Beskrivning av åtgärder Projekt: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige

Transkript

1 Beskrivning av åtgärder Projekt: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige A1. Avrinningsområde Planering A1. Biotop Projektledning F1. F2:1. Musselbeståndet Uppföljning F2:2. Värdfisk F2:3. Bottensubstrat Manual E9. Projekt FLODPÄRLMUSSLA E1-E7. Allmänhet Information E5, E8. Markägare C1. Vandringshinder C2. Kantzoner C3. Musselbottnar C4. Restaurering bottnar Biotopåtgärder C5. Diken C6. Dammar Återintroduktion C7.

2 Översikt över åtgärder i Natura 2000 objekten. Åtgärder A1 C1 C2 C3 C4 C5 C6 C7 E1 E2 E3 E4 E5 E6 E7 E8 E9 F1:1 F1:2 F1:3 F2:1 F2:2 F2:3 Planering Eliminering av vandringshinder Biotopåtgärder i kantzonen Biotopåtgärder för FPM direkt Biotopåtgärder för värdfisken Igenläggning av diken Reparation av damm Återintroduktion av FPM Information till allmänheten Rapport till allmänheten Mediaktiviteter Informationsmaterial Rådgivning till markägare Konferens Hemsida Återkoppling till markägare Manual Projektledning partners Projekkoordination övergripande Revision Uppföljning av FPM Uppföljning av värdfisk Uppföljning av bottensubstrat Natura 2000-objekten Site Code Name SE Kvarnbäcken-Lärkesån A1 C1 C3 C6 F1 F2 F2 F2 SE Grängshytteforsarna A1 C1 C3 E5 F1 F2 F2 F2 SE Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken C1 C3 C6 F1 F2 F2 F2 SE Håltjärnsbäcken C1 C3 C5 E5 F2 F2 SE Silverån (norra) C7 F2 SE Sällevadsån (östra) C1 C3 C4 E1 E2 F1 F2 F2 F2 SE Emån (Nötån) C1 C3 C4 E1 E2 E5 F1 F2 F2 F2 SE Emån (Pauliströmsån) C1 C3 C4 E5 F1 F2 F2 F2 SE Bratteforsån C1 C2 C3 C4 E5 E8 F1 F2 F2 F2 SE Lärjeån C3 E5 E8 F1 F2 SE Kolarebäcken C1 C4 E4 E5 E8 F1 F2 F2 F2 SE Sollumsån C2 C4 E5 E8 F1 F2 F2 F2 SE Stommebäcken C1 E8 F1 F2 F2 F2 SE Gullsjöälven E5 F2 SE Älgån-Mörtebäcken E5 F2 SE Slorudsälven E5 F2 SE Dalsälven E5 F2 SE Öjenäsbäcken E5 F2 SE Torgilserudsälven E5 F2 SE Billan E5 F2 SE Rattån E5 F2 Projektövergripande A1 E1 E2 E3 E4 E6 E7 E9 F1 F1 F1

3 Beskrivning av åtgärderna ÅTGÄRD A1: Planering - utveckling Åtgärden omfattar utveckling av metodik för att ta fram åtgärdsplaner på två geografiska skalnivåer (1) avrinningsområdet resp. (2) objektet. För att bättre kunna skydda musselobjekten bör hela avrinningsområdet betraktas. En planeringsmodell för avrinningsområdet med förslag på konkreta åtgärder utvecklas med utgångspunkt från det arbete med skoglig vattenplanering som pågår inom WWF. I två objekt, SE Kvarnbäcken-Lärkesån och SE Grängshytteforsarna, utvecklas också en mer detaljerad plan för själva objektet. Åtgärdsplanerna beskriver i detalj hot och hur olika åtgärder ska göras. Åtgärden är alltså av pilotkaraktär och syftar i första hand att utveckla en planeringsmetodik som kan användas i andra Natura2000-objekt med flodpärlmussla och där bra underlag/god kännedom inte finns. I en sådan plan kan t.ex. skogstillstånd, skyddsåtgärder i skogsbruket och kulturmiljövärden (som kan påverkas av biotopåtgärder) behandlas. God planering är en förutsättning för att effektiva åtgärder ska kunna sättas in. Detta är speciell viktigt när det gäller akvatiska Natura 2000-objekt, där påverkan långt uppströms kan ge effekter på FPMlokalen. Åtgärdsansvarig: WWF i samverkan med Lst T Förväntat resultat: Planeringsmodeller för hur FPM ska skyddas i två geografiska skalor. ÅTGÄRD C1: Eliminering av vandringshinder Eliminering av vandringshinder innebär att skapa fria vandringsvägar för värdfisk (öring och lax). Vandringsmöjligheter skapas genom att konstruera ett s.k. omlöp eller en fisktrappa eller att riva hindren. Åtgärden planeras i 10 objekt se nedanstående tabell. Åtgärden är viktig för att eliminera hot som vandringshinder utgör. Större lek- och uppväxt område behövs för att få en större population av värdfisk. Objekt Typ av vandringshinder Åtgärd SE Partiella vandringshinder (21 st); Kvarnbäcken- 1. mindre stendämmen 1. Stendämmen rivs, sten sprids i vattendraget Lärkesån 2. döda träd 2. Vandringshinder av död ved rivs, den döda SE Grängshytteforsarna SE Lillsjöbäcken- Järlehyttebäcken Partiellt vandringshinder; rester av kvarndamm Partiella vandringshinder; 1. 8 vägtrummor 2. 4 mindre stendämmen 3. 4 hinder genom döda träd SE Bäverdamm Håltjärnsbäcken SE Dåligt fungerande omlöp Sällevadsån (östra) SE En 4 m hög damm Nötån 2. En 1,7 m hög damm SE Pauliströmsån SE Bratteforsån SE Kolarebäcken 3. En 2 m hög damm Mindre fördämning för vattenintag vid f.d. fiskodling Partiellt vandringshinder av diverse skräp 1. Dammvall 2. Stenfördämning veden sprid i vattendraget Borttagande av delar av dämmet i samråd med kulturmiljöenheten, stenar sprids i vattendraget 1. Vägtrummor; anläggning av hölja nedströms för att höja vattennivån ev. kompletterad med sten i trumman. 2. Stendämmen; rivs, sten sprids i vattendraget. 3. Vandringshinder av död ved; rivs, den döda veden sprid i vattendraget Manuell utrivning, en gång per år i fyra år Omplacering av stenar, ev. sprängning 1. Nytt utskov där vattnet släpps i ett 150 m långt omlöp. Inkluderar vissa markarbeten 2. Nytt utskov där vattnet släpps i ett 85 m långt omlöp. Inkluderar vissa markarbeten 3. Nytt utskov där vattnet släpps i ett 30 m långt omlöp. Inkluderar vissa markarbeten Utrivning Bortagande av diverse skräp 1. Omlöp förbi damvallen 2. Stenar tas bort, åfåran återställs bl.a. genom att en del av stenen läggs i vattendraget

4 SE Stommebäcken 3. Mindre fördämning 4. Delvis raserad damm 1. Sandbankar i mynningen i sjön, som vid lågvatten utgör vandringshinder 2. Delvis raserad damm 3. Vägtrumma 4. Delvis raserad damm 5. Ett 2 m högt stendämme 3. Fördämningen tas bort, åfåran återställs. 4. Sten och stockar tas bort, åfåran återställs 1. Grävning av djupare fåra som stensätts 2. Utrivning, återställning av bäckfåran 3. Befintlig trumma byts mot en med större diameter alt. en halvtrumma. Bäckfåran återställs. 4. Stendämmet rivs ut. Bäckfåran återställs. 5. Stendämmet rivs ut. Bäckfåran återställs. Åtgärdsansvarig: Lst H, Lst O, Lst T, Lst U Förväntat resultat: En större värdfiskpopulation genom att nya lek- och uppväxtområden görs tillgängliga, vilket ger förbättrad föryngring av flodpärlmussla. ÅTGÄRD C2: Biotopåtgärder i kantzonen Genom skogliga åtgärder i kantzonen, dvs. borthuggning av gran eller hård gallring för att gynna lövträd, kan kantzonen göras mer naturlig och ekologiskt funktionell. Åtgärden planeras i två objekt; SE Bratteforsån avverkning av ogallrad granplantering och etablering av lövskog genom självföryngring, vilket är det naturliga på ståndorten i två områden; det ena m bred zon om 350 m längd, det andra m bred zon om 220 m längd. SE Sollumsån att gynna lövträd på bekostnad av barrträd längs en på västra sidan m bred zon om 350 m längd och på östra sidan en m bred zon om 150 m. Några intäkter förutses inte vid dessa gallrings- och röjningsåtgärder. Åtgärden kan användas som förevisningsobjekt vid rådgivning till markägare (E5), eftersom liknande åtgärder kan behövas länga andra vattendrag. Åtgärden är viktig för att eliminera hot från Skogsbruk. Kantzoner är i dessa objekt mycket starkt påverkade av skogsbruk och är mycket onaturliga. Åtgärder behövs för att påskynda utvecklingen av en effektiv skyddszon. Åtgärdsansvarig: Lst O, SKS Förväntat resultat: Mer naturliga kantzoner, som ger en ekologiskt funktionell skyddszonen på sikt, högre naturvärden i kantzonen på sikt. Allt detta gynnar såväl värdfisk som flodpärlmusslan. ÅTGÄRD C3: Biotopåtgärder för FPM Åtgärden innebär att grus- och stenmaterial (storleksklass 5-40 mm) läggs ut i vattendragen på lämpliga sträckor (snabbt strömmande vatten), dvs. anläggning av musselbottnar. Eventuellt förekommande musslor just där nya bottnar skall anläggas kommer att under arbetes gång flyttas till säker plats. Inga andra förflyttningar av musslor kommer att göras. Motivet är att småmusslorna ska finna lämpligt, rent substrat, i vattendrag där sannolikt igenslamning är orsaken till utebliven föryngring. Åtgärden har inte prövats i större skala, men observationer i flera svenska musselvatten visar på nyrekrytering av småmusslor i lekbottnar anlagda för öring. Åtgärder planeras i 9 objekt se nedanstående tabell. I ett objekt, SE Bratteforsån, kommer även försök med rening av bottensubstratet genom att kratta bottenmaterialet så att slammet spolas bort. I ett annat objekt, SE Lärjeån, kommer s.k. strömkoncentratorer byggas, vilka renspolar bottnarna. Objekt Metod Areal rena bottnar SE Kvarnbäcken-Lärkesån Utläggning av nytt bottensubstrat 50 m 2 SE Grängshytteforsarna Utläggning av nytt bottensubstrat 150 m 2 SE Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken Utläggning av nytt bottensubstrat 80 m 2 SE Håltjärnsbäcken Utläggning av nytt bottensubstrat m 2 SE Sällevadsån (östra) Utläggning av nytt bottensubstrat 500 m 2 SE Emån (Nötån) Utläggning av nytt bottensubstrat 500 m 2 SE Emån (Pauliströmsån) Utläggning av nytt bottensubstrat 500 m 2

5 SE Bratteforsån Utläggning av nytt bottensubstrat m 2 krattning SE Lärjeån Strömkoncentratorer 500 m 2 Framtida igenslamning kommer minimeras genom rådgivning till berörda markägare (E5) om hur markanvändningen kan anpassas. Åtgärden kommer att följas upp efter projektets slut i den framtida miljöövervakningen av musselbestånden (fortsättning av F2:1). I projektrapporteringen kommer erfarenheterna från planering och praktiska arbeten att redovisas objektsvis och i framtida rapporter från miljöövervakningen kommer resultatet på musselbeståndet att redovisas. Åtgärden är viktig för att eliminera hot som igenslamning. I många vattendrag med dålig föryngring i musselpopulationen är igenslamning kraftig och sannolikt orsaken till den otillräckliga föryngringen. Genom att anlägga eller rena musselbottnar skapas ett bra substrat för de små musslorna. Åtgärdsansvarig: Lst H, Lst O, Lst T, Lst U, GBG Förväntat resultat: Etablering av småmusslor och på så sätt bättre föryngring i beståndet. ÅTGÄRD C4: Biotopåtgärder för värdfisk Åtgärden innebär att stenar, som tagits upp i samband med rensning läggs tillbaka i vattendraget. Dessutom läggs döda träd ned i vattendraget. Eventuellt förekommande musslor just där åtgärderna görs kommer att under arbetes gång flyttas till säker plats. Inga andra förflyttningar av musslor kommer att göras. Motivet är att öka variationen i vattenbiotopen, vilken är en av de viktigaste styrfaktorerna för öringbeståndet en mer varierad miljö ger högre öringtatheter. Åtgärden har utförts i många svenska vattendrag, med gott resultat (=större fiskpopulation). Åtgärden planeras i 6 objekt se nedanstående tabell. Åtgärden kommer att följas upp efter projektets slut i den framtida miljöövervakningen av fisk- och musselbestånden (fortsättning av F2:1 och F2:2). I projektrapporteringen kommer erfarenheterna från planering och praktiska arbeten att redovisas objektsvis och i framtida rapporter från miljöövervakningen kommer resultatet på fisk- och musselbeståndet att redovisas. Åtgärden är viktig för att eliminera hot som rensning av vattendrag utgör. Objekt Längd restaurerade sträckor SE Sällevadsån (östra) m SE Emån (Nötån) m SE Emån (Pauliströmsån) m SE Bratteforsån 150 m SE Kolarebäcken 400 m SE Sollumsån 800 m Åtgärdsansvarig: Lst H, Lst O Förväntat resultat: Ökat värdfiskbestånd genom att mer naturliga bottenförhållanden skapas. ÅTGÄRD C5: Igenläggning av diken. Åtgärden innebär att diken som mynnar i musselvattendragen läggs igen, eventuellt kompletterad med en sedimentationsbassäng. Åtgärden genomförs manuellt eller med grävmaskin och har utförts i andra sammanhang. Åtgärden planeras i ett objekt, SE Håltjärnsbäcken. De aktuella dikena ligger i skogsmark och därför kan inte jordbrukets miljöersättning komma ifråga. Markägare är kommun och Sveaskog (statligt skogsbolag). Arbete kommer att göras i dialog med markägarna. Åtgärden är viktig för att eliminera hot som igenslamning. I vattendrag med dålig föryngring i musselpopulationen är igenslamning ofta kraftig och sannolikt orsaken till den otillräckliga föryngringen. Genom att täppa till/lägga igen diken stoppas tillförseln av finpartikulärt material som orsakar igenslamning. Åtgärdsansvarig: Lst U Förväntat resultat: Förbättrad föryngring genom att igenslamning minskas.

6 ÅTGÄRD C6: Reparation av damm Åtgärden innebär att dammar i två objekt, SE Kvarnbäcken-Lärkesån och SE Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken, repareras. Åtgärden är viktig för att eliminera hot som vattenreglering innebär. I de aktuella objekten innebär otäta dammar att vatten rinner ur sjöarna under våren, vilket ger mycket låg vattenföring på sommaren och på sätt risk för utslagning av FPM och värdfisk. De dammar som behöver repareras är mycket gamla dammar i reglerade vattensystem och ett nytt naturtillstånd har inträtt, varför rivning av dammarna är inte lämpligt från naturvårdssynpunkt. Däremot krävs reparation för att säkra en gynnsam vattenföringen framför allt under torrperioder. Dammarna omfattas inte av vattendom, vilket innebär att det inte finns någon laglig skyldighet att reparera dem. Åtgärdsansvarigt: Lst T Förväntat resultat: Förbättrad överlevnad hos FPM och värdfisk genom högre lågvattenföring. ÅTGÄRD C7: Återintroduktion av FPM För ett objekt SE Silverån görs en inplantering av vuxna musslor. Musslorna tas från Sällevadsån i samma vattensystem som Silverån. Sällevadsån hyser en stor population av FPM och uttaget av musslor påverkar inte populationen där. Silverån hyser endast enstaka musslor. Det är inte klarlagt vad den verkliga orsaken till varför musselbeståndet slogs ut. Sannolikt rör det som om flera olika saker; pärlfiske, försurning, igenslamning, rensning av vattendraget. Utanför detta projekt sker kalkning i ett löpande program och dessutom görs biologisk återställning, dvs. restaurering av bottnar. Goda förutsättningar för flodpärlmussla skapas alltså och det kan var motiverat att återintroducera arten. Svenska studier visar att det är möjligt att flytta musslor från ett vattendrag till ett annat och att de överlevt minst 15 år i sitt nya vatten. Åtgärden har ett stort demonstrativ värde, eftersom den kan visa hur flodpärlmussla kan återföras till vattendrag där arten slagits ut eller decimerats till icke livskraftiga populationer. Åtgärdsansvarig: WWF Förväntat resultat: Etablering av en musselpopulation. ÅTGÄRD E1: Information till allmänheten Informationen görs på två nivåer: 1. Nationellt och 2. Lokalt i två objekt SE Sällevadsån (östra) och SE Emån (Nötån). På nationell nivå kommer informationsskyltar att produceras och plceras ut vid objekten. Nationellt är målgruppen allmänheten, beslutsfattare, myndigheter, intresseorganisationer och informationen kommer främst att spridas via hemsidan och informationsskyltar i resp. objekt. Lokalt är målgruppen allmänhet och aktörer i avrinningsområdet. Informationen sker genom informationsmöten (ett i början och ett i slutet av projektet) och/eller exkursioner/demonstrationer m.m. för att sprida kunskap om projektet och vad som behöver beaktas vid olika åtgärder i avrinningsområdet. Åtgärden har inte specifikt tagits upp i övriga objekt, men där kommer allmänheten att inbjudas till informationsmöten med markägare (E5). Åtgärden utförs för att allmänheten och aktörer i avrinningsområdet (utanför själva objektet) måste informeras om åtgärderna. Åtgärdsansvarigt: WWF, Lst H Förväntat resultat): Ökad kännedom om FPM, projektet och hänsyn vid olika aktiviteter. ÅTGÄRD E2: Rapport till allmänheten En rapport som beskriver projektet med bl.a. uppnådda resultat med koppling till hur Natura objekt med FPM kan skötas. Rapporten är ett underlag till åtgärd E1 ovan. Information om åtgärder och resultat i projektet för Kalmar län skall spridas till allmänhet och markägare. Rapporten kommer att innehålla resultat från biotoprestaurering och musselbäddar i form av elfiske, flodpärlmussla uppföljning, vattenkemi, samt analys av dessa resultat. Rapporten kommer även att innehålla skötselförslag för markägare för att gynna flodpärlmussla. Rapporten kommer att ges ut som ett

7 Meddelande från Länsstyrelsen i Kalmar län och finnas tillgänglig på dess och projektets hemsida. Upplaga ex., språk svenska. Lekmannarapporten ingår som en del i åtgärd F1:2 (skrivarbetet) och del i E1 (layout, fotografier, tryckkostnader, utskick m.m.), WWF ansvarar för den. Upplaga sannolikt 300 ex., språk svenska. Åtgärden är viktig för att allmänheten och aktörer i avrinningsområdet (utanför själva objektet) ska kunna ta del av projektet (också ett krav från EU-kommissionen). Åtgärdsansvarig: WWF, Lst H Förväntat resultat: Ökad kännedom om Natuira 2000, projektet och LIFE-fonden. ÅTGÄRD E3: Mediaktiviteter Presskonferenser, pressmeddelanden, visningar för fack- och dagspress samt radio och TV. Aktiviteterna görs dels centralt (riksmedia) men också i respektive län (lokal/regionala media). Alla mediaktiviteter samordnas av WWF med dess informationsenhet. Aktiviteter kommer att ske när bidrag beviljats, projektstart, vid åtgärder i resp. objekt och i slutet av projektet. Åtgärdens syfta är att sprida kunskap om projektet, FPM och visa hur hänsyn kan tas. Åtgärdsansvarig: WWF i samverkan med partners. Förväntat resultat: Ökad kännedom om Natura 2000, LIFE-fonden, projektet och FPM. ÅTGÄRD E4: Informationsmaterial Åtgärden gäller framtagande av informationsmaterial som riktar sig till allmänheten, beslutsfattare, miljötjänstemän, mark- och vattenägare m.fl. Materialet består av två publikationer: 1. Broschyr om flodpärlmusslans ekologi, hotbild m.m. och vilka hänsyn som kan tas. Denna publikation är en revidering och utökning av den populära broschyr som togs fram av WWF, Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket på 1990-talet (numera utgången). Språk svenska. Upplaga minst 500 ex. 2. Broschyr om projektet, där Natura 2000 och Habitatdirektivet tas upp och där projektet presenteras. Språk svenska. Upplaga 500 ex. Informationsmaterialet ska bl.a. användas i åtgärderna E1, E5 och E8. Båda publikationerna kommer också att finnas som pdf-filer på projektets och WWF:s hemsida. Ett skriftligt material behövs för att få ut information till allmänheten, markägare och allmänhet. Åtgärdsansvarig: WWF Förväntat resultat: Effektiv information. ÅTGÄRD E5: Rådgivning till markägare Det är inte praktiskt möjligt att skydda ett helt vattendragvattensystem (då skulle hela avrinningsområdet behöva vara naturreservat), varför information, kompetenshöjning och rådgivning är en av de viktigaste åtgärderna. Åtgärden innebär att markägare (och vattenägare) i hela tillrinningsområdet informeras om flodpärlmusslans ekologi, hotbild och lämpliga hänsyn i mark- och vattenanvändningen. Information sker i form av möten där informationsmaterial (E4) delas ut. Markägare kan också få enskild rådgivning. Rådgivningen kommer att göras av skogsvårdsstyrelsen och/eller länsstyrelsen. (Skogsvårdsorganisationen har ett allmänt uppdrag att informera och ge råd till skogsägare, men specifik rådgivning till markägare i de aktuella avrinningsområdena är inte en lagstadgad verksamhet.) Länsstyrelsen i Örebro län (LSTT) kommer att upphandla en del av rådgivningen från Skogsvårdsstyrelsen Värmland-Örebro (SVSST). Åtgärden planeras i 16 objekt se blankett C. Syftet med åtgärden är att bidrat till att eliminera hot från Skogsbruk och Jordbruk. Olika typer av mark- och vattenanvändning kan påverka musselvattnet, t.ex. skogs- och jordbruk, fiskevård, fiskodling.

8 Åtgärdsansvarig: Lst T, Lst U, SKS Förväntat resultat: Förbättrad hänsyn i markanvändningen genom att minst 80% av markägare är informerade. ÅTGÄRD E6: Konferens och erfarenhetsutbyte med LIFE-projekt Internationell konferens i Sverige. Konferensen omfattar föredrag och exkursion till ett demonstrationsområde. Målgruppen är personer som arbetar med skydd och skötsel av flodpärlmusselpopulationer, alltså dels forskare och dels tjänstemän, konsulter m.fl. Antal deltagare uppskattas till Kontakter har etablerats med de finska och tyska LIFE-projekten, de två projekt som har förhållanden som mest liknar de svenska. Förslaget till en internationell konferens diskuterades också med bl.a. tyska och skotska forskare vid en konferens om flodpärlmussla i Hof, Tyskland, Innan de praktiska åtgärderna (C1-C6) påbörjas kommer samtliga LIFE-projekt med flodpärlmussla som målart att kontaktas för erfarenhetsutbyte, antingen i form av ett inledande möte ( workshop ) eller besök hos de olika projekten. Syftat är att sprida resultaten från projektet och utbyta erfarenheter från andra länder, inkl. de andra LIFE-projekten med inriktning på FPM. Åtgärdsansvarig:: WWF Förväntat resultat: Erfarenheter från projektet sprids till såväl svenska som utländska personer som arbetar med FPM eller akvatisk naturvård. ÅTGÄRD E7: Hemsida Hemsida, som en del av WWFs hemsida, med länkar till bl.a. partners, medfinansiär och EUkommissionen. Syftet är att sprida kännedom om projektet och resultaten från projektet (också ett krav från EUkommissionen). Åtgärdsansvarigt: WWF Förväntat resultat: Kännedom om Natura 2000, LIFE-fonden, projektet samt spridning av resultaten. ÅTGÄRD E8: Återkoppling till markägare I 5 objekt se blankett C, görs en återkoppling till markägare och andra aktörer om hur projektet har fungerat inkl. resultat. Åtgärder avser utskick av skriftligt material som beskriver resultat m.m. från projektet. I åtgärden ingår också att kartlägga markägarnas erfarenheter av projektet. Åtgärden behövs för att få svar på hur markägare upplever olika arbetssätt för att förbättra förhållandena för FPM. Åtgärdsansvarig: SKS Förväntat resultat: Kännedom om Natura 2000, LIFE-fonden, projektet samt spridning av resultaten. ÅTGÄRD E9: Manual för skötsel av Natura 2000-objekt med FPM Projektets erfarenheter av test och utveckling av metoder för att uppnå gynnsam bevarandestatus hos FPM sammanfattas i en manual. Erfarenheter från andra svenska och utländska projekt, t.ex. LIFEprojekt, tas till vara. WWF räknar med att kunna komplettera den finska manualen, bl.a. med planeringsmetodik. Manualen ska bli ett praktiskt användbart dokument, där alltifrån planering på avrinningsområdesnivå till konkreta skydds- och skötselåtgärder på biotopnivå (vattendraget inkl. kantzonen) presenteras. Dokumentet är alltså en praktisk handledning med bl.a. pedagogiska illustrationer. Den kommer att utformas på liknande sätt som Naturvårdsverkets andra handböcker och arbetet kommer således att drivas i nära samverkan med Naturvårdsverket. En preliminär disposition: bakgrund (artekologi, hotbild, Natura2000) planering (skydd och åtgärder från avrinningsområde till biotop) hänsyn och åtgärder i avrinningsområdet (främst olika skogliga åtgärder) biotopåtgärder för musslorna i vattendraget (musselbottnar, strömkoncentratorer)

9 biotopåtgärder för värdfisk i vattendraget (eliminering av vandringshinder, återställning av bottentopografi) biotopåtgärder i kantzonen (skogliga åtgärder för att skapa en ekologiskt funktionell kantzon) fördjupningslitteratur Manualen kommer att publiceras på svenska och engelska. Sidantalet blir sannolikt Antalet tryckta exemplar blir sannolikt 100 på svenska och 50 på engelska, men den kommer också att publiceras som pdf-fil på projektets och WWF:s hemsida. Det är svårt att få en uppfattning om den finska manualen, eftersom den endast finns publicerad på finska, men när den kommer i engelskspråkig version kommer den naturligtvis att vara ett viktigt underlag för den i detta projekt planerade manualen. En manual kan betydligt underlätta bevarandearbetet i andra Natura 2000-objekt och även i FPMvatten som inte ingår i Natura Åtgärdsansvarig: WWF Förväntat resultat: Tryckt manual på svenska och engelska som även publiceras på hemsidan. ÅTGÄRD F1: Projektledning m.m. Åtgärden omfattar: F1:1. Partners projektledning och administration, F1:2. Övergripande projektkoordination och F1:3. Extern revision. F1:1. Projektledning och administration hos partners, dvs. operativt ansvar för att åtgärderna kommer till stånd inkl. planering av åtgärderna, samordning, upphandling, redovisning m.m. Arbetet görs av egen anställd personal eller projektanställning. Åtgärden tas upp i 11 objekt se blankett C. För övriga objekt finansieras projektledning med partners egna medel. Det belastar alltså inte någon annan del av det planerade LIFE-projektet. F1:2. Övergripande projektkoordination. WWF svarar för övergripande projektkoordination och har kontaktpersoner hos resp. partner. Huvudprojektledaren och projektledare hos partners träffas vid minst två tillfällen; ett vid projektstarten och ett vid projektslutet. Vid behov ordnas fler möten, men sannolikt kan kommunikationen ske mer informellt under projektets gång, bl.a. genom att huvudprojektledaren besöker partners och de aktuella objekten. I åtgärden ingår också redovisning, rapportering, vetenskapligt stöd, erfarenhetsutbyte med övriga LIFE-projekt på flodpärlmussla inkl. studiebesök. m.m. Ansvaret för lekmannarapporten ingår i denna åtgärd och har beräknats kosta EURO. F1:3. Extern revision. Projektet kommer att revideras av oberoende revisor i enlighet med artikel 27 i Standard Administrative Provisions. Syftet med åtgärden är att projektet måste ledas på nationell och regional nivå. Åtgärdsansvarig: Lst T, Lst H, Lst O, SKS, WWF ÅTGÄRD F2: Uppföljning (monitoring) Uppföljning av F2:1. Flodpärlmussla, F2:2. Värdfisk och F2:3. Bottensubstrat. F2:1. Flodpärlmusselbeståndet följs upp i enlighet med den standardmetodik som rekommenderas av Naturvårdsverket (Handbok för miljöövervakning). Åtgärden belastar projekt för 8 objekt se nedanstående tabell. I övriga objekt görs också en uppföljning, men denna finansieras av partners på annat sätt, dvs. projektet belastas ej. F2:2. Värdfiskbeståndet (öring och/eller lax) följs upp i enlighet med den standardmetodik som rekommenderas av Naturvårdsverket (Handbok för miljöövervakning). Åtgärden belastar projekt för 8 objekt se nedanstående tabell. I övriga objekt görs också en uppföljning, men denna finansieras av partners på annat sätt, dvs. projektet belastas ej. F2:3. Uppföljning av bottensubstratet görs i samtliga objekt. Åtgärden är en dokumentation av igenslamningsgraden av bottnarna, dvs. flodpärlmusslans biotop. Analys görs av innehåll av finsediment i bottensubstratet i relation till förekomst av FPM, speciellt småmusslor. Referensdata insamlas från vattendrag som är opåverkade av mänskliga aktiviteter. I nedanstående tabell redovisas hur upptagna F2-åtgärder relateras till pågående program. Förklaring: ny ingår ej i befintligt program, löpande ingår i befintligt program, kompl kompletterar befintligt program, annan sätt uppföljning görs utan att belasta projektet.

10 F2:1 F2:2 F2:3 Natura 2000-objekten Site Code Name SE Kvarnbäcken-Lärkesån ny ny ny SE Grängshytteforsarna ny ny ny SE Lillsjöbäcken-Järlehyttebäcken ny ny ny SE Håltjärnsbäcken ny annat sätt ny SE Silverån (norra) annat sätt annat sätt ny SE Sällevadsån (östra) ny ny ny SE Emån (Nötån) ny kompl ny SE Emån (Pauliströmsån) ny ny ny SE Bratteforsån ny kompl ny SE Lärjeån annat sätt annat sätt ny SE Kolarebäcken löpande kompl ny SE Sollumsån löpande kompl ny SE Stommebäcken löpande kompl ny SE Gullsjöälven annat sätt annat sätt ny SE Älgån-Mörtebäcken annat sätt annat sätt ny SE Slorudsälven annat sätt annat sätt ny SE Dalsälven annat sätt annat sätt ny SE Öjenäsbäcken annat sätt annat sätt ny SE Torgilserudsälven annat sätt annat sätt ny SE Billan annat sätt annat sätt ny SE Rattån annat sätt annat sätt ny Resultaten från övervakningen kommer att presenteras i rapporter från respektive länsstyrelse. Dessutom kommer de att ingå i slutrapporten. Uppföljning är viktigt för att se om om vidtagna åtgärder gett förväntat resultat. Uppföljning av värdfiskbeståndet motiveras av värdfiskens stora betydelse för flodpärlmusslans rekrytering (se ovan) och att åtgärder (direkt C1 och C4, men indirekt även andra åtgärder) riktas just mot värdfisken. Uppföljning av igenslamningsgraden motiveras av att denna sannolikt är det allvarligaste problemet för musselbeståndets föryngring. Åtgärdsansvarig: Lst O, Lst H, Lst T, Lst U, Karlstads universitet Förväntat resultat: Data om utvecklingen om FPM-beståndet, värdfiskbeståndet och igenslamningsgraden.