Framtaget av IM research Maria Söderborg. Individuell Människohjälp. Studiecirkelmaterial

Transkript

1 Framtaget av IM research Maria Söderborg Studiecirkelmaterial

2 Omarbetad av Jonna Andersson december 2008

3 Välkommen till IMs studiecirkel IM är en svensk biståndsorganisation som bekämpar och synliggör fattigdom och utanförskap. Organisationen grundades 1938 och verkar idag i femton länder världen över. IM arbetar långsiktigt tillsammans med lokala samarbetspartners, främst med hälsa, utbildning och försörjning. Insatserna utformas som hjälp till självhjälp och nya verksamheter börjar i liten skala. IM arbetar med människor oavsett tro, ursprung eller politisk övertygelse. Vi är inspirerade av kristet-humanistiska värderingar, som för oss står för medmänsklighet och alla människors lika värde. Verksamheten är möjlig tack vare det samlade engagemanget hos över medlemmar och volontärer. Det här studiecirkelmaterialet är främst tänkt som inspiration och hjälp för er som vill lära mer om IM och internationella utvecklingsfrågor. Meningen är inte att instruktionerna måste följas till punkt och pricka utan snarare att de ska vara en vägledning i planeringen utav en studiecirkel. Cirkeln är uppbyggd kring IMs verksamhetsområden kompletterat med ett inledande kapitel om IM som organisation. Tanken är att ni med IMs verksamhetsfält som bakgrund ska kunna diskutera olika utvecklingsfrågor. Materialet relaterar till en rad viktiga frågor som till exempel jämställdhet, utbildning, fattigdom och försörjning. Lycka till! Innehåll Vad är en studiecirkel?... 4 Att planera en studiecirkel... 4 Att vara cirkelledare... 8 Förslag på studieplan Humanitära insatser Utbildning Opinionsbildning Försörjning Hälsa Rättvis Handel Socialt arbete Kontaktuppgifter Källförteckning och lästips... 31

4 Vad är en studiecirkel? En studiecirkel kan definieras som ett forum för gemensamt inlärande och bygger på frivilligt deltagande. Metoden är gemensamt deltagande och fritt samtal, där ingen har en utpräglad lärarroll. Ofta krävs det inga förkunskaper för att delta i en studiecirkel, vilket i praktiken innebär att deltagarnas kunskaper kan variera mycket. En fördel med studiecirklar är att de kan anpassas efter varje grupps önskningar och förutsättningar ingen cirkel är den andra lik. Många studiecirklar har en cirkelledare som ansvarar för övergripande planering och kontakten med studieförbundet. Huvudansvaret kan också ligga hos en planeringsgrupp eller så kan deltagarna turas om att ansvara för enskilda träffar. Välj den lösning som passar er bäst. Att planera en studiecirkel Det finns lika många sätt att lägga upp en studiecirkel på som det finns studiecirklar. Det kan vara stora variationer i längd på olika cirklar och hur långa träffarna är. Vissa cirklar är främst inriktade på självinlärning och på diskussioner medan andra bygger på externa föreläsare. Välj det upplägg som passar er cirkel. Det är dock viktigt att ha en bra och hållbar planering. Följande frågor är bra att fundera över: Hur många gånger skall vi träffas? Skall externa föreläsare bjudas in? Hur många deltagare kan/ska cirkeln ha? Vilken lokal skall användas och hur många personer får plats? Hur långa ska träffarna vara? Behövs det material och vad kostar det? Behövs det deltagaravgift för att täcka material- och fikakostnader? Hur kan studiecirkeln marknadsföras för att locka deltagare? Vad är målet/syftet med studiecirkeln? Behöver vi någon hjälp från IM och i så fall med vad? 4

5 Studieförbund När det gäller studieförbund använder ni er med fördel av Sensus, där IM är medlemsorganisation, men samarbeten med andra studieförbund så som ABF och Medborgarskolan har också förekommit. En bra början i studiecirkelplaneringen är att kontakta studieförbundet på orten för att höra vad de kan hjälpa till med. De kan exempelvis ofta hjälpa till med lokal, ekonomiskt stöd, materialkostnader och föreläsare. Sensus erbjuder dessutom cirkelledarutbildningar i flera steg. IM kan också hjälpa till med exempelvis lokaler (på de orter där IM-anställda eller butik finns), resersättning till föreläsare och materialkostnader. Hör då av dig till volontärsamordnaren på ditt lokalkontor eller på huvudkontoret (se kontaktuppgifter längst bak i häftet). Om ni använder er av Sensus är det viktigt att fylla i en föranmälningsblankett och returnera denna. Efter första träffen är det viktigt att ni har adress och telefonnummer till alla deltagare som ska ges till studieförbundet i efterhand så att ersättning för eventuella utlägg ska kunna betalas ut. Deltagarlistor ska även skickas till IMs utbildningssamordnare. Föredragshållare och ledarskap Det är bra att först besluta om huruvida externa eller interna föreläsare ska användas eller om du/ni själva ska hålla i studiecirkeln. Exempelvis går det att turas om att vara ledare vid olika tillfällen, eller bjuda in IM-föreläsare att hålla i en eller flera träffar. IM skickar ut ett trettiotal volontärer varje år till Asien, Centralamerika, Afrika, Mellanöstern och Östeuropa. I volontärernas uppdrag ingår det även att hålla föredrag efter hemkomsten. Ett bra tips är därför att bjuda in en före detta utlandsvolontär för att få en bild av IMs utlandsverksamhet. För kontaktuppgifter till utlandsvolontärer kontakta volontärsamordningen riks. Tänk över vilket upplägg som passar er bäst. Det är viktigt att ta ställning till hur mycket tid som du/ni kan lägga på att vara cirkelledare samt vilken tillgång till externa föreläsare som finns. Material och upplägg Studiematerialet som du just nu har framför dig är, förutom ett inledande kapitel om IM, uppdelat efter IMs sju verksamhetsområden. Den studieplan som presenteras här är därför på sammanlagt åtta träffar. Under varje rubrik presenteras temat, exempel på diskussionsfrågor och övningar samt lästips. Tanken är att ni med hjälp av detta material systematiskt ska kunna läsa och diskutera er igenom IMs grundvärden på ett roligt och inspirerande sätt. För att göra varje avsnitt mer konkret har vi även knutit ett geografiskt verksamhetsområde till varje rubrik. På detta sätt kan ni göra diskussionerna mer konkreta och lättare knyta dem till eventuella utlandsvolontärer eller andra föredragshållare. Som nämnts tidigare är inte materialet statiskt utan ni väljer själva hur ni vill lägga upp träffarna. Vissa träffar kan bestå enbart av en föreläsning medan andra träffar baseras helt 5

6 på gruppdiskussioner. Ni kan även välja att slå ihop flera kapitel till en träff eller dra ut på ett helt avsnitt under mer än en träff. Lästipsen till varje träff är mycket omfattande och det är inte meningen att allt måste läsas. Välj ut det som känns mest relevant och intressant för er cirkel. Det är dock bra om deltagarna har någon relevant text att läsa inför varje träff. Materialet är upplagt så att mer eller mindre alla lästips kan laddas ner från Internet. För er som inte har tillgång till eller inte använder Internet går materialet givetvis att beställa från IMs utbildningssamordnare eller huvudkontor. Välj även gärna ut någon eller några diskussionsfrågor och/eller värderingsövningar redan från början, eftersom det finns för många exempel på frågor för att hinna med alla under en träff. Kanske vill ni ha en fortsättning på kursen och kan då gå in djupare i de olika frågorna. Ett tips är att dela ut diskussionsfrågor till varje träff i förväg. Under Lästips i varje kapitel finns ett antal artikelförslag hämtade ur IMs medlemstidning. Dessa går att hitta på hemsidan under rubriken Tidskrift. Där kan ni även själva söka efter de senaste artiklarna på de ämnen ni ska diskutera. Under rubriken Här arbetar IM på hemsidan kan man även hitta de senaste nyheterna från respektive land och region, vilket kan göra era diskussioner ännu mer uppdaterade och intressanta. På finns även en volontärblogg där alla utlandsvolontärer, och även en del Sverigevolontärer, berättar om sina senaste upplevelser. Längst bak i detta häfte finner du även telefonnummer till de anställda inom IM som du kan tänkas behöva kontakta. Var noga med att först vända dig till ditt lokalkontor om du tillhör ett sådant. Namn och mailadresser finns på IMs hemsida Träffar, längd, avgift och deltagare Enligt definitionen måste en studiecirkel bestå av minst tre träffar med en studietid på minimum 45 minuter per gång. Sammanlagt måste cirkeln omfatta minst nio studietimmar, mellan 1,5 och 2,5 timmar per träff är att föredra. Tänk efter hur ni vill strukturera upp studierna och hur många gånger ni behöver för att nå målet med studiecirkeln. Tänk också efter hur mycket tid ni känner att ni kan lägga ner. Ett förslag är att träffas varannan vecka, under en längre period. Vissa föredrar en kortare, mer intensiv cirkel med träffar varje vecka. Räkna med mellan fem och tio träffar och känn efter vad ni tror passar bäst för er. Var inte rädda för att prova olika varianter. Den exemplifierade studieplanen är planerad utifrån åtta träffar. Cirkeln kan dock, som redan nämnts, både förlängas och förkortas utifrån era önskemål. 6

7 Deltagarantalet är givetvis till viss del bundet av lokalens storlek men även upplägget på cirkeln. Det är därför viktigt att se lokalen innan deltagarantal bestäms. Glöm inte heller att ta reda på vilka tekniska hjälpmedel som finns att tillgå för att exempelvis visa bilder eller film. I en cirkel baserad främst på diskussioner är en mellanstor grupp att rekommendera medan en ren föreläsningscirkel kan ta emot fler deltagare. En studiecirkel måste dock ha minst 3 deltagare. Det är vanligt att deltagare hoppar av efter några gånger. Se inte avhopp som ett misslyckande var istället glad över dem som är kvar! Fundera även över om en deltagaravgift behövs för att täcka material och fikakostnader. Många studiecirklar har ett rullande fikaschema där deltagarna själva tar med och bekostar fikat. Marknadsföring För att få deltagare till en studiecirkel är det viktigt med marknadsföring. Det är bra att annonsera med hjälp av affischer och flyers på platser där mycket människor rör sig, exempelvis skolor, studieförbund, mataffärer, caféer och arbetsförmedlingen. Att annonsera i lokaltidningen eller andra föreningsblad är också ett bra tillägg. IM hjälper gärna till med marknadsföringen genom att annonsera på hemsidan, i IM-tidningen eller i olika nyhetsbrev. Kontakta volontärsamordnarna eller utbildningssamordnaren för att komma överens om vilket sätt som passar bäst. 7

8 Att vara cirkelledare En studiecirkel består av frivilliga deltagare som samlas för att lära sig om ett ämne. Cirkelledaren är formellt sett ansvarig för cirkeln, d.v.s. ger strukturen, tar hand om det administrativa kring cirkeln och fungerar som diskussionsledare. Men samtidigt som du är ledare är du också deltagare i gruppen och du behöver inte fungera som ledare i alla situationer. För att vara cirkelledare behöver du inte vara någon expert på IM. Det finns, som tidigare nämnts, många olika sätt att lägga upp cirkeln på och det praktiska ledarskapet kan givetvis rotera om ni bestämmer er för det. Även om det är deltagarna tillsammans som hjälper varandra till kunskap kan det vara bra att som ledare fundera över vilken slags grupp du har framför dig: Känner många varandra sedan tidigare eller är alla helt obekanta? Vilka förkunskaper har deltagarna? Försök att från början skapa nya konstellationer och nya samarbeten. En öppen stämning skapar öppna relationer och bättre diskussionsklimat. Tips för att skapa ett bra gruppklimat kan vara: En bra presentation av både ledare och deltagare i början av cirkeln Var tydlig med cirkelns syfte så att förväntningarna blir realistiska Variera arbetsformer och metoder. Det händer ibland att en deltagare tar väldigt mycket plats eller att vissa inte får något utrymme alls. Det kan då vara bra att som ledare gå in och försöka styra diskussionen genom att fördela ordet mellan deltagarna. Du kan också bli tvungen att lugna ner samtalet för att minska risken för felaktiga tolkningar och förhastade dömanden. Målet är dock inte att alla skall komma överens total enighet kan tvärtom vara ett tecken på osäkerhet och rädsla. Om gruppen fungerar friktionsfritt kan du som ledare kanske inta en mer passiv roll. Bra punkter att fokusera på för att en diskussion ska fungera kan vara följande: Att vara kortfattad Att låta alla deltagare komma till tals fördela ordet Att försöka komma överens men också acceptera att man inom gruppen har olika åsikter. Det kan också hända att du som ledare får ta emot kritik. Tänk då gärna på: Att lyssna noggrant på vad den andra personen säger Att undvika omedelbara bortförklaringar ge hellre en övertänkt förklaring senare Att säga att du ska tänka på saken visa att du har tagit kritiken på allvar Slutligen, tänk positivt! Både om dig själv, det du gör och om deltagarna. En studiecirkel skapas gemensamt och alla i gruppen har ansvar för att den blir lyckad. 8

9 Förslag på studieplan Tanken med det här materialet är att inspirera till ett antal lärorika träffar. Hur ni väljer att lägga upp cirkeln är som redan nämnts helt upp till er. Vi har valt att lägga upp studieplanen utifrån IMs verksamhetsområden eftersom dessa är kärnan i vår verksamhet och därför bör vara det bästa sättet att lära känna organisationen på. Till varje rubrik har vi även valt att knyta en specifik region där IM är aktiv. Detta för att ni lätt ska kunna koppla era diskussioner till olika exempel ur vår egen verksamhet. Nedan ges ett exempel på hur en studieplan på åtta träffar kan se ut. Studieplanen bör styras av hur många träffar cirkeln skall ha samt huruvida externa eller interna föreläsare används. Välj alltså själva om ni vill slå ihop flera rubriker till en träff, ändra ordningen eller fokusera enbart på ett fåtal rubriker. 1. Vad är IM? Presentation av cirkel och deltagare samt en genomgång av IMs verksamhet. Här har ni möjlighet att bygga en god gruppgemenskap och ta reda på deltagarnas förkunskaper på området. 2. Humanitära insatser Humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och partnerskap Fokus på IMs arbete i Östeuropa. Här kan ni fördjupa er i hur IM arbetar som biståndsorganisation. Ett bra till fälle att diskutera fördelar och nackdelar med olika samarbets- och biståndsformer. 3. Utbildning Mänskliga rättigheter Fokus på IMs arbete i Asien. Diskutera hur IM arbetar med utbildningsfrågan och diskutera gärna just relationen mellan utbildning och mänskliga rättigheter. 4. Opinionsbildning Attitydförändring Fokus på IMs arbete i Mellanöstern. Diskutera olika sätt att väcka opinion med utgångspunkt i våra verksamheter i Mellanöstern. Gå gärna även in på hur IM kan arbeta mer med att opinionsbilda. 5. Försörjning Fattigdom och sysselsättning Fokus på IMs arbete i Centralamerika. Diskutera relationen mellan fattigdom, försörjning och sysselsättning. Kan det finnas mer än bara ekonomiska aspekter på dessa ämnen? 6. Hälsa Hiv/aids, jämställdhet och gender Fokus på IMs arbete i Afrika. IM arbetar med både jämställdhetsprojekt och hiv-information. Prata om hur dessa områden kan påverka varandra. Vad betyder en god hälsa för ett lands utveckling? 7. Rättvis Handel IM Fair Trade IM blev år 2008 medlem i Fair Trade-organisationen IFAT. Fundera på vad ett sådant medlemskap kan innebära för IM, besök kanske en IM-butik eller titta in på IMs webbutik. 8. Socialt arbete Engagemang, frivillighet och välfärd Presentera IMs arbete i Sverige, både det avlönade och det oavlönade. Diskutera vad engagemang betyder för en organisation som IM och hur detta står i relation till välfärd och utveckling. 9

10 1. Avsikten med träffen är att presentera IMs verksamhetsidé, uppdrag, kärnvärden och grundläggande principer samt en kort beskrivning av organisationens arbetsmetoder och fältverksamhet. Längre land- och projektbeskrivningar kommer senare. På första träffen är det också viktigt att ni går igenom studiecirkelns upplägg, förväntningar och förhoppningar som deltagarna har på kursen samt tar reda på vilka förkunskaper deltagarna har på området. Passa också på att låta cirkelns deltagare presentera sig för varandra, gör gärna någon lära-känna-lek för att skapa en miljö där alla deltagare känner sig trygga med varandra. Tips till ledaren I mötet med gruppen vid första cirkeltillfället kan både du och deltagarna känna er osäkra och nervösa. Det är därför viktigt att förbereda sig noggrant, tänk gärna på att: Kontrollera i förväg hur lokalen ser ut, se till att den utrustning du vill ha finns på plats och fungerar. Studera gärna deltagarlistan i förväg så att namnen är bekanta för dig. Ha med deltagarlistor och uppdatera dem med korrekta telefonnummer och e-postadresser Presentera dig själv och kursen Om det är relevant, diskutera cirkelns upplägg Berätta gärna att en studiecirkel är en krets för gemensamma studier där alla har ansvar för resultatet och där ingen är expert. Låt deltagarna själva berätta om hur de kom i kontakt med IM och vad de har för eventuell bakgrundskunskap på ämnet. Deltagarna kan ha olika förväntningar och förhoppningar om cirkeln och det kan vara bra att fråga varför deltagarna har anmält sig och diskutera förväntningar och vad de vill lära sig. Diskutera gärna om ni i gruppen ska sätta upp gemensamma mål med cirkeln. Ett tips kan vara att låta deltagarna skriva ner sina förväntningar på små lappar som ni sätter upp på väggen och som du kan återkomma till vid cirkelutvärderingen. Förslag på övningar Eftersom detta är första gången ni träffas i gruppen kan en presentationslek användas för att lätta upp stämningen och ge deltagarna möjlighet att lära känna varandra. Att låta deltagarna presentera sig bidrar ofta till öppnare samtalsklimat i cirkeln. Här följer några tips på presentationssätt: 1. Alla gör ett självporträtt eller ritar något annat ni kommer överens om. För att undvika prestationsångest kan man bestämma att alla gör det med fel hand. 10

11 2. Placera stolarna i en ring och lägg ut vykort med varierande motiv på golvet, det behövs ganska många. Alla väljer det kort som de tycker säger mest om dem och berättar sedan för gruppen varför de valt det. 3. Intervjua varandra två och två. Be att de bl.a. svarar på en lite annorlunda fråga, som exempelvis En sak du alltid tar med dig på resan eller Vilket djur skulle du vilja vara. Sedan får alla berätta inför gruppen vad deras intervjuperson svarat. Förslag på diskussionsfrågor 1. Vad betyder egentligen? På hemsidan finns följande definition: Namnet betyder att individen alltid är i centrum, även om IMs insatser oftast riktar sig till grupper av människor. Det är också en påminnelse om att se hela människan med alla hennes behov, såväl materiella och fysiska som sociala och andliga. 2. Vad betyder IMs kärnvärden (Medmänsklighet, Livskraft och Framtidstro) för dig? Hur tycker du att man kan arbeta med dessa i utvecklingssamarbete? 3. IM växer. Ett begrepp som används inom IM är från människa till människa vilket syftar på att IM eftersträvar att skapa en känsla av närhet mellan givare och mottagare. Hur mycket kan en organisation växa innan den närheten förloras? Har IM ett ansvar gentemot världens nödställda att växa för att kunna hjälpa fler? 4. Vad är det som ska styra IM i valet av verksamhetsområden? Ska principen där nöden är som störst gälla? Eller ska man verka där man har störst möjlighet att göra nytta? Finns det andra områden som IM bör uppmärksamma som du tycker saknas idag? 5. Vad är utveckling för dig? Lästips om IM En värld att växa i. En broschyr som presenterar IMs verksamhetsidé. Finns att beställa från IM. Motsvarande information går även att hitta under Om IM på IMs hemsida. IMs verksamhetsberättelse. Finns att ladda ner från hemsidan (under Om IM ) eller beställa från IM Medmänsklighet som drivkraft. Maja Lundborg, Boken finns att beställa från IMs webshop. I Medmänsklighetens tjänst, under ett halvt sekel. Åke Olausson, Boken finns att beställa från IMs webshop. Medmänsklighet en väg ut ur nuets kris? Sju kapitel om vad Inomeuropeisk Mission är och vill. Folke Holmström,

12 2. Humanitära insatser Humanitärt bistånd, utvecklingssamarbete och partnerskap Titta på hur IM arbetar som biståndsorganisation, gärna med hjälp av en kort presentation av vad IM har för verksamheter i Östeuropa. Gå igenom lite kort hur, med vad och varför IM arbetar i de respektive länderna. Diskutera sedan humanitärt bistånd kontra utvecklingssamarbete eller koncentrera er på att diskutera för- och nackdelar med partnerskap. Förslag på diskussionsfrågor 1. I Östeuropa arbetar IM med humanitärt bistånd, vilket i Rumänien exempelvis innebär att ge matpaket till hemlösa pensionärer mot att de städar en park en gång i veckan. Sida menar att sådan livsuppehållande verksamhet inte ger någon utveckling av det större samhället. IM menar däremot att matpaketen är ett sätt att visa medmänsklighet för individen. Kan humanitärt bistånd och socialt arbete bidra till utveckling? Om ja, på vilket sätt? 2. Finns det specifika områden inom vilka partnerskap kan vara särskilt gynnsamt? Finns det områden eller situationer som kräver att IM agerar på egen hand? 3. Vilken betydelse har kulturella skillnader, till exempel genderfrågor, barnuppfostran och demokratifrågor, i partnerskap med organisationer från olika kulturer? 4. Vad händer när IM och lokala organisationer strävar åt olika håll, bör de ha samma värdegrund, visioner och mål? 5. Hur yttrar sig öppenhet och respekt i partnerskap? Hur kan IM ta tillvara på kompetens och kunskap i samarbetsorganisationen? 6. Med samarbete följer ibland ömsesidigt beroende. Vad kan detta få för konsekvenser? Fundera gärna över både positiva och negativa konsekvenser. Förslag på värderingsövning. Heta stolen. Det går till så att alla sitter på varsin stol i en ring. I ringen finns det även en ledig stol. Ledaren läser ett påstående, t.ex. Godis är godare än glass eller Vinter är bättre än sommar. Om man håller med reser man sig och byter stol med någon annan eller sätter sig på den lediga stolen. Om man inte håller med om påståendet sitter man kvar. Efter varje påstående ber ledaren några av deltagarna att kort motivera sitt ställningstagande. Diskussionerna bör hållas korta och inom ramen för frågan. Därefter går man över till nästa påstående. Alla åsikter som kommer fram ska behandlas lika och neutralt oavsett ledarens personliga åsikter. Det är alltid bra att börja med några lättsamma påståenden. Tidsåtgången till övningen beror på hur många påståenden som andvänds och hur långa diskussionerna blir. 12

13 Metod: Ta ställning till olika påståenden och kort diskutera dem. Material: Stolar i en ring. Tidsåtgång: från 10 minuter och uppåt beroende på hur många påståenden som används Exempel på påståenden som kan användas - Inom bistånd är det viktigast att rädda liv - Utvecklingssamarbete är bättre än humanitärt bistånd - IMs partners måste ha demokratiska värderingar och arbetsmetoder - IM är en modig och modern organisation - IM borde avsluta samarbete med partnerorganisationer som inte har samma kvinnosyn som IM - Det är viktigare att människor i nöd får hjälp än att IM och partnerorganisationer har lika värderingar - Det är bättre att många i ett land får lite hjälp än att bara några får mycket hjälp - IM borde satsa mer på humanitärt bistånd - IMs kärnvärden (Medmänsklighet, Livskraft och Framtidstro) genomsyrar IMs arbete i världen - IM bör koncentrera sig på och utveckla arbetet i de länder där organisationen redan verkar, istället för att gå in i nya länder - IM borde bli modigare i att ta ställning för marginaliserade grupper Kom gärna på fler påståenden! 13

14 Lästips om humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete IMs policy och riktlinjer för utvecklingssamarbetet. Finns att ladda ner på IMs hemsida ( Om IM, Verksamhetsberättelse 2007, Ny policy ) eller beställa från IM Blir världen bättre? Siffror om utvecklingen i världen. Staffan Landin, UNDP:s kontor i Stockholm. Kapitel 2: Vad är utveckling? Kan laddas ner från: För mer information om ämnet se under rubriken Bistånd och utveckling. Lästips om partnerskap Partnerskap med ansvar för framtiden. Nr 4/2003 Här får vi en genomgång av vad partnerskap innebär och hur man kan arbeta med det. Partnerskap för utveckling en sammanfattning av den svenska politiken för global utveckling. Johan Romare, Globala studier Nr 2, April Kan laddas ner eller beställas från Forum Syd, Lästips om Östeuropa IMs verksamhetsberättelse. Finns att ladda ner på hemsidan (under Om IM ) eller beställa från IM. Uppdaterad landinformation finns på IMs hemsida under rubriken Här arbetar IM. Fotbollspojkar från Moldavien på sitt livs resa. Nr 5/2008 En berättelse om en grupp pojkar från ett av IMs projekt i Moldavien som får resa till Sverige för att vara med på Gothia Cup. Moldaviens barn behöver mer. Nr 5/2006 Ett nytt liv för Veronica. Nr 4/2005 Denna artikel ger en introduktion till varför IM är i Moldavien samt lite allmän landinformation. Arbetet i Moldavien växer. Nr 9/2004 Denna artikel går igenom IMs arbete i landet och är en bra hjälp för att få en överblick över det hela. Jag vill inte gå in i mitt ruckel. Nr 7/2003 Ett sorgligt men fint möte med en kvinna i en by i Serbien. Serbiska ungdomar ser positivt på framtiden. Nr 5/2003 En tydlig artikel om hur situationen ser ut i landet. Gatupensionärer något för något. Nr 5/2000 En bra artikel om hemlösa pensionärer. Barnhemsbarnen. IM tidningen Nr 2/2000 En artikel om när barnhemsbarnen kom till IM-huset och vad som hände de första åren. 14

15 3. Utbildning Mänskliga rättigheter Hur stor roll spelar egentligen utbildning för ett lands och en människas utveckling? Vad betyder utbildning för de mänskliga rättigheterna och vice versa? IM startade hösten 2007 ett projekt, SPARKE, i norra Indien med syfte att minimera användandet av aga i skolorna. Läs mer om projektet och diskutera relationen mellan utbildning och mänskliga rättigheter. Förslag på diskussionsfrågor 1. Tycker du att IM arbetar med mänskliga rättigheter? I så fall hur? 2. IM stöder ett IT-projekt på två skolor i Nepal, Strongtsen och Namgyal. IM har bland annat bekostat en datasal på varje skola och vi har haft volontärer på plats som hjälper till med undervisningen i datakunskap och Internet. Samtidigt stöder vi till exempel den tibetanska bosättningen Jampaling i Nepal, där livsvillkoren är enkla och det inte ens finns tillgång till telefon. Är det rätt av IM att satsa på till exempel IT-projekt i ett land med så mycket fattigdom som i Nepal?? 3. Utbildning är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna som stater måste uppfylla. I många av IMs verksamhetsländer är detta en utopi. Vilka hinder tror du finns för att rätten till utbildning ska kunna tillgodoses? Vilka för- och nackdelar tror du att det finns med att biståndsorganisationer stödjer utbildningsinsatser? Varför tror du att IM har valt att arbeta mycket med stöd till utbildning? 4. Under 2006 avsattes Nepals kung och de första fria valen hölls. Spelar det någon roll att barn går i skolan om flertalet av befolkningen inte får rösta? 5. De flesta tibetaner i Indien och Nepal bor idag i särskilda bosättningar mer eller mindre avskilda från det indiska samhället. Barnen går i tibetanska skolor och man försöker så långt det är möjligt att upprätthålla den tibetanska kulturen. Anser du att tibetanerna borde integreras mer i det indiska samhället? Var går gränsen mellan integrering och assimilering? 6. Barnaga är förbjudet enligt den indiska staten och Dalai Lama fördömer det, ändå händer det att det förekommer i vissa skolor som får stöd utav IM. Vad har IM för rätt att ställa krav? Ska IM försöka förändra andra kulturer? Kan IM göra det? Vad är barnaga? Är fysisk barnaga värre än de verbala hot som ofta används i Sverige? Tror du att det finns något i den svenska kulturen som indier och tibetaner blir lika upprörda över som svenskar blir över barnaga? 7. Tycker du att IM borde bli bättre på att diskutera och belysa hur mänskliga rättigheter efterlevs i verksamhetsländerna? 15

16 Förslag på värderingsövning Ett bra tips är att använda värderingsövningen Mänskliga rättigheter i Abalonien för att deltagarna skall få fundera över mänskliga rättigheter och deras konkreta betydelse. Övningen går att hitta på (under fliken För lärare och sedan Idébank ) eller går att beställa från IM. Lästips om mänskliga rättigheter Global Respekt. Grundkurs i globalisering och mänskliga rättigheter. Kap 5-6. Boken finns att beställa från (under Utbildningsmaterial, Mänskliga rättigheter ). För mer information om Mänskliga rättigheter se och Lästips om utbildning De skapar Guatemalas framtid. Nr5/2006 Denna artikel handlar om hur utbildning kan höja unga mayakvinnors självkänsla och handlingskraft. Daghemmet ger barnen en andra chans. Nr 5/2006 En artikel som beskriver vad organisationen Anades förskola i San Salvador gör för skillnad i barnens vardag. Vad betyder utbildning. Nr 4/2005 Denna artikel är bra att börja med för att förstå vikten av utbildning. Utbildning för en bra framtid. Nr 4/2003 Utbildning åt alla. Nr 8/2002 En kort artikel om att utbildning ger resultat och är en rättighet. Utbildning för alla. För alla? Bakgrund, problem och utmaningar. Ulf Fredriksson. Globala Studier Nr Kan beställas från Forum Syd, Lästips om Asien IMs verksamhetsberättelse. Finns att ladda ner hemsidan (under Om IM ) eller beställa från IM. Uppdaterad landinformation finns på IMs hemsida under rubriken Här arbetar IM. Information om SPARKE finns också på hemsidan under Här arbetar IM, Indien, IMs verksamhet. IM bygger skola och bibliotek vardagsliv i Wahaki. Nr 4/2007 Artikeln ger en bild av hur livet ser ut i en av de byar där IM är verksamma, och hur skolan kan vara en hel bys centrum. Nepal i blickpunkten. Nr 1/2007 Bra beskrivning av IMs verksamhet i Nepal. Hur gick det för barnen efter tsunamin? Nr 6/2006 Om skola, katastrofer och framtidsdrömmar. Hållbar utveckling i tibetanska bosättningar. Nr 8/2004 Artikeln berättar om exiltibetaners situation i Indien och om IMs stöd till denna grupp. Skolor i gränderna. Nr 7/2003 En artikel om ett skolprojekt i en fattig del av New Delhi. Ett tibetanskt internat. Nr 5/2000 En svensk besöker en tibetansk skola i Nepal. 16