Utmanarsatsning Kravanalys/Utvecklingstrappa

Transkript

1 Utmanarsatsning Kravanalys/Utvecklingstrappa

2 Svenska Judoförbundet Målsättning Skapa och implantera en utvecklingstrappa som ligger till grund för planering och utveckling av landslagsprogramet mot OS Målsättningen är att skapa förutsättningar för flera aktiva i topp och talangprogramet och som når en internationell topp nivå som seniorer med fokus på

3 Introduktion Judosporten har sedan 2007 utvecklats i en enorm takt och växt både sportligt och politiskt, sport är väl utbred och var med över 130 deltagande nationer på OS i London 2012 den tredje största sporten sett till antalet nationer. På VM i Rio 2013 tog 23 olika nationer medalj och totalt 31 nationer var bland topp 8. Sverige slutade på en 25:e plats i placeringslistan av totalt 123 nationer. Under perioden har antalet tävlingar och antalet deltagare utökats och därmed har även dom tekniska, fysiska, taktiska och mentala kraven höjts. Detta blir även väldigt påtagligt i dom yngre leden där alla toppnationer satsat stor resurser inom olika områden för att få fram konkurrens kraftiga landslag på senior nivå. Många yngre aktiva får tidigt chansen på seniornivå för att få tillräcklig erfarenhet och rutin innan OS kval och OS. Toppnationerna lägger stora resurser på ekonomi, utveckling och kompetens för att kunna nivå och bibehålla en plats i världstoppen.

4 Toppnationer Topp 10 OS i London RUS 2. FRA 3. KOR 4. JPN 5. CUB 6. BRA 7. USA 8. GEO 9. PRK 10. SLO Topp 10 U-VM Miami JPN 2. RUS 3. CAN 4. GEO 5. FRA 6. HUN 7. AZE 8. KAZ 9. GER 10. CUB

5 Ålder Snitt ålder på medaljörena vid OS i London kg 24,7-48 kg 24,5-66 kg 24,5-52 kg kg 24,5-57 kg 24,5-81 kg 26,7-63 kg 28,5-90 kg 27,2-70 kg 28,7-100 kg 27,5-78 kg 22, kg 28, kg 28,2 Snitt ålder 26,1 år.

6 År i sporten Antal år på internationella tävlingar: - 60 kg 7-48 kg 9,5-66 kg 6,5-52 kg 9-73 kg 7-57 kg 9-81 kg 9,7-63 kg 12,5-90 kg 8,7-70 kg 11,7-100 kg 8,7-78 kg 7, kg kg 12 Snitt år på internationella tävlingar herrar 8,5 år. Snitt år på internationella tävlingar damer 10,2 år

7 Sammanfattning Toppnationerna förändras inte så mycket från ungdom till seniortiden, dock kan man konstatera att det sällan är samma aktiva som tar medaljer på större ungdomsmästerskap som sedan tar medalj som senior dock så finns dom flesta aktiva med i systemet men får sitt genombrott under tidiga junioråldern. Snitt åldern på OS medaljörerna är ca: 26 år och det är inga större skillnader på dam och herr. Ålderssnittet på OS medaljörer på samtliga OS ( ) ligger på 25,6 år Herrarna gjorde sina första internationella resultat på internationella elitnivå i snitt ca: 8,5 år innan OS medaljen, dvs runt 18 årsålder. Damerna har en tidigare debut och är i snitt runt 16 år vid dom första internationella resultaten. Det är även tydligt att i dom tyngre viktklasserna så har dom aktiva en länge hållbarhet och det är lite vanligare med en senare debut men längre karriär. Det går även av statistiken på resultaten se att dom flesta även med framgång (medalj på WC nivå) debuterade på seniornivå samtidigt eller ganska nära det internationella genombrottet på juniornivå. Det är svårt att säga det exakta antalet tävlingar per år för aktiva i världstoppen, men på U-18 nivå så ligger dom aktiva på mellan 4-8 internationella tävlingar per år (där dom tar medalj) sedan en liten ökning till U-21 med runt 5-10 internationella tävlingar. På seniornivå råder stora variationer men vanligt är att ju bättre aktiv ju mindre tävlingsfrekvens, aktiva strax under världstoppen (10-30 på WRL) har en betydligt högre tävlingsfrekvens med ca: internationella tävlingar per år. Vi kan även konstatera att det är svårt att säga exakt hur många år dom har tränat innan den internationella debuten men uppskattningsvis så har dom flesta mellan 7-10 år med organiserad träning (i landslagsprogram eller på träningscenter) bakom sig innan OS medaljen

8 Riktlinjer Ingång i Topp och talangprogram vid års ålder för att hinna samla på sig tillräckligt med erfarenhet hinna utvecklas färdigt för en OS medalj. Förberedande satsning inför ingång i topp och talangprogramet i U-18 och U-21 på namngivna personer mellan år parallellt med vanliga LL programmet. Mindre fokus på tidiga resultat från U-18 åren. Ökat fokus på träningsinsats, fysisk och teknisk kapacitet samt mental profil. Hitta aktiva som har ambitionen att fortsätt en ordentlig seniorsatsning och med förmågan att lösa den sociala situation (skola, träningsmiljö, familj, vänner osv) i längre perspektiv till sena 25 årsstadiet. Ökad satsning på tyngre viktklasser?

9 Teknisk analys och krav Från OS tävlingarna i London finns följande statistik som ligger till grund för den tekniska kravprofilen för elitjudokas (herrar). Antalet tekniker i TW som användes: 36 st Totalt 61 ippon, 48 wazari, 79 yuko. Topp 5 tekniker i TW: 1. Morote 2. Uchi mata 3. Harai goshi 4. Yuko tomoe nage 5. Ippon seio nage Antalet tekniker som användes i NW: 12 st Totalt 30 ippon, 6 wazari, 2 yuko Topp 3 tekniker i NW 1. Juji gatame 2. Kuzure kesa gatame 3. Hon kesa gatame

10 Teknisk analys och krav Från OS tävlingarna i London finns följande statistik som ligger till grund för den tekniska kravprofilen för elitjudokas (Damer). Antalet tekniker i TW som användes: 33 st Totalt 43 ippon, 62 wazari, 67 yuko Topp 5 tekniker i TW: 1. Uchi mata 2. Ippon seio nage 3. Morote 4. Harai goshi 5. O uchi gari Antalet tekniker som användes i NW: 14 st Totalt 27 ippon, 2 wazari och 1 yuko Topp 3 tekniker i NW 1. Kuzure kesa gatame 2. Juji gatame 3. Kwantsetsu

11 Teknisk Analys och krav Kastriktningar Herrar Bakåt vänster 43 % Framåt vänster 35 % Bakåt höger 14 % Framåt höger 8 % Kastriktningar Damer Bakåt vänster 43 % Framåt vänster 11 % Bakåt höger 36 % Framåt höger 10 % 78 % av attackerna sker när tori (den som kastar) vänder ryggen mot motståndaren. Totalt 1060 attacker varav 227 gav poäng. En scoringrate på 4,66 79 % av attackerna sker när tori (den som kastar) vänder ryggen mot motståndaren. Totalt 885 attacker varav 198 gav poäng. En scoringrate på 4,46

12 Sammanfattning Utifrån den tekniska analysen från OS i London (samt även tidigare analyser) kan vi konstatera vikten av att dom aktiva kan utföra en offensiv och positiv judo speciellt med tanke på dom nya regeländringarna som försvårar en oortodox judo med fokus på defensiv judo och taktisk greppning. Det är för både herrar och damer nödvändigt att kunna genomföra tekniker där den aktive håller grepp med båda händerna på tori och vänder ryggen mot motståndaren (dvs stora tekniker framåt). Den aktive måste även kunna kasta åt all riktningar utifrån sitt grepp samt ha en bred tekniskt nivå men specialisering på ca: 3-5 tävlingstekniker som byggs upp utifrån den aktives fysiska och tekniska egenskaper. I ne waza bör den aktive ha minst två stycken tekniker/vändningar (en fasthållning samt ett arm eller halslås) som kan appliceras på internationell nivå och med övergångar från sin TW. Det är viktigt att ha en attackvillig judo för att kunna få nödvändiga poäng och dom flesta poängen kommer i den 2:a och 5:e matchminuten med en scoring rate på ungefär poäng på var 4-5:e attack. Vilket innebär att det kräver en hög frekvens och uthållighet igenom hela matchen. Den aktive måste även kunna möta olika stilar och mönster (rörelseriktning, kastriktningar, greppning) och det är av största vikt att den aktive kan hålla sin egen linje (röda tråd) rakt igenom matcherna och inte behöva anpassa sig efter sin motståndare (extra viktigt i grepptekniken).

13 Fysisk analys och krav En judomatch är för seniorer 5 minuter och för U-18 och U-21 är tiden 4 minuter (effektiv tid) plus ev golden score. En framgångsrik tävlingsdag med medaljmatch innebär oftast 5 matcher (3-7 beroende på storlek av startfält) fördelat på utslagsmatcher på morgonen/förmiddagen och finalpass på eftermiddagen/kväll. Invägning sker numera kvällen innan vilket gör dagen lite kortare. Exempel på tävlingsdag: frukost uppvärmning tävlingsstart utslagsrundor finalpass

14 Fysisk analys och krav Kroppssammansättning Kroppssammansättning varierar beroende på viktklass men genomsnittsvärden ser ut som följande: Världselit Herr Världselit Dam Svensk Elit Herr Svensk Elit Dam 9-12% 16-24% 10% 20.5% Snittvärden på total fett % (Kaliper mätning) Kroppssammansättningen kan också påverkas beroende på vikt i träning och tävling. I de lättare viktklasserna, upp till -73 kg herr och -57 kg dam, är det vanligt att de aktiva väger 3-6 kg över tävlingsvikten under träningsperioden. En tendens är att viktminskning före tävling i de tyngre klasserna är procentuellt sett mindre i förhållande till kroppsvikt. Enligt Pulkkinen (2001) så bantar 86 % av alla judokas före tävling. Angående kroppslängd så råder stora variationer och en optimal längd för en viktklass finns inte. För U-18 så jobbar landslaget aktivt med att motverka viktnedgång för att stimulera det fysiska utvecklingen, i senare U-21 åldern läggs mer fokus på viktnedgång i samråd med tränare och resurspersoner och inriktningen läggs på hur det kommer att se ut för den aktive som senior. Det är svårt att säga hur det ser ut på U-18 och U-21 internationellt med det är uppenbart att det förekommer viktminskning under mer eller mindre organiserade former.

15 Aerob Kapacitet Fysisk analys och krav Betydelsen av ett hög aerobisk kapacitet är inte avgörande för direkt utförande av en judomatch. Behovet av en god grundkondition i judo ligger främst i förmågan att kunna utföra en hög träningsmängd samt återhämta utövaren under och mellan matcher. Aktuella studier på aerobisk kapacitet i elit judokas är få, men de värden som finns tillgängliga föreslår att herrar bör ha ett värde på ml/kg/min -1. Dessa värden blir lägre ju tyngre viktklass (Franchini 2005). I damjudon finns färre aktuella data, men värden variera från ml/kg/min -1 ( Pulkinen 2001). Anaerob kapacitet Förmågan att hantera mjölksyra är viktigt för elit judokas. Under en match ligger mjölksyrenivåerna i snitt på 10.3±2.6 mmol*l -1 för herrar och 9.2 mmol*l -1 för damer (Sbriccoli 2007). Det är svårt att säga exakt vad en topp-6 judoka i världen har för värden men de klarar av att genomföra alla matcher på internationella tävlingar med hög prestationsförmåga. Dessutom har studier visat att mjölksyrevärdena blir högre för varje match ju längre in i turneringen man avancerar (Pulkkinen 2001).

16 Styrka Fysisk analys och krav Styrka i elit judokas är svårdefinierat. En observation är att elit judokas har högre överkroppsstyrka. Mer träning utförs för överkropp främst för att få en ökad greppstyrka (att kunna behålla greppet i judodräkten). Explosiv Styrka Explosiv styrka är viktigt för en judoka då denna kvalité tillåter utövaren att applicera sin kraft i kombination med teknik. Främst i offensivt syfte men även i defensiven i form av kontringar (Te Guruma och Ura Nage). I elitjudokas visar sig explosiv styrka som följande: Elit judokas agerar och reagerar direkt vid greppning och genomför kraftfulla attacker. Elit judokas utför fler explosiva rörelser under hela matchen och med kortare reaktionstid. Explosivitet förmåga mäts ofta genom vertikal hopp. Det finns få publicerade studier inom elit judokas men Aziz (2002) visade ett medelvärde på 58.1 cm ibland koreanska landslagsaktiva. I dagsläget finns inga kända studier som har visat en klar korrelation mellan explosiv styrka och utförandet av judospecifika tekniker.

17 Fysisk analys och krav Styrkeuthållighet Styrkeuthålligheten är en viktig del i Judon i och med att utövaren måste kunna utföra tekniker i rörelse och greppning med hög effekt genom en match och turnering. Specifika värden för världseliten är få men en observation är att världseliten kan behålla en hög styrkenivå genom hela turneringar. Rörlighet och Koordination Rörligheten och koordination lägger grunden för en bra teknik. I judo, måste utövaren kunna behålla balans och kroppshållning i clinch situationer. Rörlighet och koordination i rotationsmoment är nödvändiga för att kunna utföra tekniker i match. Om dessa kvalitéer saknas försämras tekniken och chansen för kontringar ökar markant. Elitjudokas kännetecknas ofta med atletism d.v.s. bra balans, rörlighet, kroppshållning, och koordination vilket leder till en förbättrad position under matchen som i sin tur generar bättre teknik och arbetsekonomi

18 Sammanfattning Judo är i första hand en teknisk sport men som enligt analysen är kräver en fysisk kapacitet, för att kunna genomföra mängden av organiserad träning under en längre tid så krävs en hög fysiskt nivå. För att denna kapacitet skall hinna byggas upp i tid för bra tränings och tävlingsföritsättningar i en OS trupp så är det av största vikt att fystränings inleds i unga år. Fysträningen bör inriktas på att första och främst skapa en hög kapacitet inom dom fysiska basegenskaperna; aerob och anaerob kapacitet, styrka (1RM) och explosivitet. Detta för att skapa bättre förutsättningar för dom aktiva att kunna tillgodo göra sig den grenspecifika träningen på bästa sätt. Att kunna hålla en hög nivå och kunna genomföra så många timmar som möjligt på internationella läger (ca: 6-8 H per läger) är en klar framgångsfaktor och av största vikt. Även att kunna hålla en hög kontinuitet och kvalitet i träning både på hemmaplan och i landslagsprogrammet är av största vikt. Fystester genom fysprofilen är en bra värdemätare för dom fysiska grundegenskaperna och som seniorer så bör en OS aktuell aktiv ha ett fysprofil värde runt 7 (ev lite lägre i dom tyngre viktklasserna) för att detta skall hinna uppnås så bör tester och planering inledas redan med den sk ungdomsprofilen i U-18 landslaget.

19 Mental styrka Mentalprofil Elitjudokas visar liknande mentala färdigheter som inom all elitidrott. De har bra vilja, hög motivation, bra självförtroende, bra stresstålighet, och klara målsättningar. Framförallt visar de stark vilja att vinna och att kunna anpassa sin anspänningsnivå beroende på situationen. Dessutom, med sin höga motivation finns en stor egen drivkraft hela tiden bli bättre och utvecklas. Självförtroendet visar sig i sin tro på sin egen kapacitet vilket ofta leder till att utövaren känner sig trygg i de situationer han/hon utsätts för i tävlingssammanhang. Elitjudokas har en också en klar målbild vilket leder till förbättrat fokus på uppgiften. Specifika studier på judokas finns inte till vår vetskap.

20 Tekniskt profil Hög teknisk grundnivå inom judotekniken med avseende på T-W (stående teknik), N-W (matteknik) + övergång mellan dessa två och greppteknik. Dessutom har judokas i världstoppen hög förmåga att applicera sina favorittekniker i matchsituation. Kan applicera dessa tekniker mot olika motståndare och stilar Kan utföra 1-2 kombination öppnings- och störningstekniker (fot- och bentekniker), 2-3 ippon-tekniker, 1-2 kontringstekniker och 2 Ne Waza tekniker. Studier visar på att medaljörer på VM och OS använder sig av ca: 6 olika tekniker under tävlingsdagen. Generellt läggs störst träningstid på att utveckla ippon-tekniker (Stanislaw & Franchini 2000). Kan med utgångspunkt från egen individuell greppning samt favoritteknik (-er) kunna intuitivt övergå till andra tekniker om läge öppnar sig (utnyttja situationen som uppstår i matchen). Har en röd tråd i sin judo identitet, från start till slut samt kunna möta och vinna mot olika stilar. Genom att vara först till konstruktiva matchavgörande initiativ samt att kunna hantera och genomföra tempoväxlingar kan elit judokas ge motståndaren bestraffningar i form av passivitetsvarningar som i sin tur stressar motståndaren till att göra misstag så att matchen vänds till ens egen fördel Förutom dessa nämnda tekniska färdigheter så har elitjudoka s bra grepp teknik. Bra grepp teknik karaktäriseras av följande: från olika infallsvinklar/situationer kunna ta sitt bästa grepp styrka att hålla kvar greppet (uppmätte värden mellan kg för herrar och kg för damer i greppstyrka) kunna bryta grepp och samtidigt attackera kunna greppa bort motståndarens favoritgrepp dels genom greppning dels genom rörelseriktning

21 Träningsinsats Total träningsmängd i världselit idag är ca: timmar/år (senior, stor variation finns). Träningstiden fördelas på teknikträning, randori (sparring) och komplements träning (styrke- och uthållighetsträning). Fördelningen är ca: 60 % judo, 40 % komplementsträning (komplementsträningen varierar i tid, intensitet och egenskap mellan aerob, anaerob, 1RM, explosivitet och styrkeuthållighet beroende på träningsperiod under året. Dom flesta av toppnationerna inleder sin organiserade träning i tidig ålder (12-15 år) med ökad träningsdos under ledning av kvalificerade ledare i landslag och/eller på träningscentra. Landslagen har även ett högt deltagande på European Cup tävlingarna samt träningsläger arrangerade av EJU. Uppskattningsvis så ligger Sverige ca: 2-4 år efter i starten av organiserad träning och en mindre träningsdos i unga år gör att vi ofta får en senare utveckling. Exakta träningstimmar för aktiva i U-18 och U-21 från toppnationerna är svåra att hitta men uppskatta snittvärde är ca: 500 h/år för U-21 och runt h/år för U-18. Ett snitt för Svensk elit är ca: h/år för U-18 och h/år för U-21, dock så är inte all denna träning i organiserad form.

22 Tränare/ledare En viktig och ofta bortglömd komponent i processen i utvecklingen av elitaktiva är tränarens betydelse och inverkan. Den Svenska modellen med idrottrörelsen är en ganska unik och i ett internationellt perspektiv ovanlig modell, fördelen med denna modell som bygger på ideellt ledarskap är att i princip alla kan få chansen att träna judo oberoende av bakgrund och ekonomiska förutsättningar nackdelen i ett elit perspektiv är att inte alla får chansen att fullt ut testa på tävlingsjudo då ofta tränarens kompetens är begränsad inom just detta område. Få klubbar kan i dag erbjuda den kompetens som krävs för att unga aktiva (U-15 och yngre) skall få en bra skolning in i tävlingsjudon, detta medför att utvecklingen hämmas och många talanger faller tidigt ifrån pga understimulans och en negativ inställning till tävlingsjudon. Jämförelsevis med nationer som har ett ungefärligt lika stort underlag som Sverige (i dags läget har SJF ca medlemmar i förbundet) tex; Balkanländerna, Baltikum, Mongoliet osv där tävlingsjudon har ett väldigt starkt fäste så är det en stor skillnad på attityden till sporten, där utövar man judo i första hand som en tävlingsport med allt vad det medför i rekrytering osv. Dom flesta klubbar drivs privat eller i samarbete med den lokala skolan vilket medför att dom aktiva direkt får en bra skolning in i tävlingsjudon av professionella tränare. Detta medför som vi tidigare kunde se av statistiken att dom aktiva ganska tidigt kunde debutera på internationella tävlingar med framgång. I ett internationellt perspektiv så är den Svenska tränarkåren i många fall helt klart underutbildade då många toppnationer har antigen egna utbildningssystem som håller hög kvalitet eller i samarbete med olika universitet. I länder som Tyskland, Ryssland, Japan, Frankrike, Storbritannien har alla tränare någon form av högre utbilning för att kunna möta dom aktiva och föra dom mot internationell framgång. Utöver dessa länder så läser många kringliggande länder inom samma språkgrupp samma utbildningar. Att den aktive är i en utvecklande miljö där klubb och ledare har en uttalad vision/målsättning för tävlingsjudo samt en tränare med internationell erfarenhet (som aktiv eller tränare) är av största vikt i fall den aktive skall lyckas nå hela vägen fram till internationell toppnivå som senior.

23 Resultat Svenska Judoförbundet Struktur OS lag Träna för att vinna Prestation Landslag 21 år- 10 aktiva Optimerings träning Träna för utveckling Utveckling Juniorlandslag år 15 aktiva Ledande träning Träna för utveckling Utbildning Ungdomslandslag år 20 aktiva Levande träning Träna för all lära

24 Utvecklingstrappa Lekande träning Lek stadiet Judo är kul Levande träning Grund- & uppbyggnadsstadiet Jag älskar Judo vill lära och träna mer Ålder -U13-12 år U år U-18 Generell fokus Träningsinsats Antal pass/v & h/år Antal träningsve ckor - Lek & rörelseglädje! - Balans - Koordination - Allmän motorik - Allmän grundträning 1-3 pass / vecka + Spontan aktivitet - Lek & träningsglädje! - Teknik & balans - Allmän grundträning - Allmän mentalträning - Lyft och test teknik 4-6 pass / vecka h + spontanidrott år - Utmaning & variation! - Teknikutveckling - Aerob utveckling - Allmän styrka - Lyft och test teknik 6-8 pass / vecka h + spontanidrott Ledande träning Kapacitetsutvecklingsstadiet Jag vill förverkliga mig genom Judo U år - Träna för att orka träna! - Ökad träningsvolym - Struktur & planering - Teknikutveckling - Aerob utveckling - Styrkeutveckling 8-10 pass / vecka h U-23/senior år - Kapacitetsutveckling! - Stor träningsvolym - Specifik träning - Samtliga kvalitéer - Mental & taktisk utveckling - Livslångt deltagande pass / vecka h Optimerings träning Hög prestationsstadiet Jag vill hitta min gräns OS lag - Prestation! - Ökad intensitet - Söka nya vägar - Individuellt upplägg - Livslångt deltagande pass / vecka 40 v/år 40 v/år 44 v/år 48 v/år 48 v/år 48 v/år Tävlingar per år Gynnsamt att Anaerob uthållighet utveckla Grenspecifika färdighete r/fokus Balans & rytm Koordination Rörelse Samarbete Fallteknik Rörelse Grundteknik TW/NW Tekniska färdigheter. Snabbhet Allmän styrka Allmän aerob uthållighet Grundteknik Kombinationer Kontringar Rörelse Position/hållning Övergångar NW-TW Aerob uthållighet Snabbhet Allmän styrka Tävlingstekniker (3-5 st) Grepp teknik Övergång NW-TW Rörelse Position/hållning Aerob uthållighet Anaerobuthållighet centralt Snabbhet Grund styrka Specialisera tävlings tekniker. Tekniker och greppteknik mot höger/vänster motstånd. Övergångar NW/TW Utveckla egen judo identitet Max styrka Explosivitet Anaerob uthållighet lokalt Mentala färdigheter Effektivisera special tekniker. Greppteknik/taktik Egen judo identitet 800 h Snabbhet Max styrka Explosiv styrka Analys Formtoppning

25 -U13-12 år U år U år RAMAR & STÖDAPPA RAT Bostad Hos föräldrarna Hos föräldrarna Hos föräldrarna Hos föräldrar / Studier / Jobb Grundskola Grundskola Grundskola/RIG Lokala IG U år RIG RIG / lokala IG U-23/senior år Träningscenter/universitet Studier / jobb på deltid, heltidsproffs OS lag Träningscenter/universitet Träningscenter utomlands Studier / jobb på deltid, heltidsproffs Ekonomiskt & organisatoriskt stöd Träningsmiljö Föräldrar & klubb Föräldrar & klubb Föräldrar, klubb, Förbund, SOK Positiv träningsgrupp Positiv träningsgrupp mixat Positiv träningsgrupp. mixat tjejer & killar. tjejer & killar. Engagerade ledare. Engagerade ledare. Engagerade ledare. Kvalificerade ledare Kvalificerade ledare Kvalificerade ledare Kvalitetssäkrad hemmamiljö Klubb, föräldrar, förbund, SOK Målmedveten träningsgrupp. Kvalificerade tränare. Kvalitetssäkrad hemmamiljö Elitklubb,universitet/förbund SOK Kvalitetssäkrad hemmamiljö Internationellt utbyte Universitet/Elitklubb/förbund/S OK Kvalitetssäkrad hemmamiljö, Internationellt utbyte Läger Klubbläger, distrikt Klubbläger, distrikt, breddläger, nordiska Nationella Nordiska Internationella Nationella läger Internationella Nationella läger 2 ggr/år Internationella IJF/EJU OTC Nationella läger 2 ggr/år Internationella IJF/EJU OTC Tävling Klubb, distrikt Klubb, distrikt, nationellt, högstadie cupen, RM Tränarkompetens Klubbutrustning Individuell utrustning Nationellt, European Cup U-VM/EM EYOF/U-OS European Cup J-EM/VM European Cup (SEN) U23 EM, internationellt, WC, EM, VM + nationella Mästerskap, Grand Slam, Grand Prix, WC SJF SJF SJF SJF + kompletterande SJF + Kompletterande Högre tränar utbildning Videokamera, kastmatta, komplements tränings utrustning/miljö Videokamera, kastmatta, kastdocka. Videokamera, kastmatta, kastdocka, pulsklocka. Träningskläder Träningskläder Slangar Slangar, pulsklocka Slangar, Pulsklocka, rehab/prehab utrustning Videokamera, kastmatta, kastdocka, pulsklocka. Slangar, Pulsklocka, rehab/prehab utrustning Medicinsk stödapparat Skolhälsovård Skolhälsovård Skolhälsovård Screnning, försäkring, massör/sjukgymnast, resurspersoner Screnning, försäkring, massör/sjukgymnast, resurspersoner, hälsokontroll Screnning, försäkring, massör/sjukgymnast, resurspersoner, hälsokontroll

26 UPPFÖLJNING FÄRDIGHET -U13-12 år U år U år U år U-23/senior år OS lag UTBILDNING Träningsuppföljning Intro. träningsdagbok SJF träningsdagbok Utvecklingsplan (SJF) SJF träningsdagbok SJF träningsdagbok SJF träningsdagbok Utvecklingsplan Utvecklingsplan Utvecklingsplan (SOK) (SOK) (SOK) Testuppföljning Fysprofil ungdom Fysprofil ungdom 2ggr/år Fysprofilen 2 ggr/år Fysprofilen 2 ggr/år Fysprofilen + VO2, 2 ggr/år Mental profil & färdighet Träningsglädje Positiv självbild & självtillit. Träningsvilja Koncentrationsförmåga Avslappningsförmåga Träningsvilja Utvecklingsvilja Gilla att tävla Spänningsreglering Hantera med- & motgång. Stor träningsvilja Stor tävlingsmotivation Förmåga att planera & prioritera sin tid. Utveckla självinsikt & självständighet. Förmåga att sätta upp mål & ta konsekvenserna av dessa. Mediaträning Utvecklingsvilja Extrem träningsvilja Extrem tävlingsmotivation Ta fullt ansvar för sin satsning. Förmåga att organisera & planera sitt liv för bästa möjliga utveckling.. Förmåga att hantera stress Mediaträning Extrem träningsvilja Extrem tävlingsmotivation Mästerskapskompetens Förmåga att hantera press Förmåga att sätta nya mål efter framgång. Utvecklingsbenägenhet Hängivenhet Mediaträning

27 RESULTAT MÅL -U13-12 år U år U-18 U-21 U-23/senior OS lag år år år Nationellt Genomföra Matchvinster Medalj Guld Guld Guld Nordiskt Europa cup (EJU) Matchvinster Medalj Guld Guld - Deltaga 1-5 Medalj Medalj - Continetal Open, Grand Prix, Grand slam (EJU/IJF) Mästerskap År År 1 deltaga År År U 23 EM 1-6 EM/VM:

28 KAPACITETS MÅL -12 år år år år år OS lag Fysindex Fysprofil ungdom 3-4 Fysprofil ungdom (bästa värde) Knäböj Teknik Herr: 1,0 ggr KV Dam: 0,8 ggr KV Herr: 1,4-1,6 ggr KV Dam: 1,1-1,3 ggr KV Herr: 2,0-2,1 ggr KV Dam: 1, ggr KV Herr: 2,4 Dam: 1,8 Bänkpress t 50m flyg Teknik Herr: 1,0 ggr KV Da,: 0,6 ggr KV Herr: 1,1-1,3 ggr KV Dam: 0,8-1,0 ggr KV Bänkdrag 0,7 ggr KV Herr: 0,8-1,0 ggr KV Teknik 0,6 ggr KV Dam: 0,8 ggr KV Gripen Herr: 45 Herr: kg Dam: 35 Dam: kg Frivändningar Teknik Herr 0,7 ggr KV Herr: 1,0 ggr KV Dam 0,7 ggr KV Dam: 0,9-1.0 ggr KV Harres Herr: 11, Herr: 10, Dam: 12,00-11,20 Dam: CMJ Herr: 35 Herr: 35,0 40,0 CM Dam: 25 Dam: 29,0-34,0 CM CMJ (a) Herr: 40 Herr: 45,0-49,0 CM Dam: 30 Dam: 35,0 40,0 CM Squat jump Herr: 30 Herr: 30,0-34,0 CM Dam: 25 Dam: 25,0-29,0 CM Sprint 10 m Herr:1.95 Herr: 1,80 Dam: 2.10 Dam: 2,10 Sprint 20 m Herr: 3.35 Herr: 3,10 Dam: 3.65 Dam: 3,50 Sprint 30 m Herr: 4.65 Herr: 4,40 Dam: 4.90 Dam: 4,80 Cooper Herr: Herr: 12,30 Dam: Dam: 13,30 Chins Herr: 12 Herr: Dam: 8 Dam: Dips Herr: Dam: Brutalbänk Herr: 25 Herr: 25 Dam: 25 Dam: meter 1 Herr: 37 Dam: meter 2 Herr: 38 Dam: 40,5 Herr 1, ggr KV Dam: 1, ggr KV Herr: 1,0-1,1 ggr KV Dam: 1,0-1,1 ggr KV Herr: kg Dam: kg Herr: 1,2 1,3 ggr KV Dam: 1,2-1,3 ggr KV Herr: ,75 sek Dam: ,75 sek Herr: 40,0 42,0 CM Dam: 34,0-36,0 CM Herr: 49,0-51,0 CM Dam: 42,0-44,0 CM Herr: 34,0-36,0 CM Dam: 29,0-31,0 CN Herr: 1,70 Dam: 1,90 Herr: 2,90 Dam; 3,30 Herr: 4,20 Dam: 4,50 Herr: 11,18-11,03 min Dam: 12, min Herr: Dam: Herr: Dam: Herr: Dam: Herr: 35 Dam: 37 Herr: 36 Dam: 38,5 Herr: 1,6 Dam: 1,4 Herr: 1,2 Dam: 1,2 Herr: 75 Dam: 65 Herr: Dam: Herr: 9,0 Dam: 10,0 Herr: 46 Dam: 40 Herr: 55 Dam: 50 Herr: 40 Dam: 35 Herr: 1,60 Dam: 1,70 Herr: 2,80 Dam: 3,10 Herr: 3,90 Dam: 4,30 Herr: 10,30 Dam: 11,15 Herr: 25 Dam: 20 Herr: 40 Dam: 35 Herr: 35 Dam:35 Herr: 33 Dam: 34,5 Herr: 34 Dam: 35,5

29 Referenser Aziz, A.R., Tan, B. & Teh, K.C. (2002) Physiological responses during matches and profile of elite Pencak Silat exponents Journal of Sport Science and Medicine, 1: Franchini, E., Velley Nunes, A., Morrison Moraes, J. & Boscolo Del Vecchio, F. (2005) Physical fitness and anthropometrical profile of the Brazilian male judo team Journal of Physiological Anthropology, 26(2): Pulkkinen, W.J. (2001) The sport science of elite judo athletes: a review and application for training. Pulkinetics Inc. Ontario, Canada: Sbriccoli, P., Bazzuchi, I., Di Mario, A., Marzattinocci, G. & Felici F. (2007) Assessment of maximal cardiorespiratory performance and muscle power in the Italian Olympic judoka Journal of Strength and Conditioning Research, 21(3): Sterkowicz, S & Franchini, E. (2001) Specific fitness of elite and novice judoist Journal of Human Kinetics, 6:

30 Uppgiftslämnare Robert Eriksson Förbundskapten Svenska Judoförbundet