Hedersdoktorer Nya professorer Pristagare. Umeå universitet 13 oktober 2001

Transkript

1 Hedersdoktorer Nya professorer Pristagare vid Umeå universitet 13 oktober 2001

2 Hedersdoktorer Nya professorer Pristagare Umeå universitet 13 oktober

3 2

4 Hedersdoktorer Nya professorer Karl-Georg Ahlström 18 Elena Balzamo 15 Maj Eriksson 6 Lena Hjelm-Wallén 19 Sune Jonsson 16 Göran Lindahl 10 Anders Lindman 7 Lyndon L. Olson, Jr. 12 Daniel Portnoy 11 Mikael Reuter 17 Jonathan R. Seckl 8 Margreta Söderwall 20 Giorgio Terenghi 9 Per Wikström 13 Vera Negri Zamagni 14 Sirkka Asikainen 24 Pete Avondoglio 39 Birgitta Bernspång 25 Ulf Björnstig 26 Kurt Boman 27 Jan van Dijken 28 Katarina Eckerberg 41 Yngve Gustafson 29 Karin Henriksson-Larsén 30 Widar Henriksson 41 Ingegerd Johansson 31 Ulla Johansson 43 Mikael Karlsson 32 Ann Lalos 33 Rafael Lindqvist 44 Börje Ljungberg 34 Bengt H Sjölund 35 Erik Stolterman 45 Mike Stott 40 Jørgen Straarup 47 Olle Svensson 36 Svante Twetman 37 John Waterworth 46 Mikael Wiberg 38 Pristagare Peter M. Andersen 54 Stanislav Barabash 56 Xavier de Luna 57 François-Xavier Dillmann 55 Sture Nyman 52 Thomas Sandström 59 Dessislava Stoeva-Holm 58 Jukka Ylikoski 53 Rune Åberg 60 3

5 4

6 Hedersdoktorer vid Umeå universitet

7 Medicine hedersdoktor vid medicinsk-odontologisk fakultet Maj Eriksson Maj Eriksson föddes i Vindeln Hon avlade sjuksköterskeexamen i Umeå 1956 och avslutade vårdadministrativ utbildning Hon har arbetat som kliniskt verksam sjuksköterska samt i ledande befattningar inom sjukvården i Umeå sjukvårdsdistrikt som klinikföreståndare, sjukvårdsföreståndare, biträdande sjukhusdirektör och utvecklingschef. Hon har varit fackligt aktiv bl.a. som ordförande för SHSTF:s rikssektion för vårdadministratörer. Maj Eriksson har verkat för att förbättra vården genom insatser för alla kategorier av befattningshavare. Hon blir hedersdoktor för sina insatser för att möjliggöra klinisk forskning främst för personer med medellång vårdutbildning. Utbildning, forskning och vård Maj Eriksson insåg tidigt vikten av att vård bygger på vetenskap och att utbildning och forskning bedrivs inom eller i nära anslutning till vården. Under talen fjärmades vårdutbildningarna från vården. Ända in på 1970-talet betonades enbart vikten av att läkare baserar sitt arbete på vetenskap. Maj Eriksson befrämjade på många sätt koppling mellan utbildning, forskning och vård. I linjenämnder och i arbetsgrupper verkade hon för att ge personer med medellång vårdutbildning möjlighet att tillgodogöra sig forskningsrapporter, delta i forskningsprojekt och själva bedriva och leda forskning. Maj Eriksson deltog i arbetet med att skapa kandidatoch magisterutbildning för personer med medellång vårdutbildning. Hon arbetade också för att skapa forskningsbefattningar för disputerade personer med medellång vårdutbildning och för att på olika sätt stärka vårdforskningen inom vården. Hon har därigenom haft stor betydelse för utvecklingen av vården. 6

8 Medicine hedersdoktor vid medicinsk-odontologisk fakultet Anders Lindman Anders Lindman är född Han studerade medicin vid Umeå universitet där han avlade medicine licentiatexamen Han blev specialist i allmänmedicin 1979 och har härefter varit verksam som allmänläkare i Norrbotten. Lindman var chefsläkare för primärvården i Boden och samtidigt FoU-ansvarig på den nystartade Samhällsmedicinska enheten i Luleå. Sedan 1989 är han chefsläkare för primärvården i Luleå. Betydelsefulla insatser för läkarutbildningen Under sin långa tid i primärvården i Norrbotten har Anders Lindman gjort sig känd inte bara som en god kliniker och handledare utan även som initiativtagare till ett fördjupat kvalitetsarbete inom vården utanför sjukhus. Anders Lindman har under många år framgångsrikt engagerat sig i utbildningen av läkare vid Umeå universitet. Under perioden var han yrkeslivsrepresentant (Saco) i linjenämnden för läkarutbildningen. Speciellt engagerade han sig i den arbetsgrupp (Pluto) som såg över läkarutbildningen i Umeå, vilket bl.a. ledde till att utbildningen förnyades och att obligatorisk utbildning i ämnet allmänmedicin infördes. Han tog även initiativet till att arbetsgruppen för allmänmedicin (PAM) bildades, med uppgift att verka för att en allmänmedicinsk enhet (och så småningom en institution) inrättades vid Umeå universitet och att den första kursen i allmänmedicin startade1981. Under mer än 20 år härefter har Anders Lindman varit aktiv i det regionala råd som bildades. Rådet skulle stödja institutionen och den medicinska fakulteten vid Umeå universitet vad avser utbildning av läkarstuderande utanför sjukhus. Anders Lindmans insatser för utbildningen av läkare i allmänmedicin har sålunda varit stora och kommer även i framtiden att vara av stor betydelse för fakulteten, inte minst vid införandet av det nya läkarutbildningsprogrammet med dess utökade utbildning inom vård utanför sjukhus. 7

9 Medicine hedersdoktor vid medicinsk-odontologisk fakultet Jonathan R. Seckl Jonathan Seckl föddes i London Han avlade läkarexamen 1980 vid University College Hospital Medical School i London, och disputerade 1989 vid University of London. År 1996 utsågs han till professor i endokrinologi (läran om de inre avsöndrande körtlarna) vid University of Edinburgh och han är från 1997 Moncrieff-Arnot-professor i molekylär medicin vid samma universitet. Han är sedan 1995 chairman för Molecular Medicine Centre, University of Edinburgh. Han är också honorary consultant physician i endokrinologi, diabetes och allmän internmedicin vid Western General Hospitals, NHS Trust, Edinburgh. Forskning till skydd för minnet Seckl har gjort banbrytande studier rörande binjurebarkhormoners effekter på hjärna och ämnesomsättning. Han har studerat hur läkemedel kan minska stressrelaterad kortisolfrisättning och därigenom skydda hjärnan mot åldersrelaterade störningar i minne och inlärning. Seckls forskargrupp har också visat att det kan vara av stort värde att minska omvandlingen från inaktivt (kortison) till aktivt (kortisol) hormon. Denna omvandling styr kraftfullt hur enskilda vävnader påverkas av stresshormon. Minskad bildning av kortisol kan skydda mot minnesnedsättning i hög ålder och förhindra blodsockerstegring vid övervikt. Seckl har vidare visat att ökade kortisolhalter under fosterlivet kan störa stresshormonreglering under vuxenlivet och öka risken för övervikt, högt blodtryck och diabetes. Seckl har haft ett nära samarbete med forskare vid medicinsk-odontologiska fakulteten, Umeå universitet, under det senaste decenniet. Flera forskare härifrån har besökt Seckls laboratorium för att tillägna sig tekniker och utbyta forskningserfarenheter vilket har resulterat i ett stort antal gemensamma vetenskapliga publikationer. Seckl och hans medarbetare har deltagit aktivt vid olika kurser och seminarier vid Umeå universitet. 8

10 Medicine hedersdoktor vid medicinsk-odontologisk fakultet Giorgio Terenghi Giorgio Terenghi föddes 1949 i Milano, där han växte upp och erhöll sin grundläggande utbildning. Han avlade biologexamen 1973 vid Universita degli Studi. Efter påbörjade vetenskapliga studier tilldelades han 1977 ett visiting fellowship för en kortare vistelse i England en vistelse som fortfarande pågår! I England arbetade han inledningsvis vid anatomiska institutionen, Sheffields universitet, där han 1980 avlade MSc-examen (Master of Science). Han flyttade sedan till London, där han 1985 doktorerade i neuropatologi vid Royal Medical School. Sedan 1993 är Terenghi forskningschef för Blond McIndoe Centre, en del av London University. Imponerande och omfattande forskning med nerver Terenghis forskning gäller nervsystemet. Under talet och tiden vid Royal Medical School arbetade han i en forskargrupp som utförde ett pionjärarbete med kartläggning av signalsubstanser inom perifera och centrala nervsystemet. Här utarbetades också en rad nya tekniker, bland annat in-situ hybridisering. Terenghi blev under denna period ett respekterat namn inom brittisk nervforskning, och 1993 värvades han som chef för Blond McIndoe Centre. Han har där byggt upp en imponerande forskning rörande nervläkning och nervreparation efter skador, en verksamhet som spänner från grundforskning till klinisk tillämpning. Terenghi, som idag är en av de absolut ledande forskarna i England inom sitt fält, har sedan 1995 haft ett nära samarbete med enheterna för anatomi och handoch plastikkirurgi vid Umeå universitet, bland annat i form av gemensamma doktorander. 9

11 Filosofie hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet Göran Lindahl Göran Lindahl föddes 1945 i Umeå. Han avlade civilingenjörsexamen i elektroteknik vid Chalmers 1971 och började samma år på ASEA i Ludvika. Han blev 1985 chef för kraftöverföringsdivisionen och 1986 medlem av ASEA:s koncernledning. Vid samgåendet mellan ASEA och schweiziska Brown Boveri 1988 utsågs Lindahl till vice VD i ABB och medlem av företagets koncernledning. Han tillträdde som VD och koncernchef för ABB Göran Lindahl fick 1999, som första ickeamerikan, den prestigefulla utmärkelsen Årets VD av den amerikanska tidskriften Industry Week. Engagemang för en rättvisare värld Göran Lindahl lämnade ABB i slutet av 2000 för att kunna lägga än mer tid och engagemang på internationella frågor. Han har, eller har haft, uppdrag i flera internationella organisationer, bl.a. The Prince of Wales Business Leaders Forum, Kennedy Center Corporate Fund, The Alliance for Global Sustainability och World Childhood Foundation. FN:s generalsekreterare Kofi Annan utsåg nyligen Göran Lindahl till sin särskilde rådgivare för Global Compact, en uppmaning från FN till det internationella näringslivet att ingå en pakt för att försvara mänskliga rättigheter, rimliga arbetsvillkor och miljön. Sedan 1999 är Lindahl engagerad i Umeå universitets strategiska utveckling där han verkar som en mycket entusiastisk och drivande ordförande för kampanjen Kunskap för framtiden. Göran Lindahl har varit speciellt intresserad av verksamheten vid det nydanande forskningscentret UCIT, Umeå Centre for Interaction Technology, vid den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Här samverkar datavetenskap, kognition, design och signalbehandling för att utforska och studera samspelet mellan objekt, information och människa. Tack vare UCIT har fakulteten kunnat starta civilingenjörsutbildningen Interaktion och design, DOIT, en utbildning med ett av fakultetens högsta söktryck. 10

12 Filosofie hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskaplig fakultet Daniel Portnoy Daniel A. Portnoy är född Han studerade vid University of California, Los Angeles, och efter forskarutbildning vid University of Washington, Seattle och Stanford University avlade han doktorsexamen (PhD) Han var assistant professor och associate professor vid Washington University School of Medicine, St. Louis och vid University of Pennsylvania School of Medicine, Philadelphia Från 1997 är han professor vid University of California, Berkeley. Han erhöll 1996 The Eli Lilly and Company Research Award in Microbiology and Immunology. Ny kunskap om sjukdomsframkallande bakterier Portnoy studerade i början av 1980-talet bakterien Yersinia vars varianter bl.a. orsakar böldpest och diarréer. En av upptäckterna var en särskild grupp av proteiner på utsidan av bakterierna. Tillsammans med forskarkollegor i Umeå visades att alla Yersinia producerar sådana Yops (Yersinia outer proteins) och samarbetet resulterade i publicerade arbeten. Detta lade grunden för vidare forskning i Umeå som visade att dessa Yersiniaproteiner förs in i, och därmed påverkar, värdorganismens celler. Denna mekanism förekommer hos ett stort antal olika bakteriearter som infekterar människor, djur eller växter. Portnoy initierade därefter forskning kring cellbiologiska aspekter och molekylär patogenes hos en annan humanpatogen bakterie, Listeria monocytogenes. Portnoys forskningsgrupp har blivit en av de ledande i världen i sitt fält. Studier av hur bakterier använder sig av värdcellens komponenter leder till ökad kunskap om viktiga cellbiologiska mekanismer och är väsentlig för utveckling av nya möjligheter till bekämpning och behandling av infektioner. Portnoy har under åren bibehållit kontakterna med forskarkollegorna vid Umeå universitet, och som uppskattad lärare och föreläsare deltagit vid kurser och forskningsseminarier. 11

13 Filosofie hedersdoktor vid samhällsvetenskaplig fakultet Lyndon L. Olson, Jr. Lyndon L. Olson, Jr. (född 1947) var under perioden januari 1998 juli 2001 amerikansk ambassadör i Sverige. Han är ättling till ett par svenskar, Blixt och Kersten Olson, som utvandrade från Dalarna för mer än hundra år sedan. Själv är han född i Texas och fick sin utbildning vid Baylor Law School och Baylor University där han avlade examen med statsvetenskap som huvudämne. Brobyggare för fred, säkerhet och demokrati Lyndon L. Olsons offentliga uppdrag är många. Bl.a. har han varit ledamot av representanthuset i Texas och ordförande i Mental Health Association of Texas. Han har fått en rad utmärkelser för sina insatser. Gates of Jerusalem Award och hederstiteln Outstanding Public Official är ett par exempel. Olson är också mycket aktiv inom privat sektor (handel, bank och försäkring samt företagsledning). Han har varit president för flera företag och ingått i förhandlingsdelegationer med uppgift att förbättra förutsättningarna för fred och samarbete i världen. Vissa uppdrag har genomförts i anslutning till FN:s satsning på handel och utveckling. Hans breda erfarenhet av politik och näringslivsfrågor kombineras med ett starkt socialt patos och ett brinnande intresse för utbildnings- och kulturfrågor. Han har varit rådgivare vid John F. Kennedy School of Government, Institute for Social and Economic Policy in the Middle East, samt varit ledamot av styrelsen för Houston Grand Opera och Yale Music School. Under sin tid som ambassadör har han särskilt kommit att uppmärksamma det nordliga rummet som mötesplats för medborgarsammanslutningar, företag och offentliga aktörer. Inte minst den pågående integrationen i Europa och informationsteknikens utveckling har tilldragit sig hans intresse och han har i en rad föredrag analyserat hur dessa processer påverkar möjligheterna och riskerna när det gäller fred, säkerhet och demokrati. 12

14 Ekonomie hedersdoktor vid samhällsvetenskaplig fakultet Per Wikström Per Wikström föddes 1921 i Stockholm. Han avlade juris pol mag-examen vid Uppsala universitet 1947 och var sedan verksam i USA. Därefter engagerades han som exportchef i familjeföretaget Handelsbolaget P. Wikström Jr. Från 1962 var Per Wikström VD och så småningom också huvudägare. Han var också delägare och styrelseledamot i Masonite AB och från 1982 huvudägare för Olofsfors AB. Han har varit aktiv styrelseledamot i bland annat Vännäs Kraft AB, Harrsele Kraft AB, Norrlandskraft AB och Investment AB Skrinet. Med engagemang för Västerbotten Familjen Wikströms industriella verksamhet i Västerbotten inleddes redan i mitten av 1800-talet genom engagemanget i Nordmalings Ångsågs AB byggde Per Wikströms far, Carl, upp Europas första masonitefabrik i Nordmaling. Per Wikström har varit engagerad i styrelsen och drivande för företagets utveckling och verksamhetsinriktning. Genom att dessutom vara huvudägare och VD för familjeföretaget tog han också del i utvecklingen av marknaden för masoniteprodukter och andra relaterade produkter förvärvades Olofsfors AB. Olofsfors etablerades redan 1762 och var vid tiden för förvärvet ett företag med blygsam verksamhet. Per Wikström och hans söner har som huvudägare utvecklat företaget till ett modernt industriföretag som idag är ledande inom områdena band till skogsmaskiner, vägstål för snöröjning och slitstål till skopor för entreprenadbranschen. Per Wikström har under hela sitt liv haft ett stort intresse både för fransk kultur och för franskt näringsliv. För att öka kunskapen om det franska samhället och för att stimulera integrationen mellan det svenska och franska samhället bildade Per och hans hustru Eivor Per och Eivor Wikströms Stiftelse Stiftelsens avkastning används för att bereda studerande och anställda vid Handelshögskolan vid Umeå universitet möjlighet att studera i franskspråkiga länder och för franska gäststudenter eller gästforskare att vistas i Umeå. 13

15 Filosofie hedersdoktor vid samhällsvetenskaplig fakultet Vera Negri Zamagni Professor Vera Negri Zamagni, född 1943, genomgick akademisk grundutbildning i Milano. Högre studier bedrev hon i Oxford där hon med avhandlingen Patterns of Industrialization and Economic Dualism in Post-Unification Italy: a Cross Section Analysis of the Situation around 1911 blev filosofie doktor i ekonomisk historia Hon har tjänstgjort vid flera italienska universitet och blev ordinarie professor i ekonomisk historia vid institutionen för ekonomi, universitetet i Bologna, Vidare har hon under en lång följd av år undervisat vid Johns Hopkins University School of Advanced International Studies, Bologna Center. En internationellt verksam och mångsidig ekonomihistoriker Professor Negri Zamagnis specialiteter är bl.a. makrohistoria och business history. Även om hon ägnat italiensk historia stor uppmärksamhet har hon en utpräglat internationell forskarprofil. Ett viktigt arbete av hennes hand är The Economic History of Italy och hon har redigerat och publicerat sig bl.a. i volymen Management Education in Historical Perspective. Vera Negri Zamagni tillhör de mera kända och ansedda ekonomihistorikerna i världen och har gjort viktiga insatser i flera ekonomisk-historiska organisationer. Hon ingår eller har ingått i redaktionen för framstående tidskrifter såsom Rivista di storia economica, Enterprise and Society, Journal of Industrial History och European Yearbook of Business History och är en av tre redaktörer för European Review of Economic History. Institutionen för ekonomisk historia vid Umeå universitet har länge samarbetat med professor Negri Zamagni. Hon är medlem i International Advisory Board vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. Genom sin forskning känner hon väl handelshögskoleverksamhetens internationella utveckling och villkor. Tilläggas bör att hon vid sidan av sin professionella verksamhet är vicepresident och ansvarig för kulturfrågorna i den regionala regeringen i Emilia-Romagna. 14

16 Filosofie hedersdoktor vid humanistisk fakultet Elena Balzamo Elena Balzamo föddes i Moskva Från 1973 till 1979 ägnade hon sig åt grundläggande studier i skandinaviska språk vid universitetet i Moskva. Fem års högre studier i skandinaviska språk och skandinavisk litteratur vid universitetet i Lille, Frankrike, ledde 1987 fram till en doktorsexamen. Sedan 1989 har hon intensivt ägnat sig åt att översätta främst svenska klassiker till franska. Hon har publicerat drygt ett trettiotal uppsatser i olika tidskrifter och samlingsverk kring skandinavisk, främst svensk litteratur och kultur samt ett femtontal artiklar kring rysk litteratur. Svensk litteratur i Frankrike Elena Balzamo är en av dessa eldsjälar som ser som sin livsuppgift att skapa en mångfasetterad och fördjupad bild av svensk kultur i Frankrike. Hon började sin rika översättningverksamhet med att presentera tre av Hjalmar Söderbergs romaner och en rad noveller. Därefter följde August Strindberg. Även om denne redan under sin livstid kom att bli översatt till franska, finns ett stort behov av moderna tolkningar. Elena Balzamo har dessutom skrivit en stor monografisk studie om Strindbergs liv och diktning August Strindberg; visages et destin, 1999 som väckt stor och berättigad uppmärksamhet i Frankrike. Hon har också redigerat och översatt en större volym i förlaget L Hernes klassikerserie (nr 74 August Strindberg, 2000) med bidrag av svenska forskare, henne själv, jämte en rad Strindbergstexter från olika epoker. Andra svenska klassiker som Elena Balzamo ägnat uppmärksamhet är C.J.L. Almqvist och Hjalmar Bergman. Hon har även översatt en samling folksagor återgivna efter G.O. Hyltén-Cavallius uppteckningar och i tre fall också ägnat sig åt att översätta moderna svenska romaner signerade S. Combüchen, K. Ekman respektive C. H. Wijkmark. 15

17 Filosofie hedersdoktor vid humanistisk fakultet Sune Jonsson Sune Jonsson föddes 1930 i Nyåker, Nordmaling. Han tog studenten i Stockholm Som medlem av Fotografiska föreningens juniorsektion vann han 1956 föreningens stora silverplakett för en bild tagen i Nyåker. Det uppmuntrade honom till fortsatt minnesfotografering av platsens människor och miljöer. Resultatet blev 1959 debutboken Byn med det blå huset avlade han filosofie kandidatexamen i Uppsala. Han blev därefter anställd vid Sveriges Radio i Umeå fick han en personlig tjänst som fältetnolog vid Västerbottens läns museum. Några utmärkelser: 1960 Svenska Dagbladets fotopris, 1993 Hasselbladsstiftelsens stora fotografpris, 1995 LRF:s kulturpris, 1995 kallad till hedersdoktor vid SLU. 16 Fotograf, författare, forskare Byn med det blå huset introducerade en unik kombination av dokumentär fotografisk bild och fri text. Den dubbla uttrycksformen blev alltsedan dess Sune Jonssons personliga kännemärke. I samarbetet med museet förtätades och fördjupades den kulturhistoriska medvetenheten. Den har särskilt präglat hans skildringar av västerbottniska miljöer, där traditionella arbetsformer inom jordbruket, odlingslandskapet och det religiösa livet varit tre dominerande ämneskretsar. Men bl.a. i den magistrala Jordgubbar med mjölk 1994 har utsynen vidgats till hela det svenska bondelandskapet. Hans beskrivning av 1900-talets förändringar av svenskt kulturlandskap och svensk landsbygd har otvivelaktigt forskningskaraktär. Som stilbildande fotograf och som författare var han outtröttligt produktiv med en bok om året under hela 1960-talet. Under och 80- talen tillkom färre böcker, men istället genomfördes flera mycket stora dokumentära filmprojekt. Redan 1962 pläderade Sune Jonsson för räddningen av bygdefotografernas bildverk som ett omistligt kulturarv vilket också fick nationell betydelse. Sune Jonssons verk har sammanfattats i boken Album fotografier från fem decennier som utgavs av länsmuseet och Västerbottens läns hembygdsförbund i fjol.

18 Filosofie hedersdoktor vid humanistisk fakultet Mikael Reuter Mikael Reuter är född i Helsingfors Efter studentexamen 1961 blev han filosofie kandidat 1969 och filosofie licentiat Han tjänstgjorde som lärare vid Rudolf Steinerskolan , var assistent vid Helsingfors universitet och lärare i fonetik vid olika högskolor och sommaruniversitet Han har varit kurator för Åbo nation och medlem i styrelsen för studentkåren vid Helsingfors universitet. Under de senaste årtiondena har Mikael Reuter varit en ledande aktör inom organ för språkvården i Finland och övriga Norden. Han är nu föreståndare för Svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken i Finland. Vårdar finlandssvenskan Efter sin grundläggande akademiska examen fortsatte Mikael Reuter med studier i fonetik. Han tillbringade 1971 en termin vid Umeå universitet, där han utnyttjade den tekniska utrustningen för studium av språkljuden i finlandssvenskan. Hans licentiatavhandling behandlar kvantiteten (ljudens uttalslängd) i finlandssvenskan. Förutom som chef för Svenska avdelningen vid Finlands forskningscentral för de inhemska språken har Mikael Reuter verkat på många plan för svenska språket och dess användning i Finland. Han är ordförande i Finlands tekniska nomenklaturcentral (TSK), och medlem i en kommitté för en ny språklag i Finland. Mest känd i sitt hemland är han genom sina artiklar publicerade i Hufvudstadsbladet. Omkring 400 av dessa har samlats och publicerats i två böcker, Reuters rutor. Den språkliga språkvårdsverksamheten och rådgivningen är speciellt viktig när det gäller finlandssvenskan, ett minoritetsspråk utsatt för stark påverkan av majoritetsspråket. En hel del av Mikael Reuters språkvårdsverksamhet har ägnats det svenska lagspråket i Finland. Han har också samarbetat med den finska språknämnden i Sverige. Han har varit medlem av Nordiska språksekretariatet och verkat för den nordiska språkgemenskapen. 17

19 Filosofie hedersdoktor vid fakulteten för lärarutbildning Karl-Georg Ahlström Karl-Georg Ahlström är född 1929 och avlade folkskollärarexamen i Karlstad Han studerade vid Uppsala universitet och var Sverige-Amerikastiftelsens stipendiat i USA Han disputerade 1961, blev docent i pedagogik och erhöll 1969 den nyinrättade professuren i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan i Uppsala. Tjänsten överfördes senare till universitetets pedagogiska institution. År 1989 knöts Ahlström på halvtid till sektorn för undervisningsyrken för att utveckla lärarutbildningens forskningsanknytning. Efter pensioneringen var han under två år professor II i specialpedagogik vid universitetet i Trondheim. Ahlström är svensk redaktör för Scandinavian Journal of Educational Research och ledamot av Kungl. Vetenskapssocieteten och Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala. 18 Om trafik och lärares arbete Ursprungligen ägnade Ahlström sig åt problem vid pedagogiska mätningar och bidrog bland annat till den första svenska läroboken på området. Ett annat intresse gällde inlärningspsykologiska frågor, bl.a. hur erfarenheter överförs från en situation till en annan. Under 1960-talet genomförde han undersökningar i samarbete med psykologer, lingvister och tekniker för att utröna möjligheterna att med olika tekniska redskap kompensera svåra skador på hörsel och syn hos barn och ungdomar i utbildningssituationer. När Högertrafikkommissionen 1964 tillsatte en vetenskaplig arbetsgrupp för att få forskningsunderlag för beslut och åtgärder ingick Ahlström i denna. Han hade bl.a. ansvar för att kartlägga trafikkunskaper hos barn och vuxna, granska informations- och undervisningsprogram samt mäta effekter av dessa. Han har därefter belyst frågor om människan i trafiken i en rad utredningar och studier. Efter att ha blivit professor i praktisk pedagogik inriktade sig Ahlström främst på forskning om lärares arbete med att utveckla skolan samt om undervisningsmetodiska föreställningar och övertygelser bakom lärares och lärarutbildares handlingar i pedagogiska situationer.

20 Filosofie hedersdoktor vid fakulteten för lärarutbildning Lena Hjelm-Wallén Lena Hjelm-Wallén föddes 1943 i Sala där hon fortfarande bor. Efter gymnasieexamen 1962 följde samhällsvetenskapliga studier vid Uppsala universitet som 1965 ledde till filosofie magisterexamen och lärarutbildning. Hon arbetade som högstadielärare i Sala mellan och har därefter varit tjänstledig från adjunktstjänst i gymnasieskolan för uppdrag som socialdemokratisk riksdagsledamot. Detta uppdrag kommer att avslutas 2001 efter 32 år. Lena Hjelm-Wallén var skolminister , utbildningsminister och biståndsminister var hon vice ordförande i utbildningsutskottet var hon utrikesminister och fr.o.m är hon vice statsminister. Skolfrågor i fokus Skolan har alltid varit en viktig utgångspunkt i Lena Hjelm-Walléns arbete och grundats såväl i hennes yrkesinriktning som i hennes politiska engagemang. Tidigt insåg hon också lärarutbildningens betydelse, och en av hennes första åtgärder som skolminister blev att 1974 tillsätta den lärarutbildningsutredning, som skulle komma att bli upphovet till ett långvarigt och konfliktfyllt reformarbete. Som utbildningsminister lade hon 1985 fram propositionen om en förändrad grundskollärarutbildning. Förändringen ledde i Umeå också till ett reformarbete som nu har resulterat i att forskning och forskarutbildning med anknytning till lärarutbildningen kraftigt byggts ut. Som skolminister lade Lena Hjelm-Wallén 1975 fram propositionen om reformen av skolans inre arbete (SIA), och som utbildningsminister och riksdagsledamot har hon också ägnat stor uppmärksamhet åt gymnasieskola och vuxenutbildning. Som biståndsminister tog hon upp utbildningens betydelse för u-ländernas utveckling och då särskilt frågor om lärarutbildning och flickors skolgång. Hon tog engagerat del i Umeå universitets långvariga arbete med uppbyggandet av en ny lärarutbildning i Namibia. 19

21 Filosofie hedersdoktor vid fakulteten för lärarutbildning Margreta Söderwall Margreta Söderwall, föddes 1912 i Stockholm, där hon 1931 tog studenten vid Whitlockska samskolan. Hon blev odontologie kandidat Hon avlade filosofie magisterexamen vid Stockholms högskola 1941 och utbildade sig vid Lärarhögskolan i Stockholm (1948) fick hon tjänst som adjunkt i modersmålet och engelska vid Högre allmänna läroverket i Umeå. Från 1968 var hon metodiklektor vid lärarutbildningen i Umeå. Sina sista yrkesverksamma år ( ) undervisade hon vid Huddingegymnasiet (Stockholm). Hon erhöll Umeå stads Kulturstipendium 1965, Vilhelmina köpings teaterstipendium Elis Essegårds minne 1970 samt Svensk Damtidnings Akademis årspris Teater som pedagogik Vid sidan av sin lärargärning startade Margreta Söderwall teaterverksamhet för skolungdom och 1952 bildades Umeå Shakespearesällskap, där hon under två decennier ledde och inspirerade barn och ungdomar i skapande verksamhet: de spelade främst Shakespeare, men också bl.a. Euripides, Molière, Ionesco. De reste på turné i hela Norrland, i Stockholm och Malmö samt gjorde sex säsonger på Vasa teater. Vid ett gästspel i Leeds 1959 framförde umeungdomarna en bejublad föreställning av Strindbergs Folkungasagan på engelska! Genom bokutgåvor i serien Läs och Spela (Natur och Kultur) har hon gjort klassiska pjäser tillgängliga för skolungdom. Hennes teaterpedagogik materialiserades under 1970-talet i en serie rekvisita-påsar avsedda att underlätta för lärare att låta elever spela scener ur klassiska pjäser på lektionstid startade hon Commediagruppen i Huddinge, där hon långt efter sin pensionering fortsatte att engagera barn och ungdomar i teaterverksamhet. Hon har medverkat i studiedagar och konferenser samt i Utbildningsradions språkundervisning. Genom sin gärning har hon väckt intresset för teater hos generationer av barn och ungdomar. 20