Synpunkter på reviderade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen, Vård och omsorg om äldre.

Transkript

1 Annika Bengtsson Vård och omsorg Knivsta kommun Knivsta Synpunkter på reviderade Riktlinjer för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen, Vård och omsorg om äldre. Handikappföreningarnas samarbetsorgan HSO Knivsta har beretts tillfälle inkomma med synpunkter på arbetsmaterial ang. ovan rubricerade reviderade riktlinjer. HSO Knivsta är ett samarbetsorgan för 16 medlemsföreningar inom Uppsala-Knivsta/Uppsala län. I medlemsföreningarna ingår personer med varierande funktionsnedsättningar såsom nedsatt rörelseförmåga, astma/allergi, diabetes, dyslexsi. personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, blinda/synskadade, döva/hörselskadade och personer med begåvningshandikapp. Allt vårt arbete utgår från Mänskliga rättigheter och FNs konvention Rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Som framgår av ovan är HSO inte en organisation för äldre personer även om vissa medlemmar kan vara över 65 år. Flera av våra medlemmar är ungdomar eller i medelåldern. Vår kunskap om äldrefrågor är därför begränsad. Med det förbehållet har vi ändå valt att lämna synpunkter, då vi har vissa medlemmar som använder hemtjänst. Vi följer i stort arbetsmaterialets rubriker. Övergripande synpunkter Den föreslagna revideringen är generellt sett bra. Vi har jämfört materialet med nuvarande riktlinjer och anser, att revideringen är betydligt bättre än nuvarande riktlinjer. Positivt är den större omfattningen, konkretiseringarna och förtydliganden av vad som ska ingå i Vård och omsorg. Riktlinjerna handlar mycket om inriktning och hur man kommer fram till beslut. Tyvärr saknar vi överlag riktlinjer för genomförande av besluten och hur olika beslut ska följas upp, vilket även gör det svårt att mäta målen. Detta är en stor brist i materialet. Vi har utgått från att inte enbart personal och politiker utan även berörda brukare och närstående ska kunna ta del av riktlinjerna. Vi föreslår därför ett antal förtydliganden i innehållet. Kap. 1 INLEDNING 1.1 Målsättning och inriktning I kapitlet nämns helt kort kommunens Policy för full delaktighet. Vi vill framhålla att denna policy i högsta grad påverkar livsvillkoren för äldre personer. Som exempel kan nämnas Målområde nr 1 "Alla ska kunna förflytta sig, vistas i och använda Knivsta kommuns inne- och utemiljö", Målområde nr 2 "Alla ska kunna få information och kommunicera utifrån sina förutsättningar", (vilket bl.a handlar om resurser till äldre med hörsel- och/eller synproblem), Målområde nr 3 "Alla ska själv vara med och bestämma om frågor som gäller honom eller henne genom att bemötas med kunskap och respekt", Målområde nr 6 "Alla

2 ska ha en bostad som är anpassad efter individens behov" samt Målområde nr 7 "Alla ska ges förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig fritidsverksamhet" (hit hör t.ex fysiskt tillgängliga promenadområden för synskadade/blinda och personer med gångsvårigheter, hörselslingor i kulturlokaler m.m). Vi anser därför att vikten av att använda Plan för full delaktighet måste lyftas fram betydligt mer i riktlinjerna. Inledningsavsnittet är en beskrivning av vad som står i SoL och till stor del närmast ett utdrag ur lagtexten. För att undvika missförstånd anser vi att ett förtydligande i "brödtexten" ska göras av SoLs ord "begränsa den enskildes behov av stöd och hjälp". 1.2 Riktlinjernas syfte och tillämpning Vi instämmer med revideringsförslaget om att en individuell bedömning alltid måste ske vid beslut om olika insatser. Detta synsätt måste lyftas fram ännu starkare och vara utgångspunkten vid biståndsbedömning i stället för tillämpning av schablontider. 1.3 Handläggning Punkt 4 bör ändras till...och dennes eventuella företrädare. Avsnittet om Likställighetsprincipen tror vi kan misstolkas som att endast begränsade individuella hänsyn ska tas. Meningen anser vi ska förtydligas. 1.4 Avgränsning mellan SoL och LSS Meningen om LSS och 65-årsgränsen behöver också förtydligas. Vår tolkning av LSS är att det är ytterst svårt (sett över landet) att erhålla personlig assistans via LSS om personen drabbats av olycka efter fyllda 65 år. Men om detta beviljas inom Knivsta kommun så har vi givetvis inget emot den tolkningen! 1.6 God kvalitet i verksamheten Avsnittet är bra och konkret, men vi saknar information om hur uppföljning av insatserna ske ske. Under avsnittet om tillgänglighet (information, teltider, kommunikation m.m.) saknar vi några rader om att denna tillgänglighet även gäller för äldre invandrare som talar annat språk. Vad betyder meningen "Verksamheterna är fysiskt tillgängliga?" Finns t.ex automatiska dörröppnare överallt, tillgång till hörselslingor/utrustning i alla verksamheternas lokaler inkl. äldreboendena och Lyckträffen, finns synmarkeringar, taktilplattor osv? eller är meningen endast ett önsketänkande och ett framtida mål? Under avsnittet effektivitet vill vi återigen lyfta fram vikten av stöd till de invandrare som kan behöva det. Meningen om att stödja människor att tillvara ta sina egna resurser är extra viktigt för personer som är nyskadade, för att återfå tron på sin egen förmåga och inte fastna i "offerrollen". Meningen kan utvecklas. I meningen om samverkan saknar vi information om sekretessbestämmelser. Slutligen anser vi att en kort förklaring måste ges om vad Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen innebär, vad kommunen lovat uppfylla och vart den enskilde ska vända sig om löftena inte uppfylls. 1.7 Lex Sarah Det saknas uppgift om till vem personalen ska vända sig och rapportera om ett missförhållande uppdagas. 1.8 Brottsoffer och våld i nära relation HSO har inget emot det som sägs i avsnittet, men anser att frågan måste lyftas fram betydligt mera. Det

3 finns ett mycket stort mörkertal (sett över landet) om våld inom hemmets fyra väggar mot äldre, såväl psykiskt som fysiskt, av närstående. Till viss del kan det bero på den pressade situationen för anhöriga som "vårdar" en make/maka och den utsatta, försvarslösa beroendesituation som den enskilde befinner sig i. Situationen kan givetvis förvärras om det är lång väntetid för plats på äldreboende eller korttidsboende. Det är ytterst viktigt att personalen är lyhörd och vaksam. Avsnittet bör utvecklas. Kap. 2 RÄTTEN TILL BISTÅND ENLIGT SoL 2.1 Ansökan Inledningsavsnittet om samverkan med andra myndigheter bör komplettteras med vikten av sekretess. 2.2 Äldres rätt att flytta Även här saknar vi några rader om sekretess - t.ex vid begäran om underlag från hemkommunen samt information huruvida samtycke krävs från den enskilde för att inhämta dessa uppgifter. Ordet funktionshinder är språkligt fel och ska ändras till funktionsnedsättning (hindret finns i miljön och inte hos den enskilde). 2.4 Särskilt om tidsbegränsning och ändring av beslut Vad gäller bistånd efter t.ex en olycka eller stroke och där prognosen är god är vår erfarenhet att biståndsbeslutet ändras allt för ofta i takt med att personen blir bättre. Detta torde medföra onödig byråkrati för kommunen, när nya beslut hela tiden måste fattas inkl. kommuniceras med den enskilde. Om personen t.ex har maxtaxa påverkas inte avgifterna (beroende på antal beviljade timmar). Smidigare vore om den enskilde i sådana fall kunde få ett visst antal timmar fram tills att insatsen beräknas upphöra. Vi är medvetna om att denna fråga måste tas upp i annat sammanhang, men väljer ändå att här framföra den. Avsnittet om upphörande av beslut pga säkerhetsskäl inkl. arbetsmiljöproblem hos den enskilde måste utvecklas. Orsaken till aggressivitet och våld kanske beror på demens, en neuropsykiatrisk diagnos eller drog-/alkoholproblematik? Vi anser att det i flera steg ska framgå vilka åtgärder som måste vidtagas - t.ex. i form av specialistutredningar och kompletterande stödresurser i hemmet av personal med kompetens inom dessa områden - innan det går så långt som att en person inte kan behålla en insats. 2.5 Beslut och överklagande Här föreslår HSO att man lägger till några rader om att även synskadade ska kunna ta del av besluten och att besluten ska finnas på LL-text för personer med begåvningshandikapp, demens och de invandrare som ej är så kunniga i svenska språket. 2.6 En skälig levnadsnivå Under Goda levnadsvillkor förklaras skillnaden mellan LSS och SoL. Rent lagtekniskt stämmer givetvis det som står, men i realiteten kvarstår de behov som föranleder biståndsbeslut för äldre oftast livet ut - även om det står "tillfälliga behov" i SoL. Bör förtydligas för att undvika risk för missförstånd. 2.8 Behoven är tillgodosedda på annat sätt HSO instämmer med det som står i arbetsmaterialet, men vill framhålla att äktenskapsbalkens regler om gemensamt ansvar för hushållet inte får hård dras. Vi anser, att omsorgsinsatser ska beviljas generöst även om den enskilde är gift/sambo. På sikt underlättar detta den enskildes kvarboende liksom för den anhörige att längre tid orka ge stöd och hjälp.

4 2.10 Avgifter Skriv här (alternativt under avsnittet 2.6) gärna även en kort förklaring om skillnaden i avgifter beroende på om personen har insatser genom LSS eller enligt SoL Eget val Vi saknar ett förtydligande och utförligare text vad gäller hemtjänst via Lagen om valfrihet LOV. Dels att hemtjänstaxan är densamma som vid kommunal hemtjänst och dels att insatser utöver de som ingår i "vanlig" hemtjänst måste bekostas av den enskilde utifrån det marknadsmässiga pris som tillämpas av LOV-företaget Planer för genomförande och samordning av insatser Detta avsnitt känns tyvärr vilseledande. Så vitt vi vet är det enbart ett fåtal personer inkl. personer med psykiatrisk diagnos som har en Samordnad individuell plan SIP. HSO ser gärna att betydligt fler personer upplyses om möjligheten att få SIP och att fler SIP kommer till stånd. Skriv förslagsvis något om att "kommunen arbetar för att fler äldre personer ska erhålla SIP" Uppföljning Som HSO anförde inledningsvis är vår uppfattning, att de viktiga frågorna om uppföljning borde ges mycket större utrymme i riktlinjerna och framför allt ute på "fältet" i verksamheterna. Det som står i detta avsnitt är alldeles för tunt och okonkret. Vi saknar information om vikten av mätbara mål och hur kommunen ska arbeta för att målen ska bli mätbara. I riktlinjerna borde inskrivas vikten av uppföljning av de olika målen i biståndsbeslutet, hur socialnämnden inkl. personal på alla nivåer vet att de är på rätt väg, på vems initiativ uppföljningen ska ske osv. Om det inte framgår hur olika beslut ska genomföras och framför allt följas upp och reella och mätbara mål saknas, är det svårt att veta om målen är uppnådda. Det framgår inte heller hur beslutsprocessen påverkas om det inte finns möjlighet att genomföra ett beslut på grund av t.ex avsaknad av platser på de särskilda boendena. Skjuts besluten bara upp på framtiden? Avsnittet måste utvecklas betydligt. Kap 3 DAGVERKSAMHET Kapitlet ligger utanför HSOs verksamhetsområde. Kap 4 STÖD OCH HJÄLP I ORDINÄRT BOENDE 4.1 Hemtjänst Texten är betydligt bättre och utförligare än i nuvarande riktlinjer. Beträffande hemtjänst via LOV hänvisar vi till våra synpunkter under Avsnittet är så vitt vi kan bedömma bra och konkret. Vi vill återigen franhålla vikten av individuell bedömning. Av beskrivningen av insatserna kan man få intrycket att det är schablontiderna som i första hand ska gälla. 4.3 Promenadstöd/social samvaro Vi saknar en beskrivning av promenadstöd som en del i rehabiliteringen efter t.ex stroke eller olycka med nedsatt gångförmåga som följd. För att personen då fortare ska återfå hela eller delar av sin gångförmåga är den föreslagna schablontiden på 1 tim/vecka alldeles för låg. 4.4 Avlösning i hemmet

5 Tiden "fri avlösning i hemmet" med 8 tim/månad anser vi också för kort liksom att timmar inte kan sparas till nästkommande månad, men antar att det är en fråga som måste beslutas i annat sammanhang. Dock hoppas vi på en generös tolkning enligt Sol 4 kap 1 om behovet är mer omfattande. 4.6 Kontaktperson Vi har svårt att här tolka schablontiden. Avses bedömning "utifrån brukarens behov, men max 1 tillfälle/vecka?" I så fall önskar vi även här utökat antal tillfällen, men antar att även den frågan måste beslutas i annat sammanhang. 4.8 Korttidsvård Ordet avlastning används flera gånger i detta avsnitt. Ordet måste ändras till avlösning. Man lastar inte av en person! Vi med funktionsnedsättningar och äldre personer är inte ett föremål eller ett objekt! Eftersom det i övrigt i de föreslagna riktlinjerna används ordet avlösning utgår vi från att det är en felskrivning. Så vitt vi vet är det svårt att erhålla såväl korttidsplats som växelvård. Detta borde framgå av innehållet. Nu vilseleds den enskilde och/eller närstående att tro att den beskrivna rätten till korttidsvård innebär att man snabbt kan få plats. Frågan hör samman med det vi tidigare i vårt yttrande påpekat avseende bristen på uppföljning, mätbara mål och hur beslutsprocessen påverkas av bristande resurser. Kap. 5 SÄRSKILDA BOENDEFORMER OCH HJÄLP OCH STÖD I SÄRSKILT BOENDE Kap. 6 FÖRETRÄDARE OCH OMBUD MED FULLMAKT. Kapitlen tillhör ej HSOs verksamhetsområde. Yttrandet är utarbetat av Barbro Gregorson i samråd med styrelseledamot Christer Löfgren. För Handikappföreningarnas samarbetsorgan HSO Knivsta Enligt uppdrag Barbro Gregorson Styrelseledamot