Dokumentation. Fiskelägesforum 18 maj 2004

Transkript

1 Dokumentation Fiskelägesforum 18 maj 2004 Gotlands kulturarvsråd, våren 2004

2 Syfte med forumet: Att starta en process, öppna upp för dialog kring fiskelägesfrågor. För inbjudan och program, se längst bak i dokumentationen. Antal besökare: 65 st. Plats: Östergarns bygdegård Tid: Tidningar: GA o GT 19 maj Radion: Gotlandsradion sände i samband med morgonnyheterna (4ggr varav ett längre inslag på 5 min) samt i programmet Eter på em. Mix Megapol sände också på em och hade bl.a frågestund med ungdomar. TV: Sändningar i Östnytt. Björn Håkansson, ordförande i Gotlands hembygdsförbund inledde med att hälsa alla välkomna. Camilla Knekta, Kulturarvsrådets koordinator gjorde en kort presentation av Kulturarvsrådets representanter och strategidokumentet. Detta är kultruarvsrådets första öppna möte och en del i dess arbetssätt. Mötet kommer att dokumenteras och bidrar till kunskap i den fortsatta hanteringen av frågor kring Fiskelägena. Björn Håkansson redogjorde för fiskelägesinventeringen 1973, som han själv var del i. En dokumentation fortfarande användbar. Redan 1973 användes 1/3 av fiskebodarna till fritidsboende dvs den ursprungliga funktionen hade förändrats. Hur läget ser ut idag, efter 30 år vet vi inte riktigt. Björn poängterade att vi nu ställer oss på 0 för att lyssna av vad dagen har att säga. Jörgen Renström Jobbar på Länsmuseet som byggnadsantikvarie och är därigenom remissinstans åt kommunen i bygglovsärenden. Jörgen påtalar att vi är något riktningslösa vad gäller fiskelägena och det skulle vara en fördel om vi fick en något gemensam syn. Kulturarvsrådet jobbar strategiskt medan politikerna styr. Detta arbete kan bli vägledande för politiker och att vi är här idag för att pejla av läget. Mikael Westberg Gotlands kommun, stadsarkitektkontoret. Jobbar med Bygglovshantering och rådgivning. Mikael förklarar hur ett bygglovsärende går till. För att bygga/ändra inom strandskyddat område krävs dispens. Dessa har Länsstyrelsen hand

3 om. Mikael visar hela ärendehanteringen på OH. Mikael visar också med hjälp av kartöverlägg att det få fiskelägen som inte berörs av de s.k riksintresseområdena. Gunnar Gustafsson - handlägger bygglovsärenden på Länsstyrelsen. Han berättar att strandskyddets syfte är att säkra allmänhetens tillgänglighet till stranden. Han prövar strandskyddsärenden, tex ombyggnationer. Gunnar berättar att inom allt strandskydd som omfattar hela Gotlandskusten gäller detta nybyggnation, ombyggnader, tillbyggnader, färg och övriga exteriöra ändringar. Syftet med detta är att bibehålla karaktären på den befintliga kustpräglade bebyggelsen. Här har länsstyrelsen men även byggnadsnämnden har här ett tillsynsansvar. Leif Dalby från Lickershamns fiskarförening berättar om fiskelägesföreningens mål. Nämligen att verka för bättre hamnförhållanden och främja fisket. De pengar som föreningen omsätter tillfaller inga enskilda intressen utan allt omsätts. Lickershamn har ca 800 gästnätter och 2500 övernattningar i båtar och är ett alternativ till Leif Dalby Visby. Det är således en balansgång mellan utveckling och bevarande. De som får vara med i föreningen är att man givetvis accepterar föreningens paragrafer och är antingen yrkesfiskare, husbehovsfiskare, mantalsskriven på Gotlands eller har ett arrendekontrakt. Föreningen godkänner enstaka övernattningar men man får ej BO i boden och vid byte av arrenden skall detta godkännas. Fiskelägen ska inte vara museum utan drivas framåt. -Man får inte påverka utsidan men väl insidan. Göte Utas - från fiskareföreningen i Gnisvärd berättar att läget har 47 bodar men inga gästnätter pga grund hamn. Alla bodägare har skrivit på kontrakt och förbundit sig till vissa åtaganden. Man får ha enstaka övernattningar -Man måste vara mantalsskriven på Gotlands Kommun. Utsidan av boden skall ej påverkas Däremot har man valt att dra in el eftersom gasol förr annars var vanligt men att el är ett bättre dvs mindre brandfarligt alternativ. På 60-talet var häften av bodarna förfallna, men inte idag. Om bodarna används underhålls de också!

4 Jörgen Renström påtalar att det är vanligt med namnlistor från samfälligheten som styrker samfällighetens samtyckande i ett visst ärende. Fråga: skulle bodarna finnas kvar om dem inte var omgjorda? Svar: Ja. Det beror enbart på priset. (Sommarstuga =högt pris, bod=lågt pris) Fråga: Finns några beviljade tillstånd för annan användning? Svar: Nej. Bo Björkman. Byggnadsnämndens ordförande var en av de som radion intervjuade. Tor Sundberg från Länsstyrelsen svarar. Christian Runeby, Gunnar Gustafsson och Lena Johansson syns i bild. Frågor och svar som dryftades under kvällen: Fråga: Förut var fiskelägesföreningarna tillfrågade i dispens och byggnadslovsärenden som gällde fiskeläget. Sedan -93 är vi det inte längre, varför? Svar: Idag sker detta via annons i tidningen Fråga: Får vem som helst yttra sig? Svar: Ja, men yttrandet vägs och bedöms Fråga: Har det någon betydelse till vad boden skall användas till? Svar: Ja. Det ska vara redskapsbod eller fiskebod. Fråga: Kontrolleras detta? Svar: Länsstyrelsen har tillsynsansvar. Så även byggnadsnämnden. Men detta är i slutänden en resursfråga. Fråga: Vad händer om man bygger en veranda? Svar: Vite. Fråga: Kan man betala sig fri? Svar: Nej, den ska rivas. Fråga: Vem beslutar om ägare till (ny) bod? Svar: Samfälligheten, dvs markägaren Fråga: Kan man juridiskt sett riva en bod? Svar. Man kan bli skadeståndsskyldig gentemot markägaren Fråga: Kan man söka pengar för ändringar, reparationer av sin bod? Svar: Inte för normalt underhåll. Men är det en gammal bod med särskilda värden med specialistkunskap är det möjligt att söka pengar och få för s.k antikvariska fördyringar Fråga: Hur mycket får man byta ut/bygga om/bygga nytt/till på sin bod innan man måste söka tillstånd?

5 Svar: För underhåll krävs inget tilstånd. Vid osäkerhet bör man kontakta Länsstyrelsen för rådgivning. Fråga: Kan vi be att få byggnadsminnesmärka vårt fiskeläge som ett skydd så att det inte blir en semesterby? Svar: Det finns idag ett stort intresse för detta men kulturminnesverktyget är inget bra verktyg för att stoppa utveckling eller som ett instrument i intressekonflikter. Uppkomna förslag: Dispens- och byggnadslovsärenden angående strandskydd bör gå till Hembygdsförbundet på rutin. Bättre tillsyn. Hur? Samfälligheterna bör ha som riktlinje att man måste vara mantalssskriven på ön för att äga en bod. Björn Håkansson avslutar -Vi har precis börjat en process och vill uppmärksamma vart vindarna blåser. Vi tar till oss det vi har diskuterat ikväll. Litteratur: Litteratur kring fiskelägen hade dukats upp på ett bokbord. Fiskelägesinventeringen (fyllde två flyttkartonger) fanns med Service: Museet, genom Jörgen, skötte kaffet och höll ett öga på klockan Dokumentation: Camilla Knekta fotograferade och skrev.? Gruppdiskussion Nästa steg? Hembygdsförbundet, genom Björn Håkansson, presenterar ett förslag till handlingsplan för fortsatt utredning och samverkan med berörda parter, till Kulturarvsrådet 2 september (beslutat 25/5) Enligt diskussionsfrågorna: Behövs gemensamma riktlinjer? Svar: Nej, svårt pga ägarförhållanden. Behövs inte fler regler utan mer tillsyn. Vad vill vi bevara? Svar: Bodarna exteriörmässigt var det tämligen eniga svar om. Fiskelägesföreningarna, hamnföreningarna har en viktig roll här!

6 kunskapsuppbyggnad alva berika livsmiljö ala bildsten vägsträckning konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild riksintresse röse dokumentation folkligt pippi långstrump wallins färg fide arkiv sigillvård mångfald vikingatid sork identitet folkminne hemse inventering tvåmänning demokrati öjamadonna mångfald stensättning berättande grönytor fröjel rauk kalkbruk vision intresse medeltidsvecka mästerby röse släktforskning bevara utveckling handlingsplan miljömål vägstr planärende modernism ängesvård bruk kulturförmedlare hemse ala vårdplan brandskattning varpa stadsbild kunskapsuppbyggnad alva berika stenkumla matkultur ruinvård livsmiljö ala mötesplats vägsträckning konstmuseum delge mötesplats fårö uppdrag bruk helhetssyn blåstång särart vård forskning industriarv fiskeläge vägsträckning kyrkbok lärbro forskning matkultur turism arv kunskapsuppbyggnad alva dricku modern berika stenkumla kogg ruinvård livsmiljö ala sojde vägsträckning riun konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild vision tradition riksintresse röse alva dokumentation folkligt antikvarie pippi långstrump wallins färg ruin odlingsland vikingatid sork vård identitet ärende folkminne hemse arkitektur inventering tvåmänning världsarv öjamadonna stensättning fiskeläge berättande grönytor fröjel gutamål kalkbruk dös änge samällighet samverkan ringmur medeltidsvecka mästerby kyrka släktforskning utveckling arv plan handlingsplan miljömål reservat modernism ängesvård golfbana kulturförmedlare hemse framtid brandskattning varpa berättande kunskapsuppbyggnad alva berika livsmiljö ala ljuset politikervecka vägsträckning konstmuseum mötesplats fårö uppdrag röse helhetssyn blåstång särart ärende industriarv fiskeläge vägsträckning kyrkbok lärbro forskning samtid vägsträckning samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled identitet stadsbild riksintresse röse Inbjudan till diskussion Fiskelägen, skydd och bruk 18 maj, Bygdegården i Östergarn Längs Gotlands kuster finns ca 1700 strandbodar i 250 fiskelägen. Bodarna har använts i det traditionella strandbruket och ingått som en del av gotlänningarnas försörjningsstrategi sedan urminnes tider. I modern tid har villkor för fisket ändrats kraftigt med konsekvenser för bebyggelseutformning och användningen av bodarna med intressekonflikter som följd. Många gotlänningar har på ett eller annat sätt intressen i något fiskeläge. Därför är det sätt på hur de brukas ett angeläget ämne som ofta diskuteras man och man emellan. Gotlands kulturarvsråd* vill med denna inbjudan bidra till ett forum för diskussionen och samtidigt orientera sig bland åsikter och kunskaper i hur bruket av fiskelägena sker idag. Syftet är att tillsammans med brukarna fundera på möjligheten att skapa riktlinjer för framtida hantering av frågor kring fiskelägena. Välkommen! Helena Wangefelt Ström För Gotlands kulturarvsråd dokumentation bevara folkligt pippi *Gotlands kulturarvsråd är sedan februari 2004 en arbetsgrupp med ansvar för att följa upp långstrump wallins färg sork tillgänglighet mångfald berätta vikingatid konstmuseum historia kulturlandskap resultat rauk Gotlands strategiska kulturarvsarbete som det presenteras i skriften Det gotländska kulturarvet, strategier I rådet ingår Gotlands kommun, Länsstyrelsen, Gotlands Turistförening, Gotlands Hembygdsförbund, Länsmuseet på Gotland samt Landsarkivet

7 kunskapsuppbyggnad alva berika livsmiljö ala bildsten vägsträckning konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild riksintresse röse dokumentation folkligt pippi långstrump wallins färg fide arkiv sigillvård mångfald vikingatid sork identitet folkminne hemse inventering tvåmänning demokrati öjamadonna mångfald stensättning berättande grönytor fröjel rauk kalkbruk vision intresse medeltidsvecka mästerby röse släktforskning bevara utveckling handlingsplan miljömål vägstr planärende modernism ängesvård bruk kulturförmedlare hemse ala vårdplan brandskattning varpa stadsbild kunskapsuppbyggnad alva berika stenkumla matkultur ruinvård livsmiljö ala mötesplats vägsträckning konstmuseum delge mötesplats fårö uppdrag bruk helhetssyn blåstång särart vård forskning industriarv fiskeläge vägsträckning kyrkbok lärbro forskning matkultur turism arv kunskapsuppbyggnad alva dricku modern berika stenkumla kogg ruinvård livsmiljö ala sojde vägsträckning riun konstmuseum samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled stadsbild vision tradition riksintresse röse alva dokumentation folkligt antikvarie pippi långstrump wallins färg ruin odlingsland vikingatid sork vård identitet ärende folkminne hemse arkitektur inventering tvåmänning världsarv öjamadonna stensättning fiskeläge berättande grönytor fröjel gutamål kalkbruk dös änge samällighet samverkan ringmur medeltidsvecka mästerby kyrka släktforskning utveckling arv plan handlingsplan miljömål reservat modernism ängesvård golfbana kulturförmedlare hemse framtid brandskattning varpa berättande kunskapsuppbyggnad alva berika livsmiljö ala ljuset politikervecka vägsträckning konstmuseum mötesplats fårö uppdrag röse helhetssyn blåstång särart ärende industriarv fiskeläge vägsträckning kyrkbok lärbro forskning samtid vägsträckning samtid mötesplats fårö uppdrag pilgrimsled identitet stadsbild riksintresse röse dokumentation bevara folkligt pippi långstrump wallins färg sork tillgänglighet mångfald berätta vikingatid konstmuseum historia kulturlandskap resultat rauk Program Kulturarvsrådet hälsar välkommen genom Hembygdsförbundets ordförande Björn Håkansson Hur förvaltas fiskelägena? Vilka regler finns? Vilka idéer har diskuterats? Några föreningar rapporterar Kommunen och Länsstyrelsens roller och möjligheter att styra utvecklingen Gruppdiskussion i samband med kaffe kring frågeställningarna: Hur vill de olika föreningarna att lägena skall brukas i framtiden? Vad vill vi bevara, vad kan ändras? Vilka förväntningar finns på myndigheterna? Finns behov för gemensamma riktlinjer? Sammanfattning av diskussion Frågor kring inbjudan och program hänvisas till Jörgen Renström, Länsmuseet på Gotland. Tel: