Konsumentföreningen Stockholm. Föräldrajuryn om barnens kläder. April 2011

Transkript

1 RAPPORT2011 Konsumentföreningen Stockholm Vad händer sen med barnens kläder? Föräldrajuryn om barnens kläder. April 2011 För mer information: Louise Ungerth, chef för Konsument & Miljö, , Anna Carlsson, informatör, , Konsumentföreningen Stockholm är en medlemsorganisation med drygt medlemmar. Uppgiften är att göra medlemsnytta genom påverkan på den kooperativa detaljhandeln, opinionsbildning i konsumentfrågor samt att förmedla information, kunskap och medlemsförmåner. Föreningen är delägare i Kooperativa Förbundet (KF).

2 SAMMANFATTNING Konsumentföreningen Stockholm har frågat den egna Föräldrajuryn hur ofta de köper barnkläder och hur de vanligtvis gör sig av med kläderna när det är dags för det. Bakgrunden till enkäten är att klädkonsumtionen ökar, klädproduktionen har stor miljöpåverkan och att det ännu inte finns något system för återvinning av textilier i större skala varken i Sverige eller i övriga delar av världen. Föräldrar vet att klädproduktionen påverkar miljön Majoriteten av Föräldrajuryn (78%) har uppmärksammat debatten om att klädproduktionen kan vara problematisk ur miljösynpunkt. Svaret avviker från hur svenska folket svarade 1. Där uppgav bara 53 procent att de uppmärksammat klädproduktionens koppling till miljön. Stor majoritet använder begagnade barnkläder En övervägande majoritet (87%) av Föräldrajuryn låter sina barn använda begagnade barnkläder. Några skäl som uppges är: billigare, miljövänligare, skönare tyg när de är tvättade några gånger, färre kemikalier i tvättade kläder och att man slipper trängas i affärer. De som inte vill använda begagnat uppger bland annat följande som skäl: har råd med nytt, gillar inte känslan av begagnat, hittar inte några fina kläder, har inte tid eller lust att leta i second handbutiker och begagnat är ofräscht och slitet. Varannan skänker sina barnkläder till familj och vänner Nästan hälften av Föräldrajuryn (46%) skänker i första hand sina barnkläder (undantaget strumpor och underkläder) till familj och vänner. Det är också vanligt att man säljer sina barnkläder själv (21%). I tredje hand (16%) lämnar man till välgörenhet. Föräldrajuryn tror på reglerat system för insamling av kläder När Föräldrajuryn fick ta ställning till vilket insamlingssystem de trodde skulle fungera bäst för kläder i framtiden fördelas rösterna enligt nedan. De tre första svarsalternativen, totalt 74 procent, visar på en positiv inställning till reglerat system. 25 procent tror att det skulle fungera bra att lämna kläderna i specifik behållare vid miljöstation eller i behållare i den egna fastigheten. 29 procent tror på ett pantsystem. 20 procent tycker att båda dessa alternativ verkar bra. 22 procent tycker att det är bra som det är idag, utan reglerat system. 1 Vad händer sen med våra kläder? april, 2010, Konsumentföreningen Stockholm. 1

3 Innehållsförteckning 1 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Föräldrajuryn Tillvägagångssätt FÖRÄLDRAJURYN OM BARNENS KLÄDER Föräldrajuryn tycker olika om vad som är viktigt när man köper barnkläder Stor majoritet använder begagnade barnkläder Begagnade kläder får man av familj och vänner Sju av tio barnfamiljer köper kläder varannan månad eller oftare Barnkläderna åker ut för att de är urvuxna Varannan skänker sina barnkläder till familj och vänner Barnens strumpor och underkläder hamnar i soporna Hälften av Föräldrajuryn har slängt kläder senaste månaden Föräldrajuryn oenig om hur vi bäst samlar in kläder i framtiden Föräldrajuryn vet att klädproduktionen påverkar miljön Föräldrajuryns kommentarer om kläder, textil och miljö

4 1 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund Kunskapen om hur mycket kläder och hemtextil som varje år köps och förbrukas av de svenska hushållen är begränsad. Enligt en grov uppskattning beräknas nettoinflödet 2008, d v s import minus export, av kläder för hushållsbruk och hemtextil till ton eller 15 kg per person och år. Möbeltyger, yrkeskläder och textilier inom offentlig sektor ingår ej i beräkningen. Nettoinflödet har ökat med närmare 40 procent under perioden En kombination av ökat välstånd, snabba växlingar i modet och lägre pris på kläder och hemtextil är troligen orsaken. 2 Den samlade världshandeln med textilier uppgår till miljarder kronor per år, eller ungefär sex procent av den totala omsättningen av varor i världen. Ungefär fem procent av de svenska hushållens budget läggs på kläder och skor till ett värde av 75 miljarder kronor. Det är en ökning med 53 procent i fasta priser från 1999 till Läs mer om klädkonsumtion samt återvinning och återanvändning av textil i KfS rapport Påklädd eller avklädd?, april Kläderna, människan och miljön Sverige har haft en stor textilindustri med negativ påverkan på miljön. Kemikalier och tungmetaller hittas fortfarande i mark och bottensediment runt svenska textilindustrier, garverier och kemtvättar. Många svenska älvar var kraftigt förorenade i början på 1900-talet på grund av linberedning och rötning. 4 I dag köper vi våra kläder, lakan och dukar från tillverkare i fjärran länder och problemen har flyttats dit. Till länder som ännu inte har kommit ikapp när det gäller arbetsrätt, miljölagstiftning och kontroll och där villkoren för människor och miljö ofta är svåra. Textilproduktion förbrukar mycket resurser i alla led. Stora mängder kemikalier används vid odling och i olika tillverkningsprocesser som blekning och färgning men också när vi själva tvättar kläderna. Produktionen förorenar luft och vatten, kräver mycket energi och 2 Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall, SMED, mars Textilier med ett smutsigt förflutet, Swedwatch/Naturskyddsföreningen 2007 och Konsumtionsrapporten 2010, Centrum för konsumtionsvetenskap, Göteborgs Universitet. 4 Bomull - en solkig historia. Gunilla Ander, Ordfront,

5 vattenåtgången är stor. Ändliga resurser som olja förbrukas till exempel vid tillverkning av polyester Vad händer med kläderna när vi har tröttnat? Förr lappade och lagade vi våra kläder i takt med att de gick sönder eller slets ut. I dag gör vi oss ofta av med fullt brukbara kläder för att vi har tröttnat, för att de har blivit omoderna eller för att vi har vuxit ur dem. Vi köper och slänger som aldrig förr. Men vad händer sedan med kläderna, lakanen och dukarna? I dag finns det inte någon återvinning av textilier i större skala varken i Sverige eller i övriga delar av världen, även om försäljningen av kläder av återvunnen polyester, ull och bomull har börjat så smått. Det finns inte heller något system för insamling, den sker helt på frivillig väg. Av de 15 kilo textil som importeras (netto) per person i Sverige varje år slängs uppskattningsvis 8 kilo i soporna, det vill säga bränns och blir till energi. 3 kilo samlas in av olika välgörenhetsorganisationer och säljs som second hand i Sverige eller på världsmarknaden. De övriga 4 kilona saknas, det kan bero på fel i statistiken, att kläderna lämnas som grovavfall på miljöstation eller att de ärvs och återbrukas av vänner och bekanta. En annan gissning är att de återfinns i hushållens garderober och på deras vindar. 6 Det finns ett stort intresse från textilbranschen, designers och forskarsidan såväl i Sverige som internationellt att studera återvinning av textilier KfS engagemang inom området kläder och textil KfS arbetar, tillsammans med många andra organisationer och företag, för att öka intresset för återanvändning och återvinning av textil. Vi vill även få till stånd ett reglerat system för insamling av kläder för återbruk och återvinning. Detta för att minska den stora miljöpåverkan och resursåtgång som vår textilkonsumtion för med sig. För att ge en kort överblick i ämnet har KfS tagit fram rapporten Påklädd eller avklädd, april Rapporten ger en orientering i klädkonsumtionen förr och nu, nya och gamla textila material, vilken forskning som bedrivs samt vilka initiativ som tas från klädbranschen och miljöorganisationer för en mer hållbar produktion av kläder och textilier. 5 Kartläggning av kemikalieanvändning i kläder, Swerea IVF, uppdragsrapport 09/52 till Kemikalieinspektionen. 6 Kartläggning av mängder och flöden av textilavfall, SMED, mars

6 KfS har genomfört två attitydundersökningar. Dels denna Vad händer sen med barnens kläder?, april 2011, där KfS Föräldrajury har besvarat frågor om sina barns kläder och dels Vad händer sen med våra kläder?, april 2011, där ett representativt urval av svenska folket har svarat på samma frågor. 1.2 Syfte Syftet med den enkät som redovisas här är att få en uppfattning om hur föräldrar vanligtvis gör sig av med sina barns kläder. Vi tror att resultatet kan bidra med viss kunskap till alla som engagerar sig i området. Det långsiktiga syftet är att bidra till diskussionen inom områdena klädkonsumtion och återvinning och återanvändning av textil. 1.3 Föräldrajuryn Föräldrajuryn består av föräldrar, huvudsakligen medlemmar i KfS. Cirka två gånger per år har Föräldrajuryn möjlighet att svara på KfS webbaserade enkäter med konsumentrelaterade frågeställningar. De som är med i Föräldrajuryn har själva anmält intresse att vara med. Det kan tänkas att juryn är mer engagerad i de frågor som KfS tar upp än vad genomsnittet är, vilket kan ha påverkat svaren. 1.4 Tillvägagångssätt En webbenkät skickades ut via e-post till Föräldrajuryns medlemmar i mars 2010 och 516 av dem (37%) besvarade enkäten. De svarande har barn i följande åldrar: 0-5 år 47% 6-12 år 66% år 30% 5

7 2 Föräldrajuryn om barnens kläder 2.1 Föräldrajuryn vet att klädproduktionen påverkar miljön Majoriteten av Föräldrajuryn (78%) har uppmärksammat debatten om att klädproduktionen kan vara problematisk ur miljösynpunkt. Svaret avviker från hur svenska folket svarade 7. Där uppgav bara 53 procent att de uppmärksammat klädproduktionens koppling till miljön. Fråga: Har du uppmärksammat debatten om att klädproduktion kan vara problematisk ur miljösynpunkt? 7 Vad händer sen med våra kläder? april, 2010, Konsumentföreningen Stockholm. 6

8 2.2 Stor majoritet använder begagnade barnkläder En övervägande majoritet (87%) av Föräldrajuryn låter sina barn använda begagnade barnkläder. Några skäl som uppges är: billigare, miljövänligare, skönare tyg när de är tvättade några gånger, färre kemikalier i tvättade kläder och att man slipper trängas i affärer. Ett vanligt skäl bland dem som uppger att de inte använder begagnade kläder till sina barn är att barnen inte vill ha begagnat, för att de inte är småbarn längre. Andra skäl som uppges är: att man har råd med nytt, inte gillar känslan av begagnat, inte hittar några fina kläder, inte har tid eller lust att leta i second hand-butiker eller att begagnat är ofräscht och slitet. Fråga: Använder dina barn begagnade barnkläder? 7

9 2.3 Begagnade kläder får man av familj och vänner Det helt klart vanligaste sättet att få tag på begagnade kläder är att man ärver dem. Därefter är det second hand-butiker och köp- och säljsajter på internet som gäller. Några uppger att de får tag på begagnade barnkläder på annat sätt och uppger då i huvudsak klädbytardagar och loppisar. Fråga: Hur gör du vanligtvis för att få tag på begagnade barnkläder? 8

10 2.4 Varannan skänker sina barnkläder till familj och vänner Nästan hälften av Föräldrajuryn (46%) skänker i första hand sina barnkläder (undantaget strumpor och underkläder) till familj och vänner, under förutsättning att de inte är utslitna eller trasiga. Det är också vanligt att man säljer sina barnkläder själv (21%). I tredje hand (16%) lämnar man till välgörenhet. När svenska folket får samma fråga hamnar välgörenhet i topp med 45 procent 8. Fem procent av Föräldrajuryn svarar att de gör annat med kläderna och uppger att det t ex kan vara sälja på loppis, spara eller byta på klädbytardagar. Fråga: Hur brukar du göra dig av med barnkläder som inte är utslitna och/eller trasiga (undantaget strumpor och underkläder)? I den här frågan fick Föräldrajuryn rangordna sina topp 3-alternativ. Diagrammet nedan redovisar respondenternas förstahandsval. 8 Vad händer sen med våra kläder? april, 2010, Konsumentföreningen Stockholm. 9

11 2.5 Majoriteten av Föräldrajuryn tror på någon form av reglerat system för insamling av kläder Många av dagens material går att återvinna och återanvända och det finns system för insamling. Men för kläder och andra textilier finns inte något sådant system, all insamling sker på frivillig basis. När Föräldrajuryn fick ta ställning till vilket insamlingssystem de trodde skulle fungera bäst för kläder i framtiden fördelas rösterna enligt nedan. De tre första svarsalternativen, totalt 74 procent, visar på en positiv inställning till reglerat system. 25 procent tror att det skulle fungera bra att lämna kläderna i specifik behållare vid miljöstation eller i behållare i den egna fastigheten. 29 procent tror på ett pantsystem. I ett sådant system skulle man få en slant för varje inlämnat plagg eller kilo textil. 20 procent tycker att båda dessa alternativ verkar bra. 22 procent tycker att det är bra som det är idag, utan reglerat system. I den här frågan stämmer Föräldrajuryns svar väl överens med hur den genomsnittlige svensken har svarat 9. Innan Föräldrajuryn fick ta ställning till frågan om framtida insamlingssystem fick de följande information: För produkter som elektronik, batterier, petflaskor och aluminiumburkar finns det två olika system för återvinning/återanvändning. Alt 1) Kostnaden för återvinningen bakas in i inköpspriset på produkten, som efter användning lämnas till miljöstation eller uppsamlingskärl i flerfamiljsfastigheter. Exempel: batterier, elektronik och förpackningar. Alt 2) Ett pantsystem där den som lämnar in produkten får en slant för besväret. Exempel: petflaskor och aluminiumburkar. För kläder och textilier finns inte några reglerade system, all insamling sker på frivillig basis. 9 Vad händer sen med våra kläder? april, 2010, Konsumentföreningen Stockholm. 10

12 Fråga: Vilket av de två reglerade systemen för återvinning/återanvändning föredrar du när det gäller kläder och textil? 11

13 2.6 Sju av tio barnfamiljer köper kläder varannan månad eller oftare Sju av tio barnfamiljer (73%) köper kläder till sina barn varannan månad eller oftare. När samma fråga ställdes till ett representativt urval av svenska folket blev svaret 53 procent 10. Att barnfamiljer köper kläder oftare en det genomsnittliga hushållet är förstås ett väntat resultat. Fråga: Hur ofta köper du kläder till dina barn? 10 Vad händer sen med våra kläder? april, 2010, Konsumentföreningen Stockholm. 12

14 2.7 Föräldrajuryn tycker olika om vad som är viktigt när man köper barnkläder När Föräldrajuryn ska välja vilket som är viktigast när det köper barnkläder väljer en tredjedel priset och en dryg tredjedel kvalitet. Nästan lika många (28%) väljer annat och uppger exempelvis: att barnet tycker om det, funktion, miljöprofil och utseende. Fråga: Vad är viktigast för dig när du köper kläder till dina barn? 13

15 2.8 Barnkläderna åker ut för att de är urvuxna En övervägande majoritet (82%) av Föräldrajuryn uppger att de gör sig av med barnkläder för att barnen har vuxit ur dem. När svenska folket svarar på samma fråga, nämligen vad som är den vanligaste orsaken till att man gör sig av med kläder, svarar 60 procent att orsaken är att kläderna är utslitna eller ofräscha 11. Fråga: Vad är den vanligaste orsaken till att du gör dig av med barnkläder? 1% 2% 11 Vad händer sen med våra kläder? april, 2010, Konsumentföreningen Stockholm. 14

16 2.9 Barnens strumpor och underkläder hamnar i soporna Majoriteten av Föräldrajuryn (54%) väljer att i första hand slänga utslitna förbrukningsplagg i soporna. Antingen i hushållssoporna (37%) eller i brännbart på miljöstationen (17%). Både hushållssopor (soppåsen) och brännbart bränns upp. Fråga: Vad gör du med utslitna förbrukningsplagg som barnens t-shirts, underkläder och strumpor? I den här frågan fick Föräldrajuryn rangordna sina topp 2-alternativ. Diagrammet nedan redovisar respondenternas förstahandsval. 15

17 2.10 Hälften av Föräldrajuryn har slängt kläder senaste året Ungefär hälften (51%) av Föräldrajuryn har kastat barnkläder under det senaste året. När svenska folket svarar på samma fråga uppger 70 procent att de har slängt något det senaste året. Fråga: Har du under de senaste 12 månaderna kastat barnkläder? 16

18 2.11 Föräldrajuryns kommentarer om kläder, textil och miljö Av de 516 som besvarade enkäten valde 121 att lämna en kommentar till enkätens ämne. Ett urval av dessa kommentarer presenteras nedan. Folk är för fixerade vid märkeskläder och att styla sina barn, detta gör inget barn lyckligare. Smart och billigt att köpa snygga kläder på klädbytardagar, blocket osv. För mig är det självklart att återanvända kläder, först till syskon/kompisar, sedan om de är slitna till trasor el dyl. Vore kul att kunna handla miljömärkta nya kläder som inte är svindyra. Vore bra med mycket mer miljöinfo, t ex om plasttryck på kläder, impregnering osv. Det skulle vara bra med fler secondhand- och klädbytarbutiker. Bra att ni tar upp detta! Det är ett dolt problem tror jag och många bara köper och köper och det ska vara märkeskläder och det är helt på tok. Dessutom innehåller många nya klädesplagg miljöfarliga och allergiframkallande medel. Fler borde köpa begagnat och ett pantsystem var väldigt intressant, frågan är bara om det funkar i praktiken. Men som sagt, bra att ni tar upp detta! Det är bara att konstatera att mode och miljö är begrepp som har svårt att samexistera: modet bygger på att vi ska vilja byta ut vår garderob så ofta som möjligt, och det är på många sätt oförenligt med ett miljötänkande som innebär att vi ska spara på resurserna. Ekologiska kläder borde vara billigare. Viljan finns och plånboken säger nej. Ett stort ansvar vilar på försäljarna, som köper in kläder. Jag skulle önska att de stora barnklädeskedjorna satsar mer på miljö på barnkläderna än bara billiga kläder. Gå bort från köp 3 för 2, vilket bara ökar konsumtionen. Jag skulle önska fler ekologiska kläder i Coops sortiment! Kommuner m fl. borde anordna flera klädloppisar för återvinningens skull. Viktigt att få veta mer om ursprunget på de kläder vi köper, svårt idag! Vore skönt om butikerna kunde sluta och dela upp barnkläder i tjej- /killavdelningar, i alla fall i åldrarna 0-4 år. PoP gör en bra sak att de erbjuder kunderna att sälja sina begagnade plagg på deras site och dessutom köper tillbaka vissa kläder så att man kan köpa begagnade PoP-kläder då de har en så pass bra kvalitet. 17