SOMMAR. Sol, småkryp och fästingar så skyddar du dig. Bilaga med alla nummer till sjukvården. Tipsen som får dig att må bättre RIV UR OCH SPARA!

Transkript

1 Sjukvårdsrådgivningen.se till Sjukvårdsrådgivningen 4 Lär dig känna igen stroke Sömn lagar kroppen 15 Ta kontroll över maten Friskare tänder Säkrare sommarsex SOMMAR Sol, småkryp och fästingar så skyddar du dig BILD: Sven Persson/Swelo.se Tipsen som får dig att må bättre RIV UR OCH SPARA! Bilaga med alla nummer till sjukvården

2 »Jag har samma ansvar mot dessa patienter som jag har mot mina patienter på vårdcentralen«sjukvårdsrådgivningen.se är landstingens/regionernas och Apotekets gemensamma webbplats där du hittar säkra råd om vård, dygnet runt. Du kan dessutom ställa frågor och få svar från erfarna sjuksköterskor och läkare inom en vecka. Tidigare hette sajten Infomedica men heter sedan 2005 Sjukvårdsrådgivningen. På hittar du tusentals artikar, filmer och illustrationer om vård. Sjukvårdsrådgivningen drivs utan kommersiella intressen och det förekommer inga sponsorer eller annonser på webbsidorna. Det är meningen att människor ska kunna få kompetenta råd vid sjukdom men också upplysningar om vård och hälsa. För barn finns en speciell avdelning. Där kan de små till exempel med hjälp av filmer se hur den underökning de ska göra går till. Gunilla Finnberg har arbetat med webbplatsen ända sedan den öppnades för fem år sedan. Men fortfarande tycker hon det är lika roligt att svara på de frågor som kommer in eller arbeta med att skriva de många bakgrundsartiklar som finns på sajten. Vi kände oss som pionjärer när vi startade. Just det att vi inte är sponsrade av några särintressen känns skönt. Svar inom en vecka Bakom Fråga sjukvårdsrådgivningen finns ett 20-tal läkare (specialister i allmänmedicin) och ett antal sjuksköterskor som besvarar enklare frågor från allmänheten. Gunilla Finnberg är själv chef för vårdcentralen Södervärn i Malmö. Frågorna skickas in per mail och alla lovas svar inom en vecka. Är tillströmningen av frågor för stor kan sajten stänga under en kort period för inkommande frågor. Frågeställarna är anonyma för dem som besvarar frågorna medan läkare och sjuksköterskor uppger sina namn. Jag har samma ansvar mot dessa patienter som jag har mot mina patienter på vårdcentalen, säger Gunilla Finnberg. Frågorna kan handla om nästan vad som helst. Det kan handla om något sällsynt syndrom som kanske bara tre personer i hela landet lider av eller en ung tjej vars menstruation är tre dagar försenad. Många frågar om sjukdomar och mediciner och många skriver för att få en second opinion. De har varit hos en eller flera läkare, men tycker inte att de har fått svar på alla sina frågor. Det tycker jag tyvärr visar att vården inte alltid klarar av att bemöta sina patienter på bästa sätt. Det medicinska omhändertagandet är bra, men inte alltid det psykologiska, säger Gunilla Finnberg. Media påverkar frågorna Det som medierna för tillfället skriver om får också genomslag i de frågor som kommer in. Fågelinfluensan är det senaste exemplet, men Gunilla Finnberg nämner också den stora brittiska undersökning för några år som visade att östrogen innebar en, om än liten, men dock ökad risk för bröstcancer. Efter detta kom det in många oroliga frågor om östrogenbehandling i samband med klimakteriet. Gunilla Finnberg påpekar att webbplatsen inte är något för akuta fall. Får man smärtor i bröstet ska man ringa efter en ambulans, vi är ingen akutrådgivning. Ibland samråder hon med andra läkare. Alla svar kontrolleras grundligt och övriga texter på sajten revideras med jämna mellanrum. Besökarna ska kunna lita på den information de får. Det finns dessutom en svarsbank med tvåtusen frågor och svar där en del av de personliga frågorna har omarbetats så att de är anonyma och allmängiltiga. Det är farligt att bara surfa omkring på nätet och söka vårdinformation. Men måste se varifrån informationen kommer för att kunna bedöma den rätt. Det finns riktigt många särintressen som vill föra fram sina egna synpunkter, säger Gunilla Finnberg. Lena Svalfors /Illuform Frågor Gunilla Finnberg har arbetat med sjukvårdsrådgivningen på nätet ända sajten öppnades för fem år sedan. Gunilla svarar på dina Boken ges ut av Sjukvårdsrådgivningen.se och Region Skåne i samverkan. Efterlängtad bok klar till sommaren Alla människor drabbas någon gång av lättare sjukdomar, skador och besvär. Många av de vanligaste åkommorna kan man lindra eller bota genom att behandla dem på egen hand. Region Skåne har låtit Sjukvårdsrådgivningen.se ta fram en Egenvårdsguide. Denna bok är efterlängtad av många och därför är vi mycket glada att kunna erbjuda Egenvårdsguiden, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Karin Christensson. Den är ett bra komplement till den hälso- och sjukvård vi har här i Region Skåne. I Egenvårdsguiden får du hundratals tips och råd om vad du praktiskt kan göra för att må bättre. Bakom råden står läkare och sjuksköterskor från hela landet. I boken finns också tips om vad som är bra att ha hemma i husapoteket, barnsäkerhet och avslappning för att ta några exempel. Egenvårdsguiden är gratis och kommer att finnas på vårdcentraler, sjukhus, barnavårdscentraler etc. När boken är klar kommer annonsering att ske i de skånska tidningarna. Håll utkik! Tills vidare kan du bläddra fram till mitten där vi plockat ut några av egenvårdstipsen från boken som främst rör sommaren. Riv gärna ur uppslaget och spara! 2 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE REGION SKÅNE HÄLSA & VÅRD 3

3 »Du får prata med en erfaren sjuksköterska som ger råd«råd om vård på telefon Lena Svalfors/Illuform I framtiden kan du ringa 1177 till Sjukvårdsrådgivningen oavsett var i Sverige du befinner dig. Skåne är först ut med start redan i sommar. Skåningarna kan ringa 1177 redan den 1 juni. Då byts det gamla numret mot det gemensamma numret för landet. Det blir en hänvisning till det nya numret om man ringer det gamla. År 2008 ska numret 1177 fungera i hela Sverige. Principen är lika vård för alla. Oavsett varifrån i landet du ringer ska Sjukvårdsrådgivningen bjuda på samma kvalitet och tjänster. Man kan vara väldigt trygg när man ringer. Du får prata med en erfaren sjuksköterska som ger råd. Råden bygger på vetenskapligt beprövad erfarenhet och ligger i en databas. Den kommer att vara densamma över hela landet, säger Mikael Karlson, medicinskt ansvarig för Sjukvårdsrådgivningen i Region Skåne. I Skåne har Sjukvårdsrådgivningen funnits i fem år och fungerar som komplement till vården. Man får hjälp till vård oavsett om man är allvarligt sjuk eller om man har ett tillstånd som man kan behandla på egen hand, säger Mikael Karlson. Den som bor i Skåne och ringer 1177 får prata med sjukvårdsrådgivningen i Region Skåne. På sikt finns det möjlighet för de olika landstingen/regionerna att avlasta varandra när många ringer samtidigt genom en så kallad over-flowfunktion. Det planeras också rådgivning på flera olika språk och inom olika specialistområden, till exempel psykiatri och barnsjukvård. 15 Primärvården Skåne fi ck cirka 3 miljoner samtal förra året. 40 procent av samtalen inkom på morgonen klockan 8 9. Camilla Olsson ringer inte jätteofta till sin vårdcentral, men när hon gör det tycker hon att det är bara fördelar med att bli uppringd istället för att vänta i luren. BILD: Sven Persson/Swelo.se Du har Snart samma nummer i hela landet Förutom Region Skåne startar ytterligare fyra landsting med kortnumret 1177 i sommar Landstingen i Gävle- Vi vet alla hur irriterande det är att vänta i en telefonkö. Speciellt frustrerande är borg, Kronoberg, Uppsala och Jämtland. det när man är sjuk eller orolig och I höst ansluter sig även behöver få kontakt med sin vårdcentral. Eller Landstinget i Östergötland. när man är på jobbet och inte har tid att sitta År 2008 ska telefonnumret och vänta med telefonen tryckt till örat till sjukvårdsrådgivningen Patienterna vid Vårdcentralen Klippan i nordvästra gälla i hela Sverige. Skåne slipper vänta i telefonköer när de vill ha kontakt med vårdcentralen. I stället kan de knappa in sitt Samtalet kostar som ett vanligt lokalsamtal. telefonnummer och bli uppringda av vårdcentralen Vill du ringa 1177 när det blir deras tur. Platsen i kön behålls även om från utlandet är numret du inte väntar kvar i telefonen På måndagarna är det många som ringer. Och då Sjukvårdsrådgivningen ser vi se att det är speciellt vanligt att använda sig av 1177 kommer att ha en callback-funktion från och med callback-funktionen, säger Cecilia Nilsson, telefonansvarig vid i sommar. vårdcentralen. nummer i kön... Primärvårdstipset De flesta som ringer Primärvården ringer mellan klockan Vill du slippa de värsta telefon köerna kan du ringa senare. Personalen på vårdcentralen ser inte vem som har ringt, de får bara upp det telefonnummer som ska ringas upp på skärmen. De flesta vårdcentraler i Region Skåne har så kallad callback-funktion och funktionen är uppskattad. Många av våra patienter tycker att det är jättebra, säger Cecilia Nilsson. Totalt i Skåne använder ungefär 25 procent av dem som vill ringa till primärvården callback-funktionen. Eftersom allt fler patienter har mobiltelefoner är det en fördel att använda callback. Då slipper man vänta i telefonkö och kan bli uppringd var som helst. Om du känner dig osäker på hur callback fungerar kan du fråga nästa gång du besöker din vårdcentral. Du kan också få instruktioner i luren. Bra att bli uppringd Camilla Olsson är dagmamma i Klippan. I vardagen är hon omgiven av små barn en stor del av tiden. Det gör att hon inte har några pauser, när hon kan göra ärenden som till exempel att ringa till vårdcentralen. Därför tycker jag att den nya callback-funktionen är väldigt bra. Det gör att jag kan ta hand om barnen istället för att vänta i telefonen, när jag behöver ringa till vårdcentralen, säger hon. Camilla ringer inte jätteofta till vårdcentralen, men när hon gör det tycker hon att det är bara fördelar med att bli uppringd istället för att vänta i luren. Hittills har jag blivit återuppringd väldigt snabbt. Och personalen försöker alltid hjälpa till med att lösa problemen så snabbt som möjligt, säger hon. 4 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE REGION SKÅNE HÄLSA & VÅRD 5

4 Charlotte Hellsten på kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö uppmanar alla att gå till provtagning när kallelsen kommer. Regelbunden cellprovtagning är det bästa man kan göra för att skydda sig själv mot att insjukna i livmoderhalscancer, säger hon. Att ta ett cellprov vart tredje år är en billig livförsäkring för att undvika att utveckla livmoderhals cancer. Trots det är det många kvinnor som struntar i att komma till undersökningen när kallelsen ramlar ner i brevlådan. cellprov Smärtfritt en billig livförsäkring Jag brukar uppmana unga kvinnor som tar provet att i sin tur berätta för sina väninnor hur enkelt och betydelsefullt det är så att de också kommer, säger Charlotte Hellsten. Alla kvinnor i Sverige mellan 23 och 50 år kal las vart tredje år till gynekologisk cellprovkontroll från livmoderhalsen. De som är år kallas vart femte år. Man behöver inte gå oftare. Men det är ett problem att många kvinnor inte dyker upp till undersökningen. Bara procent av de kallade kvinnorna kommer till mödravårdscentralen för sin provtagning i Malmö. Det finns många skäl till att de inte kommer. Unga kvinnor vet inte vad det handlar om, många tror att det är ett cancerprov och törs inte komma och andra känner sig friska och tycker inte det finns någon anledning att ta provet, säger specialistläkare Charlotte Hellsten, kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset MAS. Provet gör inte ont Många unga tror att det gör ont att ta provet, men så är det inte. Jag brukar uppmana unga kvinnor som tar provet att i sin tur berätta för sina väninnor hur enkelt och betydelsefullt det är så att de också kommer, säger Charlotte Hellsten. För det är viktigt att låta sig undersökas. Det man letar efter är cellförändringar på livmoderhalsen som orsakas av ett virus, humant papillom virus, HPV, som är vår vanligaste sexuella smitta. Sju av tio kvinnor får smittan någon gång under sitt liv. I upp till 90 procent läker den ut av sig själv. Om den inte gör det kan den orsaka cellförändringar som på sikt kan utvecklas till cancer i livmoderhalsen. Mindre vanlig i Sverige Om man upptäcker cellförändringar på livmoderhalsen på ett tidigt stadium kan man förhindra att de utvecklas till cancer. Internationellt sett är livmoderhalscancer den andra vanligaste cancerformen bland kvinnor. I Sverige är det bara den 15:e vanligaste, tack vare den regelbundna screening som inleddes på 1960-talet och som har halverat fallen av livmoderhalscancer. Av de prover som tas i Sverige varje år är det cirka som visar på cellförändringar. Antalet fall av livmoderhalscancer ligger på cirka 450 per år i Sverige. Cellförändringar ger oftast inga symtom. Därför är det svårt att själv upptäcka att man har det, säger Charlotte Hellsten. Men hon påpekar samtidigt att har man cellförändringar så betyder inte det att man är på väg att utveckla cancer. Eventuellt tas ett vävnadsprov Om cellprovet visar cellförändringar kallas kvinnan in på en ny kontroll, det tas ett nytt cellprov, gynekologen tittar även på livmoderhalsen med ett mikroskop och eventuellt tas ett vävnadsprov. Om kvinnan har mer allvarliga cellförändringar tas den yttersta biten av livmoderhalsen bort, så kallad konisering. Kvarstår förändringarna efter en till flera koniseringar kan det bli aktuellt att operera bort livmodern, vilket innebär att kvinnan inte längre kan föda barn, säger Charlotte Hellsten. För att försöka få fler att komma till undersökningen får de kvinnor som kallas numera redan i kallelsebrevet en tid för provtagningen. De får också ett telefonnummer de kan ringa om de behöver ändra tiden. Om de trots detta inte hör av sig alls får de en ny kallelse redan nästa år i stället för som tidigare om tre år. vaccin Snart kommer ett Två olika läkemedelsbolag kommer inom kort att lansera ett förebyggande vaccin mot två av de virustyper som ligger bakom cirka 70 procent av alla allvarliga cellförändringar och livmoderhalscancer. Det ena vaccinet ger även skydd mot två virustyper som ligger bakom cirka 90 procent av alla kondylom. Det är ännu inte beslutat vilka åldersgrupper som ska vaccineras. Men det är viktigt att unga flickor som ännu inte debuterat sexuellt får tillgång till vaccinet, säger Charlotte Hellsten. Män är liksom kvinnor bärare av viruset och de har heller inga direkta symptom, förutom om de får synliga vårtor. Så tar man provet Provet tas vid en gynekologisk undersökning. Det går snabbt och tar högst en minut. Cellprovet tas från livmoderhalsen. Cellerna sänds till en laboratorieundersökning. Svaret kommer inom 3 6 veckor. 6 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE REGION SKÅNE HÄLSA & VÅRD 7

5 Förberedande FILM Med film blir operationen tryggare och vården bättre. På ortopediska kliniken i Hässleholm förbereds nu alla patienter med film inför knä- och höftledsoperationer. BILD: Region Skåne/Colibri Television Sedan ett drygt år förbereds alla höftledspatienter på Hässleholms sjukhus med film inför operationen. Förutom att filmerna finns på Region Skånes hemsida kan patienterna också få dem med sig hem som dvd. Vi har fått mycket positiva reaktioner, säger Marie Ljung, informationschef på Hässleholms sjukhus. Många säger att de känner sig tryggare när de vet vad som kommer att hända. Att de kan se miljöerna som de ska vårdas i innan de läggs in ökar också tryggheten. Visar hela förloppet Satsningen har fallit så väl ut att sjukhuset nu har gjort en ny film om knäledsoperationer. Filmerna visar hur hela förloppet kring en operation går till, från inskrivning till utskrivning. Det finns också ett rehabiliteringsprogram, som gör att patienterna redan i förväg kan förbereda eftervården, berättar Marie Ljung. Filmerna har utvecklats som en del i ortopedklinikens arbete för att förbättra och utveckla vården av patienterna. Kommer att växa Det visuella är starkt. Att använda rörliga bilder för att förbereda sig och få stöd efter en operation är något jag tror kommer att växa sig allt större, säger Marie Ljung. Filmerna har också uppmärksammats långt utanför Skånes gränser, både av företag som arbetar med att utveckla it-stöd i vården och av andra sjukvårdsdistrikt. Nu satsas det därför på fler informationsfilmer i Hässleholm, både för patienter och för medarbetare. Bland annat finns en ny film om hur det är att råka ut för en höftfraktur. Speciellt framtagna utbildningsfilmer för familjeläkare och sjukgymnaster som arbetar i primärvården finns också. Det finns oerhört mycket kunskap att förmedla, både till patienterna och mellan oss inom sjukvården. På så vis har filmerna ett utbildningsvärde även för oss i Region Skåne, säger Marie Ljung. Vill du se filmerna? Gå in på Region Skånes webbplats: avråder vi helt från eftersom nikotin då kommer in i kroppen hela tiden«skåningar röker mer än andra svenskar och i Skåne röker fler kvinnor än i övriga delar av landet. Men i dag kan alla få hjälp att sluta röka. Slutade för barnets skull När Zehra Harbas blev gravid kändes det alldeles självklart för henne att sluta röka. Redan när en gravid kvinna möter en barnmorska vid första besöket tas frågan om rökning upp. I dag är de allra flesta medvetna om riskerna med rökning, men beslutet att sluta ska komma från kvinnan själv. Det är viktigt att motivationen finns där och den försöker jag hjälpa till med att finna, säger barnmorskan Erika Larsson vid Rosengårds mödravårdscentral i Malmö. Hon är en av två sjuksköterskor i Malmö som är specialutbildad i motiverande samtal. Det är viktigt att inte använda pekpinnar eller skräckpropaganda. Det hjälper inte alls. Genom samtalet kan vi tillsammans komma fram till om den gravida vill sluta röka och vilket sätt som är det bästa för just henne. Vet vilka risker det innebär Alla kan få hjälp genom Sluta röka-linjen och det finns också speciellt utbildade rökavvänjare på de flesta vårdcentraler i Skåne. I dag vet nästan alla kvinnor om vilka risker det innebär för barnet om modern röker under graviditeten. Och de flesta som kommer till oss har också dragit ner på rökningen eller slutat helt efter att de har fått besked att de väntar barn. Men det finns också de som vet att man inte bör röka under graviditeten och som därför säger att de har slutat fast det inte stämmer. Det har flera undersökningar visat och man kan ibland också se på moderkakan om kvinnan är rökare, säger Erika Larsson. Rökning under graviditeten innebär en rad risker för barnet. Det kan bland annat leda till en för tidig födsel, hämning av tillväxten, låg födelsevikt, ökad risk för dödlighet samt en ökad frekvens av vissa missbildningar. Avråder från nikotinersättning Från medicinskt håll avråder man även från användning av nikotinersättningsmedel eftersom det är osäkert vilken inverkan det har på fostret. Nikotinplåster avråder vi helt från eftersom nikotin då kommer in i kroppen hela tiden. Tuggummi är i så fall ett bättre alternativ även om det bästa naturligtvis är att sluta helt. Vetenskapen har ännu inte kunnat bli helt enig om hur stor risk nikotinersättningsmedlen är, säger Erika Larsson. Många kvinnor börjar röka igen när barnet är fött men det är en dålig idé. Passiv rökning mår ingen bra av och barn är extra känsliga för att andas in rök. Jag fick beröm av barnmorskan Det låter enkelt när Zehra Harbas berättar om beslutet att sluta röka. Tidigare rökte hon omkring 15 cigaretter om dagen. När jag fick reda på att jag var gravid så bestämde jag mig för att sluta, säger hon. Det var för barnets skull. Jag ville inte leva med stressen att oroa mig för att min rökning kunde skada barnet. Min man röker inte och han skulle säkert ha tjatat på mig hela tiden om jag hade fortsatt att röka, säger hon och skrattar mot sin man Jasmin. Det var som att smygröka Zehra arbetar som barn skötare vid en förskola i Malmö och kan inte röka på jobbet. Skulle vi röka var vi tvungna att gå ut och gå en bit bort så inte barnen kunde se oss. Det kändes inte bra alls, som att smygröka. Hemma gick jag alltid ut på balkongen. När Zehra blev gravid kändes det alldeles självklart för henne att droppa cigaretterna. Graviditeten var den motivationen hon behövde för att sluta. Behövde ingen hjälp När Zehra kom till mödravårdscentralen första gången under graviditeten fick hon frågan om hon rökte. Jag fick beröm av barnmorskan för att jag hade slutat. Jag fick också frågan om jag behövde hjälp med att låta bli att röka men jag har klarat av det på egen hand. Zehras och Jasmins barn ska föddas i augusti. Det är första barnet och glädjen är stor hos det unga paret. Jag går in på internet och läser om barnets utveckling vecka för vecka. Det är otroligt spännande, säger hon. 8 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE REGION SKÅNE HÄLSA & VÅRD 9

6 Med snabb behandling minskar riskerna för hjärnskador vid stroke. Tidsfaktorn är avgörande. Patienten måste vara på sjukhuset inom tre timmar för att behandlingen ska kunna sättas in.»det känns som om jag fått en andra chans«varje år drabbas svenskar Stroke, som också kallas slaganfall, är ett samlingsnamn för blodpropp och blödning i hjärnan. Varje år drabbas svenskar av stroke. Propplösande behandling måste påbörjas inom tre timmar efter insjuknandet. Men ju tidigare den påbörjas, ju mer effektiv är den. Varje vunnen minut innebär att fler hjärnceller får chans att klara sig. Behandling inom tre timmar innebär att var 8:e patient kan räddas till ett liv utan handikapp. Behandling inom 90 minuter räddar var fjärde patient. Behandling inom en timme räddar varannan patient. Stroke Lär dig känna»behandlingen måste påbörjas senast inom tre timmar«i Skåne drabbas personer av stroke varje år. Upp till 90 procent av sjukdomsfallen orsakas av blodproppar som kan ge bestående hjärnskador. Men det finns ett sätt att behandla blodpropp som kan minska risken för hjärnskador. Det har revolutionerat sjukvården, säger Marco Brizzi, verksamhetschef på neurologen vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö (Umas). Riskerna minimeras Med propplösande behandling, eller trombolys som behandlingen också kallas, återställs blodcirkulationen i det skadade området snabbt. Därmed minimeras riskerna för bestående hjärnskador. Men för att metoden ska fungera, måste behandlingen påbörjas inom tre timmar efter en stroke. I dag behandlar vi bara fem procent med den nya metoden. Största anledningen till att vi inte behandlar fler är att patienterna inte kommer in till sjukhuset i tid. Problemet är nämligen att man nästan aldrig känner någon smärta vid stroke, säger Marco Brizzi. För att öka medvetenheten om vikten av snabb behandling och vilka symptom en stroke kan ge pågår ett informationsarbete kring Rädda hjärnan. Förutom att öka allmänhetens kunskap och medvetande, handlar det också om att få alla aktörer Lär dig känna igen tecknen på inom sjukvården att göra kvalificerade bedömningar och snabbt lotsa vidare till rätt instans vid stroke. Samarbetet omfattar allt från ambulanser, SOSalarm, vårdcentraler och akutvårdsmottagningar till de skånska sjukhusens strokeenheter. Det har tagit tid att trimma in alla länkar i vårdkedjan. Idag jobbar vi bra. Nationellt sett ligger vi långt framme, säger Marco Brizzi. Rehabilitering en naturlig del I dag finns strokeenheter på alla sjukhus i Region Skåne. På Umas öppnade den redan 1999 och sedan dess är även rehabilitering en naturlig del i klinikens akutvård. Det nya nära samarbetet har gett en mängd ny kunskap om hur hjärnans rehabilitering fungerar. Att starta rehabilitering redan i den akuta fasen har visat sig ge betydande förbättringar, säger Lars Mårtensson, rehabchef på Umas strokeenhet. Idag vet läkarna till exempel att inlärningen kan aktiveras på olika sätt och att rehabilitering i stimulerande miljö ger bäst resultat. Därför arbetar strokeenheten på Umas mycket med hemrehabilitering. Med vård på en strokeenhet minskar dödligheten och handikappen med 20 procent i jämförelse med vård på en akutklinik eller vanlig medicinklinik, säger Marco Brizzi. Marco Brizzi, verksamhetschef på neurologen vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö, visar en modell av hjärnan. Lena Svalfors /Illuform Om du plötsligt känner domning eller förlamning i ansikte, arm eller ben... märker att synen försämras på det ena eller båda ögonen... får svårt att tala eller förstå vad andra säger... får mycket ont i huvudet utan rimlig orsak... får svårt att hålla balansen eller att styra arm och ben... då kan det vara stroke Vänta inte, sök hjälp omedelbart. Larma 112. Per Rosberg i Malmö drabbades av stroke för två år sedan. Idag är han helt frisk. Idag är han helt återställd. Mycket tack vare en arbetskamrat som övertalade honom att snabbt söka vård. Det känns som om jag har fått en andra chans, säger Per Rosberg som drabbades av stroke för två år sedan. När han kom in till sjukhuset gick allt i en rasande fart. Men själv kände han ingen brådska. Det kom som en blixt från klar himmel. Man har inte det minsta ont, säger Per Rosberg som dagen före pingstafton för två år sedan drabbades av stroke. Kunde inte greppa med vänster hand När det hände jobbade han som kontorschef på ett bankkontor i Malmö. Jag kom in efter ett kundbesök och kände mig plötsligt väldigt trött och törstig. När jag sedan skulle faxa iväg några papper kunde jag inte längre greppa dem med vänster hand. Men jag tänkte att det här går nog över, berättar Per Rosberg. Själv ville han bara gå och vila. Men tack vare en sjukvårdsutbildad arbetskamrat, som reagerade på att hans mungipa hängde, kom Per snabbt till sjukhus. Min kollega lyckades övertala mig, som tur var. För när jag kom till akuten verkade det som om de ganska fort förstod vad som hade inträffat, säger han. När man via skiktröntgen kunnat konstatera att det var fråga om en stroke som orsakats av blodpropp, kunde läkarna också starta akut propplösande behandling på direkten. Det tog bara någon timme innan jag kände att det lättade, berättar Per, som idag är helt återställd. Skrevs ut efter några dagar Tack vare den snabba insatsen kunde blodcirkulationen i kroppen återställas och hindra bestående hjärnskador. Redan några dagar efter stroken kunde han skrivas ut från sjukhuset. Sedan ett år är han tillbaka på sitt arbete på heltid. Jag har inte haft en enda sjukdag sedan dess, men chefsjobbet har jag släppt, säger han. Förutom att han känner att han har fått all sin gamla ork tillbaka i dag, upplever han också att han har fått en andra chans i livet. Stroken har präglat mitt liv. I dag prioriterar jag livet framför arbetet. Jag arbetade alltid väldigt mycket innan. Idag stressar jag inte så mycket som jag gjorde tidigare. Jag är mer ute i naturen och har helt enkelt fått en bättre balans mellan arbete och fritid, förklarar Per Rosberg och fortsätter: Man har bara ett liv. Stroken har gjort mig mer ödmjuk för de mjuka värdena i livet. 10 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE REGION SKÅNE HÄLSA & VÅRD 11

7 Småkryp, sol och hösnuva Enkla små tips som gör din sommar skönare TECKNINGAR: Lotta Persson/Sjukvårdsrådgivningen.se BLOMSTERRAM: Lena Svalfors/Illuform Metkrok i huden Magsjuka & matförgiftning Illamåendet kommer ofta snabbt med diarréer och kräkningar, ibland med feber. Vanligen beror magsjukan på virus men det kan också bero på att du har ätit mat som har blivit dålig. Tänk på att inte låta maten stå framme för länge, det gäller även kallskuret. Kyl ner maten snabbt och förvara den kallt. Om maten ska hettas upp se till att den blir ordentligt genomvarm. Diska alltid skärbräda och kniv direkt efter att rått kött, rå kyckling eller rå fisk har skurits upp. Använd olika skärbrädor till kött och till grönsaker. När du har drabbats av matförgiftning se till att dricka, lite åt gången men ofta. Pröva med vatten eller te och tillsätt socker och lite salt. Till en liter vatten behövs två matskedar socker och ½ tesked salt. Koka upp och låt svalna. Färdig vätskeersättning finns också att köpa på apoteket. Kontakta vården om du kräks lika ofta efter ett dygn eller om du blir magsjuk direkt efter en utlandsresa. Om du har otur kan den spetsiga metkroken fastna i huden. Eftersom den har en utåtböjd hake i spetsen, en hulling, kan den vara svår att få loss på egen hand. Gör så här: Skär först av linan. Dra metkroken framåt så att spetsen tränger helt igenom huden. Hullingen gör att du inte kan dra ut kroken bakvägen. Knipsa av kroken med en avbitartång strax under hullingen. Dra sedan ut resterna av kroken baklänges. Tvätta såret och sätt på plåster om det blöder. Kontakta vården om kroken fastnar på ett känsligt ställe, till exempel nära ögat. Om det gör ont, huden svullnar och blir röd och irriterad, tyder det på att såret är infekterat. Det kan även börja vara sig och du kan få feber. Om du är osäker på om du har stelkrampsskydd bör du också kontakta vården. Åksjuka Vissa människor är särskilt känsliga för rörelseförändringar och blir därför lättare än andra åksjuka med illamående och kräkningar. Åksjuka är vanligast hos barn. Råd inför resan: Undvik att äta stora måltider före eller under resan. Under resan är det bättre att äta lite och ofta. Vid bussresor är det bra att sitta längst fram. Du bör fästa blicken på vägen eller horisonten. Att läsa kan förvärra illamåendet. Vid båtresor är det bäst att sitta mitt i båten där det gungar minst. Det är bra att vara utomhus. Illamåendet kan minska om du ligger ner och blundar. Det blir ofta bättre om du kan sova. Det receptfria läkemedlet Postafen kan köpas på apotek. Du kan också prova ett åksjukeband, Sea.band. Kontakta vården om inte receptfritt läkemedel hjälper, det går att få receptbelagd medicin. Geting- & bistick Sticket är oftast ofarligt. Endast ett fåtal människor får svåra allergiska reaktioner efter bi- eller getingstick. Om du blir stucken av ett bi ska du försöka ta bort gadden om den är kvar i huden. Lätttast är att använda en pincett. Kyl stickstället med en isbit eller med kallt vatten. För att lindra sveda kan du använda alsolsprit, alsolgel, insektspenna, kylbalsam eller lokalbedövande salva. Kontakta vården om du får kraftig svullnad på stickstället som inte ger med sig. Om du blir stucken i munnen eller får många stick samtidigt, kan slemhinnorna svullna och du kan få svårt att andas. Då ska du snabbt söka vård eller ringa 2. Det gäller också om du är allergisk mot bi- och getingstick. Tecken på detta är att du mår illa, kallsvettas, får yrsel, blekhet, kraftig svullnad, nässelutslag, hosta, hjärtklappning eller svårt att andas. Pollenallergi Ögonen och näsan rinner och du nyser. Kanske har du drabbats av pollenallergi. Det är lätt att förväxla med vanlig snuva. Men om besvären är långvariga och kommer under sommarhalvåret kan det vara pollenallergi. När du har pollenallergi kliar det i ögonen och näsan. Pollenallergi kan också ge nästäppa, rethosta och astmabesvär. Du kan känna dig trött men har ingen feber eller värk i kroppen som vid en vanlig förkylning. Under pollensäsongen kan du till exempel tänka på att ha fönstren stängda under dagen, inte vädra sängkläder eller torka tvätt ute och att klippa gräset när det är daggvått. Det finns många bra mediciner mot pollenallergi och flera är receptfria. Kontakta apoteket för hjälp. Kontakta vården om du inte märker någon förbättring efter att ha behandlat besvären på egen hand, har besvär med andningen eller om det bara är ena ögat eller näsborren som ger besvär. Solskador Använd solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor och solglasögon. Mitt på dagen är den ultravioletta strålningen mest intensiv. Tänk på att sand och vatten reflekterar solljuset. Små barn bör skyddas extra noga och kan även ha en tunn tröja på när de badar. Om du solar för mycket kan du få brännskador. En del kan också få soleksem, som är en reaktion på solens UV-strålar. Ju fler gånger du bränt dig desto mer ökar risken för att senare i livet få hudcancer. Om du bränt dig i solen är det bäst att avstå från att sola några dagar för att låta huden läka. Om huden svider mycket kan du kyla den med kallt vatten, kylbalsam, fuktgivande lotion eller receptfri hydrokortisonkräm. Kontakta vården om du drabbas av svåra soleksem eller får en kraftig solskada där det bildas blåsor på huden. Huggormsbett Att bli biten av en huggorm kan ge olika reaktioner. En del får bara en obetydlig svullnad medan andra kan bli livshotande sjuka. Hur starkt du reagerar beror på mängden gift som har kommit in i kroppen och var du blivit biten. Ålder och kroppsvikt har också betydelse. Den som blivit biten bör vara stilla eftersom giftet sprids fortare vid ansträngning. Den bitna kroppsdelen bör hållas högt. Tag av ringar och annat som sitter åt. Lämna bettstället helt ifred. Försök inte suga ut giftet, kyla, värma eller snöra av den kroppsdel som har blivit ormbiten. Det kan förvärra förloppet. Uppsök alltid vårdcentral eller sjukhus efter ett ormbett. Åk inte ensam utan se till att ha sällskap. Ring 2 om något av följande symtom uppträder: svårt illamående, kräkningar, magsmärtor, diarré, kallsvettning, hjärtklappning, yrsel, andningsbesvär, kraftig blekhet. Det finns huggormsserum som snabbt kan hejda sjukdomsförloppet. Fästingbett Om du blir biten av en fästing brukar huden bli röd och det kliar. Sedan går det oftast över. Men ibland kan fästingar bära på smittämnen. Borrelia och TBE kan spridas med fästingar. Vistas du ofta i områden med många fästingar kan du vaccinera dig mot TBE. Borrelia kan behandlas med antibiotika. Gör det till en vana, efter att ha varit ute i skog och mark, att leta fästingar på kroppen. Undersök även husdjuren. Använd pincett eller fästingborttagare. Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt och dra rakt ut. Fästingar ska inte vridas loss. Försök att se till att hela fästingen kommer med. Tvätta med tvål och vatten. Kontakta vården om du efter någon vecka har en ringformad rodnad som blir större och större. Brännmaneter I svenska vatten finns inga farliga maneter men du ska vara försiktig med till exempel röd och blå brännmanet. I manetens bränntrådar finns nässelceller med gift. Nuddar du trådarna brister nässelcellerna och gift sprutas in i huden. Huden blir blekröd och det kan svida ordentligt. Det bästa är att skölja i rikligt med vatten så att bränntrådarna sköljs bort. Om du har väldigt ont kan du ta smärtstillande medel. Kontakta vården om du har fått brännskador i ögonen eller en kraftig reaktion i huden, eller har feber och känner dig allmänt medtagen. Läs mer på internet Eller ring 77. KÄLLA: Sjukvårdsrådgivningen.se Skrubbsår Det är viktigt att rengöra sår ordentligt eftersom smuts och skräp som finns kvar i såret kan orsaka en infektion. Jord, smuts och grus kan du borsta bort med en ren och mjuk tandborste, gärna under rinnande vatten. Du kan också försöka lösa upp smuts och grus genom att doppa ner den skadade kroppsdelen i vattenbad ett tag. Asfaltrester i såret kan tas bort med paraffinolja eller annan olja. Skydda gärna såret med ett plåster men låt det lufttorka först. Kontakta vården om det är svårt att rengöra såret eller om det blir infekterat. Det märker du om såret börjar göra mer ont efter något dygn och huden svullnar och blir röd. Då kan du prova att rengöra såret på nytt, men om rodnaden växer, såret börjar vara sig och om du får feber ska du gå till vårdcentralen. Du bör dessutom kontakta vården om du är osäker på om du har stelkrampsskydd.

8 Projektet Stava blev en succé från början. Vi hade räknat med 100 deltagare på vår kick-off i våras, men det kom över 300, berättar Frida Svantesson. 300 stavgångare som går två kilometer i veckan motsvarar faktiskt 60 mil. På åtta veckor blir det 480 mil, säger hon. Det innebär att de tillsammans har gått en bra bit ner i Afrika. På gång Funktionshindrade i Trelleborg stavar sig jorden runt 300 skåningar i olika åldrar ska nu gå stavgång jorden runt. Eller kanske bara till Rom. I alla fall till Säffle. De deltar i Stava lätt som är ett friskvårdsprojekt för funktionshindrade. Avstånd från Trelleborg Sträckan per deltagare är baserad på 300 stavgångare Lund, 52 kilometer. Varje stavgångare måste gå 173 meter. Säffle, 510 kilometer. Varje stavgångare måste gå 1,7 kilometer. Rom, kilometer. Varje stavgångare måste gå 5,7 kilometer. Kapstaden, kilometer, varje stavgångare måste gå 33 kilo meter. Jorden runt, kilometer. Varje stavgångare måste gå 134 kilometer. Läs mer alla kan dessutom gå stavgång. Det går till och med att stava sig fram Nästan med rullstol, berättar Eva Malmgren och Frida Svantesson, sjukgymnaster inom Region Skåne i Trelleborg och eldsjälarna bakom satsningen på Stava lätt. Projektet Stava lätt vänder sig framför allt till funktionshindrade. Idén kommer ursprungligen från en samverkansgrupp mellan Vellinge kommun och Trelleborgs kommun, Svedala kommun, Region Skåne och fritidsföreningen Why Not. Inbjudan har gått till särskolor, till så kallade LSS-boenden och det som kallas Daglig verksamhet, men det är precis lika möjligt att delta helt individuellt på sin fritid. Alla får egna stavar Vi har också fått ekonomisk hjälp av flera engagerade sponsorer, vilket gör att vi kan dela ut fina priser till deltagarna. Alla deltagare kan få sina egna stavar, säger Eva Malmgren. Det finns speciella stavgångsstavar som kan ställas in till rätt längd, oavsett hur lång stavgångaren är. Rätt längd är att staven når till marken när armen hålls i 90 graders vinkel mer likt en slalomstav än en längdåkningsstav. Ett etui med två hopfällda stavar kostar i normalutförande cirka 200 kronor. Över 300 deltagare kom Projektet Stava lätt blev en succé från början. Det drivs i tre åttaveckorsperioder, en period har pågått under våren, en sker i sommar och en till hösten. Vi hade räknat med 100 deltagare, men det kom över 300, berättar Frida Svantesson. Förhoppningen är sedan att alla märker hur mycket bättre de mår av att gå stavgång och fortsätter att ha det som en regelbunden vana, säger Frida. En av fördelarna med stavgång är just att det är så enkelt. Det går precis lika bra att gå en motionsslinga i skogen som en promenad i stan. Det är till och med onödigt att mäta upp sträckorna, ett enkelt mått är att 1 kilometer tar 10 minuter att gå. Den som går 60 minuter stavgång har alltså gått 6 kilometer. Med hjälp av projektets webbplats just.nu kan också deltagarna i Stava lätt rapportera in hur långt de har gått under veckan. Förutom att stavgång ger bättre hälsa, så finns det alltså möjligheter att vinna priser varje vecka för dem som rapporterar på webbplatsen. Njut av nattsömnen i sommar. Se till att ditt sovrum är en riktigt stressfri miljö som känns både inbjudande och rogivande. SÖMN Kroppens egen serviceverkstad För de allra flesta av oss är det inget konstigt om bekväm säng med rena, sköna lakan. Gör det lustfyllt Det är normalt att inte sova lika mycket och regelbundet vi får för lite eller för mycket sömn. runt sängen och se till att det är mörkt när du ska när man är 55 år som när Är sömnen inget problem, så varsågod, sov sova, säger Marianne Ors. man är 25 år. BILD: IBL så mycket som passar dig. Men även för dig som inte behöver sova så mycket kan det vara en njutning att sova. Sömn kan innebära stort välbehag och drömmar kan vara väldigt spännande, säger Marianne Ors. Hon är överläkare vid avdelningen för klinisk neurofysiologi och chef för sömnlaboratoriet vid Universitets sjukhuset i Lund. Hon har länge arbetat med frågor som har med sömn att göra och vet vad som händer med oss när vi sover. Och hon talar bestämt emot tanken att sömn skulle vara samma sak som medvetslöshet, ett meningslöst tillstånd som bör Att det bör vara mörkt har medicinska skäl. Sömnhormonet melatonin som befrämjar sömnen och hjälper oss att somna bildas när det är mörkt. Dra ner rullgardinen så sover du bättre. Andra bra tips för en god nattsömn är regelbundna vanor och försiktighet med olika former av stimulantia som koffein och nikotin på kvällen. Om du dricker en kopp kaffe klockan 18 finns hälften av koffeinet kvar i kroppen vid midnatt och minskar möjligheten att somna. Tänk också på att även te kan innehålla stimulantia. Alkohol kan bidra undvikas. till att vi somnar, men kan störa sömnen längre fram Råd för en god på natten, berättar Marianne Ors. Sömnen som en regelbunden service nattsömn Sömn kan vara en njutning, men vi måste också Ingen slump att det finns regler Regelbundna sovvanor och sova ordentligt för att fungera i vardagen. När vi Att sova för lite kan vara farligt även för den som även regelbundna matvanor ger bättre sömn. sover bearbetar hjärnan sånt som hänt dagen före behöver mindre sömn. Att exempelvis köra bil utan Gör sovrummet inbjudande och gör att vi kommer ihåg bättre. Precis som bilen sömn är inte bara en stor risk för den egna hälsan med en bekväm säng, en skön behöver kroppen regelbunden service och sömnen är utan också för omgivningen. Det är ingen slump att kudde och ett lagom varmt en del av det, berättar hon. det finns regler om pauser för både yrkesförare och täcke. För många av oss hänger sömn och stress ihop. Stress leder till dålig sömn och den som inte kan sova blir stressad. Och dålig sömn kan vara första steget på vägen mot en utmattningsdepression. För den som kommer in i en dålig cirkel av sömnbrist piloter. Det är klart belagt vad som händer i kroppen när sömnen börjar ta överhanden. Bilister som har brist på sömn svajar mer än utsövda bilister. När det börjar rycka i ögonlocken är det dags att ta en paus, Se till att sovrummet är mörkt när du ska sova. Undvik koffein och nikotin på kvällen. Sovrummet bör bara kan det prägla livet och leda till en rad andra säger Marianne Ors som också har råd till dig som av användas för sömn och sex aldrig för arbete. problem. Men det går faktiskt att göra något för att någon anledning behöver vara vaken länge: förbättra sin nattsömn. En kort tupplur kan göra stor nytta. Adrenalinet Bor du i en bullrig miljö kan öronproppar bidra till en bättre Precis som att maten kan smaka bättre när vi som rusar till när du har något viktigt att göra hjälper sömn. dukar ett vackert bord kan sömnen bli bättre om vi dig också att vara vaken. Sömnmedel kan vara bra vid gör sovrummet mer inbjudande. Det behövs ingen På lång sikt finns det dock ingen ersättning för tillfälliga problem, men är dock jätte dyr säng för att sova gott, men se till att ha en sömn, säger Marianne Ors. ingen långsiktig lösning. 14 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE REGION SKÅNE HÄLSA & VÅRD 15

9 Dåliga måltidsvanor kan leda till övervikt och bristande koncentration. Goda måltidsvanor bidrar till att du mår bra och trivs. Därför har Matlabbet skapats. Nyttig mat kan också vara god Makten och spännande. Och det går att äta allt, men inte alltid, säger Birgitta Nilsson som arbetat med Matlabbet på över den Korsavadsskolan i Simrishamn. måltiden goda Birgitta Nilsson, Björn Hagström och Ann-Sofie Nilsson är lärare på Korsavadsskolan och eldsjälar som vill visa att nyttig mat kan smaka precis lika gott som onyttig mat. Råd för bättre matvanor Ät regelbundet. Gör åtminstone en måltid per dag till gemensam träff med hela familjen. Sitt ner vid bordet när du äter. Ät på tallrik så du ser hur mycket du äter. Bakgrunden till Matlabbet är att många skolungdomar äter för dåligt. Det innebär inte bara att de blir överviktiga utan också att de får svårare att hänga med i studierna. Vi vet att barn får allt sämre matvanor. Många äter mer oregelbundet och de dricker alldeles för mycket läsk. Alltför sällan äter de tillsammans med familjen utan ofta på stående fot vid kylskåpet, säger Lars Edgren, folkhälsostrateg vid Region Skåne. Att sitta länge framför datorn eller tv-skärmen och dricka mycket läsk är ingen vana som bygger starka kroppar och vakna sinnen. Föräldrar och lärare ska vara en resurs För att tillsammans med föräldrar och lärare skapa bättre matvanor har Region Skåne i samarbete med Hushållningssällskapet i Kristianstad tagit initiativet till Matlabbet. Tanken är att de föräldrar och lärare som deltar ska kunna vara en resurs som sprider idéerna om ett bättre sätt att äta till omgivningen. Ett mål är att föräldrarna ska ta tillbaka makten över måltiderna, berättar Lars Edgren. Korsavadsskolan i Simrishamn är en stor enhet med barn från förskola till årskurs nio. Det är en av de skolor där Matlabbet har varit igång under året. Både lärare från alla stadier, skolsköterska och skolledning var positiva till idén. Alla tyckte att det behövde göras något för att förändra elevernas matvanor, berättar Anne-Sofie Nilsson, som tillsammans med Birgitta Nilsson är hushållslärare vid skolan. Under vintern har matinformatörerna från Hushållningssällskapet Kristianstad träffat en lärargrupp två kvällar och en föräldragrupp sju kvällar. De har träffats i undervisningsköket och både diskuterat mat och lagat mat. Det är lätt att veta teoretiskt vad som är rätt, men för att verkligen ändra sina matvanor är det nödvändigt att prova på, säger Birgitta Nilsson. Roligt att lära sig mer Erfarenheterna av Matlabbet är mycket positiva på Korsavadskolan. Både föräldrar och lärare har inte bara tyckt att det har varit nyttigt utan också att det har varit roligt att lära sig mer. Framför allt har många upptäckt hur viktigt det är att göra måltiden till en trevlig stund, när familjen träffas och umgås. Om måltiden blir en trevlig samvaro utan tjat ökar möjligheterna att grundlägga goda matvanor hos barnen, säger Anne-Sofie Nilsson. Det har också varit viktigt att visa att nyttig mat inte behöver vara tråkig mat. Och att det faktiskt går att äta även något onyttigt, under förutsättningen att det onyttiga begränsas till högtidliga tillfällen. Om man älskar choklad, så finns det ingen anledning att avstå helt. Det går att äta allt, men inte alltid. Det nyttiga kan till och med vara godare. En kräm på riktiga bär är mycket godare än en köpt kräm med en massa socker i. Ofta kan du laga samma rätter, men på ett lite smartare sätt med mindre fett och socker, säger Birgitta Nilsson. Till Matlabbet har Matinformatörerna inom Hushållningssällskapet också tagit fram ett informationshäfte med massor av recept på spännande, goda och nyttiga recept. Ett par av recepten kan du läsa här intill. Nyttig mat behöver inte vara tråkig mat. Kokoslimefisken är dessutom mycket enkel att tillaga och fantastiskt god. Kokos- & limefisk 4 portioner 400 g hokifilé rivet skal och saft av 1 lime 0,5 dl kokosflingor 2 kryddmått salt 1 liten gul lök 1 vitlöksklyfta 0,5 matsked curry 1 matsked smör 2,5 dl kokosmjölk 1 kryddmått sambal oelek 0,5 tesked salt 1 matsked hackad dill Tillbehör: Ris och wokade grönsaker Gör så här: Sätt ugnen på 225 grader. Blanda limeskal och kokosflingor. Lägg fisken i en ugnssäker form. Häll över limesaften. Salta och strö över kokosblandningen. Stek i cirka 15 minuter i ugnen. Skala och finhacka lök och vitlök. Stek löken med curry i en kastrull på inte alltför hög värme. Tillsätt kokosmjölk, sambal oelek och salt. Låt såsen sjuda några minuter. Servera fisken med såsen, fullkornsris och wokade grönsaker. Turboglass 8 portioner 500 g frysta hallon 1 mango 1 dl strösocker 0,5 dl florsocker 1,5 dl vaniljyoghurt Gör så här: Mixa och häll sedan upp allt i formar och ställ i frysen så att glassen är lagom frusen när det är dags att äta. Källa: Matinformatörerna 16 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE

10 Hela skåningar har hittills valt att gå med i Folktandvårdens satsning på Frisktandvård. Det är ett ekonomiskt och tryggt sätt att hålla sina tänder friska, säger Mats Arvidsson, chef för Folktandvården i Kristianstad. Billig försäkring för tänderna Goda råd för bättre tänder Ät regelbundet. Drick inte söta drycker, välj vatten istället för läsk. Borsta tänderna med fluortandkräm två gånger per dag. Skölj inte bort skummet eftersom det stärker tänderna. Gör rent mellan tänderna. Använd tandstickor eller tandtråd en gång om dagen. Besök tandvården regelbundet. Vill du veta mer om Frisktandvård? Det är enkelt att gå med. Om du redan är patient hos Folktandvården kan du bara säga till vid nästa besök. Om du inte är patient så kan du ringa eller mejla till den av Folktandvårdens kliniker som du vill gå till. Första besöket och första behandlingen betalar du vanligt pris för. Sedan är det premieklassen som gäller. Där ingår det mesta i Frisktandvården, om du får tandvärk, krånglande visdomständer eller sönderbitna tänder behandlas detta direkt utan extra kostnad. Frisktandvården gäller för alla som är födda 1963 eller senare. Läs mer Det var i början av år 2004 som vuxna födda 1963 eller senare i hela Skåne fick chansen att teckna en ny typ av avtal med Folktandvården. Idén är följande: Fram till 19 år har alla utan kostnad tillgång till undersökningar, behandlingar och förebyggande tandvård. Frisktandvård ska vara en naturlig fortsättning, som ger möjlighet till regelbundna tandläkarbesök till en måttlig kostnad. Tidigare var det många ungdomar som av ekonomiska skäl avstod från att kolla sina tänder när de kom upp i 20-årsåldern. Resultatet kunde bli mycket obehagliga överraskningar när de väl kom till tandläkaren, berättar Mats Arvidsson. Fast avgift varje månad Frisktandvården kan ses som en försäkring mot obehagliga överraskningar hos tandläkaren. De som tecknar sig betalar en fast avgift varje månad. I gengäld får de regelbundna undersökningar, förebyggande tandvård, fritt val av tandläkare inom Folktandvården Skåne och akuttandvård i hela Sverige. Genom att vara med i Frisktandvården garanteras att problem upptäcks tidigt. Små hål hinner aldrig bli stora, lovar Mats Arvidsson. Du som anmäler dig till Frisktandvården inom Folktandvården får först en undersökning av tänderna. Resultatet av undersökningen avgör i vilken premiegrupp du hamnar. Bra skötta tänder resulterar i en låg premiegrupp och sämre skötta tänder i en högre grupp. Månadskostnaden beror på premiegrupp. Går att sänka sin kostnad De allra flesta ungdomar hamnar i någon av de två lägsta premiegrupperna. Grupp 1 ger en månadskostnad på 35 kronor och grupp 2 en månadskostnad på 110 kronor. Den som sköter sina tänder kan också sänka sin kostnad genom att inför nästa år hamna i en lägre premiegrupp, säger Mats Arvidsson. Det finns flera goda råd för att slippa problem med hål i tänderna. Att äta regelbundet och att undvika sötsaker, inte minst söta drycker, är ett gott råd. Att borsta tänderna morgon och kväll och att rengöra tänderna med tandsticka eller tandtråd varje dag är ett annat. Och att besöka tandvården regelbundet. Mats Arvidsson är chef för Folktandvården i Kristianstad. Åsa Arvidsson ser till att föra över goda tandskötselvanor till barnen Joel och Elin. Det har redan lönat sig Åsa Arvidsson sköter sina tänder bra. Hon har redan tidigare besökt Folktandvården varje år, men valde ändå att gå med i Frisktandvården. Det har redan lönat sig efter drygt ett år, säger hon. Det var i samband med ett vanligt besök på Folktandvården i Kristianstad som Åsa Arvidsson fick höra talas om Frisktandvård. Jag brukar inte ha några problem med tänderna och är noga med att sköta mig, men tyckte ändå att Frisktandvården kunde vara ett bra alternativ. Eftersom jag har bra tänder så blev det inte dyrt, berättar hon. Under de 1,5 år som Åsa har varit knuten till Frisktandvården har hon faktiskt också råkat ut för ett problem som hade kostat mer än vad hon nu har betalat sammanlagt i månadsavgift. Jag borstar tänderna två gånger per dag och använder tandtråd en gång per dygn. Eftersom jag tränar försöker jag också äta nyttigt, säger hon. Och hon ser till att föra över de goda vanorna till sina tre barn. Att se till att barnen har bra tänder är också en bra satsning inför framtiden, anser hon. 18 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE REGION SKÅNE HÄLSA & VÅRD 19

11 Även som senior kan man öka muskelmassan och förbättra balansförmågan. Det har stor betydelse för att minska risken för fallolyckor bland äldre. I Helsingborg står Region Skåne, Helsingborgs kommun och Skåneidrotten bakom ett ettårigt projekt som ska hjälpa inaktiva äldre att blir starkare och mer aktiva.»träningen har gjort mig medveten om att det är viktigt att röra på sig«muskelbyggarna som förebygger fallskador Eva Gustafsson förklarar för Maj-Britt Kock hur man tränar armarna. Det är tyst och lugnt på gymmet idag. Ingen hög musik pumpar ur högtalarna, istället hörs det många glada skratt från skaran av grå- och vithåriga huvuden. Det är tisdag förmiddag och ett gäng seniorer har samlats för att lyfta skrot. Två timmar i veckan styrketränar de på Turns gymcenter i stadsdelen Elineberg i Helsingborg. Här tränas ben och armar, axlar och rygg, bröstkorg och mage med hjälp av de mest moderna maskiner. En instruktör finns alltid på plats. För att delta måste man vara minst 65 år De flesta har fått tips om träningen via sin vårdcentral. För att delta i det ettåriga projektet, som startade i januari, ska man ha fyllt 65 år och tidigare varit relativt inaktiv. Men man ska inte ha några skador Det här är ingen sjukgymnastik utan friskvård, säger Eva Gustafsson, verksamhetschef och instruktör. Åke Lodin har aldrig tränat med den här typen av maskiner förr. Men det går bra. Jag kan vara lite trött i musklerna efteråt men jag märker att det gör nytta, säger han och fortsätter med att pressa ner handtagen över huvudet för att träna axlar och armar. Han kom med i gruppen efter att ha tipsats av sin familjeläkare. Hustrun Vinnie Dahlskog följde med maken till träningen. Jag måste ju bli av med gäddhänget, säger hon, skrattar och tar sig om överarmarna. Tidigare jobbade jag som städerska. Då var det inga problem att orka hänga med, men på senare år har det blivit sämre, säger hon. Träningen i gymmet handlar främst om att bygga muskler. Flera amerikanska studier har visat att även äldre som börjar träna i hög ålder kan förbättra muskelmassan. Genom att bli starkare och dessutom träna balansen kan man förhindra fallolyckor. Stabilare med gummiboll Balansförmågan tränas till exempel genom att hålla balansen på en snurrskiva. Raija Jeini lyckas hålla balansen bra genom att fixera blicken på ett föremål långt bort i rummet. Väninnan Maj-Britt Kock stabilitetstränar genom att sitta på en stor gummiboll och släppa fötterna från golvet. Det är inte så lätt som det ser ut. Men här har man ingen prestationsångest. Vi gör alla så gott vi kan, säger Maj-Britt som har köpt gummiband för att träna hemma. Lennart och Signe Karlsson tycker det är roligt att träna i grupp. Träningen har gjort mig medveten om att det är viktigt att röra på sig. Det blir ju så lätt till vardags att man bara slår sig ner med tidningen, säger Lennart. Eva Gustavsson instruerar. Lätt att bara slå sig ner Lennart och Signe Karlsson är ett annat par som tycker det är roligt att träna i grupp. Träningen har gjort mig medveten om att det är viktigt att röra på sig. Det blir ju så lätt till vardags att man bara slår sig ner med tidningen, säger Lennart. Sammanlagt är det 37 personer som deltar i projektet. De är uppdelade på två grupper som tränar två timmar i veckan vardera. Ingen har hoppat av De är väldigt envisa och ihärdiga och ingen har än så länge hoppat av. Vi har dessutom haft många som har ringt och velat vara med när de har fått höra om träningen, berättar ledaren Eva Gustafsson. Att delta i träningen inom projektet är gratis men målet är att de flesta ska fortsätta med träningen när projektet tar slut vid nyår. Under våren utökas den fysiska träningen med stavgång och föreläsningar om kosten. Maj-Britt Kock och Raija Jeini testar Pilatesbollen. 20 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE REGION SKÅNE HÄLSA & VÅRD 21

12 Säkrare sex utan skräckpropaganda. Kampanjen Komikondom fokuserar på lust och glädje. Vi väljer att prata om det lustfyllda och sköna i stället för det farliga, säger Gabriel Nilbo på RFSL Skåne. Lust- Sex ska vara fyllt Komikondom har funnits sedan 1996 och på en väsentlig punkt skiljer sig denna kampanj från andra säkrare sex-kampanjer den poängterar det sköna med säkrare sex. Hela våra kampanj handlar om lust. Om att vara rädd om sig själv och sina partner, om att vara trygg och säker i sig själv, säger Gabriel Nilbo. Däremot pratar vi aldrig om problemen, om de negativa konsekvenserna av att inte ägna sig åt säkrare sex. Vi vill inte köra med skräckpropaganda, vi tror att man kommer betydligt mycket längre med en positiv attityd, fortsätter han. Komikondom drivs gemensamt av RFSL-rådgivningen i Skåne och RFSU-gruppen i Malmö. Uppsökande arbete en del Kampanjen står på tre ben. En del handlar om att synas på stan med affischer, reklam på bussar och hållplatser till exempel. En annan del av kampanjen är det uppsökande arbetet. En patrull med 20 ungdomar av varierande ålder och sexuell läggning kommer under sommaren att åka runt hela Skåne för att besöka festivaler, marknader, barer och diskotek.»vi vill inte köra med skräckpropaganda. Vi tror att man kommer betydligt längre med en positiv attityd.«de ska finnas överallt där människor möts och knyter kontakter för att fungera som positiva förebilder, ge information, dela ut kondomer och glidmedel och svara på frågor som inte alltid är av det lustfyllda slaget, säger Gabriel Nilbo. Den tredje delen är kampanjwebbplatsen: Kampanjen är fräck och vågad. Formen är ung och nyskapande, och att det är unga människor som ska tilltalas av budskapet framgår tydligt. Balanserar informationen Formen är väldigt viktig för att nå fram. Folk är kritiska, gillar de inte första intrycket går de inte vidare. Därför försöker vi balansera informationen med det lockande och lustfyllda. Vårt primära arbete är självfallet inte att förföra folk, men vi måste ändå ha något förföriskt att locka med. Komikondom-kampanjen har sin mest intensiva period under sommarmånaderna, men kampanjen pågår året runt. Vi hoppas också kunna göra en extra ungdomssatsning i samarbete med skolor och ungdomsmottagningar till hösten, säger Gabriel Nilbo. Alla måste hitta sina egna gränser Länktips Kampanjsajten för RFSL och RFSU, är fullspäckad med information som varvas med roliga spel och lekar, tävlingar och erotiska bilder. Mer information om sexuellt överförbara sjukdomar: Sommar, sol och sex. Lika ohjälpligt förknippade med varandra som jordgubbar och grädde. Lägg till ett s för säkrare sex, så har du receptet på en härlig sommar, säger Helen Petersson, sjuksköterska på Könsmottagningen vid Helsingborgs lasarett. Allt fler smittas av könssjukdomar, och besöken till Könsmottagningen vid Helsingborgs lasarett ökar. Enda sättet att skydda sig är lika gammalt som välbekant: kondom. Ändå struntar många i den. Öppen attityd En stor del av Helens arbete består därför i just detta: att informera om vikten av att skydda sig. Men utan pekpinnar. Vi försöker vara glada och positiva till det mesta. Att ha en öppen attityd och inte vara fördömande. För sex är viktigt, oerhört viktigt. Det är en del av ett bekräftelsebehov. Att få känna närhet, kärlek och att höra ihop med någon. Det behöver alla människor, inte bara de som lever i fasta parförhållanden, säger Helen Petersson. Men att bejaka sin lust och utforska sin sexualitet måste också ha gränser, menar hon. Var de går är upp till var och en och ingen annan. Därför handlar mycket av Helens arbete om få människor att hitta sina egna gränser. Det handlar om att stärka dem, att få dem att tänka på sig själva. Och att se till att de inte gör något som de själva egentligen inte vill. Egentligen handlar det bara om två saker: använd ditt sunda förnuft och skydda dig. Väldigt laddat Vanligaste könssjukdomarna är utan tvivel klamydia och kondylom. Varje år upptäcks också några enstaka fall av gonorré, syfilis och hiv. Att drabbas av en könssjukdom är väldigt laddat. Många skäms när de kommer för att testa sig, och har dragit sig länge för besöket. Därför försöker vi vara väldigt tillmötesgående. Vi tar emot patienter både på tidiga morgnar och sena kvällar. Och oftast brukar de inte tycka att det var så farligt när de väl går härifrån, säger Helen Petersson. Egentligen handlar det bara om två saker: använd ditt sunda förnuft och skydda dig, konstaterar Helen Petersson, sjuksköterska på Könsmottagningen i Helsingborg. BILD: Malmöbild 22 HÄLSA & VÅRD REGION SKÅNE REGION SKÅNE HÄLSA & VÅRD 23

13 Samhällsinformation till alla hushåll i Skåne från Region Skåne Nya telefonnummer till Region Skåne Alla arbetsplatser i Region Skåne får nytt telefonsystem fram till våren Över telefoner berörs. Två tredjedelar behåller nuvarande nummer, men drygt anknytningar får ett nytt. I september byter exempelvis Lasarettet i Ystad nummer medan primär vården och folktandvården får nya nummer senare under hösten. Sjukhusen i Hässleholm och Kristianstad fick nya växlar och telefonnummer i mars. För dig som bor i dessa områden är det extra viktigt att spara telefonbilagan som följer med denna tidning. Läs mer BILD: Sven Persson/Swelo.se Upptäck Skåne! Om stigar och äventyr i Skånes natur heter en liten skrift som gör det enkelt för dig att återupptäcka naturen. Det är en anspråkslös handbok i konsten att hitta tillbaka till de känslor av äventyr och livslust som endast kan upplevas utom hörhåll från trafiken. Du kan beställa den via Skåne perfekt för cykelturer Sevärdheterna ligger tätt, havet och sjöarna erbjuder svalkande dopp och även om uppförsbackarna kan vara långdraget sega finns det lika många vilsamma nerförsbackar. Det finns totalt cirka 80 cykelleder i Skåne. Alla dessa kan ses på två cykelkartor, en för norra Skåne och en för södra Skåne,där alla leder är utsatta. Priset är 150 kronor per del och kartorna finna att köpa på alla turistbyråer i Skåne och hos välsorterade bokhandlare. Kartorna kan också köpas genom Position Skånes webbutik, Har du synpunkter på sjukvård och tandvård? Förtroendenämnden Skåne är till för dig som har klagomål, synpunkter och frågor när det gäller vården. Tidigare har detta gällt hälso- och sjukvård, vården inom kommunerna och Folktandvården Skåne. Nu har verksamheten utvidgas till att gälla även privattandläkarna i Skåne under förutsättning att det handlar om vård som finansieras av Region Skåne. Det är barn- och ungdomstandvård inklusive tandreglering (för patienter kostnadsfri behandling). Det är också patienter vars behandling omfattas av hälso- och sjukvårdens avgiftssystem: uppsökande tandvård, nödvändig tandvård och tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (behandling som för patienter ingår i hälsooch sjukvårdens högkostnadsskydd). Klagomålen kan gälla att du inte är nöjd med vården, bemötandet eller omhändertagandet. I första hand bör du tala med personalen eller chefen där du har behandlats. Om det känns svårt eller om du inte får gehör kan du vända dig till Förtroendenämndens kansli. Mejla till fortroendenamnden.kansli@skane.se eller ring eller Läs mer Lotta Persson Skaffa dig ett reseapotek! De flesta har en förbandslåda hemma, men visst är det så att vi oftast behöver den när vi är på resande fot eller i sommarstugan. Skaffa ett reseapotek som alltid finns till hands, oavsett var du befinner dig. Det här kan vara bra att samla i ett reseapotek: Plåster och särskild sårtejp Kompresser och kirurgtejp Skavsårsplåster Elastisk binda Pincett Fästingplockare Solskyddsmedel Kylbalsam Myggstift Åksjuketabletter Febertermometer Smärtstillande och febernedsättande medel Allergitabletter ANSVARIG UTGIVARE Maria Lindblad, PROJEKTLEDARE Anita Skoglund, KONTAKT webb.hsl@skane.se. PRODUKTION Giv Akt AB. TRYCK JMS Mediasystem AB, Helsingborg. TIDNINGEN FINNS SOM TALTIDNING Beställ via e-post skanestaltidning@skane.se eller ring TIDNINGEN TECKENTOLKAS och finns på eller kan beställas på videokassett/cd via ulf@dov.nu. VILL DU HA FLER EXEMPLAR kontakta Servicelaget eller servicelaget@skane.se Region Skåne, Kristianstad, tel ,