berättande gotlandsdricku dokumentation arkivarie hoburgsgubbe särart mästerby

Transkript

1 agtak forskning grönytor almedalsvecka målsättning lärbro tradition kulturlandskap kravmärkning skateboard stadsbild ärende tillgänglighet brandskattning bruka bredband kalkbruk dialog fläderblomssaft inventering ängesvård världsarv länsteater berättande gotlandsdricku dokumentation arkivarie hoburgsgubbe särart mästerby gauksböna högskola möjlighet industrilandskap nytänkande ringspänne inbjudan historiebruk kulturreservat möjlighet helhetssyn antikvarie framtid blåstång varpa delaktighet albatross det gotländska tallblodriska studentkår domkyrka vindkraftverk uppdrag kulturarvet odlingslanskap pilgrimsled ljuset fornlämning länsmuseet östercentrum oljespill folkminne mötesplats öjamadonna handlingsplan hembygdsförbundet matkultur stenkumla ruinvård saffranspannkaka änge hav tillväxt pippi långstrump odlingsröse sork snabbfärja opinion kunskapsuppbyggnad länsstyrelsen stenkyrkeäpple berika bibliotek stensättning byggnadsvård gotska sandön hablingbo utveckling wallins roma kulturturism färg medeltidsvecka mervärde strandtun ala vägsträckning sopsortering ringmur folkhögskola husgrund varpa demokrati viktualiebroder anga pärk ansvar fiskeläge campingplats livsmiljö alskog riksintresse fotboll biskop exploatering arkitektur släktforskning hushållningssällskap kalkugn vägsträckning bevara trattkantarell sojde samfällighet samtid röse solkräm modernism kommuninnevånare kongresshall gutamål vision linolja miljömål kyrkbok landsarkivet konstmuseum eke kulturförmedlare perspektiv fide särart kaiplök ajmundsbro samhällsutveckling kulturliv salmbärssylt strategier folkligt handläggning kortfilm golfbana rabbis shakespeare åda sigillvård mjukglass

2 Omslagsfoton, fr. v: Helgumannens fiskeläge, Fårö Foto: Lars Tegermark Installation Foto: Stefan Haase Strandliv, Fårö Foto: Lars Tegermark Murparti, Visby Foto: Lars Tegermark Denna sidan fr. v: Stenvast, Hamra Foto Lars Tegermark Lamm Foto okänd Vindkraftverk, Näs Foto: Lars Tegermark Skådespel under Medeltidsveckan Foto: Lars Tegermark

3 Innehåll Förord Kulturarv och regional utveckling Framtidsperspektiv Mål och arbetsmetoder Mål: Kulturarvet ska fungera som en resurs Arbetsområden: Planering utifrån platsens förutsättning Näringsliv Mål: Kulturarvet ska bevaras, brukas och berika människors liv Arbetsområden: Kulturlandskapet Världsarvet Hansestaden Visby Kyrkorna Gotländska husdjursraser och växter Mål: Kulturarvet ska vara tillgängligt Arbetsområden: Livslångt lärande Platsens, tingen, traditionen och historien Regional särprägel i ett internationellt perspektiv Samverkan Styrande och vägledande dokument Kort fakta om länet Liten ordlista Kontaktpersoner 2

4 Inledning Förord Det här är ett program för hur vi ska bruka kulturarvet på Gotland. Vi har något unikt och det ska vi värna om, men på ett genomtänkt sätt. De initiativtagande parterna är: Länstyrelsen Gotlands Län, Länsmuseet på Gotland, Landsarkivet ViLa, Gotlands Kommun och Gotlands Hembygdsförbund. Tillsammans har vi en vision om hur kulturarvet även i framtiden ska vara en tillgång för länet. Det här dokumentet vänder sig till politiker likväl som de anställda inom de olika institutionerna, såväl som alla medborgare. Dokumentets uppgift är att visa på vilket sätt vi tillsammans kan utveckla kulturarvsarbetet i länet. Programmet ska vara en ledstjärna i planeringsarbetet, den dagliga verksamheten och vid prioritering av insatser. Det är baserat på en dialog med medborgarna, både i framtagandet och genom en bred remissrunda under hösten Programmet ska årligen revideras. Kulturarvsarbetet har de senaste decennierna ändrat inriktning. Fokuseringen har flyttats från enskilda objekt till att omfatta större områden. Till detta kommer även att ta hänsyn till den berättande historien d.v.s. det immateriella kulturarvet, eftersom man bevarar för att kunna berätta vidare för kommande generationer. Under senare år har också sambandet mellan natur- och kulturvärdena uppmärksammats. Med människan och samtiden i fokus måste arbetet präglas av en hehetssyn, där människors idéer och tankar är lika viktiga som de fysiska spåren i landskapet. Ett historiebruk med utgångspunkt från människan Utgångspunkten i vårt arbete är ett historiebruk med människan i centrum, där kulturarvsarbetet är en resurs för den regionala utvecklingen, människors identitet och välfärd. Det är självklart att de som bor och verkar i länet skall få kunskap om, och rättighet till, vår gemensamma historia. Vi har alla ett ansvar att engagera oss och känna respekt inför allas vårt kulturarv. Varje människa har med sig sin egen historia och relation till omgivningen, där spåren från gårdagen, och nutiden tillsammans bildar en enhet, kulturarvet. Historia och kulturarv är resultat av förändring och utveckling där olika intressen, värderingar, exploaterings- och bevarandefrågor format och formar omgivningen. Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

5 Inledning Kulturarv och regional utveckling Gotland är ett av de län där de egna politikerna getts större ansvar för viktiga framtidsfrågor och gotlänningarna större möjligheter till medverkan, påverkan och insyn, s.k. regionalt självstyre. Grunden utgörs av fyraåriga regionala tillväxtprogram som förutom stärkt företagssamhet, entreprenörskap och lokal utveckling också ska syfta till att skapa attraktiva livsmiljöer och en god servicenivå. Kommunen har det lokala myndighetsansvaret för kulturmiljöfrågor i den fysiska planeringen. Länstyrelsen har det regionala myndighetsansvaret och länsmuseet har bl.a. det regionala ansvaret för kunskapsuppbyggnaden. Riksantikvarieämbetet gör bedömningen att:...en ny regional struktur och ändrade relationer mellan statlig, regional och kommunal nivå ställer krav på att kulturmiljövårdens arbetsformer förändras och tar hänsyn till regionala förutsättningar. Det är av största vikt att kulturmiljöfrågorna integreras i tillväxtprogrammen för den regionala utvecklingen...här kommer den centrala och regionala nivåns samordnings- och stödfunktioner få stor betydelse...dels måste en generell kulturmiljökompetens och resurs finnas tillgänglig för alla kommuner, dels måste man sörja för central och regional tillgång till specialistkunskap...med en vidgad syn på kulturmiljöarbetet på kommunal nivå föreligger även att kompetensen måste breddas från att i första hand arbeta med kulturarvet som en lokal utvecklingsresurs. (-Det dynamiska kulturarvet, omvärldsanalys för kulturmiljöområdet 2002, s 21, RAÄ 2002). Löfvenskiöldsfönster vid Viges slott, Näs Foto: Peter Olsson 4 Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

6 Inledning Framtidsperspektiv Hur ska programmet genomföras? Ett sammanhållet arbete bör kunna ske genom arbetsgruppen Gotlands Kulturarvsråd (se nedan). I arbetet påtar sig institutionerna ett formellt ansvar där de huvudsakliga uppgifterna är att kontinuerligt följa upp dokumentet i sina verksamhetsplaner. Rådet ska identifiera samverkansområden och anpassa programmet över tiden samt årligen rapportera till institutionerna relevanta nyckeltal med måluppfyllelse inom respektive arbetsområde. Detta kan kompletteras med offentliga avstämningsseminarier som tydliggör vad som skett under året. Det kommer att krävas tid för både anpassning och integration av programmet. Kultur- och fritidsförvaltningen ansvarar för kallelser och sekreterarskap. Rådets kostnader, d.v.s. nedlagd tid står vardera institution för. Övriga kostnader som kan relateras till Rådet delas mellan institutionerna efter särskilt beslut. Till Rådet kan knytas institutioner, föreningar och enskilda med särskild kompetens. Projekt av olika omfattning kan genomföras i arbetsgrupper. Lansering Programmet ska ha en allmän spridning med marknadsföring riktad till olika målgrupper runt om ön för att skapa kännedom och förankring. Vi hoppas på samarbete och att formerna för detta ska utvecklas mellan institutionerna, hembygdsföreningarna och skolan. Länsmuseet på Gotland Länsmuseichef Länsstyrelsen Länsantikvarie Gotlands Turistförening Turistchef Landsarkivet Landsarkivarie Gotlands Kommun Kulturchef Stadsarkitekt Gotl Hemb. förb. Representant Gotlands Kulturarvsråd institution Förening Särskild kompetens Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

7 Mål och arbetsmetoder Under programperioden har vi tre övergripande mål. De är visionära och vägledande. Till målen är kopplat nio arbetsområden där vi har ett särskilt ansvar för exploatering, samla kunskap, berätta om, analysera och bevara. Varje område har också förslag på olika arbetsmetoder. Våra mål: Kulturarvet ska fungera som en resurs Kulturarvet ska bevaras, brukas och berika människors liv Kulturarvet ska vara tillgängligt Kväll på Kapitelhusgården under Medeltidsveckan, Visby Foto: Lars Tegermark 6 Ett brukat kulturarv. Furillen, Rute Foto: Pär Malmros Mål: Kulturarvet ska fungera som en resurs Kulturarvet kan bidra till en positiv utveckling av ett län ur både ett ekonomiskt och socialt perspektiv. Ekonomiskt för att kulturarvet har stor betydelse för val av bosättnings- och semesterort. Socialt för att kulturarvet uppmärksammas även ur ett folkhälsoperspektiv - som en del av människors välbefinnande och det goda livet. Flertalet undersökningar visar att estetiskt tilltalande miljöer spelar en viktig roll för det fysiska och psykiska välbefinnandet. Inom EU är kulturen en viktig fråga och ses därmed som en viktig utvecklingsfaktor. Därför ska, i de offentliga rummen, miljöerna och i landskapet den estetiska dimensionen samt de långa tidsperspektiven finnas med i all planering. Vi ska aktivt förvalta och bygga vidare på tidigare generationers erfarenheter med respekt för de spår de lämnat av verksamhet och liv. Miljömålen har direkta kopplingar till kulturarvet och för att de insatser som genomförs ska ge full effekt är samsynen mellan natur- och kulturarv utgångspunkten. Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

8 Mål: Kulturarvet är en resurs Arbetsområde: Planering utifrån platsens förutsättning I attraktiva områden, som de kustnära, vill vi ströva, vistas och gärna bo vilket kan leda till konflikt mellan det allmännas intresse att fritt nyttja området för rekreation m.m. Av alltför omfattande nyetableringar kan den en gång så attraktiva markens värden, gå förlorade. Med en nogrann planering av dessa miljöer med utgångspunkt från människan, och med natur- och kulturskydd, samt friluftslivets intressen i fokus, kan dessa i många fall motsatta önskemål sannolikt tillgodoses. Miljön och kulturarvet ska ses som inspiration för det nya, inte bara ses som ett värdefullt arv att försvara och skydda! Detta ska ske genom att: samverka vid planläggning. initiera en dialog kring planeringsarbetet. antikvarisk kompetens kopplas in tidigt i den kommunala planeringsprocessen. underlagsmaterial med nya och uppdaterade inventeringar och klassificeringar tas fram. Träd bortom stenvast, Hamra Foto: Lars Tegermark Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

9 Mål: Kulturarvet är en resurs Arbetsområde: Näringsliv Vad Varumärket Gotland står för varierar men för många består det av det gotländska natur- och kulturarvet. Medel som satsas på att bevara, visa och levandegöra detta arv kan utgöra en bas för vidareutveckling för näringsidkande; t.ex. vid produktutveckling eller som mervärde vid personalrekrytering. Företagare som inte är så aktiva i kulturarvsfrågor blir berörda då de använder sig av kulturarvet i en eller annan form. Insatser för att företagare i länet ska uppfatta kulturarvet som en resurs för sin utveckling snarare än som en bromskloss bör prioriteras. Hittills har vi stimulerat ett direkt användande av kulturarvet för att gynna en levande landsbygd och sockenutveckling. Exempel på detta är besöksmålen, stöd till nätverksgrupper och samverkansprojekt där fokus varit att öka användandet av kulturarvet för utveckling av besöksnäringen. Antalet företag som använder kulturarvet i sin affärsverksamhet ska öka! Detta ska ske genom att: identifiera företag och rikta information om hur kulturarvet kan användas positivt för deras verksamhet. stödja projekt som syftar till samverkan mellan företag och kulturarvsarbete. medverka till ökad samordning mellan myndigheter för att underlätta för företagen i kontakterna med dessa, ex. en ambassadör för företagarna att vända sig till. Ett av Sveriges yngsta kulturminnen. Oljepumpen i Rute. Foto: Pär Malmros 8 Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

10 Mål: Kulturarvet ska bevaras, brukas och berika människors liv Bevarandet ska ske för att berika människors liv idag. Med kunskap och förståelse för vår historia har vi också större möjligheter att förstå vår samtid. Vi verkar också för ett levande kulturarv. Det förändras ständigt och bevaras bäst genom att det brukas, det är vi övertygade om. Med nya kulturinslag, berättelser och engagemang, forskning och kunskap som ger perspektiv på historia och identitet berikar också kulturarvet människors liv. Arbetsområde: Kulturlandskapet Djurhållning och jordbruk har präglat Gotland genom årtusenden. Gårdsindelningen av marken sträcker sig tillbaka åtminstone till vikingatid. Under 1800-talet dikades myrarna ut, skogarna skattades hårt på virke och ved till kalkbränning. I slutet av 1800-talet genomfördes laga skifte och landskapet präglas än idag av dessa händelser. Spåren av stensträngar, fornåkrar, ängen, odlingsrösen, kalkgrusvägar och vägsträckningar ger karaktär åt landskapet och bidrar till förståelsen för vad som är och vad som varit. I landskapet finns också flertalet bebyggelsemiljöer specifika för Gotland såsom kyrkorna, och 1800-talens stenhusgårdar samt ett stort antal äldre skiftesverkshus. Även de småskaliga lantbruksmiljöerna framväxta under och 1900-talen är på många håll av kulturhistoriskt intresse, samt de över 250 fiskelägena kring vår kust. I alla dessa miljöer finns möjligheter till rationellt brukande, men också hot mot befintliga kulturvärden. Ansvaret och verktygen för bevarandet av detta bör tydligare kopplas till kulturarvet, snarare än till naturarvet, som fallet är idag. I stadslandskapet är grönområden viktiga byggstenar i stadsbilden och betydelsefulla för människors rekreation, vardagsfritid och hälsa. Parker och grönytor och dess skötsel och utbredning måste därför ses som en integrerad del av en god stadsmiljö. Vi vill bevara kulturlandskapet! Detta ska ske genom att: arbeta med information, rådgivning och utbildning för att bevara, förvalta och synliggöra de biologiska och kulturhistoriska värdena i odlings- och stadslandskapet. finna nya finansieringsformer för anpassad markanvändning. stödja landskapsrestaurering. arbeta med stöd till fiskelägesföreningar för att stödja dem i vidmakthållande av traditionellt bruk för att minska förvanskning av bodar m.m. arbeta med information om hur byggnader i gårdsmiljöer som inte används, de s.k. överloppsbyggnaderna, kan ändra funktion, t.ex. fritidsboende utan att påverka bebyggelsemiljön negativt, samt verka för att exteriöra förändringar i dessa miljöer granskas enligt Plan- och Bygglagen. enligt miljömålen identifiera värdefull bebyggelse. bereda plats för Ängeskommittén genom Hembygdsförbundet i Kulturarvsrådet. kulturarvsaspekten ska ses som en integrerad del i skötsel och planering av stadens grönområden. Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

11 Mål: Kulturarvet ska bevaras, brukas och berika människors liv Arbetsområde: Världsarvet Hansestaden Visby Visby innerstad blev 1995 ett världsarv som ett exempel på en typisk medeltida hansestad med en väl bevarad ringmur, gatunät och bebyggelse samt kyrkoruiner. Brukandet och vården av staden är ett omfattande ansvar som kräver resurser och kompetens. Det finns ett långsiktigt handlingsprogram med åtgärdsplan som har ett brett spektrum av mål för Visby. Ambitionen är att fullfölja planen inom denna programperiod. Vi vill också rikta uppmärksamheten mot några aspekter som inte tagits med i handlingsplanen eller som vi anser särskilt viktiga och där samordning av resurser kommer att behövas under programperioden. Vi arbetar för ett långsiktigt säkerställande av världsarvet Hansestaden Visby samt för att bygga upp regional kompetens för vården av ruinerna! Detta ska ske genom att: arbeta för att påverka centrala myndigheter att fatta beslut som garanterar en kontinuerlig och långsiktig vård av ruinerna. verka för att den lokala kompetensen inom ruinvården ska öka. arbeta för att information kring världsarvet utvecklas och populariseras ex. med en bok om de 100 mest intressanta byggnaderna, informationsblad om olika tidsepoker samt utge den tredje och sammanfattande delen av innerstadsinventeringen. verka för ett forum för världsarvsstäder kring i första hand Östersjön, där Gotland är initiativtagare. Ringmuren, Visby Foto: Lars Tegermark 10 Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

12 Mål: Kulturarvet ska bevaras, brukas och berika människors liv Arbetsområde: Gotlands medeltida kyrkor På Gotland finns 92 välbevarade församlingskyrkor, tio kyrkoruiner i Visby samt fyra ödekyrkor på landsbygden. Kyrkorna utgör en del av det ekonomiska uppsving som skedde under 1100-, och 1300-talen. Kyrkorna är speciellt välkända ur internationell synvinkel för de medeltida stenskulpturerna, kalkmålningarna, glasmålningarna och träskulpturerna. Kyrkorna har ofta även utsökta inredningar från 1700-talet. Vi vill bevara kyrkorna med deras genuina ursprungsatmosfär, men som levande objekt! Detta ska ske genom att: föra en offensiv bevarandestrategi för kyrkobyggnaderna och inventarier med därtill hörande ekonomiska resurser. den unika organisationen kring restaureringsarbetena marknadsförs som ett bra exempel utåt, d.v.s. en samfällighet som tar ansvaret för kyrkobyggnaderna. använda kyrkobyggnaderna till gudstjänstrum men dessutom beakta deras stora betydelse som konst- och arkitekturhistoriskt forskningsområde. kyrkornas roll som centralpunkt i socknarna bibehålls och stärks. forskningen kring kyrkornas historia ur olika aspekter intensifieras. Kyrkport, Fröjel kyrka Foto: Lars Tegermark Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

13 Mål: Kulturarvet ska bevaras, brukas och berika människors liv Arbetsområde: Gotländska husdjursraser och växter I det odlade landskapet är det viktigt att även de traditionella husdjursraserna och växterna finns som ett naturligt inslag. Jordbruksverket lämnar ersättning för att hålla djur av vissa utrotningshotade raser så att deras fortlevnad och den biologiska mångfalden säkras. Intresset för gamla trädgårdsväxter och husdjursraser har ökat men huvudansvaret för bevarandet vilar på ideella krafter. Genom medvetenhet och aktivt handlande kan fler hjälpas åt, allt från enskilda till friluftsmuseer och hembygdsgårdar m.fl. Levande husdjursraser med förankring i den gotländska historien är Gotlandsruss, Gotlandshöna, Gotlandskanin och Gotlandsstövare. Bland växter kan framförallt Gotländska linser, Blåärt, Havrerot, Stenkyrkeäpple, Gauksböna, Gotlandsråg och potatissorterna Käiar och Amelia nämnas. Traditionella husdjursraser och växter ska spela en roll i den historiska miljön för en levande och begriplig historia! Detta ska ske genom att: förstärka den antikvariska kompetensen inom området. stimulera och stödja initiativ som strävar efter att värna och bevara den biologiska mångfalden. initiera och stimulera olika typer av projekt kopplade till den biologiska mångfalden. inleda samarbete med Kulinariska Gotland för användning av gotländska råvaror. Väderkvarn, Ekstakusten Foto: Lars Tegermark 12 Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

14 Mål: Kulturarvet ska vara tillgängligt Vi ska göra kulturarvet tillgänligt för alla och främja att en mångfald historier berättas, och kan berättas. Minnen och berättande levandegör kulturarvet. Ur demokratisynpunkt är det viktigt att kulturarvsarbetet har utrymme för dialog och delaktighet. En central förutsättning är öppenhet för medborgarnas olika historieuppfattnningar och en vilja att både ta del av och bidra till dessa. Genom att arbeta med aktuella samhällsfrågor kan kulturarvsarbetet nå nya målgrupper och dess betydelse i samtids- och framtidsdebatten växa. Ett tillgängligt och levande kulturarv kan skapa ett ökat intresse om kulturarvets frågor med ökad kunskap och ansvarstagande på sikt. Arbetsområde: Livslångt lärande Historia berättar varför samhället ser ut som det gör. Historiska kunskaper, berättelser och perspektiv kan ge nya infallsvinklar på dagens problem och värderingar. Därför är det viktigt att belysa kontroversiella frågeställningar och ifrågasatta kulturarv med mod och ett kritiskt synsätt så att olika verkligheter och skeenden belyses. Kunskapsuppbyggnaden kring kulturarvet ska öka! Detta ska ske genom att: institutionerna tar aktiv del i samhällsdebatten och belyser aktuella teman. stimulera och stödja initiativ där olika grupper tar ansvar för skötsel av kulturmiljöer. stimulera och initiera fadderprojekt för objekt och platser. utveckla det historiska skådespelet, ex. Medeltidsveckan. kompetensutveckling, främst inom IT, av de inblandade institutionerna. skapa ett gemensamt sammanhållet studiebesöksprogram till skolklasser för att väcka intresse för det gotländska kulturarvet hos den uppväxande generationen. inbjuda till skolbesök/ lektioner för grund-, gymnasie- och högskola vid de olika kulturarvsinstitutionerna. Scener ur Tidsresan, Sandkull Annas stuga, Väskinde Det Gotländska Kulturarvet, Strategier Foton: Cornelia Fischer 13

15 Mål: Kulturarvet ska vara tillgängligt Arbetsområde: Platsen, tingen, traditionen och historien Historien kring ett objekt eller en plats väcker ofta stort intresse och engagemang. Det blir därför självklart att tydligare koppla samman den berättade historien med själva objektet eller platsen. Det gör det också möjligt att nu och i framtiden återuppväcka kunskap om gågna tiders förhållanden, skapa insikter om historiska samband och att öka förståelsen för samtiden på ett angeläget sätt. Spåren i landskapet och tingen ska vara bärare av berättelser, inte om sig själva utan om sina upphovsmän! Detta ska ske genom att: ta hänsyn till människors berättelser, likväl som de fysiska spåren i landskapet. värna om ortsnamnen och sockengränserna. verka för ett traditions-, person- och språkarkiv. främja och stödja möten där seder och bruk förs vidare, dokumenteras och bevaras, ex. Stångaspelen. hembygdsrörelsens många berättelser knyts till objekt. stödja hembygdsföreningar och sockenkommittéers dokumentation. uppmuntra till gutamålsundervisning i skolan. uppmärksamma medborgarna på värdet av gamla fotografier, räkenskaper m.m. och uppmuntra till insamling och dokumentation. Arbetsområde: Regional särprägel i ett internationellt perspektiv Det som idag uppfattas som genuint gotländskt är resultatet av tusenåriga internationella och inhemska kontakter, gamla traditioner och nya uttryckssätt. Skattfynd vittnar om långväga kontakter och en lyckad handel; möten som bidragit till ökad öppenhet för nyheter och idéer. Exempel på detta är kyrkorna med influenser både från väst och öst. Mångfalden som uppstått på denna mötesplats har gett länet sin speciella profil. Det gotländska samhället är ett av Sveriges bäst dokumenterade med stora möjligheter till vidare forskning, dels om det generellt allmänmänskliga, dels om svensk och gotländsk särart. Med dessa förutsättningar har kulturarvsarbetet goda möjligheter att medverka till en positiv samhällsutveckling baserad på historisk kunskap och respekt för andra människors kulturella identitet. I kommunens översiktsplan 2010 ska vårt internationella arbete skapa ökad sysselsättning och medverka till en stabil utveckling i Östersjöregionen. Vi vill värna om, och lyfta fram det gotländska i det internationella! Detta ska ske genom att: förstärka de etablerade kontakterna i östersjöregionen samt utveckla gemensamma visioner. stimulera och initiera internationella projekt som bidrar till fler tillfällen att samarbeta och utbyta erfarenheter. 14 Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

16 Samverkan Regionalt sköts kulturarvsarbetet av Länsstyrelsen, Länsmuseet och Kommunen som tillsammans bildar en treklöver där var och en för sig har särskilda ansvarsuppgifter. I en sådan informell organisationsuppbyggnad krävs samverkan för att målen med kulturarvsarbetet ska uppnås. Arkiven förvaltar den skriftliga delen av kulturarvet och engagemang från hembygdsrörelsen, ideella föreningar, fastighetsägare, lantbrukare och företagare är viktiga hörnstenar. Blandningen av medvetet och omedvetet engagemang kräver lyhördhet och respekt från båda håll. Samtidigt är det viktigt och nödvändigt att tydliggöra rollfördelningen mellan olika parter. I samverkansprojekt är det viktigt att vara tydlig med vem som har huvudansvaret, leder projekten framåt och har beslutsrätt. Kulturarvssektorns många aktörer kan medföra en oklarhet om bevarandeansvaret. Kulturminneslagen är dock mycket klar på denna punkt, då den inleds med följande ord: Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. Arbetsformer, rolloch ansvarsfördelning Gotlands Kommun Kommunen har det primära ansvaret för att tillvarata kulturmiljövårdens intressen i enlighet med Miljöbalken (MB) samt Plan och Bygglagen (PBL). Kommunen är den offentliga instans som arbetar närmast medborgaren. Nämnderna med folkvalda politiker är en del av den kommunala handläggningen och beslutsprocessen och verkar som ett forum för debatt och opinionsbildning. Gotlands län saknar landsting vilket innebär att kommunen har ett landstingsåtagande och har hand om den kulturella infrastrukturen. Biblioteken är en kunskapsförmedlande institution av stor betydelse i arbetet med att förmedla information om vårt kulturarv. Biblioteken är även en mötesplats för olika kulturuttryck där människor möts, diskuterar och analyserar aktuella frågor. Huvudman för Gotlands folkbibliotek och Länsbiblioteksverksamheten är Kultur och fritidsförvaltningen. Almedalsbiblioteket är ett samarbete mellan Gotlands Kommun och Högskolan på Gotland. Stranden i Herrvik, Östergarn Foto: Lars Tegermark Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

17 Arbetsformer, roll- och ansvarsfördelning Kommunarkivet slutförvarar, vårdar och förtecknar viktigare handlingar från Gotlands Kommun och dess föregångare (socknar, storkommuner, Visby stad, Gotlands Läns Landsting). Förutom de kommunala arkiven finns även enskilda arkiv med kommunal anknytning och en ritnings- och trycksakssamling. Kommunarkivet ger råd och stöd till förvaltningarna, utbildning och information, i frågor som gäller arkiv och dokumenthantering samt tillhandahåller allmänna handlingar i enlighet med gällande lagstiftning. Gotlands Kommunarkiv arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen som är den beslutande arkivmyndigheten inom Gotlands Kommun. Kultur och Fritidsförvaltningen bedriver ett aktivt kulturarvsarbete med exempelvis ekonomiskt stöd till föreningslivet, däribland hembygdsföreningarna, vilka är viktiga bärare av kulturarvet. Målet är bl.a. att alla ska ha goda möjligheter att utvecklas och att skapa sig en personlig kulturell identitet och därigenom främja demokrati och motverka främlingsfientlighet. Ledningskontoret leder, utvecklar och samordnar kommunens verksamheter inom gemensamma och övergripande områden. Ledningskontorets arbete är inriktat på strategisk planering. Stadsarkitektkontoret ansvarar för planering av mark och vatten samt reglerar bebyggelse och markanvändning genom bygglov och tillsyn. Kontoret ger service i plan- och byggfrågor med utgångspunkt från kundens önskemål och behov samt avväger dessa mot de allmännas intressen. Tekniska Förvaltningen ansvarar för gator, vägar, parker, upplåtelse av allmän platsmark, förvaltning och utveckling av kommunens fastighetsinnehav och kommunens hamnar. Ytterligare ansvarsområden är skötsel av bad- och rastplatser samt kultur- och naturreservat. Förvaltningen genomför exploateringar och handlägger bostadspolitiska frågor. Regionalt utvecklingsteam har det regionala utvecklingsansvaret för länets långsiktiga utveckling och att fördela de statliga utvecklingsmedel som används till företags- och projektstöd. Teamet beslutar hur statsbidragen till regionala kulturinstitutioner ska fördelas och ansvarar för sekretariatsfunktionerna för EU:s strukturfondsprogram. Ett exempel är uppdraget för det regionala tillväxtprogrammet. Folkhögskolans verksamhet bidrar till att bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Länsstyrelsen Gotlands Län Länsstyrelsen är den myndighet som ansvarar för att kulturarvet i länet samordnas mot regeringens fastställda mål. Länsstyrelsen arbetar över hela samhällsbredden, bl.a. med tillsyn och tillämpning av olika lagstiftningar för att säkerställa att värdefulla kulturmiljöer, kulturminnen och riksintresseområden bevaras inför framtiden. Detta sker genom Kulturminneslagen (KML) och Miljöbalken (MB) som ger möjlighet att förklara områden till kulturreservat. Då Gotland blev ett län med regionalt självstyre förstärktes och förtydligades länsstyrelsens roll gällande tillsyns-, uppföljnings- och utvärderingsfrågor. Ett av verksamhetsmålen är att stärka kulturarvsområdet för länets regionala utveckling. Livsmiljöenheten har bl.a. huvudansvaret för kulturmiljöfrågorna där även natur-, plan- och miljöskyddsfunktionen inryms. I samhällsplaneringen bistår länsstyrelsen kommunen med råd. Länsstyrelsen fördelar statliga medel för bevarandet av, och information om, värdefulla kulturmiljöer samt hanterar bidragsmedel för kulturmiljlövården delegerat av Riksantikvarieämbetet. En viktig bedömningsgrund för länsstyrelsen i frågor rörande dessa miljöer och objekt är de utgångspunkter, mål, prioriteringar och utvecklingsmöjligheter som tecknas här i programmet. Tillståndsprövningar, bidragsbeslut, beslut om arkeologiska undersökningar, nya byggnadsminnen eller kulturreservat ska samtliga ha sin utgångspunkt i detta. 16 Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

18 Arbetsformer, roll- och ansvarsfördelning Likväl som att de ekonomiska styrmedlen används i enlighet med de ändamål som finns måste även verksamheten utvärderas när det gäller att nå kulturmiljövårdens mål och göra största möjliga kulturmilljönytta. Landsarkivet ViLa Landsarkivet är en statlig myndighet med Riksarkivet som centralmyndighet lydandes under Kulturdepartementet. Landsarkivet är arkivmyndighet för de regionala och lokala civila statliga myndigheterna på Gotland. De svenska arkivinstitutionerna förvaltar det skriftliga kulturarvet bl.a. kyrkoarkiven. Landsarkivet i Visby samlar även information om gotländsk historia i olika arkiv kring Östersjön och i de länder som haft kontakt med Gotland via sjöfart. Landsarkivet tillhandahåller arkivbestånden bl.a. genom öppna forskarsalar och att besvara förfrågningar. Samarbete sker med Högskolan på Gotland bl.a. genom undervisning. Inspektioner, besök, rådgivning och tillsyn utövas över dagens arkivbildning i de gotländska statliga myndigheterna och kommunala förvaltningarna. Länsmuseet på Gotland Länsmuseets uppdrag är att genom förvärv, bevarande, dokumentation och förmedling främja förståelsen av det kulturella arvet, fördjupa kunskaperna om samhällets framväxt och dess samtid. Huvudman för museet är Föreningen Gotlands Fornvänner. I övriga landet är museerna i regel stiftelser med landsting och/eller kommun som huvudman. En viktig del i museets arbete är kontinuerlig dokumentation av länets kulturarv, rådgivning till kommunen och enskilda i antikvariska frågor samt ge kulturarvet en aktiv roll i profileringen av turismen i länet. Museet är ingen myndighet och kan därmed, som en aktiv och fri part, medverka i samhällsdebatten. Museet har ett övergripande ansvar för att samla och bevara kunskap genom att vårda och förnya sina samlingar, genom arkeologiska undersökningar, byggnadsantikvarisk kompetens, inventeringar, bilddokumentation samt dokumentation av traditioner och nutidsföreteelser. För denna kunskapsuppbyggnad är samtliga museer i länet en resurs. Övriga offentliga aktörer Kulturdepartementet är regeringsdepartementet som ansvarar för konstarterna, kulturarvet, trossamfunden och media. Kulturrådets uppdrag är att förverkliga den nationella kulturpolitik som regering och riksdag beslutat om. Inom ramen för detta uppdrag finns tre huvuduppgifter: fördela bidrag, sammanställa underlag för kulturpolitiska beslut samt att informera om kultur och kulturpolitik. Naturvårdsverket ansvarar för överblicken av riksintresserna, tillsynsvägledning samt stöd och råd till länsstyrelser och kommuner. Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är den centrala myndigheten för kulturmiljövård i landet som i samverkan med andra myndigheter och organisationer företräder kulturmiljövårdens intressen. De har tillsynsansvar för de statliga byggnadsminnena och fördelar medel till forskning och utveckling. Språk och Folkminnesinstitutet (SOFI) är en myndighet vars uppgift är att på vetenskaplig grund öka kunskaperna om dialekter, folkminnen, folkmusik, samt orts- och personnamn. Statens Fastighetsverk ansvarar för byggnader, parker, skog och mark som ägs av staten. De flesta fastigheterna tillhör vårt nationella kulturarv exempelvis Roma kungsgård. Universitet och högskolor är huvudaktörerna inom högre utbildning och forskning. De bidrar till ökad kunskap och att utveckla samt ifrågasätta historien. Högskolan på Gotland bedriver både utbildning och forskning inom ämnesområdet kulturarv. Enskilda aktörer Byggnadshyttan är en stiftelse, grundad av Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands Kyrkor, Länsmuseet på Gotland och Gotlands Kommun. Företaget är inriktat på att vårda och underhålla kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

19 Arbetsformer, roll- och ansvarsfördelning Bildningsförbundet har genom studieförbunden en särskild roll genom sitt folkbildningsarbete och bidrar aktivt till dialog, delaktighet och debatt i de frågor som rör kulturarvet. Enskilda personer spelar en avgörande roll för kulturarvet och kulturmiljön. Många har ett stort intresse och engagemang för kulturarvsfrågor. Ett stort ansvar vilar på fastighets- och lantbruksägarna, vars medvetenhet och intresse för kulturarvet är förutsättningen för en god kulturmiljövård. Deras insatser kan inte ersättas med offentliga lösningar. Föreningar. Inom föreningslivet ryms stora kunskaper om den lokala historien och föreningarnas breda förankring hos allmänheten lägger en stabil grund för en positiv syn på kulturarvet i länet. Gotlands Hembygdsförbund samlar under sig den gotländska hembygdsrörelsen som idag infattar 68 hembygdsföreningar, 25 gillen, institutioner och övriga föreningar. Förbundet är anslutet till Sveriges Hembygsdsförbund och samverkar med länsstyrelsen, kulturnämnden och andra kulturvårdande organisationer. Förbundets främsta uppgift är att väcka och underhålla intresset för den gotländska hembygdens särdrag och verka för skydd av kulturminnesmärken. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är en intresse- och näringslivsorganisation för alla de som äger eller brukar skog och jord, och för deras gemensamma lantbrukskooperativ. Gutamålsgillet främjar forskningen kring, och vården av, det uråldriga gutniska språket, Gutamålet. Gillet vill också medverka till det nu levande språkets sunda utveckling och tillgänglighet för kommande generationer. Hushållningssällskapet är en fristående kunskapsorganisation mellan privat och offentlig sektor. Sällskapet arbetar för en levande landsbygd, lönsamhet inom lantbruket, matkvalitet samt odlingsglädje m.m. 18 Näringslivet har byggt upp egna kulturmiljöer. Kalkindustrin är kanske det mest påfallande exemplet på Gotland med sina många kalkbrott och kalkugnar runt om ön. Näringslivet och besöksnäringen är en viktig part vid marknadsföringen av länet, där kulturarvet lyfts fram som ett mervärde. Svenska Kyrkan har sedan medeltid haft avgörande inverkan på samhällsutvecklingen. Kyrkomiljöerna med dess inventarier är unika genom sin kontinuitet och att de är i bruk i sin ursprungliga funktion. Kyrkan ansvarar för hanteringen av den kyrkoantikvariska ersättningen, det statliga bidrag som utgör en kompensation för att de antikvariska aspekterna på de kyrkliga kulturmiljöerna ska beaktas efter kyrkans skiljande från staten. Samfälligheten Gotlands kyrkor är en fristående stiftelse och består av representanter från vardera socken. Samfälligheten har det direkta ansvaret för underhållet av kyrkorna och beslutar i samråd med länsstyrelsen och länsmuseet i restaurerings- och underhållsfrågor. Egendomsnämnden i Visby Stift ansvarar för den mark kyrkan äger och förvaltar. Nätverk på Gotland Byggsam. Byggsamrådet med representanter från Stadsarkitektkontoret, Länsmuseet på Gotland, Högskolan på Gotland och Länsstyrelsen Gotlands Län, som även är sammankallande. Larksam. Landskapsvård- och arkeologisamrådet där Länsmuseet på Gotland, Högskolan på Gotland och Länsstyrelsen Gotlands Län ingår. Länsstyrelsen är sammankallande. Nätverket för Byggnadsvård är en ideell förening bestående av byggföretag och hantverkare med intresse och kunskap inom restaurering och traditionellt byggande. Nätverket samverkar med länsstyrelsen. Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

20 Styrande och vägledande dokument Kulturarvsarbetets utgångspunkt är de statliga kulturpolitiska målen, fastslagna av regering och riksdag. Kulturmiljöarbetets verksamhetsmål Ett försvarat och bevarat kulturarv. Ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen. Allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön. En nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers kulturarv. Kulturarvsfrågorna är även en viktig del inom milljöpolitiken genom de miljömål som riksdagen antagit. De två målområden som berör kulturarvet är: En god bebyggd miljö. Ett rikt odlingslandskap. En Nationell programförklaring presenteras under våren 2004 och är kulturarvssektorns programförklaring som beskriver kulturarvsarbetets framtida inriktning. På gång: Avtalet är ett avtal mellan Föreningen Gotlands Fornvänner och Gotlands Kommun genom det statliga bidraget. Länsmuseet på Gotland åtar sig att fullfölja åtaganden samt arbeta för en viss utveckling. Förväntas vara klart under Handlingsplan för forskning och kulturmiljövårdsarbete om Gotlands äldre historia sammanfattar kunskapsläget om öns äldre historia med forskningsområden och nuvarande och kommande hot mot kulturlämningar. Förväntas vara klart under Planering för ArkivCentrum Gotland (ACG) är ett förslag till sammanslagning av Lands- och Kommunarkiven med ökade forskningsmöjligheter och ökad samverkan inom kulturarvssektorn som resultat. Vision Gotland 2010 är kommunens översiktsplan som är under revidering. Den visar inriktningen av det arbete som krävs för att nyttja Gotlands möjligheter att komma till rätta med öns problem. Ett av de viktigaste målen är att bevara det gotländska natur- och kulturarvet. Förväntas vara klart under Regionala tillväxtprogrammet har som mål att skapa en hållbar tillväxt m.m. Programmet har en åtgärdsplan med ansvariga aktörer där åtgärderna är prisatta och finansierade. Världsarvet Hansestaden Visby inför 2000-talet är en handlingsplan med åtgärdsplan som antogs Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

21 Kontaktpersoner Länsstyrelsen Gotlands Län Joakim Hansson Kyrkoantikvarie, Livsmiljöenheten tfn Länsmuseet på Gotland Jörgen Renström Byggnadsantikvarie, Kulturmiljöavdelningen tfn Gotlands Kommun Kultur och Fritidsförvaltningen Olov Gibson Kultursekreterare, Kulturavdelningen tfn Kultur och Fritidsnämndens ordförande Majvor Östergren tfn Stadsarkitektkontoret Lars Grönberg Bitr Stadsarkitekt, Bygglov/ fysisk planering tfn Byggnadsnämndens ordförande Bo Björkman tfn Tekniska Förvaltningen Göran Lindström Avdelningschef, Mark och gatuavdelningen tfn Tekniska nämndens ordförande Tommy Gardell tfn Miljö och Hälsoskyddskontoret Jan von Wachenfeldt Miljö och hälsoskyddschef tfn Miljö och Hälsoskyddsnämndens ordförande Jan Grimlund tfn Landsarkivet ViLa Pär Tell Arkivarie tfn Gotlands Hembygdsförbund Björn Håkansson Ordförande Naturskyddsföreningen Gotländska husdjursraser och växtsorter Anders Lekander 20 Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

22 Liten ordlista Folkligt Kulturarv Historia Immateriell Konstnärligt kulturarv Kultur Kulturarv Kulturell mångfald Kulturhistoria Slöjd, berättande, dans, musik, folktro (SoU 1995:84). Den förflutna verkligheten, beskrivning och utforskning av denna (NE). Religion, språk, historia, traditioner, livsformer, idéer, samhällsstrukturer (SoU 1995:84). Teater, dans, musik, litteratur, konst, konsthantverk (SoU 1995:84). Odling, bildning (NE). Traditioner och värden vi medvetet eller omedvetet övertar från tidigare genera tioner, såväl materiella och immateriella. Det som betraktas som kulturarv förändras med tiden och är ett uttryck för samhällets skiftande värderingar (Prop. 1998/99:114). Kulturen hos olika etniska grupper. Vetenskap som utforskar kulturlivet och civilisationsprocessen, bortsett från det politiska skeendet (NE). Kulturmiljö Kulturmiljövård Kulturturism Den av människan påverkade miljön med historiska och geografiska samband ex. odlingslandskap, stadslandskap och industrilandskap (Prop. 1998/99:114). Verksamhet som syftar till att främja kulturmiljöns värden, t.ex. genom att skydda, vårda, utveckla och sprida kunskap om kulturarvet och kulturmiljön (Prop. 1998/99:114). Den turism som utgår från lokal och regional kultur och kulturarv, vilket innebär kulturella traditioner, historiska miljöer, arkeologiska kulturminnen, industriminnen, kulturlandskap, museer, kulturaktiviteter som festivaler, teaterföreställningar och mycket mer. (Rapport R 2002:9 Etour). Korta fakta om länet Invånare Lamm Reg. fornlämningar st. inom 189 områden som sköts och skyltas. 8% inom miljöstöd för bevarande av natur- och kulturvärden. Byggnadsminnen ca. 300 (ca. 100 utanför Visby) Medeltida kyrkor 92 (samt 4 ödekyrkor utanför- och 11 ruiner i Visby) Riksintresseomroden 55 Kyrkan Förvaltar 7 000ha skog, 4 500ha åker samt 1 000ha alvarmark ViLa arkivhyll m, besökare/år Länsmuseet på Gotland besökare 2003 Yta Åkerareal Markfördelning Föreningar Bilar Största näringen 3 140km 2 (0,8% av Sverige) 860km 2 (3,2% av landets totala) Skog 40,7%; åkermark 27,4%; övrig mark, bl.a. hällmark 26,5%; betesmark 4,5%; sjöar 1% registrerade (föreningstätast i landet) 530/ invånare (biltätast i landet). Turism Det Gotländska Kulturarvet, Strategier

23 Projektledning: Camilla Knekta Produktion & text: Projektledning i samarbete med berörda parter Tryck: Godrings Tryckeri Grafisk form & layout: Lars Tegermark, Ikasi Media 2004

24 agtak forskning grönytor almedalsvecka målsättning lärbro tradition kulturlandskap kravmärkning skateboard stadsbild ärende tillgänglighet brandskattning hav bruka bredband kalkbruk dialog fläderblomssaft ängesvård integration världsarv länsteater berättande dokumentation hoburgsgubbe arkivarie mästerby gauksböna kaip ringspänne högskola möjlighet gotlands kommun industrilandskap nytänkande historiebruk kulturreservat möjlighet helhetssyn antikvarie framtid blåstång eke varpa uppdrag odlingslanskap pilgrimsled studentkår fornlämning fiskeläge linolja röse tallblodriska länsmuseet på gotland domkyrka särart delaktighet albatross utveckling kulturturism fastlänning mångfald medeltidsvecka mervärde strandtun kalkugn sopsortering ringmur folkhögskola husgrund demokrati gutamål kulturliv fårö öjamadonna mötesplats länsstyrelsen gotlands län folkminne ala handlingsplan släktforskning matkultur stenkumla ruinvård saffranspannkaka tillväxt vinter änge arkitektur sigillvård hushållningssällskap vägsträckning bevara trattkantarell sojde sork opinion gotlands hembygdsförbund shakespeare pippi långstrump odlingsröse vindkraftverk livsmiljö ansvar campingplats alskog riksintresse fotboll biskop åda varpa berika snabbfärja kunskapsuppbyggnad dialekt stenkyrkeäpple pärk hablingbo bibliotek stensättning fårö landsarkivet vila byggnadsvård gotska sandön gotlandsdricku samtid solkräm kommuninnevånare identitet kongresshall inventering vision gråbo miljömål konstmuseum östercentrum kulturförmedlare perspektiv fide samhällsutveckling samverkan salmbärssylt ajmundsbro bildsten rabbis inbjudan oljespill folkligt exploatering viktualiebroder modernism vägsträckning mjukglass