Deltagarnas erfarenheter av Kurprojektet -kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning

Transkript

1 1 (20) Punkt 2 Deltagarnas erfarenheter av Kurprojektet -kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning Resultaten från första enkätundersökningen

2 2 (20) Innehåll Inledning... 5 Metod och datainsamling... 6 Syfte... 7 Deltagande och bortfall... 7 Resultatredovisning... 7 En beskrivning av deltagarnas bakgrund... 7 Deltagarnas erfarenhet och ingångskunskaper... 9 Utbildningsaktiviteter inom ramen för Kurprojektet Hur utbildningsaktiviteterna upplevdes I vilken utsträckning deltagarna anser sig vara nöjda med utbildningen Helhetsbedömning Frågor om lärande Frågor om samverkan Frågor om bemötande Helhetsbetyg och faktorernas betygindex Referenser... 20

3 3 (20) Sammanfattning Försäkringskassan fick i uppdrag av regeringen att stimulera en myndighetsgemensam kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Uppdraget döptes till Kurprojektet. Satsningen har genomförts under perioden , och vände sig till personal vid Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting, som i sitt arbete möter personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Syftet med projektet var att stärka deltagarnas kunskaper om rehabilitering, bemötande och samverkan i mötet med personer med en psykisk ohälsa. Försäkringskassan arbetar för närvarande med utvärdering av projektet och den sker genom två enkätundersökningar. Ett första frågeformulär skickades ut till deltagarna direkt efter avslutad kunskapssatsning och ett andra formulär skickas ut sex månader senare. Den första undersökningen avslutades 4 mars 2013 och resultatet av enkäten redovisas i denna rapport. De sista utskicken av formulär två beräknas ske i juli Undersökningen omfattar individer som varit deltagare vid en eller flera aktiviteter inom ramen för projektet. I rapporten studeras bl.a. vilka ingångskunskaper de respondenter som erhållit insatserna har. Vidare studeras vilka utbildningsaktiviteter som har genomförts och hur deltagare uppfattat aktiviteterna. I studien undersöks även i vilken utsträckning deltagarna anser sig vara nöjda med utbildningen. Totalt svarade deltagare på enkäten, vilket motsvarar en svarsandel på 63 procent. Undersökningens resultat visar att det för det stora flertalet av de tillfrågade deltagarna närmare 94 procent, ingår i arbetsuppgifterna att arbeta med människor som har psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Drygt 40 procent av respondenterna ansåg sig ha daglig kontakt med målgruppen och mer än hälften 53 procent, anger att de möter målgruppen veckovis eller månadsvis. Personal från landstingen är den grupp som i störst utsträckning möter målgruppen dagligen. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal möter i större utsträckning målgruppen veckoovis eller månadsvis. Studien visar att det fanns begränsade kunskaper om rehabilitering för målgruppen hos deltagare vid de fyra huvudmännen innan Kurprojektet. Knappt hälften av de svarande, 48 procent uppger att de hade god kunskap om rehabilitering av människor med psykiska sjukdomar och 11 procent svarar att de hade låg eller ingen sådan kunskap innan satsningen. Inom landstingen bedömer omkring 60 procent, att de har god kunskap inom området och inom Försäkringskassan och kommuner är motsvarande andel ca 40 procent. Andelen som anger att de har låg eller ingen kunskap alls varierar mellan procent. Detta trots många år inom yrket och gedigna yrkeserfarenheter och dagliga kontakter med målgruppen. Studien ger därmed belägg för att rätt målgrupp har tagit del av satsningen. För deltagarna har det erbjudits olika slags utbildningsaktiviteter inom ramen för projektet. Varje individ har i genomsnitt deltagit i minst fyra aktiviteter. De vanligaste aktiviteterna har

4 4 (20) varit föreläsningar genomförda av personer som har expertkunskaper och av personer som har egen upplevd erfarenhet av psykisk ohälsa. Två andra vanliga aktiviteter var diskussioner ledda av moderator och information av egen personal. Den mest uppskattade och givande aktiviteten var att få lyssna på en person som har egen upplevelse av psykisk ohälsa. Därefter kom föreläsning av person med expertkunskap. Minst givande upplevdes inläsning av dokumentation och hemuppgifter mellan utbildningstillfällena vara. Resultatet visar att deltagarnas bedömning av Kurprojektet i sin helhet överlag är relativt positiv, medelvärde 3,9 längs en skala från 1 till 5. De svarande framhåller framförallt värdet av myndighetsgemensam utbildning. Nio av tio deltagare tycker att det varit värdefullt att anställda vid Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner och landsting har fått utbildningen gemensamt. Däremot indikerar resultatet att deltagarna är mer kritiska till utbildningens innehåll. Drygt 40 procent av respondenterna var ganska nöjda med utbildningens innehåll. Närmare en fjärdedel av de tillfrågade anser att satsningen inte har bidragit till en bättre kunskapsutveckling. Studien visar vidare att Försäkringskassans personal är mest positiva till innehållet, och även till helheten, medelvärde 3,4, medan landstingens personal är dem som är minst nöjda, medelvärde 2,9. Fördelat på tidigare erfarenhet, kunskap, utbildning, och kontaktfrekvens med målgruppen återfinns de minst nöjda med innehållet i utbildningarna inom kategorierna personal som arbetar och möter målgruppen dagligen, har lång erfarenhet av rehabiliteringsarbete, med högst utbildningsnivå samt, har god kunskap om rehabilitering av människor med psykiska sjukdomar innan satsningen. En möjlig tolkning av resultatet är att kunskapsnivån för satsningen inte är målgruppsanpassat. Nivån på utbildningen kan ha varit för låg och därmed kanske inte levt upp till deltagarnas förväntningar. Ämnet rehabilitering av personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning är komplext och omfattande, och det kommer sannolikt att behövas flera liknade satsningar i framtiden. Preliminära siffror från sexmånaders uppföljning visar att en stor majoritet 90 procent, bejakar behovet av ytterligare utbildning. En viktig aspekt att beakta inför liknande gemensamma utbildningar i framtiden är att lägga större fokus på innehåll som bättre förser berörda yrkesgrupper med de kompetenser som efterfrågas. Denna studie hade den begränsade målsättningen att värdera deltagarnas subjektiva upplevelser av Kurprojektet direkt efter utbildningen. Deltagarnas behov av ytterligare kompetensutveckling kommer bland annat att analyseras närmare i nästa rapport. Sammanfattningsvis visar studien, att trots att det har varit de lokala behoven av kompetensutveckling och de lokala förutsättningarna som styrt innehållet, finns det kategorier av deltagare som varit mindre nöjda med innehållet av utbildningen. Om kritiken beror på faktiska omständigheter eller orealistiska förväntningar på utbildningarna går inte att säga utifrån datamaterialet. Den enskilde deltagarens intresse och engagemang har givetvis stor betydelse. Nivån på föreläsarnas, moderatorernas, seminarieledarnas ämneskompetens och pedagogiska kvalitet borde rimligen också ha påverkat.

5 5 (20) Inledning Psykisk ohälsa har ökat i Sverige sedan 1990-talet och är idag den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden. Under ett år drabbas uppskattningsvis ca en miljon svenskar i arbetsför ålder nästan 20 procent, av arbetskraften, av psykisk ohälsa 1. Psykiatriska diagnoser är den helt dominerande diagnosen bakom sjukskrivningarna och står i dag för cirka 40 procent av alla pågående sjukskrivningar 2. Utvecklingen av den psykiska ohälsan innebär också att allt fler människor kommer att vara i behov av parallella insatser från olika aktörer som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. En viktig nyckelfaktor för att främja bättre psykisk hälsa och motverka den ökande psykiska ohälsan är att det finns kompetens och god kunskap hos personal inom respektive rehabiliteringsaktör för att bemöta, bedöma och behandla målgruppen på ett professionellt sätt. Ett problem som diskuterats i debatten är att kunskapen om psykisk sjukdom i samhället generellt är begränsad och att det krävs en ökad medvetenhet kring psykisk ohälsa. Ett relaterat problem är också att det finns en betydande okunskap om rehabilitering av målgruppen hos de fyra huvudmännen, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommun och landsting. Det konstaterar den nationella psykiatriutredningen i slutbetänkandet Ambition och ansvar som publicerades Betänkandet anger att en av flera orsaker till att rehabiliteringsinsatserna är bristfälliga är att olika professioner och organisationer använder olika kunskapsbaser och begrepp för att beskriva målgruppen och insatser. En annan orsak anses vara att organisationer har delvis olika syn på rehabilitering i fråga om metod, ramar och förutsättningar, vilket försvårar ett samarbete. Försäkringskassan fick i mars 2009 i uppdrag 4 att stimulera en myndighetsgemensam kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning. Uppdraget har döpts till Kurprojektet 5. Syftet var att öka kunskapen om rehabilitering, bemötande och samverkan i mötet med personer med en psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Kunskapssatsningen har planerats och anordnats av parterna gemensamt på lokal nivå. Utbildningarna hölls under perioden Totalt har 46 av 59 lokala försäkringscenter (LFC) tillsammans med sina lokala samverkanspartner genomfört en kunskapssatsning. Målgruppen är personal inom de fyra organisationerna som i sitt arbete möter personer med 1 OECD (2013): 2 Försäkringskassans (2013) 3 SOU 2006:100 4 S2006/9394/HS, daterat Kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning.

6 6 (20) psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Huvudsakligen har de lokala förutsättningarna och behoven styrt antal deltagare, utbildningsaktiviteter, utbildningstillfällenas tidpunkt och längd i de olika kunskapssatsningarna. Men det har också varit ett krav att kunskapssatsningen skulle ha formen av ett program med flera olika aktiviteter. Varje program skulle innehålla de tre lärandemålen: kunskap, bemötande och samverkan. De första deltagarna avslutade sina insatser i oktober 2011 och de sista i januari Det finns ett stort behov av att undersöka orsaker och förklaringar till utvecklingen av psykisk ohälsa. Det är även betydelsefullt att beskriva och analysera hur kunskap och kompetens om psykisk sjukdom ser ut hos respektive rehabiliteringsaktör. Det är också viktigt att samla kunskap om behov och efterfrågan av utbildning och andra kompetenshöjande insatser som berörda yrkesgrupper har för att klara sitt uppdrag. Försäkringskassan arbetar för närvarande med utvärdering av Kurprojektet. Studiens syfte är att följa upp vilka insatser genomförts samt att undersöka hur deltagarna ser på dess innehåll och genomslag. Syftet är också att undersöka deltagarnas behov av utbildningar i framtiden och inom vilka områden har de behov av ytterligare kompetensutveckling. Metod och datainsamling Studiens data utgörs av två enkätstudier riktade till samtliga individer som avslutat Kurutbildningen. Det första frågeformuläret skickades ut till deltagarna direkt efter avslutad kunskapssatsning. Det andra skickas ut ett halvår efter avslutad utbildning. Detta kan förhoppningsvis bidra till att deltagarna då hunnit smälta intrycken av utbildningen och därmed summera för och nackdelar på ett reflekterat sätt. Samtliga undersökningar har genomförts av avdelningen för Analys och Prognos i form av webbenkäter. Deltagarnas kontaktuppgifter hämtades från Försäkringskassans lokalkontor, LFC. Vid samtliga undersökningstillfällen föregicks enkäterna av ett brev. I utskicket framgick undersökningens syfte, vem som beställt undersökningen samt garantier om respondenternas anonymitet. Två påminnelser skickades ut, en tio dagar efter utskick och den andra 20 dagar efter. Frågorna i den första enkäten koncentrerades till att kartlägga vilka insatser som genomförts och hur deltagarna har upplevd kunskapssatsningen. Frågeformuläret innehöll totalt 29 frågor. Den andra enkäten berör frågor om hur utbildningen påverkat deltagarna i sitt arbete med målgruppen sex månader efter avslutad utbildning. Genomförandet av den första enkätstudien inleddes den 8 december 2011 och avslutades 4 mars Andra enkäten startades den 7 maj 2012 och avslutas juli Följande rapport är en grundstudie med fokus på den första enkätstudien. I en senare rapport kommer resultatet av andra enkäten att redovisas. Den slutliga analysen beräknas vara klar under hösten 2013.

7 7 (20) Syfte Huvudsyftet med denna rapport är att studera deltagarnas erfarenheter och upplevelser av Kurutbildningen direkt efter avslutad kunskapssatsning. Bl.a. studeras vilka egenskaper, erfarenheter och ingångskunskaper deltagarna har, vilka utbildningsaktiviteter som genomförts och hur deltagarna uppfattat aktiviteterna. Avsikten är också att belysa i vilken utsträckning deltagarna anser sig vara nöjda med utbildningen. Deltagande och bortfall Undersökningen omfattar samtliga individer som varit deltagare vid en eller flera aktiviteter inom ramen för projektet. Bruttourvalet uppgick totalt till individer från 44 LFC (Två LFC-områden har inte kunnat delta i undersökningen). Bruttourvalet justerades senare ned med 259 personer på grund av övertäckning, vilket gav ett nettourval på individer. Av dessa besvarade totalt individer frågorna vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent. Svarsandelen varierar något mellan de olika organisationstillhörigheterna. I tabell 1 redovisas svarsfrekvens och bortfall för deltagare med olika organisationstillhörigheter. Tabell 1: Svarsfrekvens och bortfall för deltagare Organisationstillhörighet Urval Svarande Svarsandel Bortfallsandel Övertäckning 6 Arbetsförmedling % 33 % 33 Försäkringskassan % 37 % 40 Kommun % 39 % 147 Landsting % 37 % 38 Uppgift saknas % 41 % 1 Total % 37 % 259 Anm. Landsting: Psykiatrin- öppen vård, psykiatrin sluten vård och primärvården. Resultatredovisning Resultatredovisningen inleds med en beskrivning av deltagarna uppdelat efter organisationstillhörighet. Därefter presenteras resultaten av enkätundersökningen som rapporten baseras på. En beskrivning av deltagarnas bakgrund Tabell 2 visar fördelningen på kön, ålder, utbildning och region för de svarande tillhörande de fyra grupperna. En majoritet av de svarande är kvinnor. Andelen kvinnor är högst bland Försäkringskassans personal, och lägst andel kvinnor återfanns bland Arbetsförmedlingens 6 De vanligaste orsakerna till övertäckning var att det inte gick att få kontakt med 134 personer pga. felaktigt E adress eller att personen hade slutat på arbetsplatsen. Ytterligare övertäckning identifierades under insamlingsfasen. I dessa fall har undersökningspersonerna via både mail och enkät uppgivit att de inte har gått satsningen och därför inte tillhör populationen, 110 personer, eller att det har förekommit som dubbletter, 15 personer. En närmare bortfallsanalys har inte kunnat genomföras eftersom enkäten presenterades som webbenkät för respondenterna.

8 8 (20) personal. Medelåldern uppgick till drygt 48 år. Medelåldern bland personal i kommuner och Arbetsförmedling är 46 respektive 48 år medan medelåldern bland anställda vid landsting och Försäkringskassan är drygt 50 år. En majoritet 82 procent, av respondenterna, har eftergymnasial utbildning. Landstingens anställda har högst andel med högskola/universitetsutbildning upp till tre år och mer. Tittar man på deltagandet i de enskilda regionerna dominerar i första hand små regioner. De regioner som har lägst andel deltagande är Skåne, Stockholms och Västra Götaland. Storstadsregionerna är således underrepresenterade i förhållande till övriga landet. I dagsläget finns ingen förklaring till detta. Tabell 2: Bakgrundsvariabler för de svarande. Organisationstillhörighet Variabler Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommun Landsting Samtliga Ålder: Medelvärde Median std. avvikelse 9,4 10,2 10,6 10,0 10,3 Kön: Kvinnor 78% 89% 81% 84% 83% Män 22% 11% 19% 16% 17% Utbildning: Grundskola 3% 2% 2% 2% Gymnasium 16% 23% 16% 9% 17% Högskola/universitet upp till 1 år 9% 14% 8% 4% 9% Högskola/universitet upp till 3 år 28% 21% 21% 36% 25% Högskola/universitet mer än 3 är 47% 39% 53% 50% 48% Region: Stockholm 6% 15% 7% 5% 9% Västra Götaland 16% 10% 11% 9% 12% Skåne 4% 4% 7% 4% 5% Övriga Götaland 27% 26% 29% 33% 29% Övriga Svealand 17% 21% 19% 14% 18% Norrland 29% 24% 26% 34% 28% Summa procent (Total antal obs.) 100% (462) 100% (560) 100% (959) 100% (360) 100% (2 341) Anm. I denna tabell redovisas inte uppgifter för personer som saknar organisationstillhörighet eftersom antalet observationer är lägre än 20. Anm. Region: Stockholm = Stockholms län. Västra Götaland = Västra Götalands län. Skåne = Skånes län. Övriga Götaland = Östergötland, Jönköping, Kalmar, Halland, Kronoberg, Blekinge samt Gotlands län. Övriga Svealand = Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland, Södermanland samt Uppsala län. Norrland = Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland samt Gävleborgs län.

9 9 (20) Deltagarnas erfarenhet och ingångskunskaper Nedan redovisas deltagarnas erfarenheter av personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Tabell 3 visar att den övervägande majoriteten av de deltagande i studien uppger att det ingår i deras arbetsuppgifter att arbeta med människor som har psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Av de medverkande hade 42 procent, arbetat 12 år och mer med målgruppen. Vidare uppgav 27 procent att de hade arbetat 6-11 år, medan resterande 31 procent, angav att de hade arbetat högst fem år med människor som har psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. De svarande som arbetar vid Arbetsförmedlingen har kortast genomsnittliga erfarenhet av målgruppen medan personal vid landsting har längst erfarenhet. Överlag har dock de svarande i alla fyra grupper gedigen yrkeserfarenhet. I genomsnitt har respondenterna arbetat 14 år med människor som har psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. När deltagarna fick svara på hur ofta de i sitt arbete möter människor som har en psykisk sjukdom svarade drygt 40 procent att de har daglig kontakt. Mer än hälften av de svarande möter målgruppen några gånger i vecka eller några gånger i månaden. Två tredjedelar av de deltagare som arbetar vid landsting anger att de har daglig kontakt med patienter som har psykisk sjukdom. Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens personal möter i större utsträckning målgruppen veckoovis eller månadsvis. För att ge en bild av den kompetens personalen i landsting, kommun, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hade om rehabilitering av personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning innan utbildningen, har respondenterna tillfrågats om sådan kunskap. På en femgradig skala skattar knappt hälften att de har stor eller mycket stor kunskap om rehabilitering innan utbildningen 41 procent, anser att de ligger på medel medan, 11 procent ansett att deras kunskapsnivå om rehabilitering av målgruppen är låg eller obefintlig. Resultaten visar att deltagarnas bedömning av den egna kunskapsnivån varierar något mellan de olika aktörerna. Inom landsting bedömer omkring 60 procent, att de har god kunskap inom området och inom Försäkringskassan och kommuner är motsvarande andel ca 40 procent. Andelen som anger att de har låg eller ingen kunskaps alls varierar mellan procent. Enligt respondenternas utsaga fanns en begränsad kunskap om rehabilitering av målgruppen hos de fyra huvudmännen innan satsningen. Det finns således anledning att förmoda att det finns ett behov av ökad kunskap och kompetensförstärkning för att anställda vid de olika aktörerna ska kunna ge professionellt stöd och hjälp till människor med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det sammanlagda resultatet i tabellen visar även att rätt målgrupp har fått ta del av kunskapssatsningen.

10 10 (20) Tabell 3: Bakgrundsvariabler för de svarande. Organisationstillhörighet Variabler Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommun Landsting Samtliga Det ingår i mina arbetsuppgifter att arbeta med människor som har psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Ja 98% 94% 93% 95% 94% Nej 2% 6% 6% 4% 5% Vet ej 0% 2% 1% 1% Jag har arbetat ungefär så här många år med människor som har en psykisk sjukdom och funktionsnedsättning < 1 år 6% 6% 6% 3% 5% 1-5 år 31% 19% 29% 20% 26% 6-11 år 31% 31% 26% 19% 27% år 26% 28% 29% 31% 28% >27 år 5% 16% 10% 29% 13% Medelvärde (Std. Avvikelse) 11,1 (8,3) 15,3 (11,3) 12,7 (9,9) 18,6 (12,3) 13,9 (10,7) Hur ofta i ditt arbete träffar du människor som har en psykisk sjukdom och funktionsnedsättning? Dagligen 35% 22% 44% 66% 40% Några ggr i veckan 45% 40% 30% 15% 33% Några ggr i månaden 16% 26% 20% 12% 20% Några ggr per år 2% 9% 5% 6% 5% Vet ej 0% 2% 1% 1% 1% Aldrig 0% 1% 1% 1% 1% Hur skulle du bedöma din kunskap om rehabilitering av människor med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar innan KUR-utbildningen?* Låg 10% 10% 13% 11% 11% Medel 37% 49% 44% 28% 41% God 53% 41% 44% 61% 48% Summa procent (Total antal obs.) 100% (462) 100% (560) 100% (959) 100% (360) 100% (2 341) Anm. I denna tabell redovisas inte uppgifter för personer som saknar organisationstillhörighet eftersom antalet observationer är lägre än 20. *Resultatet är framräknat på en skala 1 5 där 1 betyder "Ingen kunskap alls" och 5 betyder "Mycket stor kunskap. Resultatet 1 2 redovisas som låg, 3 som medel och 4 5 som en god kunskap. Utbildningsaktiviteter inom ramen för projektet Deltagarna har erbjudits olika slags utbildningsaktiviteter inom ramen för projektet. Utbildningsaktiviteterna, utbildningstillfällenas tidpunkt och längd har anpassats efter deltagarnas behov och förutsättningar på lokal nivå. Den lokala anpassningen har medfört att det blivit variationer i uppläggen både för kursinnehåll och för antal tillfällen. För att undersöka variationen har respondenterna tillfrågats om nio olika utbildningsaktiviteter. De som svarat ja på viss aktivitet har sedan fått följdfrågor om hur givande de tyckte aktiviteten var.

11 11 (20) Resultaten visar att varje individ i genomsnitt har deltagit i minst fyra utbildningsaktiviteter av nio möjliga. Studien visar också att andelen deltagare i utbildningsaktiviteterna varierar något mellan de olika aktörerna. Personal från landsting är den grupp som i genomsnitt deltagit i flest aktiviteter. Diagram 1 illustrerar respondenterna deltagande i utbildningsaktiviteterna uppdelat på organisationstillhörighet. Diagram 1: Antal aktiviteter inom ramen för projektet. Anm. I detta diagram redovisas inte uppgifter för personer som saknar organisationstillhörighet eftersom antalet observationer är lägre än 20. I diagram 2 framgår de utbildningsaktiviteter som respondenterna deltagit i, uppdelat på organisationstillhörighet. Föreläsningar om sjukdomstillstånd, behandlingsmetoder, bemötande, samverkan eller liknande, av personer med specialkunskaper inom området och föreläsning eller information genomförda av personer som har egen upplevelse av psykisk sjukdom har 91 procent, respektive 82 procent av deltagarna deltagit. Respondenterna från de olika huvudmännen uppvisar samma mönster i svaren vad gäller deltagande i utbildningsaktiviteterna. Den enda aktivitet som uppvisar en signifikant skillnad mellan de fyra grupperna är Information av egen personal 7, där personal från landsting är den grupp som deltagit i aktiviteten i större omfattning jämfört med deltagare från dem övriga organisationerna, se diagram 2. 7 Egen personal avser någon från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen, psykiatrin eller primärvården (med information avses myndighet/aktörs roll, ansvar och uppdrag).

12 12 (20) Diagram 2. Vilka av följande aktiviteter inom ramen för KUR-utbildningen har du deltagit i? Anm. I detta diagram redovisas inte uppgifter för personer som saknar organisationstillhörighet eftersom antalet observationer är lägre än 20. Hur utbildningsaktiviteterna upplevdes När deltagarna fick svara på hur givande aktiviteterna varit så angav en majoritet att föreläsningar genomförda av personer som har egen upplevelse av psykisk sjukdom varit givande eller mycket givande. Därefter i fallande ordning Föreläsning av person med expertkunskap, Annan aktivitet inom ramen för utbildningen, TV/film 8, Information av egen personal, Diskussioner ledda av moderator/seminarieledare samt Diskussioner ledda av egen personal. Aktiviteter som uppfattats som minst givande av respondenterna är Inläsning av dokumentation och Hemuppgifter mellan utbildningstillfällena. Resultatet redovisas i diagram 3. 8 T.ex. UR.s dokumentärserie- Inferno om psykisk ohälsa.

13 13 (20) Diagram 3: Hur givande har aktiviteten inom ramen för KUR-utbildningen varit för dig när det gäller..? Resultatet är framräknat på en skala 1 5 där 1 betyder "Inte alls givande" och 5 betyder "Mycket givande. Resultatet 1 2 redovisas som ej givande, 3 som neutral och 4 5 som givande. Diagram 4 visar på stora likheter i hur anställda vid de olika huvudmännen bedömer de olika aktiviteterna. Skillnaderna mellan de berörda aktörerna och hur givande aktiviteterna varit är dock signifikanta när det gäller Föreläsning eller information av personer som har egen upplevelse av psykisk sjukdom, Föreläsning av person med expertkunskap, Diskussioner ledda av moderator/seminarieledare och Inläsning av dokumentation 9. Försäkringskassan anser i högre utsträckning att aktiviteterna varit givande, medan personal från landsting är de som i minst utsträckning anser att dessa utbildningsaktiviteter varit givande. 9 T.ex. litteratur och kursmaterial, annat läromedel/informationsmaterial i PowerPoint eller dylikt).

14 14 (20) Diagram 4: Hur givande har aktiviteten inom ramen för KUR-utbildningen varit för dig när det gäller..? Redovisningen görs per organisationstillhörighet och resultatet visar andelen höga betyg (4-5 av 5) Anm. I detta diagram redovisas inte uppgifter för personer som saknar organisationstillhörighet eftersom antalet observationer är lägre än 20. I vilken utsträckning deltagarna anser sig vara nöjda med utbildningen. För att få en uppfattning av hur deltagarna uppfattar satsningen har respondenterna fått svara på frågor om helhetsbedömning och kunskapsutveckling kring de tre faktorerna: lärande, bemötande och samverkan. De konkreta indikatorer eller frågor som ingår i respektive faktor framgår av tabell 4. I tabellen redovisas medelvärden och svarsfördelningen för var och en av de delfrågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Frågorna har besvarats på en 5- gradig skala på vilken 1-2 klassas som låga betyg, 3 som mellanbetyg och 4-5 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de deltagare som uppgett Ingen uppfattning eller valt att inte alls besvara den aktuella frågan.

15 15 (20) Tabell 4: Medelbetyg och svarsfördelning för delfrågorna i enkäten. Enkät 1 fråga Faktor Medelvärde Låga betyg (1 2) Mellan betyg (3) Höga betyg (4 5) Summa Helhet fr 13 Vad är ditt helhetsintryck av KUR utbildningen? 3,9 7% 25% 68% 100% fr 14 Hur upplever du KUR utbildningens kvalitet? 3,8 7% 25% 68% 100% fr 15 Hur upplever du kunskapsnivån på innehållet i KUR utbildningen? 3,9 5% 22% 72% 100% fr 17 Jag upplever att KUR utbildningen har anpassats utifrån de förutsättningar som gäller i mitt arbete. 3,4 20% 31% 48% 100% fr 18 Jag anser att det har funnits möjlighet att tillsammans med de andra deltagarna reflektera och samtala i anslutning till de olika delarna i KUR utbildningen. 3,8 12% 25% 63% 100% fr 19 Jag upplever att KUR utbildningen finns med som en del i ett långsiktigt arbete för att förbättra samverkan mellan de fyra organisationerna beträffande rehabilitering för personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar 4,0 9% 20% 71% 100% fr 20 Jag anser att det har vari t vä rdeful lt att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och psykiatrin (primärvården) har haft en gemensam utbildning för personalen. 4,5 3% 8% 89% 100% Lärande I vilken omfattning har KUR utbildningen givit dig.. fr 21..ny kunskap om psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar? 3,2 23% 36% 41% 100% fr 22 fr 24 fr 25 fr 26 fr 27 fr 28 fr 23..bättre förståelse för människor som lever med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar? 3,4 20% 30% 50% 100%..ny kunskap om rehabilitering av människor med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar? 3,2 23% 39% 39% 100% Samverkan I vilken omfattning har KUR utbildningen givit dig....ny kunskap om samverkan kring personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar mellan era respektive organisationer? 3,2 22% 37% 41% 100%..ökad förståelse för de olika roller som personalen har inom dessa fyra organisationer i arbetet med rehabilitering av människor med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar? 3,3 21% 37% 42% 100%..bättre förståelse för de olika begrepp som används inom samtliga organisationer? 3,0 28% 43% 29% 100% Bemötande I vilken omfattning har KUR utbildningen givit dig....ny kunskap kring ett lämpligt förhållningssätt i mötet med personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar? 3,3 22% 35% 44% 100%..ny kunskap om att bemöta människor med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar? 3,3 22% 33% 45% 100% Andel Helhetsbedömning När deltagarna fick svara på hur de i stora drag upplevde satsningen svarade majoriteten 68 procent, att helhetsintryck av utbildningen och utbildningens kvalitet var mycket bra. 72 procent upplever dessutom att kunskapsnivån på innehållet i utbildningen var mycket hög.

16 16 (20) Det stora flertalet av de tillfrågade deltagarna anser att det har funnits möjlighet att tillsammans med de andra deltagarna reflektera och samtala i anslutning till de olika delarna i kunskapssatsningen. Nära 71 procent av de svarande upplever också att utbildningen finns med som en del i ett långsiktigt arbete för att förbättra samverkan mellan de fyra organisationerna beträffande rehabilitering för personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar. En mindre andel, närmare 48 procent av de tillfrågade deltagarna uppger att utbildningen har anpassats utifrån de förutsättningar som gäller i deras arbete. Samtidigt anser 20 procent av de svarande att utbildningen inte har varit anpassade efter deras behov. En klar majoritet 89 procent, anser att det har varit värdefullt att Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och psykiatrin har haft en gemensam utbildning för personalen. Sammantaget är helhetsbedömningen av utbildningen mycket positiv hos de allra flesta av deltagarna. De framhåller framförallt värdet av en gemensam utbildning som kan bidra till ett givande erfarenhetsutbyte personalen emellan. Medelvärdet på delfrågorna varierar från 3,4 till 4,5. Frågor om lärande. Syftet med satsningen är att utveckla kunskap och förståelse. På frågan huruvida utbildningen innehållit lärande svarade drygt 40 procent av respondenterna att utbildningen har givit ny kunskap om psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar. 39 procent upplever också att de ha fått ny kunskap om rehabilitering för de nämnda målgrupperna. En något större andel närmare 50 procent, av de tillfrågade uppger att de ha fått bättre förståelse för människor som lever med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Medelvärdet på delfrågorna varierar från 3,2 till 3,4. Frågor om samverkan Frågorna i avsnittet samverkan hade som mål att kartlägga i vilken mån deltagarnas kunskaper om samverkan förbättrades till följd av utbildningen. Drygt 40 procent av respondenterna ansåg att utbildningen givit de ny kunskap om samverkan kring personer med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar mellan deras respektive organisationer. Knappt hälften upplever dessutom att utbildningen gett en ökad förståelse för de olika roller som personalen har inom de fyra huvudmännen i arbetet med rehabilitering av målgruppen. En mindre andel, närmare 30 procent anser i hög grad att utbildningen har givit de en bättre förståelse för de olika begrepp som används inom samtliga organisationer. Samtidigt finns en nästan lika stor grupp med motsatt åsikt. Medelvärdet för dessa frågor varierar från 3,0 till 3,3.

17 17 (20) Frågor om bemötande Beträffande klarläggandet av bemötande ansåg nästan 45 procent av deltagarna att utbildningen har givit ny kunskap kring ett lämpligt förhållningssätt i mötet med målgruppen. Knappt hälften anser också att utbildningen har givit ny kunskap om att bemöta människor med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det sammanlagda resultatet i tabellen ovan indikerar att deltagarna är mindre nöjda med kunskapssatsningens innehåll. Resultatet visar att drygt 40 procent av respondenterna var mycket eller ganska nöjda med den kunskap de fått på utbildningarna. Närmare en fjärdedel av de tillfrågade anser att satsningen inte har bidragit till en bättre kunskapsutveckling kring de tre lärandemålen. Helhetsbetyg och faktorernas betygindex I tabell 5 nedan redovisas helhetsbetyget och betyget på samtliga tre faktorer (lärande, Samverkan och Bemötande) som används i studien. Analysen räknar fram ett betygindex för varje faktor och för helheten. Varje faktor mäts i regel med flera frågor. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av tabell 4. Betygindex kan variera från 1-5. Ju högre indexvärdet är desto nöjdare är deltagaren med respektive faktor. Medelindex är medelvärdet av de tre faktorernas betygsindex. Här ingår inte värdet på deltagarnas helhetsbedömning av insatsen. Tabell 5: Betygsindex för helheten och samtliga faktorer samt medelindex för delfrågorna i enkäten uppdelat på organisationstillhörighet Medelvärde Faktor Arbetsförmedling Försäkringskassan Kommun Landsting Samtliga Helhet 3,9 4,0 3,9 3,8 3,9 Lärande 3,3 3,5 3,2 2,9 3,2 Samverkan 3,1 3,2 3,2 3,1 3,2 Bemötande 3,3 3,5 3,2 2,9 3,3 Medelindex 3,2 3,4 3,2 2,9 3,2 Anm. I detta diagram redovisas inte uppgifter för personer som saknar organisationstillhörighet eftersom antalet observationer är lägre än 20. Helhetsbetyget för Kurprojektet är den faktor av samtliga som har fått högst betygindex: ett medelvärde på 3,9 av max 5. Faktorerna Lärande, Samverkan och Bemötande har fått lägre betygindex. Medelindex för samtliga tre faktorer blev 3,2. Fördelat på organisationstillhörighet visar resultatet att minst nöjda med kunskapssatsningen som helhet och utbildningens innehåll är landstingens personal och mest positiva är Försäkringskassans personal.

18 18 (20) Avslutningsvis visar resultaten att det finns en signifikant samvariation mellan faktorernas medelindex och respondenternas tidigare erfarenhet och kunskap, utbildning, region, om respondenterna arbetar på olika sätt med rehabilitering av människor som har en psykisk sjukdom, samt respondenternas kontaktfrekvens med målgruppen. Resultatet återges i tabell 6 nedan. Resultatet visar att deltagare som uppger att det ingår i deras arbetsuppgifter att arbeta med människor som har psykisk sjukdom och funktionsnedsättning är de som har lägre medelindex, 3,22 och således är minst nöjda med utbildningens innehåll. De som har högre medelindex är de som i mindre utsträckning arbetar med rehabilitering av personer med psykisk ohälsa. Kategorier av deltagare som har daglig kontakt med människor som har en psykisk sjukdom och funktionsnedsättning i sitt arbete är de som har lägst medelindex, 3,09. De som har högst medelindex är grupper som sällan eller aldrig kommer i kontakt med dessa människor i sitt arbete. Medelvärdet avtar med ökade kontaktfrekvensen med målgruppen. Beräknas medelindex för respondenterna fördelat på tidigare erfarenhet är gruppen som har längst erfarenhet de som får lägst medelindex, 3,11, således minst nöjda med innehållet. Högst nöjda är kategorin respondenter som har kortast erfarenhet av yrket. Resultatet visar att medelvärdet minskar med ökade erfarenhetsgrad. Fördelas medelindex in på frågan om deltagarnas tidigare kunskap om rehabilitering av målgruppen, upprepades i stort sett samma svarsmönster. Resultatet visar att deltagare som anger att de hade mycket stor kunskap om rehabilitering av människor med psykiska sjukdomar innan Kursatsningen är det de som har lägst medelindex, 2,72. Högst nöjda är de som anger ha minst kunskap om rehabilitering av målgruppen innan satsningen. Fördelas medelindex in i vilken högsta utbildning de svarande anger att de har är det framförallt respondenterna i kategorin med enbart grundskola/gymnasieutbildning som högsta utbildning mest nöjda. Resultatet visar att medelvärdet avtar med ökade steg i utbildningsnivå. Lägst medelindex får de med högst utbildningsnivå, högskola/universitet upp till tre år eller mer. Resultatet visar även en del regionala skillnader. Gruppen av deltagare som arbetar i region Västra Götaland och Övriga Svealand värderat utbildningens innehåll högre än övriga regioner. Minst nöjda av grupperna är deltagare som arbetar i region Norrland och Övriga Götaland.

19 19 (20) Tabell 6: Medelindex för samtliga faktorer, dvs lärande, samverkan och bemötande uppdelat på bakgrundsvariabler. Medelvärde Median Std. avvikelse Antal obs. Det ingår i mina arbetsuppgifter att arbeta med människor som har psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Ja 3,22 3,28 0, Nej/vet ej 3,50 3,50 0, Hur ofta i ditt arbete träffar du människor som har en psykisk sjukdom och funktionsnedsättning? Dagligen 3,09 3,11 0, Några ggr i veckan 3,29 3,33 0, Några ggr i månaden 3,35 3,39 0, Några ggr per år 3,42 3,50 0, Aldrig/Vet ej 3,56 3,53 0,74 30 Jag har arbetat ungefär så här många år med människor som har en psykisk sjukdom och funktionsnedsättning < 1 år 3,43 3,44 0, år 3,33 3,39 0, år 3,23 3,22 0, år 3,16 3,22 0, >27 år 3,11 3,17 0, Hur skulle du bedöma din kunskap om rehabilitering av människor med psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar innan KUR utbildningen? 1 Ingen kunskap alls 3,39 3,39 0, ,39 3,50 0, ,39 3,39 0, ,14 3,22 0, Mycket stor kunskap 2,72 2,61 1, Utbildning: Grundskola/Gymnasium 3,39 3,44 0, Högskola/universitet upp till 1 år 3,29 3,28 0, Högskola/universitet upp till 3 år 3,18 3,28 0, Högskola/universitet mer än 3 är 3,18 3,22 0, Region: Stockholm 3,14 3,28 0, Västra Götaland 3,42 3,56 0, Skåne 3,33 3,33 0, Övriga Götaland 3,13 3,22 0, Övriga Svealand 3,42 3,50 0, Norrland 3,13 3,11 0, Total 3,23 3,28 0, Anm. Region Stockholm = Stockholms län. Västra Götaland = Västra Götalands län. Skåne = Skånes län. Övriga Götaland = Östergötland, Jönköping, Kalmar, Halland, Kronoberg, Blekinge samt Gotlands län. Övriga Svealand = Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland, Södermanland samt Uppsala län. Norrland = Norrbotten, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland samt Gävleborgs län.

20 20 (20) Referenser Försäkringskassans rapport - Uppföljning av sjukförsäkringens utveckling. Delredovisning 1 av regeringsuppdrag år 2013, daterat OECD (2013): Mental Health and Work: Sweden, OECD Publishing; Regeringsbeslut I:1, S2006/9394/HS, Uppdrag att stimulera gemensam kunskapsutveckling om rehabilitering för personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning samt uppdrag att utbetala medel, daterat , Socialdepartement. SOU 2006:100. Ambition och ansvar. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder. Slutbetänkande av Nationell psykiatrisamordning. Stockholm 2006.