mode med omtanke Om klädindustrins negativa effekter

Transkript

1 et llbarh hå sa och i v t t ä ör r f Elever mode med omtanke Om klädindustrins negativa effekter 1

2 Mode med omtanke Funderat någon gång över klädindustrins negativa effekter och hur du som konsument kan bidra till en modeindustri med omtanke? Syftet med materialet»mode med omtanke?«är just att starta en tankeprocess kring de här frågorna. I Sverige konsumerar vi allt mer kläder. Konsumtionen har ökat med nästan 60 procent de senaste tio åren och den svenska klädindustrin omsätter idag ca 70 miljarder kronor. Historiskt sett har klädindustrin varit en viktig industri för Sverige och för femtio år sedan producerades en stor andel av våra kläder i Sverige. I dag produceras det mesta i låglöneländer; år 2007 importerade varje svensk i snitt nio kilo kläder. 1 Att produktionen ökar i låglöneländer kan visserligen ses som positivt då det leder till ökad sysselsättning och ger människor möjlighet att ta sig ur fattigdom. Men produktionen i låglöneländer orsakar också omfattande sociala och miljömässiga problem. Problemen är inte alltid så uppenbara i Sverige men märks desto tydligare i de länder klädproduktionen sker. Syftet med materialet»mode med omtanke?«är att starta en tankeprocess kring klädindustrins negativa effekter och hur vi som konsumenter kan bidra till en modeindustri med omtanke. 1Den blinda klädimporten - Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige, SwedWatch, rapport nr.21,

3 Textilindustrins påverkan Textiltillverkning är en oerhört resursslukande process. Vid produktion av exempelvis bomullsprodukter som t-shirts går det åt stora mängder vatten, kemiska bekämpningsmedel och gödningsmedel i odlingen. Även den direkta produktionen kräver stora mängder vatten. Som ett exempel beräknas ca 2700 liter vatten gå åt till en t-shirt. Även energiförbrukningen är hög. 2 Kemikalieanvändningen är också ett problem eftersom kemikalier i produktionen följer med avloppsvattnet och förorenar floder och grundvatten. Stora mängder kemikalier används också i efterbehandlingen för att göra tygerna mjuka och ta bort dålig lukt. De mest förorenande stegen i processen är själva färgningen, blekningen och urtvättningen. På senare tid har metoden sandblästring uppmärksammats och förbjudits av många klädföretag. Sandblästring är en metod för slitning av denim och jeans med syftet att få plaggen att se använda ut. Sandblästring är en metod som kan vara extremt farlig för arbetarnas hälsa. Vid en del sandblästringsanläggningar används natursand som innehåller kvarts. Kroppen kan inte göra sig av med partiklarna som andas in och kvartsdammet kan ge upphov till sjukdomar som till exempel stendammslunga. Det finns inte bara miljömässiga utmaningar för många klädföretag, utan det finns också sociala problem kopplade till klädindustrin. Exempelvis ställer ofta klädföretagen krav på att deras leverantörer ska betala ut de lagstadgade minimilönerna som landet har. Problemet är att i många av de klädproducerande länderna når inte minimilönen upp till FN:s fattigdomsnivå på 2 USD per dag och täcker inte de behov arbetaren har. Därför pågår en debatt kring behovet av att införa krav på så kallade levnadslöner. En levnadslön kan beskrivas som en lön som täcker de grundläggande behov en familj har, såsom mat, rent vatten, husrum, kläder, utbildning för barn, sjukvård samt lite extra för sparande och/eller oförutsedda utgifter. Andra problem som de svenska klädföretagen ofta möter är övertid och långa arbetstider, förbud mot fackliga rättigheter och förekomst av barnarbete. De flesta klädkedjor har idag någon form av uppförandekod och ställer därmed krav på sina leverantörer avseende miljö och sociala frågor. Större företag följer också ofta upp och kontrollerar sina leverantörer. Trots detta återstår flera problem. För många företag är det ett ständigt pågående förbättringsarbete att leva upp till goda arbetsförhållanden och miljöhänsyn. Det är fortfarande väldigt få klädföretag som har en produktion som möjliggör att deras kläder faktiskt kan miljömärkas. Däremot ser vi allt fler exempel på nystartade små klädföretag som tar ett socialt- och miljömässigt ansvar. 2 Den blinda klädimporten - Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige, SwedWatch, rapport nr.21,

4 Konsumentmakt Konsumtionen av kläder att shoppa handlar för många konsumenter idag inte bara om att gå ut och köpa det man behöver. Dagens konsumenter motiverar sin shopping på flera olika sätt och shoppingen fyller olika behov. Det är fortfarande framförallt design, pris och kvalitet som styr våra klädinköp och efterfrågan på hållbart producerade kläder är fortsatt låg. Orsaken till den låga efterfrågan kan vara bristande kunskap hos konsumenterna samt att utbudet är relativt begränsat när det gäller kläder som är producerade på ett mer hållbart sätt. 3 Ett nutida fenomen är det som kallas fast fashion. Fast fashion karaktäriseras av kollektioner med mycket korta livscykler, begränsad upplaga och låga priser. Som motreaktion har rörelsen slow fashion vuxit fram. Anhängare av slow fashion undviker att köpa massproducerat mode, lagar och syr om egna kläder, väljer kläder som håller länge och köper gärna kläder på secondhand. Trots att vi konsumenter många gånger uttalar en omtanke om miljön så agerar vi inte alltid utifrån denna. En studie 4 visar på detta s.k. values-action gap i samband med konsumtion av kläder. Denna skillnad indikerar att det i första hand inte är mer information om klädkonsumtionens negativa effekter som behövs utan snarare olika slags åtgärder som gör det möjligt för oss konsumenter att agera mer hållbart. EU har tagit fram en så kallad avfallshierarki 5 som beskriver att det absolut bästa ur miljöhänsyn är förebyggande av uppkomst av avfall, följt av återanvändning och därefter återvinning. Med återanvändning av kläder menas att man återanvänder utifrån produktens ursprungliga funktion d.v.s. att användas som klädesplagg. Med återvinning menas att man använder klädernas material t.ex. som ljudisolering i bilar, trasor eller material till nya kläder. För att få en högre grad av återanvändning och återvinning krävs ett ökat engagemang från både företag och konsumenter. Det finns exempel på svenska företag som börjat arbeta för att öka återanvändning och återvinning. Boomerang är exempel på ett svenskt klädföretag som arbetar för återanvändning och återvinning. Företaget har bland annat en klädkollektion som består av begagnade kläder som kunder lämnat in i samband med att de köper nytt. För varje plagg som lämnas in får kunderna 10 procent rabatt på ett nytt plagg. När det gäller återvinning så är det amerikanska företaget Patagonia ofta omskrivet. Patagonia tillverkar fleecekläder i återvunnen polyester, och 2009 hade 95 procent av de butiker som säljer Patagonias produkter i Sverige särskilda tunnor där kunderna kunde lämna in de fleecetröjor de inte längre använder. Patagonia samarbetar med amerikanska Malden Mills som årligen tillverkar ca meter tyg av begagnade fleecekläder och PETflaskor. 3, 4 & 5 Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder, Högskolan i Borås 4

5 ReThink Design samhällsentreprenör för hållbar konsumtion Intervju med Linda Winroth 1. Varför startade du företaget Rethink Design? Sedan 2009 driver jag eget företag där jag återanvänder textila material och designar om till nya användbara saker, som exempelvis kläder, accessoarer och heminredning. Anledningen till att jag startade mitt företag var en vilja att kombinera det unika med det miljövänliga. När jag var liten ville jag ofta ha kläder som inte riktigt såg ut som alla andras kläder. Det var det som fick mig att börja sy. Företaget var ett led i att förverkliga detta men också för att jag ville visa att vi måste tänka mer hållbart kring vår konsumtion. Jag brinner för att ändra våra konsumtionsmönster. Vi måste ta tillvara på det som redan producerats istället för att hela tiden utnyttja jordens resurser och skapa nytt. Nytt som inte ens säljer utan bränns upp. Jag ser också en stark trend där modet går mot att bli alltmer individuellt och där det finns ett behov av att finna sina egna personliga uttryck. Jag längtar till den dag då eko inte är alternativet, utan det självklara valet. Foto: Moa Westerdahl 2. Hur går du tillväga i skapandet? Framförallt försöker jag tänka användarvänligt. Produkterna som görs får gärna fylla ett behov, ha en funktion och vara användbara. De får gärna vara miljövänliga alternativ till produkter som redan finns på marknaden men som tillverkas under sämre förhållanden, t.ex. Ipodfodral. Jag tänker också mycket på vilka material jag arbetar med. Jag är noga när jag väljer ut tyger, bland annat med tanke på kvalitet. Jag använder främst naturmaterial som bomull och lin. Men jag tänker givetvis även på färger och mönster. Jag får försöka tänka bort mig själv ibland och skapa produkter utifrån färger som jag tror andra tilltalas av. Det är viktigt att göra produkter som håller samma höga kvalitet om alternativen och till priser som tilltalar konsumenten. 3. Vilka är dina kunder? Mina produkter säljs via en webbshop, främst till privatpersoner. Jag kan urskilja två huvudkategorier av kunder: dels de som handlar med tanke på miljö och produktionsvillkor, och dels de som vill sticka ut från mängden och känna sig unika i sina val. Åldersgruppen varierar, mellan 20 och 65. Det är lite fler kvinnor än män i dagsläget. 5

6 Jag säljer också till företag, t.ex. inför konferenser och events där de vill ha»give-aways«med tydlig miljöprofil eller något som är närproducerat. 4. Ser du någon förändring? Finns det en ökad efterfrågan på återvunnet/redesign? Absolut. Konsumenternas medvetenhet om att ställa krav på miljövänligt och hållbart producerade produkter bara ökar. De villkor som arbetare får stå ut med kring textilproduktion utomlands har också uppmärksammats vilket ger ökad kvalitet till mitt företag då jag har full kontroll på min produktionskedja. I dagsläget samarbetar jag med Samhall. 5. Är det många som arbetar på liknande sätt i Sverige? Både ja och nej. Jag tycker mig se att det finns flera som tänker miljövänligt och återvunnet. Men många gör det mer som hobby och driver inte sina företag på heltid. Men jag tror att i takt med att medvetenheten ökar hos konsumenterna så ökar också efterfrågan på dessa produkter och fler och fler kan arbeta med det på heltid och tjäna sitt levebröd på detta sätt. 6

7 Klädotek Ett annat sätt att som konsument bidra till en hållbar konsumtion är att använda sig av så kallade klädotek. Här kan man som konsument förnya sin garderob utan att använda nyproducerade råvaror. Klädotek är en lånegarderob där man lånar ut begagnade kläder som är skänkta från privatpersoner. Genom ett medlemskap och en mindre kostnad kan man klä sig på ett hållbart sätt. I Göteborg har nyligen»klädoteket Göteborg«öppnat och drivs som en ideell förening. Här kan man bli låntagare, vilket kostar 150 kronor för tre månader. Här kan man låna upp till fem plagg i tre veckor. Förutom klädotek är också arrangerade klädbytardagar ett nytt fenomen på frammarch. 7

8 Swoppingen Skolinitiativ för hållbar konsumtion Intervju med Mina Benjegård, Schillerska gymnasiet, samhällsvetenskapligt program 1. Hur kom det sig att du valde hållbart mode som projektarbete? Jag är väldigt intresserad av hållbarhetsfrågan, inte bara när det gäller kläder som mitt projektarbete handlade om, utan inom alla områden. Jag tycker att det är en väldigt viktig fråga att diskutera och att man försöker förbättra. Då vi ofta producerar och konsumerar mer än vad jorden klarar av kändes det bra att kunna genomföra en Swopping (klädbytardag) för att kunna förändra något i min närhet. 2. Hur fick du kunskap och information om hur man planerar och genomför en klädbytardag? Ganska mycket kan man räkna ut själv men en bra och enkel idé är att söka på Swopping/swap clothes/klädbytardag på YouTube. Ett annat tips är att höra sig för om man känner någon som har besökt en Swopping och vet vem som anordnade den för att sen försöka få kontakt med den här personen för lite fler tips. Mina viktigaste tips är att fixa en bra lokal, ha många funktionärer och att ha ett bra system för inlämning av kläder. Det kan också vara bra att reglera mottagningen av kläder på något sätt. Många har en gräns på att man inte får ta med sig mer än fem plagg och även att man inte tar emot smutsiga och trasiga kläder. 3. Vad var bäst med klädbytardagen och har du mött några svårigheter i arbetet? Bäst med Swoppingen var att det var ett så stort intresse för den. Det var jättekul att se att folk tyckte det var en rolig idé och att det var många kläder som byttes vilket var hela meningen med dagen. Jag hoppas också att fler personer upptäckte Swopping och skulle vilja besöka en Swopping igen om de hade möjlighet och också att de ser klädbyte som ett alternativ till att köpa nya kläder. 8

9 TIPS TILL DIG SOM KONSUMENT Använd befintliga kläder länge. Laga trasiga kläder. Köp second hand. Byt kläder. Hyr kläder. Köp kvalitet. Köp miljömärkt. Ställ frågor till butikerna där du handlar dina kläder (om hur kläderna är tillverkade). Ta ett ansvar under användningen av ditt plagg. Övertvätta inte och tvätta inte på för hög temperatur. 9

10 FAKTAFRÅGOR ATT FÖRDJUPA SIG i? Vill du ta lära dig mer om hållbart mode, varför inte börja med att diskutera och försöka svara på faktafrågorna nedan. Svaren hittar du på sista sidan. 1. Hur mycket tror du att den svenska privatkonsumtionen av kläder har ökat i procent mellan åren 1999 och 2009? 2. Hur mycket vatten går det åt för att producera 1 kg bomull? 3. Hur mycket kemikalier går det åt för att producera ett par jeans? 4. Hur mycket textilt avfall slängs per person i Sverige? 5. Vilket är det vanligaste sättet för den svenska konsumenten att göra sig av med de kläder man inte längre vill ha? 6. Vilket är det näst vanligaste sättet för den genomsnittliga svenska konsumenten att göra sig av med sina kläder? 7. Hur stor andel av avfallet som svenska hushåller slänger (säck-och kärlavfall) utgörs av textilier? 8. Vilken åldersgrupp är mest benägen att slänga utslitna och/eller trasiga kläder i hushållsoporna? 9. Vilka krav ställs på ekologisk bomull? 10. Idag görs också ansträngningar för att utveckla nya eller nygamla grödor för textila ändamål. Kan du ge exempel på material? 11. Vad är ILO:s kärnkonventioner? 12. Vilket år har FN:s Internationella arbetsorganisation (International Labour Organisation, ILO) satt som mål att allt skadligt barnarbete ska vara avskaffat? 13. Hur många miljoner barn uppskattas sitta fast i barnarbete? 14. Vilken form av barnarbete kan anses som icke skadligt? 15. Textilområdet har en stor ekonomisk betydelse genom att det utgör en av de största branscherna sett ur ett globalt perspektiv. Hur många anställda och hur hög omsätttning hade EU-området inom textil- och modeindustrin år 2003? 16. Hur hög omsättning hade textil- och modesektorn i Sverige år 2003? 17. Vad är en livscykelanalys (LCA)? 18. Vilka miljömärkningar finns i Sverige? 19. Hur mycket växthusutsläpp orsakar svenskarnas shopping av kläder och skor varje år? 20. Hur många ton kläder importerades till Sverige år 2007? 21. Vilka kemikalier används i textilproduktion? 10

11 ÖVNINGAR Nedan presenterar vi några övningar om klädindustrin som har tagits fram av Fairtrade Sverige i boken, Så produceras våra kläder. Övningar finns här: Jeansen Inspirationsövning Spelledare: Ja. Tid: minuter. Syfte: Förstå vad som döljs bakom prislappen på ett par jeans och att det är många aktörer bakom tillkomsten av ett par jeans. Material: Ett par jeans, kopierade händelsekort. 1. Dela in deltagarna i fyra grupper. 2. Visa efter gruppindelningen ett par jeans och säg att de kostar 600 kr. Berätta att det finns många personer/aktörer inblandade i att du har dessa jeans idag i din hand. Bland annat finns»textilarbetaren Vinita«som syr jeansen,»tara Factory«som är fabriken där jeansen tillverkas, ett märkesföretag,»benzin«, som är ansvarigt för jeansens design och butiken»proffit«i Sverige som säljer jeansen. 3. Dela ut händelsekorten Varje grupp ska föreställa sig att de är någon av dessa aktörer med hjälp av beskrivning från händelsekort som du som spelledare delar ut. Sedan ska de fundera över vad de anser att just deras aktör är värd, d.v.s. hur stor del av dessa 600 kr som deras grupp ska ha. 4. När deltagarna är klara, be dem läsa upp sina händelsekort för varandra, så att varje grupp vet vilka de andra aktörerna är. 5. Gör en tabell där deltagarna fyller i hur mycket de respektive aktörerna fick av de 600 kronorna. 11

12 6. Ofta överstiger de fyra aktörernas önskningar den totala summan: 600 kr. Detta måste lösas eftersom jeansen endast får kosta 600 kr. Be deltagarna lösa detta genom förhandling, d.v.s. varje grupp får motivera varför den ska ha just sin mängd av pengakakan och sedan kompromissa sig fram till en lösning. Om den totala summan inte överstiger 600 kr, gratulera deltagarna till att de har haft tur. 7. Visa sedan ett verkligt exempel: Sid.115/5.Så produceras våra kläder Av jeansens totala pris på 600 kronor, får: 8. Diskutera hur verkligheten stämde överens med de olika gruppernas förslag. Vad blev de mest förvånade över? Vad tyckte de ska ändras och på vilket sätt? Hur kändes det för deltagarna att vara de olika aktörerna? TIPS TILL SPELLEDAREN Om deltagarna tycker det är svårt att veta vad man får för pengarna i Indien kan du ge några exempel. En lärare i Indien har ca kr/månad och ett enkelt indiskt mål mat kostar ca 5 kr. Textilarbetares löner kan variera mycket, exempelvis får Vinita 6 kr per jeans, vilket blir 24 kr/dag d.v.s. ca 500 kr/månad. I filmen»vi handlar Vem betalar?«utgiven av Fair Trade Center och Lotta Film 2002 får en textilarbetare 70 kr/månad (efter avdragen) d.v.s. 34 kr att leva på per dag. När du visar den verkliga fördelningen av de 600 kronorna på de olika aktörerna så tänk på att Vinitas lön är en del av Tara Factorys kostnader. Det totala priset för jeansen blir alltså 600 kr och inte 606 kr när du adderar i exemplet ovan. Tänk även på att de 11 procent för transport/import/skatt inte är med som en aktör. Påpeka att transport/import/skatt också är en viktig del av de totala kostnaderna. Källa: Denna övning är inspirerad av ett rollspel som använts i Studiefrämjandets rikskampanj»vi handlar!«12

13 Händelsekort Tara Factory Jeansen tillverkas i textilfabriken Tara Factory som ligger i industristaden Tiripur i södra Indien. I fabriken tillverkas märkesjeans till marknaden i norr. I fabriken sysselsätts ca 200 arbetare som samtliga är kvinnor mellan 16 och 25 år. Fabrikschefen håller just på att förhandla om en order på jeans från det amerikanska företaget Benzin. Samtidigt som han känner sig pressad av arbetarnas klagomål över dåliga löner och dåliga arbetsförhållanden, känner han en stor oro för att ordern ska gå till fabriken tvärs över gatan om Tara Factory inte kan erbjuda samma låga priser som förra året. Dessutom vet han att grannlandet nyligen börjat tillverka jeans till mycket låga priser och känner oro för att ordern går dit istället. Tänk på att fabriken även har omkostnader i form av underhåll av fabriken, löner och inköp av material. Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till Tara Factory? Klädkedjan Proffit Klädkedjan Proffit har sitt huvudkontor i Stockholm och leds av en grupp personer, den så kallade företagsledningen. Företaget har ca 200 butiker runt om i Norden, bl.a. de större städerna på välkända affärsgator som Drottninggatan i Stockholm och Ströget i Köpenhamn. Företaget säljer moderiktiga kläder av god kvalitet, främst till ungdomar. Proffit ägs av ett antal aktieägare och ledningen vill se till att dessa får god utdelning. Samtidigt brottas man med ökade utgifter för hyror och löner, höga skattekostnader och högre inköpspriser. Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till Proffit? 13

14 Händelsekort Textilarbetaren Vinita Jeansen tillverkas i textilfabriken Tara Factory som ligger i industristaden Tiripur i södra Indien. Där arbetar Vinita, en 24-årig indisk kvinna, som är gift och har tre barn. Arbetsförhållandena för de anställda, som samtliga är unga kvinnor, är usla. Fabriken är gammal och sliten och arbetstiden är lång, tolv timmar per dag, sex dagar i veckan. Rasterna är korta och sällsynta. Luften i fabriken är het och full av bomullsdamm och ventilation saknas. Vinita är trots sin låga ålder nästan utsliten av det hårda arbetet. Både hon och hennes man arbetar nästan varje dag, men ändå räcker pengarna knappt till mat och hyra. Under en genomsnittlig arbetsdag produceras det i genomsnitt fyra par jeans per arbetare i fabriken. Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till textilarbetaren Vinita? Företaget Benzin Företaget Benzin, från USA, världsledande på jeans. Märket Benzin säljs över hela världen och i Sverige är det butikskedjan Proffit som har ensamrätt på detta varumärke. Företaget Benzin lägger varje år ner stora summor pengar på reklam och marknadsföring av sitt varumärke. Det är inte ovanligt att kändisar ställer upp i reklamkampanjer mot skyhög ersättning. Hur stor del av de 600 kronorna för jeansen tycker ni ska gå till företaget Benzin? 14

15 Tröjan Inspirationsövning Spelledare: Ja. Tid: 120 minuter några dagar. Syfte: Bli medveten som konsument om vilken information butiker kan ge om de varor de säljer samt att öva på att utföra en intervju. 1. Dela in deltagarna i mindre grupper. Titta på lappen i kragen på de tröjor deltagarna har på sig. Står det där ett tillverkningsland och i så fall vilket? Välj en av gruppmedlemmarnas tröjor och ta reda på mer om var och framförallt hur tröjan har tillverkats. 2. Besök den affär tröjan är köpt i och ställ frågor ni vill ha svar på. Ring gärna till butiken innan och fråga när de har tid. Ställ gärna frågor till både en expedit och en butiksansvarig. Tänk i förväg igenom frågor ni vill ställa till butiken. Om ni kör fast finns det exempel på frågor nedan. Var är tröjan tillverkad? Var tillverkas de flesta av de kläder som ni säljer? Vem äger fabriken som syr tröjan? Hur ser förhållandena ut där kläderna tillverkas? Vilka löner har de anställda? Hur långa arbetsdagar har de anställda som syr tröjan? Får de organisera sig fackligt? Var kommer materialet från (bomull, polyester o.s.v.)? Hur ser förhållandena ut där materialet kommer ifrån, d.v.s. hos underleverantörerna? Tycker du (expedit och/eller butiksansvarig) att det är ert ansvar att känna till sådana fakta och att verka för en eventuell förbättring? Har er butik etiska riktlinjer sk»codes of conduct«och/eller en miljöpolicy. Kan vi få en kopia av dessa dokument? Hur mycket känner du (expedit och/eller butiksansvarig) till om de etiska riktlinjerna? Följer leverantörerna/fabrikerna de etiska riktlinjerna och miljöpolicyn i de länder där tröjan tillverkas? 15

16 Vad fick ni för svar? Var det några frågor ni inte fick svar på? Hur kan du som konsument få veta att tröjan är framställd på ett etiskt och/eller ett miljömässigt godtagbart sätt? Tycker du att butiken har ett politiskt och socialt ansvar? Vem har det? redovisning Ni kan sedan redovisa era intervjuer t.ex. i form av en påhittad TV-debatt, där varje grupps butik är representerad och en TV-publik deltar i diskussionen. Ni kan även bjuda in gäster till debatten. Studera etiska riktlinjer och miljöpolicydokument från»er«butik eller något annat företag som intresserar er. Vad står det i dokumenten och vad innebär det? Hur efterföljs reglerna? Ta gärna hjälp av Fair Trade Center ( eller SwedWatch ( för mer information 16

17 Vill du veta mer? Kemikalieinspektionen Mycket information om kemikalier i kläder och andra textilier The Better Cotton Initiative, BCI, sammanslutning för att minska bomullens påverkan på människor och miljö Två exempel på textilbranschens sammanslutningar för klädföretag och branschaktörer med syfte att förbättra förhållanden och genomföra kontroll av leverantörer. BSCI, Business Social Compliance Initiative Fair Wear Foundation, FWF, Carlström, Carina:»Världen i din ficka: Fattiga sömmerskor och rika företag«. Federativs, 2002 Filmer:»Vi handlar vem betalar«och»rapport från tomtens verkstad«, båda går att beställa via Fair Trade Centers hemsida om kampen för fackliga rättigheter vid fabriker i Indonesien« Lindström, Sverker:»Gränslösa kläder«, Atlas, 2004»Har modet modet att höja lönerna?«, Fair Trade Center & Rena Kläder, 2011»Sjukt snyggt en rapport om sandblästrad denim«, Fair Trade Center, 2010 Vetenskap för profession 20:2012,»Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder«, Högskolan i Borås «Den blinda klädimporten Miljöeffekter från produktionen av kläder som importeras till Sverige«, SwedWatch, rapport nr.21,

18 För mer information Har ni frågor eller vill ha stöd i ert arbete, kontakta oss gärna. Lycka till med arbetet! Malin Roux Åsa Helg Tel: Tel: E-post: malin@butterfly.se E-post: asa.helg@glaglazo.se 18

19 frågesvar 1. Den svenska privatkonsumtionen av kläder och skor har ökat med 53 procent mellan 1999 och Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 2. Det går åt mellan och liter vatten för att producera 1 kg bomull (Fletcher 2008). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 3. Drygt ett halvkilo kemikalier (Olsson et al. 2009). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 4. Plockanalyser av svenskt avfall visar att det årligen slängs cirka 8 kg textilt avfall per person (Carlsson et al. 2011). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 5. Att skänka till välgörenhet. I en undersökning (Ungerth 2011) uppgav 45 % detta som sitt första alternativ. Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 6. Att ge bort kläderna till familj och vänner. I KfS undersökning (Ungerth 2011) angav 18 % som första alternativ att ge bort kläderna till familj och vänner vilket var det näst vanligaste efter att skänka kläderna till välgörenhet (Ungerth 2011). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 7. Den totala mängden textilier per år i hushållens säck- och kärlavfall beräknas uppgå till ton vilket motsvarar ca 3 % av vad hushållen totalt slänger per år i soporna (Carlsson et al. 2011). Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 8. De som är under 25 år. Källa: Vetenskap för profession 20:2012, Mot en mer hållbar konsumtion en studie om konsumenters anskaffning och avyttring av kläder 9. Krav som ställs på ekologiskt odlad bomull: Produktionen sker med vatten samt är energisnål. Bekämpningsmedel används inte. Naturliga gödningsmedel används och kompostering sker, vilket försäkrar kommande generationer jordar med god näringstillgång. Alternativlösningar till farliga avlövningsmedel används eller så handplockas bomullen vid mer småskalig produktion. 19

20 10. Hampa, nässlor och bambu nämns som exempel. Källa: ILO, International Labour Organization, är FN:s organ för arbetslivsfrågor där både regeringar, fackliga organisationer och arbetsgivare finns representerade. Organisationen arbetar med att främja sysselsättning och förbättra arbetsvillkor samt fackliga rättigheter världen över. ILO har utarbetat cirka 200 konventioner om rättigheter i arbetslivet. Källa: Källa: pdf (Gemensamma krafter mot barnarbete) 12. År 2016 Källa: pdf (Gemensamma krafter mot barnarbete) 13. Enligt FN:s siffror sitter 215 miljoner barn fast i barnarbete. Källa: pdf (Gemensamma krafter mot barnarbete) 14. Det är vanligt att barn på olika sätt hjälper sina föräldrar när de jobbar, bidrar till familjejordbruket eller utför vissa sysslor i hemmet. Sådant arbete kan vara en naturlig del av barns utbildning och uppfostran och ge viktiga kunskaper och erfarenheter som barnen får nytta av i livet. Att motverka sådant arbete skulle snarare skada än gynna barn. FN delar därför upp barns ekonomiska aktiviteter i tre grupper. Den största gruppen är alla barn som är involverade i någon form av ekonomiskt produktiv sysselsättning. ILO uppskattar dem till 305 miljoner. Av dessa uppskattas 215 miljoner vara barnarbetare d.v.s. de utför sådant arbete som anses skadligt och som förbjuds enligt FN:s olika konventioner. Ur denna grupp kan man sedan bryta ut 115 miljoner barn som är utsatta för den värsta formen av barnarbete. Källa: pdf (Gemensamma krafter mot barnarbete) 15. År 2003 hade textil- och modeindustrin inom EU-området 2,5 miljoner anställda och omsatte 187 miljarder Euro, vilket gör den till en av de största industrigrenarna i Europa. Källa: 3hXX49QSydDRwN_N0MLAyNjI2cPX2MPT3dTE_2CbEdFAJ_SIPA!/ 16. År 2003 omsatte handel och konsumtion inom textil- och modesektorn ca 60 miljarder kronor i Sverige. Källa: 3hXX49QSydDRwN_N0MLAyNjI2cPX2MPT3dTE_2CbEdFAJ_SIPA!/ 20