Det gotländska kulturarvet. -förslag till agenda Remissutgåva

Transkript

1 Det gotländska kulturarvet -förslag till agenda Remissutgåva

2 Skriv! Agenda kulturarv, Kultur o Fritidsförvaltningen, Visby. Ring! Direkttelefon E-posta! Till någon av kontaktpersonerna nedan: Länsstyrelsen Kulturlandskapet Joakim Hansson, joakim.hansson@i.lst.se Regional särprägel i perspektiv Juan-José Cassis, juan_jose.cassis@i.lst.se Länsmuseet på Gotland Fiskelägena, planering utifrån platsens förutsättning Jörgen Renström, jorgen.renstrom@lansmuseetgotland.se Gotlands kommun Platsen o tingens historia Olov Gibson, olov.gibson@kff.gotland.se Världsarvet hansestaden Visby Lars Grönberg, lars.gronberg@sak.gotland.se Näringsliv, god livsmiljö Camilla Knekta, camilla.knekta@kff.gotland.se Landsarkivet Livslångt lärande Pär Tell, par.tell@landsarkivet-visby.ra.se Naturskyddsföreningen Gotländska husdjursraser och växtsorter Anders Lekander, anders.lekander@previa.se Remissutgåvan finns tillgänglig på biblioteken och följande hemsidor: Gotlands Hembygdsförbund: se aktuellt Gotlands kommun: se aktuellt Landsarkivet: se aktuellt Länsmuseet: Länsstyrelsen: 2

3 Förord I din hand håller du ett förslag till en agenda för kulturarvet på Gotland. Länsstyrelsen, länsmuseet, landsarkivet, kommunen och Hembygdsförbundet har tillsammans en vision och vilja om hur kulturarvet även i framtiden ska vara en tillgång för Gotland. Vi har därför tagit fram ett förslag till program, som är inriktningen för det fortsatta kulturarvsarbetet och som efter samråd skall bemötas och där det är befogat kompletteras. Agendan är baserad på dialog med medborgarna. Utgångspunkten är att de som bor och verkar i länet skall få kunskap och rättighet till historien, vi alla har ansvar och engagerar oss i, deltar samt känner respekt för allas kulturarv. Programmet är också ett led i vår verksamhetsutveckling, där en nationell programförklaring bildar en ram och detta ett sätt att på länsnivå konkret jobba med de frågor som är angelägna och aktuella just för vårt län. Använd Din möjlighet att påverka! Är det rätt arbetsområden vi vill lyfta fram, är målen tydliga och realistiska? Finns det viktiga frågor som inte tagits med? vi behöver Dina synpunkter och ser fram emot att få ta del av dem! Senast 30 november! Länsstyrelsen, Länsmuseet på Gotland, Landsarkivet, Gotlands Kommun, Gotlands hembygsdsförbund Projektledning: Camilla Knekta / Agenda kulturarv Produktion/text: Projektledning i samarbete med berörda parter Foto: Stefan Haase (omslagsbild), Lars Tegermark, Pär Malmros, Jörgen Renström / Länsmuseet på Gotland. Masse Klintberg. Grafisk form & layout: Fredrik Broström / Gotlands kommun Tryck: Godrings tryckeri 3

4 Innehåll Förord Inledande sammanfattning Ett kulturarvsprogram, varför då?... 5 Ett historiebruk med människan i centrum!... 5 Vem har fått vara med och tycka? Kulturarv och regional utveckling Mål med arbetsområden vi vill lyfta fram... 6 Mål: Bevara; bruka; berika... 8 Arbetsområden Kulturlandskapet... 8 Världsarvet hansestaden Visby... 9 Fiskelägena Gotländska husdjursraser och växtsorter Mål: Tillgängliggörande, delaktighet, ansvar Arbetsområden Livslångt lärande Platsens o tingens historia Regional särprägel i perspektiv Mål: Resursanvändning Arbetsområden God livsmiljö Näringsliv Planering utifrån platsens förutsättning Samverkan Arbetsformer, roll- och ansvarsfördelning Gotlands kommun Landsarkivet, ViLa Länsmuseet på Gotland Länsstyrelsen, Gotlands län Övriga offentliga aktörer Enskilda aktörer Nätverk på Gotland Utsikt mot framtiden Möjlighet till implementering Lansering Uppföljning och utvärdering Framtidsperspektiv Korta fakta om länet Övriga styrande och vägledande dokument på Gotland Liten ordlista

5 1. Inledande sammanfattning Programmet presenterar hur länsstyrelsen, länsmuseet, landsarkivet och kommunen avser utveckla kulturarvsarbetet under de närmaste fem åren och är riktlinjen för de insatser och prioriteringar som ska göras under perioden. Utgångspunkten är ett historiebruk med människan i centrum där kulturarvsarbetet är en resurs för den regionala utvecklingen, människors identitet samt välfärd. 2. Ett kulturarvsprogram, varför då? Kulturarvsarbetet sker i samverkan med ovanstående parter och tillsammans ska vi eftersträva att målen uppnås. Engagemanget från andra institutioner, hembygdsrörelsen, Övergripande mål Arbetsområde Arbetsmetod Arbetsmetod Arbetsmetod föreningar, företagare och enskilda kommer dock att vara förutsättningen för ett framgångsrikt arbete! Programmet är ett led i en nationell verksamhetsutveckling av kulturarvssektorn och fungerar som ett arbetsredskap i länet, med aktuella och specifika frågor som rör Gotland. I utvecklingsarbetet har vi synat vår verksamhet för att följa med i samhällsutvecklingen, kunna garantera öppenhet, insyn och därmed också politisk förankring. Detta är början på ett långsiktigt arbete av våra värderingsgrunder och verksamheter. För enkla och effektiva samarbetsformer är det också viktigt att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan oss. Ett historiebruk med människan i centrum! Varje människa har med sig sin egen historia och relation till omgivningen, där spåren från gårdagen och nutiden tillsammans bildar en helhet, kulturarvet. Historia och kulturarv är resultat av förändring och utveckling, där olika intressen, värderingar, exploaterings- och bevarandefrågor formar omgivningen. Vi anser att denna utveckling ska baseras på dialog och delaktighet där många människor får komma till tals och inte fokuseras på inomsektoriella behov och med ett arbete som präglas av en helhetssyn, där människors idéer och tankar är lika viktiga att beakta som de fysiska spåren i landskapet. Man bevarar för att kunna berätta. Men, att sätta samtiden och människan i fokus ställer också nya krav på vårt yrkesutövande. Vem har fått vara med och tycka? För att programmet skall vara angeläget har vi med hjälp av opinionsundersökningar, föreningar, företagare och intresserade i länet kommit fram till arbetsområden vi vill lyfta fram under programperioden samt hur vi konkret kan jobba med områdena. 5

6 3. Kulturarv och regional utveckling Kulturarvet har stor betydelse för hur kommuninnevånarna trivs och känner sig hemma. Den livskvalitet miljön har i natur- och kulturvärden tillmäts allt större betydelse och undersökningar visar att detta spelar en viktig roll för val av bosättningsoch semesterort. I de regionala tillväxtavtalen pekas kulturarvet ut som en resurs för att utveckla kommunens attraktivitet. Gotland är ett av de län där de egna politikerna getts större ansvar för viktiga framtidsfrågor och gotlänningarna större möjligheter till medverkan, påverkan och insyn, s.k regionalt självstyre. För att tillvarata kulturarvets värde i högre utsträckning krävs att vi utvecklar samverkan mellan de olika institutionerna. 4. Mål med arbetsområden vi vill lyfta fram Under programperioden har vi valt att lyfta fram tio arbetsområden där vi har ett särskilt ansvar för exploatering, samla kunskap, berätta om, analysera och bevara. Programmet skall användas som en ledstjärna i planeringsarbetet, den dagliga verksamheten och vid prioritering av insatser. Våra övergripande mål är: Bevara, bruka, berika Tillgängliggörande, delaktighet, ansvar Resursanvändning I utgångspunkt från dessa övergripande mål har vi valt att lyfta fram följande arbetsområden: Bevara, bruka, berika - Kulturlandskapet - Världsarvet hansestaden Visby - Fiskelägena - Gotländska husdjursraser o växtsorter 6

7 Tillgängliggörande, delaktighet, ansvar - Livslångt lärande - Platsen o tingens historia - Regional särprägel i perspektiv Resursanvändning - Näringsliv - Planering utifrån platsens förutsättning - God livsmiljö Utgångspunkter Kulturarvsarbetets mål har sin utgångspunkt i de statliga kulturpolitiska målen, fastslagna av regering och riksdag. De verksamhetsmål kulturmiljöarbetet har till uppgift att verka för är ett: Försvarat och bevarat kulturarv Hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och med kulturmiljöarbetet som en drivande kraft i omställningen Allas förståelse, delaktighet och ansvarstagande för den egna kulturmiljön Nationell och internationell solidaritet och respekt inför olika gruppers kulturarv Arbetsområdena med arbetsmetoder är relaterade till: Agenda kulturarvs nationella programförklaring. Kulturarvsfrågorna är även en viktig del inom miljöpolitiken genom de miljömål som riksdagen antagit. Det är främst två målområden som berör kulturarvet: En god bebyggd miljö Ett rikt odlingslandskap Dessa handlingslinjer berör kulturarvsarbetet i länet och är utgångspunkt för arbetet. Ytterligare styrande och vägledande dokument som påverkar arbetet finns på sidan 30. 7

8 Mål: Bevara; bruka; berika Vi ska arbeta för ett brukat kulturarv! Att bruka, är det bästa sättet att förvalta kulturarvet på, det är vi övertygade om. Bevarandet ska ske för att berika människors liv idag! Arbetsområde: Kulturlandskapet Djurhållning och jordbruk har präglat Gotland under årtusenden och indelningen av marken sträcker sig tillbaka åtminstone till vikingatid. Under 1800-talet dikades myrarna ut, skogarna skattades hårt på virke och ved till kalkbränning. Slutet av 1800-talet genomfördes laga skifte. Landskapet präglas än idag av dessa händelser och spåren av stensträngar, fornåkrar, odlingsrösen, vägsträckningar etc ger karaktär åt landskapet och bidrar till förståelsen för vad som är och varit. I stadslandskapet är grönområden viktiga byggstenar i stadsbilden och betydelsefulla för människors rekreation, vardagsfritid och hälsa. Grönytornas skötsel och utbredning måste därför ses som en integrerad del av en god stadsmiljö. Vi vill bevara kulturlandskapet! Detta kan ske bl.a. genom: Satsning på information, rådgivning och utbildning för att bevara, förvalta och synliggöra de biologiska och kulturhistoriska värdena i odlings- och stadslandskapet. Att finna nya finansieringsformer för anpassad markanvändning. Stöd av olika slag till landskapsrestaurering. Kulturarvsaspekten ska vara en integrerad del i skötsel och planering av stadens grönområden. Uppmuntra till djurhållning. Kopplingen mellan det övergripande målet bevara, bruka, berika och de mål som beskrivs ovan är att slå vakt om värdena genom att markerna fortsätter att brukas i den vardagliga jordbruksdriften så bevaras det öppet, dvs ett bibehållet värdet samt att tydligare integrera kulturarvsaspekten vid åtgärder och skötsel av stadslandskapets grönområden. 8

9 Arbetsområde: Världsarvet hansestaden Visby 1995 blev Visby ett världsarv, en typisk hansestad med ringmur, gatunät och bebyggelse från medeltiden. Här samsas kyrkoruiner och packhus med senare tiders låga sten- och trähus. Det saknas dock en långsiktig garanti för vården av ringmuren och ruinerna, ett av landets mäktigaste historiska monument. I århundraden har de betraktats som en riksangelägenhet års riksdag konstaterade att de var att räkna som de märkligaste i Norden varför staten icke borde undandra sig att tillse att de för eftervärlden bevarades. Vården av ruinerna och muren är ett omfattande ansvar som kräver resurser och stor kompetens. Flera ruiner har spärrats av pga rasrisk, vilket pekar på stora åtgärdsbehov med följande höga kostnader. Under denna programperiod satsar vi på att garantera ett säkerställande av en långsiktig vård för Visby ringmur och ruiner! Detta kan ske bl.a. genom att: Verka för en analys av situationen med sikte på säkerställd vård. Se över det organisatoriska ansvaret för vården av ruinerna, så åtagandet enligt världsarvskonventionen inför UNESCO uppfylls. Verka för lokal kompetens inom området. Kopplingen till det övergripande målet bevara, bruka, berika och de mål som beskrivs ovan är att klargöra roll- ansvarsfördelningen samt sörja för kompetensutveckling lokalt och därigenom uppnå målet om ett långsiktigt bevarande så att ruinerna kan fortsätta att brukas och berika människors vardag! 9

10 Arbetsområde: Fiskelägena Dagens fiskebodar är från till 1900-talet, byggda för husbehovs- binäringsoch yrkesfiske och tillfällig övernattning då alla hade tillgång till stranden. Fiskelägena har ofta rötter i förhistoriska hamnlägen där fiske o handel bedrevs parallellt. Idag används inte bodarna för det ändamål de byggdes för. Bodar har blivit fritidshus där krav på utrymme, ljusinsläpp, el mm påtagligt ändrat ursprungskaraktären, exempel på detta är Herte i Burs, medan Agbod i Gothem nästan är intakt sedan 100 år tillbaka. Elva fiskelägen ingår idag i riksintresseområde varav en är byggnadsminne. Vi vill bevara fiskelägena och strandbodarna med dess genuina ursprungsatmosfär! Detta kan ske bl.a genom att: Från antikvarisk sida hålla informationsträffar i fiskelägena där man berättar om vad som är värdefullt, hur man vidmakthåller det osv. Här tar man också fasta på önskemål om återställande av förvanskade bodar. Verka för en analys av nuläget och en handlingsplan. Kopplingen till det övergripande målet bevara, bruka berika och de mål som beskrivs ovan är att främja det fortsatta bruket genom att främst rikta vårdinsatserna på konstruktiva samtal med ägare. Detta i samband med de restriktioner som finns idag ökar möjligheten att bevara ursprungsatmosfären. Med ökad förståelse om värdet gagnar detta också det övergripande målet om tillgängliggörande, delaktighet, ansvar i positiv riktning. 10

11 Arbetsområde: Gotländska husdjursraser och växtsorter I det odlade landskapet är det viktigt att även de traditionella husdjursraserna och växterna finner sin plats. Jordbruksverket lämnar ersättning för att hålla djur av vissa utrotningshotade raser så att deras fortlevnad och den biologiska mångfalden säkras. Intresset för gamla trädgårdsväxter och husdjursraser har ökat men huvudansvaret för bevarandet vilar på ideella krafter. Genom medvetenhet och aktivt handlande kan fler hjälpas åt, allt från enskilda till friluftsmuseet, hembygdsgården mfl. Husdjursraser med förankring i den gotländska historien som finns kvar är Gotlandsruss, Gutefår, Gotlandshöns, Gotlandskanin och Gotlandsstövare. Bland växter kan framförallt nämnas Gotländska linser, Blåärt, Haverrot (trädgårdsrot), Stenkyrkaäpple, Gauksbönor, potatissorterna Käiar och Amelia samt Gotlandsråg. Traditionella husdjursraser och växtsorter ska ha en roll i den historiska miljön för en levande och begriplig historia! Detta kan ske bl.a. genom att: Stimulera och stödja initiativ som strävar efter att värna och bevara den biologiska mångfalden. Stimulera och initiera olika typer av projekt kopplat till den biologiska mångfalden. Inleda samarbete med Kulinariska Gotland för användning av gotländska råvaror. Utveckla recept för historiska middagar med gotländska råvaror. Verka för en stödjande, rådgivande kompetens ex. en trädgårdsantikvarie. Kopplingen till det övergripande målet bevara, bruka, berika och de mål som beskrivs ovan är att om andelen grupper och individer som engagerar sig i bevarande och skötsel av den biologiska mångfalden har det också en positiv inverkan på det övergripande målet. Bruket blir på ett tydligt sätt ett bevarande! 11

12 Mål: Tillgängliggörande, delaktighet, ansvar Vi ska göra kulturarvet tillgängligt för alla och främja att en mångfald historier berättas, och kan berättas! Minnen och berättande levandegör kulturarvet. Ur demokratisynpunkt är det viktigt att kulturarvsarbetet har utrymme för dialog och delaktighet, att vi reflekterar över våra beslut- och arbetssätt. En central förutsättning är öppenhet för medborgarnas historieuppfattningar, en vilja att både ta del av och bidra till dessa. Arbetsområde: Livslångt lärande Historia berättar varför samhället ser ut som det gör. Historiska kunskaper, berättelser och perspektiv kan ge nya infallsvinklar på dagens problem och värderingar. För att arbeta med kontroversiella frågeställningar och ifrågasatta kulturarv behövs mod och ett kritiskt synsätt så att olika verkligheter och skeenden kan belysas. Kunskapsuppbyggnaden kring kulturarvet ska öka! Detta kan ske bl.a. genom att: Prioritera möten och dialog samt olika publikationskanaler, exempelvis med en sockenbuss. Ha/ta aktiv del i samhällsdebatten, belysa aktuella teman. Stimulera och initiera kunskapsuppbyggnad och utbildning kring kulturarvet. Utveckla det historiska skådespelet, ex. medeltidsveckan. Inomsektoriell kompetensutveckling och kunskapsförsörjning inom IT. Ökat kunskapsutbyte och dialog med hög- och folkhögskola för kunskapsuppbyggnad och utbildning. Skapa ett gemensamt sammanhållet studiebesöksprogram till skolklasser för att väcka intresse för det gotländska kulturarvet hos den uppväxande generationen. Inbjuda till studiebesök/lektioner för grund-, gymnasie- och högskola hos de olika kulturarvsinstitutionerna. 12

13 Men även genom att: Stimulera och stödja initiativ där olika grupper tar ansvar för skötsel av kulturmiljöer. Stimulera och initiera fadderprojekt för objekt och platser. Kopplingen till det övergripande målet tillgänglighet, delaktighet ansvar och de mål som beskrivs ovan är att om andelen grupper och individer som engageras, samverkar och tar del av kulturarvet ökar, har det en positiv inverkan på de övergripande målet. Genom att främja möten och dialog, ökar både delaktigheten, kunskapsnivån och på sikt även ansvarstagandet. Tillgänglighet har flera perspektiv, den fysiska som berör funktionshindrade, ett annat är tillgången till kunskap och information, det är först när man är medveten om ett värde som man kan ta ställning till hur man ska handskas med det. Att bevara är inte att enbart i fysisk och juridisk mening att säkerställa utan i hög grad om att göra värdena kända, tillgängliga och levande genom att nyttja dem aktivt. 13

14 14

15 Arbetsområde: Platsens o tingens historia Historien kring ett objekt eller plats väcker ofta stort intresse och engagemang. Det är därför självklart att tydligare koppla samman den berättade historien kring objektet eller platsen, det gör det också möjligt att nu och i framtiden väcka till liv kunskap om gågna tiders förhållanden, skapa insikter om historiska samband och för att öka förståelsen för samtiden. Vi måste prova vilka historier och kulturarv det ska handla om, vilken historia vi skriver samt berätta på ett angeläget sätt. Spåren i landskapet och tingen ska vara bärare av berättelser, inte om sig själva utan av sina upphovsmän! Detta kan ske bl.a. genom att: Ta hänsyn till personliga vittnesbörd, likväl som det fysiska. Värna om ortsnamnen och sockengränserna. Verka för ett traditions- person- och språkarkiv. Initiera och stödja samtidsdokumentation Främja och stödja möten där seder och bruk förs vidare, dokumenteras och bevaras, exempelvis Stångaspelen. Hembygdsrörelsens många berättelser knyts till objekt. Stödja hembygdsföreningar och sockenbokskommittéers dokumentationer. Uppmuntra till gutamålsundervisning i skolan. Uppmärksamma medborgarna på värdet av gamla fotografier, räkenskaper osv och uppmuntra till insamling. Kopplingen till det övergripande målet tillgänglighet, delaktighet, ansvar och de mål som beskrivs ovan är att genom helhetsperspektivet väcka intresse och på ett tydligare sätt koppla samman det materiella med det immateriella, då ökar både kunskaperna och möjligheterna till förståelse och engagemang. Om ortsnamn och muntliga berättelser uppmuntras och dokumenteras lever dessa kvar och förs på ett naturligt sätt över till kommande generationer, vilket också ger en positiv inverkan på målet bevara, bruka, berika. 15

16 Arbetsområde: Regional särprägel i perspektiv Genom läget mitt i Östersjön, är det genuint gotländska resultatet av tusenåriga internationella och inhemska kontakter, gamla traditioner och nya uttryckssätt. Skattfynd vittnar om långväga kontakter, lyckad handel -möten som bidragit till öppenhet för nyheter och idéer, exempel på detta är kyrkorna med västliga och östliga influenser. Mångfalden som uppstått på denna mötesplats har gett länet sin speciella profil och det gotländska lokalsamhället är ett av Sveriges mest väldokumenterade, med stora möjligheter till forskning om det generellt allmänmänskliga, svensk- och gotländsk särart. Med dessa förutsättningar har kulturarvsarbetet goda möjligheter att medverka till en positiv samhällsutveckling baserad på historisk kunskap och respekt för andra människors kulturella identitet. Vi vill värna om, och lyfta fram det gotländska! Detta kan ske bl.a. genom att: Förstärka de etablerade kontakterna i Östersjöregionen samt utveckla gemensamma visioner. Stimulera och initiera internationella projekt som bidrar till fler tillfällen att samarbeta och utbyta erfarenheter. Skapa mötesplatser för nya kulturmöten, dialog och bredare kunskap om mångfaldens omfattningar. Beakta Ålandsmodellen dvs hur man kan lösa minoritetskonflikter på ett fredligt sätt. Kopplingen till det övergripande målet om tillgängliggörande, delaktighet och ansvar och de mål som beskrivs ovan är att det främjar delaktigheten genom ökad kunskapsnivå med viktiga perspektiv på samtiden, så påverkas det övergripande målet i positiv riktning. Mångfald har präglat vår historia och vi har ett ansvar för att lyfta fram fördelarna av de internationella kontakterna. 16

17 Mål: Resursanvändning Kulturarvet är en resurs för länets utveckling! Kulturarvet kan bidra till en positiv utveckling av länet ur ett ekonomiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Kulturen som utvecklingsfaktor är en viktig fråga inom EU men kunskaperna om kulturarvet måste breddas och fördjupas, så att de i större utsträckning kan användas som en tillgång i länet. Att se kulturarvet som en resurs i samhället ställer krav på att bevarandekompetensen handlar om att förstå och delta i samhällsplaneringen och där belysa värdet av de förflutnas närvaro. Det krävs också en balansgång mellan aktuella samhälleliga behov och historisk förståelse, med krav på att vår verksamhet präglas av vidsynthet. Arbetsområde: God livsmiljö I samhällsplaneringen vägs olika intressen och värden mot varandra där olika professioner har i uppdrag att värna om utvalda värden. I offentliga rum, miljöer och i landskapet ska den estetiska dimensionen samt de långa tidsperspektiven finnas med i all planering. Kulturarvspolitik är beredskap och samspel, att bygga upp och förmedla kunskap om vad miljön berättar, att aktivt förvalta och bygga vidare på tidigare generationers erfarenheter med respekt för de spår de lämnat av verksamhet och liv. Kulturarv handlar också om en god miljö med hållbar utveckling. Avgörande för att vi i framtiden kan lämna över ett samhälle i balans är hur vi lyckas lösa miljöfrågorna. Miljömålen har direkta kopplingar till kulturarvet och för att de insatser som genomförs ska ge full effekt är samsynen mellan natur- och kulturarv utgångspunkten. Kulturarvsarbetet ska enligt verksamhetsmålet, sörja för ett hållbart samhälle med goda och stimulerande miljöer och som en drivande kraft i omställningen. 17

18 Grupper och enskilda som är engagerade i kulturarvet ska öka! Detta kan ske bl.a. genom att: Stimulera till nya samverkansformer mellan olika grupper i samhället kring kulturarvet. Uppmuntra och stödja kulturaktiviteter som sker utanför sommarsäsongen, Gotland är mer än ett sommarland! Kopplingen mellan det övergripande målet resursanvändning och de mål som beskrivs ovan är att använda kulturarvets egenvärde! För rekreation, bra boendemiljö, det fortsatta samhällsbygget och en god livsmiljö. Hur vi klarar miljöfrågorna är allas ansvar och kan också tydligt kopplas samman med målet om tillgänglighet, delaktighet och ansvarstagande. 18

19 Arbetsområde: Näringsliv Vad Varumärket Gotland står för varierar men förmodas bestå av det gotländska natur- och kulturarvet. Medel som satsas på att bevara, visa och levandegöra detta arv kan utgöra en bas för vidareutveckling för näringsidkande, tex vid produktutveckling eller som mervärde vid personalrekrytering. Företagare som inte är så aktiva i kulturarvsfrågor blir berörda då de nyttjar kulturarvet i en eller annan form. Insatser för att företagare i länet ska uppfatta kulturarvet som en resurs för sin utveckling. Hittills har vi stimulerat ett direkt användande av kulturarvet för att gynna en levande landsbygd och sockenutveckling. Exempel på detta är besöksmålen, stöd till nätverksgrupper och samverkansprojekt där fokus är att öka nyttjandet av kulturarvet för utveckling av besöksnäringen. Företag som använder kulturarvet i sin affärsverksamhet ska öka! Detta kan ske bl.a. genom att: Identifiera företag och rikta information om hur kulturarvet kan nyttjas för deras verksamhet. Stödja projekt som syftar till samverkan mellan företag och kulturarvsarbete. Tydligare sträva efter definitioner av vad som utmärker kulturarvsföretag. Medverka till ökad samordning mellan myndigheter för att underlätta för företagen i kontakterna med dessa, ex. en ambassadör för företagarna att vända sig till. Kopplingen till det övergripande målet, resursanvändning och de mål som beskrivs ovan är att öka användandet av kulturarvet och se det som en resurs. Om antalet företag som nyttjar kulturarvet påverkas resursmålet i positiv riktning. 19

20 Arbetsområde: Planering utifrån platsens förutsättning På attraktiva områden, som kustnära, vill vi gärna bo, ströva och vistas i. Det kan leda till konflikt mellan det allmännas intresse att fritt nyttja området för rekreation och den enskildes vilja att bygga och bo. Av alltför omfattande nyetableringar kan den en gång så attraktiva markens värden gå förlorade. Med en noggrann planläggning av dessa miljöer, med natur- och kulturskydd i fokus, men i utgångspunkt från människan, kan tillgodose dessa, i många fall motsatta önskemål i större utsträckning än i dag. Miljön och kulturarvet ska tas som inspiration för det nya, inte bara ses som ett värdefullt arv att försvara och skydda! Detta kan ske bl.a. genom: Att tydligare samverka kring planläggning. Attitydförändring till planeringsarbetet. Att antikvarisk kompetens kopplas in i tidigare skede i den kommunala planeringsprocessen. Underlagsmaterial med nya och uppdaterade inventeringar, klassificeringar och underlag. Att identifiera värdefull bebyggelse. Kopplingen mellan det övergripande målet om resursanvändning samt målet bevara bruka, berika och de mål som beskrivs ovan är att genom en medveten attraktionsplanering med brukat kulturarv så bibehålls även platsens attraktivitet, dvs en positiv påverkan på målet. 20

21 5. Samverkan Många är engagerade i kulturarv och historia, ibland utan att ens tänka på det. Regionalt sköts arbetet av länsstyrelsen, länsmuseet och kommunen som bildar en treklöver där var och en för sig har särskilda ansvarsuppgifter och i en informell organisationsuppbyggnad samverkar för att uppnå målen med kulturarvsarbetet. Arkiven förvaltar den skriftliga delen av kulturarvet och hembygdsrörelsen, ideella föreningar, fastighetsägare och företagares engagemang är viktiga hörnstenar. Blandningen av medvetet och omedvetet engagemang kräver lyhördhet och respekt från båda håll. Samtidigt är det nödvändigt att tydliggöra rollfördelningen mellan olika parter. I samverkansprojekt är det viktigt att vara tydlig med vem det är som har huvudansvaret, leder projekten framåt och har beslutsrätt. De många aktörerna kan medföra en oklarhet om ansvaret för bevarande, men Kulturminneslagen är mycket klar på denna punkt som inleds med följande ord: Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Ansvaret för detta delas av alla. 6. Arbetsformer, roll- och ansvarsfördelning Gotlands kommun Kommunen har det primära ansvaret för att tillvarata kulturmiljövårdens intressen i enlighet med Miljöbalken samt Plan- och bygglagen. Kommunen är den offentliga instans som arbetar närmast medborgaren. Nämnderna med folkvalda politiker är en del i handläggningen och beslutsprocessen och verkar som ett forum för debatt och opinionsbildning. Gotlands län saknar landsting vilket innebär att kommunen har ett landstingsåtagande och har hand om den kulturella infrastrukturen. Biblioteken är en kunskapsförmedlande institution av stor betydelse i arbetet att förmedla information om vårt kulturarv. Biblioteken är även en mötesplats för olika kulturuttryck, där människor möts, diskuterar och analyserar aktuella frågor. Huvudman för Gotlands folkbibliotek och Länsbiblioteksverksamheten är Kultur o Fritidsförvaltningen. Kommunarkivet slutförvarar, vårdar och förtecknar viktigare handlingar från kommunen och dess föregångare (socknar, storkommuner, Visby stad, Gotlands läns landsting). Förutom de kommunala arkiven finns även vissa enskilda arkiv med kommunal anknytning och en särskild ritnings- och trycksakssamling. Kommunarkivet ger 21

22 råd och stöd till förvaltningarna, utbildning och information i frågor som gäller arkiv och dokumenthantering samt tillhandahåller allmänna handlingar i enlighet med den lagstiftning som finns. Kommunarkiv arbetar på uppdrag av kommunstyrelsen, som är beslutande arkivmyndighet för Gotlands kommun. Kultur- o Fritidsförvaltningen bedriver ett aktivt kulturarvsarbete med exempelvis ekonomiskt stöd till föreningslivet, däribland hembygdsföreningarna som är viktiga bärare av kulturarvet. Målet är bl.a att alla skall ha goda möjligheter att utvecklas och att skapa sig en personlig kulturell identitet och därigenom främja demokrati och motverka främlingskap. Ledningskontoret leder, utvecklar och samordnar Gotlands kommuns verksamhet inom områden som är övergripande och gemensamma. Ledningskontorets arbete är inriktat på strategisk planering. Regionalt utvecklingsteam har det regionala utvecklingsansvaret för länets långsiktiga utveckling och att fördela de statliga utvecklingsmedel som används till företagsstöd, projektstöd samt att besluta om hur statsbidragen till regionala kulturinstitutioner ska fördelas. De ansvarar även för sekretariatsfunktionerna för EU:s strukturfondsprogram. Ett exempel är uppdraget om regionala tillväxtavtal. Stadsarkitektkontoret ansvarar för planering av mark och vatten samt reglerar bebyggelse och markanvändning genom bygglov och tillsyn samt utför teknisk mätning och kartframställning. Kontoret ger service i plan- och byggfrågor med utgångspunkt från kundens önskemål och behov samt avväger dessa mot de allmännas intressen. Tekniska förvaltningen ansvarar bl.a för gator, vägar, parker, upplåtelse av allmän platsmark, förvaltning och utveckling av kommunens fastighetsinnehav, och kommunens hamnar. Ytterligare exempel på ansvarsområden är bad- och rastplatser samt kultur- och naturreservat. Förvaltningen genomför exploateringar och även handlägger bostadspolitiska frågor. Landsarkivet, ViLa Arkivet är en statlig myndighet med Riksarkivet som centralmyndighet och lyder under Kulturdepartementet. Landsarkivet är arkivmyndighet för regionala och lo- 22

23 kala civila statliga myndigheter på Gotland. De svenska arkivinstitutionerna förvaltar det skriftliga kulturarvet, bl.a kyrkoarkiven. Landsarkivet i Visby samlar även information om gotländsk historia i olika arkiv runt Östersjön och i länder som har haft stor kontakt med Gotland via sjöfart. I betänkandet Arkiv för alla poängteras vikten av att samordning och samverkan sker mellan arkivinstitutioner från alla sektorer. Utredningen betonar vikten av att samverkan särskilt verkar för att barn, ungdomar och människor med annan kulturell bakgrund än den svenska samt funktionshindrade använder sig av arkiven. Betänkandet lägger också stor vikt vid IT då möjligheterna att orientera sig i materialet förbättras genom digitaliseringen. Landsarkivet tillhandahåller arkivbestånden bl.a genom öppna forskarsalar och att besvara förfrågningar. Landsarkivet samarbetar med högskolan och medverkar med undervisning. Inspektioner, besök, rådgivning och tillsyn utövas över dagens arkivbildning i de gotländska statliga myndigheterna och kommunala förvaltningarna. Länsmuseet på Gotland Museets uppdrag är att genom förvärv, bevarande, dokumentation och förmedling främja förståelsen av det kulturella arvet, fördjupa kunskaperna om samhällets framväxt och dess situation idag. Huvudman för museet är Föreningen Gotlands fornvänner. I övriga landet är länsmuseerna i regel stiftelser med landsting och kommun eller enbart kommun som huvudman. En viktig del i museets arbete är kontinuerlig och strategisk dokumentation av länets kulturarv, rådgivning till kommunen och enskilda i antikvariska frågor samt ge kulturarvet en aktiv roll i profileringen av turismen i länet. Museet är ingen myndighet och kan som en aktiv och fri part medverka i samhällsdebatten och vara opinionsbildande. Museet har ett övergripande ansvar för att samla och bevara kunskap genom att vårda och förnya sina samlingar, genom arkeologiska undersökningar, byggnadsantikvarisk kompetens, inventeringar, bilddokumentation samt dokumentation av traditioner och nutiden. För att kunna ta ansvar för denna kunskapsuppbyggnad måste samtliga museer i länet ses som en samlad resurs. På nationellt plan finns organiserade nätverk med lands- och länsantikvarieföreningarna som, förutom att vara det informella chefskollegiet, fungerar som remissinstanser i frågor som rör museernas verksamheter och kulturarvsfrågor. Motsvarande föreningar finns för museernas administratörer, informatörer och museipedagoger samt för landets friluftsmuseer. 23

24 Länsstyrelsen, Gotlands län Länsstyrelsen är en myndighet och ansvarig för att kulturarvet i länet samordnas mot regeringen fastställda mål. Länsstyrelsen arbetar över hela samhällsbredden, bl.a med tillsyn och tillämpning av olika lagstiftningar för att säkerställa att värdefulla kulturmiljöer, kulturminnen och riksintresseområdena bevaras inför framtiden. Detta sker genom Kulturminneslagen och Miljöbalken som bl.a ger möjlighet att förklara områden till kulturreservat. Länsstyrelsens roll har förstärkts och förtydligats för tillsynsuppföljnings- och utvärderingsfrågor då Gotland blev ett län med regionalt självstyre. Ett av verksamhetsmålen är att stärka kulturarvsområdet för länets regionala utveckling. Livsmiljöenheten har bl.a huvudansvar för kulturmiljöfrågorna där även natur- plan och miljöskyddsfunktionen finns. I samhällsplaneringen bistår länsstyrelsen kommunen med råd, utredningar och planeringsunderlag. Länsstyrelsen fördelar statliga medel för bevarande av och information om värdefulla kulturmiljöer samt hanterar bidragsmedel för kulturmiljövård på delegation från Riksantikvarieämbetet. En viktig bedömningsgrund för länsstyrelsen i frågor rörande dessa miljöer och objekt är de utgångspunkter, mål, prioriteringar och utvecklingsmöjligheter som tecknas här i programmet. Tillståndsprövningar, bidragsbeslut, beslut om arkeologiska undersökningar, nya byggnadsminnen eller kulturreservat ska samtliga ha sin utgångspunkt i detta. Skyddet, likväl som att de ekonomiska styrmedlen användas i enlighet med de ändamål som finns, så måste även verksamheten utvärderas när det gäller att nå kulturmiljövårdens mål och göra största möjliga kulturmiljönytta. Övriga offentliga aktörer Kulturdepartementet är ett departement i Regeringskansliet och ansvarar för konstarterna, kulturarvet, trossamfunden och media. Kulturrådets uppdrag är att förverkliga den nationella kulturpolitik som regering och riksdag beslutar om. Inom ramen för detta uppdrag finns tre huvuduppgifter: fördela bidrag, sammanställa underlag för kulturpolitiska beslut samt att informera om kultur och kulturpolitik. Naturvårdsverket ansvarar för överblicken av riksintressena, tillsynsvägledning samt stöd och råd till länsstyrelser och kommuner. 24

25 Riksantikvarieämbetet (RAÄ) är den statliga centrala myndigheten för kulturmiljövård i Sverige som i samverkan med andra myndigheter och organisationer företräder kulturmiljövårdens intressen. De har tillsynsansvar för de statliga byggnadsminnena och fördelar medel till forskning och utveckling. Språk- och folkminnesinstitutet (SOFI) är en statlig myndighet vars uppgift är att på vetenskaplig grund öka kunskaperna om dialekter, folkminnen, folkmusik, ortnamn och personnamn. Statens fastighetsverk ansvarar för byggnader, parker, skog och mark som ägs av staten. De flesta fastigheterna tillhör vårt nationella kulturarv, exempel är Roma kungsgård. Universitet och högskola är huvudaktörerna inom utbildning och forskning. De bidrar till ökad kunskap, utveckla och ifrågasätta historien. Högskolan på Gotland har både utbildning och forskning inom ämnesområden kring kulturarvet. Enskilda aktörer Bildningsförbunden bidrar genom sitt folkbildningsarbete aktivt till dialog, delaktighet och debatt i frågor kring kulturarvet. Byggnadshyttan är en stiftelse, grundad av Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Länsmuseet på Gotland och Gotlands kommun. Företaget är inriktat på att vårda och underhålla kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Enskilda personer spelar en avgörande roll för kulturarvet. Många har ett stort intresse och engagemang för kulturarvsfrågor som bättre måste tas tillvara. Ett stort ansvar vilar på fastighets- och lantbruksägarna, vars medvetenhet och intresse för kulturarvet är förutsättningen för en god kulturmiljövård. Deras insatser kan inte ersättas med offentliga insatser. Föreningar och särskilt hembygdsrörelsen, bidrar stort till att bredda intresset för kulturarvet. Hembygdsrörelsens stora kunskaper om den lokala historien och bred förankring hos allmänheten. Med sitt deltagande i samhällsdebatten lägger de en stabil grund för en positiv syn på kulturarvet i länet. 25

26 Gotlands Hembygdsförbund samlar under sig den gotländska hembygdsrörelsen som idag innefattar 68 hembygdsföreningar, 25 gillen, institutioner och övriga föreningar. Förbundet är anslutet till Sveriges Hembygdsförbund och samverkar med länsstyrelsen, kulturnämnden och andra kulturvårdande organisationer. Förbundets främsta uppgift är att väcka och underhålla intresset för den gotländska hembygdens särdrag och verka för skydd av kulturminnesmärken. Gutamålsgillet främjar forskningen och vården kring det gotländska språket samt det nu levande språkets sunda utveckling. Hushållningssällskapet är en fristående kunskapsorganisation mellan privat och offentlig sektor. Hushållningssällskapet arbetar för en levande landsbygd, lönsamma lantbruk, matkvalitet och odlingsglädje mm. LRF är en intresse- och näringslivsorganisation för alla som äger eller brukar jord och skog, och för deras gemensamma företag inom lantbrukskooperationen. Näringslivet har byggt upp egna kulturmiljöer. Kalkindustrin är kanske det mest påfallande på Gotland. Runt om på ön finns lämningar efter kalkugnar och kalkbrott. Näringslivet är en viktig part när det gäller bevarande av det industrihistoriska arvet men även vid marknadsföringen av Gotland, där man ofta använder kulturarvet som ett mervärde vid etablering och personalrekrytering. Svenska kyrkan har sedan medeltid haft avgörande inverkan på samhällsutvecklingen. Kyrkomiljöerna, rummen och inventarierna är unika bl.a genom att de är i bruk i sin ursprungliga funktion. Kyrkan ansvarar för hanteringen av den kyrkoantikvariska ersättningen, det särskilda statliga bidrag som utgör en kompensation för att de antikvariska aspekterna på de kyrkliga kulturmiljöerna ska beaktas efter kyrkans skiljande från staten. Samfälligheten Gotlands kyrkor består av representanter från vardera socken och har det direkta ansvaret för underhållet av kyrkorna och i samråd med länsstyrelsen och länsmuseet beslutar om vilka kyrkor som ska restaureras/underhållas. Samfälligheten är en fristående stiftelse som har fullmäktige. Egendomsnämnden i Visby stift ansvarar för marken kyrkan äger och förvaltar. 26

27 Nätverk på Gotland Byggsam består av Gotlands kommun Stadsarkitektkontoret, Länsmuseet på Gotland, Högskolan och Länsstyrelsen som även är sammankallande. Larksam består av Länsmuseet på Gotland, Högskolan och Länsstyrelsen som även är sammankallande. Nätverket för byggnadsvård består av näringsidkare, där ungefär hälften av medlemmarna är direkt kopplade till byggnadsrestuarering. Nätverket samverkar med Länsstyrelsen. 27

28 7. Utsikt mot framtiden Möjlighet till implementering I en omställningsprocess krävs ett aktivt och målmedvetet arbete med avsatt tid för detta. Programmet skall därför integreras i vardera institutions årliga verksamhetsplanering. Ett sammanhållet dynamiskt kulturarvsarbete/planering kan bestå av en ledningsgrupp med politiker från kommunen, förslagsvis Kultur o Fritidsnämnden. Till gruppen finns en arbetsgrupp från kommunen med kulturchefen, stadsarkitekten, ansvarig för kulturfrågor på ledningskontoret (ev. regiondirektören, regionala utvecklingsenhetens chef) samt länsantikvarien, landsantikvarien, landsarkivarien, hembygdsförbundets ordförande och turistchefen. Ledningsgrupp Politiker. Kultur- och fritidsnämnden Arbetsgrupp Kulturchef, länsantikvarie, landsantikvarie, landsarkivarie, turistchef, Hbf:s ordförande, stadsarkitekt... Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgrupp Arbetsgruppen lyfter upp förslag till diskussion i ledningsgruppen. Förslagsvis är det kulturchefen som sammankallar, håller i planering, ordförandeskap och sekretariat. Tillfälliga arbetsgrupper kan utses för strategiska frågor. I arbetsgrupperna kan företrädare för olika verksamheter, organisationer och instanser erbjudas att delta tex. Vägverket, högskolan, grund- och gymnasieskola, bildningsförbund, samordnaren för integrationsfrågor på Länsstyrelsen etc. Lansering Efter remissomgången kompletteras programmet för bred spridning. Därtill kommer marknadsföring för att skapa kännedom och förankring som ska rikta sig till flera målgrupper, runt om på ön. Uppföljning och utvärdering För ett verkningsfullt dokument krävs inte bara en lansering utan kontinuerlig uppföljning och utvärdering. Under programperioden kommer sannolikt förutsättningarna att förändras i flera avseenden. Med ett processinriktat arbetssätt och flera avstämningar kan arbetsmetoderna under arbetets gång både förbättras och revideras. Målen under arbetsområdena är mätbara och skall följas upp årligen, förslagsvis med offentliga avstämningsseminarier där man ser vad som skett under året. För att än tydligare kunna mäta och utvärdera målen kan i inledningsskedet av agendan en 28

29 bedömning av nuvarande mängd pågående aktiviteter och projekt göras. Den löpande uppföljningen kan sedan innebära mätning av antalet enskilda, föreningar och skolor som på olika sätt deltar i skötseln av kulturmiljöer och informationen om dem, bevakning av möten, debatter och inslag i massmedia. Framtidsperspektiv Ett levande kulturarv uppnås genom bruk. Vi tror också att ett levande kulturarv är det bästa sättet att förvalta det på. Ett bruk som på sikt leder till ökad kunskap och som i sin tur föder ett ökat intresse och därmed skapar delaktighet och på sikt även ett ansvarstagande. Detta uppnås endast genom öppenhet och dialog. Det ställer också krav på samarbete mellan skola, kulturarvsinstitutioner och ideella. Det kommunala arbetet och samverkan i länet kan betraktas som en nyckelfråga för hur vi lyckas med kulturarvsarbetet i framtiden. Kommunen är instansen närmast medborgaren och dess ambition på sikt kan vara att bereda plats för en samlande punkt för länets kulturarvsfrågor med exempelvis en koordinator, strateg, antikvarie eller konsulent. Detta är en spännande vidareutveckling av det kommunala kulturarvsperspektivet! 29

30 8. Korta fakta om länet Innevånare st. Lamm st. Besöksnäringen största näringen på ön. Länsmuseet På Gotland st. besökare år Registrerade fornlämningar st. 379 st finns inom 189 områden som sköts och skyltas. Ca 8% ligger inom miljöstöd för bevarande av natur och kulturvärden. Byggnadsminnen ca 300, varav 100 st utanför Visby. Medeltida kyrkor 92 st, och fyra ödekyrkor i sten från 1100-, och 1300-talen samt 11 kyrkoruiner i innerstaden. Riksintresseområden 55 st ViLa arkivhyllmeter i Visby besök/år besvarade förfrågningar ur arkivhandlingar/år Kyrkan Förvaltar ca 7000 ha skog, 2000 ha åker samt 1000 ha alvarmark. Källor: Länsstyrelsen, Landsarkivet, kyrkan samt Gotland i siffror 2003 Gotlands kommun. Övriga styrande och vägledande dokument på Gotland Avtalet är ett avtal mellan Föreningen Gotlands Fornvänner och Gotlands kommun, genom det statliga bidraget. Länsmuseet på Gotland åtar sig att fullfölja åtaganden samt arbeta för en viss utveckling. Upprättad Handlingsprogram för forskning och kulturmiljövårdsarbete om Gotlands äldre historia sammanfattar kunskapsläget om öns äldre historia med konkreta forskningsområden, identifierade nuvarande och kommande hot mot kulturlämningar på ön. Upprättad Kulturmiljövårdsprogram är ett förarbete till ett kulturmiljövårdsprogram. Programmet antogs aldrig men sammanställningen har kommit till praktisk nytta i utvecklingsoch planeringsarbeten. Upprättad 1982 Organisation världsarvet Hansestaden Visby är en organisations- och ansvarsfördelning av världsarvet. Upprättad Planering för ArkivCentrum Gotland, ACG är ett förslag till sammanslagning av Lands- och Kommunarkivet, med ökade forskningsmöjligheter och ökad samverkan inom kulturarvssektorn. Upprättad

31 Tillväxtavtalet är ett regionalt avtal över hur vi i kommunen ska skapa tillväxt på Gotland. Avtalet uppdateras. Vision Gotland 2010 är kommunens översiktsplan och visar inriktningen av det arbete som krävs för att nyttja Gotlands möjligheter och komma till rätta med dess problem. Ett av de viktigaste målen är bl.a att bevara det gotländska natur- och kulturarvet. Planen är under revidering. Liten ordlista Folkligt kulturarv - Slöjd, berättande, dans, musik, folktro (SoU 1995:84) Historia - Den förflutna verkligheten, beskrivning o utforskning av denna verklighet. (NE) Immateriell - Religion, språk, historia, traditioner, livsformer, ideér, samhällsstrukturer. (SoU 1995:84) Konstnärligt kulturarv - Teater, dans, musik, litteratur, konst, konsthantverk (SoU 1995:84) Kultur - Odling, bildning. (NE) Kulturarv - Traditioner och värden vi medvetet eller omedvetet övertar från tidigare generationer, såväl materiella som immateriella. Det som betraktas som kulturarv förändras med tiden och är ett uttryck för samhällets skiftande värderingar. (Prop. 1998/99:114) Kulturhistoria - Vetenskap som utforskar kulturlivet och civilisationsprocessen, bortseende från den politiska skeendet. (NE) Kulturmiljö - Den av människan påverkade miljön med historiska och geografiska samband ex. odlingslandskap, stadslandskap och industrilandskap. (Prop. 1998/99:114) Kulturmiljöarbete/Kulturmiljövård - Verksamhet som syftar till att främja kulturmiljöns värden, t.ex. genom att skydda, vårda, utveckla och sprida kunskap om kulturmiljön och kulturarvet. (Prop 1998/99:114) Kulturturism - Den turism som utgår från lokal och regional kultur och kulturarv, vilket innebär kulturella traditioner, historiska miljöer, arkeologiska kulturminnen, industriminnen, kulturlandskap, museer, kulturaktiviteter som festivaler, teaterföreställningar och mycket mer. (Kulturarv, turism och regional utveckling. Rapport R2002:9 Etour) 31

32