Sociologi. 1. Läran om människan som samhällsvarelse. 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp
|
|
- Per-Olof Åberg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sociologi 1. Läran om människan som samhällsvarelse 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp
2 Religionssociologi Den religiösa människan i grupp Religionens plats och funktion i samhället Religiösa organisationers funktion Religiösa organisationers förhållande till det övriga samhället Religionens betydelse/försvinnande I centrum står religionens förhållande till samhället
3 Centrala teman inom religionssociologin 1. Religionens uppkomst och funktion 2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion 3. Religiöst ledarskap 4. Religiösa organisationsformer 5. Metoder i studiet av nutida religiösa grupper 6. Religiösa identiteter
4 Emile Durkheim ( )
5 Religionens funktion Emile Durkheim The Elementary forms of the religious life Religionens egentliga kärna dess minsta beståndsdel 1. Ingen uppdelningen mellan det naturliga och det övernaturliga 2. Uppdelning mellan heligt (sakralt) och profant
6 Det heliga handlar alltid om det som berör en samling människor - inte den enskilde. Det som är heligt är det som har med det sociala att göra, det som berör hela samhället. Nyckelord - gemenskap Religion är alltså ett socialt behov
7 Durkheims religionsdefinition: Religion.är ett enhetligt system av tro och praktik vilka står i förhållande till heliga ting, ting som är satta åt sidan och tabuerade (förbjudna). Praktikerna förenar till en moralisk enhet kallad kyrka alla de som beaktar och lever enligt dem.
8 Enkel religion? Totemism! Australien Aboriginer Klaner Totem Tabu Årsritualer Individ - samhälle
9 Den enklaste formen av religion Religion har funktionen att dels 1. skapa ett samhälle 2. upprätthålla ett samhälle Religion skapar ordning ur kaos. Totemismen är dess mest primitiva form. Utan religion kan inte civilisation uppstå. Ritualerna är mycket viktiga!
10 Bryan Wilson ( )
11 Religion in Sociological Perspective (1962) Religionens funktioner: 1. Manifest the explicit and manifest function of religion is to offer men the prospect of salvation. 2.Latent religion is validating society and societal structures. religion helps groups define or set the boundaries for themselves. religion serves to regulate emotion. Religion provides a strong means of social control and thereby allows society and groups to function
12 Centrala teman inom religionssociologin 1. Religionens uppkomst och funktion 2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion 3. Religiöst ledarskap 4. Religiösa organisationsformer 5. Metoder i studiet av nutida religiösa grupper 6. Religiösa identiteter
13 Karl Marx ( )
14 Friedrich Hegel Tes > Antites > [Alienation] Syntes En teori om Idévärlden 1. Historien utvecklas genom en ständigt pågående konflikt 2. Detta sker med hjälp av alienation
15 Marx Historisk utveckling: Bas (ekonomi) > Överbyggnad (ideologi) > [Alienation] Ekonomiska system (kapitalism) > arbete > produkt > alienation
16 Religion hos Marx: En annan form av alienation stjäl mänskliga egenskaper (moraliska kvaliteter) och placerar dessa hos gud. Religion är ett symptom, inte problemet i sig självt. Ett symptom på en sjukdom, inte sjukdomen i sig.
17 Marx religionskritik drabbar främst kristendomen, inte all religion. är mer central för hans efterföljare (marxismen, kommunismen) än den var för honom själv
18 Max Weber ( )
19 Viktiga teorier om religion: 1. Den protestantiska etiken 2. Religion och sekularisering 3. Idealtyper religiösa ledartyper
20 Den protestantiska etiken
21 Sekularisering - Definition Sekularisering är en process som successivt tar bort betydelsen hos religiösa symboler och religiösa institutioner i det vardagliga livet.
22 Sekularisering - positivism Karl Popper ( ) Vetenskapen ersätter religionen
23 Sekularisering inom religionen Peter Berger (1929-)
24 Element som möjliggör sekularisering: Radikal monoteism Moralisk Rationalism En transcendent gud Avståndstagande från mystiken Pluralismargumentet Sekularisering finns med andra ord inbyggd i religionen
25 Postmodernism Thomas Kuhn ( ) Paradigm Vetenskap problematiserad Relativisering
26 Sekularisering i kris Världens återförtrollning. Pluralismens två sidor! Vetenskap i kris? Alternativa (religiösa) perspektiv accepterade?
27 Sverige
28
29
30
31 Plausibilitetsstrukturer, meningssystem Peter Berger (1929-)
32 Religion i det senmoderna samhället Privatreligiositet Civilreligion Globaliseringen och dess effekter Nya religioner Nyandlighet andra uttryck. Men är det nytt egentligen?
33 Warner Sallman 1940 (500 millioner kopior)
34
35 Centrala teman inom religionssociologin 1. Religionens uppkomst och funktion 2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion 3. Religiöst ledarskap 4. Religiösa organisationsformer 5. Metoder i studiet av nutida religiösa grupper 6. Religiösa identiteter
36 Max Weber ( )
37 Religiösa ledartyper Max Weber Magikern Prästen Profeten Karismans institutionalisering
38 Centrala teman inom religionssociologin 1. Religionens uppkomst och funktion 2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion 3. Religiöst ledarskap 4. Religiösa organisationsformer 5. Metoder i studiet av nutida religiösa grupper 6. Religiösa identiteter
39 Religiösa organisationsformer I Max Weber Kyrka En politisk institution som utövar social kontroll genom att kontrollera religiösa symboler och sakrament. Formell struktur Man föds in i denna Gör anspråk på att vara den universella sanningen i ett samhälle. Medlemskap är obligatoriskt Karisma är bundet till ett ämbete Sekt Medlemskap är frivilligt och måste bevisas genom andliga eller etiska kvalitéer. Karisma är individuellt. En sekt har en begränsad tid och försvinner eller utvecklas till en kyrka.
40 Religiösa organisationsformer II Ernst Troelsch Ytterligare en dimension måste till, Ethos: Kyrka En konservativ rörelse som utövar kontroll över sina medlemmar och är förknippad med statsmakten Sekt En liten grupp som riktar fokus inåt. Framhåller det individuella (i t.ex. frälsningen) och eftersträvar perfektion. Proteströrelser vilka befinner sig i samhällets utkant.
41 Religiösa organisationsformer III Richard Niebuhr Sekt och kyrka räcker inte. En annan typ av organisationsform måste till. Ett utmärkande drag för sekter är att de protesterar eller avvisar och ifrågasätter det etablerade samhället. De är dessutom ofta asketiska, vilket (även Weber kunde konstatera) ofta leder till att de kan bygga upp stora ekonomiska resurser. Sekter utvecklas med tiden till: Denominationer Den ekonomiska och sociala processen gör att dessa är mindre exklusiva. Man vill bli accepterade av samhället. Man har nått ett välstånd som leder till att man börjar närma sig samhällets normer. De skiljer sig dock från kyrkan eftersom de inte eftersträvar att vara universella.
42 Religiösa organisationsformer IV Bryan Wilson Sekt och kyrka är inte längre en uppdelning som håller. Allt för många religiösa organisationer verkar inte passa in på dessa. Sekt - Idealtyp: Frivillighet, medlemmarna har valt att ansluta sig. Men de har också blivit valda. Exklusivitet, sekten har en särskilt och ofta exklusiv tillgång till övernaturliga sanningar. Medlemmarna har genom sitt medlemskap visat att det är värdiga att tillhöra en exklusiv gemenskap. Monopol på sanningen. Lekmän framför professionell organisation. Alla är religiöst jämställda. Medlemmarna eftersträvar att leva upp till en hög andlig standard. Medlemmarna är fullständigt lojala. Sekten är en religiös proteströrelse.
43 Typer av sekter Vad skall vi göra för att vinna frälsning? Konversionistisk hjärtats upplevelse. Pingströrelsen, Den apostoliska kyrkan, Elimkyrkan Revolutionära (transformativa) världen är ond och den måste med hjälp av gudomliga krafter förändras. Sjundedagsadventisterna, Kristadelfianerna, Jehovas vittnen Introversionistisk isolera sig från världens besmittelse. Dokhoborter, Hutteriter, Amish, Rappiter Manipulativa med hjälp av esoteriska medel skall man ur världen kunna utvinna godhet. Kristen vetenskap, New Thought, Antroposofi, Scientologi Thaumaturgiska fysiska och psykiska sjukdomar skall övervinnas genom övernaturliga ingripanden. Spiritism, Snakehandlers Reformistiska världen skall förändras med hjälp av det som samvetet kan inse. Kväkarna Utopiska med hjälp av gudomliga texter så skall världen förändras till att bli en god plats att leva på. Oneida, Bruderhofrörelsen
44 Centrala teman inom religionssociologin 1. Religionens uppkomst och funktion 2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion 3. Religiöst ledarskap 4. Religiösa organisationsformer 5. Metoder i studiet av nutida religiösa grupper 6. Religiösa identiteter
45 Metoder i studiet av nutida religiösa grupper Kvantitativa data Kvantitativa metoder Oftast statistiska analyser Enkäter Intervjuundersökningar Deltagande observation Kvantifierbara data
46 Kvalitativa metoder Kvalitativa data Djupintervjuer Deltagande observation Go native Materialets mättnad
47 Att samla data Forskarens perspektiv Välkommen sektforskaren!!!??? Etablera kontakt och förtroende En fluga på väggen? Va? Påverkar jag? Kamrat/vän eller forskare? Objektivitet / subjektivitet Hur mycket data? Relevant data? Gone native?
48 Centrala teman inom religionssociologin 1. Religionens uppkomst och funktion 2. Sekularisering / Privatreligiositet / Civilreligion 3. Religiöst ledarskap 4. Religiösa organisationsformer 5. Metoder i studiet av nutida religiösa grupper 6. Religiösa identiteter
49 Religiösa identiteter Hispanics Indianer Invention of tradition Eric Hobsbawm Skottarnas traditioner
50 Etic vs. Emic Etic observationer och data som inte tar hänsyn till det kulturella systemet. Forskarens värdesystem det vetenskapliga synsättet. Emic - observationer och data som innanför det kulturella systemet. Den religiösa gruppens perspektiv. Att tolka och förstå utifrån det religiösa systemets eget värdesystem och den betydelse gruppen tillskriver data.
51 1. Christianity: 2.1 billion 2. Islam: 1.5 billion 3. Secular/Nonreligious/Agnostic/Ath eist: 1.1 billion 4. Hinduism: 900 million 5. Chinese traditional religion: 394 million 6. Buddhism: 376 million 7. primal-indigenous: 300 million 8. African Traditional & Diasporic: 100 million 9. Sikhism: 23 million 10. Juche: 19 million 11.Spiritism: 15 million 12. Judaism: 14 million 13. Baha'i: 7 million 14. Jainism: 4.2 million 15. Shinto: 4 million 16. Cao Dai: 4 million 17. Zoroastrianism: 2.6 million 18. Tenrikyo: 2 million 19. Neo-Paganism: 1 million 20. Unitarian-Universalism: 800 thousand 21. Rastafarianism: 600 thousand 22. Scientology: 500 thousand
52
Sociologi. 1. Läran (eller vetenskapen) om människan som samhällsvarelse. 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp
Sociologi 1. Läran (eller vetenskapen) om människan som samhällsvarelse 2. Läran (eller vetenskapen) om människans beteende i grupp Religionssociologi Den religiösa människan i grupp Religionens plats
Läs merPeter Berger. The Sacred Canopy
Peter Berger The Sacred Canopy Peter Berger & Thomas Luckmann Utkom, 1966 Utkom, 1967 Viktiga inspirationskällor Den mänskliga existensen Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merAtt studera religion. - Religion: En konstruktion? - Avgränsat och integrerat
Religionshistoria? Att studera religion - Olika svar på livets stora frågor: mytologier, livsåskådningar - Förståelse för olika kulturers traditioner och tankesätt - Förstå hur religion interagerar med
Läs mer~~:~,~:,:::h :~.: bm"
Innehåll Bra på att vara människa ~~:~,~:,:::h :~.: bm" Tjuv och hjälte 14 79 Gott hjärta och totalt ouppfostrad 15 Heliga krig och andra krig 84 Människor är både och 16 På låtsas och på riktigt 89 Önska
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merIntroduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner
Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merUndervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll:
Religion? Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Kristendomen, de övriga världsreligionerna och olika livsåskådningar, deras kännetecken och hur de tar sig uttryck för individer
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merReligionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p)
HÖGSKOLAN I HALMSTAD KURSPLAN Enheten för Lärarutbildning Dnr 512-2003-4246 Religionsvetenskap, 20 poäng för undervisningsområdet inom grundskolans senare del och gymnasieskolan, (21-40p) (Studies in religion
Läs merPlanering Religionskunskap
Planering Religionskunskap Moment 1: Etik och moral följande innehåll utifrån ämnesplanen: Tolkning och analys av olika teorier och modeller inom normativ etik samt hur dessa kan tillämpas. Etiska och
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merReligioner och andra livsåskådningar
Ritualer, levnadsregler och heliga platser Världsreligionerna Kristendom,, islam, judendom, hinduism och buddhism Fornskandinavisk och äldre samisk religion Religion och livsåskådning Religion åk 4-6 -
Läs merKursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt
Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar
Läs merM E D I A I N M O T I O N
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Andliga Ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merETIK Olika teorier och religiösa perspektiv
ETIK Olika teorier och religiösa perspektiv Konsekvensetik Konsekvenserna av ditt handlande avgör om handlingen var god Konsekvenserna för: en själv, företaget, föreningen, större grupper och ytterst för
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merReligionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merUpptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11
Upptäck Religion Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11 DEL 1 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL VAD ÄR RELIGION? KRISTENDOMEN JUDENDOMEN ISLAM TEMA: ETIK HINDUISMEN BUDDHISMEN Religioner och andra ANALYS
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merWeber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson
Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi
Läs merfredag 7 december 12 VAD ÄR RELIGION?
VAD ÄR RELIGION? TROR DU PÅ NÅGOT ÖVERNATURLIGT? spöken förbannelser fredag den 13:e inte gå under stegar astrologi något magiskt avvärjande: om jag gör så här så händer inget ont Bison från Altamira-grottan
Läs mer. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.
SO: Grovplanering åk 4-5 år 1 Hösttermin Historia Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.. Nordens kulturmöten
Läs merBetyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs mer3.14 RELIGIONSKUNSKAP. Syfte
3.14 LIGIONSKUNSKAP Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merReligionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod. Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10
Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Introduktion av kursen Deltagare Kurslitteratur Schema Tentamen Gruppövningar Översikt
Läs merKan man besvara den frågan? Kanske finns det lika många svar som frågeställare
Varför tror människor? Kanske är det så här? - vi har längtan efter trygghet, - vi vill söka meningen med livet, - vi har en längtan efter kunskap, - vi vill ha svar på frågor mm. FINNS DET EN MENING MED
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merReligionssociologins klassiker; Modernitet och religiös förändring. Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 2 Marta Axner
Religionssociologins klassiker; Modernitet och religiös förändring Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 2 Marta Axner Modernitet ett tillstånd, en historisk epok, ett ideal? Allt fast och beständigt
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merLPP i religion vt. 2016
LPP i religion vt. 2016 Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 1.Vi ser på film Världsreligionerna Vi antecknar
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merFråga 2. Det finns alltså två delar i det här arbetet: Svara kort på varje delfråga (se nedan). Skriv en 400 ord om vad du lärt dig av detta.
Fråga 2 Hur ser religioner ut? Det är inte så lätt att förstå vad religion är. Begreppet flyter ut för mig ju mer jag försöker fixera det. Därför vill jag att du hjälper mig förstå vad religion är genom
Läs merBetygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp
Betygskriterier CTRA12/D12 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs, 30 hp Betygskriterier, Religionshistoria och religionsbeteendevetenskap I framvaẍt och urkunder inom judendom, kristendom, islam, hinduism,
Läs merStudiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och
Annerstaskolan Lokal pedagogisk planering för årskurs 5 i ämnet Religion Centralt innehåll Lärområde Tid Delområde Undervisning/ arbetssätt Förmågor Bedömningskriterier Elevens ansvar delaktighet Ritualer
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merKUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR
KUNSKAPENS KATEDRAL DOMKYRKANS PROGRAM FÖR LINKÖPINGS GYMNASIESKOLOR Flytta en lektion till Katedralen! Nu vill vi satsa lite extra på gymnasieskolorna i Linköping och Katedralen i Linköping vill erbjuda
Läs merINSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION
INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION LGRE10 Religionskunskap I för Gymnasielärare, 30 högskolepoäng Religious Studies 1 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs mervärldsreligioner och livsfrågor En introduktion
världsreligioner och livsfrågor En introduktion Detta vet vi om världsreligioner och livsfrågor Listan finns i klassrummet:) DETTA VILL ÅK 4 LÄRA SIG MER OM + DETTA SÄGER LGR 11: Det här vill åk 4 lära
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merEtik & Moral. Kopplingen till religionen
Etik & Moral Kopplingen till religionen Syfte Ge förutsättningar för att du ska kunna resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller Det här
Läs merKursmoment En översiktlig lokal konkretisering av Skolverkets kursplan lämnas i bilaga 2.
Anvisningar för prövning Religionskunskap 1 Centralt innehåll och kunskapskrav Prövningen avser att mäta den prövandes kunskaper på de områden som anges i Skolverkets centrala innehåll för kursen Religionskunskap
Läs merSamhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)
Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia) Centralt innehåll Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Att leva tillsammans Trafikregler och hur man beter sig
Läs merRELIGION. Läroämnets uppdrag
BILAGA: Förslag till lärokurser i judendom, islam, katolsk tro, ortodox tro, livsåskådning åk 1-6, B-lärokurs i finska och engelska i åk 6, A-lärokurs i spanska och ryska samt lärokurs i svenska som andra
Läs merLivsfilosofins ursprung
Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.
Läs merDelkursansvarig Niklas Foxeus, e-post: tel , rum B531
Religionshistoriska avdelningen Religionshistoria I Delkurs 3: Syd- och Östasiens religioner (7,5 hp), Delkursanvisningar HT 2011 Delkursansvarig Niklas Foxeus, e-post: niklas.foxeus@rel.su.se, tel. 08-16
Läs merVETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift
VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens
Läs merDet mangreligiösa Sverige
Daniel Andersson & Ake Sander (red.) Det mangreligiösa Sverige - ett landskap i förändring ^Studentlitteratur Innehåll Ingång 9 Daniel Andersson och Åke Sander Några centrala frågeställningar 13 Förutsättningar
Läs merEtt häfte med sammanfattningar och urkunder (=religiösa källor, t.ex. bibeln)
7E Abrahams barn Judendom, kristendom och islam har mycket gemensamt, inte minst geografiskt och historiskt. Vi ska studera vad de har gemensamt och vad som är typiskt för var och en. Vi kommer att ta
Läs merRELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 3 6
RELIGION 3 6 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merBlå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4
Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor
Läs merRELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen
RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merPER-ARNE BERGLIE Professor i religionshistoria Stockholms universitet Stockholm, Sverige
Scientology en jämförelse med religioner i öst och väst PER-ARNE BERGLIE Professor i religionshistoria Stockholms universitet Stockholm, Sverige 20 mars 1996 ScientologY en jämförelse med religioner i
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs merReligionskunskap. Skolan skall i sin undervisning i religionskunskap sträva efter att eleven
Religionskunskap Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att
Läs merReligionsvetenskap och teologi: Grundkurs. Religious Studies and Theology. Grundläggande behörighet, samt HiA/ShA.
Kursbeteckning Religionsvetenskap och teologi, Grundkurs Kurskod RT 100 Religionsvetenskap och teologi: Grundkurs Religious Studies and Theology 30 hp Obligatorisk programkurs, kan även ges som fristående
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Högtider Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merReligion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.
Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider. 2 saker religioner håller på med: Existentiella frågor = Livsfrågor, t.ex. meningen med livet, vad händer när man dör, hur började
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merI undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.
RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer
Läs merÄmne Religionskunskap
Ämne Religionskunskap Begrepp i ämnets inledande text Religionskunskap ett tvärvetenskapligt ämne Liksom det akademiska ämnet religionsvetenskap inbegriper skolämnet religionskunskap bland annat filosofiska,
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och
Läs merLPP i religion ht. 2015
Varför läser vi LPP i religion ht. 2015 Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut Hur skall vi visa att vi når målen? jan 30 14:41 1 Varför läser vi? Eleverna skall ges förutsättningar
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner och därmed minska klyftor mellan oss människor,
Läs merELEVHJÄLP. Diskussion s. 2 Åsikter s. 3. Superfrågorna s. 15. Fördelar och nackdelar s. 4. Källkritik s. 14. Vi lär av varandra s.
Superfrågorna s. 15 Diskussion s. 2 Åsikter s. 3 Källkritik s. 14 Vi lär av varandra s. 13 ELEVHJÄLP av Carmen Winding Gnosjö Fördelar och nackdelar s. 4 Konsekvenser s. 5 Samband s. 10-12 Likheter och
Läs merEvangelisk-luthersk religion 25.3.2011
Evangelisk-luthersk religion 25.3.2011 1. Den nuvarande religiösa situationen i Indien Om eleven beskriver hinduismen utan att anknyta till Indiens nuvarande religiösa situation, kan högst 1-2 poäng fås.
Läs merUppgift 1. Uppgift 2.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN ANVISNINGAR FÖR BEDÖMNINGEN AV MODELLPROVET I EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION Uppgift 1. likheter: världsreligioner som kommit till i Indien, en cyklisk tidsuppfattning, reflekterar
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merLRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng
Gäller fr.o.m. ht 07 LRE210 Religionskunskap för lärare 2, 30 högskolepoäng Religious Studies 2 for Teachers in Secondary School, 30 higher education credits Grundnivå / First Cycle 1. Fastställande Kursplanen
Läs merReligion Livsfrågor och etik
Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden
Läs merReligiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
Läs merinformation - kunskap - vetenskap - etik
information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att
Läs merAndligheten blir allt mer likriktad
Andligheten blir allt mer likriktad En ny antologi tar upp mystik och andlighet i vår tid från 1800 talets intresse för teosofi till samtida idéer om människans andliga utveckling. Dit hör också modern
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs merKursplan Samhällskunskap
Kursplan Samhällskunskap Undervisning motsvarande Samhällskunskap 1b respektive Samhällskunskap A Kursen syftar till att ge deltagarna ökad förståelse och insyn i hur samhället fungerar och i förlängningen
Läs merHinduism Buddhism år9 Stenkulan
Hinduism Buddhism år9 Stenkulan Grundskola 7 9 LGR11 Re Under detta arbetsområde kommer vi att studera två världsreligioner som var och en är ganska olika jämfört med de vi tidigare läst om. Kan det finnas
Läs merFrågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009
2009-09-11 Frågebatteri Vetenskap & Allmänhet 2009 Urval: Riksrepresentativt urval av den svenska allmänheten, 16 år och äldre Antal intervjuer: 1 000 st Tid för telefonintervjuer: 15 21 September 2009
Läs merVarför är människor religiösa? Individer och grupper. Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 3 Marta Axner
Varför är människor religiösa? Individer och grupper Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 3 Marta Axner 1 Dagens föreläsning Olika förhållningssätt till religion/religiositet Vad tror folk egentligen?
Läs merVarje fråga ger upp till fem poäng. För godkänt krävs hälften av detta, alltså 15 poäng.
Religionshistoria I Abrahamitiska religioner, 7,5 hp Skriv namn och personnummer på omslaget! På alla papper som innehåller svar skall du skriva den siffra du tilldelats, men inte något annat som gör att
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merJesus en sektledare? En religionssociologisk studie om bilden av Jesus som en eventuell sektledare
Beteckning: Rel C 49:V02 Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Jesus en sektledare? En religionssociologisk studie om bilden av Jesus som en eventuell sektledare Linda Mildner Juni 2002 C-uppsats,
Läs mer