Världens starkaste tjänstemannarörelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världens starkaste tjänstemannarörelse"

Transkript

1 Världens starkaste tjänstemannarörelse Den fackliga strukturen i Sverige befinner sig i en brytningstid. För första gången i historien finns i stort sett lika många organiserade tjänstemän som arbetare. TCO och SACO har tillsammans drygt 1,8 miljoner medlemmar, varav TCO står för knappt 1,3 miljoner. Även LO har drygt 1,8 miljoner medlemmar. Fortfarande har LO aningen fler medlemmar än TCO och SACO tillsammans. Men skillnaden är obetydlig och utvecklingen obeveklig. Inom kort kommer den sammantagna tjänstemannarörelsen att vara större än LO. Orsaken till förskjutningen är den fortsatta omstruktureringen av svenskt arbetsliv. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin fortsätter att minska medan antalet personer som arbetar med service och information ökar. En annan förklaring är den höjda utbildningsnivån. En allt större andel av arbetskraften har akademisk utbildning. TCO är den i särklass största organisationen för tjänstemän, men det ska inte förnekas att det på senare år framför allt är SACOs medlemsökning som förändrat den fackliga balansen. TCOs medlemstal har i stort varit oförändrat under det senaste decenniet, med en marginell minskning på någon procent. Det nya fackliga landskapet kommer att få stor politisk betydelse. Tjänstemannarörelsens svängrum har utan tvekan blivit större. Därmed inte sagt att tjänstemannarörelsen kommer att spela en större roll i svensk politik. Medlemsförskjutningen betyder främst att maktbalansen mellan de fackliga organisationerna förskjuts. Men det går inte att komma ifrån att tjänstemannarörelsen blivit mer strategisk. De politiska partier som negligerar tjänstemannarörelsen negligerar också en av kontaktvägarna till en väsentlig del av väljarbasen. Varannan facklig medlem är en tjänsteman Att varannan facklig medlem numera återfinns inom tjänstemannarörelsen utgör höjdpunkten av en särpräglad och ofta förbigången framgångshistoria. Ett välkänt element i den svenska modellen är den ovanligt höga fackliga organisationsgraden. Men det som i själva verket är mest unikt är den höga organisationsgraden bland tjänstemän och i synnerhet bland de privatanställda tjänstemännen. TCO organiserar idag 85 procent av den medlemsgrupp som är möjlig att organisera. Detta är helt avgörande för den sammantaget höga fackliga organisationsnivån. I flera länder i synnerhet i de anglosaxiska finns bara en facklig centralorganisation av betydelse. I de fall där denna centralorganisation dessutom har en tydlig partipolitisk koppling har konsekvensen obevekligt blivit en låg facklig organisationsgrad bland tjänstemän.

2 Förklaringarna till varför just de svenska tjänstemännen är välorganiserade går långt tillbaka i tiden. Mycket är dock fortfarande outforskat. Det nuvarande TCO, Tjänstemännens centralorganisation, bildades 1944, det vill säga för 60 år sedan. Men det fanns organisationer för tjänstemän betydligt längre tillbaka. Vid förra sekelskiftet var Sveriges Allmänna Folkskollärarförening det överlägset största förbundet för tjänstemän. Det var faktiskt också det näst största fackförbundet i Sverige, bara Metall var större. Även flera andra av föregångarna till TCOs nuvarande förbund bildades under 1800-talet. Framför allt gäller det förbund som organiserade anställda inom den offentliga sektorn, som post- och järnvägsanställda. Dessa yrkesinriktade organisationer bör dock i första hand betraktas som embryon till fackliga organisationer. De fick sin fackliga karaktär först när de gjorde anspråk på att få förhandla. LO slöt redan i början av 1900-talet huvudavtal med arbetsgivarna som gav rätten att förhandla om löner och arbetsvillkor. Tjänstemännen lyckades inte få ett motsvarande huvudavtal. Därför blev en huvudfråga för tjänstemannarörelsen att förhandlings- och föreningsrätten skulle skyddas i lag. Detta krav var LO helt emot. Man kunde inte begripa varför staten skulle garantera en rättighet som LO hade fått kämpa sig till. Det fanns också tydliga skillnader i strategi mellan LO och tjänstemannarörelsen. Medan LO-förbunden förlitade sig på strejkvapnet och facklig-politisk samverkan, försökte tjänstemännen att påverka arbetsgivaren genom dialog och överenskommelser och så småningom förhandlingar trädde till sist den lag i kraft som också garanterade tjänstemännen förhandlingsrätt. Lagen innehöll en specialregel som gick ut på att en facklig organisation frivilligt kunde avsäga sig konfliktvapnet och istället förlita sig på medling, en lösning som förespråkades av bland annat Kontoristförbundet. De Anställdas Centralorganisation DACO Så småningom växte även förbunden inom den privata sektorn fram bildades Sveriges Verkstäders Tjänstemannaförening. Drygt ett decennium senare ändrades namnet till Industritjänstemannaförbundet. Ett annat av förbunden inom den privata sektorn, Svenska Bankmannaförbundet, tog 1931 initiativ till bildandet av DACO, De Anställdas Centralorganisation. DACO var en central sammanslutning för förbund inom den privata sektorn. Bakgrunden var att tjänstemännens löner och anställningsvillkor, inte minst pensionerna, hade pressats tillbaka under 1920-talskriserna i Sverige. Genom DACO hoppades initiativtagarna kunna bryta trenden och få ett starkare tryck i lönerörelsen. Dessutom hade LO-gruppens tidigare organisering lett till att arbetarna ökat sina löner snabbare än tjänstemännen. Av de nio medlemsförbunden var Sveriges Arbetsledareförbund och Svenska Bankmannaförbundet de i särklass största. Tillsammans utgjorde dessa hälften av DACOs medlemmar. Snart skulle dock Industritjänstemännen bli det största tjänstemannaförbundet, en position man därefter behållit.

3 Sigfrid Hansson, chefredaktör för LOs tidning Fackföreningsrörelsen, deltog i bildandet av DACO. Han var tillika ordförande i Svenska Journalistföreningen och önskade bygga upp en de intellektuella yrkenas landsorganisation. Men Journalistföreningen kom aldrig att ansluta sig till DACO och Sigfrid Hanssons strävanden gick om intet. I övrigt var LO ganska likgiltigt till bildandet av DACO. Orsaken var enkel DACO organiserade grupper av anställda som LO ändå inte var intresserad av. Ett viktigt undantag fanns dock. DACO hade ambitionen att ansluta Kontoristförbundet, vilket ledningen inom det LOanslutna Handelsanställdas förbund motsatte sig. I striden om kontoristerna drog till sist DACO det längsta strået; under slutet av 1930-talet anslöt sig Kontoristförbundet till DACO och spänningen mellan DACO och LO tilltog. Särskilt missnöjda var personer i ledningen för LO-förbundet Handels. Redan vid denna tidpunkt lades grunden för senare gränsdragningstvister mellan LOförbundet Handels och TCO-förbundet HTF. Med bildandet av DACO skrinlades också de kuriosa planerna på att bilda ett särskilt tjänstemannaparti som skulle utmana den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Även om denna idé aldrig fick något genomslag är det intressant att leka med tanken vad som hade hänt om den hade förverkligats. Med ett tjänstemannaparti hade den fackliga tjänstemannarörelsen förmodligen aldrig nått sin nuvarande styrka. Parallellt med att DACO ökade i styrka växte tjänstemannaförbunden inom stat och kommun uppstod Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund, SKTF, genom en sammanslagning av fyra förbund. Men förbunden på den offentliga sidan förblev kallsinniga till DACOs inviter om ett samgående. Förbunden för de offentligt anställda tjänstemännen gick istället 1937 samman på egen hand och bildade Tjänstemännens centralorganisation (Tco), som vi idag kallar det gamla Tco. Den i särklass största medlemsgruppen inom Tco var folkskollärarna som utgjorde nästan hälften av centralorganisationens medlemmar. Att Tco bildades innebar ett nederlag för DACO. Men bitterheten övergick snabbt av intensiva uppvaktningar i syfte att åstadkomma en fusion mellan de två organisationerna. Det nya TCO bildas 1943 tillsatte DACOs sekretariat och Tco:s styrelse en gemensam kommitté för att förbereda en sammanslagning av de två organisationerna. Mest drivande i arbetet var DACOs ordförande, sjökaptenen Gunnar Osvald. Tco:s förhandlingsgrupp leddes av undervisningsrådet Ruben Wagnsson, som till en början var tveksam till ett samgående. Så småningom blev dock även han entusiastisk. Sju år efter Tcos tillkomst, 1944, realiseras den vision som hade formulerats av DACOs första ordförande Viktor von Zeipel. Då slogs DACO och Tco samman och det nuvarande TCO uppstod. De tre största förbunden i det nya TCO var Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund och Försvarsväsendets Underbefälsförbund. Minst av de 36 medlemsförbunden var Svenska Dövstumlärarsällskapet.

4 TCOs konstituerande kongress hölls på Grand Hotel i Stockholm den 11 juni Till kongressen inbjöds representanter från Danmark och Finland. Slutfasen av andra världskriget förhindrade den danske företrädaren från att infinna sig. Från den finländska tjänstemannarörelsen kom bankkamrer Monnberg och häradshövding Rönkä. På kvällen anordnades en festmåltid i hotellets matsal. Till den bjöds representanter för Svenska Arbetsgivareföreningen, LO, KF och dagspressen. LOs ordförande, August Lindberg, framförde sina varma välgångsönskningar. Festdeltagarna skålade och applåderade. Nya TCO en framgång Bildandet av det nya TCO blev en framgång. För första gången var offentligt och privat anställda tjänstemän samlade inom en gemensam centralorganisation. De olika intressena, däribland de offentliga och privata, som rymdes under TCOs hatt kom visserligen att skapa en del inre spänningar. Men viktigare var att den gemensamma organisationen gav upphov till ett vidgat perspektiv. När de ibland snäva yrkesintressena inom förbunden bröts mot varandra inom ramen för TCO tvingades hela rörelsen att höja blicken. Vi fick en modern tjänstemannarörelse. Ledningen inom TCO upptäckte också att den vann i ökad respekt. Både arbetsgivare och statsmakt lyssnade mer än tidigare när tjänstemannarörelsen tog till orda. I 1944 år verksamhetsberättelse skrev TCOs styrelse: Det gångna verksamhetsåret har enligt styrelsens uppfattning avgjort visat de stora fördelar, som kunnat vinnas genom enhetligt och fast uppträdande från tjänstemannagruppernas sida. Vid slutet av år 1944 hade TCO medlemmar. Få kunde då ana med vilken explosiv kraft som TCO skulle utvecklas. Inledningsvis gick dock ökningen långsamt. Den första tiden handlade mest om konsolidering. Men så småningom strömmade medlemmarna till i stor skala hade TCOs medlemsantal ökat till och 1970 till drygt medlemmar. Ytterligare fem år senare var medlemsantalet upp i Märkligt nog ledde TCOs tillväxt inte till särskilt feta rubriker i massmedia eller uppmärksamhet i akademiska kretsar trots att det som skedde var en internationellt sett unik organisering av tjänstemän. Något som hade betydelse för den allt kraftfullare tjänstemannarörelsen var framväxten av den offentliga sektorn, i synnerhet utbyggnaden av förskola, grundskola, kommunal omsorg och sjukvård. Även inom det privata näringslivet ökade antalet tjänstemän; särskilt kontorister, servicepersonal och ingenjörer. Denna utveckling var emellertid inte speciell för Sverige. Motsvarande ökning skedde i flera industrialiserade länder. Det säregna i Sverige var att merparten av dessa nya tjänstemannagrupper gick med i facket. Den tillväxt av organiserade tjänstemän som skedde i Sverige under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet saknar motstycke i något annat land. Under dessa år ökade TCO snabbare än vid någon annan tid. Den kanske viktigaste förklaringen till framgången var den starka och enhetliga organisatoriska struktur som hade skapats redan genom bildandet av TCO När antalet tjänstemän ökade på arbetsmarknaden fanns redan en organisatorisk beredskap medlemmarna kunde lätt slussas in i de sedan länge etablerade organisationerna.

5 Såväl professionell som facklig styrka En annan avgörande faktor var att förbunden för det mesta stod på två ben. De attraherade medlemmar genom att kombinera facklig profil och yrkesinriktad verksamhet. Dessutom hade även yrkesförbunden ofta en vertikal struktur. De organiserade yrkesgrupper som dominerade på sina arbetsplatser och lyckades därför kombinera professionell och facklig styrka, till skillnad mot de flesta SACO-förbunden. Tjänstemannarörelsens historia är också historien om hur uttrycket tjänsteman har fått en förändrad innebörd. Ursprungligen var tjänsteman en specifik företeelse för offentliganställda. Genom tjänstemannarörelsen har uttrycket privatiserats. Med tanke på kvinnoövervikten inom tjänstemannarörelsen har dock aldrig uttrycket tjänstemän legat helt rätt i munnen. Kvinnodominansen inom TCO är inte bara en numerär fråga. Ända sedan bildandet har jämställdhet varit ett av TCOs centrala perspektiv. Många kampanjer har syftat till att stärka kvinnors positioner i arbetslivet eller att bryta manliga strukturer internt inom tjänstemannarörelsen. TCO har bland annat ställt återkommande krav för att förbättra villkoren för sekreterare, kontorister och assistenter en yrkesgrupp som till 80 procent består av kvinnor. Jämställdheten har också präglat TCOs politik inom en rad andra områden, som skatter, utbildning, familjepolitik och socialpolitik. Successivt har andelen kvinnor bland de förtroendevalda ökat inom TCO. För närvarande har TCO 18 medlemsförbund. I hälften av dessa är ordföranden en kvinna. Med undantag av HTF är dessutom ordförandena i alla stora förbund kvinnor. Under tjänstemannarörelsens tidiga historia fanns en rad förbund som enbart organiserade kvinnor, bland annat för lärare, vårdanställda och kontorister. Ett av dessa särskilda kvinnoförbunden var den livaktiga Skolkökslärarinnornas förening. Under 1920-talet slogs föreningen för bildandet av fler husmodersskolor. En annan kvinnogruppering bestod av kvinnliga folkskollärare som under början av 1900-talet organiserade manifestationer för att få bort de diskriminerande kvinnolönerna inom skolsystemet. Efter bildandet av TCO 1944 kom de speciella tjänstemannaorganisationerna för kvinnor att avvecklas. Därmed gick en säregen organisationsform i graven. Det är spännande att leka med tanken hur jämställdheten i arbetslivet skulle ha påverkats om några av dessa organisationer levt kvar.

6 Partipolitiskt oberoende ett signum Det partipolitiska oberoendet har alltid varit ett signum för tjänstemannarörelsen. Samtidigt fanns tidigt enstaka ledande företrädare som var partipolitiskt aktiva, i synnerhet under perioden efter första världskriget. Sjuksköterskornas ordförande Gerda Höjer var riksdagsledamot för folkpartiet. Ernst Ahlberg, arbetsledarnas starke man, var riksdagsledamot för högerpartiet. Senare har flera företrädare inom TCO kommit att få viktiga positioner inom socialdemokratin sedan de lämnat sina fackliga uppdrag, däribland de tidigare TCO-ordförandena Lennart Bodström och Björn Rosengren. Trots dessa personers politiska engagemang har tjänstemannarörelsens framtoning som partipolitiskt oberoende aldrig varit hotad. I samtliga politiska läger har tjänstemannarörelsen uppfattats som en självständig kraft som gärna lyssnar på partiernas argument men som fattar sina beslut på egen basis. I en rad politiska frågor har TCO spelat en avgörande roll. Hit hör mer än något annat utbildningspolitiken och förändringen av det gamla parallellskolesystemet till en enhetlig grundskola. Ur fackligt perspektiv var TCOs insatser för utbyggnaden och reformeringen av vuxenutbildningen och högskolan ännu mera betydelsefull. När det gäller dessa reformer var TCO också mer eller mindre ensam på den fackliga arenan. LO uppvisade ett ljumt intresse för frågorna, i synnerhet beträffande högskolan, och SACO var motståndare till de reformer som TCO stödde. Även inom en rad andra områden har TCO bidragit till utformningen av den svenska modellen. TCO har varit ledande vid reformeringen av skatterna och socialförsäkringssystemet. När det gäller jämställdheten har TCO gått i bräschen, inte minst vad gäller utbyggnaden av barnomsorg och förskola. Vidare drev TCO igenom införandet av särbeskattningen under början av talet. I samarbete med LO har TCO varit med och utformat den nu rådande arbetsrätten. Ett centralt element i TCOs politik har varit motståndet mot statlig lönepolitik. Även på denna punkt har TCO kunnat försvara sin position. Under senare tid har TCO starkt profilerat sig på frågor som gäller arbetsorganisation, ohälsa i arbetslivet och stress. De reformer som TCO stått för har alla legat i linje med det som brukar beskrivas som det generella välfärdsystemet. Kännetecknande är stora offentliga åtaganden inom skola, vård och omsorg, ett socialförsäkringssystem som bygger på inkomstbortfallsprincipen och ett relativt högt skattetryck utkom en boken Välfärdsstatens vägval och villkor av Bengt Westerberg och Sture Nordh, i den finns ett effektivt ideologiskt försvar för den generella välfärden.

7 Vägröjare för generella välfärdsreformer I långa stycken har tjänstemannarörelsen varit en vägröjare för generella välfärdsreformer. TCO och TCO-förbunden har ofta genom avtal uppnått förbättringar av pensioner, semestrar, arbetstider och sjukförsäkringar. I nästa skede har LO ställt krav på att förmånerna ska lagstiftas så att de blir rättigheter för alla anställda. I själva verket har stora delar av vårt nuvarande socialförsäkringssystem föregåtts av motsvarande regelverk i form av avtal för tjänstemän. På denna punkt finns ett svart hål i den gängse historieskrivningen. Tjänstemannarörelsen vore betjänt av mer uppskattning för att ha banat väg för reformer som gynnat alla. Tjänstemannarörelsen är heterogen. Konflikter har därför varit oundvikliga. SIF tog tydligt ställning mot ATP och var nära att lämna TCO inför ställningstagandet för pensionsreformen. Ännu mer inre splittring åsamkade löntagarfondsfrågan. TCOs inställning blev till sist att varken säga ja eller nej till löntagarfonder, men att samtidigt föra fram fackliga krav som skulle tillgodoses om politikerna beslöt att fonderna skulle införas. En av de mest skarpsinniga analyserna av TCOs politiska position och dilemma har formulerats av den amerikanske forskaren Christopher Wheeler i boken White- Collar Power, Hans huvudtes står sig fortfarande bra: TCO har störst möjlighet att utöva inflytande i frågor som ännu inte kommit upp på den partipolitiska agendan och blivit blockskiljande. I sådana lägen kan TCO medverka till samförståndslösningar. Detta har också varit en historisk realitet. När TCO har lyckats påverka exempelvis utbildnings- eller skattepolitiken har resultatet manifesterats genom kompromisser över de politiska blockgränserna. TCOs historia vittnar om hur skickliga företrädare lyckats ena organisationen och påverka det svenska samhället, men också om oenigheter och ibland om splittring. Särskilt arbetsledarna har haft för vana att gå in och ut ur TCO. TCOs befinner sig i en politiskt strategisk position, idealisk för att agera brobryggare. I flera fall har TCO utgjort en arena som bidragit till kompromisser mellan politiska partier. Även på den fackliga scenen utgör TCO en strategisk mittfåra. Inom en rad områden samarbetar TCO med LO, samtidigt som LOs koppling till socialdemokratin ibland utgör en hämsko. TCO har också vid flera tillfällen lagt ut trevare för att uppnå ett närmare samarbete med SACO. Motsvarande inviter har ibland skett även på förbundsnivå. Relationerna till LO och SACO är dock komplexa. Å ena sidan finns ett behov av facklig samverkan. Å andra sidan måste TCO värna om sin egen identitet. Denna balansgång är TCO dömd att fortsätta. Författare: Mats Wingborg Texten kommer ur TCOs 60-års bok Synpunkter på texten har lämnats av Christer Romilsson, Lennart Bodström och Lennart Larsson. Tack till alla, även om de förstås inte ansvarar för textens slutversion. Artikeln bygger också på kunskaper som den alltid lika inspirerande och initierade Arne H Eriksson förmedlat under det senaste decenniet. Arne H Eriksson avled plötsligt och oväntat under arbetet med texten. För den som vill veta mer om tjänstemannarörelsens historia rekommenderas särskilt hans skrifter och artiklar.

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

En glansfull framtid. Uno Westerlund

En glansfull framtid. Uno Westerlund En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944 2010 En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944-2010 En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944 2010 Innehållsförteckning En glansfull framtid Ur TCO:s historia

Läs mer

En glansfull framtid. Uno Westerlund

En glansfull framtid. Uno Westerlund En glansfull framtid Uno Westerlund Ur TCO:s historia 1944 2010 En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944-2010 Uno Westerlund En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944 2010 Uno Westerlund Innehållsförteckning

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

I Sverige är facket starkt både centralt och på arbetsplatsen

I Sverige är facket starkt både centralt och på arbetsplatsen Utvecklingen i Sverige är långt ifrån unik. Det allomfattande brittiska tuc har numera hälften av medlemmarna samlade i två förbund och ett totalt antal på 58. Detta kan jämföras med Sverige där lo, tco

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Detta är ett utdrag ur antologin Fackliga organisationsstrategier Anders L Johansson (red) Arbetslivsinstitutet, Solna 1997 ISBN 91-7045-401-9

Detta är ett utdrag ur antologin Fackliga organisationsstrategier Anders L Johansson (red) Arbetslivsinstitutet, Solna 1997 ISBN 91-7045-401-9 Detta är ett utdrag ur antologin Fackliga organisationsstrategier Anders L Johansson (red) Arbetslivsinstitutet, Solna 1997 ISBN 91-7045-401-9 Fackliga organisationsstrategier Anders L Johansson (red)

Läs mer

Innehåll. Förord 9 Författarens tack 11

Innehåll. Förord 9 Författarens tack 11 Innehåll Förord 9 Författarens tack 11 BAKGRUND OCH SYFTE Frågeställningar 13 Problemområden 16 Avgränsningar och begränsningar 14 Bokens uppläggning 19 13 EN TIDSSKILDRING Från lantbruk till skrivbord

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

Akademikerbarometer 2-2005

Akademikerbarometer 2-2005 Akademikerbarometer 2-2005 Utbildning & tillväxt Jonas Bengtsson JULI 2005 Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om tillväxt 3. Utbildning och tillväxt

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

VAD SKA JAG BLI. Att känna mening i det vi gör SAMHÄLLE, ARBETSLIV OCH FRAMTID

VAD SKA JAG BLI. Att känna mening i det vi gör SAMHÄLLE, ARBETSLIV OCH FRAMTID VAD SKA JAG BLI SAMHÄLLE, ARBETSLIV OCH FRAMTID Varför arbetar vi? För att tjäna pengar så att vi kan överleva, svarar du kanske. Men det är förmodligen inte hela sanningen. Det finns många mycket rika

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Akademikerbarometer 3-2005

Akademikerbarometer 3-2005 Akademikerbarometer 3-2005 "Sveriges akademiker om arbete..." Jonas Bengtsson November 2005 Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om arbete 3. Sveriges

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Produktion: TCO/HE Text: Isabelle Ålander Foto: Andy Prhat omslag: Fredrik Lindén, Journalistförbundet sid 3: Robert Selerkvist, Fackförbundet ST sid

Produktion: TCO/HE Text: Isabelle Ålander Foto: Andy Prhat omslag: Fredrik Lindén, Journalistförbundet sid 3: Robert Selerkvist, Fackförbundet ST sid Detta är Produktion: TCO/HE Text: Isabelle Ålander Foto: Andy Prhat Porträtt omslag: Fredrik Lindén, Journalistförbundet sid 3: Robert Selerkvist, Fackförbundet ST sid 4: Abigail Jacob, Försvarsförbundet

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

De fackliga rättigheterna är i dag en del av de mänskliga rättigheter

De fackliga rättigheterna är i dag en del av de mänskliga rättigheter Förhandlingsrätt och kollektivavtal De fackliga rättigheterna är i dag en del av de mänskliga rättigheter som fn har slagit fast. Det är ett brott mot dessa grundläggande rättigheter att hindra individer

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

johannes hylander: Släpp facket fritt! Då kan den svenska modellen räddas

johannes hylander: Släpp facket fritt! Då kan den svenska modellen räddas b e r t i l o h l i n i n s t i t u t e t s s k r i f t s e r i e # 1 8 johannes hylander: Släpp facket fritt! Då kan den svenska modellen räddas w w w. o h l i n i n s t i t u t e t. o r g bertil ohlininstitutet

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

AKOM DOKUMENTEN THORD WALLÉN FEMTIO ÅR AV VISIONER OCH VERKLIGHET TCO

AKOM DOKUMENTEN THORD WALLÉN FEMTIO ÅR AV VISIONER OCH VERKLIGHET TCO AKOM DOKUMENTEN FEMTIO ÅR AV VISIONER OCH VERKLIGHET THORD WALLÉN TCO FORORD DENNA BOK omfattar till sin huvuddel ett antal intervjuer med tidigare ledande personer inom den svenska tjänstemannarörelsen.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

OFR ett modernt samverkansorgan

OFR ett modernt samverkansorgan förbund i samverkan M ERVÄ R D EN OFR ett modernt samverkansorgan Offentliganställdas Förhandlingsråd (OFR) är en uppdragsstyrd förhandlings- och serviceorganisation för fackliga organisationer inom den

Läs mer

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST Kurskatalog 2008 Våren TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under våren 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Facken i dagens värld

Facken i dagens värld ur tco:s porträttgalleri Facken i dagens värld Fackföreningsrörelsen är ett barn av industrialismen. Idémässigt har den sina rötter i liberalismen med dess betoning av frihet för den enskilda människan.

Läs mer

Steg 1. Inledning och presentation. Modul 1

Steg 1. Inledning och presentation. Modul 1 Modul 1 Inledning och presentation I den här modulen får deltagarna en uppfattning om dagen i sin helhet, praktiska detaljer etc. Kursledningen presenterar sig och deltagarna ska presentera sig för övriga

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackliga studier motionerna B16 B23 samt B24 4:e och 5:e att-satserna Motion B16 vill ändra LO:s regelverk i stipendiefonden genom att ta bort kravet på minst tre förbund och i stället införa

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 1 Röster om facket och jobbet RappoRt 1t 1 av 7 2007 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 5 2. Vilka anses vara viktiga fackliga frågor? 8 3. Hur ser

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER Juseks uppfattning är att tyngdpunkten i det fackliga arbetet bör ligga lokalt. På detta sätt kan verksamheten anpassas till de förutsättningar

Läs mer

Korta nyheter från ST Nr 7 2009

Korta nyheter från ST Nr 7 2009 Veckans Knyst Korta nyheter från ST Nr 7 2009 Ordförandeord Hej igen alla medlemmar! En av fackets uppgifter är att granska ledningen, t.ex att den håller sig till avtal och överenskommelser att den visar

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

LÄRARFÖRBUNDET- DITT FÖRBUND

LÄRARFÖRBUNDET- DITT FÖRBUND 2 LÄRARFÖRBUNDET- DITT FÖRBUND En kort historik Lärarförundet är ett ungt förbund med en lång historia. Den 1 januari 1991 startade Lärarförbundet sin verksamhet. Förbundet grundades vid den konstituerande

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm,

Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm, 1Om facket Tjänstemännen och medelklassen Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm, som på goda grunder har betecknats som tjänstemannarörelsens födelse; att restaurangen låg

Läs mer

Varför har kvinnor lägre lön än män?

Varför har kvinnor lägre lön än män? februari 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? En rapport om strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Varför har kvinnor lägre lön än män? Lönerna är lägre i sektorer

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer