. Vi sitter i samma båt som våra kunder. När det går bra för dem går det bra för oss. Vi strävar efter att skapa bra förutsättningar för tillväxt i ekonomin och arbetar för ökad transparens och enkelhet. Shadow banking, den oreglerade delen av sektorn, växer snabbt vilket oroar Bankföreningens ordförande. I dagsläget bedömer Financial Stability Board att denna relativt nya nisch omsätter svindlande miljarder dollar, motsvarande 25 procent av det globala finansiella systemet. Ett sätt att förbättra våra bankers konkurrensfördelar är att hitta gemensamma lösningar och kundvänlig infrastruktur. Det har aldrig varit enklare att vara bankkund än nu. Tillgängligheten har aldrig varit högre, sa Annika Falkengren. Svenska bankkunder kan besöka bankkontor och bankomater och utföra banktjänster med de 21 miljoner kort som används i landet. Bankernas betalningsapp Swish har utvecklats gemensamt av bankerna och förenklar vardagen för 1,7 miljoner svenskar. Vi får förtroende genom att vara tydliga, öppna och konstruktiva. Vi måste lyssna på våra kunder, komma överens om gemensamma regler och infrastruktur. Sist men inte minst måste vi utveckla och använda ny teknik i samklang med samhällsutvecklingen, avslutade Annika Falkengren. Europas tillväxt i fokus På Bankmötet avhandlades EU:s nya kommission, ECB:s nya roll, pågående regleringar och omdiskuterade förslag av inbjudna gäster från Bryssel, Frankfurt och Strasbourg. Jukka Vesala berättade om arbetet med den samlade bedömningen av bankernas motståndskraft och tillgångar, The 11 NR

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 november 2012. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

- enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den 14 november 2012. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen Annotering 2012-11-26 Fi 2012/166 Finansdepartementet Till: Riksdagen Ekofinrådets möte den 4 december 2012 i Bryssel Kommenterad dagordning - enligt den preliminära dagordning som framkom i Coreper den

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt andra möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Vid mötet deltog från Finansinspektionen

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut. 1(7) Kapitaltäckning Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig

Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig ANFÖRANDE DATUM: 19 mars 2014 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärs Världen Bank och Finans Outlook, Berns, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden eye Eye on executive matters no 2 2010 Eurotrubbel Är gemensam ekonomisk politik för hela Europa möjlig? Tänk efter före Väl förberedd kan en etablering i Östeuropa bli en fullträff. Dubbel skatt, nej

Läs mer

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/03/025 Er referens: Fi2016/01229/S1 1 (7) 2016-04-27 Skatte- och tullavdelningen Att. Fredrik Opander Finansdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Avdragsförbud för

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Kapitalkrav för svenska banker

Kapitalkrav för svenska banker PROMEMORIA Datum 2014-09-08 FI Dnr 14-6258 Kapitalkrav för svenska banker Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ("Liikanen")

EU-Kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut (Liikanen) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00015 Er referens: Fi2014/ 496 1 (8) 2014-03-10 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen fi.registrator@regeringskansliet.se EU-Kommissionens förordningsförslag om

Läs mer

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén

Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014. Vice riksbankschef Martin Flodén Penningpolitik och makrotillsyn LO 27 mars 2014 Vice riksbankschef Martin Flodén Översikt Makrotillsyn: ett nytt policyområde växer fram Är penningpolitiken ett lämpligt verktyg för makrotillsynen? Hur

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning

Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Den svenska bolånemarknaden och bankernas kreditgivning Lars Frisell, chefsekonom Per Håkansson, chefsjurist 16 februari 2010 Slutsatser Systemet fungerar överlag väl Betalningsförmågan sätts i centrum

Läs mer

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet SBAB redovisar kreditrisk i huvudsak enligt intern riskklassificeringsmetod (IRK-metod) och operativ risk, marknadsrisk samt kreditvärderingsrisk

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS 23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring

Läs mer

Marknadskommentarer Bilaga 1

Marknadskommentarer Bilaga 1 Marknadskommentarer Bilaga 1 Sammanfattning Under september har utvecklingen på världens börser varit positiv då viktiga beslut har fattats främst i Europa. Både den amerikanska och europeiska centralbanken

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 3 2014 2014-09-30 2 Nya EU-gemensamma kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014. Regelverket består av en förordning (EU) 575/2013 som är direktverkande och

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning ANFÖRANDE Datum: 2015-11-19 Talare: Erik Thedéen Möte: SNS: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för januari juni 2015 Styrelsen för Högsby Sparbank (532800-6217) får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2015-01-01 2015-06-30.

Läs mer

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort 2015-06-18 Finansiella stabilitetsrådet Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni 2015 Sammanfattning Stabilitetsrådets medlemmar diskuterade stabilitetsläget och det fanns en samsyn

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

SNS konjunkturrådsrapport 2015

SNS konjunkturrådsrapport 2015 SNS konjunkturrådsrapport 2015 Finansminister Magdalena Andersson 15 januari 2015 Agenda Offentlig sektor Hushållen Företagen Kommentar till förslag Låg offentlig skuldsättning en styrka i svensk ekonomi

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr.

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr. ÅTVIDABERGS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet A N F Ö R A N D E Datum 2013-03-20 Talare Martin Andersson Möte Bank & Finans Outlook, Berns Salonger Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Protokoll från Finansiella stabilitetrådets möte den 11 november 2014

Protokoll från Finansiella stabilitetrådets möte den 11 november 2014 2014-11-20 Finansiella stabilitetsrådet Fi 2013:09 Protokoll från Finansiella stabilitetrådets möte den 11 november 2014 Sammanfattning Rådets medlemmar diskuterade stabilitetsläget i den svenska finansiella

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Hantering av problembanker

Hantering av problembanker DATUM: 2012-11-08 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens årsmöte SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 1 % lägre jämfört med 30 juni 2013, provisionsintäkterna

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskild tillsyn och kapitalbuffertar; SFS 2014:993 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Utvecklingen på bolånemarknaden

Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT DEN 20 September 2006 DNR 06-4788-306 2006 : 9 Utvecklingen på bolånemarknaden RAPPORT 2006:9 Utvecklingen på bolånemarknaden RAPport 2006:9 2 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 5 Omfattning

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning

Läs mer

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning

Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning Finansiell stabilitet 2015:2 - Kapitel 1 Nulägesbedömning 1:1. Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Källor: Bloomberg och Riksbanken 1:2. Svenskt stressindex Ranking (0=låg stress, 1=hög stress) Anm.

Läs mer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer

Ändring av Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2013:1) om säkerställda obligationer 2016-05-16 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 16-3060 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Ändring av Finansinspektionens

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2014

Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari-juni 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank, org nr 528500-6408 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Slutförandet av Basel III början på något nytt*

Slutförandet av Basel III början på något nytt* ANFÖRANDE DATUM: 31 januari 2017 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, Stockholm S V ERI GES RI KS BANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Delårsrapport 2011 J A N U A R I - J U N I

Delårsrapport 2011 J A N U A R I - J U N I Delårsrapport 211 J A N U A R I - J U N I Färs & Frosta Sparbank AB Delårsrapport januari juni 211 Allmänt om verksamheten Ränteutveckling Riksbanken har fortsatt den höjning av reporäntan som påbörjades

Läs mer

Ekonomikontoret Datum: 2014-06-08 Lars Hustoft D.nr: 15/104 040. Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninveste ekonomisk förening

Ekonomikontoret Datum: 2014-06-08 Lars Hustoft D.nr: 15/104 040. Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninveste ekonomisk förening DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: 2014-06-08 Lars Hustoft D.nr: 15/104 040 Förfrågan om särskild medlemsinsats år 2015 till Kommuninveste ekonomisk förening Bakgrund Den senaste finanskrisen

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering Tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering AUGUSTI 2015 augusti 2015 Dnr 15-7266 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Finansinspektionens tillsyn av penningöverföring, valutaväxling och kontanthantering

Läs mer

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin

Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/09/010 Er referens: RG 2016/1064 1 (6) 2016-10-17 Riksgälden riksgalden@riksgalden.se Ändrade föreskrifter om insättningsgaranti beräkning av avgifter för garantin Sammanfattning

Läs mer

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut 2015-11-17 BESLUT Skandinaviska Enskilda Banken AB FI Dnr 15-8080 Att: Verkställande Direktören Delgivning nr 1 106 40 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014 DNB ASSET MANAGEMENT AB Org.nr. 556387-6159 ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014 Beräkningarna baseras på Europaparlamentets

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Ärade stämmodeltagare, Jag vill helt kort inleda med att sammanfatta koncernens resultat från fjolåret. Mellan klockan 15 och

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

BILAGA I Metod för avstämning av balansräkning

BILAGA I Metod för avstämning av balansräkning BILAGA I Metod för avstämning av balansräkning Rapportering i enlighet med artikel 2 i genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013 Avstämning av kapitalbasen i den konsoliderade situationen 30 jun 30 jun

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Periodisk information per 30 september 2015 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Finansiell stabilitet är viktigt för oss alla

Finansiell stabilitet är viktigt för oss alla ANFÖRANDE DATUM: 2012-03-15 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Finansutskottet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Särskild medlemsinsats till Kommuninvest

Särskild medlemsinsats till Kommuninvest TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mats Widén Ekonomistaben +46155245345 2015-09-21 LS-LED15-1252-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige

Läs mer

Bolånestatistik januari augusti 2004

Bolånestatistik januari augusti 2004 1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003

Läs mer

Föreskrifter om krav på amortering av bolån

Föreskrifter om krav på amortering av bolån UTKAST TILL BESLUTSPROMEMORIA Föreskrifter om krav på amortering av bolån FI Dnr 14-16628 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian

Läs mer

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 Innehållsförteckning för första halvåret 2014, s. 3 Sparbankens resultat under första halvåret, s. 3 Sparbankens ställning, s.4 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer,

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Krishantering av banker 2013-10-07

Krishantering av banker 2013-10-07 Krishantering av banker 2013-10-07 Dagens agenda Före och efter krisen en överblick Det nya ramverket för krishantering av banker Bankunionen Kartan ritas om före Finansdepartementet Tillsyn Reglering

Läs mer