Planenheten Knivsta kommun Knivsta. Yttrande över Detaljplan för kv. Virkesladan, Gredelby 7:85, Sågenområdet Diarienummer BMK

Transkript

1 Planenheten Knivsta kommun Knivsta Yttrande över Detaljplan för kv. Virkesladan, Gredelby 7:85, Sågenområdet Diarienummer BMK Handikappföreningarnas samarbetsorgan HSO Knivsta vill inkomma med synpunkter på ovan rubricerad detaljplan. HSO Knivsta är ett samarbetsorgan för 15 medlemsföreningar inom Uppsala-Knivsta/Uppsala län. I medlemsföreningarna ingår personer med varierande funktionsnedsättningar såsom nedsatt rörelseförmåga, astma-allergiker, begåvningshandikapp, döva/hörselskadade, blinda/synskadade, diabetiker, personer med psykiska och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dyslektiker. Allt vårt arbete utgår från mänskliga rättigheter och FNs konvention Rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Kort sammanfattning av HSO Knivstas synpunkter HSO kan se vissa fördelar med förslaget, men på grund av bristande räddningsmöjligheter vid brand om personerna har nedsatt rörelseförmåga eller synskada säger vi nej till föreslagna 12 respektive 8 våningar på de två husen. Vi anser i stället att de ursprungliga översiktsplanerna och nuvarande detaljplan inklusive Kulturmiljöprogrammet med en maxhöjd på 4 våningar ska gälla. Vi kan inte acceptera att kommunen bygger höghus där det är ytterst svårt att vid en eventuell brand kunna rädda personer med vissa funktionsnedsättningar. HSO är

2 också starkt kritisk till detaljplanens konsekvenser för personer som redan har eller riskerar få hörselskador. Allmänt Som alltid i kommunens detaljplaner hänvisas de fysiska tillgänglighetsaspekterna till att "de prövas i detalj i bygglovs- och byggsamrådsskedet", men de borde även komma in på ett självklart sätt i detaljplanernas förslag. Under rubriken Parkering borde t.ex behov av handikapparkering påtalas och inte bara bilpool, under Barnperspektiv och Torg/lekplatser borde påtalas att platsen även ska vara tillgänglig för barn med funktionsnedsättningar osv. I snitt har ca 20-25% av Sveriges befolkning någon form av funktionsnedsättning. Detta torde gälla även i Knivsta. Vi är alltså inte en liten grupp eller "ett särintresse". Vi kommer i vårt yttrande följa detaljplanens rubriker. Policy för full delaktighet HSO Knivsta är givetvis positiv till att kommunens Policy för full delaktighet med dess betoning på alla människors lika värde och rättigheter omnämns i detaljplanen. Enligt Policyn ska tonvikten ligga på "ett samhälle tillgängligt för alla", vilket vi anser tydligare borde framgå i samband med beskrivningen av Policyn. Tyvärr upplevs den korta beskrivningen av Policyn nu mest som vackra ord utan konkret innehåll. Stora krav ställs på tillgänglighet och bristande tillgänglighet anses fr.o. m. årsskiftet 2015 som diskriminering och kan drivas i domstol. Av det skälet menar HSO, att alla detaljplaner framöver ska innehålla en tydligare beskrivning av vad Policyn för full delaktighet faktiskt innebär. Det kan också vara ett sätt att sprida kunskap till en bredare krets om vikten av att följa Policyn, eftersom såväl offentliga institutioner som privatpersoner läser detaljplanerna.

3 Bebyggelse, verksamhet och service Av tidigare detaljplaner (kv Torkladen, Ångsågen 2013) framgår att Attuna brandkår i Knivsta endast har brandstegar som når upp till vån. 4 Räddningsfordon med längre stegar kan vid brand visserligen rekvireras från närliggande kommuner, men det medför betydligt längre tid innan boende på de högre våningarna får hjälp. I stället ställs höga krav på bland annat brandsäkra trapphus. Det är trots detta mycket svårt för personer som t.ex använder rullstol/rollator/kryckor, är synskadade och vissa äldre personer att snabbt kunna rädda sig vid en eventuell brand om de bor i de högre våningsplanen - i synnerhet som hissar inte får användas vid brand. Nedsatt rörelseförmåga gör att vi inte kan använda trapporna hur brandsäkra trapphusen än görs. Som ovan nämnts säger HSO därför nej till förslaget om 12 respektive 8 våningar på de två husen. För att vi ska kunna acceptera förslaget måste kommunen visa hur personer med vissa funktionsnedsättningar ska kunna räddas vid en eventuell brand. Trots kommunens Policy för full delaktighet finns konsekvenserna för personer med funktionsnedsättningar vid brand inte ens omnämnt i utredningsförslaget. Inte heller omnämns dessa problem i den bilagda riskutredningen, vilket är anmärkningsvärt. Den glasade passage som föreslås mellan Sågverkstorget och ut mot busstorget/stationen anser vi måste ha mycket tydliga markeringar i kontrastmaterial i glaset för att underlätta för synskadade personer. Eftersom det troligen blir många som kommer att använda passagen menar vi att det behövs ett övergångsställe direkt från det planerade lilla torget över Centralvägen - gärna med ljussignaler för extra säkerhet. Övergångstället ska ha nedfasade kanter för personer med nedsatt rörelseförmåga samt markering för

4 synskadade. Tillgänglighet Som framgår ovan anser vi att tillgänglighetsaspekterna borde uppmärksammas mera i detaljplanen och inte bara genom hänvisning till att dessa frågor ska prövas i detalj senare. Vår erfarenhet är att tillgängligheten tyvärr inte alltid blir fullgod trots PBL och prövning i bygglovs- och byggsamrådsskedet. Exempel på brister är ledstängerna vid trappan ner till Ica Kvantum som bara fanns på en av sidorna och sedan bytte sida med stor risk för fallolyckor om personen är synskadad. Detta åtgärdades först nu i sommar enligt lagen om "Enkelt avhjälpta hinder" och efter ett flertal påpekande från HSO. Ett ytterligare exempel är de stora glasväggarna vid ingången till nya Högåsskolan som saknar kontrastmarkering för synskadade barn (föräldrar, andra besökare) trots att detta borde ha uppmarksammats i bygglov- och byggsamrådsskedet. Exemplen på tillgänglighetsbrister som därför blivit tillsynsärenden kan mångfaldigas. Mark och vegetation De grönytor som är tänkta att anläggas på byggnadens gemensamma tak anser HSO ska ha allergivänliga växter och gångar och uppehållsytor ska vara hårdgjorda för att kunna användas av personer som använder rullstol/rollator/kryckor. Eventuella sittbänkar ska ha armstöd. Gång- och cykeltrafik. Gator Gång- och cykelbanor och gatumiljö måste utformas med största möjliga hänsyn till oss med olika funktionsnedsättningar. Några exempel: Hörselskadade hör inte om det kommer bilar på gångfartsområdet eller cyklar bakifrån, synskadade kan ha svårt att orientera sig och behöver akustiska och taktila markeringar, personer som använder rullstol behöver nedfasade trottoarkanter och de med gångsvårigheter har svårt att hinna undan på gångfartsområdet om bilister inte uppmärksammar detta

5 och personer med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha problem med livlig miljö. Parkering Vi vill påtala behov av handikapparkering såväl i parkeringsgaraget som i gatumiljön. I dag finns 2 hk-platser vid närliggande kommunhuset, med dessa platser kommer att bli otillräckliga när de nya huskropparna byggs. Tvyärr nämns endast bilpoolen och att antalet parkeringsplatser därmed kan minska ytterligare om bilpool införs. Då det blir mycket begränsat med parkeringsplatser är risken stor att människor väljer att parkera bilar där det ej är tillåtet, vilket kan medföra försämrad framkomlighet - i synnerhet för personer med rörelsenedsättning och synskadade. Torg Vi hänvisar till avsnittet Mark och vegetation. Barnperspektiv De lekytor som föreslås vid det lilla torget samt på de gemensamma takterasserna måste ta hänsyn till att även barn med olika funktionsnedsättningar ska kunna leka och vistas på dessa platser. Även föräldrar eller andra närstående med funktionsnedsättningar ska kunna vistas på torget och terasserna tillsammans med barnen. Avfall Sophanteringen anser HSO måste utformas så att vi lätt kan slänga sopor. Inkasten i tunnorna ska vara på låg höjd och ej ha tunga lock, det måste finnas automatiska dörröppnare och bra belysning. Sopor ska kunna lämnas nära bostäderna. Buller Då området kommer att ligga mycket nära järnvägen men öven busstorget och

6 vissa gator kommer bullernivån att bli mycket hög. Som vi tolkar bullerutredningen kommer hälften av rummen i lägenheterna att överskrida riktvärdet på högst 55 db(a), vilket är mycket höga nivåer. Av utredningen framgår att Boverkets riktvärde ligger på max 30 db(a). På uteplatserna kan bullret t.o.m. bli upp till 70 db(a). Trots detta vill kommunen bygga så nära järnvägen och anser att stadsliknande bebyggelse ska prioriteras. Ca var 10:e person i Sverige har nedsatt hörsel och det är en av de funktionsnedsättningar som ökar allra snabbast framför allt bland unga. Hörselskador medför dessutom ofta ökad ljudkänslighet. Störningarna från tågen kommer att bli betydande trots de åtgärder som utredningen föreslår. I dag passerar ca tåg/dygn, alltså var och varannan minut. Undersökningar har dessutom visat att personer som ständigt utsätts för buller (oavsett om de är hörselskadade eller ej) lättare drabbas av stress, risk för hjärtproblem och sämre livskvalitet. Inget finns överhuvudtaget nämnt om dessa problem trots kommunens styrdokument Policy för full delaktighet. Inte heller i bullerutredningen finns dessa problem påtalade. Detta är anmärkningsvärt och visar på okunskap om dels den stora gruppen hörselskadade och dels de psykiska och fysiska problem det kan innebära att ständigt utsättas för buller. Luftföroreningar Av utredningen framgår att att kartläggningen av luftföroreningar gjordes redan alltså innan Sågenområdet började bebyggas och innan alla bilar fanns som nu parkerar och kör på lokalgatorna. Vi menar att kartläggningen därför är inaktuell vad gäller Sågenområdet. Luftföroreningarna förvärras dessutom av att många av husen är relativt höga, vilket förvärras ytterligare med de två höghus som föreslås i detaljplanen.

7 Luftföroreningar är extra besvärliga för personer med astma-allergi och hjärt-lungsjukdomar, men kan också öka risken för att alltfler får dessa problem. Handikappföreningarnas samarbetsorgan HSO Knivsta Barbro Gregorson vice ordförande