Riskbedömning Labsäkerhetskurs

Transkript

1 Riskbedömning Labsäkerhetskurs Susanna Lohman yrkeshygieniker Arbets- och miljömedicin, AMM 1

2 Riskbedömning -agenda 1. Begreppet risk 2. Kemiska riskkällor 3. Riskbedömning 1. Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 2. Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) 3. Hygieniska gränsvärden (AFS 2011:18) 4. Exponering 5. Märkning av kemiska produkter 1. REACH/CLP-förordning 2

3 Vad är en risk? Risk = sannolikheten* konsekvensen Ingen allmänt accepterad definition av begreppet risk Risk= Sannolikheten att ohälsa ska uppstå Hälsa enligt WHO: Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte endast frånvaron av sjukdom och handikapp". Ohälsa? En sjukdom enligt medicinska objektiva kriterier, exempel astma En kroppslig eller psykisk funktionsstörning, exempel svårt att sova på grund av arbetet 3

4 Riskkällor Riskkälla Något som kan medföra ohälsa eller olycksfall Kemisk riskkälla (AFS 2011:19) Något som kan medföra ohälsa eller olycksfall där orsaken är kemisk genom: 1. Hälsofarliga egenskaper 2. Hälsofarliga egenskaper som kan bildas i processer (gaser, rök, syrefattig atmosfär etc.) 3. Andra produkter med farliga egenskaper (impregnerat virke, bly etc.) 4

5 Vad är säkerhet? Frånvaro eller förebyggande av risk (personskador, yttre miljö, produktionsbortfall ) Förmågan att undvika skador som en följd av oönskade händelser- riskkontroll 5

6 Andra begrepp Olycka Oönskad händelse som resulterar i skada (personskada, materiell, miljö, produktionsbortfall) Nästan-olycka (=tillbud) En oönskad händelse som under lite andra förhållanden kunde resulterat i skada

7 Oönskad händelse Oönskad situation som kunde ha resulterat i, eller resulterar i skada Omfattar både olyckor och nästan-olyckor 7

8 1 Allvarlig personskada 10 Olyckor med mindre personskador 30 Olyckor med materiella skador 600 Händelser utan registrerade skador (nästan-olyckor)

9 Någon som känner igen sig? Där hade jag tur! Det var nära ögat! Jag hade tur som inte var i närheten!

10 Riskkontroll - vad är det? Systematisk arbetsmiljöarbete Riskbedömning en del av riskkontrollen Handlar om att vara efterklok i förväg Inte händelsebaserad men riskbaserad riskkontroll

11 Händelsebaserad riskkontroll olyckspotential Säker nivå Inga olyckor eller tillbud Tillbud Allvarliga personskador Allvarliga olyckor Osäker nivå Katastrofer Arbestmiljöengagement

12 Riskbaserad riskkontroll olyckspotential Säker nivå Inga olyckor eller tillbud Tillbud Allvarliga personskador Allvarliga olyckor Osäker nivå Katastrofer Arbestmiljöengagement Hög aktivitetsnivå, kontinuerligt tryck

13 Riskanalys Vad är risk??? Risk En kombination av sannolikheten för att en skada skall uppstå och konsekvensen av denna skada Risk = f (sannolikhet, konsekvens)

14 Risk avseende vad? Människors liv och hälsa Död, skada, hälsa Trivsel, trygghet Miljökonsekvenser Boendemiljö Naturmiljö Kulturmilö Ekonomiska och materiella konsekvenser Skadade på tekniska system, materiella förluster Förlorade arbetsplatser Omdömme

15 Exempel: Arbetsmomentet manuell tvätt med syra på lab. Inga skriftliga rutiner En riskbedömning gav stor sannolikhet för stänk i ögon och hudkontakt Skyddskläder, handskar, ögonskydd, diskrum

16 Risk för vem? Den risk man är utsatt för beror på hur exponeringsförhållandet till de riskfyllda aktiviteterna är Första Part Producenter / anställda Andra Part Konsumenter Tredje Part Utomstående, samhället

17

18 Risk för vem och avseende vad? Första Part Andra Part Piloten Passageraren Tredje Part Boende i närområdet

19 Riskacceptans Vad är acceptabel risk / otillräcklig säkerhet? Den maxsimala risk vi är villiga att acceptere kallas vårt akseptkriterium Vårt mål är inga skador Vi accepterar ändå en viss nivå av risk Risk vid en aktivitet mäts mot nyttan Er nyttan större än risken? I så fall kan vi leva med risken (jfr. köra bil )

20 Riskanalys en metod För att kartlägga olyckshändelser har vi metoder som hjälper oss att: Etablera kriterier Identifisere händelser Värdera konsekvens och sannolikhet Identifiera åtgärder SYFTE - reducera sannolikheten att en olycka inträffar - begränsa skadeverkningarna

21 Riskanalys - hur? Systematisk användning av tillgänglig information för att identifiera faror och bedömma risker. En riskanalys skall besvara några enkla frågor: Vad kan hända? Hur allvarligt kan det gå? Hur ofta kan det hända? Och så? Vad måste göras? Identifiera faror (pot. källor till skada) Konsekvenser Frekvensestimering Bedömning av risken Åtgärder 21

22 Riskanalys - processen Identifiera olyckshändelser Estimere frekvensen av händelsen Modellere händelser för att bedöma konsekvens Beräkna risken Jämför mot acceptkriterier Värdera riskreducerande åtgärder

23 Varför göra riskanalys? Styrka underlaget för beslut genom att ge svar på följande frågor: Är risken hög/låg Är risken acceptabel Vilka moment är mest kritiska Vad är skillnaden mellan olika lösningar Vilka riskreducerande effekter uppnås vid alternativa åtgärder

24 Riskanalys Riskanalys kan göras med hjälp av många olika metoder, som kan vara kvalitativa, semikvantitativa eller kvantitativa. PHA (Preliminary Hazard Identification) Ändringsanalys FMEA (Failure modes and effect analysis) Hazid (Hazard Identification) Hazop (Hazard and Operability) What-If Grovanalys QRA (Quantitative Risk Analysis) Minirisk M.fl.

25 Grovanalys Ofta använd metod för systematisk kartläggning Ger överiskt över förhållanden vid olika aktiviteter/arbetsmoment Relativt liten arbetsinsats

26 Grovanalys Konsekvensklasser Konsekvens Ofarlig Allvarlig Mycket allvarlig Kritisk Katastrofal Sannolikhet Frekvensklasser Högst sannolik 5 Mycket sannolik 4 Sannolik 3 Oacceptabel risik Mindre sannolik 2 Acceptabel risk Osannolik 1

27 Konsekvensklasser Forklaring 1 Ofarlig Ingen personskada 2 Allvarlig Små personskador (sjukfrånvaro < dagar) 3 Mycket allvarlig Större personskador (sjukfrånvaro <...dagar) 4 Kritisk Kan medföra invaliditet eller död 5 Katastrofal Kan medföra invaliditet eller död för flera

28 Frekvensklasser 1 Osannolik Forklaring Mindre än en händelse per 10 år 2 Mindre sannolik 1 gång per 10 år eller oftare 3 Sannolik 1 gång per år eller oftare 4 Mycket sannolik 1 gång per månad eller oftare 5 Högst sannolik 10 gånger per år eller oftare

29 Riskbedömningsunderlag för avd..., Sahlgrenska Universitetssjukhuset Verksamhet: Bedömningen reviderad av: Kontrollerad av: Datum: Datum: Hantering, aktivitet Risk, riskmoment Riskbedömning Riskreducerande åtgärder Konsekvens Sannolikhet Bedömning Hantering av syror och baser Syratvätt Risk för stänk i ögon, hudkontakt och översköljning Allvarliga Möjlig Riskfylld Använd labbrock, handskar och ögonskydd. Utföres i diskrummet. Impregnering av ammoniakfilter Risk för stänk och hudkontakt. Allvarliga Möjlig Riskfylld Använd handskar och ögonskydd. Utföres i dragskåp. Beredning av sur jonkrom.buffert Risk för stänk och hudkontakt. Allvarliga Möjlig Riskfylld Använd handskar och ögonskydd. Utföres i dragskåp. Olycksfall; större spill av syra el bas Risk för stänk i ögon, hudkontakt och översköljning Allvarliga Mindre sannolik Riskfylld Varna, lämna lokalen! Sanera enligt instruktion! 29

30 Exempel Konsekvens Ofarlig Allvarlig Mycket allvarlig Kritisk Katastrofal Sannolikhet Högst sannolik 5 Mycket sannolik 4 Sannolik Syratvätt 3 Impregnering av ammoniakfilter Beredning av sur jonkrom.buffert Mindre Sannolik 2 Olycksfall; större spill av syra el bas Osannolik 1

31 De olika delområdena inom riskhantering. Riskhantering innebär systematiskt arbete för att identifiera, utvärdera och reducera riskerna 31

32 Säkerhet på arbetsplatsen Medverkan Riskbedömningar Handlingsplan Skriftliga instruktioner Kunskaper Rutiner Uppgiftsfördelning Uppföljning Sunt fornuft Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:01 )

33 Arbetsskador Västra Götaland 2011 (AV) 4989 arbetsolyckor med frånvaro (7 st. per 1000 sysselsatta 10 dödsfall 9150 arbetsolyckor utan frånvaro 2376 olyckor på väg till/från arbetet 1867 anmälda arbetssjukdommar 33

34 Vad är systematisk arbetsmiljöarbete? Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, menas att det finns fungerande rutiner på arbetsplatsen för att förhindra ohälsa och olycksfall. AFS 2001:01 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedämma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet Riskbedömningen skall dokumenteras skriftligt. I riskebedömningen skall anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. 34

35 Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM (AFS 2001:01 ) 35

36 Ca. 20 föreskrifter berör kemiska ämnen Kemiska arbetsmiljörisker (AFS 2011:19) 5 Risken för att kemiska riskkällor kan orsaka ohälsa eller olycksfall i verksamheten skall undersökas och bedömas så ofta som förhållandena i verksamheten kräver. Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar (AFS 2011:18) Gränsvärden för ca 400 ämnen Hur mätningar skall utföras Förteckning över ämnen som saknar NGV i Sverige EG-gränsvärden (9 ämnen) Listor över ämnen med särskilda restriktioner A-listan - förbjudna ämnen B-listan - fordrar tillstånd av AV 36

37 Vad är ett hygieniskt gränsvärde? Högsta godtagbara genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften. Nivågränsvärde = hygieniskt gränsvärde för exponering under en arbetsdag (normalt 8 tim) Takgränsvärde = hygieniskt gränsvärde för exponering under en referensperiod av 15 min (5 min för ammoniak och isocyanater) Korttidsvärde = Rekommenderat värde som utgörs av ett tidsvägt medelvärde för exponering under en referensperiod av 15 min (har ej status som gränsvärde) Många gamla gränsvärden.26 st. (av ca 350) från

38 Andra föreskrifter som berör kemiska arbetsmiljö Särskilda krav på riskbedömning, utbildning, medicinska kontroller och/eller mätningar AFS 1986:13 AFS 1992:09 AFS 1992:16 AFS 1992:17 AFS 1992:18 AFS 2007:05 AFS 2006:01 AFS 1997:07 AFS 1997:10 AFS 2011:19 AFS 2009:02 AFS 2001:01 AFS 2001:07 AFS 2004:01 AFS 2005:01 AFS 2005:06 AFS 2005:18 Oljor Smältsvetsning och termisk skärning Kvarts - mätningar Bly - mätningar Motorbränslen Gravida och ammande arbetstagare Asbest - mätningar Gaser Laboratoriearbete med kemikalier Kemiska arbetsmiljörisker Arbetsplatsens utformning Systematiskt arbetsmiljöarbete Anestesigaser Syntetiska oorganiska fibrer - mätningar Mikrobiologiska arbetsmiljörisker Medicinska kontroller i arbetslivet Härdplaster - mätningar 38

39 Märkning av kemiska produkter Förpackningar och behållare som innehåller farliga kemiska produkter ska vara märkta som då de släpps ut på marknaden eller med 1. Produktens namn, 2. De faropiktogram som ska finnas i märkningen enligt CLP-förordningen samt text enligt tabell, eller farosymboler och farobeteckningar enligt KIFS 2005:7, och 3. Text med information om att produkten är brandfarlig, kan ge cancer, kan ge allergi, kan skada arvsmassan eller är reproduktionsstörande när sådan är tillämplig och om inte denna information framgår av informationen enligt punkt 2. Produktnamn Hälsofarlig Reproduktion s-störande 39

40 CLP CLP-förordningen Trädde i kraft 20 januari 2009 Företagen ska hinna anpassa sig nuvarande regler (KIFS 2005:7) fortsätter att gälla parallellt under en övergångsperiod (1/6-2015) I stora drag betyder de nya reglerna att företagen ska använda nya symboler för fara och nya varningstexter

41 Regler för klassificering och märkning Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning, KIFS 2005:7, kommer successivt att ersättas av CLP Farosymboler som gäller till 2015 Oxiderande Explosiv Extremt/ Mycket brandfarligt Mycket giftig/ Giftig Frätande Hälsoskadlig/ Irriterande Miljöfarlig CLP-förordningen. Förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (Classification, Labelling, Packaging) Nya symboler för fara och nya varningstexter 41

42 Tre olika typer av faror Fysikaliska faror Hälsofaror Miljöfaror 42

43 Fysikaliska faror är ett samlingsbegrepp för faror med följande egenskaper: Brandfarlighet Explosiv Oxiderande Fysikaliska faror Gas under tryck Frätande 43

44 Faropiktogram Hälsofaror Giftig Produkten ger livshotande skador vid inandning, hudkontakt eller förtäring Frätande Produkten ger frätskador på huden, matstrupe och ögon, eller andra allvarliga ögonskador. Hälsoskadlig Produkten kan ge ärftlig genetisk skada, cancer, fosterskador eller störa fortplantningen. Används också för produkter som ger allergi vid inandning, kemisk lunginflammation vid förtäring eller andra allvarliga skador vid enstaka eller upprepad exponering. Skadlig Produkten är skadlig vid inandning, hudkontakt eller förtäring. Används också för produkter som irriterar hud, ögon och luftvägar eller ger narkosverkan. 44

45 Miljöfaror Miljöfarlig Produkten är farlig för vattenmiljön på kort eller lång sikt. Ska förvaras och användas så att produkten inte skadar miljön. Skadlig Produkten är farligt för ozonskiktet 45

46 Förändringar - märkning KIFS 2005:7 CLP Farosymbol Faropiktogram Farobeteckning Explosivt Extremt/mycket brandfarlig Riskfras Skyddsfras Oxiderande Mycket giftigt/giftigt Frätande Hälsoskadlig irriterande Miljöfarlig R## S## Signalord Fara Varning Faroangivelse H### EUH### Skyddsangivelse P### 46

47 Tack för mig! 47