Ks 298/2008. Biblioteksplan för Örebro kommun antagen av kommunfullmäktige den 9 september 2009

Transkript

1 Ks 298/2008 Biblioteksplan för Örebro kommun antagen av kommunfullmäktige den 9 september 2009

2 2

3 Innehållsförteckning Biblioteksplan för Örebro kommun 4 Inriktning 5 Biblioteket som kulturbärare 5 Biblioteket som informationsbärare 6 Biblioteket som kunskapsbärare 7 Skolbibliotek 7 Biblioteket som mötesplats 8 Samverkan 8 Nämndernas ansvar 9 Biblioteksråd 10 Bilagor 11 Bibliotekslagen 12 Samverkan Regionförbundet Örebro och Örebro universitet 15 Ordlista 16 Biblioteksförteckning 18 Parlamentarisk grupp 24 3

4 Biblioteksplan för Örebro kommun Folkbiblioteken är idag kommunens mest besökta offentliga rum och har stort förtroende bland allmänheten. Alla har rätt att vistas där, besökaren behöver inte göra eller prestera något. Inramningen är ideologiskt och religiöst neutral, framtoningen icke-kommersiell. På detta sätt är biblioteken unika som platser. Örebro kommun har utarbetat denna biblioteksplan för att ge närmare besked om biblioteksverksamhetens inriktning, omfattning och samverkan. Vidare syftar planen till att öka medborgarnas insyn i biblioteksverksamheten och ge både nulägesbeskrivningar och strategier. En bibliotekslag började gälla 1 januari 1997 och kompletterades 2005 med en ny paragraf: Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheten. 1 Biblioteksplanen är ett politiskt styrande dokument och framtagen av en parlamentarisk grupp i Kultur- och medborgarnämnden samt efter beredning antagen av Örebro kommunfullmäktige Planen innehåller en analys av kommunens samlade biblioteksbehov och åtgärder för att tillgodose dessa behov. Behovet ska, förutom folkbiblioteksverksamheten, innefatta behovet av biblioteksverksamhet för utbildning, vård och omsorg samt näringsliv. Örebro kommuns biblioteksplan grundar sig även på UNESCO:s (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization) folkbiblioteksmanifest från 1994 som lyfter fram folkbibliotekens roll i det demokratiska samhället: Frihet, välfärd, samhällelig och personlig utveckling är grundläggande för mänskliga värden. De kan bara förverkligas genom välinformerade medborgare med möjlighet att utöva sina demokratiska rättigheter och därmed spela en aktiv del i samhällsutvecklingen. Medborgarnas eget deltagande i utvecklingen av demokratin är beroende av en fullgod utbildning samt en fri och obegränsad tillgång på kunskap, tankar, kultur och information. I Örebro kommun finns bibliotek i kommunens, regionens och statens regi. Folkbiblioteken lyder under Kultur- och medborgarnämnden, skolbiblioteken under programnämnd Barn och utbildning, gymnasiebiblioteken under Gymnasienämnden samt ett bibliotek för vuxenutbildningen Komvux. Vid sidan om de kommunalt styrda biblioteken finns bland annat Örebro universitetsbibliotek som enligt lag är öppet för allmänheten. Örebro läns landsting har bibliotek som vänder sig till medarbetare inom landstinget, patienter, anhöriga och studenter. Regionförbundet Örebro är rådgivande till kommunen i biblioteksfrågor. Planen är antagen av kommunfullmäktige och ersätter tidigare planer som rör det kommunala biblioteksväsendet. Biblioteksplanen bör ses över varje mandatperiod. 1 Bibliotekslagen, SFS 2004:1261 7a. 4

5 Inriktning Kärnan i biblioteksverksamheten ska vara tillgänglighet. Tillgänglighet ska känneteckna både den fysiska och den virtuella miljön. Biblioteken ska ha funktionella lokaler som är anpassade för alla, det virtuella bibliotekets användarvänlighet och medier ska anpassas efter olika behov. Med tillgänglighet menas att huvudbiblioteket har öppet alla dagar i veckan under större delen av året och att det virtuella biblioteket håller öppet dygnet runt, årets alla dagar. Med tillgänglighet menas även närheten till ett bibliotek. Tillgången till bibliotek ska vara god i hela kommunen. I ett föränderligt samhälle ställs stora krav på information och service. Det är viktigt att biblioteken har ett egenvärde som inte underställs konjunkturer eller politiska majoritetsskiften. Alla bibliotek ska kännetecknas av: Ett demokratiskt förhållningssätt, där mötet med medborgaren och det civila samhället ska utvecklas så att möjligheter finns att kunna påverka innehållet i biblioteksverksamheten. Biblioteken är en resurs för medborgaren att kunna påverka innehållet i sitt eget liv liksom i samhället. Ett genusperspektiv, där biblioteken i sin verksamhet vidgar de förväntningar och föreställningar som är kopplade till kön. Jämställdhet råder som ideal både i den inre verksamheten och i verksamheten utåt. Medborgaren kan förvänta sig att bli bemött på lika villkor oavsett kön och att beslut tas utifrån kunskap om vilka konsekvenserna blir utifrån ett könsperspektiv. Biblioteket kan på så sätt vara en viktig förebild i samhället. Ett hållbarhetsperspektiv, där medvetenhet finns om de faktorer och beteenden som möjliggör ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart samhälle. Biblioteket som kulturbärare Biblioteket ska vara en levande kulturarena där flera kulturyttringar kan mötas. Inom biblioteksverksamheten ingår flera kulturyttringar; lån av böcker och andra medier, sagostunder, utställningar, författarbesök, musik- och poesiuppträdanden m.m. Läsfrämjande arbete med skönlitteratur för barn och vuxna samt medverkan med skolans arbete för barns språkutveckling ingår. Kultur kan även ses som en stimulans till välbefinnande och som en förebyggande hälsofaktor eller en rehabiliteringsfaktor. Biblioteken kan ha flera olika profiler, vara riktade till olika befolkningsgrupper, intresseområden, samt barn och ungdomar. Bibliotek ska på detta eller andra sätt stödja språkutvecklingen hos medborgare med utländsk bakgrund samt hos barn och ungdomar. Biblioteksorganisationen ska ta hänsyn till att flera kulturer och subkulturer samexisterar, och därför särskilt beakta de språkgrupper som bor och verkar i de stadsdelar där biblioteken finns. 5

6 En del av bibliotekets kulturutbud ska vara riktat mot barn och ungdom, och stimulera till lusten att läsa eller på annat sätt ta del av information. Bibliotekens mediebestånd ska vara varierat och aktuellt och spegla befolkningsstrukturen. Anpassade medier ska underlätta för personer med funktionsnedsättningar att få tillgång till bibliotekets kulturutbud. Utbildning om bemötande av människor med funktionsnedsättningar ska ingå i utbildningsplaneringen. Särskilda tjänster ska erbjudas de som har svårt att själva ta sig till biblioteket, t.ex. genom Bokbilen och Boken kommer. Genom samverkan mellan biblioteksorganisationen och olika enheter inom Social välfärd ska biblioteksservice ges till äldre och personer med funktionsnedsättningar. Samverkan mellan bibliotek och förskolan/skolan ska vidareutvecklas så att mötet med språk och läsning sker tidigt och blir lustfyllt. Biblioteken ska verka för att föra ut medier och information på nya platser där människor vistas, t.ex. genom avtalsfinansierade arbetsplatsbibliotek. Det virtuella biblioteket och dess tjänster ska vara en del i kulturuppdraget i sin helhet. Biblioteket som informationsbärare Varje medborgare har rätt att få tillgång till den information som behövs för att kunna ta del i det offentliga samtalet eller på annat sätt kunna påverka sin livssituation. Biblioteksverksamheten har kompetens att analysera, anpassa och göra informationen tillgänglig utifrån ett medborgarperspektiv. Biblioteket ska ha en handledande roll för människors behov av information. Informationen ska i möjligaste mån finnas tillgänglig både på lättförstådd svenska, nationella minoritetsspråk, och på andra språk som talas i Örebro kommun, och medieutbudet ska uppdateras i takt med demografiska förändringar. Det virtuella biblioteket har samma värde som det fysiska biblioteket. Det ska vara öppet dygnet runt och tydligt profilerat på Örebro kommuns hemsida. 6

7 Anpassade data- och skrivprogram som är enklare att hantera ska finnas tillgängliga för medborgare med behov av sådana. Biblioteket som kunskapsbärare Traditionellt har biblioteket varit och är en del av folkbildningen och det informella lärandet. Det ger tillgång till facklitteratur och studieplatser för arbete enskilt eller i grupp. Biblioteken spelar en viktig roll i det livslånga lärandet med folk- och skolbibliotek som resurser. Biblioteksverksamheten kan, med stor kompetens, bidra till kunskap om källkritiskt tänkande. Både det fysiska och det virtuella biblioteket ska vara en del i bibliotekens uppdrag att stödja medborgaren i både formella och informella studier. Skolbibliotek Skolbibliotek förmedlar kunskap och tankar som är grundläggande i ett informations- och kunskapssamhälle. Skolbiblioteket ger eleverna de färdigheter som behövs för ett livslångt lärande. Det ger dem möjlighet att utveckla sin inlevelseförmåga för att de ska kunna ta sitt ansvar som medborgare. 2 Skolbibliotekets primära roll är att tillhandahålla de informationsresurser (medier och IT) som är nödvändiga för undervisningen och se till att de finns tillgängliga för elever och lärare. Skolbiblioteket ska ingå i det pedagogiska sammanhanget och den dagliga kunskapsutvecklingen. Det är ett verktyg som elever och lärare behöver för att utveckla kunskaper och färdigheter. Skolbiblioteket ska, som en väl integrerad del i skolans arbete genom sin pedagogiska utformning, stödja barns formella och informella lärande. Det ska erbjuda källor och stöd för elevernas läroplan, men även stimulera till egna studier baserat på elevernas egna intressen. Ett väl fungerande skolbibliotek som pedagogisk resurs för läslust och informationssökande är en av förutsättningarna för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Skolbiblioteket ska ge eleverna en grund för livslångt lärande, utveckla ett kritiskt tänkande och uppmuntra till läslust. Skolbiblioteken ska vara en del av skolans pedagogiska verksamhet. De är redskap i skolans strävan att stärka elevernas måluppfyllelse. Skolbiblioteken ska verka i perspektivet förskola-skola-gymnasieskola för att skapa gemensamma arenor. 2 UNESCO. Folkbiblioteksmanifest,

8 Skolbibliotek ska finnas i ändamålsenliga lokaler och vara tillgängliga under skolåret för alla skolor. Skolelever ska mötas av kompetent personal vid sina besök på skolbiblioteket. Det ekonomiska ansvaret för skolornas gemensamma skolbiblioteksorganisation är en politisk resursfördelningsfråga. Biblioteket som mötesplats Biblioteket är en arena för gemenskap och utbyte av erfarenheter och tankar. Genom dess tillgänglighet och utformning stimulerar biblioteket till samtal och konstruktiva möten mellan människor och olika samhällsgrupper. Biblioteket är en viktig faktor i arbetet med att motverka segregation och orättvisor i samhället. Det är en frizon och ett forum där medborgarna ska ha möjlighet till insyn, delaktighet och inflytande över biblioteksverksamheten. Biblioteket är en fristad för alla medborgare. Biblioteket ska med sina öppettider och sin utformning stimulera till samtal och möten mellan människor. Ideella föreningar, studieförbund och andra aktörer kan vara en tillgång i detta arbete. Biblioteken ska vara en plats för medborgarna där de aktivt kan delta i och få inflytande över samhällsutvecklingen på det lokala planet, samt även synliggöra samhällsutvecklingen i ett globalt sammanhang. Biblioteket ska vara en social mötesplats som främjar integration, förståelse och brobyggande mellan olika grupper och kulturer i samhället Det virtuella bibliotekets tjänster ska vara ett verktyg för kommunikation mellan biblioteken och medborgarna, där medborgarna får möjlighet att påverka innehållet. Samverkan Enligt bibliotekslagen ska bibliotek och bibliotekshuvudmän i det allmänna biblioteksväsendet samverka. Biblioteksverksamheten i Örebro bygger en stor del av sin verksamhet på samverkan med andra aktörer. Samverkan sker såväl inom kommunen och den egna förvaltningen som med andra aktörer som landstinget, det lokala näringslivet, andra bibliotek och organisationer. Speciella former för samverkan finns med Örebro universitet och med Regionförbundet Örebro. 8

9 Alla bibliotek ska samverka för att främja det fria flödet. Det innebär att alla medborgare kan låna en bok på ett bibliotek och lämna tillbaka den på vilket bibliotek som helst i kommunen. Det ska finnas en utvecklad kontakt och stöd i informationssökande mellan biblioteksverksamheten och näringslivet i syfte att främja entreprenörskap samt vidareutveckla kultur och bildning i företag. Samverkan med vård- och omsorgsverksamheten ska utvecklas för att främja kultur, information och lärande bland verksamhetens brukare. All samverkan ska sträva mot att öka tillgängligheten för medborgarna. De flesta ser ett bibliotek som en samhällsinstitution och inte som flera olika. Därför ska medieutbudet vid kommunens samtliga folk- och gymnasiebibliotek vara tillgängligt för lån för alla medborgare. Biblioteken bör vara en naturlig samverkanspartner vid nybyggnation och stadsplanering. Hänsyn bör tas till både avstånd och befolkningstäthet. Samverkan ska ske mellan programområdena så att biblioteksresurser tas tillvara på bästa sätt. Nätverk för stöd till personer med funktionsnedsättningar ska starta och samverkan för att främja kulturarvet, det bibliotekspedagogiska arbetet och kompetensutveckling ska vidareutvecklas. I samtal med statliga aktörer ska biblioteksverksamheten sträva efter en nationell samordning kring virtuella bibliotek som kan sänka enskilda kommuners kostnader för upphandling av rättigheter. Nämndernas ansvar Kultur- och medborgarnämnden ansvarar för folkbiblioteken med undantag för den verksamhet och de uppgifter som ligger på områdesnämnden i Östernärke och de lokala nämnderna för Tysslinge och Glanshammar. Östernärke områdesnämnd är huvudman för integrerat skol- och folkbibliotek i sitt område. Tysslinge lokala nämnd är huvudman för folkbibliotek i sitt område. Glanshammars lokala nämnd är huvudman för folkbibliotek i sitt område. Driftsnämnderna inom Barn och utbildning ansvarar för grundskolans bibliotek och gymnasienämnden ansvarar för gymnasieskolans bibliotek. Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden ansvarar för biblioteksservicen till vuxenstuderande i de egna verksamheterna. 9

10 Vård- och omsorgsnämnderna samt Nämnden för funktionshindrade ansvarar för biblioteksservicen till äldre och personer med funktionsnedsättningar inom de egna verksamheterna. Biblioteksråd För att samordna och verkställa Örebro kommuns biblioteksplan inrättas ett biblioteksråd. Programnämnd Samhällsbyggnad får i uppdrag att bilda biblioteksrådet och ansvara för dess arbete. I biblioteksrådet ska representanter från samtliga berörda programområden och kommunledningskontoret ingå. Representanter från Regionförbundet Örebro och Örebro universitet kan adjungeras till rådet. Biblioteksrådet ska följa upp biblioteksplanen årsvis. En viss del av denna uppföljning ska hänvisa till de för året valda strategierna och koppla dessa till årsredovisningen för Örebro kommun. Varje mandatperiod ska biblioteksplanen uppdateras av kommunfullmäktige. Inför dessa uppdateringar ska allmänheten bjudas in för att lämna synpunkter på biblioteksplanen. 10

11 Bilagor 1. Bibliotekslagen 2. Nuvarande samverkan med Regionförbundet Örebro och Örebro Universitet 3. Ordlista 4. Biblioteksförteckning 5. Parlamentariska gruppen för biblioteksplanen 11

12 Bilaga 1 Bibliotekslagen 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning samt kulturell verksamhet i övrigt skall alla medborgare ha tillgång till ett folkbibliotek. Folkbiblioteken skall verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Varje kommun ska ha folkbibliotek. 3 På folkbiblioteken skall allmänheten avgiftsfritt få låna litteratur för viss tid. Bestämmelsen hindrar inte att ersättning tas ut för kostnader för fotokopiering, porto och andra liknande tjänster. Inte heller hindrar de att en avgift tas ut i de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat. 4 Ett länsbibliotek bör finnas i varje län. Länsbiblioteket skall bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning och andra regionala biblioteksuppgifter. För den kompletterande medieförsörjningen skall också finnas en eller flera lånecentraler. 5 12

13 Inom grundskola och gymnasieskolan skall det finnas lämpligt fördelade skolbibliotek för att stimulera skolelevernas intresse för läsning och litteratur samt för att tillgodose deras behov av material för utbildningen. 6 Det skall finnas tillgång till högskolebibliotek vid alla högskolor. Dessa bibliotek skall inom de områden som anknyter till utbildning och forskning vid högskolan svara för biblioteksservice inom högskolan och i samverkan med landets biblioteksväsen i övrigt ge biblioteksservice. 7 Kommunerna ansvarar för folk- och skolbiblioteksverksamheten. Landstingen ansvarar för länsbiblioteken och för biblioteken vid högskolor med landstingskommunalt huvudmannaskap. Staten ansvarar för övriga högskolebibliotek och för lånecentralerna samt för sådan biblioteksverksamhet som enligt särskilda bestämmelser ankommer på staten. 7a Bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet skall samverka. Kommuner och landsting skall anta planer för biblioteksverksamheterna. Lag (2004:1261) 8 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt funktionshindrade samt invandrare och andra minoriteter bl.a. genom att erbjuda litteratur på andra språk än svenska och i former särskilt anpassade till dessa gruppers behov. 9 Folk- och skolbiblioteken skall ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar genom att erbjuda böcker, informationsteknik och andra medier anpassade till deras behov för att främja språkutvecklingen och stimulera till läsning. 13

14 10 Länsbibliotek, lånecentraler, högskolebibliotek, forskningsbibliotek och andra av staten finansierade bibliotek skall avgiftsfritt ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande samt i övrigt samverka med folk- och skolbiblioteken och bistå dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice. 14

15 Bilaga 2 Samverkan med Regionförbundet Örebro och Örebro universitet Regionförbundet Örebro Regionförbundet Örebro och Örebro kommun samverkar om biblioteksverksamhet dels genom ett avtal kring regionala biblioteksuppgifter, dels kring upphandling av media. Avtalet om regional biblioteksverksamhet reglerar uppdrag som har att göra med kompletterande medieförsörjning och fjärrlån. Avtalet gäller från och med och tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid på sex månader. Avtalet kompletteras med en avtalsbilaga som anger avtalets omfattning och ersättningens storlek. Regionförbundet koordinerar samarbetet kring upphandlingar mellan kommunerna. Örebro kommun gör det praktiska arbetet. I samarbetet ingår upphandling av media. IT-Media är regionförbundets samverkansorgan för utbildning, teknik och läromedel till personal inom skolor och övriga verksamheter i regionernas kommuner. Örebro universitet Örebro kommun samverkar med Örebro universitet kring studenternas biblioteksservice, fjärrlån, personalutbildning, regelbundna möten på ledningsnivå och samverkan kring mediesamlingarna. 15

16 Bilaga 3 Ordlista Bibliotek Används i biblioteksplanen som ett samlingsnamn för alla typer av bibliotek om inte annat anges, se folk-, skol-, gymnasie- och huvudbibliotek. Biblioteksenhet Kan t.ex. vara huvudbiblioteket eller ett stadsdelsbibliotek. Bibliotekshuvudmän Den politiska ledning som ansvarar för biblioteksverksamheten. Biblioteksråd En grupp som på uppdrag av kommunfullmäktige samordnar biblioteksplanen. Folkbibliotek Bibliotek som drivs av kommuner och som vänder sig till allmänheten. Gymnasiebibliotek Bibliotek som med sin pedagogiska inriktning vänder sig till gymnasieelever. Huvudbiblioteket Biblioteket som har centrala och gemensamma funktioner för hela bibliotekssystemet. Kallas även Stadsbiblioteket. Kompensatoriska hjälpmedel Hjälper individer som har svårigheter att tillgodogöra sig information, t.ex. DAISY-spelare för synskadade. Kulturombud Bibliotekets kontaktpersoner i andra verksamheter, t.ex. inom Social välfärd. 16

17 Läslustombud Bibliotekets kontaktpersoner i förskolorna. Mediecentral Skolbibliotekscentral utökad med fler medier än böcker. Skolbibliotek Bibliotek som med sin pedagogiska inriktning vänder sig till grundskoleelever. Skolbibliotekscentral Förser grundskolorna med skönlitteratur enligt det behov som läraren har för enskilda elever eller elever i grupp. Stadsdelsbibliotek Bibliotek som i första hand vänder sig till närområdet. Virtuella biblioteket Biblioteksfunktioner som nås och används via Internet. 17

18 Bilaga 4 Biblioteksförteckning Örebro Stadsbibliotek Näbbtorgsgatan 12 Kultur och medborgarförvaltningen Box vx biblinfo@orebro.se Stadsdelsbibliotek Adolfsberg Adolfbergsskolan Halltorpsvägen 13 Box biblioteket.adolfsberg@orebro.se Brickebacken Brickebackens centrum Björkrisvägen 18 Box brickebacken.bibliotek@orebro.se 18

19 Garphyttan Garphyttan Glanshammar Glanshammars skola Skolvägen Glanshammar glanshammar.bibliotek@orebro.se Haga Haga centrum Box haga.bibliotek@orebro.se Hovsta Hovstaskolan Lundhagsvägen Örebro hovsta.bibliotek@orebro.se Markbacken Centrumhuset Lertagsgatan 2 Box markbackens.bibliotek@orebro.se 19

20 Mikael Baronbackarnas centrum Hjalmar Bergmans väg 52 Box Odensbackens bibliotek Odenskolan Örebrovägen Odensbacken Olaus Petri Olaus Petri-skolan Mäster Larsgatan 1 Box olauspetri.bibliotek@orebro.se Varberga Varberga centrum Box varberga.bibliotek@orebro.se 20

21 Vintrosa Vintrosahemmet Dalstadsvägen Vintrosa vintrosa.bibliotek@orebro.se Vinön Skolan Vinön Vivalla Vivalla centrum Box vivalla.bibliotek@orebro.se Sjukhusbibliotek Patientbiblioteket Universitetssjukhuset Örebro patientbiblioteket.uso@orebroll.se Medicinska biblioteket Universitetssjukhuset Örebro medicinska.biblioteket@orebroll.se 21

22 Gymnasiebibliotek Karolinska skolans bibliotek Box Kvinnerstaskolans bibliotek Axberg Örebro Risbergska skolans bibliotek Box Rudbecksskolans bibliotek Box http;// Tullängsskolans bibliotek Box Besöksadress: Tullängsgatan Wadköping Utbildningscenter Biblioteket Box

23 Virginska skolan Fabriksgatan 52 Box Folkhögskolebibliotek Örebro Folkhögskola Karlsgatan Örebro Huvudman: Evangeliska Frikyrkan Örebro Universitetsbibliotek ÖREBRO Besöksadress: Fakultetsgatan biblioteket@oru.se Universitetsbiblioteket, Musikavdelningen Örebro universitetsbibliotek Örebro Örebro Missionsskolas Bibliotek Örebro Missionsskola Åstadalsvägen 2 Box Örebro 23

24 Bilaga 5 Parlamentarisk grupp Kultur-och medborgarnämnden utsåg en parlamentarisk arbetsgrupp för att utarbeta en biblioteksplan för Örebro kommun. Biblioteksplan för Örebro kommun godkändes av Kultur- och medborgarnämnden och ärendet överlämnades till programnämnd Samhällsbyggnad för beredning. Vid beredningen beslutades att sända planen på remiss till Näringslivskontoret, programnämnd Barn och utbildning samt programnämnd Social välfärd. Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts. Beredningen av ärendet har resulterat i att visioner och mål tydligt lyfts fram. Förändringar av biblioteksplan för Örebro kommun utifrån beredningen är godkända av Kultur- och medborgarnämndens parlamentariska grupp för biblioteksplan. Michael Horvath (MP) sammankallande Börje Ström (FP) Birgitta Eklund (KD) Kerstin Ejdertoft (M) Hanna Altunkaynak (S) Marie Wirde (V) 24