mode med omtanke Om klädindustrins negativa effekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "mode med omtanke Om klädindustrins negativa effekter"

Transkript

1 et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever mode med omtanke Om klädindustrins negativa effekter 1

2 Mode med omtanke Funderat någon gång över klädindustrins negativa effekter och hur du som konsument kan bidra till en modeindustri med omtanke? Syftet med materialet»mode med omtanke?«är just att starta en tankeprocess kring de här frågorna. I Sverige konsumerar vi allt mer kläder. Konsumtionen har ökat med nästan 60 procent de senaste tio åren och den svenska klädindustrin omsätter idag ca 70 miljarder kronor. Historiskt sett har klädindustrin varit en viktig industri för Sverige och för femtio år sedan producerades en stor andel av våra kläder i Sverige. I dag produceras det mesta i låglöneländer; år 2007 importerade varje svensk i snitt nio kilo kläder. 1 Att produktionen ökar i låglöneländer kan visserligen ses som positivt då det leder till ökad sysselsättning och ger människor möjlighet att ta sig ur fattigdom. Men produktionen i låglöneländer orsakar också omfattande sociala och miljömässiga problem. Problemen är inte alltid så uppenbara i Sverige men märks desto tydligare i de länder klädproduktionen sker. Syftet med materialet»mode med omtanke?«är att starta en tankeprocess kring klädindustrins negativa effekter och hur vi som konsumenter kan bidra till en modeindustri med omtanke. 1Den blinda klädimporten - Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige, SwedWatch, rapport nr.21,

3 Textilindustrins påverkan Textiltillverkning är en oerhört resursslukande process. Vid produktion av exempelvis bomullsprodukter som t-shirts går det åt stora mängder vatten, kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel i odlingen. Även den direkta produktionen kräver stora mängder vatten. Som ett exempel beräknas ca 2700 liter vatten gå åt till en t-shirt. Även energiförbrukningen är hög. 2 Kemikalieanvändningen är också ett problem eftersom kemikalier i produktionen följer med avloppsvattnet och förorenar floder och grundvatten. Stora mängder kemikalier används också i efterbehandlingen för att göra tygerna mjuka och ta bort dålig lukt. De mest förorenande stegen i processen är själva färgningen, blekningen och urtvättningen. På senare tid har metoden sandblästring uppmärksammats och förbjudits av många klädföretag. Sandblästring är en metod för slitning av denim och jeans med syftet att få plaggen att se använda ut. Sandblästring är en metod som kan vara extremt farlig för arbetarnas hälsa. Vid en del sandblästringsanläggningar används natursand som innehåller kvarts. Kroppen kan inte göra sig av med partiklarna som andas in och kvartsdammet kan ge upphov till sjukdomar som till exempel stendammslunga. Det finns inte bara miljömässiga utmaningar för många klädföretag, utan det finns också sociala problem kopplade till klädindustrin. Exempelvis ställer ofta klädföretagen krav på att deras leverantörer ska betala ut de lagstadgade minimilönerna som landet har. Problemet är att i många av de klädproducerande länderna når inte minimilönen upp till FN:s fattigdomsnivå på 2 USD per dag och täcker inte de behov arbetaren har. Därför pågår en debatt kring behovet av att införa krav på så kallade levnadslöner. En levnadslön kan beskrivas som en lön som täcker de grundläggande behov en familj har, såsom mat, rent vatten, husrum, kläder, utbildning för barn, sjukvård samt lite extra för sparande och/eller oförutsedda utgifter. Andra problem som de svenska klädföretagen ofta möter är övertid och långa arbetstider, förbud mot fackliga rättigheter och förekomst av barnarbete. De flesta klädkedjor har idag någon form av uppförandekod och ställer därmed krav på sina leverantörer avseende miljö och sociala frågor. Större företag följer också ofta upp och kontrollerar sina leverantörer. Trots detta återstår flera problem. För många företag är det ett ständigt pågående förbättringsarbete att leva upp till goda arbetsförhållanden och miljöhänsyn. Det är fortfarande väldigt få klädföretag som har en produktion som möjliggör att deras kläder faktiskt kan miljömärkas. Däremot ser vi allt fler exempel på nystartade små klädföretag som tar ett socialt- och miljömässigt ansvar. 2 Den blinda klädimporten - Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige, SwedWatch, rapport nr.21,

4 Konsumentmakt Konsumtionen av kläder att shoppa handlar för många konsumenter idag inte bara om att gå ut och köpa det man behöver. Dagens konsumenter motiverar sin shopping på flera olika sätt och shoppingen fyller olika behov. Det är fortfarande framförallt design, pris och kvalitet som styr våra klädinköp och efterfrågan på hållbart producerade kläder är fortsatt låg. Orsaken till den låga efterfrågan kan vara bristande kunskap hos konsumenterna samt att utbudet är relativt begränsat när det gäller kläder som är producerade på ett mer hållbart sätt. 3 Ett nutida fenomen är det som kallas fast fashion. Fast fashion karaktäriseras av kollektioner med mycket korta livscykler, begränsad upplaga och låga priser. Som motreaktion har rörelsen slow fashion vuxit fram. Anhängare av slow fashion undviker att köpa massproducerat mode, lagar och syr om egna kläder, väljer kläder som håller länge och köper gärna kläder på secondhand. Trots att vi konsumenter många gånger uttalar en omtanke om miljön så agerar vi inte alltid utifrån denna. En studie 4 visar på detta s.k. values-action gap i samband med konsumtion av kläder. Denna skillnad indikerar att det i första hand inte är mer information om klädkonsumtionens negativa effekter som behövs utan snarare olika slags åtgärder som gör det möjligt för oss konsumenter att agera mer hållbart. EU har tagit fram en så kallad avfallshierarki 5 som beskriver att det absolut bästa ur miljöhänsyn är förebyggande av uppkomst av avfall, följt av återanvändning och därefter återvinning. Med återanvändning av kläder menas att man återanvänder utifrån produktens ursprungliga funktion d.v.s. att användas som klädesplagg. Med återvinning menas att man använder klädernas material t.ex. som ljudisolering i bilar, trasor eller material till nya kläder. För att få en högre grad av återanvändning och återvinning krävs ett ökat engagemang från både företag och konsumenter. Det finns exempel på svenska företag som börjat arbeta för att öka återanvändning och återvinning. Boomerang är exempel på ett svenskt klädföretag som arbetar för återanvändning och återvinning. Företaget har bland annat en klädkollektion som består av begagnade kläder som kunder lämnat in i samband med att de köper nytt. För varje plagg som lämnas in får kunderna 10 procent rabatt på ett nytt plagg. När det gäller återvinning så är det amerikanska företaget Patagonia ofta omskrivet. Patagonia tillverkar fleecekläder i återvunnen polyester, och 2009 hade 95 procent av de butiker som säljer Patagonias produkter i Sverige särskilda tunnor där kunderna kunde lämna in de fleecetröjor de inte längre använder. Patagonia samarbetar med amerikanska Malden Mills som årligen tillverkar ca meter tyg av begagnade fleecekläder och PETflaskor. 3, 4 & 5 Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder, Högskolan i Borås 4

5 ReThink Design samhällsentreprenör för hållbar konsumtion Intervju med Linda Winroth 1. Varför startade du företaget Rethink Design? Sedan 2009 driver jag eget företag där jag återanvänder textila material och designar om till nya användbara saker, som exempelvis kläder, accessoarer och heminredning. Anledningen till att jag startade mitt företag var en vilja att kombinera det unika med det miljövänliga. När jag var liten ville jag ofta ha kläder som inte riktigt såg ut som alla andras kläder. Det var det som fick mig att börja sy. Företaget var ett led i att förverkliga detta men också för att jag ville visa att vi måste tänka mer hållbart kring vår konsumtion. Jag brinner för att ändra våra konsumtionsmönster. Vi måste ta tillvara på det som redan producerats istället för att hela tiden utnyttja jordens resurser och skapa nytt. Nytt som inte ens säljer utan bränns upp. Jag ser också en stark trend där modet går mot att bli alltmer individuellt och där det finns ett behov av att finna sina egna personliga uttryck. Jag längtar till den dag då eko inte är alternativet, utan det självklara valet. Foto: Moa Westerdahl 2. Hur går du tillväga i skapandet? Framförallt försöker jag tänka användarvänligt. Produkterna som görs får gärna fylla ett behov, ha en funktion och vara användbara. De får gärna vara miljövänliga alternativ till produkter som redan finns på marknaden men som tillverkas under sämre förhållanden, t.ex. Ipodfodral. Jag tänker också mycket på vilka material jag arbetar med. Jag är noga när jag väljer ut tyger, bland annat med tanke på kvalitet. Jag använder främst naturmaterial som bomull och lin. Men jag tänker givetvis även på färger och mönster. Jag får försöka tänka bort mig själv ibland och skapa produkter utifrån färger som jag tror andra tilltalas av. Det är viktigt att göra produkter som håller samma höga kvalitet om alternativen och till priser som tilltalar konsumenten. 3. Vilka är dina kunder? Mina produkter säljs via en webbshop, främst till privatpersoner. Jag kan urskilja två huvudkategorier av kunder: dels de som handlar med tanke på miljö och produktionsvillkor, och dels de som vill sticka ut från mängden och känna sig unika i sina val. Åldersgruppen varierar, mellan 20 och 65. Det är lite fler kvinnor än män i dagsläget. 5

6 Jag säljer också till företag, t.ex. inför konferenser och events där de vill ha»give-aways«med tydlig miljöprofil eller något som är närproducerat. 4. Ser du någon förändring? Finns det en ökad efterfrågan på återvunnet/redesign? Absolut. Konsumenternas medvetenhet om att ställa krav på miljövänligt och hållbart producerade produkter bara ökar. De villkor som arbetare får stå ut med kring textilproduktion utomlands har också uppmärksammats vilket ger ökad kvalitet till mitt företag då jag har full kontroll på min produktionskedja. I dagsläget samarbetar jag med Samhall. 5. Är det många som arbetar på liknande sätt i Sverige? Både ja och nej. Jag tycker mig se att det finns flera som tänker miljövänligt och återvunnet. Men många gör det mer som hobby och driver inte sina företag på heltid. Men jag tror att i takt med att medvetenheten ökar hos konsumenterna så ökar också efterfrågan på dessa produkter och fler och fler kan arbeta med det på heltid och tjäna sitt levebröd på detta sätt. 6

7 Klädotek Ett annat sätt att som konsument bidra till en hållbar konsumtion är att använda sig av så kallade klädotek. Här kan man som konsument förnya sin garderob utan att använda nyproducerade råvaror. Klädotek är en lånegarderob där man lånar ut begagnade kläder som är skänkta från privatpersoner. Genom ett medlemskap och en mindre kostnad kan man klä sig på ett hållbart sätt. I Göteborg har nyligen»klädoteket Göteborg«öppnat och drivs som en ideell förening. Här kan man bli låntagare, vilket kostar 150 kronor för tre månader. Här kan man låna upp till fem plagg i tre veckor. Förutom klädotek är också arrangerade klädbytardagar ett nytt fenomen på frammarch. 7

8 Swoppingen Skolinitiativ för hållbar konsumtion Intervju med Mina Benjegård, Schillerska gymnasiet, samhällsvetenskapligt program 1. Hur kom det sig att du valde hållbart mode som projektarbete? Jag är väldigt intresserad av hållbarhetsfrågan, inte bara när det gäller kläder som mitt projektarbete handlade om, utan inom alla områden. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga att diskutera och att man försöker förbättra. Då vi ofta producerar och konsumerar mer än vad jorden klarar av kändes det bra att kunna genomföra en Swopping (klädbytardag) för att kunna förändra något i min närhet. 2. Hur fick du kunskap och information om hur man planerar och genomför en klädbytardag? Ganska mycket kan man räkna ut själv men en bra och enkel idé är att söka på Swopping/swap clothes/klädbytardag på YouTube. Ett annat tips är att höra sig för om man känner någon som har besökt en Swopping och vet vem som anordnade den för att sen försöka få kontakt med den här personen för lite fler tips. Mina viktigaste tips är att fixa en bra lokal, ha många funktionärer och att ha ett bra system för inlämning av kläder. Det kan också vara bra att reglera mottagningen av kläder på något sätt. Många har en gräns på att man inte får ta med sig mer än fem plagg och även att man inte tar emot smutsiga och trasiga kläder. 3. Vad var bäst med klädbytardagen och har du mött några svårigheter i arbetet? Bäst med Swoppingen var att det var ett så stort intresse för den. Det var jättekul att se att folk tyckte det var en rolig idé och att det var många kläder som byttes vilket var hela meningen med dagen. Jag hoppas också att fler personer upptäckte Swopping och skulle vilja besöka en Swopping igen om de hade möjlighet och också att de ser klädbyte som ett alternativ till att köpa nya kläder. 8

9 TIPS TILL DIG SOM KONSUMENT Använd befintliga kläder länge. Laga trasiga kläder. Köp second hand. Byt kläder. Hyr kläder. Köp kvalitet. Köp miljömärkt. Ställ frågor till butikerna där du handlar dina kläder (om hur kläderna är tillverkade). Ta ett ansvar under användningen av ditt plagg. Övertvätta inte och tvätta inte på för hög temperatur. 9

10 FAKTAFRÅGOR ATT FÖRDJUPA SIG i? Vill du ta lära dig mer om hållbart mode, varför inte börja med att diskutera och försöka svara på faktafrågorna nedan. Svaren hittar du på sista sidan. 1. Hur mycket tror du att den svenska privatkonsumtionen av kläder har ökat i procent mellan åren 1999 och 2009? 2. Hur mycket vatten går det åt för att producera 1 kg bomull? 3. Hur mycket kemikalier går det åt för att producera ett par jeans? 4. Hur mycket textilt avfall slängs per person i Sverige? 5. Vilket är det vanligaste sättet för den svenska konsumenten att göra sig av med de kläder man inte längre vill ha? 6. Vilket är det näst vanligaste sättet för den genomsnittliga svenska konsumenten att göra sig av med sina kläder? 7. Hur stor andel av avfallet som svenska hushåller slänger (säck-och kärlavfall) utgörs av textilier? 8. Vilken åldersgrupp är mest benägen att slänga utslitna och/eller trasiga kläder i hushållsoporna? 9. Vilka krav ställs på ekologisk bomull? 10. Idag görs också ansträngningar för att utveckla nya eller nygamla grödor för textila ändamål. Kan du ge exempel på material? 11. Vad är ILO:s kärnkonventioner? 12. Vilket år har FN:s Internationella arbetsorganisation (International Labour Organisation, ILO) satt som mål att allt skadligt barnarbete ska vara avskaffat? 13. Hur många miljoner barn uppskattas sitta fast i barnarbete? 14. Vilken form av barnarbete kan anses som icke skadligt? 15. Textilområdet har en stor ekonomisk betydelse genom att det utgör en av de största branscherna sett ur ett globalt perspektiv. Hur många anställda och hur hög omsätttning hade EU-området inom textil- och modeindustrin år 2003? 16. Hur hög omsättning hade textil- och modesektorn i Sverige år 2003? 17. Vad är en livscykelanalys (LCA)? 18. Vilka miljömärkningar finns i Sverige? 19. Hur mycket växthusutsläpp orsakar svenskarnas shopping av kläder och skor varje år? 20. Hur många ton kläder importerades till Sverige år 2007? 21. Vilka kemikalier används i textilproduktion? 10

11 ÖVNINGAR Nedan presenterar vi några övningar om klädindustrin som har tagits fram av Fairtrade Sverige i boken, Så produceras våra kläder. Övningar finns här: Jeansen Inspirationsövning Spelledare: Ja. Tid: minuter. Syfte: Förstå vad som döljs bakom prislappen på ett par jeans och att det är många aktörer bakom tillkomsten av ett par jeans. Material: Ett par jeans, kopierade händelsekort. 1. Dela in deltagarna i fyra grupper. 2. Visa efter gruppindelningen ett par jeans och säg att de kostar 600 kr. Berätta att det finns många personer/aktörer inblandade i att du har dessa jeans idag i din hand. Bland annat finns»textilarbetaren Vinita«som syr jeansen,»tara Factory«som är fabriken där jeansen tillverkas, ett märkesföretag,»benzin«, som är ansvarigt för jeansens design och butiken»proffit«i Sverige som säljer jeansen. 3. Dela ut händelsekorten Varje grupp ska föreställa sig att de är någon av dessa aktörer med hjälp av beskrivning från händelsekort som du som spelledare delar ut. Sedan ska de fundera över vad de anser att just deras aktör är värd, d.v.s. hur stor del av dessa 600 kr som deras grupp ska ha. 4. När deltagarna är klara, be dem läsa upp sina händelsekort för varandra, så att varje grupp vet vilka de andra aktörerna är. 5. Gör en tabell där deltagarna fyller i hur mycket de respektive aktörerna fick av de 600 kronorna. 11

12 6. Ofta överstiger de fyra aktörernas önskningar den totala summan: 600 kr. Detta måste lösas eftersom jeansen endast får kosta 600 kr. Be deltagarna lösa detta genom förhandling, d.v.s. varje grupp får motivera varför den ska ha just sin mängd av pengakakan och sedan kompromissa sig fram till en lösning. Om den totala summan inte överstiger 600 kr, gratulera deltagarna till att de har haft tur. 7. Visa sedan ett verkligt exempel: Sid.115/5.Så produceras våra kläder Av jeansens totala pris på 600 kronor, får: 8. Diskutera hur verkligheten stämde överens med de olika gruppernas förslag. Vad blev de mest förvånade över? Vad tyckte de ska ändras och på vilket sätt? Hur kändes det för deltagarna att vara de olika aktörerna? TIPS TILL SPELLEDAREN Om deltagarna tycker det är svårt att veta vad man får för pengarna i Indien kan du ge några exempel. En lärare i Indien har ca kr/månad och ett enkelt indiskt mål mat kostar ca 5 kr. Textilarbetares löner kan variera mycket, exempelvis får Vinita 6 kr per jeans, vilket blir 24 kr/dag d.v.s. ca 500 kr/månad. I filmen»vi handlar Vem betalar?«utgiven av Fair Trade Center och Lotta Film 2002 får en textilarbetare 70 kr/månad (efter avdragen) d.v.s. 34 kr att leva på per dag. När du visar den verkliga fördelningen av de 600 kronorna på de olika aktörerna så tänk på att Vinitas lön är en del av Tara Factorys kostnader. Det totala priset för jeansen blir alltså 600 kr och inte 606 kr när du adderar i exemplet ovan. Tänk även på att de 11 procent för transport/import/skatt inte är med som en aktör. Påpeka att transport/import/skatt också är en viktig del av de totala kostnaderna. Källa: Denna övning är inspirerad av ett rollspel som använts i Studiefrämjandets rikskampanj»vi handlar!«12

13 Händelsekort Tara Factory Jeansen tillverkas i textilfabriken Tara Factory som ligger i industristaden Tiripur i södra Indien. I fabriken tillverkas märkesjeans till marknaden i norr. I fabriken sysselsätts ca 200 arbetare som samtliga är kvinnor mellan 16 och 25 år. Fabrikschefen håller just på att förhandla om en order på jeans från det amerikanska företaget Benzin. Samtidigt som han känner sig pressad av arbetarnas klagomål över dåliga löner och dåliga arbetsförhållanden, känner han en stor oro för att ordern ska gå till fabriken tvärs över gatan om Tara Factory inte kan erbjuda samma låga priser som förra året. Dessutom vet han att grannlandet nyligen börjat tillverka jeans till mycket låga priser och känner oro för att ordern går dit istället. Tänk på att fabriken även har omkostnader i form av underhåll av fabriken, löner och inköp av material. Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till Tara Factory? Klädkedjan Proffit Klädkedjan Proffit har sitt huvudkontor i Stockholm och leds av en grupp personer, den så kallade företagsledningen. Företaget har ca 200 butiker runt om i Norden, bl.a. de större städerna på välkända affärsgator som Drottninggatan i Stockholm och Ströget i Köpenhamn. Företaget säljer moderiktiga kläder av god kvalitet, främst till ungdomar. Proffit ägs av ett antal aktieägare och ledningen vill se till att dessa får god utdelning. Samtidigt brottas man med ökade utgifter för hyror och löner, höga skattekostnader och högre inköpspriser. Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till Proffit? 13

14 Händelsekort Textilarbetaren Vinita Jeansen tillverkas i textilfabriken Tara Factory som ligger i industristaden Tiripur i södra Indien. Där arbetar Vinita, en 24-årig indisk kvinna, som är gift och har tre barn. Arbetsförhållandena för de anställda, som samtliga är unga kvinnor, är usla. Fabriken är gammal och sliten och arbetstiden är lång, tolv timmar per dag, sex dagar i veckan. Rasterna är korta och sällsynta. Luften i fabriken är het och full av bomullsdamm och ventilation saknas. Vinita är trots sin låga ålder nästan utsliten av det hårda arbetet. Både hon och hennes man arbetar nästan varje dag, men ändå räcker pengarna knappt till mat och hyra. Under en genomsnittlig arbetsdag produceras det i genomsnitt fyra par jeans per arbetare i fabriken. Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till textilarbetaren Vinita? Företaget Benzin Företaget Benzin, från USA, världsledande på jeans. Märket Benzin säljs över hela världen och i Sverige är det butikskedjan Proffit som har ensamrätt på detta varumärke. Företaget Benzin lägger varje år ner stora summor pengar på reklam och marknadsföring av sitt varumärke. Det är inte ovanligt att kändisar ställer upp i reklamkampanjer mot skyhög ersättning. Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till företaget Benzin? 14

15 Tröjan Inspirationsövning Spelledare: Ja. Tid: 120 minuter några dagar. Syfte: Bli medveten som konsument om vilken information butiker kan ge om de varor de säljer samt att öva på att utföra en intervju. 1. Dela in deltagarna i mindre grupper. Titta på lappen i kragen på de tröjor deltagarna har på sig. Står det där ett tillverkningsland och i så fall vilket? Välj en av gruppmedlemmarnas tröjor och ta reda på mer om var och framförallt hur tröjan har tillverkats. 2. Besök den affär tröjan är köpt i och ställ frågor ni vill ha svar på. Ring gärna till butiken innan och fråga när de har tid. Ställ gärna frågor till både en expedit och en butiksansvarig. Tänk i förväg igenom frågor ni vill ställa till butiken. Om ni kör fast finns det exempel på frågor nedan. Var är tröjan tillverkad? Var tillverkas de flesta av de kläder som ni säljer? Vem äger fabriken som syr tröjan? Hur ser förhållandena ut där kläderna tillverkas? Vilka löner har de anställda? Hur långa arbetsdagar har de anställda som syr tröjan? Får de organisera sig fackligt? Var kommer materialet från (bomull, polyester o.s.v.)? Hur ser förhållandena ut där materialet kommer ifrån, d.v.s. hos underleverantörerna? Tycker du (expedit och/eller butiksansvarig) att det är ert ansvar att känna till sådana fakta och att verka för en eventuell förbättring? Har er butik etiska riktlinjer sk»codes of conduct«och/eller en miljöpolicy. Kan vi få en kopia av dessa dokument? Hur mycket känner du (expedit och/eller butiksansvarig) till om de etiska riktlinjerna? Följer leverantörerna/fabrikerna de etiska riktlinjerna och miljöpolicyn i de länder där tröjan tillverkas? 15

16 Vad fick ni för svar? Var det några frågor ni inte fick svar på? Hur kan du som konsument få veta att tröjan är framställd på ett etiskt och/eller ett miljömässigt godtagbart sätt? Tycker du att butiken har ett politiskt och socialt ansvar? Vem har det? redovisning Ni kan sedan redovisa era intervjuer t.ex. i form av en påhittad TV-debatt, där varje grupps butik är representerad och en TV-publik deltar i diskussionen. Ni kan även bjuda in gäster till debatten. Studera etiska riktlinjer och miljöpolicydokument från»er«butik eller något annat företag som intresserar er. Vad står det i dokumenten och vad innebär det? Hur efterföljs reglerna? Ta gärna hjälp av Fair Trade Center (www.fairtradecenter.se) eller SwedWatch (www.swedwatch.org) för mer information 16

17 Vill du veta mer? Kemikalieinspektionen Mycket information om kemikalier i kläder och andra textilier The Better Cotton Initiative, BCI, sammanslutning för att minska bomullens påverkan på människor och miljö Två exempel på textilbranschens sammanslutningar för klädföretag och branschaktörer med syfte att förbättra förhållanden och genomföra kontroll av leverantörer. BSCI, Business Social Compliance Initiative Fair Wear Foundation, FWF, Carlström, Carina:»Världen i din ficka: Fattiga sömmerskor och rika företag«. Federativs, 2002 Filmer:»Vi handlar vem betalar«och»rapport från tomtens verkstad«, båda går att beställa via Fair Trade Centers hemsida om kampen för fackliga rättigheter vid fabriker i Indonesien«www.cleanclothes.org/companies. Lindström, Sverker:»Gränslösa kläder«, Atlas, 2004»Har modet modet att höja lönerna?«, Fair Trade Center & Rena Kläder, 2011»Sjukt snyggt en rapport om sandblästrad denim«, Fair Trade Center, 2010 Vetenskap för profession 20:2012,»Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder«, Högskolan i Borås «Den blinda klädimporten Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige«, SwedWatch, rapport nr.21,

18 För mer information Har ni frågor eller vill ha stöd i ert arbete, kontakta oss gärna. Lycka till med arbetet! Malin Roux Åsa Helg Tel: Tel: E-post: E-post: 18

19 frågesvar 1. Den svenska privatkonsumtionen av kläder och skor har ökat med 53 procent mellan 1999 och Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 2. Det går åt mellan och liter vatten för att producera 1 kg bomull (Fletcher 2008). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 3. Drygt ett halvkilo kemikalier (Olsson et al. 2009). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 4. Plockanalyser av svenskt avfall visar att det årligen slängs cirka 8 kg textilt avfall per person (Carlsson et al. 2011). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 5. Att skänka till välgörenhet. I en undersökning (Ungerth 2011) uppgav 45 % detta som sitt första alternativ. Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 6. Att ge bort kläderna till familj och vänner. I KfS undersökning (Ungerth 2011) angav 18 % som första alternativ att ge bort kläderna till familj och vänner vilket var det näst vanligaste efter att skänka kläderna till välgörenhet (Ungerth 2011). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 7. Den totala mängden textilier per år i hushållens säck- och kärlavfall beräknas uppgå till ton vilket motsvarar ca 3 % av vad hushållen totalt slänger per år i soporna (Carlsson et al. 2011). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 8. De som är under 25 år. Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 9. Krav som ställs på ekologiskt odlad bomull: Produktionen sker med vatten samt är energisnål. Bekämpningsmedel används inte. Naturliga gödningsmedel används och kompostering sker, vilket försäkrar kommande generationer jordar med god näringstillgång. Alternativlösningar till farliga avlövningsmedel används eller så handplockas bomullen vid mer småskalig produktion. 19

20 10. Hampa, nässlor och bambu nämns som exempel. Källa: 11. ILO, International Labour Organization, är FN:s organ för arbetslivsfrågor där både regeringar, fackliga organisationer och arbetsgivare finns representerade. Organisationen arbetar med att främja sysselsättning och förbättra arbetsvillkor samt fackliga rättigheter världen över. ILO har utarbetat cirka 200 konventioner om rättigheter i arbetslivet. Källa: Källa: pdf (Gemensamma krafter mot barnarbete) 12. År 2016 Källa: pdf (Gemensamma krafter mot barnarbete) 13. Enligt FN:s siffror sitter 215 miljoner barn fast i barnarbete. Källa: pdf (Gemensamma krafter mot barnarbete) 14. Det är vanligt att barn på olika sätt hjälper sina föräldrar när de jobbar, bidrar till familjejordbruket eller utför vissa sysslor i hemmet. Sådant arbete kan vara en naturlig del av barns utbildning och uppfostran och ge viktiga kunskaper och erfarenheter som barnen får nytta av i livet. Att motverka sådant arbete skulle snarare skada än gynna barn. FN delar därför upp barns ekonomiska aktiviteter i tre grupper. Den största gruppen är alla barn som är involverade i någon form av ekonomiskt produktiv sysselsättning. ILO uppskattar dem till 305 miljoner. Av dessa uppskattas 215 miljoner vara barnarbetare d.v.s. de utför sådant arbete som anses skadligt och som förbjuds enligt FN:s olika konventioner. Ur denna grupp kan man sedan bryta ut 115 miljoner barn som är utsatta för den värsta formen av barnarbete. Källa:http://www.fairtrade.se/obj/docpart/6/60a89e097e144b90da953ee2f34ad07c. pdf (Gemensamma krafter mot barnarbete) 15. År 2003 hade textil- och modeindustrin inom EU-området 2,5 miljoner anställda och omsatte 187 miljarder Euro, vilket gör den till en av de största industrigrenarna i Europa. Källa:http://www.hb.se/wps/portal/!ut/p/c0/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os- 3hXX49QSydDRwN_N0MLAyNjI2cPX2MPT3dTE_2CbEdFAJ_SIPA!/ 16. År 2003 omsatte handel och konsumtion inom textil- och modesektorn ca 60 miljarder kronor i Sverige. Källa:http://www.hb.se/wps/portal/!ut/p/c0/04_SB8K8xLLM9MSSzPy8xBz9CP0os- 3hXX49QSydDRwN_N0MLAyNjI2cPX2MPT3dTE_2CbEdFAJ_SIPA!/ 20

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen

Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen Barn i Syd producerar de kläder vuxna bär i Nord - Fatta modet och säg ifrån! Copyright: Expressen INTRODUKTION: TEMA TEXTIL För 40 50 år sedan producerades det kläder i Sverige. Klädindustrin har varit

Läs mer

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör:

Rada upp de olika aktörerna efterhand, berätta lite om varje aktör: Jeansens pris Deltagare: 3-15 personer Tid: Ca 20 min Jeansens pris är en övning som vidareutvecklats från inspirationsövningen Jeansen vad är de värda? som finns i Fairtrade Sverige och Rena Kläders bok

Läs mer

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C

Hållbar Utveckling. Gustav Lewin 9C Hållbar Utveckling Finns det möjlighet för ungdomar att i klädbutiker i Lund inhandla ekologiska kläder och existerar ett samband mellan marknadsföring och försäljning? Gustav Lewin 9C Innehållsförteckning:

Läs mer

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013

Dags för kläderna att komma ut ur garderoben. - Klädbytardagen 2013 Dags för kläderna att komma ut ur garderoben - Klädbytardagen 2013 Har du glömt något i garderoben? Har du några vardagskläder i garderoben som du inte har använt det senaste året? Kanske hänger det kavajer

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Nyhet! Ekologiska och miljövänliga kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo

Läs mer

Vad är ekologisk bomull? När man odlar vanlig bomull används mycket bekämpningsmedel och konstgödningsmedel vilket inte är bra för miljön.

Vad är ekologisk bomull? När man odlar vanlig bomull används mycket bekämpningsmedel och konstgödningsmedel vilket inte är bra för miljön. Vad är ekologisk bomull? När man odlar vanlig bomull används mycket bekämpningsmedel och konstgödningsmedel vilket inte är bra för miljön. Istället kan man köpa kläder av ekologisk bomull och då kan man

Läs mer

Kakbank är ett enkelt sätt att jobba för en rättvisare värld.

Kakbank är ett enkelt sätt att jobba för en rättvisare värld. et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever Baka en Kakbank Kakbank är ett enkelt sätt att jobba för en rättvisare värld. Malin Roux och Åsa Helg 1 Välkommen till Kakbank! Kakbank är ett enkelt sätt att

Läs mer

Conscious Actions Höjdpunkter 2013

Conscious Actions Höjdpunkter 2013 CONSCIOUS ACTIONS HÖJDPUNKTER 2013 VÄLKOMMEN Conscious Actions Höjdpunkter 2013 På H&M har vi gett oss själva utmaningen att göra hållbart mode för våra kunder. Vi vill hjälpa människor att uttrycka sin

Läs mer

Ekologiskt sortiment 2014

Ekologiskt sortiment 2014 Ekologiskt sortiment 2014 t-shirts av bambu 1 bambu-strumpor 1 bambu-frotté Bra för dig. Bra för miljön. Bra för klassen (eller laget). Tack! Ditt köp förstärker vår klass-/lagkassa. Hälsningar Förening

Läs mer

NORDISKE ARBEJDSPAPIRER

NORDISKE ARBEJDSPAPIRER Ved Stranden 18 DK-1061 København K www.norden.org NORDISKE ARBEJDSPAPIRER N O R D I S K A A R B E T S P A P P E R Konsumentguide Använd kläderna Använd huvudet Skona miljön! Rostra Kommunikation v/ David

Läs mer

Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn om barnens kläder. April 2011

Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn om barnens kläder. April 2011 RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Vad händer sen med barnens kläder? Föräldrajuryn om barnens kläder. April 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341

Läs mer

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Inom området hållbarhet har KappAhl under året som gått bland annat...... varit en av initiativtagarna till SWAR, ett svenskt projekt för renare textilproduktion

Läs mer

Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln

Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln Märkningar på textilier Sveriges Konsumenters guide i märkningsdjungeln Vad du väljer att ha närmast kroppen har stor betydelse för miljön, din hälsa och för människors arbetsvillkor. Genom medvetna köp

Läs mer

Miljövänligt Bambusortiment 2015/16

Miljövänligt Bambusortiment 2015/16 Miljövänligt Bambusortiment 2015/16 Bra för dig. Bra för miljön. Bra för klassen (eller laget). Tack! Ditt köp förstärker vår klass-/lagkassa. Hälsningar Förening / Klass Bra för både dig och naturen Alla

Läs mer

Hållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode. Skapa och laga. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Hållbart Mode Skapa och laga Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Skapa och laga Varför ska vi laga? Syfte med Lektionen Temat handlar om det egna skapandet och hur vi kan använda

Läs mer

CSR Ansvarsfullt företagande

CSR Ansvarsfullt företagande CSR Ansvarsfullt företagande Det finns ett ökat tryck på våra företag att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsrättsprinciper och grundläggande miljöstandarder oavsett var i världen vi

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu

Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Nyhet! Ekologiska kläder av bambu Får bara säljas av skolklasser och idrottslag Läs mer om hur ni kan tjäna pengar till laget/klassen och samtidigt bidra till en lite bättre värld. bamboo ecowear Fyll

Läs mer

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS

100% RECYCLABLE HANGING THE FUTURE SUSTAINABLE SOLUTION ECOLOGICAL HANGERS W E 100% YCLING W EL REC O OV WE L E RECYC G L LIN G VE LO IN W RECYCL ING OVE EL VE YC RECYCLABLE ECOLOGICAL HANGERS HANGING THE FUTURE Den nya generationen ekoligenta galgar; intelligent form och ekologisk

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL THE FRUIT CODE. SOM EN AV VÄRLDENS LEDANDE KLÄDPRODUCENTER KÄNNER VI VÅRT ANSVAR FÖR MILJÖN OCH SAMHÄLLET.

VÄLKOMMEN TILL THE FRUIT CODE. SOM EN AV VÄRLDENS LEDANDE KLÄDPRODUCENTER KÄNNER VI VÅRT ANSVAR FÖR MILJÖN OCH SAMHÄLLET. VÄLKOMMEN TILL THE FRUIT CODE. SOM EN AV VÄRLDENS LEDANDE KLÄDPRODUCENTER KÄNNER VI VÅRT ANSVAR FÖR MILJÖN OCH SAMHÄLLET. På Fruit Of The Loom har vi väldigt höga krav. Detta märks på kläderna vi producerar

Läs mer

döden i datorn SPN-uppdrag

döden i datorn SPN-uppdrag HUVUDUPPGIFT: Datorn på jobbet 1. Dator på jobbet intervju Väldigt många vuxna har inte bara en dator hemma som de använder ofta, de har en på jobbet också. Men, vad använder de egentligen sin dator till

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

ETIKFABRIKEN EN LÖN ATT LEVA PÅ LÄRARHANDLEDNING

ETIKFABRIKEN EN LÖN ATT LEVA PÅ LÄRARHANDLEDNING ETIKFABRIKEN EN LÖN ATT LEVA PÅ LÄRARHANDLEDNING FAIR TRADE CENTER December 2013 Magnus Ladulåsgatan 24, 118 66 Stockholm info@fairtradecenter.se Fair Trade Center är en ideell förening som arbetar för

Läs mer

Ethical Trading Initiative (ETI)

Ethical Trading Initiative (ETI) INITIATIV Sammanfattning Fair Wear Foundation (FWF) för textilindustrin med fokus på arbetsvillkor i. Fair Labor Association (FLA) verifieringssystem som arbetar för förbättring av arbetsvillkoren bland

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Conscious Actions Höjdpunkter 2014

Conscious Actions Höjdpunkter 2014 CONSCIOUS ACTIONS Höjdpunkter 2014 Conscious Actions Höjdpunkter 2014 På H&M erbjuder vi mode till bästa pris men inte till vilket pris som helst. Vi vill göra medvetna val enkla och tillgängliga för alla.

Läs mer

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09

Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 Paula & Kajsa Vinnare av Terre de Femme 2008/09 TEXT: Rikard Lehmann. FOTO: Hampus Brefelt, The Studio, Malmö Vänd blad Fair Trade - ett vinnarekoncept för Paula och Kajsa i Terre de Femmes Det skiljer

Läs mer

LEKTIONSFÖRSLAG 1 SHOP TIL YOU DROP - VAD ÄR PROBLEMET? ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

LEKTIONSFÖRSLAG 1 SHOP TIL YOU DROP - VAD ÄR PROBLEMET? ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET LEKTIONSFÖRSLAG 1 ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: 7-9 + GYMNASIET Vad vet du om kläderna du har på dig idag? Vilka material är de gjorda av och hur framställs de? Vem har

Läs mer

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Stockholm, 11 februari 2015 emma.nolte@tcodevelopment.com Agenda Kort om TCO Development IT produkter har stor miljö och social påverkan Kraven i TCO Certified

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper?

Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Shopping, Identitet och Hållbar utveckling är vi de kläder vi köper? Cecilia Solér Bakgrund - relationen mellan inkomst, konsumtion och klimat. Ju mer vi tjänar desto mer bidrar vi till klimatförändringarna!

Läs mer

Mode, miljö och moral. snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete

Mode, miljö och moral. snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Mode, miljö och moral snabba fakta om vårt hållbarhetsarbete Vi tar ansvar! Varje dag och i varje del av KappAhl tar vi ansvar för samhället vi verkar i, och skapar möjligheter för en hållbar framtid.

Läs mer

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av

En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av En berättelse om när Vigga bestämde sig för att tillverka kläder som alla mår bra av 2010 Katvig. Illustration: Søren Mosdal. När Vigga var liten ville hon rädda världen. När hon blev vuxen fick hon egna

Läs mer

Konsumentföreningen Stockholm. Vad händer sen med våra kläder? Enkätundersökning. April 2011

Konsumentföreningen Stockholm. Vad händer sen med våra kläder? Enkätundersökning. April 2011 RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Vad händer sen med våra kläder? Enkätundersökning April 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, 08-714 39 71, 070-341 55 30 Anna

Läs mer

Val av leverantör och leverantörens ansvar

Val av leverantör och leverantörens ansvar - förord De flesta företag kräver en bra produkt och kvalitet till ett motsvarande relevant pris av sina leverantörer. Vi på Nudie Jeans tycker dessutom att det är mycket viktigt att ta ett större ansvar

Läs mer

Hållbart Mode. Konsumentmakt. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode. Konsumentmakt. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Hållbart Mode Konsumentmakt Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Konsumentmakt Kritisk konsument Syfte med Lektionen Temat handlar om konsumentmakt och hållbarhet, hur vi kan

Läs mer

TIO STEG. Design som minskar avfallet V.2

TIO STEG. Design som minskar avfallet V.2 TIO STEG 1 Design som minskar avfallet V.2 1 Design som minskar avfallet Hur kan den stora mängden avfall som uppstår inom textilindustrin minskas, både innan produkten når konsumenten och därefter? Bedöm

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad

DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad DET BÖRJAR MED FAIRTRADE! Läs om en certifiering som gör skillnad Foto: Éric St-Pierre När jag säljer mer Fairtrade-kakao får jag råd med sjukvård och utbildning till mina barn och kan försörja min familj

Läs mer

giftfria kläder 1. Inledning Att slippa oroa sig för att barnen, och vi själva, inte utsätts för giftiga ämnen är en fråga om trygghet. De senaste åren har Centerpartiet och regeringen radikalt höjt ambitionsnivån

Läs mer

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Dagligvaruhandeln Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte

Läs mer

Hållbar entreprenör. Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility. Malin Roux och Åsa Helg

Hållbar entreprenör. Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility. Malin Roux och Åsa Helg et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever Hållbar entreprenör Är du på väg att starta UF-företag och är nyfiken på CSR Corporate Social Responsibility Malin Roux och Åsa Helg 1 HÅLLBAR ENTREPRENÖR Är

Läs mer

Hållbart Mode. Schyssta kläder. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode. Schyssta kläder. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Hållbart Mode Schyssta kläder Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Schyssta kläder I sömnadsfabriken Syfte med Lektionen Temat handlar om att få förståelse för hur arbetsförhållandena

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

UTSTÄLLNINGAR. Fair Fashion?

UTSTÄLLNINGAR. Fair Fashion? UTSTÄLLNINGAR Fair Fashion? Hur påverkas världen av det du har på dig? Hur kan du kombinera din shopping med en hållbar utveckling? Utställningen Fair Fashion? visar att det inte är bara catwalken det

Läs mer

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN!

LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! LÅT BARNEN LEKA SIG TILL EN BÄTTRE VÄRLD I ER KOMMUN! 1 6 Låt barnen leka sig till en bättre värld i er kommun! I leken är allt möjligt! Lek är något som förenar alla barn, vart vi än befinner oss. Hos

Läs mer

PEOPLE AND PLANET. Made with Fairtrade Cotton Made with Fairtrade Cotton CERES-0201

PEOPLE AND PLANET. Made with Fairtrade Cotton Made with Fairtrade Cotton CERES-0201 2017 PEOPLE AND PLANET IC ECOLAB RD EL NO 2 100 105 off 767 royal 255 yellow Content 290 orange 885 purple T-shirt Round neck red p. 6-11 V-neck p. 12-13 Long sleeve p. 14-17 Polo Short sleeve p. 18-19

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

CONSCIOUS ACTIONS Höjdpunkter 2012

CONSCIOUS ACTIONS Höjdpunkter 2012 CONSCIOUS ACTIONS Höjdpunkter 2012 Välkommen till höjdpunkterna från H&M:s CONSCIOUS ACTIONS 2012 För oss på H&M är hållbarhet ett handlingens ord. Det är en pågående resa med ärligt uppsåt, full av hjärta,

Läs mer

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Handlingsplanen för en giftfri vardag Handlingsplanen för en giftfri vardag Födda och ofödda barn Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider Högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

ABF Västra Götaland - SÅ ÄR VI MED OCH PÅVERKAR!

ABF Västra Götaland - SÅ ÄR VI MED OCH PÅVERKAR! ABF Västra Götaland - SÅ ÄR VI MED OCH PÅVERKAR! Hållbart ABF ABF är en idéburen rörelse med ett idéprogram fastlagt för hela organisationen. Idéprogrammet är vägledande för vårt sätt att arbeta för en

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

Upptäck Jordens resurser

Upptäck Jordens resurser Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som

Läs mer

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet

Ale kommuns målsättning inom Fairtrade city arbetet TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) 2015-02-20 2015-02-19Dnr KS.2015.14 Sektor kommunstyrelsen Handläggare: Annika Friberg Tel: 0303-371186 E-post: annika.friberg@ale.se Kommunstyrelsen Ale kommuns målsättning inom

Läs mer

dyra dojor Fakta Tänk på att lyfta fram både det som är bra och det som är dåligt. Genom bättre kunskaper kan vi bli bättre på att välja rätt.

dyra dojor Fakta Tänk på att lyfta fram både det som är bra och det som är dåligt. Genom bättre kunskaper kan vi bli bättre på att välja rätt. Inför briefingmötet Inför briefingmötet behöver alla grupper inom er SPN-avdelning göra en noggrann undersökning. Ta reda på mer om skor: hur vi konsumerar, hur de tillverkas, vem som tillverkar dem, vilka

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Kapitel 13 Rättvis handel

Kapitel 13 Rättvis handel 318 Kapitel 13 Rättvis handel Kapitel 13 Rättvis handel Det finns en rad metoder för att påverka företagen att förbättra villkoren för de anställda i världen, förutom traditionellt fackligt arbete. Ett

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för

Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för Barn Är allas business Läs om hur ditt företag kan integrera barns rättigheter i ert hållbarhetsarbete och ansvarsfulla företagande med hjälp av barnrättsprinciperna för företag. Det är nu ni börjar! UNICEF/Roger

Läs mer

COLLECTION 2013 SPORTS UNDERWEAR

COLLECTION 2013 SPORTS UNDERWEAR COLLECTION 2013 SPORTS UNDERWEAR UNLIMITED PERFORMANCE Vi är stolta att presentera en serie lyxiga underställsplagg i exklusiv och välsittande design. Våra kläder är gjorda av mjuk och skön bambu det bästa

Läs mer

Hållbart Mode. Normkritik. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode. Normkritik. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Hållbart Mode Normkritik Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Normkritik Min stil Syfte med Lektionen Temat handlar om normkritik, att tänka kritiskt kring de kläder vi har

Läs mer

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med

PASS. Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med PASS Jag är världsmedborgare! Alla barn som värms av solen har samma rättigheter. Lek dig till en bättre värld med 2 3 Hej! Det är jag som är Retoyträdet! Rita en bild på dig själv här. Hur ser jag ut

Läs mer

Ängelholm är en Fairtrade City

Ängelholm är en Fairtrade City Ängelholm är en Fairtrade City Vad är Fairtrade? Fairtrade är en oberoende produktmärkning som skapar förutsättningar för odlare och anställda att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Fairtrade är

Läs mer

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp

INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006. Etikguiden. Att göra etiska köp INGÅR SOM BILAGA TILL RÅD & RÖN NR 10, DECEMBER 2006 Etikguiden Att göra etiska köp Detta häfte följer med som bilaga i Råd & Rön nr 10/06. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Carina Lundgren Text: Emma

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar

Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Handlingsplan för en giftfri vardag 2011 2020 Jan Hammar Varför en handlingsplan för en giftfri vardag? bly bisfenol A kvicksilver kadmium allergiframkallande biocider högfluorerade kemiska ämnen ämnen

Läs mer

De 20 vanligaste frågorna om Svanen

De 20 vanligaste frågorna om Svanen De 20 vanligaste frågorna om Svanen 1. Vilka står bakom Svanen? Hösten 1989 beslöt Nordiska Ministerrådet att införa Svanen, en officiell och gemensam miljömärkning för Norden. I Sverige sköter SIS Miljömärkning

Läs mer

Klädberget. Stilmedveten Mode, medvetenhet, miljö

Klädberget. Stilmedveten Mode, medvetenhet, miljö Stilmedveten Mode, medvetenhet, miljö Klädberget Medelsvensken köper i genomsnitt 13,1kg textilier varje år. Det är ungefär lika mycket som: o 19 par jeans o 7 vinterjackor o 65 t-shirts per person och

Läs mer

Handlingsplan för en giftfri förskola

Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Handlingsplan för en giftfri förskola Barn är både mer känsliga och mer utsatta för kemikalier än vi vuxna. Små barn utforskar världen genom att smaka och tugga på

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

dyra dojor Avrapportering

dyra dojor Avrapportering till vuxna filmkväll Att göra något tillsammans är ofta ett trevligt sätt att lära sig nya saker. En gemensam aktivitet där lärare, föräldrar och elever träffas är ett bra tillfälle att berätta om vad

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen

LÄRARHANDLEDNING. Arbetslivet. Om arbetsmarknaden i Sverige och världen LÄRARHANDLEDNING Arbetslivet Om arbetsmarknaden i Sverige och världen Lärarhandledning Om materialet Det här materialet är producerat av Arena skolinformation, en del av Arenagruppen, i nära samarbete

Läs mer

Bra Miljöval Textil Information om märkning

Bra Miljöval Textil Information om märkning Naturskyddsföreningen Bra Miljöval Bra Miljöval Textil Information om märkning 2012-04-01 Denna information om märkning av textila produkter är tillsammans med Bra Miljöval Förlaga Användning av märket

Läs mer

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp

Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Miljögifter från ditt hushåll till ditt vatten vi behöver din hjälp Samrådsmöte för Dalälven 19 februari 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten Livsmedel och miljövårdinsatser - Friskt vatten och rena sjöar

Läs mer

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preem Sustainability System for Biofuels 2011-09-07 Nadja Paz, Miljökoordinator Varuförsörjningen Preems kontrollsystem och dess grunder Kontrollsystemets grunder

Läs mer

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007

Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 FÖR VEM DESIGNAR DU? Petra Engström Stockholm Business region Maj 2007 EN PRODUKTS URSPRUNG Vad ger en produkt existensberättigande? Är det tillgång och efterfrågan? Eller är det så att åtrå, längtan,

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

10. Tio skäl till varför cottover. är bäst!

10. Tio skäl till varför cottover. är bäst! 10. Tio skäl till varför cottover är bäst! Rädda världen lite grann varje dag VARUMÄRKESBYGGARE GIFTFÖRBJUDARE Tack för att du väljer Svanenmärkt! ARBETS- VILLKORS- FÖRBÄTTRARE KONTROLLERAD TILLVERKNINGSKEDJA

Läs mer

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp

Viveca Reimers. Hå lbar upphandling och inköp Västra Götalandsregionen Viveca Reimers Hå lbar upphandling och inköp 8 septcsr Västsverige Två stora ansvarsområden 90% 90% Hälso- och och Sjukvård 17 17 sjukhus 140 140 vårdcentraler 170 170 folktandvårdskliniker

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Fatta modet och säg ifrån! - Medvetna val skapar förändring

Fatta modet och säg ifrån! - Medvetna val skapar förändring Fatta modet och säg ifrån! - Medvetna val skapar förändring A. PROBLEM INOM TEXTILINDUSTRIN Kläder som du hittar på galgarna i butiker i Sverige har oftast färdats en lång väg för att hamna här hos oss.

Läs mer

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,

Läs mer

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun

Information från. Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras. Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun Information från Öppna broschyren! Låt dig inspireras och informeras Med vänliga hälsningar Avfallsenheten, Ystads kommun 2015 Sophanteringen i Ystad Tips & trix och annat intressant! I november 2014 gjordes

Läs mer

Facket handlar rättvist

Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist Facket handlar rättvist LO arbetar för rätten till förbättrade löner och arbetsvillkor över hela världen. En del av det internationella solidaritetsarbetet är samarbetet med Fairtrade.

Läs mer

Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2

Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2 1(6) Riktlinjer för Hållbar 1 upphandling inom Landstinget i Uppsala län 2 Bakgrund och omfattning Landstinget i Uppsala län är certifierat enligt ISO 14001 och arbetar systematiskt med miljöfrågor. I

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas

Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas Återanvändning och återvinning av kläder Finansierat av Handelns Utvecklingsråd och Formas Forskare i projektet Eva.Gustafsson@hb.se, docent Daniel.Hjelmgren@hb.se, universitetslektor Nicklas.Salomonson@hb.se,

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer

Socialt ansvarstagande i upphandling. Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Uppförandekod för leverantörer Hållbar upphandling med gemensam styrka Gemensam uppförandekod för leverantörer Sedan 2006 samarbetar Stockholms läns landsting, Region

Läs mer

Vision är en Fair Union

Vision är en Fair Union Vision är en Fair Union Vision är en Fair Union Vision vill ha ett schyst arbetsliv. För oss slutar arbetet för schysta villkor inte vid vår egen arbetsplats eller ens vid vårt lands gränser. Det är därför

Läs mer

COTTOVER COLLECTION CERES-0201

COTTOVER COLLECTION CERES-0201 COTTOVER COLLECTION PEOPLE AND PLANET Våra kläder är effektiva budbärare och säger något om vilka vi är. Därför ska du välja profilkläder med omsorg. Det du väljer att ha närmast kroppen har en avgörande

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

september 2014 Av Yang Hua

september 2014 Av Yang Hua september 2014 Av Yang Hua Vi hoppa vårt arbete med leverantörer om ansvarsfull vattenanvändning och andra hållbara utmaningar kommer vara ett av de tillvägagångsätt som bidrar till en grön omvandling

Läs mer

Studio Re:design är en katalysator som vill ta redesign till en professionell nivå i samarbete med Västsvenska företag.

Studio Re:design är en katalysator som vill ta redesign till en professionell nivå i samarbete med Västsvenska företag. Studio Re:design är en katalysator som vill ta redesign till en professionell nivå i samarbete med Västsvenska företag. För att skapa tydliga exempel på hållbar produktion gjorde vi Västra Götaland till

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2015 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2015 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

Den blinda klädimporten

Den blinda klädimporten Rapport nr 21 Den blinda klädimporten Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige SwedWatch SwedWatch Den blinda klädimporten 1 SwedWatch är en religiöst och partipolitiskt obunden

Läs mer