Individanpassat bemötande på demensboende genom ett Jag-stödjande förhållningssätt - utifrån ett lärande perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Individanpassat bemötande på demensboende genom ett Jag-stödjande förhållningssätt - utifrån ett lärande perspektiv"

Transkript

1 Individanpassat bemötande på demensboende genom ett Jag-stödjande förhållningssätt - utifrån ett lärande perspektiv Maria Hemgren FoU-rapport 67:2011 FoU Centrum för Vård, Omsorg och Socialt arbete Kommunerna i Linköping, Kinda, Mjölby, Motala, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

2 FoU-rapport 67:2011 Individanpassat bemötande på demensboende genom ett Jag-stödjande förhållningssätt - utifrån ett lärande perspektiv Författare: Maria Hemgren Handledare: Margareta Bredmar Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete Kommunerna i Linköping, Mjölby, Motala, Kinda, Vadstena, Ydre och Åtvidaberg samt Linköpings universitet

3 ISSN författarna & FoU Centrum för vård, omsorg och socialt arbete, Linköpings kommun LiU-Tyck, Linköping, 2011

4 Sammanfattning För att förstå och kunna tolka en person med demens krävs kunskap om sjukdomen och hur den kan påverka personen som drabbas. Det finns ännu ingen medicin som kan göra en person med demens frisk men det finns metoder som kan underlätta för och stötta personen som drabbats. Denna rapport beskriver ett projektarbete där en personalgrupp arbetat utifrån en arbetsmetod kallad, jag-stödjande förhållningssätt. Metoden sätter den enskilde individen i fokus. Metoden syftar till att kartlägga den enskilde individen, vad denne kan göra självständigt och vad denna på grund av sin sjukdom behöver ha extra stöd och hjälp med i sitt dagliga liv. Syftet är även att genom denna kartläggning få en förståelse för vilka funktioner som finns och vilka funktioner som sviktar för den enskilde. Kartläggningen ligger sedan till grund för den genomförandeplan personalen arbetar utifrån. Syftet med detta projekt är att pröva om denna metod fungerar att använda praktiskt i verksamheter för personer med demens. I projektet vill vi även se om metoden förändrar synen på det arbete personalen idag utför, både enskilt och i arbetsgruppen, om denne får möjlighet till handledning och reflektion. Vi vill även se om metoden kan bidra till en förändring i medicineringen av personen med demens i och med att personalen arbetar utifrån denna metod. Resultatet visar på ett mer medvetenhet av hur man arbetar i personalgruppen. Det visar även på att medarbetaren nu har större fokus på den enskilde individen. En personifiering som leder till djupare kunskap och förståelse för den enskilde och dennes förmågor och brist på förmågor sjukdomen medför. Metoden visar även på ett tydligare och mer samstämmigt bemötande hos hela personalgruppen gentemot den enskilde. Slutsatsen efter detta projekt är att denna metod ger en ökad förståelse för den enskilde och personifierar den enskilde individen med en demenssjukdom. Ett jagstödjande förhållningssätt underlättar för personalen att gemensamt komma fram till en bemötandeplan och hjälper dem även att arbeta mer samstämmigt och bemöta personen med demens på ett likvärdigt sätt utifrån dennes förmågor.

5

6 Förord Som Demensvårdsutvecklare har jag träffat många personer med demenssjukdom. Jag har träffat personer med denna sjukdom som varje dag försöker att hitta lösningar och strategier för att klara av sin sjukdom och få dagen att fungera. Jag har också träffat vårdbiträden och undersköterskor som gör allt de kan utifrån de resurser och den kunskap de besitter för att på bästa sätt stötta och hjälpa personer med demenssjukdom. När jag så fick möjligheten att bedriva ett projekt riktat mot personal och personer med demens föll det sig ganska naturligt att försöka finna en gemensam väg för dessa två grupper. Min förhoppning var att hjälpa personalen att försöka förstå den demenssjukes symtom och stötta personalgruppen för att bättre kunna underlätta den demenssjukes vardag. Detta är resultatet av projektet. Jag måste dock poängtera att jag aldrig kunnat göra detta på egen hand. Maria Ivarsson har bidragit med sina kunskaper vid projektansökan, Verksamhetscheferna Annette Göransson och Madelene Szente har hjälpt till med grupp intervjuer. Cecilia Gurung-Foxner och Mari Edeson (verksamhetschefer på Landeryd under projekttiden), tack för att ni vågade satsa på detta trots att ni visste att vi skulle komma att lämna enheten, utan ert engagemang som verksamhetschefer och er syn på att ingenting är omöjligt hade vi inte kommit dit vi kom. Min kollega Kerstin Angvik och min handledare från FoU, Margareta Bredmar, tack för ert stöd, kritik, frågor, förslag och uppmuntran. Sist men inte minst alla ni vårdbiträden och undersköterskor på Landeryds Vårdbostäder som med entusiasm och intresse tog er an, deltog och delade med er av era kunskaper, erfarenheter och tankar i projektet. Utan er skulle denna resa inte ha blivit av.

7

8 Innehållsförteckning 1. INLEDNING Mål för projektet Syfte med projektet Begrepp i rapporten Disposition 3 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET Landeryds vårdboende Planering för projektet Registrering av vid behovsmediciner Att arbeta med bemötandeplaner utifrån ett jag-stödjande förhållningssätt Författarens roll i denna FoU-rapport 6 3. TEORETISK REFERENSRAM Demenssjukdom BPSD Individanpassat bemötande Omvårdnad och omsorg Jag-stödjande förhållningssätt Lärande i praktiken METOD Bearbetning och analys Metodreflektion Etiska aspekter 20

9 5. GENOMFÖRANDET AV PROJEKTET - PROJEKTPROCESSEN Landeryds demensavdelning Handledningsprocessen utifrån ett jag-stödjande förhållningssätt Frågeenkäter och gruppintervjuer Aktivitet/Miljö/Bemötande Hot och våld Medarbetarnas upplevelser av handledningen Användande av vid behovs mediciner Användandet av och förändringar i dokumentet kartläggningen av personens förmågor LÄRDOMAR UTIFRÅN HANDLEDNINGSPROCESSEN Sammanfattning och utvärdering under handledningen Delaktighet från chefen Svårigheter kring individanpassade bemötandeplaner Aktiviteter för de boende När är det dags att avsluta och gå vidare Kartläggning och handledning som ett lärande Handledning i gruppen Hinder i processen TIPS/SAKER VI HAR LÄRT OSS LÄNGS MED VÄGEN. 45 REFERENSLITTERATUR 47 Bilagor

10 1. Inledning I och med att samhället har förändrats har även synen på vården förändrats. Från att ha sett alla äldre som en grupp ser vi idag den enskilde individen och dennes unika sidor. De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom, (som behandlats och kom ut under 2009) trycker på den enskilda individens rätt till personcentrerad omvårdnad, personalutbildning och regelbunden handledning. De nationella riktlinjerna eftersträvar även mer evidens baserade metoder för en god demensvård (Socialstyrelsen ). Socialtjänstlagen (2 001:453) ställer idag även krav på att det ska upprättas genomförandeplaner 1 på alla personer som får stöd av utförare inom äldreomsorgen. Dessa genomförandeplaner skall även innehålla en detaljplan 2. Genomförandeplanen är ett levande dokument som förändras då den äldres behov förändras. I genomförandeplanerna finns det stödord för vårdpersonalen att utgå ifrån. Ett av stödorden är bemötande. Det vi har kunnat se i genomförandeplanen är att det ofta står väldigt lite, många gånger endast, X vill bemötas med respekt, och få bevara sin integritet. Det är ju gott, men många gånger glömmer vi i personalgrupperna att diskutera och skriva ner HUR. Hur ska vi göra för att X ska känna att han/hon bemöts med respekt och får bevara sin integritet? Detta kan bero på att bemötande är något man av tradition bara gör och inte alltid pratar om. Bemötande är en stor del av den som vi inom vården kallar den tysta kunskapen, det medarbetaren praktiskt utför. Men hur ska vi då kunna veta hur vi bemöter/är mot den äldre på rätt sätt utan att prata om det med våra medarbetare och hur vet vi att alla gör på samma sätt om vi inte skriver ner hur den äldre vill ha det i bemötandet/mötet? Cars och Zander (2006) har i sin bok Samvaro med dementa beskrivit ett jagstödjande förhållningssätt och hur man skriver bemötandeplaner 3 utifrån detta. Cars och Zander (2006) har i samband med en utbildning påtalat att metoden inte har utvärderats på ett tillfredsställande sätt. Det hoppas vi nu kunna bidra med i och med detta projekt. 1 En genomförandeplan utgår från det biståndsbeslut som tagits av kommunens handläggare och i samråd med den enskilde, vid välkomstsamtal på boendet. 2 Insatserna och målen från genomförandeplanen planeras i detalj, detta dokument kallas detaljplan. 3 Bemötandeplan är ett dokument där man beskriver vilket bemötande varje person behöver. Planen hjälper personalen att bemöta den enskilde så lika som möjligt. 1

11 För att utveckla bra detaljplaner och för att öppna upp för samtal om den enskilde äldres behov behöver vi finna nya verktyg/metoder att arbeta utifrån på våra enheter. Syftet med detta projekt är att utveckla vårt arbete i demensvården. Detta gör vi genom att prova en för oss ny metod (jag-stödjande förhållningssätt). Projektet består av en demensutbildning till all personal som arbetar på de två demensavdelningarna på Landeryds vårdbostäder, där projektet bedrivs. Efter detta följer en fördjupningsdel där personalen på en av demensavdelningarna får handledning utifrån ett jag-stödjande förhållningssätt. Handledningen dokumenteras och framtagna bemötandeplaner provas praktiskt i arbetsgruppens vardagliga arbete. Vår förhoppning med detta projekt var att det skulle falla så väl ut att vi senare kan komma att implementera detta arbetssätt till båda demensavdelningarna på Landeryd, samt på flera av våra enheter. Vi har även valt att under projektet se över de boendes mediciner. Vi har valt att undersöka om användandet av vid behovs mediciner, som ofta brukar bestå av lugnande mediciner, minskar i och med att personalen har ändrat sitt arbetssätt. Medicinanvändningen har registrerats under en månad i början av projektet och under en månad i slutet av projektet. Detta kommer att redovisas i ett eget avsnitt. (5.4) 1.1 Mål för projektet 1. Att utveckla ett individanpassat bemötande. 2. Att det efter projektets slut ska finnas en bemötandeplan utifrån ett jagstödjande förhållningssätt på alla boende med demenssjukdom på den avdelning som är med i projektets andra del. 3. Att utveckla individualiserad vård och omsorg. 1.2 Syfte med projektet Syftet med detta projekt är att se om medarbetaren genom att använda dokumentet kartläggning av förmågor och utforma bemötandeplaner kan få en fördjupad förståelse för den demenssjuka personens beteende. Samt att kunna se hur han hanterar sin vardag utifrån sin sjukdom. Vidare innebär det att utifrån denna förståelse, hitta strategier för att kunna hjälpa den boende att hantera sin vardag utan att för den delen hota hans integritet. Ett ytterligare syfte med projektet är att se om hot- och våld situationer kan minska eller helt förhindras om medarbetarna använder sig av och arbetar utifrån bemötandeplaner. 2

12 1.3 Begrepp i rapporten När vi pratar om personal kan vi använda oss av många ord för detta. Det kan vara medarbetare, personal, kollegor, vårdpersonal. I denna rapport har jag valt att använda mig av medarbetare samt personal. Även då vi pratar om den äldre som bor på boendet använder vi oss av många begrepp. Personen kan kallas brukare, vårdtagare, demenssjuk, boende, inneboende eller klient. I denna rapport har jag valt att använda benämningen boende eller person med demenssjukdom, ibland benämner jag även personen med; han. 1.4 Disposition Kapitel två i rapporten ger en beskrivning av projektet och enheten där projektet drevs. Här beskrivs även de arbetsredskap vi använde oss av. I kapitel tre beskrivs den teori som projektet är kopplad till. I kapitel fyra beskrivs de metoder vi använt oss av såsom handledning, enkäter och gruppintervjuer. Här beskrivs även förändringen av de enkäter som besvarats i projektet. I kapitel fyra tas även etiska aspekterna upp samt metodreflektion. I kapitel fem redovisas resultatet av handledningen, medicinanvändningen, en sammanställning av resultatet från enkäter och gruppintervjuer. Kapitel fem beskriver även hur dokumentet kartläggning av förmågor förändrades. Här presenteras även fördjupade exempel av de lärdomar vi fått under processen. Avsnitt sex är en avslutande diskussion där redovisas tips på lärdomar under projektets tid. 3

13 4

14 2. Beskrivning av projektet 2.1 Landeryds vårdboende På Landeryd vårdbostäder finns det 49 lägenheter fördelat på fyra avdelningar, av dessa fyra avdelningar är två demensavdelningar och två sjukhemsavdelningar. På varje demensavdelning finns det 11 lägenheter för personer med demens. På varje avdelning arbetar tre medarbetare under dagtid. Under tiden projektet utfördes hade en demensavdelning förstärkning med två resurser som fanns där för två inneboende. På demensavdelningarna bor personer med demensdiagnos. Bland annat bor där personer med diagnoser som; alzheimers sjukdom, vaskulärdemens och frontallobsdemens. Någon boende har även fått diagnosen demens uns, det vill säga att personen har tydliga demensliknande symtom, men vilken form av demens han har är inte utrett. Blanddemens är även ett uttryck som används vid utredning, det vill säga att den boende har en blandning av flera olika demensdiagnoser. 2.2 Planering för projektet Vid projektets början beslutades att samtliga medarbetarna på de två demensavdelningarna på Landeryds vårdbostäder skulle få grundläggande utbildning i demens. Man anordnade en heldags demensutbildning, samt en halvdags utbildning i jag-stödjande förhållningssätt. Därefter kom en av de två demensavdelningarna att delta i handledning under projektets tid. Handledningen varade i två timmar, varannan vecka under hela Ett uppehåll gjordes under sommarmånaderna Alla medarbetare på avdelningarna fick möjlighet att låna boken Samvaro med dementa av Cars och Zander (2006). Vid tre tillfällen (januari, maj och november 2009) planerades det in att medarbetarna som erhöll handledning, skulle besvara enkätfrågor. Dessa frågor följdes av gruppintervjuer. Intervjuerna kommer att hållas av verksamhetschef från en annan enhet. Ett informationsblad om projektet skickades till närstående till de boende på demensavdelningarna. 5

15 2.3 Registrering av vid behovsmediciner I projektet ingick även att försöka mäta effekten av att använda bemötandeplaner utifrån ett jag-stödjande förhållningssätt. Ett av instrumenten som kom att användas var registrering av så kallade vid behovs mediciner. Ansvarig sjuksköterska fick i uppdrag att registrera användningen av vid behovs mediciner under februari månad 2009 samt under december månad samma år. 2.4 Att arbeta med bemötandeplaner utifrån ett jag-stödjande förhållningssätt. Jane Cars och Birgitta Zander (2006) har ur sin bok; Samvaro med dementa Råd till anhöriga och personal om bemötande beskrivit ett jag-stödjande förhållningssätt. Tillsammans med Nestor, Södertälje (2005) har de tagit fram ett formulär (Kartläggning av förmågor) och en manual där det beskrivs hur man skriver bemötandeplaner utifrån ett jag-stödjande förhållningssätt. Linköpingskommun bedriver tillsammans med landstinget ett projekt, Landstingskommunala Mobila Demensteamet, (Mobila demensteamet) Det mobila demensteamet har gjort en fri översättning av Cars och Zanders karläggning och i detta projekt har vi valt att använda oss av den versionen. (Bilaga 1) Projektet utgår utifrån Cars och Zanders bok och det Mobila Demensteamets kartläggning av förmågor för att på så sätt utveckla de genomförandeplaner som redan utarbetas på enheten. Den nya bemötandeplanen blir grunden för att stötta/hjälp personer med demenssjukdom. 2.5 Författarens roll i denna FoU-rapport Författaren till rapporten är även den person som har haft handledning i personalgruppen. Då denne även arbetar som demensvårdsutvecklare i Attendo Care, region Sydost, har hon en god insyn i verksamheten. Demensvårdsutvecklarens arbetsuppgifter är förutom att hålla i detta projekt, att finnas som rådgivande stöd till boende, anhöriga, medarbetare och chefer som arbetar eller bor på de enheter Attendo har som uppdrag. Fördelar med detta kan vara att handledaren har viss kunskap om verksamheten. Hur denna bedrivs, handledaren har även kontinuerlig kontakt med enheten utöver handledningen och har funnits med som råd och stöd för medarbetare och närstående när bemötandeplaner har diskuterats. Handledaren har även kunnat vara behjälplig vid vissa inköp då detta är en del av arbetsuppgifterna. Emellertid för att inte påverka personalgruppens svar vid gruppintervjuer har två utomstående verksamhetschefer ansvarat för intervjuerna. 6

16 3. Teoretisk referensram Här presenteras litteratur, teori och författningar som är relevant för projektet. Detta för att läsaren ska få en förståelse för vad den modell jag-stödjande förhållningssätt som vi använt oss av i projektet handlar om. Demens beskrivs även på ett kortfattat sätt likaså lärande i praktiken. De nya Nationella Riktlinjerna kommer även att ha en betydande roll för den framtida demensvården varvid även den nämns i detta avsnitt. Socialstyrelsen ( ) beräknade 2008 att antalet personer med en demenssjukdom har uppgått till Nästan 50 procent av Sveriges befolkning som är äldre än 90 år har en demenssjukdom och av befolkningen mellan år har åtta procent insjuknat i en demenssjukdom. Antalet personer med demenssjukdom under 65 år beräknades vara ca år 2008, varav de flesta var mellan år gamla. Enligt Socialdepartementet (Ds 2 003:47) beräknas att ca personer årligen insjuknar i någon form av demenssjukdom. Socialstyrelsen (Socialstyrelsen artikelnummer: ) beräknade att år 2005 betalade det svenska samhället ca 50 miljarder kronor för vård och omsorg för personer med demens. 85 procent av kostnaden betalades av kommunerna i landet. 3.1 Demenssjukdom De diagnostiska kriterierna för demens är att personen har; minnesstörning, problem i det dagliga vardagslivet som inte funnits tidigare t.ex. nedsatta sociala funktioner eller oförmåga att känna igen personer och föremål. Tillståndet har försämrats fortlöpande och hållit i sig i minst sex månader. Man har även minst en av följande symtom; svårigheter med förmågan att tolka intryck, försämrad språkförmåga och/eller försämrad praktisk förmåga (Fahlander m.fl s.18). Alzheimers sjukdom är den vanligaste demensformen ca 42 % av de som drabbas av en demenssjukdom får alzheimers sjukdom. Alzheimers sjukdom hör till de så kallade primärdegenerativa demenssjukdomarna det vill säga att orsaken till insjuknandet inte är känt. Sjukdomen drabbar hela hjärnan men i början ser man främst försämringar i de områdena där minnet, ordförståelse, igenkänning samt orientering finns. Detta kan visa sig genom till exempel att personen har ordglömska, glömmer vart han har lagt saker, känner inte längre igen ansikten, eller saker och vad dessa är till för, har svårt att känna igen sig i sin omgivning. Personer med alzheimer sjukdom blir även ofta initiativlösa och 7

17 har svårigheter att motivera sig att utföra saker. Förloppet är ofta smygande och det kan ta år från att personen fått de första symtomen till att denna uppsöker vård och får en diagnos.(delin & Rundgren 2007) Vaskulär demens är den näst vanligaste demenssjukdomen (ca 26 % drabbas av denna). Detta är egentligen ett samlingsnamn för skador som gett en demensutveckling i hjärnan där orsaken till skadorna är kärlskador i form av proppar och blödningar. Till skillnad från alzheimers sjukdom vet man här orsaken. Riskfaktorer för att drabbas av vaskulär demens är bland annat, hjärtsjukdom, diabetes och rökning. Debuten kan vara plötslig och här ses ofta en stegvis försämring hos personen. Hur personen påverkas av sjukdomen beror på vilka skadeområden i hjärnan som drabbas.(delin & Rundgren 2007) Cirka 9 % av de som drabbas av en demenssjukdom får diagnosen Frontallobsdemens (ibland även kallad pannlobsdemens) Sjukdomen angriper främst pannloberna och främre delen av tinningloberna. Tidiga symtom är bland annat personlighetsförändringar, bristande sjukdomsinsikt, bristande omdöme samt hämningslöshet och distanslöshet. I början av sjukdomen skiljer sig frontallobsdemens mellan till exempel alzheimers sjukdom som de flesta förknippar med ordet demens. En person med frontallobsdemens har ofta minne, orienteringsförmåga och språkförståelse intakt långt in i sin sjukdom. Resterande 23 % av de som drabbas av demens får diagnoser som till exempel, blanddemens, demens orsakad av infektion, Lewy body demens (Delin & Rundgren 2007) Symtomen vid demenssjukdom kan indelas i tre huvudgrupper. De kognitiva funktionernas såsom minne, orientering, logiskt tänkande, språklig förmåga och spatial förmåga påverkas och är den första gruppen av symtom. BPSD är den andra gruppen av symtom (se avsnitt 3.2). Den tredje gruppen symtom utgör funktionell försämring med bland annat svårigheter i ADL-funktionen 4. (Cars & Zander, 2006) Demenssjukdomen påverkar främst minnet och förmågan till inlärning hos den drabbade, sjukdomen påverkar även förmågan till att tänka abstrakt och omdömet hos honom. Medvetenheten finns ofta kvar hos den drabbade men det sociala beteendet ändras. Förmågan hos personen att kommunicera försämras, det är inte ovanligt att personen har försämrad talförmåga och språkförståelse. Demenssjukdomen kan även leda till att personen blir personlighetsförändrad, insiktslös, omdömeslös och ibland även aggressiv. Personen får varefter 4 ADL Allmän daglig livsföring; det vill säga, de grundläggande aktiviteter som en person måste kunna för att ha ett självständigt vardagsliv. Till exempel att kunna sköta personlig hygien, äta, kommunicera etc. 8

18 svårigheter att utföra vardagliga sysslor såsom att t.ex. använda bestick, telefon eller att knäppa knappar.(angvik & Björk, 2005) I dagsläget går det inte att bota demenssjukdom utan omvårdnaden kring personen som drabbats går ut på att lindra de symtom sjukdomen ger och att på olika sätt kompensera för de olika funktionsnedsättningar som personen drabbas av. Syftet för omvårdnadspersonalen är att ge en så god livskvalitet som möjligt och att underlätta dagen för den sjuka under sjukdomens olika skeden. (Fahlander m.fl. 2009) Funktion Frontallobsdemens Alzheimers sjukdom Vaskulär demenssjukdom Minne Lätt nedsatt Mycket Växlande nedsatt Personlighet Tidigt förändrad Sent förändrad Ibland välbevarad Debutålder Ofta yngre Yngre-äldre Äldre Språkstörning Steriotyper Afasi Ofta afasi Kärlsjukdom Kan finnas Kan finnas Regelmässigt Gångstörning Neurologiska symtom Sjukdomsinsikt Urininkontinens Sent Ganska tidigt Saknas Tidigt Källa: Delin, Rundgren (2007) s. 375 Sent Sent Kommer sent Sent Tidigt Ofta tidigt Ofta påtalig Ofta sent 3.2 BPSD Ibland kan en person med demenssjukdom oavsett diagnos uppvisa en rad svårförståeliga och svårhanterliga symtom och beteenden som följd av demenssjukdomen. Dessa symtom brukar i fackliga termer kallas BPSD Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (ca 80 % av dem som drabbas av demens drabbas någon gång i sin sjukdom av BPSD). (Fahlander m.fl. 2009) BPSD är den andra huvudgruppen av symtom som en person med demens kan drabbas av och kan innebära vanföreställningar, hallucinationer, nedstämdhet, sömnstörningar, ångest, emotionell labilitet, fysisk aggressivitet, irritabilitet, vandrande, rastlöshet, ropbeteende. Livskvaliteten påverkas negativt 9

19 vid BPSD och orsakar stort lidande för personen med demenssjukdom. Närstående och personal påverkas också och vårdtyngden kan öka. BPSD är vanligast vid medelsvår demens men förekommer vid alla stadier av sjukdomen. (Cars & Zander, 2006) 3.3 Individanpassat bemötande I de nationella riktlinjerna (2010, s.22) står följande; Rekommendationer för omvårdnad Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör Ge personer med demenssjukdom en personcentrerad omvårdnad (Prioritet 1). Individanpassat bemötande eller personcentrerad omvårdnad innebär att man ser personen och inte hans sjukdom och då sätter personen i centrum. Den som vårdar sätter vikten vid att se den demenssjukes verklighet utifrån hans perspektiv. Genom att anpassa omvårdnaden och miljön utifrån den demenssjukes perspektiv underlättas hans vardag. (Socialstyrelsen 2010) För att kunna ge ett individanpassat bemötande skriver Edberg (2002) krävs det att den som vårdar har den kunskap och information som behövs. Edberg (2002) skriver även att som vårdare tar man hänsyn till och respekterar den funktionsförmåga personen med demens har och utifrån detta anpassar bemötande och miljö så att personen kan leva sitt liv såsom han önskar. Edberg (2002) skriver även att det krävs ett mångdimensionellt förhållningssätt för att förstå personen, det vill säga det krävs kunskap om personens personlighet, hans tidigare vanor och fysiska och psykiska hälsa. Av stor vikt är även att ha kunskap om personens aktuella förmågor och hur den omgivande miljön påverkar personen med demens. Socialstyrelsen (Nationella riktlinjerna 2010, s. 21) skriver; Den personcentrerade omvårdnaden innebär att personal inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Bemöter personen med demens som en person med upplevelser, självkänsla och rättigheter trots avtagande funktioner Strävar efter att förstå vad som är bäst för den demenssjuke utifrån dennes perspektiv Värnar om den demenssjukes självbestämmande och möjlighet till medbestämmande Ser den demenssjuke som en aktiv samarbetspartner Bekräftar den demenssjuke i dennes upplevelse av världen Strävar efter att involvera den demenssjukes sociala nätverk i vården och omsorgen Försöker upprätta en relation till den demenssjuke. 10

20 3.4 Omvårdnad och omsorg Socialdepartementet skriver; Syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån personens individuella möjligheter och behov. (Ds 2003:47 s. 53) Omvårdnad inom hälso- och sjukvården innebär att ge hjälp under en längre eller kortare tid till personer som på grund av sitt hälsotillstånd inte själva klarar av att planera och/eller genomföra sina vardagliga sysslor. Omvårdnad innebär även att skapa en god miljö, att lindra smärta och att ge stöd och hjälp att bearbeta situationen personen befinner sig i. Omsorg; innebär att skapa drägliga levnadsförhållanden utifrån den enskildas förutsättningar, oberoende vad som kan tyckas vara normalt eller friskt. Att en person kan utföra praktiska sysslor på ett professionellt vis med noggrannhet, omtanke och med känslomässigt engagemang. (Socialdepartementet Ds 2003:47) 3.5 Jag-stödjande förhållningssätt Jag-stödjande förhållningssätt hjälper personal och anhöriga att kunna ge den demenssjuka personen ett individanpassat bemötande. Cars och Zander (2006) liknar människan vid ett pussel, där varje förmåga/funktion är en pusselbit. För att vara/bli en hel människa krävs att människans pussel är helt. Det vill säga att vi har alla våra förmågor/funktioner intakta. Alla bitar påverkas och integrerar med varandra och en person formas. När en person blir gammal sviktar dessa förmågor mer eller mindre och ofta hittar den äldre strategier för att hantera detta. Vid en demenssjukdom behöver personen inte bara hantera de förändringar och förluster som åldern medför utan demenssjukdomen ökar på dessa förluster. Detta gör att flera förmågor/pusselbitar ändrar form eller försvinner helt. Jag-stödjande förhållningssätt är en metod som utgår från våra jagfunktioner. Dessa funktioner är: Tankeförmåga, upplevelse av sig själv och omvärlden, känslokontroll, omdöme, relationer till andra, praktisk förmåga, känslighet för sinnesintryck, försvar och självkänsla. Om någon av bitarna fattas kan inte pusslet (jaget/självkänslan) bli helt. 11

21 Tankeförmåga Relationer till andra Kontroll av känslor Känslighet för sinnesintryck Självkänsla Upplevelse av sig själv och omvärlden Självständigt fungerande Försvar Omdöme Figur 1 Egen figur utifrån Cars och Zanders (2006) beskrivning. När Cars och Zander (2006) beskriver tankeförmågan inkluderar de uppmärksamhet, koncentration, minne, språk och abstrakt tänkande. I och med att en person drabbas av en demenssjukdom tappar han mer eller mindre flera av dess funktioner. Detta kan visa sig genom att personen har svårt att koncentrera sig på mer än en uppgift i taget eller samtala med mer än en person åt gången. De minnesstörningar som förekommer vid en demenssjukdom leder till att personen förlorar upplevelsen av sig själv. Minnet är som en länk mellan dåtid, nutid och framtid. Där finns vår personlighet, våra erfarenheter, kunskaper och känslor. Utan minne blir vi fångade i nuet menar Cars och Zander (2006). En av de första försämringarna man brukar se hos personer med demens är svårigheten att komma på rätt ord en ordglömska. Man får även svårare att förstå vad andra säger. Ju svårare en person har att förstå vad som sägs desto viktigare blir det för omgivningen att lära sig hur man ska förklara. Längre in i sjukdomen kan personen mekaniskt läsa, men ofta utan att förstå innehållet i det han läser. Förmågan till abstrakt tänkande försämras vid en demenssjukdom, personen får svårt att föreställa sig hur någonting är. Detta leder även till att han får svårare att överblicka saker och att planera och lösa problem. 12

22 När en person drabbas av en demenssjukdom förändras relationer till andra. Personen kan ofta visa stor social kompetens på ett ytligt plan, men han har svårt att knyta an till andra på ett djupare plan och får även svårt att hålla en relation vid liv. Känslokontroll är något vi ofta lär oss, vi lär oss att stå ut med besvikelse och svikna förhoppningar. Vi blir kära, ledsna, oroliga och glada. Det vi förtar oss i livet bygger på våra känslor och behov och de påverkar våra handlingar och tankar. Vid en demenssjukdom påverkas känslokontrollen. Personen kan inte alltid tolka och påverka sina känslor som tidigare. Detta kan leda till att en person med demens blir arg och irriterad, orolig och ledsen. Upplevelsen av omvärlden förändras vid en demenssjukdom. Personen kan bli osäker på vart han är, vilken dag det är, vilka människorna runt omkring honom är och vad de har för förhållande/relation till honom. Detta kan ofta leda till oro, ångest, och en rädsla av att man håller på att bli tokig, en rädsla personen kan uppleva vara jobbigt och svårt att berätta för andra om. Sjukdomen leder även till att personen får svårt att tolka sina sinnesintryck det vill säga att förstå det han ser, hör, smakar, luktar och känner. Att kunna uppföra sig lämpligt i olika situationer och att kunna bedöma konsekvenserna av det vi gör är viktigt i samvaron med andra personer. En person med demens blir ofta på grund av sin sjukdom omdömeslös och får svårigheter att se konsekvenserna av ett visst handlande då han ofta lever här och nu. Att gå till försvar är för oss människor ett sätt att skydda oss från stark ångest och obehagliga känslor. Detta är något vi i de flesta fall gör omedvetet. Hur vi försvarar oss beror på tidigare erfarenheter. Vi kan försvara oss på många olika sätt ex genom att regrediera, projektera, rationalisera, tränga bort det obehagliga eller att förneka det som hänt. Detta tar väldigt mycket energi och kraft. Vid en demenssjukdom påverkas försvaren och en person med demens använder dem för att släta över sitt beteende ibland. Vid en demenssjukdom påverkas förmågorna olika mycket. Det finns ingen typisk demenspersonlighet utan varje person är unik även i sin sjukdom. Hjärnskadans storlek och lokalisation har betydelse, men personlighet, personens sätt att reagera och hur livet har varit har också det betydelse. Cars och Zander (2006) menar att omgivningens bemötande och en väl anpassad miljö är också en viktig del för att underlätta för den sjuke. För att som personal/närstående kunna underlätta miljön och de vardagliga sysslorna för den demenssjuka menar Cars och Zander (2006) att det är av vikt att man är familjär med jagfunktionerna och vilka funktioner som sviktar hos personen för att utifrån detta kunna bemöta och underlätta för honom på bästa sätt. I början av en 13

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning

Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom. Bedömning Individuell bemötandeplan för personer med demenssjukdom Syftet med bemötandeplanen är att metodiskt kartlägga vilka funktioner som är i behåll och vilka funktioner som måste stödjas. Målet är att personen

Läs mer

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register

Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även

Läs mer

Vård av en dement person i hemförhållanden

Vård av en dement person i hemförhållanden Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom:

Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK

GERONTOLOGI OCH GERIATRIK GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen ålder

Läs mer

Mobila Demensteamet. Författare: Datum: 2013 01 16. I Mobila demensteamet ingår: Projektledare och sjuksköterska

Mobila Demensteamet. Författare: Datum: 2013 01 16. I Mobila demensteamet ingår: Projektledare och sjuksköterska Mobila Demensteamet Rapport av ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg där den kommunala delen finansieras av statliga stimulansmedel och avser

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2011-03-24 Äldrenämnden Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde För ytterligare information kontakta äldrenämndens ordförande Jan-Willy Andersson (kd), telefon 013-20 71 84 eller 070-590 71 84

Läs mer

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Egnahemsgatan 13 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Egnahemsgatan 13! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten

Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten Utbildningsdag 30 mars 2010 Sundsvall Omvårdnad av demenssjuka i hemtjänsten - för hela hemtjänstpersonalen, enhetschefer och biståndsbedömare inom äldreomsorgen Finurliga tips och knep i vårdtagarens

Läs mer

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vård och omsorg av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Vad innebär det att bli demenssjuk? Språk, omdöme, initiativ, intresse, humör, ADL förmågor, orientering, perception,

Läs mer

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap

Demenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa

Läs mer

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning

Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledning till Demens omsorg och omvårdnad Britt-Louise Abrahamsson. Bonnier Utbildning Studiehandledningen omfattar fem studieenheter med studieuppgifter till varje studieenhet. Studiehandledningen

Läs mer

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv.

Undervisningen ska också bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om åldrandet ur ett mångkulturellt perspektiv. ÄMNE GERONTOLOGI OCH GERIATRIK Gerontologi är läran om det normala fysiska, psykiska och sociala åldrandet och om de åldersrelaterade förändringar som sker hos människan från det att hon uppnått mogen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom

PROJEKTSLUTRAPPORT. Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom 1(8) PROJEKTSLUTRAPPORT Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Titel: PROJEKTSLUTRAPPORT Projekt: Kvalitetshöjning i omvårdnad vid BPSD symtom Idnr: Siffor Delprojekt: Text Idnr: Siffor Beställare:

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Skärlundagatan 8 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Välkommen till Skärlundagatan 8! Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och funktionshindersomsorg. I vård- och omsorgsnämndens servicedeklarationer

Läs mer

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen

Kompetensutvecklingsplan. för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för medarbetare inom äldreomsorgen Kompetensutvecklingsplan för: Namn Arbetsplats och enhet Enhetschef Datum KRAVMÄRKT YRKESROLL, Layout och produktion Birgitta Klingsäter, birgitta@klingsater.se,

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland

Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland. Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Regional samverkan - för att implementera BPSD-registret i Halland Eva Persson, utvecklare, avd regional samverkan, Region Halland Samverkansprojekt Annas led 2011-2012 Annas led är ett samverkansprojekt

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom

Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare, forskare 40-45 minuter med vad? Man kan ändra sig! Socialdepartementet Socialstyrelsen Demenscentrum Historik Historia

Läs mer

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov

4. Gruppboende - personer med demenssjukdom och med särskilda behov Förfrågningsunderlag 2015-07-03 Upphandlande organisation Malmö stad Anna Bassmann Upphandling Särskilda boende- och korttidsplatser STK-2015-151 Sista anbudsdag: 2015-09-01 Symbolförklaring: Texten/frågan

Läs mer

råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom

råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom råd från minnesmottagningen, Centralsjukhuset Kristianstad till dig som möter personer med Kognitiv svikt/demenssjukdom Råd till dig som möter personer med kognitiv svikt/demenssjukdom Kognition hos människan

Läs mer

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman

Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Kunskapsbaserad vård av personer med demenssjukdom Socialstyrelsens riktlinjer PO Sandman Ca 140 000 personer - de flesta mycket gamla 5 % av befolkningen 65 år och äldre 40 % av befolkningen 90-95 år

Läs mer

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun Beslutad av omsorgs- och socialnämnden 2007-12-17 Varför en etikpolicy? Etik handlar om vilka handlingar och förhållningssätt

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0

Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nyhetsbrev från MiF Medarbetare i Fokus 2.0 Nu är hösten här och alla börjar så smått komma tillbaka från sina sommarsemestrar. Som många av er säkert redan hört kommer internutbildningarna i Nyfiken på

Läs mer

Studiematerial Handledare

Studiematerial Handledare Studiematerial Handledare Leanlink Ao Äldreomsorg larcenter@linkoping.se Liselotte Björk Kicki Holmberg Instruktioner till handledaren Den här informationen är ett stöd för dig som handledare för hur strukturen

Läs mer

Definition fysisk begränsningsåtgärd

Definition fysisk begränsningsåtgärd Begränsningsåtgärder i vård och omsorg av personer med kognitiv svikt Stig Karlsson 2009-11-25 Definition fysisk begränsningsåtgärd en mekanisk anordning som begränsar rörelsefriheten Fysiska begränsningsåtgärder

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

APL-plats: Period: v Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p

APL-plats: Period: v Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p Elev: Klass: VO12 APL-plats: Period: v.6-9 2015 Kurs: Vård och omsorg vid demenssjukdom 100p Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; Specifik vård och omsorg

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Rutin för BPSD-registrering 12. 4.

Rutin för BPSD-registrering 12. 4. Rutin för BPSD-registrering 12. 4. BPSD-registret är ett nationellt kvalitetsregister som syftar till att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom för att minska beteende och psykiska symtom

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder

Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder Socialnämndens anvisning för anhörigkontakter gällande personer med långvarig sjukdom eller funktionshinder SOCIALFÖRVALTNINGEN Innehåll I anhöriganvisningen ingår... 3 Inledning... 4 Kompetens... 5 Information

Läs mer

Mobila Demensteamet. Projektledare Anita Källman Undersköterska Kerstin Angvik. Datum: 2010 02 02

Mobila Demensteamet. Projektledare Anita Källman Undersköterska Kerstin Angvik. Datum: 2010 02 02 Mobila Demensteamet Rapport av ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg där den kommunala delen finansieras av statliga stimulansmedel och avser

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun

PROJEKTPLAN. Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun PROJEKTPLAN Kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundvalls kommun Titel: PROJEKTPLAN kompetenshöjning i demens för personal på äldreboende Sundsvalls kommun Projekt: Stimulansmedel Idnr:

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder

Socialstyrelsens författningssamling. Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder SOSFS 2008:32 (S) Allmänna råd Personalens kompetens vid handläggning och uppföljning av ärenden som avser personer med funktionshinder Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT

BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT BLOMSTERVÄGENS DEMENSCENTRUM -PERSONCENTRERAT ARBETSSÄTT ATT BEVARA SIN IDENTITET Blomstervägens strävan är att varje hyresgäst ska få stöd i att bevara sin identitet och självkänsla. Vi förmedlar trygghet

Läs mer

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg

Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg Mobila Demensteamet Ett samverkansprojekt mellan Geriatriska kliniken US, primärvården och Linköpings kommuns äldreomsorg Anita Källman, sjuksköterska och vårdprocessledare Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset

Läs mer

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia

Stiftelsen Silviahemmet Startade år 1996 Ordförande HMD Silvia Palliativ vård vid demenssjukdomar Kajsa Båkman Silviasjuksköterska, distriktssköterska Vårdlärare Palliativ vårdfilosofi vid demens Vad är demens? Vanliga demenssjukdomar Symtom i tidig, medelsvår och

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kartläggning av den demenshandikappades förmågor och exempel på jagstödjande metodik

Kartläggning av den demenshandikappades förmågor och exempel på jagstödjande metodik Kartläggning av den demenshandikappades förmågor och exempel på jagstödjande metodik Östersunds Kommun Källa: Att handleda inom demensomsorgen, Samvaro med dementa Av Jane Cars och Birgitta Zander Att

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Våga Viljas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Linn Sölvestad Johan Lindström Vår vision På vår förskola ska

Läs mer

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre

Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Socialt innehåll Verktyg för förändring inom vård och omsorg om äldre Det råder inget tvivel om att alla har rätt till ett liv med ett socialt innehåll vare sig man är ung eller gammal, om man klarar sig

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen

Läs mer

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare

Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kärlek och samliv vid minnessjukdom Personalen som möjliggörare eller begränsare Kristine Ek Ledande minnesrådgivare Minnesrådgivningen 15.05.2013 Vi föds med sexualiteten inom oss och den är lika naturlig

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011

Diskussionsfrågor till workshop demens 23 febr 2011 Identifiera minst en person som kan tänka sig att vara med i fortsatt utvecklingsarbete. Fråga 1 Hans D. Enligt riktlinjerna Hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör säkerställa ett multiprofessionellt

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna

Läs mer

Kvalitet i LSS Version 1.0

Kvalitet i LSS Version 1.0 Föreningen Autism i Stockholms län Kvalitet i LSS Version 1.0 Kvalitetsarbete i verksamheter enligt LSS Innehållsförteckning 3. Inledning 4. Kvalitet i verksamheter enligt LSS. 5. Hur mäter man kvalitet?

Läs mer

www.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål

www.demenscentrum.se 1 Utbildningsgruppens mål Demens ABC Stöd till handledare Demens ABC är ett utmärkt verktyg för att höja kvaliteten på vården på arbetsplatsen. För att få diplom måste man självständigt genomgå utbildningen och klara kunskapstestet.

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm

Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm Case: Fortsatt aktivt och tryggt liv med GPSlarm SAMMANFATTNING Östersunds kommuns satsning på positioneringslarm med GPS-funktion ger kommunens demenssjuka möjlighet att med större trygghet fortsätta

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående 2014-09-29 Barn som är närstående DISKUSSIONSFRÅGOR Diskussionsfrågor är ett material som kan användas för att diskutera och reflektera över arbetet med Barn som är närstående i verksamheten. Används gärna

Läs mer

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse

Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post

Läs mer

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER

BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER LIKABEHANDLINGSPLAN VINTERGATAN 2013 / 2014 BARN SOM BEHANDLAS MED RESPEKT, SVARAR MED RESPEKT BARN SOM BLIR VÄL OMHÄNDERTAGNA, TAR VÄL HAND OM ANDRA BARN VARS INTEGRITET INTE KRÄNKS, KRÄNKER INTE ANDRA

Läs mer

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet

Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet Kvalitativ demensvård och omsorg är en självklarhet - Men hur når vi dit? Wilhelmina Hoffman - Svenskt Demenscentrum & Stiftelsen Silviahemmet Demens betyder - Att jag behöver din hjälp - Att jag behöver

Läs mer

Identifiera dina kompetenser

Identifiera dina kompetenser Sida: 1 av 8 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild

Läs mer

Tjänstebeskrivning äldreomsorg

Tjänstebeskrivning äldreomsorg Tjänstebeskrivning äldreomsorg Anhörigstöd Särskilt boende Rehabilitering/funktionsträning Antagna av socialnämnden 2005-11-16, SN 166, dnr 05/SN 0211 Reviderat 2006-09-27, SN 121, dnr 06/SN 0129 Reviderat

Läs mer

BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget

BEMÖTANDE- LEXIKON. Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka. Ola Polmé och Marie Hultén. Vårdförlaget BEMÖTANDELEXIKON 1 2 BEMÖTANDE- LEXIKON Lexikon i beteende och bemötande av demenssjuka Ola Polmé och Marie Hultén Vårdförlaget 3 Andra böcker av Ola Polmé och Marie Hultén: Vanvård eller vård av gammal

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer