Remissvar Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. (Ds 2013:59)

Transkript

1 Sida: 1 av 23 Datum: Dnr: Af-2013/ Arbetsmarknadsdepartementet Stockholm Remissvar Åtgärder inom aktivitetsstödet m.m. (Ds 2013:59) Inledning Arbetsförmedlingen har ombetts att lämna svar på ovanstående remiss och lämnar härmed sitt yttrande. Myndighetens yttrande består av en sammanfattning av ställningstaganden gällande förslagen i promemorian med fördjupade resonemang avseende de ställningstaganden som myndigheten gjort samt en redogörelse för de konskevenser förslaget får för verksamheten. Till yttrandet hör en bilaga där Arbetsförmedlingen redovisar sina beräkningar av kostnader för att införa förslagen i promemorian. Arbetsförmedlingen är positiv till ambitionen att harmonisera uppföljningsåtgärderna för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd med arbetslöshetsförsäkringens åtgärdsregler. Vissa av förslagen som presenteras i promemorian är dock otydliga och därmed svåra att ta ställning till. Arbetsförmedlingen har under lång tid efterfrågat möjligheten att kunna pröva rätten till ersättning avseende aktivitetstöd på samma grunder som rätten till ersättning från arbetslöshetskassa. Förslagen ger Arbetsförmedlingen den möjligheten. Arbetsförmedlingen tillstyrker därför att åtgärdsgrunderna införs. Arbetsförmedlingen avstyrker de delar i förslagen som innebär att samordningsreglerna avseende ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna leder till fördröjningsmoment i handläggningen som försvårar Arbetsförmedlingen BESÖKSADRESS: Hälsingegatan 38 POSTADRESS: Stockholm Tel: Fax: E-post: arbetsformedlingen@arbetsformedlingen.se arbetsformedlingen.se

2 Sida: 2 av 23 information till och kommunikationen med de som berörs av reglerna. Arbetsförmedlingen anser vidare att det behövs förtydliganden för många av förslagen i promemorian. Förslagen syftar till att harmonisera sanktionsreglerna som finns i arbetslöshetsförsäkringen med regelverket som rör aktivitetsstödet. Detta uppdrag kommer att ha stor påverkan på Arbetsförmedlingens verksamhet vad gäller arbetssätt. Förslaget innebär dessutom en omfattande systemutveckling. Förslaget förutsätter nära samarbete med Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna och eventuellt också kommunerna där signaler ska gå mellan de olika systemen både verksamhetsmässigt och systemmässigt. Dessutom förutsätts att även information av mer omfattande slag ska överföras mellan myndigheterna som till exempel beslut om att aktivitetsstöd ska hållas inne eller att beslut om sanktion i aktivitetsstödet har fattats av den ena eller den andra myndigheten. Förslagen medför en betydande ökning av de administrativa kostnaderna och Arbetsförmedlingens bedömning är att den föreslagna preliminära tilldelningen på 61,7 miljoner för åren inte kommer att ersätta dessa kostnader fullt ut. Sammanfattning av ställningstaganden Utifrån de förslag som lämnas i promemorian gör Arbetsförmedlingen följande ställningstaganden. I de punkter där Arbetsförmedlingen har ett utvidgat resonemang görs hänvisning till aktuellt avsnitt i svaret. Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget att åtgärderna varning och avstängning från rätt till ersättning ska kunna vidtas inom aktivitetsstödet (se vidare 4.1). tillstyrker förslaget om åtgärdsgrunder inom aktivitetsstödet (se vidare 4.2). har svårt att ta ställning till förslaget avseende misskötsel av arbetssökandet då nivån avseende ersättning då en programdeltagare har misskött sig vid fem tillfällen är otydligt och bör förtydligas. Dessutom krävs ett förtydligande avseende hur personer utan rätt till inkomstrelaterat aktivitetsstöd ska hanteras utanför sysselsättningsfasen (se vidare 4.3.1). har svårt att ta ställning till förslaget avseende förlängning av tid i arbetslöshet då nivån avseende ersättning då en programdeltagare förlängt tiden i arbetslöshet fyra gånger är otydligt och bör förtydligas (se vidare 4.3.2).

3 Sida: 3 av 23 har svårt att ta ställning till förslaget om orsakande av arbetslöshet då nivån avseende ersättning när en programdeltagare har orsakat sin arbetslöshet tre gånger bör förtydligas (se vidare 4.3.3). avstyrker förslaget om godtagbart skäl, lämpligt arbete och giltig anledning då Arbetsförmedlingen anser att individens deltagande i programmet ska ses mot bakgrund av syftet med programmet. Arbetsförmedlingen avstyrker också Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskriftsrätt avseende godtagbara skäl då Arbetsförmedlingen får anses ha den bästa kännedomen om syfte, utformning och innehåll av program samt vilken aktivitet som kan förväntas av deltagaren. Om Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ges föreskriftsrätt i enlighet med detta förslag bör föreskrifter i så fall meddelas efter samråd med Arbetsförmedlingen (se vidare 4.3.4). har svårt att ta ställning till förslaget avseende lämnande av oriktiga eller vilseledande uppgifter då förslaget behöver förtydligas (se vidare 4.3.5). har svårt att ta ställning till förslaget avseende tillämpningsområdet för åtgärdsreglerna inom aktivitetsstöd då det är oklart vad som avses med programtid och om åtgärden ska ske inom aktivitetsstödet eller inom arbetslöshetsförsäkringen (se vidare (4.3.6). har svårt att ta ställning till förslaget om avstängningstidens beräkning då det inte framgår om dagar då en deltagare är sjukskriven räknas in i avstängningstiden eller inte (se vidare 4.3.7). tillstyrker förslaget om en bortre tidsgräns för avstängning. avstyrker förslaget om innehållande av ersättning då konsekvenserna av de fördröjningsmoment som uppstår i handläggningen i förslaget inte kan anses rimliga och behöver utredas vidare (se vidare 4.3.9) tillstyrker förslaget om samordning av åtgärdstrapporna (se vidare 4.4.1). tillstyrker förslaget om samordning av åtgärderna. tillstyrker förslaget om övriga samordningsfrågor. avstyrker förslaget om behörighet att fatta beslut då konsekvenserna ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan inte kan anses rimliga och behöver belysas ytterligare med avseende på

4 Sida: 4 av 23 fördröjningsmoment mellan Arbetsförmedlingens initiativ till åtgärd och Försäkringskassans verkställighet (se vidare 4.5.1). tillstyrker förslaget om behörighet att meddela verkställighetsföreskrifter. tillstyrker förslaget om återkallelse av program. tillstyrker förslaget om tiden med aktivitetsstöd för vissa deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin (se vidare 4.7). tillstyrker förslaget om programdeltagares försäkringsskydd. har svårt att ta ställning till förslaget om rätten att överklaga då föreslagen författningstext inte ger Enheten för central omprövning mandat att ompröva (se vidare 4.9). avstyrker förslaget att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens tillsynsansvar utökas (se vidare 4.10). tillstyrker förslaget om behandling av personuppgifter (se vidare avsnitt4.11). tillstyrker förslaget om ikraftträdande och övergångsbestämmelser (se vidare avsnitt 5). delar uppfattningen att förslaget kommer att leda till ökade administrativa kostnader (se vidare avsnitt 6.2) Synpunkter utifrån särskilda avsnitt i promemorian I det avsnitt som följer lämnar Arbetsförmedlingen synpunkter på vissa delar i promemorian. Numreringen hänvisar till kapitelindelningen i promemorian. 4.1 Åtgärder inom aktivitetsstödet Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget att åtgärderna varning och avstängning från rätt till ersättning ska kunna vidtas inom aktivitetsstödet. Arbetsförmedlingen anser att samordningen mellan sanktionsmöjligheterna inom etableringsuppdraget och åtgärdssystemet för aktivitetsstödet behöver förtydligas då en individ övergår från etablering med etableringsersättning till deltagande i arbetsmarknadspolitiska program med ersättning i form av aktivitetsstöd.

5 Sida: 5 av Åtgärdsgrunder inom aktivitetsstödet Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget om åtgärdsgrunder inom aktivitetsstödet. Arbetsförmedlingen önskar förtydliga begreppet anvisning i detta sammanhang. I promemorian 1 anges att en anvisning till ett program är ett erbjudande om deltagande och att det är frivilligt för den arbetssökande att acceptera eller avvisa anvisningen. Begreppet anvisning används i promemorian både avseende anvisning till att söka arbete och anvisning till ett program. Arbetsförmedlingen har rättsligt inte tidigare behandlat anvisningar som beslut i förvaltningslagens mening, just eftersom de utgör ett erbjudande. Under senare tid har det dock i domstolsprocesser funnits en tendens att klassificera anvisningar som beslut bland annat eftersom begreppet beslut om anvisning till exempel används i 10 förordningen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten och att det i 7 d förordningen om arbetsmarknadspolitiska program talas om anvisningar som beslut. Arbetsförmedlingen vill därför påpeka att anvisningens rättsliga status får anses oklar. Om en anvisning är att anse som ett beslut kan detta få långtgående konsekvenser bland annat avseende sekretess för uppgifter om en arbetssökandes personliga förhållanden. 28 kap. 11 offentlighets- och sekretesslagen undantar beslut från sekretess. Arbetsförmedlingen vill i detta sammanhang även framhålla vikten av att förklara de föreslagna åtgärdsgrunderna inom aktivitetstödet för den enskilda individen. Syftet med att införa åtgärdsgrunder är att de ska förstås av de individer som omfattas av dem så att den enskilda individen kan anpassa sitt beteende utifrån innebörden av reglerna. För att lyckas med denna uppgift är det viktigt att Arbetsförmedlingen får bedöma handlingar utifrån individens förutsättningar Misskötsel av arbetssökandet Arbetsförmedlingen har svårt att ta ställning till förslaget avseende misskötsel av arbetssökandet då nivån avseende ersättning då en programdeltagare har misskött sig vid fem tillfällen bör förtydligas. Dessutom krävs ett förtydligande avseende hur personer utan rätt till inkomstrelaterat aktivitetsstöd ska hanteras utanför sysselsättningsfasen. Resonemanget om nivån på ersättningen behöver utvecklas. I promemorian förs ett resonemang utifrån att en deltagare vid upprepad misskötsel ska förlora sin rätt till inkomstrelaterad ersättning. Det resonemanget blir otydligt för den som aldrig haft rätt till inkomstrelaterad ersättning. Den som haft inkomstrelaterad ersättning får en mer kännbar sanktion än den som inte haft inkomstrelaterad ersättning. För ungdomar som har utvecklingsersättning är ersättningen 142 kronor per dag. Effekten av förslaget blir att de får en högre ersättning vid misskötsel. Det framgår inte av förslaget om det finns olika 1 Sid 61.

6 Sida: 6 av 23 ersättningsnivåer för olika arbetssökande. Vidare saknas ett resonemang om faktiska konsekvenser av att den inkomstrelaterade ersättningen försvinner. Av förslaget i promemorian framgår att de individer som deltar i sysselsättningsfasen och aldrig har haft rätt till inkomstrelaterad ersättning inte kan bli föremål för åtgärder inom aktivitetsstödet. Det är dock inte ovanligt att en deltagare saknar rätt till inkomstrelaterat aktivitetsstöd även utanför sysselsättningsfasen. Av promemorian framgår det inte tydligt hur dessa individer ska hanteras i relation till åtgärder inom aktivitetsstödet. I detta sammanhang är det också viktigt att notera att Arbetsförmedlingen saknar uppgift om aktivitetsstödet är inkomstrelaterat eller inte. Om programanvisningen för dessa individer i stället för att bli föremål för åtgärder inom aktivitetsstödet ska återkallas måste Arbetsförmedlingen inför beslut om åtgärder inom aktivitetsstödet kontakta Försäkringskassan för att veta vilket beslut som ska fattas. En alternativ lösning på båda problemen är att de individer som inte har rätt till inkomstrelaterat aktivitetsstöd undantas från åtgärder inom aktivitetsstödet. Detta förutsätter dock att Försäkringskassan åläggs att meddela Arbetsförmedlingen uppgift om att en individ har inkomstrelaterat aktivitetsstöd Förlängning av tid i arbetslöshet Arbetsförmedlingen har svårt att ta ställning till förslaget avseende förlängning av tid i arbetslöshet då nivån avseende ersättning då en programdeltagare förlängt tiden i arbetslöshet fyra gånger bör förtydligas. Avseende nivån på ersättningens storlek samt resonemang om hur individer som saknar rätt till inkomstrelaterat aktivitetsstöd ska hanteras, se avsnitt Orsakande av arbetslöshet Arbetsförmedlingen har svårt att ta ställning till förslaget om orsakande av arbetslöshet då nivån avseende ersättning när en programdeltagare har orsakat sin arbetslöshet tre gånger bör förtydligas. Arbetsförmedlingen vill här framhålla att individer som har anställning med olika typer av anställningsstöd i jobb- och utvecklingsgarantin eller jobbgarantin för ungdomar skrivs ut från programmet omgående 2. Således är anställningar med anställningsstöd inte att betrakta som anställning inom programmen. Avseende nivån på ersättningens storlek samt resonemang om hur individer som saknar rätt till inkomstrelaterat aktivitetsstöd ska hanteras, se avsnitt Förordning (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin 13

7 Sida: 7 av Godtagbart skäl, lämpligt arbete och giltig anledning Arbetsförmedlingen avstyrker förslaget om godtagbart skäl, lämpligt arbete och giltig anledning då Arbetsförmedlingen anser att individens deltagande i programmet ska ses mot bakgrund av syftet med programmet. Arbetsförmedlingen avstyrker också Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens föreskriftsrätt avseende godtagbara skäl då Arbetsförmedlingen får anses ha den bästa kännedomen om syfte, utformning och innehåll av program samt vilken aktivitet som kan förväntas av deltagaren. Om Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ges föreskriftsrätt i enlighet med detta förslag bör föreskrifter i så fall meddelas efter samråd med Arbetsförmedlingen. Då en del av de arbetsmarknadspolitiska programmen främst syftar till att stärka den sökandes position på arbetsmarknaden anser Arbetsförmedlingen att individens deltagande i program ska ses mot bakgrund av vad syftet med programmet är och att deltagandet inte alltid är kopplat till att söka ett arbete. Det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion är ett exempel på ett sådant program. Syftet med programmet är att förbereda personen för fortsatt deltagande i Arbetsförmedlingens insatser, program och samlade tjänsteutbud. Insatserna ska ges efter individens förutsättningar och resurser för att delta i aktiva insatser som vid behov anpassas individuellt. Arbetsförmedlingen menar därför att det i dessa fall ska räcka med att individen har en hög aktivitet inom programmet och att kravet på att söka lämpliga arbeten inte ska vara absolut. Det är sökandens individuella handlingsplan som definierar villkoren för deltagande i programmet. Vidare anser Arbetsförmedlingen att det är mer lämpligt att Arbetsförmedlingen får utfärda föreskrifter avseende vad som ska anses vara godtagbart skäl att inte söka arbete. Arbetsförmedlingen får anses ha den bästa kännedomen om syfte med utformning och innehåll i de arbetsmarknadspolitiska programmen samt vilken aktivitetsnivå som kan förväntas av deltagaren utifrån detta Lämnande av oriktiga eller vilseledande uppgifter Arbetsförmedlingen har svårt att ta ställning till förslaget avseende lämnande av oriktiga eller vilseledande uppgifter då förslaget behöver förtydligas. Rätten till ersättning i form av aktivitetsstöd utgår från det faktum att en individ deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. I förslaget anges att en programdeltagare ska stängas av från rätt till ersättning under ett visst antal ersättningsdagar om han eller hon har lämnat oriktig eller vilseledande uppgift om ett förhållande som är av betydelse för rätt till ersättning. Arbetsförmedlingen anser att regeln är otydligt utformad och dessutom inte är avgränsad i förhållande till det som ska avgöras av Arbetsförmedlingen. Definition av begreppet uppgift om ett förhållande som är av betydelse för rätt till ersättning saknas och behöver förtydligas så att inte två olika parter prövar samma sak. Som förslaget är utformat idag finns det risk för att Arbetsförmedlingen och

8 Sida: 8 av 23 Försäkringskassan gör olika bedömningar och att dessa står i strid med varandra. Dessutom är förfarandet svårt för en individ att förstå. Det är inte lätt att avgöra om en handling ska betraktas som medveten handling respektive grov vårdslöshet när det gäller exempelvis personer med psykisk funktionsnedsättning som är av sådant slag att den påverkar verklighetsuppfattningen eller personer med kognitiv funktionsnedsättning. I detta sammanhang är det också viktigt att påpeka att utredning avseende dessa förhållanden, enligt förslaget, görs av Försäkringskassan och inte Arbetsförmedlingen. Det är därför viktigt att informationen är tydlig och att individen förstår att uppgifter lämnas till flera olika myndigheter. När det gäller behovsanställda deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar saknas regelstöd för att ålägga dessa individer att lämna in arbetsgivarintyg till en arbetslöshetskassa. Det finns heller inget krav på att en deltagare som är behovsanställd måste redovisa arbetad tid utanför programtiden i närvaroförsäkran för aktivitetsstödet. Detta medför att det kan finnas individer som kvarstår i programmen och uppbär aktivitetsstöd trots att de skulle skrivits ut från programmet på grund av att de upparbetat ett nytt arbetsvillkor. Arbetsförmedlingen får heller inte information från arbetslöshetskassorna då en programdeltagare i jobb- och utvecklingsgarantin eller i jobbgarantin för ungdomar uppfyllt ett nytt arbetsvillkor i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen föreslår därför att en sådan uppgiftsskyldighet införs. Uppgiften har stor betydelse för Arbetsförmedlingens handläggning Tillämpningsområdet för åtgärdsreglerna inom aktivitetsstödet Arbetsförmedlingen har svårt att ta ställning till förslaget avseende tillämpningsområdet för åtgärdsreglerna inom aktivitetsstöd då det är oklart vad som avses med programtid och om åtgärden ska ske inom aktivitetsstödet eller inom arbetslöshetsförsäkringen. I förslaget anges att omständigheten som läggs till grund för åtgärden ska ha inträffat under programtiden. Begreppet programtiden definieras dock inte. Det är viktigt att definiera vad som menas med begreppet programtid. För deltagare i arbetsmarknadspolitiska program finns det inte några naturliga perioder annat än anvisningsperiod. Vissa arbetsmarknadspolitiska program är dock långa som till exempel jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen fattar dock i allmänhet inte långa beslut vilket innebär att en deltagare ofta får ett nytt beslut efter exempelvis sex månader. Fördelen med att fatta korta beslut är att det då blir lättare att prognostisera antalet deltagare i programmen över tid. Arbetsförmedlingen och deltagaren betraktar ofta inte ett nytt beslut om anvisning till samma program som ett nytt beslut utan som ett förlängningsbeslut. En annan fördel med korta beslut är att risken för inlåsning minskar. Förvaltningsrättsligt är dock en ny anvisning ett nytt beslut. Det framgår inte i förslaget om varje anvisning innebär att en individ kommer in i en ny period vad gäller åtgärder

9 Sida: 9 av 23 inom aktivitetsstödet. Om man väljer att definiera programtid som tid för vilken en individ är anvisad ett arbetsmarknadspolitiskt program skulle det innebära att varje anvisningsperiod i jobb- och utvecklingsgarantin räknas som en ny period inom åtgärdstrappan. Dessutom saknar förslaget regler om vad som händer då en individ under en period har ett arbete eller lämnar programmet av annan anledning. Regler med beskrivning av under vilka förutsättningar återinträde leder till att en individ fortsätter en påbörjad period inom åtgärdssystemet saknas. Arbetsförmedlingen menar att begreppet måste förtydligas och beaktas i författningsförslag. I förslagets andra stycke beskrivs att om en omständighet inträffar när en arbetssökande deltar i ett program under en pågående ersättningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen ska omständigheten leda till en åtgärd inom aktivitetsstöd och inom arbetslöshetsförsäkringen. I promemorian 3 förs dock ett resonemang kring att åtgärderna bör vidtas inom det ersättningssystem som är aktuellt vid den tidpunkt som händelsen inträffar. Det är viktigt att tydligt definiera vad som händer då åtgärder inom arbetslöshetsförsäkringen och åtgärder inom aktivitetstödet påverkar ersättningsrätt i det ena eller det andra systemet. Förslaget får också budgetkonsekvenser. Om en arbetslöshetskassa fattar beslut om 45 dagars indragen ersättning för en individ och det endast återstår 20 dagar i ersättningsperioden måste de återstående 25 dagarna överföras från budgeten för arbetslöshetsförsäkring till budgeten för aktivitetsstöd. En alternativ hantering är att tydligt definiera perioderna för åtgärder inom respektive ersättningsystem så att återkrav kan utgå om antalet dagar som är föremål för åtgärder överskrider antalet återstående ersättningsdagar. Förslaget framstår som motsägelsefullt och behöver utvecklas Avstängningstidens beräkning Arbetsförmedlingen har svårt att ta ställning till förslaget om avstängningstidens beräkning då det inte framgår om dagar då en deltagare är sjukskriven räknas in i avstängningstiden eller inte. I dagsläget är det möjligt att delta i ett program under pågående sjukskrivning 4. Hur avstängningstiden för personer som är sjuskrivna hel- eller deltid räknas är oklar i förslaget och måste förtydligas. Förtydligandet bör innehålla information om sjukskrivningsdagar räknas in i avstängningstiden. Dagar då en person uppbär sjukpenning räknas inte in i avstängningstiden för personer som uppbär ersättning från arbetslöshetskassa. Det vore önskvärt att avstängningstiden beräknas på samma sätt inom de olika ersättningsystemen. 3 Sid 96 4 Förordning (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program 10

10 Sida: 10 av Innehållande av ersättning Arbetsförmedlingen avstyrker förslaget om innehållande av ersättning då de fördröjningsmoment som uppstår i handläggningen behöver utredas vidare. Aktivitetsstödet är i många fall den enda inkomstkällan för individen. Förslaget innebär att det finns en risk för att programdeltagare kommer att vara utan ersättning under mycket lång tid på grund av långa utredningstider och omständigheter som ligger utanför både Arbetsförmedlingens och Försäkringskassans områden som till exempel långa väntetider för överklaganden hos domstolarna. Innehållen ersättning kan vara såväl ekonomiskt som psykiskt påfrestande för en individ och det finns risk för ökat behov av försörjningsstöd i form av ekonomiskt bistånd hos kommunerna. Förslaget innebär också en ökad risk för att programdeltagaren väljer att avstå från deltagande i program. De flesta kommuner brukar villkora försörjningsstödet med att individen är inskriven på Arbetsförmedlingen. Om individen saknar motivation att lösa sin situation på grund av stora svårigheter och att det ekonomiska incitamentet saknas finns det risk att Arbetsförmedlingens möjligheter att stödja individen blir begränsade. Riskerna för att detta inträffar behöver utredas vidare och tydliggöras i förslaget Samordning av åtgärdstrapporna Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget om samordning av åtgärdstrapporna. Arbetsförmedlingen ser även ett behov av att harmonisera åtgärdstrapporna med sanktionsmöjligheterna som lämnats i promemorian Ökat fokus på arbete för vissa nyanlända invandrare och avveckling av SFI-bonus (Ds 2013:61). Övergången till andra arbetsmarknadspolitiska program behöver regleras i de fall en etableringsplan upphör för en deltagare i etableringsuppdraget på grund av att individen avvisar ett erbjudet lämpligt arbete. Om en individ kan avvisa ett erbjudet lämpligt arbete inom ramen för etableringen och istället övergå till ett arbetsmarknadspolitiskt program och uppbära inkomstrelaterat aktivitetsstöd minskar effekten av sanktionsmöjligheter i etableringsuppdraget Behörighet att fatta beslut Arbetsförmedlingen avstyrker förslaget om behörighet att fatta beslut då ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan behöver belysas ytterligare med avseende på fördröjningsmoment mellan Arbetsförmedlingens initiativ till åtgärd och Försäkringskassans verkställighet. I förslaget saknas resonemang kring de fördröjningsmoment som kommer att uppstå mellan Arbetsförmedlingens initiativ till åtgärd och Försäkringskassans verkställighet gällande aktivitetsstödet. Här avses främst den kommunicering som måste ske avseende

11 Sida: 11 av 23 det, för individen, negativa beslut som kommer att fattas av Arbetsförmedlingen. Därtill kan det också finnas fördröjningsmoment avseende utredningsfrågor som till exempel kontakt med kompletterande aktörer. Av hänsyn till individen bör ärenden om varning eller avstängning från aktivitetsstöd hanteras skyndsamt och gälla omedelbart. Tiden mellan händelsen som ledde till åtgärden och Försäkringskassans verkställighet av beslutet kan bli lång vilket kan leda till rättsosäkerhet för individen vad gäller sambandet mellan händelsen och verkställigheten. Det kan också vara svårt för individen att förstå sambanden mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna vilket kan leda till att individen blir otrygg och misstror systemet. Detta kan i sin tur leda till att individen väljer att ställa sig utanför systemet och därmed hamnar ännu längre från arbetsmarknaden. En alternativ hantering för att undvika fördröjningsmoment är att en och samma myndighet eller part fattar beslut om åtgärder och betalar ut ersättningen. 4.7 Tiden med aktivitetsstöd för vissa deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget om tiden med aktivitetsstöd för vissa deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen konstaterar att Försäkringskassans överföring av hur många dagar som kvarstår i en ersättningsperiod måste överföras skyndsamt och att uppgiften är tillförlitlig. 4.9 Rätten att överklaga Arbetsförmedlingen har svårt att ta ställning till förslaget om rätten att överklaga då föreslagen författningstext inte ger Enheten för central omprövning mandat att ompröva. Arbetsförmedlingen har inget att erinra mot förslaget i sig men konstaterar att den föreslagna författningstexten inte ger Arbetsförmedlingens centrala enhet för omprövning mandat att ompröva beslut enligt aktivitetsstödsförordningen. Det anges i beskrivningen av förslaget att besluten ska omprövas vid Arbetsförmedlingens centrala enhet för omprövning. Detta återspeglas dock inte i förslaget till författningstext. I 19 förordningen med instruktion för Arbetsförmedlingen anges att det ska finnas en central enhet för omprövning. Arbetsförmedlingens centrala enhet för omprövning har dock inget generellt bemyndigande att ompröva beslut som fattas av Arbetsförmedlingen. Regelverket för omprövning på Arbetsförmedlingen är uppbyggt efter en modell där centrala enheten för omprövning i respektive förordning ges bemyndigande att ompröva besluten, jämför 39 förordningen om arbetsmarknadspolitiska program. De nu aktuella besluten fattas av Arbetsförmedlingen med stöd av förordningen om aktivitetsstöd. I författningsförslaget ges dock inte något bemyndigande för centrala enheten för

12 Sida: 12 av 23 omprövning att ompröva besluten. Att det i 25 b tredje stycket förordningen om aktivitetsstöd anges att ett överklagande som kommer in innan en begäran om omprövning ska anses vara en begäran om omprövning, kan inte tolkas som ett sådant bemyndigande. Så som förslaget till författningstext ser ut, så har den centrala enheten för omprövning inte mandat att ompröva de beslut som Arbetsförmedlingen fattar enligt förordningen om aktivitetsstöd. Förslaget är enligt Arbetsförmedlingen därför inte genomförbart om inte förslaget till författningstext ändras Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens tillsynsansvar utökas Arbetsförmedlingen avstyrker förslaget att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringens (IAF) tillsynsansvar utökas. IAF har ett löpande tillsynsarbete över Arbetsförmedlingens handläggning av ärenden som har samband med arbetslöshetsförsäkringen, samt över arbetslöshetskassornas verksamhet. IAF har alltså två granskningsobjekt; Arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. ISF har en central roll inom socialförsäkringsområdet genom att ISF ska bidra till att rätt ersättning betalas ut till rätt person i tid. I förslaget har Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ett delat ansvar så till vida att Arbetsförmedlingen beslutar om varning och avstängning när en programdeltagare missköter arbetssökandet, förlänger tiden i arbetslöshet eller orsakar sin arbetslöshet. Försäkringskassan beslutar om avstängning när en programdeltagare lämnat felaktiga eller vilseledande uppgifter av betydelse för ersättningen. Arbetsförmedlingen har således beslutanderätt om sanktioner på grund av att individen inom ramen för programmet genom sitt handlande inte uppfyller villkoren för ersättning. Detta uppdrag ligger inom ramen för IAF:s tillsynsarbete. Försäkringskassan har beslutanderätt avseende handlingar som kan medföra att felaktiga utbetalningar görs. Detta uppdrag ligger inom ramen för ISF:s tillsynsarbete. Mot bakgrund av detta kan Arbetsförmedlingen inte se att det finns någon anledning att utöka IAF:s uppdrag då tillsynsarbetet avseende Försäkringskassans uppdrag att minimera risken för felaktiga utbetalningar inte i sig kräver någon kunskap i administrationen av arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingen anser att då behörigheten att fatta beslut är delad mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan även tillsynsansvaret vara delat.

13 Sida: 13 av Behandling av personuppgifter Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget om behandling av personuppgifter. Arbetsförmedlingen vill här särskilt uppmärksamma att det kan komma att krävas ytterligare skrivningar kring vilka uppgifter som får föras över mellan myndigheterna beroende på vilket sätt informationen mellan Arbetsförmedlingen, arbetslöshetskassorna och Försäkringskassan kommer att delas i kommande system. 5. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Arbetsförmedlingen tillstyrker förslaget om ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Arbetsförmedlingen uppskattar att följande system kommer att påverkas av förändringen och kräva systemutveckling; AIS (Arbetsförmedlingens interna system för handläggning av arbetsförmedlingsärenden) Delar av Arbetsförmedlingens olika system som är kopplade till Försäkringskassan för utbetalning av aktivitetsstödet. STEP (databas med presentationsskikt som innehåller uppgifter över aktivitetsstödsbeslut från AIS-Å och utbetalt aktivitetsstöd från Försäkringskassan) Presto (Arbetsförmedlingens budgeterings- och uppföljningssystem) Raindance (ekonomisystem som används för löpande redovisning och bokföring) KA Webbstöd (Verktyg för att hantera inkomna handlingar från kompletterande aktör, söka kompletterande arbetsförmedlingstjänster och följa upp nyckeltal) Medhjälparen (Verktyg för att hantera aktivitetsrapporter och vissa meddelanden till arbetslöshetskassa) Eventuellt nytt system med koppling till Försäkringskassan och Arbetslöshetskassornas samorganisation med information som delas mellan parterna avseende: o o period i arbetslöshetsförsäkringen uppgift om dagpenning och verkställande av åtgärder inom aktivitetstödet Det kan också tillkomma andra system som kräver systemförändring. Mot bakgrund av den mängd verksamhetskritiska system som påverkas kommer det att vara en utmaning

14 Sida: 14 av 23 för Arbetsförmedlingen att internt och externt utveckla systemstöden så att de är klara för att tas i bruk den 1 mars Arbetsförmedlingen delar dock bedömningen att förändringarna avseende åtgärder i aktivitetsstödet bör träda ikraft så fort som möjligt. Redan idag gäller att deltagare i program ska aktivitetsrapportera. Arbetsförmedlingen saknar dock ett tydligt regelverk för att hantera händelser som relaterar till aktivitetsrapporteringen. Det är därför angeläget att Arbetsförmedlingen får verktyg att hantera händelser med anledning av uppgifter som kommer in med anledning av aktivitetsrapporteringen. För att förslagen ska få det genomslag som eftersträvas är det dock viktigt att systemen fungerar och att såväl arbetsförmedlare, kompletterande aktörer och de individer som omfattas av det nya regelverket känner tilltro till att handläggningen baseras på relevanta fakta. För att Arbetsförmedlingen ska kunna göra de förändringar som är nödvändiga med anledning av förslagen i promemorian bör tiden mellan riksdagens beslut och ikraftträdandet inte understiga sex månader. 6.2 Konsekvenser för myndigheterna Arbetsförmedlingen delar uppfattningen att förslaget kommer att leda till ökade administrativa kostnader. Arbetsförmedlingen ser ett flertal olika kostnader med anledning av förslagen; Kostnad för IT systemutveckling och IT systemförvaltning. Kostnad för att ta fram metoder och rutiner för de nya arbetsuppgifterna. Kostnader för ökad tidsåtgång för utredning av eventuella åtgärder inom aktivitetsstödet. Kostnader för att producera informationsmaterial till alla de som berörs av det nya regelverket. Kostnader för framtagande och genomgång av utbildning till alla medarbetare. De initiala kostnaderna för införande av förslagen är: IT systemutveckling Framtagande av nya metoder och rutiner Framtagande av utbildning Genomföra utbildning Produktion av informationsmaterial

15 Sida: 15 av 23 Arbetsförmedlingen har tidigare gett en uppskattad kostnad för systemutveckling 5 och har nu påbörjat en förstudie inför kommande systemutveckling 6. De uppskattade kostnaderna presenterades dock innan Arbetsförmedlingen hade tagit del av promemorian. Efter avslutad förstudie kommer Arbetsförmedlingen att kunna lämna närmare uppgift om uppskattad kostnad för systemutveckling. En stor del av de initiala kostnaderna avser framtagande av metoder och rutiner för de nya arbetsuppgifterna. I dessa kostnader ingår att ta fram handläggarstöd, utbildningsinnehåll, definiera vad som bör ingå i systemstödsutveckling i förhållande till handläggning av ärende etc. Vid beräkningen av dessa kostnader har Arbetsförmedlingen dragit erfarenheter från införandet av aktivitetsrapporteringen. Kostnader för utbildning relaterar till att ta fram en form för utbildning av medarbetare samt eventuell systemutveckling i samband med det. Kostnader för genomförande av utbildning relaterar till att genomföra utbildningstillfällen. Kostnad uppstår då medarbetare genomgår utbildning. Kostnad för information relaterar till kostnader för produktion av informationsmaterial, strategi för att genomföra informationen samt genomförande av information till exempel portokostnad vid brevutskick. Kostnader som kvarstår: Den andra stora utgiftsposten är den kostnadsökning som Arbetsförmedlingen uppskattar att det föreslagna regelverket kan ge vad gäller ärenden för utredning. Det är svårt att uppskatta hur ärendemängden kommer att fördelas över tid. Förändringarna inom arbetslöshetsförsäkringen kan ge viss vägledning men de trädde inte ikraft förrän den 1 september Under 2012 lämnades drygt 4000 manuella meddelanden till arbetslöshetskassorna. Motsvarande siffor för september och oktober 2013 är drygt 8000 meddelanden under två månader. Sifforna indikerar således att ärendemängden kan öka kraftigt. Det finns därför anledning för Arbetsförmedlingen att förvänta en kraftig ökning av ärenden att utreda. Bedömningen är att de föreslagna förändringarna kommer att medföra att utredningstiden per ärende blir mer omfattande än vad den är i dagsläget. Arbetsförmedlingen uppskattar att utredningstiden kommer att öka eftersom utredningstiden påverkas av: att fler kontakter med Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna kommer att behövas för att ge och inhämta information för att kunna fatta beslut i ärendet. 6 PM Preliminär kostnadsberäkning 2014 införande sanktioner aktivitetsstöd och utvecklingsersättning.

16 Sida: 16 av 23 att fler kontakter med de kompletterande aktörerna kommer att behövas. att mötet med den arbetssökande kommer att ta längre tid då informationen om processen i åtgärdstrappan är mer komplicerad att ge. att fler ärenden kommer att leda till omprövning. Av bilaga 1 framgår Arbetsförmedlingens beräkning av kostnad för utredning, kostnader för framtagande av metoder och rutiner för de nya arbetsuppgifterna, framtagande av informationsmaterial, samt utbildningskostnader vid olika skeenden. Vid en jämförelse med utvecklingen avseende arbetslöshetsförsäkringen finns det anledning att anta att antalet ärenden som utreds kommer att öka kraftigt. Av beräkningarna framgår att de initiala kostnaderna utgör en stor del av den föreslagna preliminära tilldelningen på 61,7 miljoner kronor. Den föreslagna preliminära tilldelningen ersätter således inte alla övriga ökade administrativa kostnader som uppstår vid införandet av förslagen. Det finns därför anledning att tro att den föreslagna preliminära tilldelningen för införandet av de föreslagna reglerna inte kommer att täcka den verkliga kostnadsökningen. I beräkningarna har hänsyn tagits till att individer som uppfyller ett nytt arbetsvillkor ska skrivas ut från jobb- och utvecklingsgarantin. Sammanfattning av konsekvenser för verksamheten Förslagen i promemorian kommer att leda till ökade administrativa kostnader för Arbetsförmedlingen. I promemorian förslås Arbetsförmedlingen kompenseras för kostnadsökningen med 61,7 miljoner kronor under perioden De administrativa kostnaderna för genomförande av förslagen i promemorian består av kostnader för systemutveckling, kostnader för utredning av ärenden, kostnader för framtagande av informationsmaterial och kostnader för framtagande och utförande av utbildning. Av promemorian framgår inte vilka ökade administrativa kostnader som föreslagen preliminär tilldelning är avsedd att ersätta. Kostnaden för framtagande av nya metoder, utbildning, informationsmaterial och IT systemutveckling kommer enligt Arbetsförmedlingens beräkningar att uppgå till ca 48,8 miljoner kronor under år Då förslagen innebär att Arbetsförmedlingen tillförs nya arbetsuppgifter uppstår dock även kostnader vid handläggning av ärenden i enlighet med förslagen. Exakt hur stora kostnaderna kommer att bli är svårt att förutse men som framgår av Arbetsförmedlingens beräkningar kan det innebära stora kostnadsökningar. Då fler åtgärdsgrunder införs kommer sannolikt antalet ärenden för utredning att öka. Bedömningen är också att tidsåtgången för att utreda ärenden kommer att öka då det är fler parter som ska bidra med information och då regelverkets komplexitet måste förklaras för de individer som omfattas av det. I dagsläget deltar ca personer i arbetsmarknadspolitiska program. Redan idag har Arbetsförmedlingen ansvar för att säkerställa att deltagare i

17 Sida: 17 av 23 arbetsmarknadspolitiska program uppfyller villkoren för att delta i ett program. Förslagen i promemorian innebär att det tillkommer betydligt fler åtgärdsgrunder. Huvudansvaret för att utreda om en person har rätt till ersättning i form av aktivitetsstöd ligger, enligt förslagen, på Arbetsförmedlingen. Utredningsarbetet kompliceras genom att Arbetsförmedlingen löpande under utredningstiden måste ge och inhämta information från Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. Till detta kommer också information som måste inhämtas från kompletterande aktörer och övriga anordnare av arbetsmarknadspolitiska program. Då åtgärdsgrunderna blir fler förväntas också antalet ärenden som blir föremål för utredning att öka. Detta medför att mer resurser kommer att krävas för dessa arbetsuppgifter. En annan konskevens som förslagen i promemorian får är att Arbetsförmedlingen måste kunna ge information till den som omfattas av föreslaget regelverk på ett bra och tydligt sätt. Sanktioner måste vara förutsägbara och tillämpas enhetligt. De individer som omfattas av reglerna måste också kunna förstå dem. Detta ställer stora krav på Arbetsförmedlingens arbetssätt och de metoder som används. För att handläggningen ska kunna ske så effektivt som möjligt förutsätts dessutom ett omfattande systemstöd som underlättar informationsöverföring mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. Utvecklingen av systemstödet förutsätter nära samarbete mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. För att handläggningen ska bli effektiv och ha avsedd effekt samt vara rättssäker ställs stora krav på samtliga inblandade myndigheters befintliga och nya systemstöd. Det arbete som gjordes inför reformer inom arbetslöshetsförsäkringen lade en grund för harmoniseringen. Det fortsatta arbetet kommer dock att ställa krav på förändringar av betydande omfattning och komplexitet på Arbetsförmedlingens centrala och verksamhetskritiska systemstöd. Förslagen i promemorian utgår från antagandet att en individ väljer att kvarstå i program trots utebliven ersättning. Arbetsförmedlingen anser att det inte kan vara uteslutet att en individ i stället väljer att lämna programmet och ställa sig utanför systemet. Om en individ väljer att inte delta i ett program och är villig att ta de konskevenser som detta medför finns det en risk för att de individer som redan idag står långt från arbetsmarknaden i en förlängning kommer att stå ännu längre ifrån. Förslagen i promemorian innebär samtidigt att Arbetsförmedlingen får fler verktyg att arbeta med vad gäller uppföljning och åtgärder för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Dessa åtgärder är dessutom desamma som de som finns i arbetslöshetsförsäkringen. Det är rimligt att alla arbetssökande följs upp på samma sätt och att sanktionerna är desamma oavsett vilken ersättning en arbetssökande har. Arbetsförmedlingen ser därför positivt på förslagen.

18 Sida: 18 av 23 Sammanfattningsvis behöver Arbetsförmedlingen genomföra följande punkter till följd av förslagen: Ta fram nya metoder och rutiner för de nya arbetsuppgifterna. Ta fram tydlig information till de som berörs av förslagen dvs. deltagare i program som uppbär aktivitetstöd, arbetsförmedlare, upphandlade kompletterande aktörer, anordnare av arbetsmarknadspolitiska program och andra eventuella samarbetspartners. Ta fram utbildningsmaterial till medarbetarna samt genomföra utbildning. Systemutvecklingsinsatser. Systemutveckling måste ske internt och externt i samarbete mellan och Försäkringskassan och arbetslöshetskassorna. Skapa och bibehålla goda samarbetsrutiner med samtliga parter som behövs vid utredning av rätt till ersättning. Säkerställa resurser och kompetens för handläggning med hög kvalitet. Dessa punkter kommer att medföra både ökade kostnader och andra utmaningar för Arbetsförmedlingens verksamhet. Arbetsförmedlingens styrelse har fattat beslut i detta ärende vid möte den 15 november I den slutliga handläggningen har avdelningsdirektör Marie Linell Persson och Karin Ericsson enhetschef deltagit. Föredragande i ärendet har varit Christina Carlsmeden, kvalificerad handläggare, Avdelningen Förmedlingstjänster, Enheten Tjänster och program. Styrelsens beslut verkställs härmed. Clas Olsson t f generaldirektör Bilaga Beräknade kostnader för införandet av åtgärder inom aktivitetsstödet

19 Sida: 19 av 23 BILAGA Datum: Beräknade kostnader för införandet av åtgärder inom aktivitetsstödet För att kunna göra en uppskattning av kostnader för införandet av aktivitetsstödet har Arbetsförmedlingen utgått från följande: Andelen ärenden som i dagsläget återkallas i förhållande till kvarstående ärenden enlighet med gällande regelverk. Justering har dock gjorts för att man i förslagen flyttar återkallasegrunden erhållit arbete i jobb- och utvecklingsgarantin till en utskrivningsorsak. I dagsläget återkallas ca 4 % av programanvisningarna. Arbetsförmedlingen har ingen statistik på hur många ärenden som utreds. Arbetsförmedlingen har därför endast beaktat de ärenden som leder till återkallelse. Uppskattad genomsnittlig handläggningstid för att enligt nu gällande regelverk genomföra återkallelse uppskattas i dagsläget till ca två timmar per ärende. I och med införandet av förslaget avseende åtgärder inom aktivitetsstödet ökar den genomsnittliga handläggningstiden till tre och en halv timme. Anledningen till ökningen är de ökade kraven på samordning med andra myndigheter och parter. Arbetsförmedlingen har därefter uppskattat om andelen ärenden för utredning kommer att öka och i så fall i vilken takt. Vägledning har hämtats från antalet manuella meddelande till arbetslöshetskassan under september till oktober. Då det är svårt att veta vilken ökning som är mest sannolik har Arbetsförmedlingen beräknat eventuella ökningar i olika intervaller. Den första intervallen är att andelen ärenden som blir föremål för utredning ökar med 50 % i förhållande till stocken jämfört med andelen ärenden som idag återkallas i förhållande till stocken. Därefter har Arbetsförmedlingen försökt uppskatta kostnader för att ta fram nya arbetsmetoder, IT systemutveckling, utbildning, genomförande av utbildning och produktion av informationsmaterial. För att få fram en totalsumma har därefter kostnaderna för perioden lagts ihop. Kostnaderna utgår från olika scenarier beroende på om andelen ärenden ökar med 50 %, 100 % eller 200 %. Handläggning av åtgärder inom aktivitetsstödet Handläggningstiden beräknas öka från 2 timmar per ärende till 3,5 timmar per ärende. Kostnaden per timme för en arbetsförmedlare har beräknats till 400 kronor vilket även

20 Sida: 20 av 23 inkluderar påslag för lokaler och overhead kostnader. Hänsyn har inte tagits till eventuella tolkkostnader i samband med handläggningen. För beräkning av kostnaderna för omprövning har antagits att ett omprövningsärende tar 7 timmar och kostnaden för en handläggare har beräknats till 420 kronor per timme. Antalet ärenden för utredning Antalet ärenden totalt har hämtats från Utgiftsprognosen 7. Arbetsförmedlingen väntar sig en minskning av antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program under 2016 och Hänsyn har därför tagits till detta i beräkningarna. Antalet ärenden för utredning baseras på andelen ärenden som idag återkallas (i beräkningarna har hänsyn tagits till att återkallelsegrunden att sökande har erhållit ett arbete i förslaget har flyttats till utskrivningsskäl i jobb- och utvecklingsgarantin) Tre alternativ redovisas: Alternativ 1: Att andelen ärenden som blir föremål för utredning i förhållande till stocken ärenden ökar med 50 procent Alternativ 2: Att andelen ärenden som blir föremål för utredning i förhållande till stocken ärenden ökar med 100 procent Alternativ 3: Att andelen ärenden som blir föremål för utredning i förhållande till stocken ärenden ökar med 200 procent Att Arbetsförmedlingen förväntar en kraftig ökning beror på ökning av manuella meddelanden inom arbetslöshetsförsäkringen sedan förändringarna trädde ikraft 1 september Förändringarna inom arbetslöshetsförsäkringen kan ge viss vägledning men de trädde inte ikraft förrän den 1 september Under 2012 lämnades drygt 4000 manuella meddelanden till arbetslöshetskassorna. Motsvarande siffor för september och oktober 2013 är drygt 8000 meddelanden under två månader. Sifforna indikerar således att ärendemängden kan öka kraftigt. Det finns därför anledning för Arbetsförmedlingen att ta höjd för en kraftig ökning avseende utredningar av ärenden. Andelen som begär omprövning är beräknad utifrån statistik från Centrala Omprövningsenheten (jan-jul 2013). Kostnader för utbildning, information och framtagande av handläggarstöd Kostnaden för framtagande av utbildning beräknas till 1,2 miljoner kronor medarbetare förväntas genomgå utbildningen och det kommer att ta två timmar vilket motsvarar en kostnad på 8 miljoner kronor. 7 Utgiftsprognosen

21 Sida: 21 av 23 Kostnaden för informationsmaterial uppskattas till 4 miljoner kronor. Kostnaden för framtagande av metoder, nya rutiner och handläggarstöd uppskattar Arbetsförmedlingen till 5,6 miljoner. Vid beräkning av informationskostnader samt framtagande av nya metoder och rutiner för de nya arbetsuppgifterna har Arbetsförmedlingen dragit slutsatser av kostnader för införandet av aktivitetsrapportering. Beräknade kostnadsökning vid harmonisering av aktivitetsstödet Utredningskostnad samt förvaltning IT kostnader per år Tkr Summa 50 % ökning % ökning % ökning IT förvaltning Tabellen visar kostnadsökningen för utredning av ärenden år för år beroende på om andelen ärenden för utredning i förhållande till stocken ökar med 50 %, 100 % eller 200 %. Arbetsförmedlingen har dock redan idag en kostnad för utredning av ärenden. Det som tabellen visar är därför endast kostnadsökningen för utredning av ärenden i förhållande till kostnaden för utredning idag. Av tabellen framgår också att Arbetsförmedlingen räknar med en kostnad för IT förvaltning. Arbetsförmedlingen har redovisat den kostnaden i PM preliminär kostnadsberäkning 2014 införande sanktioner aktivitetsstöd och utvecklingsersättning som lämnats till departementet under sommaren 2013.

22 Sida: 22 av 23 Beräknade initiala kostnader Initiala kostnader Tkr 2014 Framtagande av nya metoder 5600 WEB utbildning 1200 Utbildning av medarbetare 8000 Informationsmaterial 4000 IT Systemutveckling Totalt Tabellen visar uppskattade kostnader för att införa åtgärder inom aktivitetsstödet i enlighet med förslaget. Kostnaderna beräknas i huvudsak endast belasta år Kostnaderna kan ses som implementeringskostnader. I kostnadsberäkningarna har Arbetsförmedlingen uppskattat kostnaderna för införande med utgångspunkt från de kostnader som Arbetsförmedlingen haft för införandet av aktivitetsrapporteringen. ITkostnaderna har Arbetsförmedlingen beskrivit i PM preliminär kostnadsberäkning 2014 införande sanktioner aktivitetsstöd och utvecklingsersättning som lämnats till departementet under sommaren Beräknade kostnader totalt inklusive initiala kostnader samt IT förvaltning Scenarier Tkr Initiala kostnader Kostnadsökning handläggning för tiden (per scenario) Förvaltning IT Totalt kostnader 50 % ökning % ökning % ökning Tabellen visar de totala kostnaderna för genomförande av åtgärder inom aktivitetsstödet vid olika scenarier inklusive initiala kostnader samt förvaltningskostnad för IT system under perioden