Världens starkaste tjänstemannarörelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Världens starkaste tjänstemannarörelse"

Transkript

1 Världens starkaste tjänstemannarörelse Den fackliga strukturen i Sverige befinner sig i en brytningstid. För första gången i historien finns i stort sett lika många organiserade tjänstemän som arbetare. TCO och SACO har tillsammans drygt 1,8 miljoner medlemmar, varav TCO står för knappt 1,3 miljoner. Även LO har drygt 1,8 miljoner medlemmar. Fortfarande har LO aningen fler medlemmar än TCO och SACO tillsammans. Men skillnaden är obetydlig och utvecklingen obeveklig. Inom kort kommer den sammantagna tjänstemannarörelsen att vara större än LO. Orsaken till förskjutningen är den fortsatta omstruktureringen av svenskt arbetsliv. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin fortsätter att minska medan antalet personer som arbetar med service och information ökar. En annan förklaring är den höjda utbildningsnivån. En allt större andel av arbetskraften har akademisk utbildning. TCO är den i särklass största organisationen för tjänstemän, men det ska inte förnekas att det på senare år framför allt är SACOs medlemsökning som förändrat den fackliga balansen. TCOs medlemstal har i stort varit oförändrat under det senaste decenniet, med en marginell minskning på någon procent. Det nya fackliga landskapet kommer att få stor politisk betydelse. Tjänstemannarörelsens svängrum har utan tvekan blivit större. Därmed inte sagt att tjänstemannarörelsen kommer att spela en större roll i svensk politik. Medlemsförskjutningen betyder främst att maktbalansen mellan de fackliga organisationerna förskjuts. Men det går inte att komma ifrån att tjänstemannarörelsen blivit mer strategisk. De politiska partier som negligerar tjänstemannarörelsen negligerar också en av kontaktvägarna till en väsentlig del av väljarbasen. Varannan facklig medlem är en tjänsteman Att varannan facklig medlem numera återfinns inom tjänstemannarörelsen utgör höjdpunkten av en särpräglad och ofta förbigången framgångshistoria. Ett välkänt element i den svenska modellen är den ovanligt höga fackliga organisationsgraden. Men det som i själva verket är mest unikt är den höga organisationsgraden bland tjänstemän och i synnerhet bland de privatanställda tjänstemännen. TCO organiserar idag 85 procent av den medlemsgrupp som är möjlig att organisera. Detta är helt avgörande för den sammantaget höga fackliga organisationsnivån. I flera länder i synnerhet i de anglosaxiska finns bara en facklig centralorganisation av betydelse. I de fall där denna centralorganisation dessutom har en tydlig partipolitisk koppling har konsekvensen obevekligt blivit en låg facklig organisationsgrad bland tjänstemän.

2 Förklaringarna till varför just de svenska tjänstemännen är välorganiserade går långt tillbaka i tiden. Mycket är dock fortfarande outforskat. Det nuvarande TCO, Tjänstemännens centralorganisation, bildades 1944, det vill säga för 60 år sedan. Men det fanns organisationer för tjänstemän betydligt längre tillbaka. Vid förra sekelskiftet var Sveriges Allmänna Folkskollärarförening det överlägset största förbundet för tjänstemän. Det var faktiskt också det näst största fackförbundet i Sverige, bara Metall var större. Även flera andra av föregångarna till TCOs nuvarande förbund bildades under 1800-talet. Framför allt gäller det förbund som organiserade anställda inom den offentliga sektorn, som post- och järnvägsanställda. Dessa yrkesinriktade organisationer bör dock i första hand betraktas som embryon till fackliga organisationer. De fick sin fackliga karaktär först när de gjorde anspråk på att få förhandla. LO slöt redan i början av 1900-talet huvudavtal med arbetsgivarna som gav rätten att förhandla om löner och arbetsvillkor. Tjänstemännen lyckades inte få ett motsvarande huvudavtal. Därför blev en huvudfråga för tjänstemannarörelsen att förhandlings- och föreningsrätten skulle skyddas i lag. Detta krav var LO helt emot. Man kunde inte begripa varför staten skulle garantera en rättighet som LO hade fått kämpa sig till. Det fanns också tydliga skillnader i strategi mellan LO och tjänstemannarörelsen. Medan LO-förbunden förlitade sig på strejkvapnet och facklig-politisk samverkan, försökte tjänstemännen att påverka arbetsgivaren genom dialog och överenskommelser och så småningom förhandlingar trädde till sist den lag i kraft som också garanterade tjänstemännen förhandlingsrätt. Lagen innehöll en specialregel som gick ut på att en facklig organisation frivilligt kunde avsäga sig konfliktvapnet och istället förlita sig på medling, en lösning som förespråkades av bland annat Kontoristförbundet. De Anställdas Centralorganisation DACO Så småningom växte även förbunden inom den privata sektorn fram bildades Sveriges Verkstäders Tjänstemannaförening. Drygt ett decennium senare ändrades namnet till Industritjänstemannaförbundet. Ett annat av förbunden inom den privata sektorn, Svenska Bankmannaförbundet, tog 1931 initiativ till bildandet av DACO, De Anställdas Centralorganisation. DACO var en central sammanslutning för förbund inom den privata sektorn. Bakgrunden var att tjänstemännens löner och anställningsvillkor, inte minst pensionerna, hade pressats tillbaka under 1920-talskriserna i Sverige. Genom DACO hoppades initiativtagarna kunna bryta trenden och få ett starkare tryck i lönerörelsen. Dessutom hade LO-gruppens tidigare organisering lett till att arbetarna ökat sina löner snabbare än tjänstemännen. Av de nio medlemsförbunden var Sveriges Arbetsledareförbund och Svenska Bankmannaförbundet de i särklass största. Tillsammans utgjorde dessa hälften av DACOs medlemmar. Snart skulle dock Industritjänstemännen bli det största tjänstemannaförbundet, en position man därefter behållit.

3 Sigfrid Hansson, chefredaktör för LOs tidning Fackföreningsrörelsen, deltog i bildandet av DACO. Han var tillika ordförande i Svenska Journalistföreningen och önskade bygga upp en de intellektuella yrkenas landsorganisation. Men Journalistföreningen kom aldrig att ansluta sig till DACO och Sigfrid Hanssons strävanden gick om intet. I övrigt var LO ganska likgiltigt till bildandet av DACO. Orsaken var enkel DACO organiserade grupper av anställda som LO ändå inte var intresserad av. Ett viktigt undantag fanns dock. DACO hade ambitionen att ansluta Kontoristförbundet, vilket ledningen inom det LOanslutna Handelsanställdas förbund motsatte sig. I striden om kontoristerna drog till sist DACO det längsta strået; under slutet av 1930-talet anslöt sig Kontoristförbundet till DACO och spänningen mellan DACO och LO tilltog. Särskilt missnöjda var personer i ledningen för LO-förbundet Handels. Redan vid denna tidpunkt lades grunden för senare gränsdragningstvister mellan LOförbundet Handels och TCO-förbundet HTF. Med bildandet av DACO skrinlades också de kuriosa planerna på att bilda ett särskilt tjänstemannaparti som skulle utmana den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Även om denna idé aldrig fick något genomslag är det intressant att leka med tanken vad som hade hänt om den hade förverkligats. Med ett tjänstemannaparti hade den fackliga tjänstemannarörelsen förmodligen aldrig nått sin nuvarande styrka. Parallellt med att DACO ökade i styrka växte tjänstemannaförbunden inom stat och kommun uppstod Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund, SKTF, genom en sammanslagning av fyra förbund. Men förbunden på den offentliga sidan förblev kallsinniga till DACOs inviter om ett samgående. Förbunden för de offentligt anställda tjänstemännen gick istället 1937 samman på egen hand och bildade Tjänstemännens centralorganisation (Tco), som vi idag kallar det gamla Tco. Den i särklass största medlemsgruppen inom Tco var folkskollärarna som utgjorde nästan hälften av centralorganisationens medlemmar. Att Tco bildades innebar ett nederlag för DACO. Men bitterheten övergick snabbt av intensiva uppvaktningar i syfte att åstadkomma en fusion mellan de två organisationerna. Det nya TCO bildas 1943 tillsatte DACOs sekretariat och Tco:s styrelse en gemensam kommitté för att förbereda en sammanslagning av de två organisationerna. Mest drivande i arbetet var DACOs ordförande, sjökaptenen Gunnar Osvald. Tco:s förhandlingsgrupp leddes av undervisningsrådet Ruben Wagnsson, som till en början var tveksam till ett samgående. Så småningom blev dock även han entusiastisk. Sju år efter Tcos tillkomst, 1944, realiseras den vision som hade formulerats av DACOs första ordförande Viktor von Zeipel. Då slogs DACO och Tco samman och det nuvarande TCO uppstod. De tre största förbunden i det nya TCO var Industritjänstemannaförbundet, Sveriges Arbetsledareförbund och Försvarsväsendets Underbefälsförbund. Minst av de 36 medlemsförbunden var Svenska Dövstumlärarsällskapet.

4 TCOs konstituerande kongress hölls på Grand Hotel i Stockholm den 11 juni Till kongressen inbjöds representanter från Danmark och Finland. Slutfasen av andra världskriget förhindrade den danske företrädaren från att infinna sig. Från den finländska tjänstemannarörelsen kom bankkamrer Monnberg och häradshövding Rönkä. På kvällen anordnades en festmåltid i hotellets matsal. Till den bjöds representanter för Svenska Arbetsgivareföreningen, LO, KF och dagspressen. LOs ordförande, August Lindberg, framförde sina varma välgångsönskningar. Festdeltagarna skålade och applåderade. Nya TCO en framgång Bildandet av det nya TCO blev en framgång. För första gången var offentligt och privat anställda tjänstemän samlade inom en gemensam centralorganisation. De olika intressena, däribland de offentliga och privata, som rymdes under TCOs hatt kom visserligen att skapa en del inre spänningar. Men viktigare var att den gemensamma organisationen gav upphov till ett vidgat perspektiv. När de ibland snäva yrkesintressena inom förbunden bröts mot varandra inom ramen för TCO tvingades hela rörelsen att höja blicken. Vi fick en modern tjänstemannarörelse. Ledningen inom TCO upptäckte också att den vann i ökad respekt. Både arbetsgivare och statsmakt lyssnade mer än tidigare när tjänstemannarörelsen tog till orda. I 1944 år verksamhetsberättelse skrev TCOs styrelse: Det gångna verksamhetsåret har enligt styrelsens uppfattning avgjort visat de stora fördelar, som kunnat vinnas genom enhetligt och fast uppträdande från tjänstemannagruppernas sida. Vid slutet av år 1944 hade TCO medlemmar. Få kunde då ana med vilken explosiv kraft som TCO skulle utvecklas. Inledningsvis gick dock ökningen långsamt. Den första tiden handlade mest om konsolidering. Men så småningom strömmade medlemmarna till i stor skala hade TCOs medlemsantal ökat till och 1970 till drygt medlemmar. Ytterligare fem år senare var medlemsantalet upp i Märkligt nog ledde TCOs tillväxt inte till särskilt feta rubriker i massmedia eller uppmärksamhet i akademiska kretsar trots att det som skedde var en internationellt sett unik organisering av tjänstemän. Något som hade betydelse för den allt kraftfullare tjänstemannarörelsen var framväxten av den offentliga sektorn, i synnerhet utbyggnaden av förskola, grundskola, kommunal omsorg och sjukvård. Även inom det privata näringslivet ökade antalet tjänstemän; särskilt kontorister, servicepersonal och ingenjörer. Denna utveckling var emellertid inte speciell för Sverige. Motsvarande ökning skedde i flera industrialiserade länder. Det säregna i Sverige var att merparten av dessa nya tjänstemannagrupper gick med i facket. Den tillväxt av organiserade tjänstemän som skedde i Sverige under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet saknar motstycke i något annat land. Under dessa år ökade TCO snabbare än vid någon annan tid. Den kanske viktigaste förklaringen till framgången var den starka och enhetliga organisatoriska struktur som hade skapats redan genom bildandet av TCO När antalet tjänstemän ökade på arbetsmarknaden fanns redan en organisatorisk beredskap medlemmarna kunde lätt slussas in i de sedan länge etablerade organisationerna.

5 Såväl professionell som facklig styrka En annan avgörande faktor var att förbunden för det mesta stod på två ben. De attraherade medlemmar genom att kombinera facklig profil och yrkesinriktad verksamhet. Dessutom hade även yrkesförbunden ofta en vertikal struktur. De organiserade yrkesgrupper som dominerade på sina arbetsplatser och lyckades därför kombinera professionell och facklig styrka, till skillnad mot de flesta SACO-förbunden. Tjänstemannarörelsens historia är också historien om hur uttrycket tjänsteman har fått en förändrad innebörd. Ursprungligen var tjänsteman en specifik företeelse för offentliganställda. Genom tjänstemannarörelsen har uttrycket privatiserats. Med tanke på kvinnoövervikten inom tjänstemannarörelsen har dock aldrig uttrycket tjänstemän legat helt rätt i munnen. Kvinnodominansen inom TCO är inte bara en numerär fråga. Ända sedan bildandet har jämställdhet varit ett av TCOs centrala perspektiv. Många kampanjer har syftat till att stärka kvinnors positioner i arbetslivet eller att bryta manliga strukturer internt inom tjänstemannarörelsen. TCO har bland annat ställt återkommande krav för att förbättra villkoren för sekreterare, kontorister och assistenter en yrkesgrupp som till 80 procent består av kvinnor. Jämställdheten har också präglat TCOs politik inom en rad andra områden, som skatter, utbildning, familjepolitik och socialpolitik. Successivt har andelen kvinnor bland de förtroendevalda ökat inom TCO. För närvarande har TCO 18 medlemsförbund. I hälften av dessa är ordföranden en kvinna. Med undantag av HTF är dessutom ordförandena i alla stora förbund kvinnor. Under tjänstemannarörelsens tidiga historia fanns en rad förbund som enbart organiserade kvinnor, bland annat för lärare, vårdanställda och kontorister. Ett av dessa särskilda kvinnoförbunden var den livaktiga Skolkökslärarinnornas förening. Under 1920-talet slogs föreningen för bildandet av fler husmodersskolor. En annan kvinnogruppering bestod av kvinnliga folkskollärare som under början av 1900-talet organiserade manifestationer för att få bort de diskriminerande kvinnolönerna inom skolsystemet. Efter bildandet av TCO 1944 kom de speciella tjänstemannaorganisationerna för kvinnor att avvecklas. Därmed gick en säregen organisationsform i graven. Det är spännande att leka med tanken hur jämställdheten i arbetslivet skulle ha påverkats om några av dessa organisationer levt kvar.

6 Partipolitiskt oberoende ett signum Det partipolitiska oberoendet har alltid varit ett signum för tjänstemannarörelsen. Samtidigt fanns tidigt enstaka ledande företrädare som var partipolitiskt aktiva, i synnerhet under perioden efter första världskriget. Sjuksköterskornas ordförande Gerda Höjer var riksdagsledamot för folkpartiet. Ernst Ahlberg, arbetsledarnas starke man, var riksdagsledamot för högerpartiet. Senare har flera företrädare inom TCO kommit att få viktiga positioner inom socialdemokratin sedan de lämnat sina fackliga uppdrag, däribland de tidigare TCO-ordförandena Lennart Bodström och Björn Rosengren. Trots dessa personers politiska engagemang har tjänstemannarörelsens framtoning som partipolitiskt oberoende aldrig varit hotad. I samtliga politiska läger har tjänstemannarörelsen uppfattats som en självständig kraft som gärna lyssnar på partiernas argument men som fattar sina beslut på egen basis. I en rad politiska frågor har TCO spelat en avgörande roll. Hit hör mer än något annat utbildningspolitiken och förändringen av det gamla parallellskolesystemet till en enhetlig grundskola. Ur fackligt perspektiv var TCOs insatser för utbyggnaden och reformeringen av vuxenutbildningen och högskolan ännu mera betydelsefull. När det gäller dessa reformer var TCO också mer eller mindre ensam på den fackliga arenan. LO uppvisade ett ljumt intresse för frågorna, i synnerhet beträffande högskolan, och SACO var motståndare till de reformer som TCO stödde. Även inom en rad andra områden har TCO bidragit till utformningen av den svenska modellen. TCO har varit ledande vid reformeringen av skatterna och socialförsäkringssystemet. När det gäller jämställdheten har TCO gått i bräschen, inte minst vad gäller utbyggnaden av barnomsorg och förskola. Vidare drev TCO igenom införandet av särbeskattningen under början av talet. I samarbete med LO har TCO varit med och utformat den nu rådande arbetsrätten. Ett centralt element i TCOs politik har varit motståndet mot statlig lönepolitik. Även på denna punkt har TCO kunnat försvara sin position. Under senare tid har TCO starkt profilerat sig på frågor som gäller arbetsorganisation, ohälsa i arbetslivet och stress. De reformer som TCO stått för har alla legat i linje med det som brukar beskrivas som det generella välfärdsystemet. Kännetecknande är stora offentliga åtaganden inom skola, vård och omsorg, ett socialförsäkringssystem som bygger på inkomstbortfallsprincipen och ett relativt högt skattetryck utkom en boken Välfärdsstatens vägval och villkor av Bengt Westerberg och Sture Nordh, i den finns ett effektivt ideologiskt försvar för den generella välfärden.

7 Vägröjare för generella välfärdsreformer I långa stycken har tjänstemannarörelsen varit en vägröjare för generella välfärdsreformer. TCO och TCO-förbunden har ofta genom avtal uppnått förbättringar av pensioner, semestrar, arbetstider och sjukförsäkringar. I nästa skede har LO ställt krav på att förmånerna ska lagstiftas så att de blir rättigheter för alla anställda. I själva verket har stora delar av vårt nuvarande socialförsäkringssystem föregåtts av motsvarande regelverk i form av avtal för tjänstemän. På denna punkt finns ett svart hål i den gängse historieskrivningen. Tjänstemannarörelsen vore betjänt av mer uppskattning för att ha banat väg för reformer som gynnat alla. Tjänstemannarörelsen är heterogen. Konflikter har därför varit oundvikliga. SIF tog tydligt ställning mot ATP och var nära att lämna TCO inför ställningstagandet för pensionsreformen. Ännu mer inre splittring åsamkade löntagarfondsfrågan. TCOs inställning blev till sist att varken säga ja eller nej till löntagarfonder, men att samtidigt föra fram fackliga krav som skulle tillgodoses om politikerna beslöt att fonderna skulle införas. En av de mest skarpsinniga analyserna av TCOs politiska position och dilemma har formulerats av den amerikanske forskaren Christopher Wheeler i boken White- Collar Power, Hans huvudtes står sig fortfarande bra: TCO har störst möjlighet att utöva inflytande i frågor som ännu inte kommit upp på den partipolitiska agendan och blivit blockskiljande. I sådana lägen kan TCO medverka till samförståndslösningar. Detta har också varit en historisk realitet. När TCO har lyckats påverka exempelvis utbildnings- eller skattepolitiken har resultatet manifesterats genom kompromisser över de politiska blockgränserna. TCOs historia vittnar om hur skickliga företrädare lyckats ena organisationen och påverka det svenska samhället, men också om oenigheter och ibland om splittring. Särskilt arbetsledarna har haft för vana att gå in och ut ur TCO. TCOs befinner sig i en politiskt strategisk position, idealisk för att agera brobryggare. I flera fall har TCO utgjort en arena som bidragit till kompromisser mellan politiska partier. Även på den fackliga scenen utgör TCO en strategisk mittfåra. Inom en rad områden samarbetar TCO med LO, samtidigt som LOs koppling till socialdemokratin ibland utgör en hämsko. TCO har också vid flera tillfällen lagt ut trevare för att uppnå ett närmare samarbete med SACO. Motsvarande inviter har ibland skett även på förbundsnivå. Relationerna till LO och SACO är dock komplexa. Å ena sidan finns ett behov av facklig samverkan. Å andra sidan måste TCO värna om sin egen identitet. Denna balansgång är TCO dömd att fortsätta. Författare: Mats Wingborg Texten kommer ur TCOs 60-års bok Synpunkter på texten har lämnats av Christer Romilsson, Lennart Bodström och Lennart Larsson. Tack till alla, även om de förstås inte ansvarar för textens slutversion. Artikeln bygger också på kunskaper som den alltid lika inspirerande och initierade Arne H Eriksson förmedlat under det senaste decenniet. Arne H Eriksson avled plötsligt och oväntat under arbetet med texten. För den som vill veta mer om tjänstemannarörelsens historia rekommenderas särskilt hans skrifter och artiklar.

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm,

Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm, Tjänstemännen och medelklassen Den 6 oktober 1929 hölls ett möte på restaurang Rosenbad i Stockholm, som på goda grunder har betecknats som tjänstemannarörelsens födelse; att restaurangen låg i samma byggnad

Läs mer

En glansfull framtid. Uno Westerlund

En glansfull framtid. Uno Westerlund En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944 2010 En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944-2010 En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944 2010 Innehållsförteckning En glansfull framtid Ur TCO:s historia

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

En glansfull framtid. Uno Westerlund

En glansfull framtid. Uno Westerlund En glansfull framtid Uno Westerlund Ur TCO:s historia 1944 2010 En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944-2010 Uno Westerlund En glansfull framtid Ur TCO:s historia 1944 2010 Uno Westerlund Innehållsförteckning

Läs mer

Dagens svenska löntagare kan som regel räkna med att få en pension

Dagens svenska löntagare kan som regel räkna med att få en pension Pension Dagens svenska löntagare kan som regel räkna med att få en pension som det går att leva på med en någorlunda bibehållen standard efter den yrkesverksamma tiden. Det allmänna lagstiftade pensionssystemet

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

I Sverige är facket starkt både centralt och på arbetsplatsen

I Sverige är facket starkt både centralt och på arbetsplatsen Utvecklingen i Sverige är långt ifrån unik. Det allomfattande brittiska tuc har numera hälften av medlemmarna samlade i två förbund och ett totalt antal på 58. Detta kan jämföras med Sverige där lo, tco

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Regeringens skrivelse 1999/2000:146

Regeringens skrivelse 1999/2000:146 Regeringens skrivelse 1999/2000:146 Anställningsformen överenskommen visstidsanställning Skr. 1999/2000:146 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 september 2000 Lena Hjelm

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN

DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN DAGS FÖR ETT FEMINISTISKT SYSTEMSKIFTE I VÄLFÄRDEN Dags för ett feministiskt systemskifte i välfärden Det drar en feministisk våg över Sverige. Den feministiska rörelsen är starkare än på mycket länge

Läs mer

Lönsamt Inför lönesamtalet

Lönsamt Inför lönesamtalet Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet

Läs mer

Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion Tryck: CM Gruppen, Stockholm, 2011 Upplaga: 100 ex

Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion Tryck: CM Gruppen, Stockholm, 2011 Upplaga: 100 ex TCOs STADGAR Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion Tryck: CM Gruppen, Stockholm, 2011 Upplaga: 100 ex 2 t c o s S t a d g a r Innehåll 1 Ändamål och grundläggande uppgifter 5 2 TCOs

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

Den kongress som konstituerade tco samlades söndagen den 11

Den kongress som konstituerade tco samlades söndagen den 11 En glansfull framtid Den kongress som konstituerade tco samlades söndagen den 11 juni 1944. Då var tidningarna fyllda av nyheter om de allierades offensiv efter dagen D, den 6 juni, då brittiska och amerikanska

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

S-studenters långtidsplan fram till 2020

S-studenters långtidsplan fram till 2020 S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och

Läs mer

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden Novus Opinion Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden Rapport från opinionsundersökning oktober 2009 Arne Modig 2009-11-04 1 Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden I

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

Innehåll. Förord 9 Författarens tack 11

Innehåll. Förord 9 Författarens tack 11 Innehåll Förord 9 Författarens tack 11 BAKGRUND OCH SYFTE Frågeställningar 13 Problemområden 16 Avgränsningar och begränsningar 14 Bokens uppläggning 19 13 EN TIDSSKILDRING Från lantbruk till skrivbord

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Detta är ett utdrag ur antologin Fackliga organisationsstrategier Anders L Johansson (red) Arbetslivsinstitutet, Solna 1997 ISBN 91-7045-401-9

Detta är ett utdrag ur antologin Fackliga organisationsstrategier Anders L Johansson (red) Arbetslivsinstitutet, Solna 1997 ISBN 91-7045-401-9 Detta är ett utdrag ur antologin Fackliga organisationsstrategier Anders L Johansson (red) Arbetslivsinstitutet, Solna 1997 ISBN 91-7045-401-9 Fackliga organisationsstrategier Anders L Johansson (red)

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006

Verksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.

Läs mer

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen

Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen På väg mot valrörelse Förutsättningarna, agendan och mobiliseringen 7 juli 2010 Arne Modig David Ahlin Ny situation med två regeringsalternativ 1. Utgångsläget och förutsättningarna 2. Kampen om den politiska

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Västsvenska Handelskammaren

Västsvenska Handelskammaren Sid 5 Hur kommer du att rösta i folkomröstningen om Trängselskatten? OBS Norska medborgare får rösta i KOMMUNALVALET om man är myndig och har varit folkboförd i Sverige i minst 3 år. Ja ------------------------------------------

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus

Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Lönesättande samtal resultat och prestation i fokus Ditt lönesättande samtal Det lönesättande samtalet ska kopplas till det årliga utvecklings- eller medarbetarsamtalet och till den löpande dialogen i

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare

ARBETSMARKNADEN FÖR OLIKA SAMHÄLLSVETARE. Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare. Administratörer och förvaltare Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare Administratörer och förvaltare Allmäna beteendevetare Allmänna samhällsvetare Beteendevetare Kulturgeografer Medie- och svetare Nationalekonomer

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Anställningsformer år 2008

Anställningsformer år 2008 Arbe tsm arknad Anställningsformer år 28 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön år 199 28 Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll = Sammanfattning...2 = 1 Inledning...5 2 Anställningsformer

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den tredje rapporten. Facklig aktivitet och fackligt arbete. kort om R apport 3 av Kort om: kort om R apport 3 av 7 27 3 RappoRt 3 av 7 27 En sammanfattning av den tredje rapporten Omkring 157 LO-medlemmar har ett eller flera fackliga förtroende. Det fackliga arbetet bygger mycket på

Läs mer

Organisationspolitisk rapport

Organisationspolitisk rapport Organisationspolitisk rapport Inledning SKTF har som främsta uppgift att arbeta för att förbättra villkoren i arbetet för våra medlemmar. Organisationspolitiken syftar till att vi i samverkan med andra

Läs mer

Stockholms stads Personalpolicy

Stockholms stads Personalpolicy Stockholms stads Sten Nordin, Finansborgarråd Tydliga gemensamma mål Det arbete vi utför i Stockholms stad ska utgå från dem som bor och verkar i staden. Verksamheten syftar till att ge invånarna en så

Läs mer

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST Kurskatalog 2008 Våren TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under våren 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Akademikerbarometer Jonas Bengtsson

Akademikerbarometer Jonas Bengtsson Akademikerbarometer 1-2005 Jonas Bengtsson MAJ 2005 Innehåll Sammanfattning 1. Akademikerbarometern om undersökningen 2. Sveriges akademiker om tillväxten 3. Sveriges akademiker om utbildning & forskning

Läs mer

Produktion: TCO/HE Text: Isabelle Ålander Foto: Andy Prhat omslag: Fredrik Lindén, Journalistförbundet sid 3: Robert Selerkvist, Fackförbundet ST sid

Produktion: TCO/HE Text: Isabelle Ålander Foto: Andy Prhat omslag: Fredrik Lindén, Journalistförbundet sid 3: Robert Selerkvist, Fackförbundet ST sid Detta är Produktion: TCO/HE Text: Isabelle Ålander Foto: Andy Prhat Porträtt omslag: Fredrik Lindén, Journalistförbundet sid 3: Robert Selerkvist, Fackförbundet ST sid 4: Abigail Jacob, Försvarsförbundet

Läs mer

ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING

ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING ARBETSLIV OCH INDIVIDUALISERING Tillämpad sociologi VT2011 Mattias Bengtsson Sociologiska institutionen Göteborgs universitet Mattias.Bengtsson@sociology.gu.se Individualisering ett mångtydigt och flerdimensionellt

Läs mer

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten

Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare. 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Skapat den Senast ändrad den Avdelning Version Författare 2015-11-12 2016-02-29 Skåne 1.0 Mats Runsten Årsrapport Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Måluppföljning... 2 3. Effekt... 3 4. Goda

Läs mer

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

PERSONALPOLITISKT PROGRAM PERSONALPOLITISKT PROGRAM Antagen av kommunfullmäktige: 2011-09-12 Kf 127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Vision 2 Svedala kommuns personalpolitiska program 2.1 En jämlik arbetsgivare 2.2 En flexibel arbetsgivare

Läs mer

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg

Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Löner och löneklyftan mellan kvinnor och män inom sjukvård och omsorg Rapport från EPSU:s studie om löner i vårdbranschen i förhållande till övergripande lönenivåer och löneklyftan i olika länder inom

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

2000-talets arbetsliv

2000-talets arbetsliv Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

En styrelse som gör skillnad

En styrelse som gör skillnad Upplaga 5 Upplaga 1 Vision utbildningar En styrelse som gör skillnad *Förslag på utbildningsmaterial* Ett arbetsliv där alla får plats och behövs och som ger möjlighet till gemenskap och utveckling. (Visions

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs!

SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! SKTFs undersökning om kommuner och landstings syn på lönekartläggning. Lönekartläggning behövs! December 27 2 Inledning SKTF har under många års tid hävdat, och jobbat för, att lönekartläggning är ett

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antagen av kommunfullmäktige 2005-08-23, 79 Reviderat av kommunfullmäktige 2006-11-28, 107 Reviderat av kommunfullmäktige 2009-04-21, 31 Reviderat av kommunstyrelsen 2009-08-12,

Läs mer

Seniorförbundets nya idéprogram

Seniorförbundets nya idéprogram Seniorförbundets nya idéprogram Sture Eriksson 20 april 2013 Sture Eriksson () Seniorförbundets nya idéprogram 20 april 2013 1 / 24 Bakgrund Förbundsstyrelsen har diskuterat frågan om seniorpolitikens

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Saco Studentråd Antagen av kongress 2013

Saco Studentråd Antagen av kongress 2013 Saco Studentråd Antagen av kongress 2013 Verksamhetsplan 2014 Innehållsförteckning Extern fokusfråga 1 Snabbt ut till rätt jobb. Utbildning för framtidens arbetsmarknad och välfärd. 1 Intern fokusfråga

Läs mer