EN PEER-REVIEW AV NORGES POLITIK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EN PEER-REVIEW AV NORGES POLITIK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING"

Transkript

1 Den 20 mars 2007 EN PEER-REVIEW AV NORGES POLITIK FÖR HÅLLBAR UTVECKLING RAPPORT AV EN GRUPP MED Från Sverige: ANDERS DANIELSON CONNY HÄGG HELENE LINDAHL LARS LUNDBERG JOAKIM SONNEGÅRD Från Uganda: JOSEPH ENYIMU

2 Rapportens författare Docent Anders Danielson, generaldirektör vid SADEV Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingssamarbete (www.sadev.se). Verksam som forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet med inriktning mot utvecklingsfrågor, speciellt bistånd, skuld och strukturanpassning i östra och södra Afrika, Karibien, och Indonesien. Område: Handel och bistånd. Tekn. dr. Conny Hägg, ämnesråd vid Miljödepartementet. Har bl. a. varit ansvarig för samordningen av regeringens klimatpropositioner från 2002 och Område: Klimatpolitik. Fil. kand. Helene Lindahl, avdelningsdirektör vid Naturvårdsverket. Har koordinerat Sveriges arbete med Natura 2000 sedan 2001 på nationell nivå och dessförinnan på regional nivå. Sveriges representant i EU:s Habitatkommitté. Område: Biologisk mångfald. Fil. dr. Lars Lundberg, departementsråd vid Finansdepartementet. Sekreterare i Miljövårdsberedningen, som 2007 tar fram underlag för en klimatpolitisk proposition. Tidigare samordning av hållbar utveckling i Regeringskansliet samt europeiska ekonomiska och finansiella frågor. Områden: Strategins utformning. Har samordnat gruppens arbete. Fil. dr. Joakim Sonnegård, kanslichef vid Expertgruppen för miljöstudier vid Finansdepartementet. Tidigare chef för det Politiska sekretariatet vid Statsrådsberedningen med ansvar för samordningen av Regeringskansliets arbete, har även varit planeringschef vid Finansdepartementet. Område: Strategins utformning. Master i ekonomi, Joseph Enyimu, utvecklingsekonom från Universitetet i Wales. Har över sex års erfarenhet av analys och planering av utvecklingspolitik i förbindelse med arbete med poverty reduction strategies. För närvarande verksam som ekonom vid Finansministeriet i Uganda. Område: Handel och bistånd.

3 3 Innehåll Förord... 5 Sammanfattning Bakgrund Strategins utformning Inledning och avgränsningar Handlingsplan eller strategi? Inriktning och val av huvudområden Den europeiska dimensionen Kostnadseffektivitet Vägledande principer för hållbar utveckling Institutionalisering av hållbar utveckling: Hållbarhetsråd Finansdepartementets samordningsroll Indikatorer och uppföljning Klimat Inledning och avgränsningar Den internationella arenan Den nationella arenan Slutsatser och rekommendationer Biologisk mångfald Inledning och avgränsningar Mål för biologisk mångfald Uppföljning och utvärdering av målen och åtgärderna Är målen och åtgärderna lämpliga för att nå 2010-målet? Indikatorer Slutsatser och rekommendationer Handel och bistånd Inledning och avgränsningar Handel Bistånd Indikatorer Slutsatser och rekommendationer Slutord BILAGA: Tracing the sustainable development agenda in Norwegian development policy: A case study of Uganda Källor... 51

4

5 5 Förord För jämnt tjugo år sedan lade FN:s Världskommission för miljö och utveckling under ledning av Norges tidigare statsminister Gro Harlem Brundtland fram rapporten Vår gemensamma framtid. Idag engagerar hållbar utveckling politiker, forskare, näringsliv och medborgare världen över. Klimatförändringarna har tvingat sig på som den kanske viktigaste politiska frågan i vår tid. Norge förbereder nu en ny strategi för hållbar utveckling vid en tidpunkt då både historien och framtida utmaningar påbjuder nya initiativ. Den nya strategin tas fram i en öppen process med bidrag av flera slag. Denna peer review en kollegial granskning av kritiska vänner är ett av bidragen. Föreliggande rapport siktar på att utifrån författarnas erfarenheter från arbete i Sverige och Uganda göra observationer till hjälp i arbetet med den nya norska strategin. Vi svenska medlemmar i gruppen svarar i personlig kapacitet gemensamt för rapporten. Joseph Enyimu har medverkat i kapitel 5 och har självständigt författat en bilaga. De organisationer där vi är anställda står helt fria i förhållande till rapporten. Det har varit en ny och spännande erfarenhet för oss att delta i en peer review av detta slag. Vi tackar Thorvald Moe, Knut Thonstad, Anne Kristin Fosli och Stig-Arve Malmedal från Finansdepartementet; Jan Abrahamsen, Öyvind Lone och Thomas Myhrvold-Hansen från Miljödepartementet och Jon Heikki Aas från Utrikesdepartementet i det norska sekretariat som upprättades för granskningen. Ett särskilt tack går till Knut som så väl hållit samman arbetet på norsk sida. Vi tackar också de många norska experter och representanter som välvilligt delat med sig av erfarenheter och kunskap. Stockholm och Kampala den 16 mars Anders Danielson Conny Hägg Helene Lindahl Lars Lundberg Joakim Sonnegård Joseph Enyimu

6 Förkortningar ASEAN BNI BNP CCS CBD CO2 DAC (i OECD) EAC EES-avtalet EU FN GBS HIPC MDG MiS MUL NB NGO Norad NORFUND ODA OECD PEAP PRS SADC SDS Association of South East Asian Nations Bruttonationalinkomst Bruttonationalprodukt Carbon Capture and Storage Konventionen för biologisk mångfald Koldioxid Development Assistance Committee East African Community Europeiska ekonomiska samarbetsavtalet Europeiska Unionen Förenta Nationerna General budget support Highly Indebted Poor Countries Initiative Millennium development goals Miljöregistreringar i skog De minst utvecklade länderna Nationalbudgeten Non-governmental organisation Norwegian Agency for Development Cooperation Norwegian Investment Fund for Developing Countries Official Development Assistance Organisation for Economic Cooperation and Development Poverty Eradication Action Plan Poverty Reduction Strategy Southern African Development Community Sustainable Development Strategy

7 7 Sammanfattning Denna peer review (kollegiala granskning) är ett led i revideringen av Norges strategi för hållbar utveckling. Granskningen har utförts på begäran av Norge av en grupp med fem experter från Sverige och en expert från Uganda och omfattar ett antal utvalda teman. Det första temat gäller generella aspekter av strategins utformning: 1. Planen att övergå från en handlingsplan till en kortfattet strategi som presenterar de overordnede og langsiktige målene (NB för 2007) är ett val som bör övervägas noga. Det är bra att förtydliga de stora linjerna i en strategi. Samtidigt bör den nya strategin inte bli alltför generell i formen utan den behöver konkretion med tydliga målsättningar och åtgärder. 2. Det är en styrka att det finns en samlande tankeram i form av kapitalansatsen. Hållbarhetsarbetet kan därigenom få en klarare avgränsning. Det är dock inte alltid tydligt hur kapitalansatsen tillämpas i praktiken. Den sociala dimensionen bör stärkas. Det är önskvärt att finna sektorsövergripande arbetsområden så att strategin kan utveckla synergier. 3. Den europeiska dimensionen behöver förstärkas. Norge bör återkommande och aktivt värdera sin strategi och sin politik i relation till EU:s politik för hållbar utveckling för att säkerställa att Norge hör till de mest ambitiösa länderna i Europa. I vissa avseenden verkar EU:s politik ligga före. Norge behöver för den skull inte ändra sin modell för hållbar utveckling. 4. Kostnadseffektivitet bör lyftas fram som en viktig vägledande princip för hållbarhetsarbetet. Diskussionen om styrmedel bör utvecklas. Konsekvensanalyser bör med förebild från EU användas systematiskt som ett horisontellt instrument för att stärka hållbarhetsarbetet. 5. De norska principerna för hållbar utveckling bör ses över för att säkerställa att de motsvarar de principer som kommer till faktisk användning. EU:s principer kan ge vägledning. 6. Att samordningen av politiken för hållbar utveckling är förlagd till Finansdepartementet är en styrka med den norska ansatsen. Organisationsformen är intressant i ett internationellt perspektiv. Ytterligare ansträngningar bör göras för att exploatera fördelarna med detta, särskilt att länka arbetet med hållbar utveckling till budgetprocessen. 7. Hållbar utveckling har inte särskilt stark institutionell förankring utanför Regeringskansliet, vilket ger känslighet för politiska omprioriteringar. Ett råd eller en kommission för hållbar utveckling bör övervägas. Det kan ge bättre medverkan från aktörer utanför regeringen och spela en roll i uppföljningen. Både en oberoende modell och en modell där rådet knyts nära regeringen är tänkbara. 8. Norges arbete med indikatorer är ambitiöst. Kapitalansatsen bör bevaras. Det behöver också finnas indikatorer som tydligt länkas till

8 politiska mål. Kvantitativa mål som arbetsmodell är bra och ger indikatorer en starkare roll i uppföljningen. Idag är det svårt att få en bra bild av hur effektiv uppföljningen är. Det andra temat gäller klimat. 9. Norge bör utveckla en tydligare sammanhållen klimatstrategi än vad som finns idag. En sådan strategi skulle samlat redovisa mål och åtgärder på klimatområdet, både på det nationella och internationella planet. 10. Regeringen bör tydligare redogöra för sina internationella intentioner efter Kyotoprotokollets åtagandeperiod Norges satsning på koldioxidinfångning och lagring är av stor betydelse för att kunna pröva tekniken och vinna erfarenheter samt att på sikt kunna få ned kostnaderna. För det senare är sannolikt fortsatt stöd till teknikutveckling central. Norge har på detta område en unik kompetens som fortsatt bör utvecklas. 12. Norge bör överväga stimulansåtgärder för att utveckla det lokala klimatarbetet framförallt i kommunerna. 13. Offentlig upphandling är ett viktigt instrument och regeringen bör verka för att statliga aktörer så långt som möjligt ställer miljökrav vid offentlig upphandling. 14. Den höga graden av differentiering av koldioxidskatten bör ses över, i syfte att införa en enhetlig koldioxidskatt. 15. Norge ansluter sig 2008 till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Norge bör överväga att auktionera ut en så stor del som möjligt av utsläppsrätterna. Det tredje temat gäller biologisk mångfald. 16. Mål och åtgärder bör preciseras och kopplas ihop bättre. Uppföljningen av åtgärderna behöver förbättras. 17. Det blir svårt för Norge att nå målet om att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast Ökade resurser och direkta akuta åtgärder behöver sättas in, med koncentration på de mest hotade arterna och naturtyperna. 18. Systemet för skydd och för skötsel av skyddade områden bör ses över. Den spridda befolkningen ger möjligheter att förbättra skötseln. Biologisk mångfald behöver få en starkare ställning i förhållande till andra intressen. 19. EU:s system Natura 2000 bör kunna tjäna som ett vägledande exempel på hur arbetet bör bedrivas. Norge kan anpassa det så att det passar norska förhållanden. 20. Det behövs bättre indikatorer för skydd och skötsel och för hotade arter. Det fjärde temat gäller handel och bistånd. 21. Den norska politiken är inkoherent genom att å ena sidan vara generös och å andra sidan tillämpa kraftig protektionism. Det kan drabba framförallt fattiga länder (dock ej MUL) med stor export av jordbruksprodukter och textilier. Konsekvenserna för norsk landsbygd och norska konsumenter av en liberal handel på jordbruks- och textilområdet bör tydliggöras.

9 22. Biståndet är utspritt på många mottagarländer, sektorer och aktörer. Det är tveksamt för måluppfyllelse eller kostnader. Den fokusering som annonseras i NB för 2007 är välkommen, speciellt i ljuset av den snabba ökningen av biståndsvolymer. Parallellt behövs en förstärkt utvärderingsfunktion som är bättre integrerad i det operativa arbetet. 23. Strategin att kanalisera en betydande del av biståndet via norska enskilda organisationer bör ses över. Det är oklart om dessa organisationer besitter relevant spetskompetens. Risken för geografisk fragmentering ökar. Det är möjligt att katastrofbiståndet en viktig del av norskt stöd hellre skulle kanaliseras via multilaterala organisationer. 24. Indikatorerna för såväl handel som bistånd bör ses över, kompletteras och i vissa fall bytas ut. Den nuvarande situationen kan förbättras med enkla medel. Vår övergripande bild av Norges arbete med hållbar utveckling är att det bedrivs med politiskt engagemang, ambition, professionalism och öppenhet. Alla de punkter med kritik och förbättringsförslag som radats upp skall ses i perspektiv av den bilden och av uppdragets karaktär att bidra till en bättre ny strategi för hållbar utveckling. 9

10 1. Bakgrund Våren 2006 kontaktade det norska Finansdepartementet det svenska Miljöoch samhällsbyggnadsdepartementet med en förfrågan om att medverka i en peer review (kollegial granskning) av Norges politik för hållbar utveckling. Denna förfrågan bemöttes positivt. I samarbete upprättades en arbetsplan som sträckte sig från oktober 2006 till mars Peer review är en metod som tillämpats länge inom flera olika politikområden. Huvudprincipen är att kollegor från ett annat land granskar och bedömer verksamhet som de själva arbetar med. Tillvägagångssättet kan variera. När det gäller hållbar utveckling är det fråga om ett ungt politikområde, där länderna fortfarande prövar sig fram. Endast ett fåtal granskningar på det området har gjorts. Genom EU:s nya strategi för hållbar utveckling från juni 2006 uppmuntras ömsesidigt lärande mellan medlemsstaterna och ett frivilligt system för peer reviews har inrättats. Europeiska kommissionen har givit ut en metodvägledning, som delvis har använts i denna granskning. Med ledning av önskemål av det norska Finansdepartementet har arbetet strukturerats i följande komponenter: Strategins utformning (avgränsningar, institutionella förhållanden, indikatorer och uppföljning). Klimat. Biologisk mångfald (i vissa delar). Handel och bistånd. Dessa ämnen har styrt formeringen av den grupp som författat denna rapport. På området handel och bistånd har Joseph Enyimu, Uganda medverkat. Valet av ämnen innebär att denna granskning inte bara handlar om hur själva strategin för hållbar utveckling är utformad utan att den också går in på några enskilda politikområden. Det är en skillnad jämfört med grundmodellen för en peer review på detta område. En annan skillnad är att endast Sverige och Uganda är granskande länder; normen hade varit att inkludera ytterligare ett eller två länder. Tanken har varit att processen skall vara förhållandevis lätt, kostnadseffektiv och snabb att genomföra. Underlag Basen för granskningen är (a) del 1 av Nasjonal handlingsplan for bärekraftig utvikling som hösten 2003 förelades Stortinget av den tidigare

11 regeringen Bondevik, och (b) uppföljningen av handlingsplanen hösten 2006 i Nationalbudgeten för 2007, där den nya regeringen Stoltenberg ger sin syn på hållbar utveckling, och (c) speciellt för denna peer review utarbetade summerande skriftliga underlag om de ovan nämnda utvalda ämnena som norska departement utarbetat. Därutöver har vi tagit del av uppföljningar för andra år, av flera rapporter och politiska dokument för olika delar av politiken se vidare källförteckningen. Speciellt för denna granskning anordnade Finansdepartementet flera möten. Den 8 december 2006 hölls ett seminarium i Stockholm där ledande norska experter redogjorde för de valda temana och där det var tillfälle till diskussion bland en bredare krets svenska experter än vår grupp. Den januari 2007 i Oslo hölls en serie hearings med miljöorganisationer och andra frivilliga organisationer, närings- och arbetslivsorganisationer och enskilda företag, kommunsektorn/ regional nivå, forskning samt departement. Flera av dem som deltog i hearingarna har sänt in skriftliga bidrag. Dessa hearings, som fördes i en öppen atmosfär, gav en bred bild av debatten i Norge. På så vis framkom ett omfattande underlag för bedömningarna i denna rapport. Samtidigt skall sägas att gruppen inte har företagit egna datainsamlingar och att arbetet med granskningen har genomförts under kort tid, till större delen parallellt med ordinarie arbetsuppgifter. Till karaktäristiken med en peer review hör att den inte kan göra anspråk på att vara någon regelrätt utvärdering utan att det är fråga om att dela med sig av erfarenheter och kunnande. Granskargruppen besitter erfarenheter från svensk politik på de relevanta områdena och det är en viktig bas för slutsatserna Utkast till rapporten har diskuterats med tjänstemän från berörda norska departement. Det har givit möjligheter att rätta sakfel och att lyssna på argument om bedömningar och rekommendationer. I slutänden är det dock granskargruppen som har hela ansvaret för denna rapport. 11

12 2. Strategins utformning 2.1 Inledning och avgränsningar Hållbar utveckling brukar beskrivas som ett övergripande mål för politiken. Miljömässiga, ekonomiska och sociala dimensioner skall på ett integrerat sätt byggas in i beslutsfattandet. Tidsperspektivet skall vara långsiktigt och sträcka sig över flera generationer. En framgångsrik politik för hållbar utveckling lyckas integrera ekonomiska, sociala, och miljömässiga hänsyn och åtgärder till en större helhet, som sammantaget befrämjar en långsiktigt hållbar utveckling. Följaktligen är det så att (a) stora delar av politiken berörs av arbetet med hållbar utveckling och (b) en strategi för hållbar utveckling bör vara ett instrument som tillför något substantiellt i form av att driva på, utveckla och förändra den får inte bara vara en beskrivning av existerande sektorspolitik. Att utforma en politik för hållbar utveckling är en svår och komplicerad uppgift. Det är stora skillnader mellan olika länder i metod, ambition och effektivitet. Vår bild är att Norge i en internationell jämförelse hör till de ambitiösa och avancerade länderna, men att det finns ett antal punkter där förändringar kan övervägas. I detta kapitel kommenterar vi ett urval övergripande frågor om strategins utformning. 2.2 Handlingsplan eller strategi? Inför toppmötet i Johannesburg år 2002 tog den norska regeringen fram en strategi för hållbar utveckling. Strategin utvecklades 2003 till en handlingsplan (Nasjonal Agenda 21, NA 21). Den nuvarande regeringen aviserade i Nationalbudgeten hösten 2006 en kortfattet strategi som presenterer de overordnede og langsiktige målene. Ambitionen med ett kort överblickbart dokument är bra, men den kan ha ett pris i form av brist på konkretion. En strategi för hållbar utveckling bör innehålla konkreta målsättningar och åtgärder. Samtidigt bör man naturligtvis undvika en lång katalog av små och stora insatser. Diskussionen om överordnad strategi eller handlingsplan var aktuell då EU:s strategi för hållbar utveckling förhandlades. Kommissionen ville ha ett överordnat generellt dokument medan flertalet medlemsstater ville att strategin också skulle ha en konkretion i mål och åtgärder. Den nya norska strategin bör försöka förena ambitionerna att å ena sidan förklara, sätta överordnade mål, formulera principer och visioner, utforma horisontella styrmedel och verktyg samt processer för integration och samordning, och å den andra sidan, ange tydliga mål, helst i kvantitativa termer, konkretisera åtgärder för att nå målen, ange frister, och tydliggöra ansvar.

13 2.3 Inriktning och val av huvudområden Norge har vinnlagt sig om att utveckla en tankeram som avgränsar och förtydligar det ofta svårfångade begreppet hållbar utveckling. Denna ambition är berömvärd. Grundläggande i tankeramen är begreppet nationalförmögenhet. Det delas upp på olika slag av kapital: finans- och realkapital, naturkapital och humankapital. Därtill beaktas sociala förhållanden. Tillsammans med demografisk utveckling och teknologisk utveckling driver de olika kapitalstockarna den långsiktiga utvecklingen av välfärden. Kapitalstockarna kan ha kritiska nivåer för att vara hållbara. Av beskrivningen av den norska ansatsen framgår vidare att en avgränsning görs till processer av irreversibel karaktär. På så vis avgränsas från sådana miljömässiga, ekonomiska och sociala problem som är av mer temporär karaktär och som kan göra begreppet hållbar utveckling så innehållsrikt att det tappar sin mening. Det globala perspektivet betonas. Vi finner resonemanget på det stora hela bra och övertygande. En viktig tanke saknar vi dock. Den gäller synergier och vikten av att bryta upp sektoriserade arbetssätt. En hållbarhetsstrategi får ett tydligare mervärde om den lyckas ta grepp över sektorsgränserna. Klimatpolitik är ett tydligt exempel där samverkan mellan sektorer (energi, transport, industri, bostadssektorn, forskning) måste till. Den nya strategin bör söka fler grepp av denna typ. I handlingsplanen anges sju insatsområden: internationellt samarbete för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning; klimatet, ozonlagret, och luftföroreningar från långväga transporter; biologisk mångfald och kulturminnesvård; naturresurser; hälso- och miljöfarliga kemikalier; hållbar ekonomisk utveckling; samt, det samiska perspektivet i miljö- och resursförvaltningen. Den nya norska regeringen aviserar en större vikt vid den sociala dimensionen. Planen är att den nordiska välfärdsmodellen, som rymmer social trygghet och anpassningsförmåga, ska lyftas fram. Detta är bra. Den sociala dimensionen behöver utvecklas. Även det rika Norge har utmaningar som gäller folkhälsa, utanförskap på arbetsmarknaden och i samhället i stort, demografi, anpassning till globaliseringen med mera. Det är anmärkningsvärt att den sociala dimensionen inte är företrädd i den statssekreterargrupp som samordnar regeringens arbete med hållbar utveckling. Vi menar att valet av huvudområden bör beakta EU:s nya strategi för hållbar utveckling (se nedan avsnitt 2.4). För en utomstående betraktare är det inte helt tydligt varför det samiska perspektivet i miljö- och resursförvaltningen lyfts fram som ett eget tematiskt område i handlingsplanen. Att politiken inom detta område är viktig för en hållbar utveckling, råder det ingen tvekan om. Frågan är dock om inte handlingsplanen riskerar att bli fragmentiserad och få ett oklart fokus, om man skiljer ut ett område som mycket väl kan rymmas under något av de sex övriga temaområdena. Området kunde föras in under 13

14 områdena biologisk mångfald och kulturminnesvård samt naturresurser(om de behålls). 2.4 Den europeiska dimensionen Hållbar utveckling har på senare tid satts allt högre upp på den europeiska politiska dagordningen. I januari 2007 lade Europeiska kommissionen fram ett omfattande paket med förslag om klimat- och energipolitik. EU kommer att vara en viktig aktör då den framtida globala klimatregimen efter Kyoto förhandlas. Vid Europeiska rådets möte i mars 2007 togs viktiga steg mot en samlad klimatpolitik då man antog kvantitativa målsättningar om utsläppsreduktioner, förnyelsebar energi, energieffektivisering och biobränslen. I juni 2006 antog Europeiska rådet en förnyad strategi för hållbar utveckling, som byggde vidare på den första strategin från Göteborg Den nya strategin innehåller en lång rad konkreta mål och åtgärder och den utgör en samlande ram för EU:s hållbarhetspolitik under de kommande åren. Inte minst viktigt är att den nya strategin får väsentligt stärkta uppföljningsförfaranden där Europeiska rådet vartannat år, med början i december 2007, samlat ska se över genomförandet och anvisa nya åtgärder och riktlinjer. Från svensk sida gavs förhandlingen om den nya strategin hög prioritet och resultatet värderades mycket positivt. För Sverige, liksom för övriga medlemsstater, gäller att den nya EUstrategin kommer att vara en viktig utgångspunkt för det nationella arbetet med hållbar utveckling. En fråga som inställer sig är hur EES-landet Norge bör förhålla sig till EU:s arbete med hållbar utveckling. 1 En minimal modell är att enbart göra anpassningar då EU:s hållbarhetsarbete resulterar i förslag till rättsakter som rör den inre marknaden, det vill säga att göra det som EES-avtalet kräver. En maximal modell är att ta utgångspunkt i EU:s hållbarhetsstrategi när den nationella norska hållbarhetsstrategin utformas. Norge har inte någon skyldighet att rätta sig efter ett politiskt dokument som det här är fråga om. Men det kan finnas andra och viktigare skäl än de formella att ge det större vikt än vad som nu är fallet. För att stärka den norska politiken för hållbar utveckling är det viktigt att: bevaka att norska ambitioner håller jämna steg med det som gäller för EU, beakta nya åtgärder och målsättningar som införs i EU, diskutera skillnader i inriktning och motivera norska särlösningar, klargöra relationen till EU:s strategi för hållbar utveckling. Några punkter där vi noterar skillnader mellan EU och Norge är: val av huvudområden, utformning av indikatorer, val av vägledande principer för hållbar utveckling, användningen av konsekvensanalyser, den institutionella uppbyggnaden. Vidare finns konkreta åtgärder av större betydelse. Exempelvis, så har för svensk del EU-medlemskapet inneburit att Natura 2000 givit en ambitionshöjning för arbetet med biologisk mångfald. 1 Man bör notera att kommissionens förslag till ny hållbarhetsstrategi klassificerades som ett dokument med relevans för EES.

15 Ett annat exempel är att Sverige redan blivit del av ett internationellt system för handel med utsläppsrätter, något som ännu ligger framför Norge som ansluter sig till systemet Norge bör överväga att systematiskt och reguljärt analysera utvecklingen av EU:s arbete med hållbar utveckling. Ett element bör vara att den norska delegationen i Bryssel rapporterar i ämnet och utvecklar sina kontakter med EU:s institutioner vad gäller hållbar utveckling. Men det är långt ifrån tillräckligt med en passiv bevakning, utan det krävs att man i Oslo reguljärt, t.ex. årligen och särskilt fördjupat i samband med Europeiska rådets uppföljningar i december vartannat år, aktivt värderar vilka ändringar och tillägg som utvecklingen i EU kan motivera. Detta bör ingå som en komponent i den nya norska strategin och rapporteras i uppföljningen. Ett sådant förfarande bör hjälpa Norge att förbli bland de ledande länderna i Europa. Det är värt att betona att det inte behöver vara fråga om att ändra den norska modellen för arbetet med hållbar utveckling. Det viktiga är att se på substansen i politiken, det vill säga konkreta mål, åtgärder och styrmedel Kostnadseffektivitet En viktig princip för utformningen av politiken för hållbar utveckling bör vara kostnadseffektivitet, vilket exempelvis framhålls i artikel 3 i FN:s Klimatkonvention. Kostnadseffektivitet ges i den norska handlingsplanen inte status som vägledande princip, utan nämns bara i föregående. I handlingsplanen från år 2003 ingår ett avsnitt om styrmedel (virkemidler). Diskussionen är där allmänt hållen och går inte djupare in på de viktiga övervägandena kring val av styrmedel och målformulering som en politik för hållbar utveckling ställs inför. Vi ser gärna en fördjupad diskussion om styrmedel utifrån frågeställningen vad som är en kostnadseffektiv mix av styrmedel i den reviderade strategin. Återkommande utvärderingar av styrmedel, mål och åtgärder bör vara en del av politikutvecklingen. Den praktiska betydelsen av principen om kostnadseffektivitet får här illustreras av två frågor: sektorsvisa mål och koldioxidskatten. Sektorsvisa mål Det är vanligt, och ibland befogat, att ställa upp sektorsvisa mål för politiken (t.ex. för sektorer som transporter, energi, olika industribranscher). Men det finns faror med detta. I vissa fall kan sektorsvisa mål innebära att genomförandet av politiken tar mer resurser i anspråk än vad som är nödvändigt. Om man exempelvis inför likformiga sektorsspecifika mål för hur mycket en viss typ av miljöfarliga utsläpp ska reduceras, betyder det att man bortser ifrån att kostnaderna för att reducera dessa utsläpp kan skilja sig betydligt sektorerna emellan. Utifrån hela samhällets perspektiv kan det vara mindre kostsamt om en sektor svarar för 95 procent av utsläppsreduktionen och övriga sektorer för de resterande 5 procenten. Genom att vara flexibel i frågan om vilken sektor som ska stå för

16 reduktionen, får man en större miljöeffekt per satsad krona; de resurser som därmed sparas kan istället läggas på att exempelvis åtgärda andra miljöproblem. Det är därför viktigt att denna dimension noggrant analyseras innan sektorsspecifika mål formuleras. Särskilt gäller detta växthusgaser, vars klimateffekt är oberoende av var någonstans utsläppen äger rum. Koldioxidskatten Norges nuvarande blandning av CO2-skatter, utsläppsrätter, och frivilliga överenskommelser på klimatområdet är knappast kostnadseffektiv. Speciellt iögonenfallande är utformningen av CO2-skatten. Den norska CO2-skatten är inte ändamålsenlig om syftet med skatten är att på ett resurssnålt sätt minska utsläppen av CO2. (Detsamma gäller för övrigt även för utformningen av den svenska CO2-skatten, liksom för utformningen av denna skatt i flera andra västeuropeiska länder). Den norska skatten varierar mellan cirka 85 NOK och cirka 340 NOK per ton CO2-utsläpp. Det går inte att hitta klimatpolitiska skäl till denna variation. Det är t. ex. svårt att förstå varför diesel som används i bilar skall ha en väsentligt lägre CO2-avgift än vad bensin påläggs. Huvudprincipen för en CO2-skatt bör var att den ska vara lika (per enhet CO2-utsläpp) för alla bränslen (olja, kol och gas), och för alla utsläppskällor (hushåll och näringsliv). På så vis säkerställer man kostnadseffektivitet enligt samma logik som gäller för sektorsmål. Man kan betrakta en enhetlig CO2-skatt som ett lättadministrerat verktyg för att åstadkomma en horisontell och ändamålsenlig samordning av en central del av den norska klimatpolitiken. En kostnadseffektiv utformning av CO2-skatten skulle innebära betydande förbättringar. Den högsta nivån på CO2-skatt i Norge ligger idag väsentligt högre än det förväntade priset på utsläppskvotenheter under Kyotoprotokollet. Om Norge vill föra en mer ambitiös politik än vad som följer av denna prisnivå, kan man välja att gradvis höja samtliga CO2- skatter till den högsta nivån, det vill säga till en nivå som ligger över priset på internationella utsläppskvotenheter. Norge kan sedan använda de ökade skatteintäkterna till att sänka den allmänna skattenivån; alternativt kan de högre intäkterna t. ex. användas till en generell satsning på klimatvänlig teknologi. Konsekvensanalyser I EU:s nya hållbarhetsstrategi framhålls konsekvensanalyser (impact assessments) som ett viktigt instrument för bättre beslutsfattande. Europeiska kommissionen genomför numera för sina viktigare förslag en analys av ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. På det ekonomiska området ska bl.a. effekter på konkurrenskraft, konkurrensförhållanden på marknader, konsumenter och makroekonomi analyseras. Konsekvensanalyser framhålls i EU:s strategi för hållbar utveckling som ett viktigt horisontellt instrument. I den norska

17 17 handlingsplanen från 2003 behandlas konsekvensanalyser som ett horisontellt styrmedel som kan bidra till att säkra hållbarheten generellt i politiska beslut. Norge bör i den nya strategin överväga hur konsekvensanalyser systematiskt kan utvecklas för att stärka arbetet med hållbar utveckling. Där bör ingå som en viktig del att analysera kostnadseffektivitet. 2.6 Vägledande principer för hållbar utveckling I handlingsplanen har regeringen redogjort för vissa principer som politiken för hållbar utveckling bygger på. De sju utvalda principerna är förvaltaransvaret, försiktighetsprincipen, ekosystemanpassning, förorenaren betalar, gemensamt men differentierat ansvar, samordning av politikområden samt medansvar och gemensam insats. Det är föredömligt att öppet redovisa de principiella grunderna för utformningen av politiken. Samtidigt är det givetvis svårt att ange alla principer som politiken bygger på. Någonstans måste en gräns dras. Det är då viktigt att de principer som politiken sägs bygga på, inte framstår som främmande i förhållande till den faktiskt förda politiken. För en utomstående betraktare kan det exempelvis framstå som svårförståligt att en politik som sägs bygga på principen att förorenaren betalar, samtidigt gratis delar ut utsläppsrätter till den industri som står för utsläppen. Man skulle kunna förvänta sig att en sådan politik innebar att de företag som står för utsläppen måste köpa sig rätten att förorena. Nu finns det säkert en principiell förklaring till att den norska regeringen (hittills) valt att inte auktionera ut utsläppsrätter. Men utifrån de redovisade principerna för politikens utformning, är det svårt att förstå vad som varit avgörande i beslutet att inte göra detta. Det kan vara ett problem för handlingsplanens trovärdighet. En betraktare kan ju fråga sig om det finns andra principer än de som redovisas i handlingsplanen, som är mer fundamentala i den faktiska utformningen av politiken. För att den nya strategins trovärdighet ska säkras, bör samtliga centrala principer för utformningen av den förda politiken redovisas. Här vill vi påpeka att det är legitimt att ta hänsyn till industrins konkurrenskraft vid utformningen av en politik för hållbar utveckling. Detta bör också sägas i samband med att principerna för politikens utformning redovisas. Vi vill också peka på de tio huvudprinciper som ingår i EU:s nya strategi för hållbar utveckling. Principerna är främjande och skydd av grundläggande rättigheter, solidaritet inom och mellan generationerna, ett öppet och demokratiskt samhälle, delaktighet för medborgarna, delaktighet för företag och arbetsmarknadens parter, politisk samstämmighet och styrning, integrering av politiken, utnyttjande av bästa tillgängliga kunskap, försiktighetsprincipen samt principen om att förorenaren skall betala. Även dessa principer skulle kunna beaktas i den nya strategin.

18 2.7 Institutionalisering av hållbar utveckling: Hållbarhetsråd Vi noterar att hållbar utveckling förefaller vara svagt institutionellt förankrat utanför regeringsapparaten (där det finns en tydlig struktur med Finansdepartementets samordningsfunktion och statssekreterargruppen). Detta kan vara både en orsak till och en följd av den brist på kontinuitet som tycks utmärka Norges (liksom andra länders) arbete med hållbar utveckling sett över en längre tid. Vi vill därför resa frågan om inte hållbar utveckling borde få en starkare institutionell förankring utanför Regeringskansliet. Tänkbara förstärkningar är ett råd eller en kommission, något slags organ för den regionala och lokala nivån och att Stortinget inrättar ett lämpligt organ (som den tyska Förbundsdagen har gjort). EU:s nya strategi för hållbar utveckling innehåller rekommendationen att inrätta råd för hållbar utveckling. En modell är den typ av oberoende organ som finns i Storbritannien och Tyskland. 1 Tanken med dem är att ett självständigt expertorgan kan göra intressanta analyser och, inte minst, ha en övervakande roll. En annan modell, som finns i Finland, är att ha ett organ nära knutet till regeringen, som samlar en rad olika intressenter som bildar ett forum för dialog, analys och förankring. I Sverige har nyligen en kommission för hållbar utveckling inrättats. Den leds av statsministern. Ett viktigt skäl för den var att få ett forum för dialog, förankring och samverkan mellan politik, näringsliv, forskning och frivilligorganisationer. Särskilt viktigt var att få en breddad medverkan i samhället för den fortsatta klimatpolitiken. Klimatfrågan skall stå i fokus under kommissionens första verksamhetsår, men därefter kommer andra frågor som gäller hållbar utveckling att tas upp. Den bild som kom fram i hearingen i Norge var att frivillig- och intresseorganisationer var rätt nöjda med sina möjligheter till dialog och påverkan. Vi har slagits av att arbetet med den nya strategin är en öppen process med möjligheter till att lämna synpunkter genom Internet, skriftliga bidrag, direktkontakter och konferenser. Frågan är hur denna typ av kontakter organiseras i den löpande verksamhet som följer då den nya strategin väl är antagen. Det är också en fråga om att bredda hållbarhetsarbetet utanför regeringen och att ge det en högre politisk profil. Vi konstaterar att det sker ett engagerat arbete i många organisationer och företag i Norge. Huruvida det bör vara ett oberoende organ eller ett organ som knyts nära till regeringen är en fråga bland annat om det politiska systemets uppbyggnad och tradition. Här kan olika hänsyn spela in. Vi anser dock att Norge bör överväga saken. Det faktum att Norge i början av 1990-talet hade ett organ av denna typ bör inte förhindra att frågan åter värderas. 1 Sustainable Development Commission resp. Rat für Nachhaltige Entwicklung.

19 2.8 Finansdepartementets samordningsroll Finansdepartementet har sedan 2003 rollen som samordnare av politiken för hållbar utveckling. Oss veterligen är detta internationellt sett ett unikt arrangemang. Annars är det oftast Miljödepartementet eller Statsministerns kansli som har huvudansvaret för att samordna politiken för hållbar utveckling. Ett viktigt skäl till den norska ordningen är en ambition att politiken för hållbar utveckling skall knytas närmare till konkreta styrmedel i skatte- och budgetpolitiken och få genomslag i hela regeringens arbete. Att lägga ansvaret på Finansdepartementet förefaller ha ett stort stöd både inom och utanför Regeringskansliet. Den allmänna uppfattningen verkar vara att samordningen sköts professionellt och att det är bra att den ligger på ett kraftfullt departement. Vi tror att nyckeln till framgång med den nu valda modellen, är att i handling visa att regeringen menar allvar med strategin och handlingsplanen. På så sätt kan en självförstärkande process skapas, där strategin fortsättningsvis fungerar som en central politisk utgångspunkt vid beslut inom berörda områden. Den kommer då att utgöra ett stöd i arbetet med att utforma, genomföra och följa upp politiken. I annat fall finns det en betydande risk för att strategin och handlingsplanen blir verkningslösa bihang till den ekonomiska politiken. En potentiellt viktig fördel med att låta Finansdepartementet ansvara för samordningen är att hållbar utveckling kan integreras i budgetprocessen, som är den mest centrala processen för politiska avvägningar och beslut. Det är viktigt att det skapas en stark koppling mellan strategin och det årliga budgetarbetet. Vår bild är att Norge i högre grad än exempelvis Sverige gjort det. Men frågan är om inte ännu mer kan göras, t.ex. då riktlinjer för budgetarbetet utformas. Vi menar att det är centralt att det praktiska arbetet med genomförande och uppföljning av handlingsplanen ligger mycket nära arbetet med att utforma årliga budgetar. 1 Detta bör komma till uttryck i en fördjupad organisatorisk integration av arbetet med strategin i budgetarbetet. Här finns flera möjligheter. Det kanske inte är avgörande var i organisationen funktionen för samordning av politiken för hållbar utveckling är placerad: det finns fördelar med att låta den ligga på ekonomiska avdelningen, men man kan också tänka sig att enheten flyttas till budgetavdelningen. Det viktiga är dock att arbetet med att utforma den årliga budgeten utgår ifrån de mål och ambitioner som formulerats i strategin och handlingsplanen för hållbar utveckling. Görs inte detta kommer heller inte strategin att utöva ett reellt inflytande över utformningen av politiken i den utsträckning som är önskvärt Vi tror t.ex. att de problem som lyfts fram i avsnittet om biologisk mångfald delvis kan ha att göra med kortsiktiga budgetpolitiska avgöranden, där arbetet med biologisk mångfald har fått stå tillbaka p.g.a. kortsiktiga budgetprioriteringar.

20 2.9 Indikatorer och uppföljning Indikatorer spelar en viktig roll i Norges arbete med hållbar utveckling. Nedan ges några generella synpunkter på indikatorerna. Därutöver har vi synpunkter på enskilda indikatorer. De synpunkterna ges i andra delar av rapporten. Den ansats som Norge (i likhet med Världsbanken) valt kapitalansatsen är en tankemässig ram inte bara för indikatorerna utan för hela arbetet med hållbar utveckling (se avsnitt 2.3 ovan). Utformningen av indikatorsuppsättningen förbereddes av en utredning (NOU 2005:5). Norge har på det internationella planet varit pådrivande i OECD och andra fora för att utveckla analytiskt sammanhängande och internationellt accepterade indikatorer. Detta är lovvärt. Norges ansats är originell och avviker från den politikbaserade modell som EU och många länder har valt, där man länkar indikatorerna till olika mål. Detta val har både för- och nackdelar. Det är bra att en grundläggande teoretisk ram har valts. Det är annars svårt att avgränsa begreppet hållbar utveckling och det finns en risk att allehanda politiska frågor betecknas som hållbara. Nationalförmögenheten är en rimlig utgångspunkt. I Sverige har en liknande ansats prövats i indikatorsarbetet och tagit sig uttryck i ett försök att utveckla en grön BNP, något som är teoretiskt möjligt. De praktiska svårigheterna visade sig emellertid vara alltför stora bl.a. var det inte möjligt att sätta monetära värden på vissa typer av miljökapital. Sverige har, bl.a. mot den bakgrunden, valt att inte gå vidare på basen av kapitalansatsen utan baserar sina indikatorer på politikområden och politiska mål. Den praktiska tillämpningen av kapitalansatsen i Norge gör emellertid att skillnaden jämfört med andra länder inte blir så stor. Ambitionen i Norge har inte varit att utveckla ett samlande monetärt mått på nationalförmögenheten. För en del typer av kapital görs monetära skattningar medan det i andra fall blir fråga om indirekta tal i fysiska termer (som för humankapital). Kopplingen mellan indikatorer och kvantitativa mål för politiken kan stärkas i den nya strategin. I Norge finns en viss ambition att sätta tydliga kvantitativa mål genom främst systemet med de miljöpolitiska resultatområdena, vilka bedöms vartannat år i rapporten om rikets miljötillstånd. 1 Den svenska motsvarigheten är systemet med miljömålen, som är sexton till antalet och som löpande följs upp och där åtgärderna värderas. Det finns mål av denna typ också inom andra delar av den svenska politiken (energi, offentliga finanser, inflation). Även i EU:s nya strategi för hållbar utveckling finns det en rad kvantitativa mål. Mötet med Europeiska rådet i mars 2007 resulterade i några viktiga kvantitativa mål för minskning av växthusgaser, förnyelsebar energi, biobränslen och energieffektivisering. 1 Senast St. meld. nr. 21 ( ).

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling

Presentation NVC. Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Nordiska ministerrådet Presentation NVC Nordiska ministerrådets arbete med hållbar utveckling Anniina Pirttimaa Rådgivare för hållbar utveckling Nordiska ministerrådets sekretariat State of the World 2013

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef

SSABs klimatarbete mot 2050. Jonas Larsson, SSABs miljöchef SSABs klimatarbete mot 2050 Jonas Larsson, SSABs miljöchef en global och mycket specialiserad stålkoncern 17 300 anställda i mer än 50 länder SSABs produktionsorter Försäljning 2 SSABs verksamhet gör skillnad

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497.

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5. SV Förenade i mångfalden SV. PE497.932v01-00 15.10.2012. Utkast till fråga för muntligt besvarande Eva Joly (PE497. EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.10.2012 PE497.932v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5 Eva Joly (PE497.792v01-00) Belo Monte-dammprojektet i Brasilien AM\915933.doc PE497.932v01-00 Förenade

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Att navigera mellan klimatskeptiker & domedagsprofeter Föredrag för GAME & Näringslivets miljöchefer Göteborg Fysisk resursteori Energi & Miljö, Chalmers Norra halvklotets medeltemperatur under de senaste

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL

Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete. HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Luftföroreningars klimatpåverkan Synergier och konflikter i åtgärdsarbete HC Hansson, Stefan Åström ITM, IVL Bakgrund Utsläpp av luftföroreningar och växthustgaser härstammar till stor del från samma utsläppskällor

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien Yttrande med anledning av EU-Kommissionens meddelande angående Hållbara framtida transporter: Ett integrerat, teknikstyrt och användarvänligt

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen.

Bilden ja, den är från Hagaintiativets senaste nätverksmöte hos Lantmännen. Hagainitiativets nyhetsbrev februari 2012 Om ditt nyhetsbrev ser konstigt ut i din e-postklient, klicka här. Hemsida Tipsa en vän Prenumerera Avprenumerera Hagainitiativet tar klimatrapporterna på allvar

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15

Klimatåtgärders påverkan på utsläpp av luftföroreningar. John Munthe, 2013-03-15 Upplägg Kort introduktion Klimatåtgärders påverkan på utsläpp ur ett internationellt perspektiv Klimatåtgärders påverkan ur ett Nordiskt perspektiv Möjliga samverkansfördelar inom hushållssektorn Möjliga

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan. 2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07

Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07 Kan vi minska beroendet av fossila bränslen i Västra Götaland? Johanna Möllerström, ECON, 2007-02-07 Innehåll Bakgrund Var står vi idag? Vad kan en region göra? Framtiden Vårt förslag 2 Bakgrund Mitt namn

Läs mer

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING

CAF - HÅLLBAR UTVECKLING FINANSMINISTERIET Avdelningen för förvaltningsutveckling CAF - HÅLLBAR UTVECKLING Hållbar utveckling innebär att vi lämnar de framtida generationerna lika mycket möjligheter som vi har haft, om inte rentav

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Samråd om Europa 2020-strategin

Samråd om Europa 2020-strategin YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Annika Liedholm Helena Gidlöf Tor Hatlevoll Malin Looberger Jeanette Grenfors Statsrådsberedningen Europeiska kommissionen Samråd om Europa 2020-strategin Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter

Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter. Sammanfattning av svenska ståndpunkter 30 september 2011 Ministry for Rural Affairs, Sweden Sveriges svar på grönboken om säljfrämjande åtgärder och informationskampanjer för jordbruksprodukter Sammanfattning av svenska ståndpunkter Övergripande

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06

Bilaga 7.1. Förslag till. Årsberättelse 2013 2014-03-06 Bilaga 7.1 Förslag till Årsberättelse 2013 2014-03-06 Årsberättelse 2013 för Hela Norden ska leva Inledning Hela Norden ska leva (HNSL) startade 1994 som ett nätverk där alla nordiska länder deltog. Därefter

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Politisk organisation

Politisk organisation Politisk organisation Beslutad av kommunfullmäktige 2014-11-26 244 Politisk organisation Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017

SvFF Mål & Strategi 2013-2017. Workshop distrikt. svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 SvFF Mål & Strategi 2013-2017 Workshop distrikt svensk fotboll mål & Strategi 2013-2017 AGENDA 17.00-17.45 Genomgång Mål & Strategi Svensk Fotboll, och distriktens process under hösten. 17.45-18.45 Värdegrunden

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer