ÖP-dagarna. Låt dig inspireras av sju kommuner! Översiktsplanering att leda förändring. Strandskydd. u Konferens Stockholm september 2014

Transkript

1 Låt dig inspireras av sju kommuner! ÖP-dagarna Översiktsplanering att leda förändring Så går vi från vision till verkligt planeringsarbete Hur skapar vi en lättillgänglig ÖP för alla? Moderator Reigun Thune Hedström Reigun Konsult Framtids- och trendspaning För- och nackdelar med att involvera konsult i ÖP-arbetet Gemensam ÖP för regional tillväxt Former för medborgarinflytandet Antagen översiktsplan och sen då? Medverkande Hans Brattström Stockholms läns landsting Mats Nordenskjöld If Skadeförsäkring AB Lisette Calleberg WSP Analys & Strategi Fördjupande seminarium Strandskydd Nya lagen Kommande förändringar Tillsynsarbete Dispens LIS Rättspraxis Medverkande kommuner u Konferens Stockholm september

2 Konferensprogram Torsdag 11 september Registrering med kaffe och smörgås 9.30 Moderator Reigun Thune Hedström inleder konferensen Vem äger frågan om framtiden? Här får du en översyn av lagstiftningen och vi reder ut vad ÖP:n egentligen står för. Hur ser verkligheten ut idag och vad går vi till mötes? Nya spelregler för samhällsplaneringen 100 anledningar till att hålla ÖP:n uppdaterad Behöver man äga marken för att planera långsiktigt? Vilka visioner och politiska mål kan konkretiseras? Framtids- och trendspaning Reigun Thune Hedström, arkitekt SAR/MSA och KKH, Reigun Konsult Läs mer om Reigun under seminariet Strandskydd Gemensam ÖP för regional tillväxt I en tid av ökande globalisering och en föränderlig ekonomisk geografi är det viktigt att finna former för samverkan inom och mellan regioner som gör att attraktionskraften för människor, kompetens och investerare finns kvar och helst ökar. I Dalarna har regionen Falun Borlänge en särställning som de befolkningstätaste och ekonomiskt mest aktiva kommunerna. De ligger nära varandra och bildar en gemensam arbetsmarknads- och bostadsregion. Gemensam identitet storstadsregion Översiktsplanen som strategiskt verktyg Attraktionskraft för boende och verksamhet Människor, kunskap och idéer Turism och kulturella och kreativa näringar Åsa Svedjetun, näringslivschef, Borlänge kommun Åsa är civilekonom från Handelshögskolan i Göteborg och har arbetat inom hotell- och restaurangbranschen samt med centrumutvecklingsfrågor. Hon brinner för utvecklingsfrågor, samarbete och företagens bästa. Steve Johnson, plan- och markchef, Borlänge kommun Steve är arkitekt och planerare med lång erfarenhet av översiktsplanering och stadsutveckling i svenska kommuner och som konsult i projekt utomlands. Han framförhåller gärna vikten av delaktighet och bred samverkan för större effekt i planeringen PAUS Stockholm på väg mot milstolpe inom rullande översiktsplanering! Trots en relativt ny översiktsplan valde Stockholms stad att göra ett gediget uppföljningsarbete inför aktualitetsprövningen. Arbetet var en del av stadens rullande översiktsplanering och sågs som en språngbräda mot en uppdaterad översiktsplan tidigt i nästa mandatperiod. Parallellt med processen pågick en revidering av stadens vision, för att hantera den oväntat snabba befolkningstillväxten på väg mot en miljonstad. Vision och översiktsplan går hand i hand Uppföljning och aktualitetsprövning av Promenadstaden Arbete med tematiska tillägg som del av en rullande översiktsplanering Lärdomar från arbete med en strategisk översiktsplan Christoffer Carlander, utredare och översiktsplanerare, Stockholms stad Christoffer var projektledare för den uppföljning av översiktsplanen som låg till grund för aktualitetsprövningen. Han arbetar därutöver med utveckling av stadsbyggnadskontorets former för dialog med stockholmarna om stadens projekt Lunch Mot samma mål alla är vi samhällsbyggare! Hela kommunen behöver vara engagerad när man tar fram en ny översiktsplan och skall genomföra de bärande idéerna. Det är även av stor vikt att offentlig service och näringsliv tidigt bereds plats i planeringsprocessen. Hör hur Tyresö kommun arbetat för att skapa samarbete och en gemensam identitet och plattform för sitt översiktsplanerande. Hur skapas en organisation som är rustad för att samarbeta? Hur får vi alla att se nyttan? Att synas och våga provocera Framtidsmingel och workshops kommunanställda blir framtidsambassadörer Olika faser kräver olika arbetssätt Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare, Tyresö kommun Carolina är utbildad samhällsplanerare och projektledare vid Stockholms universitet och KTH. Hon har tidigare arbetat som bl.a. säkerhetsansvarig och som översiktsplanerare i Nynäshamns kommun.

3 13.40 Antagen översiktsplan och sen då? Hur får man politikerna att aktivt använda översiktsplanen i styrningen av kommunen? I Aneby på småländska höglandet har översiktsplanen getts en framträdande roll med det långsiktigt strategiska målet om invånare i kommunen Dialogen med medborgarna har utvecklats i och med antagandet av en ny översiktsplan och utgår från visionen om ett gott liv i en hållbar kommun. Styrning, dialog och delaktighet utifrån ÖP:n ÖP:n i förhållande till andra planer och styrkort Kopplingen mellan ÖP och budget En lättillgänglig ÖP för alla Dialogen med medborgarna hur skapar man delaktighet? Michael Wirestam, samhällsbyggnadschef, Aneby kommun Michael har i rollen som förvaltningschef arbetat med plan-, bygg- och miljöfrågor i ett par olika kommuner under de senaste sex åren. Han har ett stort intresse för samhällsutveckling. Emma Lennartsson, planarkitekt, Aneby kommun Emma är utbildad landskapsarkitekt i London och Köpenhamn, med en inriktning mot urban design. Hon har tidigare arbetat med gestaltning och projektering för ett mindre landskapskontor i England En levande ÖP med årlig uppföljning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 antogs av kommunfullmäktige i dec För att översiktsplanen ska bli det strategiska instrument, som den nya plan- och bygglagen signalerar, krävs att kommunen håller den levande och ständigt påminner om dess innehåll. Det är också viktigt att följa upp hur översiktsplanens strategier och riktlinjer får genomslag i den kommunala planeringen och vilka konsekvenser den har på den långsiktiga utvecklingen. Västerås stad arbetar därför med: Rullande översiktsplanearbete Kontinuerlig information Gemensamma utgångspunkter Att hitta ett system för årlig uppföljning Ingrid Legrell Crona, planarkitekt, Västerås stad Ingrid finns på stadsbyggnadskontorets strategiska avdelning och har arbetat med översiktliga planer och utredningar i Västerås under många år Moderator Reigun Thune Hedström avslutar konferensens första dag Eftermiddagsfika Samspelet mellan regional planering och kommunal översiktsplanering att stärka det mellankommunala perspektivet En kommunal översiktsplanering som är strategisk och långsiktig förutsätter att de kommunala utvecklingsfrågorna sätts i relation till den funktionella helhet man är en del av. Den regionala planeringens legitimitet och genomslag är beroende av kommunal förankring och upplevd relevans. Ett väl fungerande samspel mellan den regionala och den kommunala nivån är avgörande för den samlade kvaliteten. Lär dig mer om: n Hur går vi från ord till handling? n Processen för framtagande av ny ÖP n Att tänka på vid upphandling av konsult n Fördelarna med att koppla ÖP:n till budgeten n Hur vi kan ta hänsyn till klimatförändringar i översiktsplaneringen Från fysisk regionplanering till regional utvecklingsplanering Den regionala planeringens bidrag till kommunernas översiktsplanering Delregional planering i Stockholmsregionen Den regionala nivåns organisation och kompetens är en aktuell fråga Hans Brattström, regionplanerare, Stockholms läns landsting Hans är arkitekt och har arbetat med kommunal översiktsplanering och sedan mitten av 1980-talet med regionplanering i Stockholmsregionen.

4 Konferensprogram Fredag 12 september Moderator Reigun Thune Hedström inleder dagen Att översiktsplanera med hänsyn till förändringarna i klimatet Kristianstads läge i ett flackt och låglänt landskap gör klimat-anpassning och hållbart byggande till en viktig del i den översiktliga planeringen. Med framtida höjda havsnivåer, ökade flöden i vattendrag, höjda grundvattennivåer och rik-ligare nederbörd ökar vattnets tryck från både havet, inlandet, nedifrån marken och från ovan. Detta ställer stora krav på att hantera både den befintliga och framtida bebyggelsen, liksom att planera för kollektivtrafik och hållbara transporter. Hänsyn till klimatförändringar i översiktsplaneringen Exempel arbete med Havsplan och Trafikplan Erfarenheter och tips Anders Siversson, stadsbyggnadschef, Kristianstads kommun Anders är stadsbyggnadschef i Kristianstads kommun sedan Han har tidigare arbetat med översiktsplanering, GIS, mark- och exploateringsfrågor och projektledning i samhällsbyggandet samt varit länslantmätare på Lantmäteriet Fika med kaffe och smörgås Klimatförändringarna en allvarlig samhällsfråga Hur tar vi hänsyn till kommande klimatförändringar ur ett försäkringsperspektiv? Extremt väder till följd av varmare klimat hur planerar vi för framtiden? Hur ska vi ta hänsyn till riskerna för höjd vattennivå när vi planerar sjönära boenden? Särskilda riskområden Mats Nordenskjöld, chef Samhällskontakter, If Skadeförsäkring AB Mats är civilingenjör från KTH och har över 30 års erfarenhet från försäkringsbranschen med olika ledande befattningar inom först Skandia och nu If. De områden han främst verkat inom är företagsförsäkring och återförsäkring Konsult i kommunens ÖP-arbete hjälper eller stjälper? Att ta fram en ny översiktsplan är en komplex och ibland tungrodd process. Ibland kan det behövas hjälp av någon utomstående, kanske för att vinna tid, komplettera kompetensen eller undvika att fastna i gamla hjulspår. För- och nackdelar med att involvera konsult i ÖP-arbetet Vilka roller och uppgifter som kan vara lämpliga, och mindre lämpliga, att ge till konsult Att tänka på vid upphandling av konsult Lisette Calleberg, planeringsarkitekt FPR/MSA, WSP Analys & Strategi Lisette har flera års kommunal erfarenhet av både detalj- och översiktsplanering och har varit projektledare för en översiktsplan. Hon är engagerad för att översiktsplaner ska fungera som ett övergripande strategiskt styrinstrument samtidigt som den ska vara en vägvisare i det dagliga arbetet för kommunens alla förvaltningar Från ord till handling Ett nytt förslag till Botkyrkas översiktsplan med sikte på år 2040 har tagits fram. Ändringarna och förslagen har vuxit fram under en process som startade 2011 då flera hundra Botkyrkabor deltog i Samtal om framtiden. Därefter har förslagen bearbetats och ställts ut i två omgångar och medborgarna har varit aktiva i sin chans att påverka. Hör om Botkyrkas resa från idé till arbetet med att realisera planerna och specifikt om stadsbyggnadsidén Framtid Alby, en del av översiktsplanen. Processen för framtagande av ny ÖP Så har vi involverat medborgarna Ambition om en tydligare översiktsplan Våra utmaningar i planeringsarbetet Kommunövergripande ÖP och stadsdelsvisa stadsbyggnadsidéer Hur förverkliga och omsätta planeringen? Per-Anders Framgård, utvecklingschef, Botkyrka kommun Per-Anders arbetar med att driva kommunens stadsbyggnadsfrågor, delta i översiktsplanering samt ingå i förvaltningens styrgrupper för exploateringsprojekt. Han är projektledare för program- och planutredningar där han bl.a. driver projektet med att ta fram en ny stadsbyggnadsidé för stadsdelen Alby. Sara Wrethed, verksamhetschef, Botkyrka kommun Sara jobbar som verksamhetschef med fokus på strategisk samhällsutveckling. Hon var projektledare för arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för kommunen fram till och med samrådet Moderator Reigun Thune Hedström summerar och avslutar konferensen Lunch Seminarium Strandskydd Välkommen till ett fördjupande och interaktivt seminarium. OBS! Detta seminarium kräver en separat bokning.

5 u Separat bokningsbart seminarium Fredag 12 september Kl Strandskydd Nya lagen Kommande förändringar Tillsynsarbete Dispens LIS Rättspraxis Välkommen till en fördjupande och interaktiv eftermiddag om strandskydd och hur du kan arbeta med strandskyddet i kommunen eller i länsstyrelsen. Naturvårdsverket och Boverket har på regeringens uppdrag gemensamt gjort en utvärdering och översyn av det nya regelverk för strandskydd som trädde i kraft 2009 och Myndigheterna föreslår att det ska bli enklare att införa lättnader i strandskyddet vid mindre sjöar och vattendrag, och åtgärder för att få en mer likvärdig tillämpning av reglerna. Uppdraget redovisades till Miljödepartementet och Socialdepartementet den 1 oktober Förslaget bearbetas nu och kommer att behandlas under våren Kan du som arbetar med strandskyddsfrågor bli bättre på hanteringen av strandskyddet så att vi lever upp till lagens intentioner? Anta utmaningen du också! Ur programmet: u DEN NYA STRANDSKYDDSLAGEN Vem äger frågan och hur hanteras den av kommunen, länsstyrelsen och naturvårdsverket? Har grannkommunen något intresse i den enskilde kommunens ställningstagande? u KOMMANDE ÄNDRINGAR I LAGSTIFTNINGEN Redovisning av utredningsarbetet och relevanta frågeställningar rörande kommande ändringar. u DISPENS FRÅN STRANDSKYDDET De 6 särskilda skälen! Anläggningar som ska dispensprövas. u LIS LANDSBYGDSUTVECKLING Särskilda skäl för dispens i landsbygdsutvecklingsområden i strandnära lägen. Innebär det att byggnaden, anläggningen, verksamheten eller åtgärden faktiskt bidrar till utvecklingen av landsbygden? u TILLSYN Kommunens tillsyn enligt plan- och bygglagen och MB kan med fördel samordnas. Tillsynen ska främst utövas tidigt i planprocessen och vara framåtsyftande för att motverka brister i tillämpningen. Sanktioner när, var, hur? Hur kan vi öka tydligheten gentemot medborgare? u RÄTTSPRAXIS Ta del av aktuella rättsfall som hjälper dig att bli säkrare i dina bedömningar. Seminarieledare Reigun Thune Hedström Arkitekt SAR/MSA och KKH, Reigun Konsult Reigun är en mycket uppskattad föreläsare och expert som på ett levande och inspirerande sätt guidar dig igenom lagstiftningen varvat med aktuell rättspraxis. Reigun har i grunden en arkitektexamen från Chalmers och har under 30 år varit engagerad i olika svenska kommuner som ansvarig för stadsbyggnadsfrågor. På senare år arbetade hon som utredare på avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad vid Sveriges Kommuner och Landsting, samt expert i PBL-kommittén. Sedan 2011 driver hon eget och är på olika sätt engagerad i bl.a. strandskyddsfrågor och plan och bygglagstiftningen.

6 Porto betalt Sverige ÖP-dagarna Översiktsplanering att leda förändring TRE ENKLA SÄTT ATT ANMÄLA DIG! tel Många av landets kommuner har påbörjat, eller står inför, det omfattande arbetet med att ta fram en ny översiktsplan eller uppdatera sin gamla. Ett arbete som involverar många och berör alla kommunens förvaltningar. Hur kan vi skapa smartare översiktsplaner som blir mer användbara i vardagen? Hur skapar vi samsyn och samarbete dit alla strävar mot samma mål? Och hur förverkligar och omsätter vi den antagna planen i praktiken? På konferensen diskuterar vi bl.a. utformning, rullande översiktsplanering, medborgarinflytande och hur vi går från vision till verkligt planeringsarbete. Låt dig inspireras av sju av landets kommuner och hör om deras erfarenheter från arbetet med att ta fram en ny översiktsplan och få nya verktyg för att skapa styrning, dialog och delaktighet i planeringsprocessen. Varmt välkommen! datum och plats Konferens: september 2014 (3920-1) Adress: Piperska Muren, Scheelegatan 14, Stockholm Pris Konferens Seminarium 6450 kr/person 2450 kr/person I priset ingår lunch och förfriskningar under fikapauser. Anmälningsbekräftelse och faktura sändes efter mottagen anmälan. Moms tillkommer på priserna ovan. Rabatter och erbjudanden går ej att kombinera. Emelie Wijk, Projektledare, Teknologisk Institut, Varför ska du gå på ÖP-dagarna? Inspireras av sju av landets kommuner och hör om deras ÖP-arbeten Få verktygen att skapa en lättillgänglig ÖP för alla Lär dig mer om samspelet mellan regional planering och kommunal översiktsplanering Ta del av planeringsåtgärder för kommande klimatförändringar Lyssna till erfarenheter kring hur vi kan förverkliga och omsätta det planerade Andra utbildningar i Teknologisk Instituts regi n PBL och exploateringsjuridik n Livskraftig näringslivsutveckling n Torg och det offentliga rummet n Förtätning av staden håll utkik! Se för datum och mer information ÖVRIG INFORMATION På hittar du praktisk information och tips på boende. Anmälan är bindande, för av- och ombokningsregler vänligen se hemsidan. Har du övriga frågor kontakta gärna projektledaren Emelie Wijk på EMW@teknologiskinstitut.se. Teknologisk Institut förbehåller sig rätten till ändringar av program, tid och plats. Returadress Teknologisk Institut, Rådmansgatan 38, Stockholm