Framtaget av IM research Maria Söderborg. Individuell Människohjälp. Studiecirkelmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtaget av IM research Maria Söderborg. Individuell Människohjälp. Studiecirkelmaterial"

Transkript

1 Framtaget av IM research Maria Söderborg Studiecirkelmaterial

2 Omarbetad av Jonna Andersson december 2008

3 Välkommen till IMs studiecirkel IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar och synliggör fattigdom och utanförskap. Organisationen grundades 1938 och verkar idag i femton länder världen över. IM arbetar långsiktigt tillsammans med lokala samarbetspartners, främst med hälsa, utbildning och försörjning. Insatserna utformas som hjälp till självhjälp och nya verksamheter börjar i liten skala. IM arbetar med människor oavsett tro, ursprung eller politisk övertygelse. Vi är inspirerade av kristet-humanistiska värderingar, som för oss står för medmänsklighet och alla människors lika värde. Verksamheten är möjlig tack vare det samlade engagemanget hos över medlemmar och volontärer. Det här studiecirkelmaterialet är främst tänkt som inspiration och hjälp för er som vill lära mer om IM och internationella utvecklingsfrågor. Meningen är inte att instruktionerna måste följas till punkt och pricka utan snarare att de ska vara en vägledning i planeringen utav en studiecirkel. Cirkeln är uppbyggd kring IMs verksamhetsområden kompletterat med ett inledande kapitel om IM som organisation. Tanken är att ni med IMs verksamhetsfält som bakgrund ska kunna diskutera olika utvecklingsfrågor. Materialet relaterar till en rad viktiga frågor som till exempel jämställdhet, utbildning, fattigdom och försörjning. Lycka till! Innehåll Vad är en studiecirkel?... 4 Att planera en studiecirkel... 4 Att vara cirkelledare... 8 Förslag på studieplan Humanitära insatser Utbildning Opinionsbildning Försörjning Hälsa Rättvis Handel Socialt arbete Kontaktuppgifter Källförteckning och lästips... 31

4 Vad är en studiecirkel? En studiecirkel kan definieras som ett forum för gemensamt inlärande och bygger på frivilligt deltagande. Metoden är gemensamt deltagande och fritt samtal, där ingen har en utpräglad lärarroll. Ofta krävs det inga förkunskaper för att delta i en studiecirkel, vilket i praktiken innebär att deltagarnas kunskaper kan variera mycket. En fördel med studiecirklar är att de kan anpassas efter varje grupps önskningar och förutsättningar ingen cirkel är den andra lik. Många studiecirklar har en cirkelledare som ansvarar för övergripande planering och kontakten med studieförbundet. Huvudansvaret kan också ligga hos en planeringsgrupp eller så kan deltagarna turas om att ansvara för enskilda träffar. Välj den lösning som passar er bäst. Att planera en studiecirkel Det finns lika många sätt att lägga upp en studiecirkel på som det finns studiecirklar. Det kan vara stora variationer i längd på olika cirklar och hur långa träffarna är. Vissa cirklar är främst inriktade på självinlärning och på diskussioner medan andra bygger på externa föreläsare. Välj det upplägg som passar er cirkel. Det är dock viktigt att ha en bra och hållbar planering. Följande frågor är bra att fundera över: Hur många gånger skall vi träffas? Skall externa föreläsare bjudas in? Hur många deltagare kan/ska cirkeln ha? Vilken lokal skall användas och hur många personer får plats? Hur långa ska träffarna vara? Behövs det material och vad kostar det? Behövs det deltagaravgift för att täcka material- och fikakostnader? Hur kan studiecirkeln marknadsföras för att locka deltagare? Vad är målet/syftet med studiecirkeln? Behöver vi någon hjälp från IM och i så fall med vad? 4

5 Studieförbund När det gäller studieförbund använder ni er med fördel av Sensus, där IM är medlemsorganisation, men samarbeten med andra studieförbund så som ABF och Medborgarskolan har också förekommit. En bra början i studiecirkelplaneringen är att kontakta studieförbundet på orten för att höra vad de kan hjälpa till med. De kan exempelvis ofta hjälpa till med lokal, ekonomiskt stöd, materialkostnader och föreläsare. Sensus erbjuder dessutom cirkelledarutbildningar i flera steg. IM kan också hjälpa till med exempelvis lokaler (på de orter där IM-anställda eller butik finns), resersättning till föreläsare och materialkostnader. Hör då av dig till volontärsamordnaren på ditt lokalkontor eller på huvudkontoret (se kontaktuppgifter längst bak i häftet). Om ni använder er av Sensus är det viktigt att fylla i en föranmälningsblankett och returnera denna. Efter första träffen är det viktigt att ni har adress och telefonnummer till alla deltagare som ska ges till studieförbundet i efterhand så att ersättning för eventuella utlägg ska kunna betalas ut. Deltagarlistor ska även skickas till IMs utbildningssamordnare. Föredragshållare och ledarskap Det är bra att först besluta om huruvida externa eller interna föreläsare ska användas eller om du/ni själva ska hålla i studiecirkeln. Exempelvis går det att turas om att vara ledare vid olika tillfällen, eller bjuda in IM-föreläsare att hålla i en eller flera träffar. IM skickar ut ett trettiotal volontärer varje år till Asien, Centralamerika, Afrika, Mellanöstern och Östeuropa. I volontärernas uppdrag ingår det även att hålla föredrag efter hemkomsten. Ett bra tips är därför att bjuda in en före detta utlandsvolontär för att få en bild av IMs utlandsverksamhet. För kontaktuppgifter till utlandsvolontärer kontakta volontärsamordningen riks. Tänk över vilket upplägg som passar er bäst. Det är viktigt att ta ställning till hur mycket tid som du/ni kan lägga på att vara cirkelledare samt vilken tillgång till externa föreläsare som finns. Material och upplägg Studiematerialet som du just nu har framför dig är, förutom ett inledande kapitel om IM, uppdelat efter IMs sju verksamhetsområden. Den studieplan som presenteras här är därför på sammanlagt åtta träffar. Under varje rubrik presenteras temat, exempel på diskussionsfrågor och övningar samt lästips. Tanken är att ni med hjälp av detta material systematiskt ska kunna läsa och diskutera er igenom IMs grundvärden på ett roligt och inspirerande sätt. För att göra varje avsnitt mer konkret har vi även knutit ett geografiskt verksamhetsområde till varje rubrik. På detta sätt kan ni göra diskussionerna mer konkreta och lättare knyta dem till eventuella utlandsvolontärer eller andra föredragshållare. Som nämnts tidigare är inte materialet statiskt utan ni väljer själva hur ni vill lägga upp träffarna. Vissa träffar kan bestå enbart av en föreläsning medan andra träffar baseras helt 5

6 på gruppdiskussioner. Ni kan även välja att slå ihop flera kapitel till en träff eller dra ut på ett helt avsnitt under mer än en träff. Lästipsen till varje träff är mycket omfattande och det är inte meningen att allt måste läsas. Välj ut det som känns mest relevant och intressant för er cirkel. Det är dock bra om deltagarna har någon relevant text att läsa inför varje träff. Materialet är upplagt så att mer eller mindre alla lästips kan laddas ner från Internet. För er som inte har tillgång till eller inte använder Internet går materialet givetvis att beställa från IMs utbildningssamordnare eller huvudkontor. Välj även gärna ut någon eller några diskussionsfrågor och/eller värderingsövningar redan från början, eftersom det finns för många exempel på frågor för att hinna med alla under en träff. Kanske vill ni ha en fortsättning på kursen och kan då gå in djupare i de olika frågorna. Ett tips är att dela ut diskussionsfrågor till varje träff i förväg. Under Lästips i varje kapitel finns ett antal artikelförslag hämtade ur IMs medlemstidning. Dessa går att hitta på hemsidan under rubriken Tidskrift. Där kan ni även själva söka efter de senaste artiklarna på de ämnen ni ska diskutera. Under rubriken Här arbetar IM på hemsidan kan man även hitta de senaste nyheterna från respektive land och region, vilket kan göra era diskussioner ännu mer uppdaterade och intressanta. På finns även en volontärblogg där alla utlandsvolontärer, och även en del Sverigevolontärer, berättar om sina senaste upplevelser. Längst bak i detta häfte finner du även telefonnummer till de anställda inom IM som du kan tänkas behöva kontakta. Var noga med att först vända dig till ditt lokalkontor om du tillhör ett sådant. Namn och mailadresser finns på IMs hemsida Träffar, längd, avgift och deltagare Enligt definitionen måste en studiecirkel bestå av minst tre träffar med en studietid på minimum 45 minuter per gång. Sammanlagt måste cirkeln omfatta minst nio studietimmar, mellan 1,5 och 2,5 timmar per träff är att föredra. Tänk efter hur ni vill strukturera upp studierna och hur många gånger ni behöver för att nå målet med studiecirkeln. Tänk också efter hur mycket tid ni känner att ni kan lägga ner. Ett förslag är att träffas varannan vecka, under en längre period. Vissa föredrar en kortare, mer intensiv cirkel med träffar varje vecka. Räkna med mellan fem och tio träffar och känn efter vad ni tror passar bäst för er. Var inte rädda för att prova olika varianter. Den exemplifierade studieplanen är planerad utifrån åtta träffar. Cirkeln kan dock, som redan nämnts, både förlängas och förkortas utifrån era önskemål. 6

7 Deltagarantalet är givetvis till viss del bundet av lokalens storlek men även upplägget på cirkeln. Det är därför viktigt att se lokalen innan deltagarantal bestäms. Glöm inte heller att ta reda på vilka tekniska hjälpmedel som finns att tillgå för att exempelvis visa bilder eller film. I en cirkel baserad främst på diskussioner är en mellanstor grupp att rekommendera medan en ren föreläsningscirkel kan ta emot fler deltagare. En studiecirkel måste dock ha minst 3 deltagare. Det är vanligt att deltagare hoppar av efter några gånger. Se inte avhopp som ett misslyckande var istället glad över dem som är kvar! Fundera även över om en deltagaravgift behövs för att täcka material och fikakostnader. Många studiecirklar har ett rullande fikaschema där deltagarna själva tar med och bekostar fikat. Marknadsföring För att få deltagare till en studiecirkel är det viktigt med marknadsföring. Det är bra att annonsera med hjälp av affischer och flyers på platser där mycket människor rör sig, exempelvis skolor, studieförbund, mataffärer, caféer och arbetsförmedlingen. Att annonsera i lokaltidningen eller andra föreningsblad är också ett bra tillägg. IM hjälper gärna till med marknadsföringen genom att annonsera på hemsidan, i IM-tidningen eller i olika nyhetsbrev. Kontakta volontärsamordnarna eller utbildningssamordnaren för att komma överens om vilket sätt som passar bäst. 7

8 Att vara cirkelledare En studiecirkel består av frivilliga deltagare som samlas för att lära sig om ett ämne. Cirkelledaren är formellt sett ansvarig för cirkeln, d.v.s. ger strukturen, tar hand om det administrativa kring cirkeln och fungerar som diskussionsledare. Men samtidigt som du är ledare är du också deltagare i gruppen och du behöver inte fungera som ledare i alla situationer. För att vara cirkelledare behöver du inte vara någon expert på IM. Det finns, som tidigare nämnts, många olika sätt att lägga upp cirkeln på och det praktiska ledarskapet kan givetvis rotera om ni bestämmer er för det. Även om det är deltagarna tillsammans som hjälper varandra till kunskap kan det vara bra att som ledare fundera över vilken slags grupp du har framför dig: Känner många varandra sedan tidigare eller är alla helt obekanta? Vilka förkunskaper har deltagarna? Försök att från början skapa nya konstellationer och nya samarbeten. En öppen stämning skapar öppna relationer och bättre diskussionsklimat. Tips för att skapa ett bra gruppklimat kan vara: En bra presentation av både ledare och deltagare i början av cirkeln Var tydlig med cirkelns syfte så att förväntningarna blir realistiska Variera arbetsformer och metoder. Det händer ibland att en deltagare tar väldigt mycket plats eller att vissa inte får något utrymme alls. Det kan då vara bra att som ledare gå in och försöka styra diskussionen genom att fördela ordet mellan deltagarna. Du kan också bli tvungen att lugna ner samtalet för att minska risken för felaktiga tolkningar och förhastade dömanden. Målet är dock inte att alla skall komma överens total enighet kan tvärtom vara ett tecken på osäkerhet och rädsla. Om gruppen fungerar friktionsfritt kan du som ledare kanske inta en mer passiv roll. Bra punkter att fokusera på för att en diskussion ska fungera kan vara följande: Att vara kortfattad Att låta alla deltagare komma till tals fördela ordet Att försöka komma överens men också acceptera att man inom gruppen har olika åsikter. Det kan också hända att du som ledare får ta emot kritik. Tänk då gärna på: Att lyssna noggrant på vad den andra personen säger Att undvika omedelbara bortförklaringar ge hellre en övertänkt förklaring senare Att säga att du ska tänka på saken visa att du har tagit kritiken på allvar Slutligen, tänk positivt! Både om dig själv, det du gör och om deltagarna. En studiecirkel skapas gemensamt och alla i gruppen har ansvar för att den blir lyckad. 8

9 Förslag på studieplan Tanken med det här materialet är att inspirera till ett antal lärorika träffar. Hur ni väljer att lägga upp cirkeln är som redan nämnts helt upp till er. Vi har valt att lägga upp studieplanen utifrån IMs verksamhetsområden eftersom dessa är kärnan i vår verksamhet och därför bör vara det bästa sättet att lära känna organisationen på. Till varje rubrik har vi även valt att knyta en specifik region där IM är aktiv. Detta för att ni lätt ska kunna koppla era diskussioner till olika exempel ur vår egen verksamhet. Nedan ges ett exempel på hur en studieplan på åtta träffar kan se ut. Studieplanen bör styras av hur många träffar cirkeln skall ha samt huruvida externa eller interna föreläsare används. Välj alltså själva om ni vill slå ihop flera rubriker till en träff, ändra ordningen eller fokusera enbart på ett fåtal rubriker. 1. Vad är IM? Presentation av cirkel och deltagare samt en genomgång av IMs verksamhet. Här har ni möjlighet att bygga en god gruppgemenskap och ta reda på deltagarnas förkunskaper på området. 2. Humanitära insatser Humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och partnerskap Fokus på IMs arbete i Östeuropa. Här kan ni fördjupa er i hur IM arbetar som biståndsorganisation. Ett bra till fälle att diskutera fördelar och nackdelar med olika samarbets- och biståndsformer. 3. Utbildning Mänskliga rättigheter Fokus på IMs arbete i Asien. Diskutera hur IM arbetar med utbildningsfrågan och diskutera gärna just relationen mellan utbildning och mänskliga rättigheter. 4. Opinionsbildning Attitydförändring Fokus på IMs arbete i Mellanöstern. Diskutera olika sätt att väcka opinion med utgångspunkt i våra verksamheter i Mellanöstern. Gå gärna även in på hur IM kan arbeta mer med att opinionsbilda. 5. Försörjning Fattigdom och sysselsättning Fokus på IMs arbete i Centralamerika. Diskutera relationen mellan fattigdom, försörjning och sysselsättning. Kan det finnas mer än bara ekonomiska aspekter på dessa ämnen? 6. Hälsa Hiv/aids, jämställdhet och gender Fokus på IMs arbete i Afrika. IM arbetar med både jämställdhetsprojekt och hiv-information. Prata om hur dessa områden kan påverka varandra. Vad betyder en god hälsa för ett lands utveckling? 7. Rättvis Handel IM Fair Trade IM blev år 2008 medlem i Fair Trade-organisationen IFAT. Fundera på vad ett sådant medlemskap kan innebära för IM, besök kanske en IM-butik eller titta in på IMs webbutik. 8. Socialt arbete Engagemang, frivillighet och välfärd Presentera IMs arbete i Sverige, både det avlönade och det oavlönade. Diskutera vad engagemang betyder för en organisation som IM och hur detta står i relation till välfärd och utveckling. 9

10 1. Avsikten med träffen är att presentera IMs verksamhetsidé, uppdrag, kärnvärden och grundläggande principer samt en kort beskrivning av organisationens arbetsmetoder och fältverksamhet. Längre land- och projektbeskrivningar kommer senare. På första träffen är det också viktigt att ni går igenom studiecirkelns upplägg, förväntningar och förhoppningar som deltagarna har på kursen samt tar reda på vilka förkunskaper deltagarna har på området. Passa också på att låta cirkelns deltagare presentera sig för varandra, gör gärna någon lära-känna-lek för att skapa en miljö där alla deltagare känner sig trygga med varandra. Tips till ledaren I mötet med gruppen vid första cirkeltillfället kan både du och deltagarna känna er osäkra och nervösa. Det är därför viktigt att förbereda sig noggrant, tänk gärna på att: Kontrollera i förväg hur lokalen ser ut, se till att den utrustning du vill ha finns på plats och fungerar. Studera gärna deltagarlistan i förväg så att namnen är bekanta för dig. Ha med deltagarlistor och uppdatera dem med korrekta telefonnummer och e-postadresser Presentera dig själv och kursen Om det är relevant, diskutera cirkelns upplägg Berätta gärna att en studiecirkel är en krets för gemensamma studier där alla har ansvar för resultatet och där ingen är expert. Låt deltagarna själva berätta om hur de kom i kontakt med IM och vad de har för eventuell bakgrundskunskap på ämnet. Deltagarna kan ha olika förväntningar och förhoppningar om cirkeln och det kan vara bra att fråga varför deltagarna har anmält sig och diskutera förväntningar och vad de vill lära sig. Diskutera gärna om ni i gruppen ska sätta upp gemensamma mål med cirkeln. Ett tips kan vara att låta deltagarna skriva ner sina förväntningar på små lappar som ni sätter upp på väggen och som du kan återkomma till vid cirkelutvärderingen. Förslag på övningar Eftersom detta är första gången ni träffas i gruppen kan en presentationslek användas för att lätta upp stämningen och ge deltagarna möjlighet att lära känna varandra. Att låta deltagarna presentera sig bidrar ofta till öppnare samtalsklimat i cirkeln. Här följer några tips på presentationssätt: 1. Alla gör ett självporträtt eller ritar något annat ni kommer överens om. För att undvika prestationsångest kan man bestämma att alla gör det med fel hand. 10

11 2. Placera stolarna i en ring och lägg ut vykort med varierande motiv på golvet, det behövs ganska många. Alla väljer det kort som de tycker säger mest om dem och berättar sedan för gruppen varför de valt det. 3. Intervjua varandra två och två. Be att de bl.a. svarar på en lite annorlunda fråga, som exempelvis En sak du alltid tar med dig på resan eller Vilket djur skulle du vilja vara. Sedan får alla berätta inför gruppen vad deras intervjuperson svarat. Förslag på diskussionsfrågor 1. Vad betyder egentligen? På hemsidan finns följande definition: Namnet betyder att individen alltid är i centrum, även om IMs insatser oftast riktar sig till grupper av människor. Det är också en påminnelse om att se hela människan med alla hennes behov, såväl materiella och fysiska som sociala och andliga. 2. Vad betyder IMs kärnvärden (Medmänsklighet, Livskraft och Framtidstro) för dig? Hur tycker du att man kan arbeta med dessa i utvecklingssamarbete? 3. IM växer. Ett begrepp som används inom IM är från människa till människa vilket syftar på att IM eftersträvar att skapa en känsla av närhet mellan givare och mottagare. Hur mycket kan en organisation växa innan den närheten förloras? Har IM ett ansvar gentemot världens nödställda att växa för att kunna hjälpa fler? 4. Vad är det som ska styra IM i valet av verksamhetsområden? Ska principen där nöden är som störst gälla? Eller ska man verka där man har störst möjlighet att göra nytta? Finns det andra områden som IM bör uppmärksamma som du tycker saknas idag? 5. Vad är utveckling för dig? Lästips om IM En värld att växa i. En broschyr som presenterar IMs verksamhetsidé. Finns att beställa från IM. Motsvarande information går även att hitta under Om IM på IMs hemsida. IMs verksamhetsberättelse. Finns att ladda ner från hemsidan (under Om IM ) eller beställa från IM Medmänsklighet som drivkraft. Maja Lundborg, Boken finns att beställa från IMs webshop. I Medmänsklighetens tjänst, under ett halvt sekel. Åke Olausson, Boken finns att beställa från IMs webshop. Medmänsklighet en väg ut ur nuets kris? Sju kapitel om vad Inomeuropeisk Mission är och vill. Folke Holmström,

12 2. Humanitära insatser Humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och partnerskap Titta på hur IM arbetar som biståndsorganisation, gärna med hjälp av en kort presentation av vad IM har för verksamheter i Östeuropa. Gå igenom lite kort hur, med vad och varför IM arbetar i de respektive länderna. Diskutera sedan humanitärt bistånd kontra utvecklingssamarbete eller koncentrera er på att diskutera för- och nackdelar med partnerskap. Förslag på diskussionsfrågor 1. I Östeuropa arbetar IM med humanitärt bistånd, vilket i Rumänien exempelvis innebär att ge matpaket till hemlösa pensionärer mot att de städar en park en gång i veckan. Sida menar att sådan livsuppehållande verksamhet inte ger någon utveckling av det större samhället. IM menar däremot att matpaketen är ett sätt att visa medmänsklighet för individen. Kan humanitärt bistånd och socialt arbete bidra till utveckling? Om ja, på vilket sätt? 2. Finns det specifika områden inom vilka partnerskap kan vara särskilt gynnsamt? Finns det områden eller situationer som kräver att IM agerar på egen hand? 3. Vilken betydelse har kulturella skillnader, till exempel genderfrågor, barnuppfostran och demokratifrågor, i partnerskap med organisationer från olika kulturer? 4. Vad händer när IM och lokala organisationer strävar åt olika håll, bör de ha samma värdegrund, visioner och mål? 5. Hur yttrar sig öppenhet och respekt i partnerskap? Hur kan IM ta tillvara på kompetens och kunskap i samarbetsorganisationen? 6. Med samarbete följer ibland ömsesidigt beroende. Vad kan detta få för konsekvenser? Fundera gärna över både positiva och negativa konsekvenser. Förslag på värderingsövning. Heta stolen. Det går till så att alla sitter på varsin stol i en ring. I ringen finns det även en ledig stol. Ledaren läser ett påstående, t.ex. Godis är godare än glass eller Vinter är bättre än sommar. Om man håller med reser man sig och byter stol med någon annan eller sätter sig på den lediga stolen. Om man inte håller med om påståendet sitter man kvar. Efter varje påstående ber ledaren några av deltagarna att kort motivera sitt ställningstagande. Diskussionerna bör hållas korta och inom ramen för frågan. Därefter går man över till nästa påstående. Alla åsikter som kommer fram ska behandlas lika och neutralt oavsett ledarens personliga åsikter. Det är alltid bra att börja med några lättsamma påståenden. Tidsåtgången till övningen beror på hur många påståenden som andvänds och hur långa diskussionerna blir. 12

13 Metod: Ta ställning till olika påståenden och kort diskutera dem. Material: Stolar i en ring. Tidsåtgång: från 10 minuter och uppåt beroende på hur många påståenden som används Exempel på påståenden som kan användas - Inom bistånd är det viktigast att rädda liv - Utvecklingssamarbete är bättre än humanitärt bistånd - IMs partners måste ha demokratiska värderingar och arbetsmetoder - IM är en modig och modern organisation - IM borde avsluta samarbete med partnerorganisationer som inte har samma kvinnosyn som IM - Det är viktigare att människor i nöd får hjälp än att IM och partnerorganisationer har lika värderingar - Det är bättre att många i ett land får lite hjälp än att bara några får mycket hjälp - IM borde satsa mer på humanitärt bistånd - IMs kärnvärden (Medmänsklighet, Livskraft och Framtidstro) genomsyrar IMs arbete i världen - IM bör koncentrera sig på och utveckla arbetet i de länder där organisationen redan verkar, istället för att gå in i nya länder - IM borde bli modigare i att ta ställning för marginaliserade grupper Kom gärna på fler påståenden! 13

14 Lästips om humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete IMs policy och riktlinjer för utvecklingssamarbetet. Finns att ladda ner på IMs hemsida ( Om IM, Verksamhetsberättelse 2007, Ny policy ) eller beställa från IM Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Landin, UNDP:s kontor i Stockholm. Kapitel 2: Vad är utveckling? Kan laddas ner från: För mer information om ämnet se under rubriken Bistånd och utveckling. Lästips om partnerskap Partnerskap med ansvar för framtiden. Nr 4/2003 Här får vi en genomgång av vad partnerskap innebär och hur man kan arbeta med det. Partnerskap för utveckling en sammanfattning av den svenska politiken för global utveckling. Johan Romare, Globala studier Nr 2, April Kan laddas ner eller beställas från Forum Syd, Lästips om Östeuropa IMs verksamhetsberättelse. Finns att ladda ner på hemsidan (under Om IM ) eller beställa från IM. Uppdaterad landinformation finns på IMs hemsida under rubriken Här arbetar IM. Fotbollspojkar från Moldavien på sitt livs resa. Nr 5/2008 En berättelse om en grupp pojkar från ett av IMs projekt i Moldavien som får resa till Sverige för att vara med på Gothia Cup. Moldaviens barn behöver mer. Nr 5/2006 Ett nytt liv för Veronica. Nr 4/2005 Denna artikel ger en introduktion till varför IM är i Moldavien samt lite allmän landinformation. Arbetet i Moldavien växer. Nr 9/2004 Denna artikel går igenom IMs arbete i landet och är en bra hjälp för att få en överblick över det hela. Jag vill inte gå in i mitt ruckel. Nr 7/2003 Ett sorgligt men fint möte med en kvinna i en by i Serbien. Serbiska ungdomar ser positivt på framtiden. Nr 5/2003 En tydlig artikel om hur situationen ser ut i landet. Gatupensionärer något för något. Nr 5/2000 En bra artikel om hemlösa pensionärer. Barnhemsbarnen. IM tidningen Nr 2/2000 En artikel om när barnhemsbarnen kom till IM-huset och vad som hände de första åren. 14

15 3. Utbildning Mänskliga rättigheter Hur stor roll spelar egentligen utbildning för ett lands och en människas utveckling? Vad betyder utbildning för de mänskliga rättigheterna och vice versa? IM startade hösten 2007 ett projekt, SPARKE, i norra Indien med syfte att minimera användandet av aga i skolorna. Läs mer om projektet och diskutera relationen mellan utbildning och mänskliga rättigheter. Förslag på diskussionsfrågor 1. Tycker du att IM arbetar med mänskliga rättigheter? I så fall hur? 2. IM stöder ett IT-projekt på två skolor i Nepal, Strongtsen och Namgyal. IM har bland annat bekostat en datasal på varje skola och vi har haft volontärer på plats som hjälper till med undervisningen i datakunskap och Internet. Samtidigt stöder vi till exempel den tibetanska bosättningen Jampaling i Nepal, där livsvillkoren är enkla och det inte ens finns tillgång till telefon. Är det rätt av IM att satsa på till exempel IT-projekt i ett land med så mycket fattigdom som i Nepal?? 3. Utbildning är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna som stater måste uppfylla. I många av IMs verksamhetsländer är detta en utopi. Vilka hinder tror du finns för att rätten till utbildning ska kunna tillgodoses? Vilka för- och nackdelar tror du att det finns med att biståndsorganisationer stödjer utbildningsinsatser? Varför tror du att IM har valt att arbeta mycket med stöd till utbildning? 4. Under 2006 avsattes Nepals kung och de första fria valen hölls. Spelar det någon roll att barn går i skolan om flertalet av befolkningen inte får rösta? 5. De flesta tibetaner i Indien och Nepal bor idag i särskilda bosättningar mer eller mindre avskilda från det indiska samhället. Barnen går i tibetanska skolor och man försöker så långt det är möjligt att upprätthålla den tibetanska kulturen. Anser du att tibetanerna borde integreras mer i det indiska samhället? Var går gränsen mellan integrering och assimilering? 6. Barnaga är förbjudet enligt den indiska staten och Dalai Lama fördömer det, ändå händer det att det förekommer i vissa skolor som får stöd utav IM. Vad har IM för rätt att ställa krav? Ska IM försöka förändra andra kulturer? Kan IM göra det? Vad är barnaga? Är fysisk barnaga värre än de verbala hot som ofta används i Sverige? Tror du att det finns något i den svenska kulturen som indier och tibetaner blir lika upprörda över som svenskar blir över barnaga? 7. Tycker du att IM borde bli bättre på att diskutera och belysa hur mänskliga rättigheter efterlevs i verksamhetsländerna? 15

16 Förslag på värderingsövning Ett bra tips är att använda värderingsövningen Mänskliga rättigheter i Abalonien för att deltagarna skall få fundera över mänskliga rättigheter och deras konkreta betydelse. Övningen går att hitta på (under fliken För lärare och sedan Idébank ) eller går att beställa från IM. Lästips om mänskliga rättigheter Global Respekt. Grundkurs i globalisering och mänskliga rättigheter. Kap 5-6. Boken finns att beställa från (under Utbildningsmaterial, Mänskliga rättigheter ). För mer information om Mänskliga rättigheter se och Lästips om utbildning De skapar Guatemalas framtid. Nr5/2006 Denna artikel handlar om hur utbildning kan höja unga mayakvinnors självkänsla och handlingskraft. Daghemmet ger barnen en andra chans. Nr 5/2006 En artikel som beskriver vad organisationen Anades förskola i San Salvador gör för skillnad i barnens vardag. Vad betyder utbildning. Nr 4/2005 Denna artikel är bra att börja med för att förstå vikten av utbildning. Utbildning för en bra framtid. Nr 4/2003 Utbildning åt alla. Nr 8/2002 En kort artikel om att utbildning ger resultat och är en rättighet. Utbildning för alla. För alla? Bakgrund, problem och utmaningar. Ulf Fredriksson. Globala Studier Nr Kan beställas från Forum Syd, Lästips om Asien IMs verksamhetsberättelse. Finns att ladda ner hemsidan (under Om IM ) eller beställa från IM. Uppdaterad landinformation finns på IMs hemsida under rubriken Här arbetar IM. Information om SPARKE finns också på hemsidan under Här arbetar IM, Indien, IMs verksamhet. IM bygger skola och bibliotek vardagsliv i Wahaki. Nr 4/2007 Artikeln ger en bild av hur livet ser ut i en av de byar där IM är verksamma, och hur skolan kan vara en hel bys centrum. Nepal i blickpunkten. Nr 1/2007 Bra beskrivning av IMs verksamhet i Nepal. Hur gick det för barnen efter tsunamin? Nr 6/2006 Om skola, katastrofer och framtidsdrömmar. Hållbar utveckling i tibetanska bosättningar. Nr 8/2004 Artikeln berättar om exiltibetaners situation i Indien och om IMs stöd till denna grupp. Skolor i gränderna. Nr 7/2003 En artikel om ett skolprojekt i en fattig del av New Delhi. Ett tibetanskt internat. Nr 5/2000 En svensk besöker en tibetansk skola i Nepal. 16

Studiecirkelmaterial

Studiecirkelmaterial Studiecirkelmaterial Materialet är framtaget av IM IM Fair Trade 2008 blev IM medlem i World Fair Trade Organization (WFTO, tidigare IFAT). IM har dock sysslat med rättvis handel ända sedan 1940-talet.

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel

Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslag studiecirkelupplägg för Rättvis Handel Förslaget bygger på att man möts både fysiskt och via nätet så kallat flexibelt lärande. Materialet Rättvis handel är flexibelt så det går också att träffas

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Rättvis handel. Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 95 kansliet@fa21.se. Studiehandledning.

Rättvis handel. Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland. www.fa21.se 0220-395 95 kansliet@fa21.se. Studiehandledning. Studiehandledning Sepember 2008 Rättvis handel Rättigheter Handel Information Rättvis handel Förbundet Agenda 21 i Västmanland www.fa21.se 0220-395 95 kansliet@fa21.se Förord Rättvis handel Har du någon

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt

Rättvisa i konflikt. Att leva i konflikt Rättvisa i konflikt Att leva i konflikt Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för

Läs mer

METODMATERIAL. språkfika

METODMATERIAL. språkfika METODMATERIAL språkfika Detta material är framtaget för att hjälpa dig som volontär att starta språkfika på din ort. VAD ÄR EN SPRÅKFIKA? En språkfika är en mötesplats för att träffa människor, både nya

Läs mer

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda

➊ Nu börjar cirkeln! Presentationsrunda ➊ Nu börjar cirkeln! Det är viktigt att cirkeldeltagarna känner att starten blir bra. Ett sätt kan vara att göra starten lite mjuk, till exempel genom att börja fråga hur de olika deltagarna fick höra

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Praktikrapport ht 2011

Praktikrapport ht 2011 Praktikrapport ht 2011 Praktikant: Sanna Friberg Utbildning: Utvecklingsstudier E-mail: sannafriberg@hotmail.com Praktikplats: Individuell Människohjälp, lokalkontoret i Stockholm Adress: Västgötagränd

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

[Titel på arbetsplan]

[Titel på arbetsplan] [Titel på arbetsplan] [Arbetsplan ämne] (Nedan en kort informationstext om studiecirkel och arbetsplan.) En studiecirkel kan läggas upp på många olika sätt, här är ett förslag på arbetsplan och upplägg,

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig

Världsbiten. Metoder. gör en annan värld möjlig Metoder gör en annan värld möjlig Hur planerar man en studiecirkel? En studiecirkel är en demokratisk och bra form för att lära sig saker tillsammans med andra. Här finns inga lärare och elever, alla bidrar

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén

Se Tranströmer. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selén Se Tranströmer Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selén Se Tranströmer dikter och bilder för samtal om dikt och liv Samtalshandledningen vill ge inspiration och idéer för det goda, fördjupande

Läs mer

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål

Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Hungerprojektets informationsprojekt om FN:s millenniemål Föreläsningar som ger resultat: Med denna skrift vill vi på Hungerprojektet visa vad vi gjorde med de medel fick från Forum Syd, genom Sida, för

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER

Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Studiehandledning UNG LEDARE SISU IDROTTSBÖCKER Ett stöd för skol-if Den här studiehandledningen är gjord som ett stöd för skolidrottsföreningar som vill arbeta med häftet Ung Ledare i studiecirkel. Metodiken

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

Studieplan till Föreningsguide 1

Studieplan till Föreningsguide 1 Studieplan till Föreningsguide 1 Föreningsguide 1 är ett material från SISU Idrottsböcker som ger grundläggande och nödvändiga kunskaper om hur en idrottsförening fungerar. I häftet tas några av de saker

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

När jag inte längre är med

När jag inte längre är med Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden Handledarmaterial Studiecirkel När jag inte längre är med förberedelser och funderingar inför framtiden

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer

Våldet går inte i pension. För dig som vill veta mer Våldet går inte i pension För dig som vill veta mer Studiematerial Trygghet som saknas- om våld och övergrepp mot äldre Brottsofferjouren, Studieförbundet Vuxenskolan och Sveriges Pensionärsförbund har

Läs mer

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg

HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE. Foto: Frank Ashberg HANDLEDNING MITT LIV SOM BARN EN DOKUMENTÄRFILM OM BARN I SOCIALT UTANFÖRSKAP I SVERIGE Foto: Frank Ashberg I filmen "Mitt liv som barn en dokumentärfilm om barn i socialt utanförskap" får vi möta Lilly,

Läs mer

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med studiecirkeln är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! SISU Idrottsutbildarna Denna lärgruppsplan är gjord som ett stöd för lärgrupper i genomförandet för Engagerad 2.0. Se studieförbundet SISU Idrottsutbildarna som en

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING

HANDLEDNING. livet. Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING HANDLEDNING livet Tillsammans för MISSION OCH EVANGELISATION I EN VÄRLD I FÖRÄNDRING Kyrkan finns till genom mission liksom elden finns till genom att brinna. Om hon inte engagerar sig i mission upphör

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

Processledar manual. Landsbygd 2.0

Processledar manual. Landsbygd 2.0 Processledar manual Landsbygd 2.0 Inledning och tips Bilda grupper Börja med att placera deltagarna i grupper om ca 5-8 personer i varje. De som kommer från samma ort ska vara i samma grupp eftersom det

Läs mer

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete. Medlemsveckan arrangeras två gånger per år och innebär att vi lyfter fram allt det fantastiska en får ut av att vara engagerad i Latinamerikagrupperna med syftet att värva fler medlemmar till föreningen

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet Mata fåglar Mata fåglar Studiehandledning till Mata SOF Niklas Aronsson fåglar En studiehandledning från Studiefrämjandet Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en liten grupp människor som samlas

Läs mer

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet

Diskussionsmaterialet i workshoppen består av tre delar: a. Utgångsläget b. Vår nya inriktning c. Så blir vi Socialdemokraterna framtidspartiet Syftet med workshopen är att deltagarna ska få göra hela resan som ligger bakom inriktningen Socialdemokraterna framtidspartiet. De ska också få möjlighet att reflektera kring vad den innebär för dem själva

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1

Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH HÄLSOFARLIGA VAROR 12.1 N A L P E I D U T S Narkotika DOPNINGSMEDEL OCH 12.1 HÄLSOFARLIGA VAROR En studieplan av Helena Wannberg Layout Johanna Nyström Grafisk Form Utgiven av NBV copyright NBV 2015 www.nbv.se 2 Studieplan till

Läs mer

Rapport uppdrag. Advisory board

Rapport uppdrag. Advisory board 1 Rapport uppdrag Advisory board 2 Advisory board AB är en dialogmodell som på ett stukturerat sätt ger möjlighet till samråd och dialog med unga i utvecklingsarbeten/verksamhetsutveckling inom kommunen,

Läs mer

ANTIRASISM STUDIEPLAN

ANTIRASISM STUDIEPLAN POSITIV ANTIRASISM STUDIEPLAN EXPO NÅGOT ATT TÄNKA PÅ: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen dominerar det * Se till att era frågor och analyser

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna

Mer om Idrottens föreningslära hittar du på www.sisuidrottsutbildarna.se. Mötet, samtalet och sökandet är nycklarna Lärgruppsplan Allt kommunicerar Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Allt kommunicerar.

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015

Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Utkast till UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger UNF

Läs mer

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET Modernt Fältskytte Fotograf Jari Hjerpe Studieplan Studieplan Inledning Modernt Fältskytte Välkomna till en gemensam stund kring bordet! Styrelsepaketet syftar främst till att

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper:

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper: Kursplan Globalkurs Östafrika 2013 2014 Kurstider: HT: 20130826 20131220 VT: 20140107 20140605 Översikt höstterminen 2013: Veckor:17 veckor V 35 36 V 37 43 V 44 (distans) V 45 51 Lägerdagar, introduktionsveckor

Läs mer

ReKo Värderingsövningar m.m.

ReKo Värderingsövningar m.m. Värderingsövningar Viktigt att tänka på vid värderingsövningar är att det inte finns något rätt eller fel. Be gärna eleverna motivera sitt ställningstagande, men tvinga aldrig någon. Övning 1: Min lista

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun

Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Överenskommelse mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun Godkänd av kommunfullmäktige 2012-06-12 Värdegrund Ett samhälle där människors ideella och idéburna engagemang och samverkan tillvaratas

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång!

Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Gillar du att vara ute i skogen, häng med när vi vandrar nästa gång! Som ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i scoutkåren prioriteras

Läs mer

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015

Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister

Läs mer