Framtaget av IM research Maria Söderborg. Individuell Människohjälp. Studiecirkelmaterial

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtaget av IM research Maria Söderborg. Individuell Människohjälp. Studiecirkelmaterial"

Transkript

1 Framtaget av IM research Maria Söderborg Studiecirkelmaterial

2 Omarbetad av Jonna Andersson december 2008

3 Välkommen till IMs studiecirkel IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar och synliggör fattigdom och utanförskap. Organisationen grundades 1938 och verkar idag i femton länder världen över. IM arbetar långsiktigt tillsammans med lokala samarbetspartners, främst med hälsa, utbildning och försörjning. Insatserna utformas som hjälp till självhjälp och nya verksamheter börjar i liten skala. IM arbetar med människor oavsett tro, ursprung eller politisk övertygelse. Vi är inspirerade av kristet-humanistiska värderingar, som för oss står för medmänsklighet och alla människors lika värde. Verksamheten är möjlig tack vare det samlade engagemanget hos över medlemmar och volontärer. Det här studiecirkelmaterialet är främst tänkt som inspiration och hjälp för er som vill lära mer om IM och internationella utvecklingsfrågor. Meningen är inte att instruktionerna måste följas till punkt och pricka utan snarare att de ska vara en vägledning i planeringen utav en studiecirkel. Cirkeln är uppbyggd kring IMs verksamhetsområden kompletterat med ett inledande kapitel om IM som organisation. Tanken är att ni med IMs verksamhetsfält som bakgrund ska kunna diskutera olika utvecklingsfrågor. Materialet relaterar till en rad viktiga frågor som till exempel jämställdhet, utbildning, fattigdom och försörjning. Lycka till! Innehåll Vad är en studiecirkel?... 4 Att planera en studiecirkel... 4 Att vara cirkelledare... 8 Förslag på studieplan Humanitära insatser Utbildning Opinionsbildning Försörjning Hälsa Rättvis Handel Socialt arbete Kontaktuppgifter Källförteckning och lästips... 31

4 Vad är en studiecirkel? En studiecirkel kan definieras som ett forum för gemensamt inlärande och bygger på frivilligt deltagande. Metoden är gemensamt deltagande och fritt samtal, där ingen har en utpräglad lärarroll. Ofta krävs det inga förkunskaper för att delta i en studiecirkel, vilket i praktiken innebär att deltagarnas kunskaper kan variera mycket. En fördel med studiecirklar är att de kan anpassas efter varje grupps önskningar och förutsättningar ingen cirkel är den andra lik. Många studiecirklar har en cirkelledare som ansvarar för övergripande planering och kontakten med studieförbundet. Huvudansvaret kan också ligga hos en planeringsgrupp eller så kan deltagarna turas om att ansvara för enskilda träffar. Välj den lösning som passar er bäst. Att planera en studiecirkel Det finns lika många sätt att lägga upp en studiecirkel på som det finns studiecirklar. Det kan vara stora variationer i längd på olika cirklar och hur långa träffarna är. Vissa cirklar är främst inriktade på självinlärning och på diskussioner medan andra bygger på externa föreläsare. Välj det upplägg som passar er cirkel. Det är dock viktigt att ha en bra och hållbar planering. Följande frågor är bra att fundera över: Hur många gånger skall vi träffas? Skall externa föreläsare bjudas in? Hur många deltagare kan/ska cirkeln ha? Vilken lokal skall användas och hur många personer får plats? Hur långa ska träffarna vara? Behövs det material och vad kostar det? Behövs det deltagaravgift för att täcka material- och fikakostnader? Hur kan studiecirkeln marknadsföras för att locka deltagare? Vad är målet/syftet med studiecirkeln? Behöver vi någon hjälp från IM och i så fall med vad? 4

5 Studieförbund När det gäller studieförbund använder ni er med fördel av Sensus, där IM är medlemsorganisation, men samarbeten med andra studieförbund så som ABF och Medborgarskolan har också förekommit. En bra början i studiecirkelplaneringen är att kontakta studieförbundet på orten för att höra vad de kan hjälpa till med. De kan exempelvis ofta hjälpa till med lokal, ekonomiskt stöd, materialkostnader och föreläsare. Sensus erbjuder dessutom cirkelledarutbildningar i flera steg. IM kan också hjälpa till med exempelvis lokaler (på de orter där IM-anställda eller butik finns), resersättning till föreläsare och materialkostnader. Hör då av dig till volontärsamordnaren på ditt lokalkontor eller på huvudkontoret (se kontaktuppgifter längst bak i häftet). Om ni använder er av Sensus är det viktigt att fylla i en föranmälningsblankett och returnera denna. Efter första träffen är det viktigt att ni har adress och telefonnummer till alla deltagare som ska ges till studieförbundet i efterhand så att ersättning för eventuella utlägg ska kunna betalas ut. Deltagarlistor ska även skickas till IMs utbildningssamordnare. Föredragshållare och ledarskap Det är bra att först besluta om huruvida externa eller interna föreläsare ska användas eller om du/ni själva ska hålla i studiecirkeln. Exempelvis går det att turas om att vara ledare vid olika tillfällen, eller bjuda in IM-föreläsare att hålla i en eller flera träffar. IM skickar ut ett trettiotal volontärer varje år till Asien, Centralamerika, Afrika, Mellanöstern och Östeuropa. I volontärernas uppdrag ingår det även att hålla föredrag efter hemkomsten. Ett bra tips är därför att bjuda in en före detta utlandsvolontär för att få en bild av IMs utlandsverksamhet. För kontaktuppgifter till utlandsvolontärer kontakta volontärsamordningen riks. Tänk över vilket upplägg som passar er bäst. Det är viktigt att ta ställning till hur mycket tid som du/ni kan lägga på att vara cirkelledare samt vilken tillgång till externa föreläsare som finns. Material och upplägg Studiematerialet som du just nu har framför dig är, förutom ett inledande kapitel om IM, uppdelat efter IMs sju verksamhetsområden. Den studieplan som presenteras här är därför på sammanlagt åtta träffar. Under varje rubrik presenteras temat, exempel på diskussionsfrågor och övningar samt lästips. Tanken är att ni med hjälp av detta material systematiskt ska kunna läsa och diskutera er igenom IMs grundvärden på ett roligt och inspirerande sätt. För att göra varje avsnitt mer konkret har vi även knutit ett geografiskt verksamhetsområde till varje rubrik. På detta sätt kan ni göra diskussionerna mer konkreta och lättare knyta dem till eventuella utlandsvolontärer eller andra föredragshållare. Som nämnts tidigare är inte materialet statiskt utan ni väljer själva hur ni vill lägga upp träffarna. Vissa träffar kan bestå enbart av en föreläsning medan andra träffar baseras helt 5

6 på gruppdiskussioner. Ni kan även välja att slå ihop flera kapitel till en träff eller dra ut på ett helt avsnitt under mer än en träff. Lästipsen till varje träff är mycket omfattande och det är inte meningen att allt måste läsas. Välj ut det som känns mest relevant och intressant för er cirkel. Det är dock bra om deltagarna har någon relevant text att läsa inför varje träff. Materialet är upplagt så att mer eller mindre alla lästips kan laddas ner från Internet. För er som inte har tillgång till eller inte använder Internet går materialet givetvis att beställa från IMs utbildningssamordnare eller huvudkontor. Välj även gärna ut någon eller några diskussionsfrågor och/eller värderingsövningar redan från början, eftersom det finns för många exempel på frågor för att hinna med alla under en träff. Kanske vill ni ha en fortsättning på kursen och kan då gå in djupare i de olika frågorna. Ett tips är att dela ut diskussionsfrågor till varje träff i förväg. Under Lästips i varje kapitel finns ett antal artikelförslag hämtade ur IMs medlemstidning. Dessa går att hitta på hemsidan under rubriken Tidskrift. Där kan ni även själva söka efter de senaste artiklarna på de ämnen ni ska diskutera. Under rubriken Här arbetar IM på hemsidan kan man även hitta de senaste nyheterna från respektive land och region, vilket kan göra era diskussioner ännu mer uppdaterade och intressanta. På finns även en volontärblogg där alla utlandsvolontärer, och även en del Sverigevolontärer, berättar om sina senaste upplevelser. Längst bak i detta häfte finner du även telefonnummer till de anställda inom IM som du kan tänkas behöva kontakta. Var noga med att först vända dig till ditt lokalkontor om du tillhör ett sådant. Namn och mailadresser finns på IMs hemsida Träffar, längd, avgift och deltagare Enligt definitionen måste en studiecirkel bestå av minst tre träffar med en studietid på minimum 45 minuter per gång. Sammanlagt måste cirkeln omfatta minst nio studietimmar, mellan 1,5 och 2,5 timmar per träff är att föredra. Tänk efter hur ni vill strukturera upp studierna och hur många gånger ni behöver för att nå målet med studiecirkeln. Tänk också efter hur mycket tid ni känner att ni kan lägga ner. Ett förslag är att träffas varannan vecka, under en längre period. Vissa föredrar en kortare, mer intensiv cirkel med träffar varje vecka. Räkna med mellan fem och tio träffar och känn efter vad ni tror passar bäst för er. Var inte rädda för att prova olika varianter. Den exemplifierade studieplanen är planerad utifrån åtta träffar. Cirkeln kan dock, som redan nämnts, både förlängas och förkortas utifrån era önskemål. 6

7 Deltagarantalet är givetvis till viss del bundet av lokalens storlek men även upplägget på cirkeln. Det är därför viktigt att se lokalen innan deltagarantal bestäms. Glöm inte heller att ta reda på vilka tekniska hjälpmedel som finns att tillgå för att exempelvis visa bilder eller film. I en cirkel baserad främst på diskussioner är en mellanstor grupp att rekommendera medan en ren föreläsningscirkel kan ta emot fler deltagare. En studiecirkel måste dock ha minst 3 deltagare. Det är vanligt att deltagare hoppar av efter några gånger. Se inte avhopp som ett misslyckande var istället glad över dem som är kvar! Fundera även över om en deltagaravgift behövs för att täcka material och fikakostnader. Många studiecirklar har ett rullande fikaschema där deltagarna själva tar med och bekostar fikat. Marknadsföring För att få deltagare till en studiecirkel är det viktigt med marknadsföring. Det är bra att annonsera med hjälp av affischer och flyers på platser där mycket människor rör sig, exempelvis skolor, studieförbund, mataffärer, caféer och arbetsförmedlingen. Att annonsera i lokaltidningen eller andra föreningsblad är också ett bra tillägg. IM hjälper gärna till med marknadsföringen genom att annonsera på hemsidan, i IM-tidningen eller i olika nyhetsbrev. Kontakta volontärsamordnarna eller utbildningssamordnaren för att komma överens om vilket sätt som passar bäst. 7

8 Att vara cirkelledare En studiecirkel består av frivilliga deltagare som samlas för att lära sig om ett ämne. Cirkelledaren är formellt sett ansvarig för cirkeln, d.v.s. ger strukturen, tar hand om det administrativa kring cirkeln och fungerar som diskussionsledare. Men samtidigt som du är ledare är du också deltagare i gruppen och du behöver inte fungera som ledare i alla situationer. För att vara cirkelledare behöver du inte vara någon expert på IM. Det finns, som tidigare nämnts, många olika sätt att lägga upp cirkeln på och det praktiska ledarskapet kan givetvis rotera om ni bestämmer er för det. Även om det är deltagarna tillsammans som hjälper varandra till kunskap kan det vara bra att som ledare fundera över vilken slags grupp du har framför dig: Känner många varandra sedan tidigare eller är alla helt obekanta? Vilka förkunskaper har deltagarna? Försök att från början skapa nya konstellationer och nya samarbeten. En öppen stämning skapar öppna relationer och bättre diskussionsklimat. Tips för att skapa ett bra gruppklimat kan vara: En bra presentation av både ledare och deltagare i början av cirkeln Var tydlig med cirkelns syfte så att förväntningarna blir realistiska Variera arbetsformer och metoder. Det händer ibland att en deltagare tar väldigt mycket plats eller att vissa inte får något utrymme alls. Det kan då vara bra att som ledare gå in och försöka styra diskussionen genom att fördela ordet mellan deltagarna. Du kan också bli tvungen att lugna ner samtalet för att minska risken för felaktiga tolkningar och förhastade dömanden. Målet är dock inte att alla skall komma överens total enighet kan tvärtom vara ett tecken på osäkerhet och rädsla. Om gruppen fungerar friktionsfritt kan du som ledare kanske inta en mer passiv roll. Bra punkter att fokusera på för att en diskussion ska fungera kan vara följande: Att vara kortfattad Att låta alla deltagare komma till tals fördela ordet Att försöka komma överens men också acceptera att man inom gruppen har olika åsikter. Det kan också hända att du som ledare får ta emot kritik. Tänk då gärna på: Att lyssna noggrant på vad den andra personen säger Att undvika omedelbara bortförklaringar ge hellre en övertänkt förklaring senare Att säga att du ska tänka på saken visa att du har tagit kritiken på allvar Slutligen, tänk positivt! Både om dig själv, det du gör och om deltagarna. En studiecirkel skapas gemensamt och alla i gruppen har ansvar för att den blir lyckad. 8

9 Förslag på studieplan Tanken med det här materialet är att inspirera till ett antal lärorika träffar. Hur ni väljer att lägga upp cirkeln är som redan nämnts helt upp till er. Vi har valt att lägga upp studieplanen utifrån IMs verksamhetsområden eftersom dessa är kärnan i vår verksamhet och därför bör vara det bästa sättet att lära känna organisationen på. Till varje rubrik har vi även valt att knyta en specifik region där IM är aktiv. Detta för att ni lätt ska kunna koppla era diskussioner till olika exempel ur vår egen verksamhet. Nedan ges ett exempel på hur en studieplan på åtta träffar kan se ut. Studieplanen bör styras av hur många träffar cirkeln skall ha samt huruvida externa eller interna föreläsare används. Välj alltså själva om ni vill slå ihop flera rubriker till en träff, ändra ordningen eller fokusera enbart på ett fåtal rubriker. 1. Vad är IM? Presentation av cirkel och deltagare samt en genomgång av IMs verksamhet. Här har ni möjlighet att bygga en god gruppgemenskap och ta reda på deltagarnas förkunskaper på området. 2. Humanitära insatser Humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och partnerskap Fokus på IMs arbete i Östeuropa. Här kan ni fördjupa er i hur IM arbetar som biståndsorganisation. Ett bra till fälle att diskutera fördelar och nackdelar med olika samarbets- och biståndsformer. 3. Utbildning Mänskliga rättigheter Fokus på IMs arbete i Asien. Diskutera hur IM arbetar med utbildningsfrågan och diskutera gärna just relationen mellan utbildning och mänskliga rättigheter. 4. Opinionsbildning Attitydförändring Fokus på IMs arbete i Mellanöstern. Diskutera olika sätt att väcka opinion med utgångspunkt i våra verksamheter i Mellanöstern. Gå gärna även in på hur IM kan arbeta mer med att opinionsbilda. 5. Försörjning Fattigdom och sysselsättning Fokus på IMs arbete i Centralamerika. Diskutera relationen mellan fattigdom, försörjning och sysselsättning. Kan det finnas mer än bara ekonomiska aspekter på dessa ämnen? 6. Hälsa Hiv/aids, jämställdhet och gender Fokus på IMs arbete i Afrika. IM arbetar med både jämställdhetsprojekt och hiv-information. Prata om hur dessa områden kan påverka varandra. Vad betyder en god hälsa för ett lands utveckling? 7. Rättvis Handel IM Fair Trade IM blev år 2008 medlem i Fair Trade-organisationen IFAT. Fundera på vad ett sådant medlemskap kan innebära för IM, besök kanske en IM-butik eller titta in på IMs webbutik. 8. Socialt arbete Engagemang, frivillighet och välfärd Presentera IMs arbete i Sverige, både det avlönade och det oavlönade. Diskutera vad engagemang betyder för en organisation som IM och hur detta står i relation till välfärd och utveckling. 9

10 1. Avsikten med träffen är att presentera IMs verksamhetsidé, uppdrag, kärnvärden och grundläggande principer samt en kort beskrivning av organisationens arbetsmetoder och fältverksamhet. Längre land- och projektbeskrivningar kommer senare. På första träffen är det också viktigt att ni går igenom studiecirkelns upplägg, förväntningar och förhoppningar som deltagarna har på kursen samt tar reda på vilka förkunskaper deltagarna har på området. Passa också på att låta cirkelns deltagare presentera sig för varandra, gör gärna någon lära-känna-lek för att skapa en miljö där alla deltagare känner sig trygga med varandra. Tips till ledaren I mötet med gruppen vid första cirkeltillfället kan både du och deltagarna känna er osäkra och nervösa. Det är därför viktigt att förbereda sig noggrant, tänk gärna på att: Kontrollera i förväg hur lokalen ser ut, se till att den utrustning du vill ha finns på plats och fungerar. Studera gärna deltagarlistan i förväg så att namnen är bekanta för dig. Ha med deltagarlistor och uppdatera dem med korrekta telefonnummer och e-postadresser Presentera dig själv och kursen Om det är relevant, diskutera cirkelns upplägg Berätta gärna att en studiecirkel är en krets för gemensamma studier där alla har ansvar för resultatet och där ingen är expert. Låt deltagarna själva berätta om hur de kom i kontakt med IM och vad de har för eventuell bakgrundskunskap på ämnet. Deltagarna kan ha olika förväntningar och förhoppningar om cirkeln och det kan vara bra att fråga varför deltagarna har anmält sig och diskutera förväntningar och vad de vill lära sig. Diskutera gärna om ni i gruppen ska sätta upp gemensamma mål med cirkeln. Ett tips kan vara att låta deltagarna skriva ner sina förväntningar på små lappar som ni sätter upp på väggen och som du kan återkomma till vid cirkelutvärderingen. Förslag på övningar Eftersom detta är första gången ni träffas i gruppen kan en presentationslek användas för att lätta upp stämningen och ge deltagarna möjlighet att lära känna varandra. Att låta deltagarna presentera sig bidrar ofta till öppnare samtalsklimat i cirkeln. Här följer några tips på presentationssätt: 1. Alla gör ett självporträtt eller ritar något annat ni kommer överens om. För att undvika prestationsångest kan man bestämma att alla gör det med fel hand. 10

11 2. Placera stolarna i en ring och lägg ut vykort med varierande motiv på golvet, det behövs ganska många. Alla väljer det kort som de tycker säger mest om dem och berättar sedan för gruppen varför de valt det. 3. Intervjua varandra två och två. Be att de bl.a. svarar på en lite annorlunda fråga, som exempelvis En sak du alltid tar med dig på resan eller Vilket djur skulle du vilja vara. Sedan får alla berätta inför gruppen vad deras intervjuperson svarat. Förslag på diskussionsfrågor 1. Vad betyder egentligen? På hemsidan finns följande definition: Namnet betyder att individen alltid är i centrum, även om IMs insatser oftast riktar sig till grupper av människor. Det är också en påminnelse om att se hela människan med alla hennes behov, såväl materiella och fysiska som sociala och andliga. 2. Vad betyder IMs kärnvärden (Medmänsklighet, Livskraft och Framtidstro) för dig? Hur tycker du att man kan arbeta med dessa i utvecklingssamarbete? 3. IM växer. Ett begrepp som används inom IM är från människa till människa vilket syftar på att IM eftersträvar att skapa en känsla av närhet mellan givare och mottagare. Hur mycket kan en organisation växa innan den närheten förloras? Har IM ett ansvar gentemot världens nödställda att växa för att kunna hjälpa fler? 4. Vad är det som ska styra IM i valet av verksamhetsområden? Ska principen där nöden är som störst gälla? Eller ska man verka där man har störst möjlighet att göra nytta? Finns det andra områden som IM bör uppmärksamma som du tycker saknas idag? 5. Vad är utveckling för dig? Lästips om IM En värld att växa i. En broschyr som presenterar IMs verksamhetsidé. Finns att beställa från IM. Motsvarande information går även att hitta under Om IM på IMs hemsida. IMs verksamhetsberättelse. Finns att ladda ner från hemsidan (under Om IM ) eller beställa från IM Medmänsklighet som drivkraft. Maja Lundborg, Boken finns att beställa från IMs webshop. I Medmänsklighetens tjänst, under ett halvt sekel. Åke Olausson, Boken finns att beställa från IMs webshop. Medmänsklighet en väg ut ur nuets kris? Sju kapitel om vad Inomeuropeisk Mission är och vill. Folke Holmström,

12 2. Humanitära insatser Humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och partnerskap Titta på hur IM arbetar som biståndsorganisation, gärna med hjälp av en kort presentation av vad IM har för verksamheter i Östeuropa. Gå igenom lite kort hur, med vad och varför IM arbetar i de respektive länderna. Diskutera sedan humanitärt bistånd kontra utvecklingssamarbete eller koncentrera er på att diskutera för- och nackdelar med partnerskap. Förslag på diskussionsfrågor 1. I Östeuropa arbetar IM med humanitärt bistånd, vilket i Rumänien exempelvis innebär att ge matpaket till hemlösa pensionärer mot att de städar en park en gång i veckan. Sida menar att sådan livsuppehållande verksamhet inte ger någon utveckling av det större samhället. IM menar däremot att matpaketen är ett sätt att visa medmänsklighet för individen. Kan humanitärt bistånd och socialt arbete bidra till utveckling? Om ja, på vilket sätt? 2. Finns det specifika områden inom vilka partnerskap kan vara särskilt gynnsamt? Finns det områden eller situationer som kräver att IM agerar på egen hand? 3. Vilken betydelse har kulturella skillnader, till exempel genderfrågor, barnuppfostran och demokratifrågor, i partnerskap med organisationer från olika kulturer? 4. Vad händer när IM och lokala organisationer strävar åt olika håll, bör de ha samma värdegrund, visioner och mål? 5. Hur yttrar sig öppenhet och respekt i partnerskap? Hur kan IM ta tillvara på kompetens och kunskap i samarbetsorganisationen? 6. Med samarbete följer ibland ömsesidigt beroende. Vad kan detta få för konsekvenser? Fundera gärna över både positiva och negativa konsekvenser. Förslag på värderingsövning. Heta stolen. Det går till så att alla sitter på varsin stol i en ring. I ringen finns det även en ledig stol. Ledaren läser ett påstående, t.ex. Godis är godare än glass eller Vinter är bättre än sommar. Om man håller med reser man sig och byter stol med någon annan eller sätter sig på den lediga stolen. Om man inte håller med om påståendet sitter man kvar. Efter varje påstående ber ledaren några av deltagarna att kort motivera sitt ställningstagande. Diskussionerna bör hållas korta och inom ramen för frågan. Därefter går man över till nästa påstående. Alla åsikter som kommer fram ska behandlas lika och neutralt oavsett ledarens personliga åsikter. Det är alltid bra att börja med några lättsamma påståenden. Tidsåtgången till övningen beror på hur många påståenden som andvänds och hur långa diskussionerna blir. 12

13 Metod: Ta ställning till olika påståenden och kort diskutera dem. Material: Stolar i en ring. Tidsåtgång: från 10 minuter och uppåt beroende på hur många påståenden som används Exempel på påståenden som kan användas - Inom bistånd är det viktigast att rädda liv - Utvecklingssamarbete är bättre än humanitärt bistånd - IMs partners måste ha demokratiska värderingar och arbetsmetoder - IM är en modig och modern organisation - IM borde avsluta samarbete med partnerorganisationer som inte har samma kvinnosyn som IM - Det är viktigare att människor i nöd får hjälp än att IM och partnerorganisationer har lika värderingar - Det är bättre att många i ett land får lite hjälp än att bara några får mycket hjälp - IM borde satsa mer på humanitärt bistånd - IMs kärnvärden (Medmänsklighet, Livskraft och Framtidstro) genomsyrar IMs arbete i världen - IM bör koncentrera sig på och utveckla arbetet i de länder där organisationen redan verkar, istället för att gå in i nya länder - IM borde bli modigare i att ta ställning för marginaliserade grupper Kom gärna på fler påståenden! 13

14 Lästips om humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete IMs policy och riktlinjer för utvecklingssamarbetet. Finns att ladda ner på IMs hemsida ( Om IM, Verksamhetsberättelse 2007, Ny policy ) eller beställa från IM Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Landin, UNDP:s kontor i Stockholm. Kapitel 2: Vad är utveckling? Kan laddas ner från: För mer information om ämnet se under rubriken Bistånd och utveckling. Lästips om partnerskap Partnerskap med ansvar för framtiden. Nr 4/2003 Här får vi en genomgång av vad partnerskap innebär och hur man kan arbeta med det. Partnerskap för utveckling en sammanfattning av den svenska politiken för global utveckling. Johan Romare, Globala studier Nr 2, April Kan laddas ner eller beställas från Forum Syd, Lästips om Östeuropa IMs verksamhetsberättelse. Finns att ladda ner på hemsidan (under Om IM ) eller beställa från IM. Uppdaterad landinformation finns på IMs hemsida under rubriken Här arbetar IM. Fotbollspojkar från Moldavien på sitt livs resa. Nr 5/2008 En berättelse om en grupp pojkar från ett av IMs projekt i Moldavien som får resa till Sverige för att vara med på Gothia Cup. Moldaviens barn behöver mer. Nr 5/2006 Ett nytt liv för Veronica. Nr 4/2005 Denna artikel ger en introduktion till varför IM är i Moldavien samt lite allmän landinformation. Arbetet i Moldavien växer. Nr 9/2004 Denna artikel går igenom IMs arbete i landet och är en bra hjälp för att få en överblick över det hela. Jag vill inte gå in i mitt ruckel. Nr 7/2003 Ett sorgligt men fint möte med en kvinna i en by i Serbien. Serbiska ungdomar ser positivt på framtiden. Nr 5/2003 En tydlig artikel om hur situationen ser ut i landet. Gatupensionärer något för något. Nr 5/2000 En bra artikel om hemlösa pensionärer. Barnhemsbarnen. IM tidningen Nr 2/2000 En artikel om när barnhemsbarnen kom till IM-huset och vad som hände de första åren. 14

15 3. Utbildning Mänskliga rättigheter Hur stor roll spelar egentligen utbildning för ett lands och en människas utveckling? Vad betyder utbildning för de mänskliga rättigheterna och vice versa? IM startade hösten 2007 ett projekt, SPARKE, i norra Indien med syfte att minimera användandet av aga i skolorna. Läs mer om projektet och diskutera relationen mellan utbildning och mänskliga rättigheter. Förslag på diskussionsfrågor 1. Tycker du att IM arbetar med mänskliga rättigheter? I så fall hur? 2. IM stöder ett IT-projekt på två skolor i Nepal, Strongtsen och Namgyal. IM har bland annat bekostat en datasal på varje skola och vi har haft volontärer på plats som hjälper till med undervisningen i datakunskap och Internet. Samtidigt stöder vi till exempel den tibetanska bosättningen Jampaling i Nepal, där livsvillkoren är enkla och det inte ens finns tillgång till telefon. Är det rätt av IM att satsa på till exempel IT-projekt i ett land med så mycket fattigdom som i Nepal?? 3. Utbildning är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna som stater måste uppfylla. I många av IMs verksamhetsländer är detta en utopi. Vilka hinder tror du finns för att rätten till utbildning ska kunna tillgodoses? Vilka för- och nackdelar tror du att det finns med att biståndsorganisationer stödjer utbildningsinsatser? Varför tror du att IM har valt att arbeta mycket med stöd till utbildning? 4. Under 2006 avsattes Nepals kung och de första fria valen hölls. Spelar det någon roll att barn går i skolan om flertalet av befolkningen inte får rösta? 5. De flesta tibetaner i Indien och Nepal bor idag i särskilda bosättningar mer eller mindre avskilda från det indiska samhället. Barnen går i tibetanska skolor och man försöker så långt det är möjligt att upprätthålla den tibetanska kulturen. Anser du att tibetanerna borde integreras mer i det indiska samhället? Var går gränsen mellan integrering och assimilering? 6. Barnaga är förbjudet enligt den indiska staten och Dalai Lama fördömer det, ändå händer det att det förekommer i vissa skolor som får stöd utav IM. Vad har IM för rätt att ställa krav? Ska IM försöka förändra andra kulturer? Kan IM göra det? Vad är barnaga? Är fysisk barnaga värre än de verbala hot som ofta används i Sverige? Tror du att det finns något i den svenska kulturen som indier och tibetaner blir lika upprörda över som svenskar blir över barnaga? 7. Tycker du att IM borde bli bättre på att diskutera och belysa hur mänskliga rättigheter efterlevs i verksamhetsländerna? 15

16 Förslag på värderingsövning Ett bra tips är att använda värderingsövningen Mänskliga rättigheter i Abalonien för att deltagarna skall få fundera över mänskliga rättigheter och deras konkreta betydelse. Övningen går att hitta på (under fliken För lärare och sedan Idébank ) eller går att beställa från IM. Lästips om mänskliga rättigheter Global Respekt. Grundkurs i globalisering och mänskliga rättigheter. Kap 5-6. Boken finns att beställa från (under Utbildningsmaterial, Mänskliga rättigheter ). För mer information om Mänskliga rättigheter se och Lästips om utbildning De skapar Guatemalas framtid. Nr5/2006 Denna artikel handlar om hur utbildning kan höja unga mayakvinnors självkänsla och handlingskraft. Daghemmet ger barnen en andra chans. Nr 5/2006 En artikel som beskriver vad organisationen Anades förskola i San Salvador gör för skillnad i barnens vardag. Vad betyder utbildning. Nr 4/2005 Denna artikel är bra att börja med för att förstå vikten av utbildning. Utbildning för en bra framtid. Nr 4/2003 Utbildning åt alla. Nr 8/2002 En kort artikel om att utbildning ger resultat och är en rättighet. Utbildning för alla. För alla? Bakgrund, problem och utmaningar. Ulf Fredriksson. Globala Studier Nr Kan beställas från Forum Syd, Lästips om Asien IMs verksamhetsberättelse. Finns att ladda ner hemsidan (under Om IM ) eller beställa från IM. Uppdaterad landinformation finns på IMs hemsida under rubriken Här arbetar IM. Information om SPARKE finns också på hemsidan under Här arbetar IM, Indien, IMs verksamhet. IM bygger skola och bibliotek vardagsliv i Wahaki. Nr 4/2007 Artikeln ger en bild av hur livet ser ut i en av de byar där IM är verksamma, och hur skolan kan vara en hel bys centrum. Nepal i blickpunkten. Nr 1/2007 Bra beskrivning av IMs verksamhet i Nepal. Hur gick det för barnen efter tsunamin? Nr 6/2006 Om skola, katastrofer och framtidsdrömmar. Hållbar utveckling i tibetanska bosättningar. Nr 8/2004 Artikeln berättar om exiltibetaners situation i Indien och om IMs stöd till denna grupp. Skolor i gränderna. Nr 7/2003 En artikel om ett skolprojekt i en fattig del av New Delhi. Ett tibetanskt internat. Nr 5/2000 En svensk besöker en tibetansk skola i Nepal. 16

Studiecirkelmaterial

Studiecirkelmaterial Studiecirkelmaterial Materialet är framtaget av IM IM Fair Trade 2008 blev IM medlem i World Fair Trade Organization (WFTO, tidigare IFAT). IM har dock sysslat med rättvis handel ända sedan 1940-talet.

Läs mer

Rättvisa i konflikt. Folkrätten

Rättvisa i konflikt. Folkrätten Rättvisa i konflikt Folkrätten Studiematerialet Rättvisa i konflikt Bildas studiematerial Rättvisa i konflikt finns tillgängligt att hämta fritt från Bildas hemsida. Materialet är upplagt för tre träffar

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Fair Trade enligt WFTO

Fair Trade enligt WFTO Fair Trade enligt WFTO Bättre villkor och rättvis betalning World Fair Trade Organization, WFTO, är en samarbetsorganisation för rättvis handel som arbetar för att marginaliserade producenter ska få bättre

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige

Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige Vägen ut ur fattigdomen Välfärdsstaten Sverige STUDIEHANDLEDNING Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete

målinriktat -ledarskap och organisationsarbete Studieplan målinriktat -ledarskap och organisationsarbete av Annika Grälls och Tomas Ekman Svensk damfotboll befinner sig i en spännande tid. Klubbarna satsar, vi har våra första yrkesspelare. Mer tid

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity

RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR. www.malmo.se/fairtradecity RATTVIS HANDEL I SKOLAN TEMAN, LARANDEMAL & OVNINGAR RATTVIS HANDEL I SKOLAN DEN SOCIALA OCH ETISKA ASPEKTEN AV LARANDE FOR HALLBAR UTVECKLING Malmö är Sveriges första Fairtrade City. Genom att handla

Läs mer

Offensivt styrelsearbete

Offensivt styrelsearbete Lärgruppsplan Offensivt styrelsearbete Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Offensivt styrelsearbete.

Läs mer

Material för gymnasiet

Material för gymnasiet Material för ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi. Med detta skolmaterial

Läs mer

Handledning till studiematerialet

Handledning till studiematerialet Handledning till studiematerialet Handledning för dig som är ledare för studiecirkeln Introduktion Det här studiematerialet har tagits fram av Studieförbundet Vuxenskolan i samarbete med Svenska OCD-förbundet

Läs mer

att starta Lycka till!

att starta Lycka till! att starta feministcirkel Feministcirklar utgår först och främst från vad de som vill delta i cirkeln har lust att prata om, eller göra, så det bästa är att bygga upp varje cirkel speciellt för just er

Läs mer

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik

Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik studiehandledning STUDIEHANDLEDNING Vem bestämmer vad du tänker? studiecirkel i mediekritik GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG 1 Vem bestämmer vad du tänker? Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst

Vem bestämde. mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar. Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Av Dan Ahnberg Studieförbundet Bilda Sydöst Vem bestämde mina värderingar? - ett material för samtal om värderingar Värderingar och

Läs mer

en hjälpande hand studiehandledning

en hjälpande hand studiehandledning en hjälpande hand studiehandledning Om studiecirkeln I en studiecirkel träffas man regelbundet för att studera, diskutera eller öva sig på något tillsammans. En studiecirkel består av 3-15 personer. Det

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND

STUDIEPROGRAM. 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND STUDIEPROGRAM 2007 till 2010 SOCIALDEMOKRATERNA GOTLAND INLEDNING & INNEHÅLL I din hand har du nu studiefoldern för Socialdemokraterna Gotland 2007-2011. Här hittar du utbildningar, kurser och studiecirklar

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

kan och vill påverka i min förening!

kan och vill påverka i min förening! kan och vill påverka i min förening! Varför? På Riksidrottsmötet (RIM) 2009 togs beslut, efter motion från Skåneidrotten, att SISU Idrottsutbildarna skulle ta fram ett studie- och utbildningsmaterial för

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs

MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING. Kvinnliga småbrukare i Afrika vet vad som krävs MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM MER MINDRE LÄRARHANDLEDNING JÄMSTÄLLDHET FATTIGDOM Om materialet Angela och Juliana har världens tuffaste jobb att vara kvinna och bruka jorden i ett

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA En guide till dig som ska ha en LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA 1 INNEHÅLL 2 Hur guiden kan användas... 2 3 Mentorprogrammets upplägg... 3 3.1 Mål med mentorprogrammet... 3 3.2 Utformning av mentorprogrammets...

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar

SCOUT PACK Det handlar om flyktingar SCOUT PACK Det handlar om flyktingar Idag är 22 miljoner människor är på flykt. De är på flykt undan krig, förföljelse, oroligheter och naturkatastrofer. Av dessa är omkring 5,5 miljoner flyktingar i sina

Läs mer

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper:

Arbetsområden med studerande ansvar, individuella eller i mindre grupper: Kursplan Globalkurs Östafrika 2013 2014 Kurstider: HT: 20130826 20131220 VT: 20140107 20140605 Översikt höstterminen 2013: Veckor:17 veckor V 35 36 V 37 43 V 44 (distans) V 45 51 Lägerdagar, introduktionsveckor

Läs mer

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD!

EN LITEN GUIDE. Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! EN LITEN GUIDE Hur ni når skolans mål för hållbar utveckling och blir delaktiga att motverka fattigdom. ANSLUT ER SKOLA OCH GÖR SKILLNAD! ER SKOLA KAN GÖRA SKILLNAD! Varmt välkomna till Fairtrade Sveriges

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang

Volontärbarometern. En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Volontärbarometern En undersökning om volontärer och deras ideella engagemang Innehåll Inledning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd

Läs mer

Introduktionstext till tipspromenaden

Introduktionstext till tipspromenaden Introduktionstext till tipspromenaden 1,2 miljarder människor lever i dag i extrem fattigdom. Världens ledare i FN har beslutat om en handlingsplan för att utrota fattigdomen. Denna handlingsplan består

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år.

INLEDNING. förtryckande maktstrukturerna som kvinnor har levt under i många år. HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2013 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året varit med och stöttat våra

Läs mer

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap

Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Mångfald och tolerans i ert Atlas förberedande besök/partnerskap Den Globala Skolan Teskedsorden - Camilla Nagler - Teater med Ninja och Patrik - Christer Mattsson Frågor & funderingar Vad är Latinamerika?

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Praktisk föreningsekonomi

Praktisk föreningsekonomi Lärgruppsplan Praktisk föreningsekonomi Att lära är att ge sig ut på en upptäcktsresa. Med denna lärgruppsplan som guide vill vi underlätta för dig och dina kollegor att upptäcka innehållet Praktisk föreningsekonomi.

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke.

HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. HUR KAN VATTEN FÅ FLER ELEVER I TANZANIA ATT GÅ I SKOLAN? Ett studiematerial för dig som ska vara med i Operation Dagsverke. FÅ KOLL PÅ TANZANIA PÅ 15 MINUTER Det här studiematerialet handlar om varför

Läs mer

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se

TÄNK HUND 2014. studieframjandet.se TÄNK HUND 2014 studieframjandet.se Studiefrämjandet hundorganisationernas självklara studieförbund! Studiefrämjandet har även 2014 valt att satsa extra på samarbetet med Sveriges stora hundorganisationer:

Läs mer

Fikamästarens handbok

Fikamästarens handbok Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 Fikamästarens handbok Fairtrade Challenge 2012 Den 18:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en halv miljon deltagare,

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Lärarhandledning. På liv & död...

Lärarhandledning. På liv & död... Lärarhandledning På liv & död... VEM HAR RÄTT TILL MEDICIN? Studielmaterialet På liv & död - Vem har rätt till medicin? består av ett elevmagasin och en kort lärarhandledning. Syftet med materialet är

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Studiematerial. Programmaterial från NBV

Studiematerial. Programmaterial från NBV Programmaterial från NBV Samtliga material går att hämta på ditt närmsta NBV-kontor. Länk till mer information: http://nbv.se/internationellt Studiematerial Rättvis handel/rättvisemärkt Köp en - betala

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA!

Fikamästarens handbok. Fikamästarens handbok. Fairtrade Challenge 2013. Fairtrade Challenge 27 oktober 2010 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! Fairtrade Challenge 2013 DELTA I ÅRETS STORA FAIRTRADE-FIKA! TORSDAGEN DEN 17:E OKTOBER Anmäl din kapaus på www.fairtrade.se Den 17:e oktober kan du återigen vara med i årets stora fikapaus! Målet är en

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum.

KRIS & VISION. En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. KRIS & VISION En utställning om hur Norrköping blev den stad den är idag som visas på både Arbetets museum och Norrköpings stadsmuseum. Norrköping har genom historien upplevt både stora framgångar och

Läs mer

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga

ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga ALLMÄNT Välkommen till Avspark! Innehåll och genomförande är ett tillägg till den befintliga kurshandledningen och ska fungera som stöd och hjälp för er som vill arbeta med Avspark i studiecirkelform.

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN. Framtaget i samarbete mellan. EXPO utbildning

SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN. Framtaget i samarbete mellan. EXPO utbildning SVERIGEDEMOKRATERNA HAR FEL STUDIEPLAN Framtaget i samarbete mellan EXPO utbildning Något att tänka på: * Ta fram era egna erfarenheter i samtalet * Se till att alla är aktiva i samtalet och att ingen

Läs mer

Medlemsresa till Guatemala och El Salvador. IM i världen, steg 2 10-12 februari, Vrigstad Sista anmälningsdag 24 januari

Medlemsresa till Guatemala och El Salvador. IM i världen, steg 2 10-12 februari, Vrigstad Sista anmälningsdag 24 januari Nr5 november 2011 JULEN NÄRMAR SIG - vi behöver din hjälp! Årets viktigaste tid för insamling närmar sig med stormsteg. Många av er gör stora insatser varje år inför julen och det är mycket värdefullt

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Att starta en lärgrupp

Att starta en lärgrupp 1 Att starta en lärgrupp Stöd och hjälp! Det här materialet är gjort som ett stöd för lärgrupper. Planen är en hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med utbildningsmaterialet och fungerar

Läs mer

Hur bildar jag en lokalgrupp?

Hur bildar jag en lokalgrupp? Hur bildar jag en lokalgrupp? Innehåll Vilka är vi? Så här gör du för att starta en lokalgrupp Hur går det första mötet till? Det lokala årsmötet Vad kan vi som lokalgrupp göra? Hur finansierar vi verksamheten?

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT

samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT samtalsunderlag Pengar i handen sociala trygghetssystem som metod för att bekämpa fattigdom och hunger Foto: Paul Jeffrey/ACT Pengar i handen År 2011 tog Svenska kyrkan fram antologin Pengar i handen tillsammans

Läs mer

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen!

INLEDNING. Utan alla våra fantastiska investerare vore resan mot en värld fri från hunger inte möjlig tillsammans förändrar vi världen! HUNGERPROJEKTET KVINNORS LEDARSKAP RAPPORT 2014 INLEDNING MED DENNA RAPPORT vill vi på Hungerprojektet tacka alla fantastiska individer och företag som under det gångna året har varit med och stöttat våra

Läs mer

Politiska utbildningar Västbo - Östbo

Politiska utbildningar Västbo - Östbo 1 2015 Politiska utbildningar Västbo - Östbo 2 Studiecirkel Minst 3 personer träffas 3 gånger under 9 studietimmar = studiecirkel Så enkelt är det!!!! För att ABF skall kunna registrera en studiecirkel

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009!

KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! KOLLEKTMATERIAL TEMA: BARN HAR RÄTT! FN:S BARNKONVENTION FYLLER 20 ÅR 1989-2009! RIKSKOLLEKT SVENSKA KYRKANS UNGA JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG 22 MARS 2009 KOLLEKTMATERIAL 2009 JUNGFRU MARIE BEBÅDELSEDAG

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET

IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET IOGT-NTO:s SOCIALA VERKSAMHET Om hur IOGT-NTO:s arbete gör skillnad TEXT: LINA STAAV, JOHNNY FOGLANDER TRYCK: FRIDHOLM & PARTNERS, 2013 GRAFISK FORM: PASADENA STUDIO IOGT-NTO:S SOCIALA VERKSAMHET 3 I din

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Medlemmar. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Medlemmar SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS MEDLEMMAR Varför är det viktigt för din klubb att ha många

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG...

Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Tema: Alla barns lika värde och rätt att bli lyssnad till DET VAR EN GÅNG... Det var en gång... Alla barn är lika mycket värda. De har rätt att tänka hur de vill och säga vad de tycker. Samhället och vuxenvärlden

Läs mer

Material för årskurs 4-6

Material för årskurs 4-6 Material för årskurs 4-6 ARRANGÖR: FÖRMÅNSTAGARE: Engagera din klass - Lyft in Skoljoggen i klassrummet Nu kan du förena hälsa och idrott med ämnen som samhällskunskap, svenska, matematik och geografi.

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer